KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F?
|
|
- Bengt Lindgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F? Brønsted-Lowry syror och baser Johannes Brønsted och Thomas Martin Lowry samtidigt 1923 Definitioner Syra protondonator Bas protonacceptor Proton vätejon H + (H 3 O + eller H + (aq)) H + (aq) Oxoniumjon
2 Korresponderande syra och bas Konjugerade syra-baspar Princip Princip Syra Bas donerar H + tar upp H + Korresponderande bas Korresponderande syra Exempel HCl saltsyra CN cyanidjon H + H + Cl kloridjon HCN vätecyanid Stark syra ger svag korresponderande bas och tvärtom! Lewissyror och -baser Vidare begrepp beträffande syror och baser, H + behöver inte vara inblandad. Definitioner Lewissyra: elektronparacceptor (acid acceptor) Lewisbas: elektronpardonator Exempel Oxidjonen (Lewisbas) donerar elektronpar till H + (Lewissyra) och en kovalent bindning bildas Ammoniak (Lewisbas) donerar elektronpar till H + (Lewissyra) och bildar NH 4 +
3 Sura, basiska och amfotera oxider Sura oxider bildar Brønstedsyror i vatten reagerar med baser oxider av icke-metaller molekylära föreningar CO 2 (aq) + H 2 O(l) H 2 CO 3 (aq) Basiska oxider bildar OH i vatten reagerar med syror oxider av metaller joniska föreningar Amfotera oxider reagerar både med syror och baser oxider av grundämnen längs diagonalen beryllium till poloninum samt åtskilliga övergångsmetaller Al 2 O 3 (s) + 6 HCl 2 AlCl 3 (aq) + 3 H 2 O (l) 2 Na(OH)(aq) + Al 2 O 3 (s) + 3 H 2 O 2 Na[Al(OH) 4 ](aq) CaO(s) + H 2 O(l) CaOH 2 (aq) (egentligen Ca OH ) Syra-basjämvikter definitioner AH + H 2 O A + H 3 O + K = a(a ) a(h 3 O + ) a(ah) a(h 2 O) [A ] [H 3 O + ] [AH] B + H 2 O BH + + OH K = a(bh+ ) a(oh ) a(b) a(h 2 O) [BH+ ] [OH ] [B]
4 ph-skalan och poh Definitioner ph = loga H3 O + log[h 3 O + ] poh = loga OH log[oh ] [H 3 O + ] = 10 ph Samband pk w = ph + poh poh = pk w ph Flerprotoniga syror & baser Flerprotonig syra (polyprotic acid) En förening som kan donera mer än en proton Exempel: H 2 SO 4, H 2 CO 3, H 3 PO 4 Flerprotonig bas (polyprotic base) En förening som kan ta upp mer än en proton Exempel: CO 3 2, PO 4 3, SO 3 2
5 ph för salt av flerprotonig syra Uttrycket ph = 1 2 (pk a1 +pk a2 ) kan härledas men det är inte aktuellt just nu! OBS! Uttrycket för ph ovan ska användas vid rätt tillfälle och under rätt betingelser! S = begynnelsekoncentrationen av saltet Kontrollera att: cc S >> K w K a2 S >> K a1 Använd rätt K a och pk a! Fördelningsdiagram H 2 CO 3 -systemet, beräknat fördelningsdiagram Viktiga punkter 1. Vid ph = pka [syra]:[bas] = 1:1 2. Maximum för mellansyran/basen vid ph = ½(pK a1 + pk a2 ) 3. Buffertområde vid ph = pk a1 ± 1 4. Buffertområde vid ph = pk a2 ± 1 3 4
6 Fördelningsdiagram H 3 PO 4 -systemet, beräknat fördelningsdiagram Buffertegenskaper Vad karaktäriserar en buffert? Innehåller alltid ett syra-baspar (korresponderande syra-bas) Halterna av syra och bas är jämförbara, dvs inom samma tiopotens Halterna av syra och bas är så höga att minskning/ökning av initialkoncentrationen kan försummas vid jämvikt och att vattnets autoprotlys kan försummas
7 Ett viktigt samband Härledning ph = pk a +lg [A ] [HA] HA (aq) + H 2 O(l) A (aq) + H 3 O + (aq) K a = [A ][H 3 O + ] [HA] [H 3 O + ] = K a [HA] [A ] Ta negativa logaritmerna på båda sidorna lg[h 3 O + ] = lgk a lg [HA] [A ] ph pk a +lg [A ] [HA] ph = pk a +lg [A ] [HA] Henderson-Hasselbalch s ekvation: [HA] intial och [A ] initial används. Gäller bara då [HA] och [A ] >> [H 3 O + ] och [OH ]. Titreringar Några viktiga begrepp ph-kurva Stökiometrisk punkt, ekvivalenspunkt Lika mängd (mol) H 3 O + och OH Titrator (titrant) Det som tillsätts t ex från byrett Titrand (analyte) Det som analyseras i kolven
