Samlingslokal vid Tuvevägen, riskutredning avseende farligt gods på väg

Transkript

1 Göteborgs kommun Samlingslokal vid Tuvevägen, riskutredning avseende farligt gods på väg Riskutredning med avseende på farligt gods på Tuvevägen i höjd med korsningen Tuvevägen Wieselgrensgatan. Rapporten beskriver förutsättningarna för etablering av en samlingslokal inom det aktuella planområdet. Göteborg Sweco Systems AB Brand- och Riskteknik Göteborg Dan Jernberg Alexander Claesson Henrik Georgsson 1 (61) Sweco Brand- och Riskteknik Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Sweco Systems AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

2 DOKUMENTINFORMATION UPPDRAGSBENÄMNING: BESTÄLLARE: Samlingslokal vid Tuvevägen Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad UPPDRAGSNUMMER: UPPDRAGSANSVARIG: HANDLÄGGARE: KVALITETSGRANSKNING UTFÖRD AV Dan Jernberg Civilingenjör LTH Telefon: Alexander Claesson Brandingenjör LTH Telefon: E-post: Henrik Georgsson Brandingenjör LTH Telefon: Rev. Handlingsstatus Datum Upprättad av Kvalitetsgranskad av --- Granskningshandling Reviderade texter/avsnitt i rev 2 är markerade med ett streck i kanten. 2 (61)

3 SAMMANFATTNING Det aktuella planområdet är beläget öster om Tuvevägen i höjd med korsningen Wieselgrensgatan och Tuvevägen, strax norr om Hildedal i Göteborg. I norr gränsar planområdet mot en industritomt och i öster mot en mindre bergsrygg. Syftet med den aktuella detaljplanen är att möjliggöra byggande av en samlingslokal. Byggrätt kommer ges till en huvudbyggnad i två våningar. Denna rapport beskriver den riskutredning som gjorts med avseende på de transporter av farligt gods som sker på Tuvevägen. Tuvevägen är en sekundär transportled för farligt gods. I Göteborgs stad innebär detta begränsningar i vilka varor som får transporteras på trafikleden. Denna begränsning medför sannolikt mindre farligt godstrafik samt att sådana varor som vid en olycka är förknippade med stora konsekvensavstånd, som gaser och massexplosiva varor, inte får förekomma på trafikleden. Risknivån i anslutning till vägen bör därmed vara betydligt mycket lägre än vad som generellt gäller längs transportleder för farligt gods, vilket också är något som den genomförda riskanalysen bekräftar. Denna låga risknivå i anslutning till Tuvevägen är en grundförutsättning för att kunna etablera en samlingslokal inom det aktuella planområdet, då en mindre bergsrygg hindrar placering bortom m från vägen. Enligt de preliminära förslag som varit tillgängliga under denna riskutredning ska samlingslokalen placeras så att minsta avstånd till vägen är m. Trots den generellt låga risknivån längs Tuvevägen medför ett minsta avstånd på m att risken förknippad med transporter av farligt gods blir oacceptabelt hög, se kapitel 10 Riskvärdering. Med anledning av detta rekommenderas en rad åtgärdsförlag för att möjliggöra etablering av samlingslokalen. Om följande riskreducerande åtgärder vidtas bedöms risknivån reduceras till en för samhället acceptabel nivå varvid planerad etablering av samlingslokal inom planområdet kan genomföras 1. Minsta avstånd mellan byggnad/parkering och Tuvevägen ska vara 25 m Byggnadens fönster som vetter mot Tuvevägen ska utföras i brandteknisk klass EI 30 och fasaden ska utföras i EI 60. Syftet med denna åtgärd är inte att säkerställa att besökare i byggnaden kan befinna sig i byggnaden under ett fullständigt brandförlopp utan att förstärka byggnadens funktion som en skyddsbarriär. Ytterväggen, så som den är planerad att utföras, uppfyller med råge brandteknisk klass EI 60. Tak och takfot som vetter mot vägen ska utföras i obrännbart material. Takfot ska utföras tät för att minska risken för brand- /brandgasspridning in under taket. Byggnaden ska utföras med betongstomme som uppvisar en seg respons vid explosionslaster. Planområdets gräns mot vägen ska förses med en 1,5 meter hög mur för att reducera sannolikheten för att utsläpp vid en olycka sprids in på planområdet. 1 Se Kapitel 11 för detaljerad beskrivning av åtgärdsförslagen. 3 (61)

4 SAMMANFATTNING Friskluftsintag på byggnaden ska placeras på fasad som vetter bort från vägen. Ventilation ska förses med nödstopp. Utformning av nödstoppsfunktionen ska utredas vidare under detaljprojekteringen under beaktande av vilken metod för skydd mot brandgasspridning via luftbehandlingsinstallationer som ska tillämpas. Utomhusmiljön inom planområdet ska utformas så att den ej uppmanar till stadigvarande vistelse, t.ex. genom att lekplatser, uppehållsplatser, sittbänkar o.d. ej anordnas. Entréer ska vara placerade i nordlig eller sydlig ritning och vara försedda med extra skydd för inrymmande personer enligt kapitel 0 4 (61)

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Syfte och mål 8 2 Kvalitetsplan 8 3 Omfattning och avgränsningar 8 4 Metod och arbetsgång Begrepp och definitioner Riskinventering Riskuppskattning Osäkerhets- och känslighetsanalys Riskvärdering Länsstyrelsens rapport riskhantering i detaljplaneprocessen Räddningsverkets rapport Värdering av risk Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transport av farligt gods Förslag på riskreducerande åtgärder 14 5 Områdes- och nulägesbeskrivning Planområdet Planerad samlingslokal Framtida cirkulationsplats Vind- och väderförhållanden Trafikleder för farligt gods Trafikflöden med farligt gods 19 6 Riskhanteringsavstånd 20 7 Riskidentifiering Lokala förutsättningar som påverkar risken Bergsrygg Planerad cirkulationsplats Tänkbara olyckor 23 8 Riskuppskattning Sannolikhetsbedömning Konsekvensbedömning Resultat Individrisk Samhällsrisk 29 5 (61)

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 9 Osäkerhets- och känslighetsanalys Osäkerhetsanalys för sannolikhetsbedömningar Känslighetsanalys av trafikflödet Känslighetsanalys med avseende på rådande trafikföreskrifter Känslighetsanalys med avseende på olyckskonsekvenser Riskvärdering Räddningsverkets rapport Värdering av risk Skälighetsprinciper Individrisk Värdering enligt ALARP Samhällsrisk Värdering utifrån ALARP Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transport av farligt gods Resultat av riskvärderingen Förslag till riskreducerande åtgärder Brandskyddad fasad Byggnadens stomme Mur Placering av friskluftsintag Nödstopp för ventilation Skyddsavstånd Disposition av planområde Extra skydd för inrymmande personer Risk efter vidtagna riskreducerande åtgärder Slutsats och sammanfattande diskussion Referenser 49 6 (61)

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga A Sannolikhetsbedömningar 50 Sannolikheten för trafikolycka med efterföljande utsläpp av farligt gods 50 ADR Klass 3 - Brandfarliga vätskor 52 ADR Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen 54 ADR Klass 5 - Oxiderande ämnen och organiska peroxider 56 Bilaga B - Konsekvensbedömning 58 Skadekriterier 58 Konsekvensberäkningar för utsläpp av brandfarlig vätska (ADR-klass 3) 58 Konsekvensbedömning för utsläpp av brandfarliga fasta material (ADR-klass 4) 59 Konsekvensbedömning för utsläpp av oxiderande ämnen eller organiska peroxider (ADR-klass 5) 59 Bilaga C Personbelastning i området 60 7 (61)

