Högspänningsbrytare Postad av Michell Andersson - 18 sep :54
|
|
- Tobias Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Högspänningsbrytare Postad av Michell Andersson - 18 sep :54 Funderade på en sak om högspänningsbrytare... Tänkte att kanske någon på forumet har svar på mina frågor. För en högspänningsbrytare så är det nästan en förutsättning att strömmen får vänta på brytning tills en nollgenomgång inträffar. Mellan brytögonblicket och nollgenomgång så har vi en ljusbåge, vilken man väljer att hantera och släcka i samband med nollgenomgången. Men hur hanterar man de situationer då det uppstår ett stumt fel och det finns en överlagrad likströmskomponent? Eller är det så att denna likströmskomponent aldrig blir så stor att vi inte får en nollgenomgång? Eller är den under så kort tid att vi enbart försenar brytningen en eller två halvperioder? Sen tänkte jag på de situationer då det är övervägande induktiv last ansluten vid brytningen... Innebär inte detta att om brytningen sker vid strömmens nollgenomgång så kommer spänningen vara nära sitt toppvärde... Det borde försvåra brytningen, eller åtminstone öka risken för återtändning av ljusbågen ganska rejält. Finns det någon som kan ta sig tid att förklara lite mer...? Postad av Torbjörn Forsman - 19 sep :42 Precis, om det i något enstaka fall skulle följa med en stor likspänningskomponent så varar den inte särskilt många perioder, åtminstone inte innan den har klingat av så att nollgenomgångarna börjar uppträda igen. Förmodligen är likspänningen redan borta innan reläskydden och brytarens utlösningsmekanism har reagerat så att kontakterna börjar gå isär. Det stämmer, problemet med "återvändande spänning" har under årens lopp ställt till mycket huvudbry för brytarkonstruktörerna. De värsta fallen får man i sammanhang där det finns både induktans och kapacitans inblandat så nätet från brytarens synpunkt ser ut som en resonanskrets. Ett sådant fall är långa stamledningar med seriekondensatorer, ett annat fall kan man tänka sig är ett industrinät med en hel del faskompenseringskondensatorer installerade, och som matas via en transformator med hög kortslutningsimpedans (alltså stor läckinduktans) och/eller en lång friledning. Det finns fall där man får acceptera flera återtändningar (men då också måste se till att brytaren håller för detta), eller då man får acceptera att ventilavledare i närheten tänder för att svälja kopplingsöverspänningarna i samband med en svår brytning. 1 / 10
2 Sen är det ju faktiskt så att i det ögonblick då strömmen genom brytaren är noll, så måste spänningen över brytaren också vara noll, oavsett om kontakterna är öppna eller slutna. Det gäller att spänningen inte återvänder med större branthet än att kontaktrörelsen och inflöde av något isolerande, icke joniserat material mellan kontakterna hinner före, om man ska slippa återtändningar. Postad av Michell Andersson - 19 sep :15 Torbjörn Forsman skrev: Sen är det ju faktiskt så att i det ögonblick då strömmen genom brytaren är noll, så måste spänningen över brytaren också vara noll, oavsett om kontakterna är öppna eller slutna. Det gäller att spänningen inte återvänder med större branthet än att kontaktrörelsen och inflöde av något isolerande, icke joniserat material mellan kontakterna hinner före, om man ska slippa återtändningar.men hur kan spänningen över brytaren bli 0 när kontakterna öppnas om nollgenomgången för strömmen ska ske samtidigt? Det måste väl innebära en effektfaktor nära 1 i nätet? Eller vad missar jag? Jag förstår att det isolerande mediumet måste tryckas en med en sådan hastighet att tätheten av det elektriska fältet som krävs i varje ögonblick för att jonisera mediumet är högre än tätheten av det elektriska fält som kan uppstå över brytarkontakterna vid en brytning. Om det villkoret är uppfyllt så borde återtändning inte kunna inträffa. Konstruktionen mynnar väl ut i en kapplöpning av dessa två faktorer? Eller åtminstone av faktorer som beror stort på dessa faktorer. Förväntad derivata av den återvändande spänningen avgör i så fall medium och hastigheten av mediumets rörelse mot ljusbågskontakterna i brytaren? Vad är det så som styr förväntad derivata av den återvändande spänningen? Är det enbart aktuell spänningsnivå, konstruktionsspänningen, eller finns det andra faktorer? Exempelvis det transienta förloppet? Du nämnde resonansfenomenet, är detta en faktor? Postad av Mikael Malmgren - 19 sep :58 Jag är långt ifrån någon speciallist på brytare (så jag tittade lite i gamla böcker). Det är inte så (normalt) att brytaren väntar på nollgenomgången innan brytmanöver. När trippsignal kommer så dras brytarkontakterna isär och en ljusbåge kommer att uppstå. När strömmen sjunker så kommer ljusbågens diameter krympa och vid nollgenomgången finns fortfarande en liten joniserad kanal. Det gäller nu att kyla ner ljusbågen som är ca grader C till ca grader C, då övergår den gas som bildas från en ledare till en isolator. 2 / 10