8 12.5 Titreringstyp: svag syra + stark bas Titrereaktion HA(aq) + OH (aq) A (aq) + H 2 O(l) Jämviktsreaktioner vid olika punkter i titreringen Dessa reaktioner används för att beräkna ph i varje punkt. Tabell 12.2 UP Jämvikt Initialt HA, H 2 O HA + H 2 O A + H 3 O + Buffertregionen HA, A, H 2 O HA + H 2 O A + H 3 O + Ekvivalenspunkten* A, H 2 O A + H 2 O HA + OH * lösning med basisk anjon Titreringstyp: svag syra + stark bas Vid halvekvivalenspunkten Hälften av HA har reagerat med OH. UP: HA, A, H 2 O Jämviktsreaktion; [HA] init = begynnelsekoncentrationen av HA HA(aq) + H 2 O(l) A (aq) + H 3 O + (aq) [HA] init FB 2 2 Antag [HA] att x init kan försummas med avseende på ½[HA] init (vi VJ befinner ju oss x + x i buffertregionen) [HA] = [A ] x M 2 2 ph = pk a +lg [A ] [HA] = pk a +lg1= pk a [HA] init [HA] init Dvs ph vid halvekvivalenspunkten är lika med pk a för en svag syra. (Se upp vid utspädda lösningar och vid låga eller höga ph)
9 Titreringstyp: svag bas + stark syra Reaktion B(aq) + H 3 O+ (aq) HB + (aq) + H 2 O(l) Jämviktsreaktioner vid olika punkter i titreringen Dessa reaktioner används för att beräkna ph i varje punkt. Tabell 12.2 UP Jämvikt Initialt B, H 2 O B + H 2 O HB + + OH Buffertregionen B, HB +, H 2 O B + H 2 O HB + + OH Ekvivalenspunkten* HB +, H 2 O HB + + H 2 O B + H 3 O + * lösning med sur anjon ph vid halvekvivalenspunken =? Fundera! Syra-basindikatorer Vad är en indikator? Ett syra-baspar där de olika formerna har olika färg. Slutpunkten på titreringen karaktäriseras av färgändring hos indikatorn. Reaktion HIn(aq) + H 2 O(l) syra bas In (aq) + H 3 O + (aq) K = K HIn K HIn = [In ][H 3 O + ] [HIn] Färgomslag då [Hin] = [In ] K HIn = [H 3 O + ] och pk In = ph Viktigt att indikatorns färgomslag (slutpunkten) ligger nära ekvivalenspunkten. Se F1 och laborationshandlendning Jämvikt!
10 Löslighetsprodukt Löslighetsprodukt ett mått på lösligheten Ytterligare ett exempel på kemisk jämvikt. Exempel: Upplösning av Bi 2 S 3 (s) Bi 2 S 3 (s) 2 Bi 3+ (aq) + 3 S 2 (aq) K = K sp K sp = (a Bi 3+ ) 2 (a s 2- ) 3 K sp = [Bi 3+ ] 2 [S 2 ] 3 K sp är litet för svårlösliga salter; K sp (Bi 2 S 3 ) = 1, M 5 Löslighetsprodukten är jämviktskonstanten för jämvikten mellan det olösta saltet och dess joner i mättad lösning. The common ion effect Effekten av gemensam jon Utfällning (utsaltning) genom tillsats av samma jonslag. Le Chatelier s princip! Beräkning av lösligheten av Hg 2 Cl 2 vid olika kloridjonkoncentrationer 1. Lösligheten i vatten som har en kloridjonkoncentration på M* Hg 2 Cl 2 (s) Hg 2+ 2 (aq) + 2 Cl (aq) K sp = 2, M 3 FB M VJ s s M Vi antar att 2s kan försummas m a p M s( ) 2 = 2, M 3 s = M, dvs kraftigt minskad löslighet. Försumning OK! 2. Lösligheten i vatten som har kloridkoncentration på 0,5 M**. Antag att 2s kan försummas m a p 0,5. s(0,5) 2 = 2, M 3 s = M. Försumning OK! *Ungefärlig kloridjonkoncentration i dricksvatten i England. ** Ungefärlig kloridjonkoncentration i havsvatten