8 1 Inledning Denna riskutredning är upprättad av Dan Jernberg och Alexander Claesson på uppdrag av Gunnel Jonsson, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad. I rapporten redovisas en bedömning av de risker som är förknippade med transporter av farligt gods på Tuvevägen i höjd med korsningen Tuvevägen Wieselgrensgatan. Mot bakgrund av den aktuella riskbilden beskriver rapporten förutsättningarna för att tillåta etablering av en samlingslokal öster om korsningen Tuvevägen Wieselgrensgatan. 1.1 Syfte och mål Syftet med denna rapport är att beakta riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill transportled för farligt gods. Målet är att genom en riskutredning presentera en riskbild för det aktuella planområdet och att vid behov presentera riskreducerande åtgärder som möjliggör etablering av en samlingslokal inom planområdet. 2 Kvalitetsplan SWECO Brand- och Riskteknik är certifierade enligt ISO 9001, där rutiner finns för fortlöpande gransknings- och kontrollarbete. Kvalitetskontroll har för denna dokumentation gjorts i form av egenkontroll och intern kvalitetsgranskning. 3 Omfattning och avgränsningar Denna riskutredning omfattar en riskbedömning med följande delmoment[1]: Områdes- och nulägesbeskrivning Riskinventering Riskberäkningar/uppskattning Känslighets- och osäkerhetsanalys Riskvärdering Förslag på riskreducerande åtgärder Riskutredningen är avgränsad till risker förknippade med transporter av farligt gods som passerar det aktuella planområdet öster om Tuvevägen i höjd med korsningen Tuvevägen Wieselgrensgatan. De risker som beaktats är plötsliga trafikolyckor som leder till utsläpp av farligt gods och som kan leda till livshotande konsekvenser för tredje man. I denna riskutredning beaktas inte egendomsskador, naturskador eller långtgående dominoeffekter av de beaktade olyckorna. Riskanalysen beaktar endast de varukategorier som enligt Västra Götalands Läns trafikföreskrifter [10] är tillåtna på den aktuella vägsträckan. [15] 8 (61)

9 4 Metod och arbetsgång Nedan redovisas begrepp och definitioner av begrepp som används i denna rapport samt en beskrivning av den metod som använts för respektive delmoment i riskutredning. 4.1 Begrepp och definitioner I en riskutredning används vanligen ett flertal olika begrepp för att beskriva olika olyckshändelser och delar av utredningen. Nedan förtydligas de begrepp som använts i denna riskutredning. Risk definieras vanligen som en sammanvägning av sannolikheten för och konsekvensen av en olycka eller skadehändelse. Sannolikheten beskriver hur troligt det är att olyckan inträffar och konsekvensen beskriver hur omfattande skador som uppstår, vanligen i form av antal döda. Riskutredning avser både genomförande av riskanalys och riskvärdering. Riskanalysen är den del av riskutredningen där tänkbara olycksscenarier och oönskade händelser identifieras. Sannolikhet och konsekvens för de identifierade scenarierna bestäms i en riskuppskattning för att sedan kunna värdera om risken är acceptabel eller ej. I denna riskutredning har en kvantitativ riskanalys genomfört, detta innebär att sannolikhet för och konsekvens av varje olyckshändelse/skadehändelse beskrivs med absoluta värden. Sannolikhet och konsekvens har sedan sammanvägts och risken uppskattas med riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Riskvärdering avser den fas i riskutredningen där uppskattade risker bedöms acceptabla eller ej. I denna del av utredningen kan det även bli aktuellt att föreslå och verifiera riskreducerande åtgärder. I denna riskutredning har riskerna värderats mot kriterier i räddningsverkets 2 rapport Värdering av risk [3], Göteborgs stads Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn TRANSPORT AV FARLIGT GODS [4] och skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen utgiven Länsstyrelserna Skånes län, Stockholms län och Västra Götalands län [6]. Föreslagna riskreducerande åtgärder presenteras utifrån nomenklatur i Boverket och räddningsverkets rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner vägledningsrapport [2] 2 Numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 9 (61)

10 4.2 Riskinventering För att identifiera tänkbara risker har området studerats på plats via kartor och planbeskrivningar. Tidigare erfarenheter från liknande utredning har också tillämpats för att identifiera risker. 4.3 Riskuppskattning Riskuppskattningen är en del av riskanalysen och syftar till att bestämma storleken på riskerna. Riskernas storlek är beroende av sannolikheten för en olycka och konsekvensen av olyckan. Nedan beskrivs därför hur sannolikheter och konsekvenser bedömts samt hur dessa sammanvägts för att avgöra riskernas storlek. Sannolikhet för en trafikolycka med efterföljande utsläpp av farligt gods har uppskattats mot bakgrund av den metod som presenteras i Räddningsverkets rapport Farligt gods riskbedömning vid transport[5]. Sannolikheten för olika händelseförlopp och skadehändelser efter att utsläppet har inträffat har bestämts mot bakgrund av litteratur, logiska resonemang och konservativa bedömningar. Konsekvenserna av de aktuella olyckorna/skadehändelserna har bedömts mot bakgrund av litteraturstudier och simuleringar i mjukvaran ALOHA v [7] Riskerna har sammanvägts och storleken beskrivs med riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Individrisken beskriver sannolikheten för dödliga skador i anslutning till en riskkälla, i detta fall den aktuella delen av Tuvevägen. Riskmåttet individrisk tar ej hänsyn till hur många människor som vistas i närheten av riskkällan och förutsätter att en person står på samma ställe dygnet runt. Måttet brukar beskrivas som ett rättighetsbaserat mått då man utifrån måttet kan avgöra om enskilda individer utsätts för alldeles för hög risk. Individrisken kommer i denna riskutredning presenteras i form av en individriskkurva där risken beskrivs som funktion av avståndet från riskkällan, se exemplet nedan i Figur 1. 1,000E 03 Individrisk (per år) 1,000E 04 1,000E 05 1,000E 06 1,000E 07 1,000E 08 1,000E Avstånd (m) Figur 1. Exempel på individriskkurva, individrisken representeras av den blå linjen. 10 (61)

11 Riskmåttet samhällsrisk beskriver risken med hänsyn till hur många människor som kan omkomma om det sker en olycka vid riskkällan. Hänsyn tas då till den områdesspecifika befolkningstätheten samt dygnsvariationer i befolkningstätheten. Samhällsrisken presenteras vanligen i ett F/N-diagram. I F/N-diagrammet kan man avläsa sannolikheten för att en eller flera personer dör i anslutning till riskkällan. Se ett exempel på F/N diagram nedan i Figur 2 1,00E 03 Olycksfrekvens per år 1,00E 04 1,00E 05 1,00E 06 1,00E 07 1,00E 08 1,00E Antal omkommna Figur 2. Exempel på F/N-diagram. 4.4 Osäkerhets- och känslighetsanalys Riskanalyser av den typ som redovisas i denna rapport är generellt behäftade med stora osäkerheter. Dessa osäkerheter ska främst tillskrivas indata, underlagsmaterial, beräkningsmodeller, expertbedömningar och statistiska underlag. Generellt har osäkerheter hanterats genom konservativa bedömningar. Detta innebär att bedömningar gjorts så att risken snarare överskattas än underskattas då osäkerheter förelegat. Utöver konservativa bedömningar har osäkerheter hanterats genom känslighetsanalys och att tillskriva indata sannolikhetsfördelningar istället för fasta värden. Följande variabler har i denna riskutredning varit föremål för en känslighetsanalys då dessa varit förknippade med störst osäkerhet: Antalet personer inom planområdet Andelen fordon som transporterar farligt gods av samtlig tung trafik Transportfördelningen mellan olika kategorier av farligt gods Sannolikhet för antändning efter utsläpp Storleken på utsläpp 11 (61)