3 Det fungerar inte med naturlig avkylning utan man måste blåsa direkt på ljusbågen (längsblåsning eller tvärblåsning). Blåsenergin tas från ljusbågen, yttre källa eller en kombination av de båda. Kortslutning direkt på klämmorna kan ge en återvändande branthet på spänningen på 1-5 kv/microsekund. Avståndsfel på en ansluten luftledning någon eller några km ger en branthet på 5-15 kv/microsekund den blir högre pga det högfrekvent förlopp ledningssidan som kan uppstå (L och C). Det går att kombinera trefasbrytare med ett manöverdon per fas och syncroniseringsrelä som ser till att den enskilda polen sluter respektive bryter vid nollgenomgång. Detta används bla vid inkoppling av långa linjer, shuntreaktorer och transformatorer samt urkoppling av tex shuntreaktorer. Om jag förståt det hela rätt så kan även polerna "snedställas" dvs de går inte till och från simultant även om det bara är ett manöverdon. (Om jag fattat det rätt!) (Lit Elkraftsystem 1, Liber 1997) Postad av Michell Andersson - 19 sep :54 Precis så har jag förstått det också. Både gällande släckning av ljusbågen samt fördröjning mellan faserna. Det kan antingen styras in att det blir 6,6ms fördröjning för L2 och 13,2ms för L3 redan vid frånslaget av brytaren eller så snedställer man mekaniken så att du får motsvarande fördröjning. Mekanisk lösning torde vara vanligare förr och styrd fördröjning vanligare idag tycker jag. Det jag har problem med är just återtändningen vid misslyckad brytning. Har även hört en del om just vacuumbrytarna och deras förmåga att släcka ljusbågen innan nollgenomgången. Jag förstod det som att detta resulterar i spänningssänkning i de andra två faserna eftersom spänningen abrupt höjs i den fasen vilken bryts. Det är såklart bara ett problem under några enstaka millisekunder, men fel kan hinna uppstå under denna korta tid, eller åtminstone utrustningar ta skada. Eller har jag uppfattat fel? EDIT: Nollgenomgång för L3 sker faktiskt vid 3,3ms efter L1 också så egentligen borde det vara här L3 3 / 10
4 bryts. Alltså, L1 bryts vid 0ms, L3 vid 3,3ms och L2 vid 6,7ms. Postad av Torbjörn Forsman - 19 sep :45 Michell Andersson skrev: Torbjörn Forsman skrev: Sen är det ju faktiskt så att i det ögonblick då strömmen genom brytaren är noll, så måste spänningen över brytaren också vara noll, oavsett om kontakterna är öppna eller slutna. Det gäller att spänningen inte återvänder med större branthet än att kontaktrörelsen och inflöde av något isolerande, icke joniserat material mellan kontakterna hinner före, om man ska slippa återtändningar.men hur kan spänningen över brytaren bli 0 när kontakterna öppnas om nollgenomgången för strömmen ska ske samtidigt? Det måste väl innebära en effektfaktor nära 1 i nätet? Eller vad missar jag? Effektfaktorn i nätet bestäms ju av fasspänning eller huvudspänning och ström. Ur brytarens synpunkt spelar det ingen roll vad brytarkontakterna har för potential relativt någon av de andra faserna, jord eller något helt annat, det intressanta är ju i det här fallet att i det ögonblick strömmen är noll, så måste spänningen över brytaren också vara noll om inte den själv på något sätt kan lagra eller generera energi (se brytaren som ett motstånd som kan variera mellan försumbart låg och oändligt hög resistans, och tillämpa ohms lag på den). Michell Andersson skrev: Jag förstår att det isolerande mediumet måste tryckas en med en sådan hastighet att tätheten av det elektriska fältet som krävs i varje ögonblick för att jonisera mediumet är högre än tätheten av det elektriska fält som kan uppstå över brytarkontakterna vid en brytning. Om det villkoret är uppfyllt så borde återtändning inte kunna inträffa. Konstruktionen mynnar väl ut i en kapplöpning av dessa två faktorer? Eller åtminstone av faktorer som beror stort på dessa faktorer. Förväntad derivata av den återvändande spänningen avgör i så fall medium och hastigheten av mediumets rörelse mot ljusbågskontakterna i brytaren? Vad är det så som styr förväntad derivata av den återvändande spänningen? Är det enbart aktuell spänningsnivå, konstruktionsspänningen, eller finns det andra faktorer? Exempelvis det transienta förloppet? Du nämnde resonansfenomenet, är detta en faktor? 4 / 10
5 Det är framför allt olika transienta förlopp och resonansfenomen omkring brytaren. Jag brukar gärna göra en analogi med brytarspetsarna i fördelaren på en gammal bilmotor. De har ju till uppgift att bryta en likström i en kraftigt induktiv krets, där induktansen utgörs av tändspolens primärlindning. För att minska den återvändande spänningens derivata sitter en kondensator parallellt med brytarspetsarna, tack vare dess kapacitans ökar spänningen inte fortare sedan brytarspetsarna har börjat öppna, än att det aldrig uppstår någon nämnvärd ljusbåge. Utan kondensator blir det kraftiga ljusbågar mellan brytarkontakterna, de bränns sönder snabbt och dessutom blir det knappt någon energi överförd till tändspolens sekundärlindning eftersom det mesta av den induktivt lagrade energin går åt i primärsidans ljusbågar. I just tändsystemsfallet har kondensatorn även en ytterligare funktion, nämligen att bilda en resonanskrets tillsammans med tändspolens primärlindning, som får ungefär samma resonansfrekvens som sekundärlindningen har tillsammans med dess egna interna strökapacitanser. När båda lindningarna är avstämda till samma frekvens är det lättare att få ut nyttig energi från sekundärlindningen. Typiska data för primärkretsen är att kapacitansen kan vara 0,2-0,3 uf och induktansen 5-10 mh. Sekundärlindningens induktans kan vara H och det är svårt att säga något exakt värde på dess kapacitans eftersom den är fördelad inom lindningen. Toppspänningen på den första halvperioden i den dämpade svängning som uppstår om inte energin går åt i en gnista i ett tändstift, kan vara V på primärsidan och kanske 25 kv på sekundärsidan. Postad av Michell Andersson - 20 sep :34 Jag menade inte att spänningen relativt något annat skulle ha betydelse. Jag syftar enbart till potentialskillnaden mellan de två kontakterna i brytaren. Och jag förstår resonemanget med brytarens varierande tillstånd med avseende på spänningsfall och impedans. I mitt resonemang så är spänningsfallet över brytaren i slutet läge nära nog 0, helt försumbar. Så fort ljusbågskontakterna börjar separera så uppstår en ljusbåge och i takt med att kontakterna flyttar sig från varandra så kommer ljusbågens längd öka och likaså så resistansen över ljusbågskontakterna i brytaren. Spänningsfallet över brytaren ökar därmed eftersom att det fortfarande finns en ström i kretsen. Vid strömmens nollgenomgång så upphör strömmen under ett kort ögonblick och ljusbågen minskar i omkrets för att nära nog slockna. I detta ögonblick är kretsen bruten och potentialskillnaden mellan ljusbågskontakterna borde vara maximal, om man ser till effektivvärdet. Men om man ser till potentialskillnadens momentana värde så borde det vara omöjligt att ha en nollgenomgång för spänningen på aktuell fas i samma ögonblick om inte kretsen är en perfekt resonanskrets eller att det inte finns reaktiva komponenter i kretsen. Båda två är väl för mig helt otänkbara. Det som gör mig förvirrad i detta var att du skrev texten nedan:sen är det ju faktiskt så att i det ögonblick då strömmen genom brytaren är noll, så måste spänningen över brytaren också vara noll, oavsett om kontakterna är öppna eller slutna. Det gäller att spänningen inte återvänder med större branthet än att kontaktrörelsen och inflöde av något isolerande, icke joniserat material mellan kontakterna hinner före, om man ska slippa återtändningar. Det understrukna gör mig förvirrad och jag får inte det till att stämma. Tanken med vakuumbrytaren var något helt separat från ovan beskrivning och kan lämnas gör sig tills 5 / 10