12 4.5 Riskvärdering I respektive underkapitel presenteras de rapporter och skrifter som legat till grund för den riskvärdering som genomförts i denna riskutredning Länsstyrelsens rapport riskhantering i detaljplaneprocessen Länsstyrelserna i Skånes län, Stockholms län och Västra Götalands län ger i skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen riktlinjer för hur riskhantering ska beaktas vid markanvändning intill transportleder för farligt gods. I skriften presenteras en zonindelning för möjlig markanvändning intill transportleder för farligt gods. Om marken intill en transportled för farligt gods önskas användas på annat sätt, t.ex. förlägga byggnad/verksamhet i en zon närmare vägen än vad som rekommenderas i skriften bör riskerna förknippad med denna markanvändning studeras i detalj. Nedan i Figur 3 presenteras den rekommenderade zonindelningen. Zonindelningen har i denna riskutredning använts för att diskutera om en detaljerad riskutredning är lämplig. Figur 3. Zonindelning för markanvändning intill transportled för farligt gods 12 (61)

13 4.5.2 Räddningsverkets rapport Värdering av risk Följande vägledande principer för värdering av risk presenteras i Räddningsverkets 3 rapport Värdering av risk [3]: Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med teknisk och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas, oavsett risknivå. Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar som verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de positiva effekter som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Principen om undvikande av katastrofer: Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsande konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. Räddningsverket föreslår i rapporten Värdering av risk även acceptanskriterier lämpade för värdering av risker presenterade med riskmåtten individrisk och samhällsrisk [3]. Acceptanskriterierna presenteras i form av ett intervall, vilket vanligen kallas för ALARPområdet (As Low As Reasonably Practicable). Risker som överstiger ALARP-området är för stora och åtgärder måste vidtas. Risker inom ALARP-området ska reduceras så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Risker understigande ALARP-området bedöms utan vidare åtgärder som acceptabla. I denna riskutredning har Räddningsverkets acceptanskriterier använts som underlag vid bedömning om riskerna inom det aktuella området måste reduceras genom åtgärder. I Tabell 1 nedan presenteras acceptanskriterierna. Tabell 1. Föreslagna acceptanskriterier, N representerar antalet döda [3]. Risknivå för 1 km och dubbelsidig exponering Övre gräns för acceptabel individrisk Låg individrisk Övre gräns för acceptabel samhällsrisk Undre gräns för acceptabel samhällsrisk Föreslagna kriterier 10-5 per år 10-7 per år N= per år N= per år N= per år N= per år N= per år N= per år 3 Numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 13 (61)

14 4.5.3 Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transport av farligt gods I Göteborgs fördjupade översiktsplan för sektorn transport av farligt gods presenteras en ambition för säkerheten längs transportleder för farligt gods i form av aversionskurvor. I översiktsplanen presenteras två aversionskurvor. Kurvorna beskriver en acceptabel samhällsrisk för bostadsområden och arbetsplatsområden, se Figur 4 nedan. Kurvorna ska ses som olika alternativ för en acceptabel samhällsrisk, där den ena baseras på riksdagens mål för trafikolyckor och den andra på synpunkter från näringslivet [4]. Bakgrunden till att en lägre risk accepteras i bostadsområden är för att barn och gamla vistas där stadigvarande. Kurvorna baseras på en 2 kilometer lång vägsträcka där båda sidor av vägen exponeras för olyckan. I denna riskutredning utreds riskerna för en sida av vägen samt för en kortare sträcka än 2 kilometer, kriterierna har därför skalats om för det aktuella området. För mer detaljer kring omskalningen se kapitel 0. De omskalade kurvorna har sedan var för sig använts som underlag för att avgöra om riskerna förknippade med transporter av farligt gods kan accepteras eller om åtgärder är nödvändiga. Figur 4. Aversionskurvor från Göteborgs översiktsplan, sektorn för transport av farligt gods [4] 4.6 Förslag på riskreducerande åtgärder I det fall riskerna bedöms oacceptabla identifieras de skadehändelser som är kritiska för det aktuella området. Mot bakgrund av dessa scenarier presenteras förslag på riskreducerande åtgärder. Åtgärdsförslagen följer nomenklaturen i Boverket och Räddningsverkets rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner vägledningsrapport [2] 14 (61)

15 5 Områdes- och nulägesbeskrivning I nedan beskrivs det aktuella planområdet med omgivning. 5.1 Planområdet Planområdet är beläget öster om Tuvevägen i höjd med korsningen Wieselgrensgatan och Tuvevägen, strax norr om Hildedal i Göteborg. I norr gränsar planområdet mot en industritomt och i öster mot en mindre bergsrygg. Nivåskillnaderna inom planområdet är ca 10 m från väg upp mot bergsrygg. [14] Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggande av en samlingslokal. Byggrätt kommer ges till en huvudbyggnad i två våningar. Byggnaderna ska preliminärt placeras i mitten av tomten, se rödmarkering i Figur 5 nedan. Parkering kommer anordnas i norra delen av tomten och den södra delen ska lämnas obebyggd, se Figur 6 nedan. [14] Figur 5. Översiktsbild över aktuellt detaljplaneområde. Rödmarkerat område visar ett första förslag på var den planerade huvudbyggnad ska stå. 15 (61)

16 Figur 6. Översiktsbild över området där samlingslokal, parkeringsplats och planerad rondell i korsningen Tuvevägen och Wieselgrensgatan redovisas. 5.2 Planerad samlingslokal Den planerade samlingslokalen är en moské. Byggnaden är utöver moské tänkt att inrymma förenings- och möteslokaler samt en mindre butik. Personbelastningen i byggnaden beskrivs i Tabell 2 nedan. Mot bakgrund av dessa värden har en genomsnittlig personbelastning per kvadratkilometer beräknats, se Bilaga C Personbelastning i området. Tabell 2. Personbelastning i samlingslokalen [15] Dagtid Fredagsbön Högtid 50 personer 200 personer >200 personer 5.3 Framtida cirkulationsplats Korsningen mellan Tuvevägen och Wieselgrensgatan i höjd med planområdet kommer senast år 2013 att byggas om till cirkulationsplats [14]. Ombyggnationen är en trafiksäkerhetshöjande åtgärd som dels reducerar risken för personskador men även risken för allvarlig kollisionen och därmed risken förknippad med transporter av farligt gods. 16 (61)

17 5.4 Vind- och väderförhållanden Förhärskande vindriktning för planområdet bedöms vara sydvästlig, se vindros i Figur 7 nedan. Detta innebär att vinden blåser från Tuvevägen mot planområdet i en majoritet av fallen. Medelvindhastigheten för området är 3,6 m/s. Vindhastigheter under 4 m/s förekommer i 55 % av fallen och vindhastigheter överstigande 4 m/s förekommer i 45 % av fallen. [8] NNV 14,0% 12,0% N NNÖ 10,0% VNV 8,0% 6,0% ÖNÖ 4,0% 2,0% V 0,0% Ö VSV ÖSÖ SSV SSÖ S Figur 7. Vindros för Göteborg [8] 17 (61)