6 ovan är utrett. Postad av Torbjörn Forsman - 20 sep :48 Hmm. Just i ögonblicket då strömmen genom brytaren är noll så kan ju spänningen över den inte heller vara något annat än noll, oavsett om den för tillfället är låg- eller högohmig mellan kontakterna. Men det som är intressant är, vad som händer med spänningen över de öppna brytarkontakterna omedelbart efter nollgenomgången, om ljusbågskanalen då är avjoniserad så att det inte kan flyta någon ström genom brytaren om det inte sker en återtändning. Postad av Michell Andersson - 20 sep :35 Så här ser jag det: Det elektriska fältet upphör väl inte för att kretsen öppnar sig? Potentialskillnaden över den del där EMKn omvandlats är densamma oavsett om kretsen är bruten eller sluten, i min värld. Om man förenklat ser det till ett enfasfall med fasspänning på låt säga 6,4kV (11kV fas till fas) så har vi 6,4kV över trafolindningen, exklusive inre impedansen. Detta måste omsättas till motsvarande spänningsfall i kretsen KVL. Spänningsfallet kommer fördela sig proportionellt över de olika seriellt anslutna impedanserna i kretsen. Den högsta impedansen i kretsen då den bryts är brytaren, då den nästan är oändlig. Alltså skulle potentialskillnaden mellan brytarens två poler vara i princip detsamma som E, 6,4kV. Detta gäller för effektivvärdet. Gällande momentanvärdet för spänningen så borde detta vara, då strömmen har sin nollgenomgång och med bakgrund av ovan resonemang med KVL, û = 6,4kV * sin ( ω t - φ î )... typ. Är inte säker på formeln, men mitt resonemang kanske går fram. Det är såhär jag fått lära mig att se på det. Postad av Michell Andersson - 20 sep :57 Så här ser jag det: Det elektriska fältet upphör väl inte för att kretsen öppnar sig? Potentialskillnaden över den del där EMKn omvandlats är densamma oavsett om kretsen är bruten eller sluten, i min värld. Om man förenklat ser det till ett 6 / 10
7 enfasfall med fasspänning på låt säga 6,4kV (11kV fas till fas) så har vi 6,4kV över trafolindningen, exklusive inre impedansen. Detta måste omsättas till motsvarande spänningsfall i kretsen enligt KVL. Spänningsfallet kommer fördela sig proportionellt över de olika seriellt anslutna impedanserna i kretsen. Den högsta impedansen i kretsen då den bryts är brytaren, då den är närmast oändlig. Alltså skulle potentialskillnaden mellan brytarens två poler vara i princip detsamma som E, 6,4kV. Detta gäller för effektivvärdet. Gällande momentanvärdet för spänningen så borde detta vara, i det ögonblick då strömmen har sin nollgenomgång och med bakgrund av ovan resonemang med KVL, u = û * sin ( ω t + φ + φ î )...? Enligt mitt resonemang så kan inte potentialskillnaden över brytarens poler vara 0 då ljusbågen slocknar om det är en förutsättning att ljusbågen slocknar vid i = 0 om inte villkoret φ + φ i = 0 är uppfyllt, vilket det rimligen inte borde vara om det inte är en REN resistiv krets eller att det uppstått fullständig resonans. Jag hoppas att mitt resonemang är så pass transparent att det går att avgöra var jag resonerar fel. Postad av Michell Andersson - 20 sep :31 Så här ser jag det: Det elektriska fältet upphör väl inte för att kretsen öppnar sig? Potentialskillnaden över den del där EMKn omvandlats är densamma oavsett om kretsen är bruten eller sluten, i min värld. Om man förenklat ser det till ett enfasfall med fasspänning på låt säga 6,4kV (11kV fas till fas) så har vi 6,4kV över trafolindningen, exklusive inre impedansen. Detta måste omsättas till motsvarande spänningsfall i kretsen enligt KVL. Spänningsfallet kommer fördela sig proportionellt över de olika seriellt anslutna impedanserna i kretsen. Den högsta impedansen i kretsen då den bryts är brytaren, då den är närmast oändlig. Alltså skulle potentialskillnaden mellan brytarens två poler vara i princip detsamma som E, 6,4kV. Detta gäller för effektivvärdet. Gällande momentanvärdet för spänningen så borde detta vara, i det ögonblick då strömmen har sin nollgenomgång och med bakgrund av ovan resonemang med KVL, u = û * sin ( ω t + φ + φ î )...? Enligt mitt resonemang så kan inte potentialskillnaden över brytarens poler vara 0 då ljusbågen slocknar om det är en förutsättning att ljusbågen slocknar vid i = 0 om inte villkoret φ + φ i = 0 är uppfyllt, vilket det rimligen inte borde vara om det inte är en REN resistiv krets eller att det uppstått fullständig resonans. Jag hoppas att mitt resonemang är så pass transparent att det går att avgöra var jag resonerar fel. EDIT: Kom på efteråt att jag kanske skulle utveckla angående vilkoret φ + φ i = 0. Mitt resonemang var att φ + φ i = φ u och att φ u måste vara lika med 0. Eftersom strömmens nollgenomgång var en förutsättning så måste även φ i vara lika med 0. Det ger egentligen att även φ måste vara lika med 0 eftersom φ = φ u - φ i => φ = 0-0 = 0. φ lika med noll är detsamma som cos φ = 1. 7 / 10
8 Postad av Torbjörn Forsman - 20 sep :14 Jag tror skillnaden mellan resonemangen är att jag ser på spänningen över brytaren, du ser på spänningen mellan ena brytarkontakten och en annan fas. Ur brytarens synpunkt spelar det ju ingen roll vad den har för potential mot jord eller om det finns andra ström- och/eller spänningsförande faser i samma krets och vad som eventuellt händer i de andra faserna samtidigt. Man måste också skilja på å ena sidan effektivvärden och å andra sidan momentanvärden. Och talar man om nollgenomgångar så är det alltid momentanvärdena som avses. I det ögonblick då strömmen genom brytaren har nollgenomgång (dvs innan den har brutit), så måste ju också summan av alla spänningars momentanvärden i kretsen vara lika med noll, sen är det en helt annan sak om effektivvärdet mätt över en längre tid har ett värde som är skilt från noll. Postad av Michell Andersson - 20 sep :17 Kom på efteråt att jag kanske skulle utveckla angående vilkoret φ + φ i = 0. Mitt resonemang var att φ + φ i = φ u och att φ u måste vara lika med 0. Eftersom strömmens nollgenomgång var en förutsättning så måste även φ i vara lika med 0. Det ger egentligen att även φ måste vara lika med 0 eftersom φ = φ u - φ i => φ = 0-0 = 0. φ lika med noll är detsamma som cos φ = 1. Postad av Michell Andersson - 20 sep :29 Nej, jag syftar inte på spänningens momentanvärden relaterat till andra faser utan syftar snarare på den fasförskjutning som uppstår mellan spänning och ström, och då momentant. Spänning och ström, i samma fas, kan väl aldrig ligga i fas med varandra om det inte är så att cos φ, effektfaktorn, är lika med 1. Det strider liksom mot det mest grundläggande jag fått lära mig om växelström. Och att effektfaktorn är lika med 1 kommer inte ske om det inte är en rent resistiv krets, vilket det inte kommer vara, eller att kretsen blir perfekt avstämd med avseende på de reaktiva impedanserna just i det ögonblick då brytaren manövreras och även detta känns som att det är i princip omöjligt. Och gällande spänningen över brytaren så syftar jag till potentialskillnaden mellan brytarens poler, inte relaterat till något annat. Det kan bara inte vara relaterat till något annat som jag uppfattar det. Som jag förstått det så kan du inte ha nollgenomgång för fas och spänning i samma ögonblick om det inte är en rent resistiv krets eller att kretsen är perfekt avstämd så att vi i båda fallen har cos φ = 1. Postad av Electrum - 20 sep :11 När du har fasförskjutning mellan spänning och ström är det när strömmen passerar en komponent med kapacitans eller induktans. Och då är det spänningen/strömmen över/genom själva komponenten som avses, inte andra delar av kretsen. Om strömbrytaren i sig är kapacitiv eller induktiv så kan det bli fasförskjutning över den komponenten, men jag tror en strömbrytare är i huvudsak resistiv (med oerhört låg resistans i slutet läge, och oerhört hög resistans i öppet läge). Postad av Torbjörn Forsman - 20 sep :06 Michell Andersson skrev: 8 / 10
9 Som jag förstått det så kan du inte ha nollgenomgång för fas och spänning i samma ögonblick om det inte är en rent resistiv krets eller att kretsen är perfekt avstämd så att vi i båda fallen har cos φ = 1. Den intressanta kretsdelen i det här fallet utgörs ju av brytaren och dess ljusbåge, och den är med största sannolikhet varken induktiv eller kapacitiv (åtminstone inte till den grad att det spelar någon roll vid så låg frekvens som 50 Hz), och därmed kan vi anse att brytarens effektfaktor är lika med 1. Om det sedan finns induktans, kapacitans eller "levande" last någon annanstans i nätet spelar ingen roll just nu. Brytförloppet avseende vad som händer just vid nollgenomgången är ju så kortvarigt jämfört med en hel period av nätfrekvensen, att det är meningslöst att fundera på vad som händer vid sinusformade nätfrekventa förlopp. Eventuella uppstående kopplingsöverspänningar och transienter kommer säkerligen att ha en helt annan grundton än nätfrekvensen, och därmed beter nätets reaktiva komponenter sig på helt andra sätt än för nätfrekvens. Postad av Michell Andersson - 20 sep :33 Förlåt, men det ni skriver Micke och Torbjörn kan jag verkligen inte ta till mig. Om en krets skulle bete sig på det sättet som ni