18 5.5 Trafikleder för farligt gods Tuvevägen, som passerar planområdet utgör enligt beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län en sekundär transportled för farligt gods [10]. För sekundära transportleder för farligt gods gäller vissa begränsningar. En sekundär transportled ska inte användas för genomfartstrafik och transporter med vissa varor klassade som farligt gods är ej tillåtna [10], se Tabell 3 nedan. Dock gäller att transporter av farligt gods ska ta den kortaste lämpliga väg via primära och sekundära transportleder till och från en avrespektive pålastningsplats [10]. Detta innebär att det kan förekomma transporter av de slag som är förbjudna på de sekundära transportlederna om det finns verksamheter i närheten som hanterar sådana ämnen. Vid en övergripande undersökning av området i anslutning till Tuvevägen (mellan Hildedalsgatan och Finlandsvägen) har väldigt få verksamheter identifierats som förväntas hantera eller förbruka större mängder farligt gods (samtliga varuklasser). Med anledning av detta och det faktum att Tuvevägen inte ska användas för genomfarter är slutsatsen att trafikflödet av fordon lastade med farligt gods på Tuvevägen sannolikt är låg. Wieselgrensgatan som ansluter till Tuvevägen är ingen transportled för farligt gods och eftersom det primärt ligger bostadsområden längs Wieselgrensgatan mellan Tuvevägen och Björlandavägen bedöms det mycket osannolikt fordon lastade med farligt gods på Wieselgrensgatan. Då det inte finns specifika mätningar över vilka typer av farligt gods som transporteras på Tuvevägen används i denna riskutredning, som ett konservativt angreppssätt, nationell statistik. Den nationella statistiken har uppdaterats mot de regler som gäller för sekundära transportleder, se Tabell 3 nedan. Känslighets och osäkerhetsanalysen belyser det faktum att trafikföreskrifterna kan ändras eller att mindre mängder av normalt sett otillåtna varutransporter sker förbi planområdet. Tabell 3. På sekundära transportleder för farligt gods gäller följande regler för transport av farligt gods [10] ADR - klass Kommentar [10] Klas 1.1 Massexplosiva varor Ej tillåtna Klass 2 Gaser Klass 3 Brandfarlig vätskor Klass 4 Brandfarlig fasta ämnen Klass 5 Oxiderande ämnen eller organiska peroxider Klass 6 Giftiga ämnen Klass 7 Radioaktiva ämnen Klass 8 Frätande ämnen Klass 9 Övriga farliga ämnen Ej tillåtna Tillåtna Tillåtna Tillåtna, med reservation för ett fåtal ämnen i denna klass som ej är tillåtna. Tillåtna Tillåtna Tillåtna, med reservation för ett fåtal ämnen i denna klass som ej är tillåtna. Tillåtna 18 (61)

19 5.5.1 Trafikflöden med farligt gods Nedan i Tabell 4 redovisas årsdygnsmedeltrafiken (ÅDT) på de aktuella delarna av Tuvevägen [9]. Tabell 4. Trafikflöden för aktuella delar av Tuvevägen [9] Väg ÅDT (2011) ÅDT (2025) 4 Tuvevägen (norr om korsning med Wieselgrensgatan) Tuvevägen (söder om korsning med Wieselgrensgatan) Ovan redovisad trafikmängd avser all trafik, personbilar och tung trafik. Den del av trafiken som är aktuell i denna riskutredning är de fordon som är märkta med farligt gods. Enligt Räddningsverkets 5 rapport Farligt gods riskbedömning vid transport utgör denna del cirka 2 promille av all trafik. Nedan i Tabell 5 presentera en fördelning som beskriver hur frekvent varorna transporteras på svenska vägar. På Tuvevägen är vissa kategorier av farligt gods ej tillåtna. För att kunna uppskatta en fördelning för Tuvevägen har den nationella statistiken skalats om så att endast de tillåtna ADR-klasserna utgör 100 % av alla transporter med farligt gods. Tabell 5. Fördelning mellan transporterade varor av farligt gods ADR-klasser Fördelning av transporter med farligt gods Nationell statistik [11] Omskalad för sekundär transportled 6 1. Explosiva ämnen och föremål 0,72 % 0 % 2. Gaser 15,64 % 0 % 3. Brandfarliga vätskor 66,45 % 79,22 % 4. Brandfarliga fasta ämnen 0,43 % 0,4 % 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider 3,5 % 4,27 % 6. Giftiga ämnen 0,16 % 0,56 % 7. Radioaktiva ämnen 0,06 % 0,07 % 8. Frätande ämnen 10,17 % 12,04 % 9. Övriga farliga ämnen och föremål 2,87 % 3,44 % Totalt 100 % 100 % 4 ÅDT för 2025 har uppskattats utifrån dokumenterad årlig ökning [9] 5 Nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 6 Transporter av gaser och explosiva varor har tagits bort och en ny fördelning beräknats baserat på att resterande varukategorier utgör 100 % 19 (61)

20 6 Riskhanteringsavstånd Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län ger i skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen riktlinjer för hur riskhantering ska beaktas vid markanvändning intill transportleder för farligt gods [6]. I det aktuella fallet planeras en samlingslokal intill en sekundär trafikled för farligt gods. Enligt länsstyrelsens rekommendationer bör samlingslokaler generellt sett förläggas i Zon C, för zonindelning se kapitel Ett första förslag från stadsbyggnadskontoret tyder dock på att samlingslokalen kommer att placeras i Zon A eller Zon B då topografin i området inte tillåter byggnation längre från vägen, se avstånd i Figur 8 på nästföljande sida. Med anledning av det korta avståndet mellan bebyggelse och väg utreds riskerna förknippade med transporter av farligt gods vidare. 20 (61)

21 Figur 8. Avståndskonturer från Tuvevägen. 21 (61)

22 7 Riskidentifiering Riskidentifieringens syfte är primärt till för att kartlägga vilka typer av olyckor som kan inträffa. Vid en riskutredning för transport av farligt gods innebär detta primärt att identifiera vilka godsklasser (ADR-klasser) som transporteras förbi planområdet och i vilken omfattning. Det är dock vid riskidentifieringen viktigt att lyfta fram lokala förutsättningar som påverkar riskerna. 7.1 Lokala förutsättningar som påverkar risken Bergsrygg Bergsryggen öster om planområdet utgör ett hinder för människor att utrymma bort från olyckan/vägen. Detta medför att människor i området kan bli tvungna att utrymma parallellt med vägen och därmed exponeras för t.ex. värmestrålning och brandgaser under en längre period. Bergsryggen utgör dock inte bara en förhöjd risk. Berget och vegetationen på berget är en naturlig barriär mellan planområdet och den del av Tuvevägen som ligger lite längre söderut, se Figur 9 nedan. Olyckor här förväntas därför leda till avsevärt mycket mindre konsekvenser för människor inom planområdet. Figur 9. Bilden är tagen från Tuvevägen vid korsningen med Hällåsvägen. Det aktuella planområdet ligger en bit fram längs med Tuvevägen. Bilden visar hur berget och vegetationen utgör en naturlig barriär i händelse av en olycka. Bergsryggen medför också en höjdskillnad mellan väg och den östra delen av planområdet. Höjdskillnaden minskar risken för att ett utsläpp av farligt gods sprids in över området. 22 (61)