beskriver så skulle effektkompensering i ett nät inte ha någon effekt om det inte skedde i direkt samband med den komponent man avser kompensera, och inte ens då egentligen. Istället så kompenserar man ju hela nät i enskilda punkter. Petersénspolar skulle ju inte fungera med detta tankesättet. Ni omkullkastar även Thévenins teorem med avseende på reaktiva komponenter i samma stund som ni påstår det ni gör. Likaså Kirchhoffs strömlag. Riktade reläskydd skulle inte heller fungera eftersom det inte skulle gå att avgöra riktning av effekten. Om du får en fasförskjutning så är denna fasförskjutning densamma genom hela den seriella kretsen. Det är min uppfattning och jag ser i dagsläget inte hur något annat skulle fungera. EDIT: En drossel (strypare) skulle inte heller ha någon funktion i en lysrörsarmatur om det ni påstår stämmer. Vill även påpeka att min uppfattning är att nätet vilket utgör en del av kretsen är huvudsakligen induktiv. Kretsen i vilken brytaren är ansluten är alltså huvudsakligen induktiv enligt min uppfattning varför spänningen ligger före strömmen... och det anser jag gälla för hela kretsen. Postad av Electrum - 20 sep :42 Om du sätter en resistans i en godtycklig krets så är spänningen u över denna u = i * R ; inget annat. Så spänningen är alltså, helt enligt ohms lag, endast beroende av strömmen, och har inget annat fasläge. (Jag använder notation med litet u och litet i för att beteckna att det rör sig om momentanvärden av spänning och ström) Postad av Michell Andersson - 20 sep :29 Jag kan inte bestrida det du skriver Micke, oavsett hur jag vrider och vänder på det, och tänker inte försöka göra det heller. Det som nu ställer till det för mig är jag måste ompröva en del av det jag tidigare antog var sant. Som jag ser på det nu så uppstår det initialt en konflikt mellan två saker jag trott var sanna. Jag måste på pusselbitarna att passa igen. För egen del, sedan jag studerade för att bli elektriker för snart 9 år sedan, så har det jag skrivit tidigare varit min sanning. Jag försöker bara komma underfull med om det egentligen innebär en konflikt. Konsekvensen av Ohms lag för momentana värden måste i sådant fall vara att densiteten av antalet elektroner som passerar en given tvärställd yta kan variera i olika tvärställda ytor i kretsen och att effektfaktorn enbart representerar medeltalet av kretsens totala förskjutning. 9 / 10
10 Desto mer jag tänker på det så finns det nog ingen konflikt... och pusselbitarna passar nog i alla fall. Okej, Torbjörn och Micke, jag köper era resonemang. Nollgenomgång av ström och spänning sker samtidigt över brytaren. Då strömmen är 0 är spänningen 0. Postad av Torbjörn Forsman - 20 sep :34 Michell Andersson skrev: Om du får en fasförskjutning så är denna fasförskjutning densamma genom hela den seriella kretsen. Det är min uppfattning och jag ser i dagsläget inte hur något annat skulle fungera. Nej, så är det inte. Antag att du har en seriekrets bestående av en ideal spole och ett motstånd. Det går samma ström genom hela kretsen, men spänningen över spolen är inte i fas med spänningen över motståndet. Spänningen över spolen ligger 90 före strömmen medan spänningen över motståndet ligger i fas med strömmen. Och spänningen över hela kretsen får ett fasläge som ligger någonstans mellan 0 och 90 före strömmen, beroende på förhållandet mellan spänningarna över de två komponenterna. Beroende på vilken del av kretsen, eller kanske hela kretsen, man betraktar, så kan man alltså tala om tre olika spänningar, tre olika faslägen och tre olika effektfaktorer som alla är ur sin synpunkt korrekta. Och vid en parallellkrets blir förhållandet tvärt om - samma spänning råder över båda komponenterna, men strömmen genom vardera komponenten har sitt eget fasläge. Men nu i brytarfallet, då det blir transienta fenomen under bråkdelen av en periodtid, är det som sagt ändå ingen mening att spekulera med hjälp av teori som fungerar för sinusformade förlopp som antingen är helt stationära eller som ändrar sig mycket långsamt i förhållande till periodtiden. 10 / 10
1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d
Läs merLABORATION 3. Växelström
Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel
Läs merVäxelström och reaktans
Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator
Läs mer1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..
ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om
Läs merTSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter
014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1
Läs merVecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR
Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR Inlärningsmål Induktion och induktans Faradays lag och inducerad källspänning Lentz lag Energiomvandling vid induktion
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merAC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date
AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merKapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström
Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Relation mellan ström och spänning i R, L och C. RLC-krets Elektrisk oscillator, RLC-krets
Läs merIntroduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merTentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V
Läs merVi börjar med en vanlig ledare av koppar.
Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Stationär växelström Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merIDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar
090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen
Läs merFö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 23 mars 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
Läs merSvar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska
Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merSpolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Läs merT1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 13-15 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Spolar gör större motstånd ju högre strömmens frekvens är,
Läs merEllära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5
Ellära och Elektronik Moment A-nät Föreläsning 5 Visardiagram Impendans jω-metoden Komplex effekt, effekttriangeln Visardiagram Om man tar projektionen på y- axeln av en roterande visare får man en sinusformad
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,
Läs mer10. Kretsar med långsamt varierande ström
1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, ht 25, Krister Henriksson 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merFö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 11 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 13 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
Läs merAllmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod.
14BDioder Den ideala dioden. En stor och viktig grupp av halvledarkomponenter utgör dioderna, som kännetecknas av att de har vad man kallar ventilverkan. De uppvisar låg resistans för ström i den ena riktningen,
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merSpolens reaktans och resonanskretsar
Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merLaboration ACT Växelström och transienta förlopp.
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs mer============================================================================
Kan någon förtydliga "flytande nolla" Postad av hanna mastad - 06 okt 2012 15:15 Som jag har förstått så är det när det nollan glappar eller inte har kontakt i centralen. Och detta gör då att spänningen
Läs merVäxelström. Emma Björk
Växelström Emma Björk Varför har vi alltid växelström i våra elnät? Faradayslag gör det möjligt att låta magnetfältet från en varierande ström i en spole inducera en ström i en närbelägen spole. Om den
Läs mer4:3 Passiva komponenter. Inledning
4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva
Läs merStrömdelning på stamnätets ledningar
Strömdelning på stamnätets ledningar Enkel teori och varför luftledning ungefär halva sträckan Överby-Beckomberga är nödvändigt 1 Inledning Teorin bakom strömdelning beskriver varför och hur flödet av
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merEllära. Lars-Erik Cederlöf
Ellära LarsErik Cederlöf Elektricitet Elektricitet bygger på elektronens negativa laddning och protonens positiva laddning. nderskott av elektroner ger positiv laddning. Överskott av elektroner ger negativ
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merExtra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015
Extra kursmaterial om Elektriska Kretsar asse lfredsson inköpings universitet asse.lfredsson@liu.se November 205 Får kopieras fritt av ith-studenter för användning i kurserna TSDT8 Signaler & System och
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Introduktion till Kursen Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära Outline 1 Introduktion till Kursen
Läs merDu behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.
(8) 27 augusti 2008 Institutionen för elektro- och informationsteknik Daniel Sjöerg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen augusti 2008 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik.