23 7.1.2 Planerad cirkulationsplats Korsningen mellan Tuvevägen och Wieselgrensgatan i höjd med planområdet kommer senast år 2013 att byggas om till cirkulationsplats [14]. Ombyggnationen är en trafiksäkerhetshöjande åtgärd som dels reducerar risken för personskador men även risken för allvarlig kollisionen. Denna åtgärd inverkar positivt på risken då hastigheten förväntas uppgå till max 30 km/h genom rondellen. 7.2 Tänkbara olyckor Nedan i Tabell 6 redovisas tänkbara olyckor och konsekvenser för respektive ADR-klass. De ADR-klasser som ej är tillåtna på aktuell vägsträcka utreds ej vidare. Tabell 6. Riskidentifiering och konsekvensbeskrivning för respektive ADR-klass ADR-klass Skadehändelse Explosion Brand Förgiftning Övrigt Konsekvens vid olycka Explosiva 1 ämnen och föremål 2 Gaser Brandfarliga 3 vätskor Brandfarliga 4 fasta ämnen Transport av explosiva varor tillåts generellt inte på denna sträcka. Tillåtna varukategorier bedöms ej kunna leda till en massexplosion, riskerna förknippad med dessa varor utreds därför ej vidare Transport av gaser tillåts ej på den aktuella sträckan. Riskerna förknippad med dessa varor utreds därför ej vidare. Ett utsläpp av brandfarlig vätska som antänder kan leda till mycket kraftig rökutveckling och värmestrålning. Skador skulle kunna uppstå upp till 150 m från olyckplatsen, men dödliga skador uppstår sannolikt inte på avstånd större än m. Brandfarliga fasta ämnen skulle vid ett utsläpp kunna börja brinna och leda till rökutveckling och värmestrålning. Ett häftigt olycksförlopp förväntas dock inte och dödliga skador förväntas inte längre bort än 15 m från vägen. 23 (61)

24 ADR-klass Skadehändelse Explosion Brand Förgiftning Övrigt Konsekvens vid olycka Oxiderande ämnen och 5 organiska peroxider 6 Giftiga ämnen Radioaktiva 7 ämnen Frätande 8 ämnen Övriga farliga 9 ämnen och föremål En vådahändelse med dessa ämnen leder vanligtvis inte till någon risk för personskador. En kraftig reaktion skulle dock kunna inträffa om dessa ämnen kommer i kontakt med organiska material som oljor eller drivmedel. Reaktionen mellan ämnena kan leda till brand och/eller explosion med tryck- och värmestrålningsskador som följd. Dödliga konsekvenser förväntas dock inte på avstånd längre bort än m. Giftiga ämnen är skadligt vid kontakt med människor. Ett utsläpp av giftiga ämnen förväntas dock endast påverka närområdet till vägen. Kan ge upphov till strålskador, både på kort och lång sikt Frätskador kan uppstå vid kontakt med ett utsläpp. Konsekvenser förväntas dock endast påverka det direkta närområdet till vägen. Konsekvenser är generellt begränsade till vägens närområde. Att döma av Tabell 6 är det främst farligt gods i ADR-klasserna 3, 4 och 5 som förväntas leda till dödliga konsekvenser bortom vägens direkta närområden. Risken förknippad med transport av dessa varor kommer därför att utredas närmare. Övriga kategorier transporteras ej på vägen eller bedöms vid ett utsläpp endast påverka vägens absoluta närområde, risken förknippad med dessa kategorier farligt gods utreds därför ej närmare. 24 (61)

25 8 Riskuppskattning Nedan redogörs för de sannolikhets- och konsekvensberäkningar som gjorts i denna riskutredning. 8.1 Sannolikhetsbedömning Sannolikheten för en farligt godsolycka har bedömts mot den metodik som presenteras i Räddningsverkets 7 rapport Farligt gods riskbedömning vid transport [8]. Nedan redovisas indata och resultat. Detaljerade beräkningar samt sannolikheten för olika händelseförlopp efter utsläppet redovisas i Bilaga A Sannolikhetsbedömningar. Tabell 7. Indata för sannolikhetsbedömning Indata Värde Kommentar Vägsträcka m Tuvevägen söder om korsning med Wieselgrensgatan. Sträckans längd har valts mot bakgrund av planområdets sträckning läns Tuvevägen, längsta konsekvensavstånd samt befintliga naturliga barriärer. Vägsträcka m Tuvevägen norr som korsning med Wieselgrensgatan. Sträckans längd har valt mot bakgrund av planområdets sträckning längs Tuvevägen, längsta konsekvensavstånd samt befintliga naturliga barriärer. Hastighet 50 km/h Korsningen Tuvevägen Wieselgrensgatan kommer byggas om till en rondell. Dimensionerande hastighet i rondell är 30 km/h [15]. Sträckan för och efter rondellen är 50 km/h, hastigheten har därför konservativt bedömts vara 50 km/h över hela den studerade sträckan. Vägtyp Trafikled Indata till den beräkningsmetodik som används i Räddningsverkets [8]. Olyckskvot 1,5 Indata baserat på vägtyp och hastighet [8] Index för farligt godsolycka Andel fordon lastade med farligt gods 0,02 Indata baserat på vägtyp och hastighet [8] 0,002 Beskriver andelen fordon som är skyltade med farligt gods av samtliga fordon som trafikerar vägen [8] Andel singelolyckor 0,1 Indata baserat på vägtyp och hastighet [8] Nedan redovisas sannolikheten för en trafikolycka med resulterande utsläpp av farligt gods i ett händelseträd. 7 Nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 8 Vägsträcka 1 och 2 har i beräkningarna hanterats som en vägsträcka på 350 m i beräkningarna. 25 (61)

26 Brandfarlig vätska 79,2% 1,96E 04 Farligt godsolycka Brandfarligt fast ämne 0,39% 9,68E 07 Oxideranade ämnen eller organiska persoxider 4,27% 1,06E 05 Övriga ADR klasser 16,14% 3,99E 05 Figur 10. Händelseträdet beskriver sannolikheten för en trafikolycka med utsläpp av farligt gods. Ytterst i händelseträdet redovisas sannolikheten för olycka och utsläpp av respektive ADR-klass. Procentsatserna beskriver hur frekvent respektive klass transporteras, se även kapitel Fortsatt händelseförlopp, det vill säga utsläppets storlek, väderförhållanden och antändning beskrivs i Bilaga A Sannolikhetsbedömningar. 26 (61)

27 8.2 Konsekvensbedömning Konsekvensbedömningarna i denna riskutredning har gjorts med hjälp av litteraturstudier och mjukvaran ALOHA [7]. Indata och bedömningar vid konsekvensberäkningarna redovisas i Bilaga B - Konsekvensbedömning, nedan redovisas endast skadekriterier och förväntade konsekvenser. Följande kriterier har använts för att bedöma konsekvensområden: Explosion: Dödlig gräns vid 180 kpa övertryck utomhus[12]. Dödlig gräns inomhus vid kollaps av bärande byggnadsdelar är 40 kpa[4]. Värmestrålning: Dödlig gräns vid 15 kw/m 2 (Personer förväntas vara iklädda långbyxor och motsvarande T-shirt). Dödliga skador hos 15 % av befolkningen förväntas efter ca 50 s.)[12]. Nedan i Tabell 8 redovisas resultatet av genomförda konsekvensbedömningar. Tabell 8. Konsekvensbedömningar, då intervall presenteras i tabellen så representerar de flera olika scenarier av samma skadehändelse. Scenario Liten pölbrand (ADR 3) Medelstor pölbrand (ADR 3) Stor pölbrand (ADR 3) Gasmolnsbrand (ADR 3) Brand (ADR 4) Explosion (ADR 5) Explosion (ADR 5) Brand (ADR 5) Påverkad andel av studerad strecka Konsekvensavstånd (m) 0, , , Antal döda 0,09-0, personer 0,03-0, person 0, ,4 70 0, personer (utomhus) 21 personer (inomhus) Antalet döda har beräknats mot personbelastning på 1000 personer/km 2 utomhus och ca 6500 personer/km 2 inomhus. Ingen byggnad förväntas ligga närmare än 25 m från vägen. Se Bilaga C Personbelastning i området för beräkning av genomsnittlig personbelastning i området. 27 (61)

28 8.3 Resultat Nedan redovisas individrisk och samhällsrisk för det aktuella området Individrisk Individrisken beskriver den årliga sannolikheten för att omkomma till följd av en farligt godsolycka. Riskerna förknippade med dödliga konsekvenser är i området relativt låga, se Figur 11 nedan. Sannolikheten för att dö vid en farligt godsolycka överstiger aldrig Ca 50 m från vägen understiger individrisken 10-7, vilket vanligen beskrivs som sannolikheten för att träffas av blixten. Risknivån i förhållande till tillämpliga acceptanskriterier diskuteras vidare i kapitel 10. I Figur 11 nedan redovisas förutom individrisknivån även den övre och undre ALARP-gränsen för individrisk [3]. Figur 11. Den blå kurvan representerar individrisken för den studerade sträckan av Tuvevägen. 28 (61)

29 8.3.2 Samhällsrisk Samhällsrisk beskriver risken med hänsyn tagen till hur många människor som kan omkomma om det sker en olycka. Hänsyn tas då till den områdesspecifika befolkningstätheten samt dygnsvariationer i befolkningstätheten. I Figur 12 nedan redovisas samhällsrisken för området. Samhällsrisken är relativt låg men dock överskrider tillämpliga acceptanskriterier. Risknivån diskuteras vidare i kapitel10. Figur 12. Den lila kurvan representerar samhällsrisken för det aktuella området, ALARPområdet är omskalat 9 för den sträcka som undersökts intill planområdet. 9 Omskalningen beskrivs i kapitel (61)

30 Figur 13. Den röda kurvan visar samhällsrisken i området, den blå och gröna kurvan visar aversionskurva 10 baserat på regeringens ambition för trafikolyckor [4] Figur 14. Den röda kurvan visar samhällsrisken i området, den blå och gröns kurvan visar aversionskurvor 11 baserad på synpunkter från näringslivet [4] 10 Kurvorna är omskalade, detta beskrivs i kapitel 0 30 (61)

31 9 Osäkerhets- och känslighetsanalys Riskanalyser av den typ som redovisas i denna rapport är generellt behäftade med stora osäkerheter. Dessa osäkerheter ska främst tillskrivas indata, underlagsmaterial, beräkningsmodeller, expertbedömningar och statistiska underlag. Generellt har osäkerheter hanterats genom konservativa bedömningar. Detta innebär att bedömningar gjorts så att risken snarare överskattas än underskattas då osäkerheter förelegat. Några exempel på konservativa bedömningar är: Andelen fordon lastade med farligt gods bedöms vara lika stor på Tuvevägen som man vanligen antar att andelen är på en primär transportled för farligt gods. Detta även om Tuvevägen inte får användas för genomfartstrafik och få verksamheter som inducerar farligt gods har identifierats längs Tuvevägen. Detta innebär att sannolikheten för olycka bedöms vara är lägre i verkligheten. Konsekvensavstånd har mätts från vägkant intill planområdet istället för från mitten av vägen, detta innebär att de olyckor som sker på den bortre delen av vägen kommer få lägre konsekvenser än de som redovisats i beräkningarna. Den planerade rondellens olycksreducerande effekt har inte beaktats kvantitativt i beräkningarna. Hela sträckan utanför planområdet har i beräkningarna konservativt bedömts vara en trafikled med hastighetsbegränsning 50 km/h. Med tanke på att rondellen sänker medelhastigheten till ca 30 km/h bör sannolikheten för olycka såväl som sannolikheten för stora utsläpp i samband med en olycka minska. Utöver konservativa bedömningar har osäkerheter hanterats genom känslighetsanalys och genom att tillskriva indata höga och låga värden sammankopplade med en sannolikhetsfördelning istället för fasta värden. På detta sätta kan man redovisa och hantera osäkerheter i indata. Nedan redovisas först den osäkerhetsanalys med avseende på de sannolikhetsbedömningar som gjorts i riskutredningen. 9.1 Osäkerhetsanalys för sannolikhetsbedömningar Sannolikhetsbedömningarna som gjorts för en farligt godsolycka och olika efterföljande händelseförlopp är befästa med vissa osäkerheter. För att åskådliggöra och hantera dessa osäkerheter har indata tillskrivits olika värden kopplade till en sannolikhetsfördelning. Detta innebär att olika variabler har varierat mellan ett högt och ett lågt värde under sannolikhetsberäkningarna. Exempel på indata som tillskrivits olika värden är: Andelen fordon som transporterar farligt gods av samtlig tung trafik Transportfördelningen mellan olika kategorier av farligt gods Sannolikhet för antändning efter utsläpp Storleken på utsläpp 11 Kurvorna är omskalade, detta beskrivs i kapitel 0 31 (61)

32 Genom att tillskriva indata olika värden med en sannolikhetsfördelning och sedan genomföra Monte Carlo simuleringar kan risken presenteras i form av ett intervall, se figur i Figur 15, Figur 16, Figur 17 och Figur 18 nedan. I dessa figurer representerar den övre kurvan risken om samtlig indata tillskrivs den hösta tänkbara sannolikheten för den värsta händelsen. Mittersta kurvan representerar risken om samtlig indata tillskrivs värden som vanligtvis används för vid sannolikhetsberäkningar för farligt godsolycka 12. Den nedre kurvan redovisar risken om samtliga indata tillskrivs den lägsta tänkbara sannolikheten. Figur 15. Individrisk, osäkerhetsanalys med avseende på sannolikhetsbedömningar. Streckade linjer representerar övre och undre individrisknivå. 12 Dessa värden används vanligen för riskutredningar längs primära trafikleder för farligt gods. Att tillämpa dessa värden vid riskutredning längs en sekundär transportled för farligt gods bedöms som konservativt. 32 (61)

33 Figur 16. Samhällsrisk, osäkerhetsanalys med avseende på sannolikhetsbedömningar. Streckade linjer representerar övre och undre samhällsrisknivå Figur 17. Omskalade 13 aversionskurva baserat på regeringens ambition för trafikolyckor [4]. 13 Omskalningen beskrivs i kapitel 0 33 (61)

34 Figur 18. Omskalade 14 aversionskurva baserad på synpunkter från näringslivet [4] Osäkerhetsanalysen visar att individriskgränsen understiger 10-7 någonstans mellan m från vägen. Den högsta tänkbara risknivån (övre streckad kurva i ovanstående diagram) överstiger den övre ALARP-gränsen något. Då denna kurva redovisar värsta tänkbara risknivå bedöms denna som mycket osannolik. Med tanke på att flera konservativa bedömningar gjorts samt att Tuvevägen är en sekundär transportled för farligt gods bedöms en tänkte kurva mellan den mittersta och den nedre vara den som redovisar den mest realistiska riskbilden för området. Riskvärderingen kommer dock, som ett konservativt angreppssätt, att göras utifrån mittenkurvan då denna redovisar medelvärdet i riskberäkningarna. 14 Omskalningen beskrivs i kapitel 0 34 (61)