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006
24 april 2006 (9) Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen april 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. OBS! Ny version av formelsamlingen finns
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merFö 12 - TSFS11 Energitekniska System Lik- och Växelriktning
Fö 12 - TSFS11 Energitekniska System Lik- och Växelriktning Christofer Sundström 15 maj 218 Outline 1 Kraftelektronik Översikt 2 Likriktning Grunder Ostyrda kopplingar Enfas Flerfas Styrda kopplingar 3
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merSpolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Läs merEJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merFö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik
Fö 8 - TMEI1 Elkraftteknik Kraftelektronik Christofer Sundström 14 februari 218 Outline 1 Kraftelektronik Översikt 2 Likriktning Grunder Ostyrda kopplingar Enfas Flerfas Styrda kopplingar 3 Växelriktning
Läs merStrömförsörjning. Transformatorns arbetssätt
Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna
Läs merSedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir
Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Christofer Sundström 20 januari 2019 Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära 3 Huvudspänning och fasspänning 4 Y- och D-koppling 5 Symmetrisk
Läs merTentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se 2018-01-17 1 / 31 Dagens
Läs merELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator
ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole
Läs merVi sitter på jobbet och funderade på om det finns någon bra formel för att omvandla tex 250A på 0.4KV sidan till motsvarande på 10Kv sidan.
Formel för att räkna om Amper Postad av Micke - 27 jan 2014 16:47 Hej Vi sitter på jobbet och funderade på om det finns någon bra formel för att omvandla tex 250A på 0.4KV sidan till motsvarande på 10Kv
Läs merAllmän behörighet. Facit - Övningstenta
Facit - Övningstenta 1. Transformatorstation Arnö har ett 10 kv system med isolerad nollpunkt. Den totala ledningslängden är 10 km högspänningskabel av typen FXKJ 35 mm och 51 km friledning. Systemet matar
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Läs merGenom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)
VÄXELSTRÖMSKRETSEN 1 Inledning Behandlandet av växelströmskretsar baserar sig på tre grundkomponenters, motståndets (resistans R), spolens (induktans L) och kondensatorns (kapacitans C) funktionsprinciper.
Läs merEllära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4
Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer
Läs mer============================================================================
Transformator Y/Y 400/525 - Jorda primärsidan? Postad av Anonym Gäst - 31 jan 2016 20:19 Har en y/y Trafo 400/525 Vilken fördel har det om endast sekundärlidningen är till jord? Kontra båda sidor är till
Läs merElektroakustik Något lite om analogier
Elektroakustik 2003-09-02 10.13 Något lite om analogier Svante Granqvist 2002 Något lite om analogier När man räknar på mekaniska system behöver man ofta lösa differentialekvationer och dessutom tänka
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier ikströmsnät Tvåpolsatsen KK1 AB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merImpedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Läs mer10. Kretsar med långsamt varierande ström
10. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, vt 2008, Kai Nordlund 10.1 10.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera kretsar
Läs mer10. Kretsar med långsamt varierande ström
1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, vt 213, Kai Nordlund 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera kretsar
Läs mer~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur 91-27-56722-2
~ växelström Det flyter växelström och inte likström i de flesta elnät världen över! Skälen är många. Hittills har det varit enklare att bygga generatorer som levererar växelspänning. Transport av elenergi
Läs merElektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Läs mera) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.
Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn
Läs merVäxelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO
MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM
Läs mer10. Kretsar med långsamt varierande ström
. Kretsar med långsamt varierande ström För en normalstor krets kan vi med andra ord använda drivande spänningar med frekvenser upp till 7 Hz, förutsatt att analysen sker med de metoder som vi nu kommer
Läs merImpedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merMotorprincipen. William Sandqvist
Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs merFöreläsnng Sal alfa
LE1460 Föreläsnng 2 20051107 Sal alfa. 13.15 17.00 Från förra gången Ström laddningar i rörelse laddningar per tidsenhet Spännig är relaterat till ett arbet. Arbete per laddningsenhet. Spänning är potetntialskillnad.
Läs merSven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Komplexa metoden j -metoden evma utbildning KOMPEXA METODEN Avsnittet handlar om hur växelströmsproblem kan lösas med komplexa metoden, jω - eller symboliska metoden som
Läs merLaboration ACT Växelström och transienta förlopp.
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska
Läs merInstruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014
Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Mattias Wallin Datum: 15 februari 2010 16 februari 2010 1 Inledning I denna laboration ingår förberedande
Läs merLNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik
LNB727, Transformatorn Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik Innehåll Vad är en transformator och varför behövs den Magnetisk koppling Kopplingsfaktor Ideal transformatorn
Läs merAndra ordningens kretsar
Andra ordningens kretsar Svängningskretsar LCR-seriekrets U L (t) U s U c (t) U R (t) L di(t) dt + Ri(t) + 1 C R t0 i(t)dt + u c (0) = U s LCR-seriekrets För att undvika integralen i ekvationen, så deriverar
Läs merFö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn
Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn Per Öberg 20 januari 2015 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs mer