35 9.2 Känslighetsanalys av trafikflödet En framtida ökning av trafikflödet på Tuvevägen skulle kunna leda till en förändrad riskbild. I kapitel redovisas en uppskattad årsdygnsmedeltrafik för Tuvevägen. Nedan i Figur 19 redovisas skillnaden i samhällsrisk mellan dagens trafikflöde och det uppskattade trafikflödet år Skillnaden i risknivå visar sig vara marginell och resultaten bedöms robusta med avseende på en ökande trafikmängd. Figur 19. Jämförelse av samhällsrisken mellan dagens trafikflöde och år 2025 års trafikflöde. Streckad linje visar risknivån vid dagens (2011) trafikflöde. 35 (61)

36 9.3 Känslighetsanalys med avseende på rådande trafikföreskrifter Tuvevägen är en sekundär transportled för farligt gods. Detta innebär att genomfartstrafik av transporter med farligt gods samt transport av vissa typer av farligt gods är förbjudet [10], se kapitel 0. Dessa förutsättningar har bedömts vara dimensionerande för den aktuella detaljplanen. Nedan redovisas dock som en känslighetsanalys riskbilden för planområdet om trafikföreskrifterna skulle förändras så att Tuvevägen får användas för genomfartstrafik och samtliga godsklasser får transporteras på vägsträckan. Figur 20. Riskbilden för Tuvevägen om trafikföreskrifterna ändras så att vägen blir en primär transportled för farligt gods. Om de aktuella trafikföreskrifterna[10] skulle förändras så visar Figur 20 ovan att risken sannolikt skulle överstiger den övre ALARP-gränsen. Detta är en oacceptabelt hög risknivå och åtgärder oberoende av kostnaderna skulle vara en förutsättning för den aktuella detaljplanen. Det bedöms dock inte vara skäligt att denna riskbild i dagsläget ska vara dimensionerande för planområdet med tanke på gällande trafikföreskrifter. Dock bör tillräckligt med mark i anslutning till vägen lämnas oexploaterat för att i framtiden kunna vidta åtgärder om det i framtiden blir aktuellt att ändra trafikföreskrifterna. 36 (61)

37 9.4 Känslighetsanalys med avseende på olyckskonsekvenser Konsekvensberäkningarna är baserade på konservativa bedömningar för att en verklig olycka inte ska kunna leda till fler dödsfall än de olycksscenarier som utretts i denna riskutredning. Dock bör även hänsyn tas till den eventuellt riskförhöjande effekt som bergsryggen öster om planområdet utgör, se resonemang i kapitel 7.1. Därför redovisas nedan en känslighetsanalys där 50 % fler förväntas omkomma vid en stor pölbrand eller en explosion. Figur 21. Samhällsrisk, känslighetsanalys med avseende på konsekvenser. Känslighetsanalysen visar att risknivån ökar något, men risknivån ligger fortfarande kvar i den mittersta/övre delen av ALARP-området. Den eventuella riskökning som bergsryggen medför bedöms därför vara marginell. 37 (61)

38 10 Riskvärdering Riskvärdering avser den fas i riskutredningen där uppskattade risker bedöms acceptabla eller ej. I denna del av utredningen föreslås även riskreducerande åtgärder. Acceptanskriterier har hämtats från Räddningsverkets 15 rapport Värdering av risk [3] och Göteborgs stads Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn TRANSPORT AV FARLIGT GODS [4] Räddningsverkets rapport Värdering av risk Räddningsverkets rapport beskriver ett antal vägledande principer för värdering av risk samt ett ALARP (As Low As Reasonably Practicable) område för samhälls- och individrisk. Risker som överstiger ALARP-området är för stora och åtgärder måste vidtas. Risker inom ALARP-området ska reduceras så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Risker understigande ALARP-området bedöms utan vidare åtgärder som acceptabla Skälighetsprinciper Den aktuella detaljplanen vill möjliggöra byggnation av en samlingslokal intill Tuvevägen i höjd med Wieselgrensgatan. En samlingslokal till skillnad från exempelvis bostäder medger vid enstaka tillfällen per år en mycket hög personbelastning. I den genomförda riskutredningen har, av beräkningstekniska skäl och praxis, en genomsnittlig personbelastning för området använts för att uppskatta risknivån. Med anledning av detta och det faktum att det vid enstaka tillfällen råder en mycket hög personbelastning inom området bör Räddningsverkets princip om undvikande av katastrofer beaktas vid riskvärderingen. Principen innebär att risker hellre bör realiseras i olyckor med begränsande konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. Praktiskt innebär detta att det kan vara skäligt att i viss utsträckning vidta skadeförebyggande åtgärder även om den genomsnittliga risknivån generellt är låg Individrisk Värdering enligt ALARP ALARP-området för individrisk ligger mellan 10-5 och 10-7 [3]. Det är rimligt att anta att olika individrisk bör accepteras för olika typer av bebyggelse [6]. För okänslig bebyggelse bör individrisken inte överstiga 10-5, för medelkänslig bebyggelse bör individrisken inte överstiga 10-6 och för känslig bebyggelse bör individrisken inte överstiga 10-7 [13]. Okänslig, medelkänslig och känslig bebyggelse kan jämföras med zonerna A, B och C i Figur 3 kapitel Mot bakgrund av detta bör individrisken för samlingslokalen ej överstiga 10-7 och individrisken för den planerade parkeringen bör ej överstiga Nedan redovisas individrisken. 15 Numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 38 (61)

39 Ur Figur 11 i kapitel 8.3 kan vi se att individrisken precis understiger 10-6 för hela området. Individrisknivån motiverar därför inga omfattande begränsningar av parkeringens placering inom området. Enligt den preliminära placeringen av samlingslokalen ligger halva byggnaden innanför individriskgränsen 10-7, se Figur 22 nedan. Placeringen av samlingslokalen eller byggnation närmare vägen kan därför inte accepteras utan att riskreducerande åtgärder vidtas. Figur 22. Individriskgränsen 10-7 i det aktuella området, gränsen går mellan m från vägen. Intervallet baseras på den osäkerhetsanalys som redovisas i kapitel (61)

40 Samhällsrisk Värdering utifrån ALARP ALARP området gäller vid transportrisker för en vägsträcka på 1 km och dubbelsidig exponering. Då den aktuella risknivån beräknats för en sträcka på 350 m och enkelsidig exponering har acceptanskriterierna skalats om med en faktor 0,175. Omskalningseffekter enligt kapitel 0 har även beaktats. Risken i det aktuella planområdet överskrider den undre ALARP-gränsen men ligger kvar inom ALARP-området. Åtgärder för att reducera risken bör därför vidtas i skälig omfattning. Samhällsrisken har redovisats i kapitel 8 men redovisas igen nedan för att underlätta för läsaren. Figur 23. Samhällsrisk för området och övre och undre ALARP-nivåer [3]. 40 (61)

41 10.2 Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transport av farligt gods I Göteborgs stads fördjupade översiktsplan för sektorn transport av farligt gods redovisas två aversionskurvor för acceptabel samhällsrisk. Nedan redovisas dessa med aktuell samhällsrisk för området. Aversionskurvorna är omskalade för en vägsträckning på 350 m och för ensidig exponering. Detta medför att sannolikheterna i kurvorna har reducerats med en faktor 0,0175 för den kortare vägsträckan och en faktor 0,5 för enkelsidig exponering. Genom omskalning av aversionskurvorna kan man värdera om den riskökning som detaljplanen innebär är för hög. Vid omskalning måste hänsyn även tas till vilka längsta konsekvensavstånd som förväntas. Om detta inte görs kan omskalningen leda till allt för liberala kriterier. I det aktuella fallet är den studerade vägsträckningen på varje sida om planområdet längre än de längsta aktuella konsekvensavstånden. Negativa omskalningseffekter förväntas därför inte. Den aktuella verksamheten i området har ur ett riskperspektiv bedömts vara ett mellanting mellan arbetsplatser och bostäder. Detta motiveras genom att det kan finnas både barn och gamla i området som har svårt att sätta sig själva i säkerhet, men ingen förväntas sova inom området. Den accepterade risken bedöms vara en tänkt linje mellan arbetsplats -linjen och bostads -linjen. Nedan i Figur 24 och Figur 25 redovisas aversionskurvorna tillsammans med samhällsrisken för området. Figur 24. Aversionskurva baserat på regeringens ambition för trafikolyckor [4] 41 (61)

42 Figur 25. Aversionskurva baserad på synpunkter från näringslivet [4] 10.3 Resultat av riskvärderingen Följande slutsatser kan dras efter genomförd riskvärdering: Åtgärder bör vidtas enligt principen om undvikande av katastrofer [3], se kapitel Preliminär placering av samlingslokalen medför att individrisken är för hög. Samlingslokalen bör placeras mer än 50 m 16 från vägen, alternativt ska riskreducerande åtgärder vidta, se kapitel [3][13]. Samhällsrisken för området överstiger den undre ALARP- gränsen men ligger kvar inom ALARP-området. Åtgärder bör vidtas i skälig omfattning för att reducera risken [3]. Det riskbidrag som detaljplanen överskrider en av aversionskurvorna som presenteras i Göteborgs översiktsplan fördjupad för sektorn farligt gods [4]. Med anledning av detta bör vissa åtgärder vidtas för att reducera risken även om risknivån enligt dessa kriterier är relativt låg. 16 Observera att byggnation 50 m från vägen ej är praktisk möjlig med tanke på den östra bergsryggens lutning. Riskreducerande åtgärder är därför en förutsättning för placering av en samlingslokal inom planområdet. 42 (61)

43 11 Förslag till riskreducerande åtgärder I föregående kapitel bedöms risknivån vara för hög för den planerade bebyggelsen. Nedan presenteras de riskreducerande åtgärder som föreslås för att möjliggöra etablering av en samlingslokal Brandskyddad fasad En brandskyddad fasad och ett tak i obrännbart material reducerar risken för brand- och brandgasspridning till byggnaden. Människor inom planområdet kan då söka skydd i byggnaden och invänta släckinsats från räddningstjänsten. Denna åtgärd bedöms medföra att inga människor omkommer inomhus vid farligt godsolyckor som leder till brand. Byggnadens fönster som vetter mot Tuvevägen ska utföras i brandteknisk klass EI 30 och fasaden ska utföras i EI 60. Syftet med denna åtgärd är inte att säkerställa att besökare i byggnaden kan befinna sig i byggnaden under ett fullständigt brandförlopp utan att förstärka byggnadens funktion som en skyddsbarriär. Ytterväggen, så som den är planerad att utföras, uppfyller med råge brandteknisk klass EI 60. Tak och takfot som vetter mot vägen ska utföras i obrännbart material. Takfot ska utföras tät för att minska risken för brand-/brandgasspridning in under taket. Brandskyddad fasad beskrivs under åtgärdskategori D-3 i Boverket och Räddningsverkets rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Vägledningsrapport [2] 11.2 Byggnadens stomme 11.3 Mur Om byggnadens stomme utformas i betong förväntas den klara explosionslaster bättre och därmed minskar risken för att byggnadsdelar rasar och skadar människor i byggnaden. Byggnaden bör utföras med en sammanhängande betongstomme för att klara så höga explosionstryck som möjligt. Betongstommen ska vara armerad/utformad så att en seg respons förväntas vid explosionslaster [17]. Med seg respons avses att byggnaden/stommen i viss mån kan deformeras och ändå bibehålla sin hållfasthet så att inte fortskridande ras uppstår. En mur är en tillförlitlig åtgärd för att reducera riskerna. Muren skyddar mot att utsläpp hamnar inom planområdet vid en farligt godsolycka samt delvis mot brand och explosion. En mur ska upprättas längs tomtgränsen, murens syfte är primärt att skydda planområdet så att ett eventuellt utsläpp av farligt gods, exempelvis att brandfarlig vätska rinner in på planområdet. Muren erbjuder dock även ett visst skydd vid brand. Muren ska vara minst 1,5 m hög och utförd i betong eller sten. Mur beskrivs även under åtgärdskategori B-6 i Boverket och Räddningsverkets rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Vägledningsrapport [2] 43 (61)

44 11.4 Placering av friskluftsintag Friskluftsintag bör placeras på den fasad som vetter bort från vägen. Syftet med åtgärden är att minska den mängd brandgaser som kommer in i byggnaden vid en brand utanför byggnaden. Denna åtgärd skyddar även mot andra gaser än brandgaser. Placering av friskluftsintag beskrivs under åtgärdskategori C-3 i Boverket och Räddningsverkets rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Vägledningsrapport [2] Nödstopp för ventilation Nödstopp för ventilationen minskar risken för att byggnaden rökfylls vid en kraftig brand utanför byggnaden. Ventilationssystemet i byggnaden ska vara försett med möjlighet till nödstopp. Styrningen av denna funktion ska placeras på en plats som i så stor utsträckning som möjligt är bemannad och styrningen bör även vara väl skyltad. Nödstopsfunktionen ska utföras så att den även innefattar automatisk stängning av samtliga förekommande brand- /brandgasspjäll Skyddsavstånd Byggnader ska placeras på ett minsta avstånd om 25 m från Tuvevägen 17. Parkeringsplatsen ska placeras på ett minsta avstånd om 25 m från vägen. Avståndet mellan parkeringsplats och väg avser att möjliggöra insatser för räddningstjänst samt möjliggöra eventuella framtida behov av riskreducerande åtgärder. Skyddsavstånd beskrivs under åtgärdskategori B-1 i Boverket och Räddningsverkets rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Vägledningsrapport [2] 11.6 Disposition av planområde Genom att inte uppmana till stadigvarande vistelse på de delar av planområdet som ligger öppen mot och närmast vägen minskar risken för att människor som vistas utomhus inom planområdet skadas om en farligt godsolycka inträffar. Denna åtgärd bedöms reducera antalet döda utomhus vid en farligt godsolycka med en faktor 2. Utomhusmiljön inom planområdet ska ej uppmana till stadigvarande vistelse, t.ex. genom lekplatser, uppehållsplatser och bänkar. 17 Avståndet bygger på att samtliga riskreducerande åtgärder vidtas. 44 (61)

45 11.7 Extra skydd för inrymmande personer De flesta personer som vistas utomhus inom planområdet kommer göra det i anslutning till entrén. Vid en eventuell farligt godsolycka kan dessa personer söka skydd inne i byggnaden. För att minska risken för att personer skadas medan de inrymmer ska entrén skyddas av en fysisk barriär. Denna åtgärd bedöms reducera antalet döda utomhus vid en farligt godsolycka med efterföljande brand med en faktor 2. Entréer till byggnaden ska vara riktade i nordlig eller sydlig riktning (ej västlig) och avskilda från vägen med en mur som bör vara minst 3 m hög och 5 m lång. Muren ska vara utförd i obrännbart material för att skydda mot brand medan inrymmande personer är på väg in i byggnaden. Detaljutformningen av muren ska fastställas under detaljprojekteringen Risk efter vidtagna riskreducerande åtgärder Nedan redovisas risken efter vidtagna riskreducerande åtgärder. Figur 26. Samhällsrisk efter vidtagande av riskreducerande åtgärder jämfört med undre och övre ALARP-kriterier [3] 45 (61)