11 Förutsägning av utfällning Några samband Q sp < K sp saltet löses upp/ingen utfällning Q sp = K sp jämvikt mellan det fasta saltet och jonerna i lösning (mättad lösning) Q sp > K sp saltet faller ut När jämvikt har inställt sig mellan lösta joner och fast salt: Q sp = K sp Komplexbildning Strategi för upplösning av svårlösliga salter Komplexbildning är speciellt lämpligt för övergångsmetallerna. Maskering av metalljonerna. Exempel AgCl(s) Ag + (aq) + Cl (aq) Ag + (aq) + 2 NH 3 (aq) Ag(NH) 2+ (aq) Resultat: Mer Ag + i lösning Lewissyra Lewisbas Koordinationskomplex K f = [Ag(NH 3) 2 + ] [Ag + ][NH 3 ] 2 K f kallas komplexkonstant eller stabilitetskonstant
12 Koordinationskemi definitioner Koordinationskomplex enhet som består av en centralatom och därtill bundna gruppersom kallas ligander Centralatomer är oftast metaller med Lewissyraegenskaper; kan vara oladdade eller laddade (nästan alltid positiv laddning) Ligander är Lewisbaser med fria elektronpar eller elektrontäta områden som kan stabilitsera centralatomen; kan vara neutrala eller negativt laddade atomer eller molekyler Koordinationstal antal ligander som binder till centralatomen. Sexkoordinerade komplex är vanligast men komplex med 2, 3, 4 och 5 ligander är också kända Koordinationssfär den sfär som liganderna bildar kring centralatomen Oktaedriskt komplex Isomeri hos metallkomplex Isomerer molekyler med samma kemiska sammansättning men med olika struktur
13 Spektrokemiska serien Olika ligander orsakar olika stor ligandfältssplittring Δ O ökar i pilens riktning Δ O kan bestämmas spektroskopiskt Storleken på Δ O påverkar vilken elektronkonfiguration som är stabilast Olika magnetiska egenskaper beror på hur många oparade elektroner det finns Galvaniska celler Galvanisk cell zinkelektrod zinksulfat e e Anod oxidation saltbrygga kopparelektrod kopparsulfat Katod reduktion En galvanisk cell består av elektroder, som inte är i kontakt med varandra men med halvcellens innehåll, och elektrolyt, ett medium som är ett joniskt ledande medium (t ex en vattenlösning med joner). Den kemiska reaktionen skjuter elektronerna från den elektrod där oxidationen sker (anoden) till den elektrod där reduktionen sker (katoden). Elektroderna är förbundna med en extern krets. Elektronflödet, strömmen, kan användas för att utföra elektriskt arbete. Halvcellerna är förbundna med en saltbrygga eller ett poröst membran (för laddningsutjämning). En saltbrygga består ofta av en gel med en koncentrerad saltlösning (t ex Na 2 SO 4, KNO 3 ).
14 Hur man tecknar en galvanisk cell Galv Cellschema Katoden (reduktion, +) tecknas alltid till höger i cellschemat. Anoden (oxidation, ) tecknas alltid till vänster i cellschemat. Zn(s) Zn2+ (aq) Cu 2+ (aq) Cu(s) Fasgräns tecknas med enkelstreck, saltbrygga med dubbelstreck. Ämnen som befinner sig i samma fas skiljs åt med kommatecken.. cell Cellpotential och Gibbs fria energi Skillnaden i dragkraft om elektronerna blir den galvaniska cellens drivkraft, cellpotential, E. (Atkins använder beteckningen E cell ) Stor skillnad i dragkraft ger hög potential och tvärtom. Gibbs fria energi, ΔG, är en tillståndsfunktion som anger om en process är spontan (ΔG < 0) eller inte spontan (ΔG > 0). Vid jämvikt är ΔG = 0. Samband mellan ΔG och E ΔG = nfe n = mol elektroner F = Faradays konstant 9, C (mol e ) 1 cell
15 Gibbs fria energi vid standardtillstånd Samband mellan ΔG och E ΔG = nfe n = mol elektroner F = Faradays konstant 9, C (mol e ) 1 Ytterligare ett viktigt samband ΔG = nfe ΔG (Gibbs fria energi vid standardtillstånd*), E (cellpotentialen vid standardtillstånd*) Standardtillstånd: alla deltagande species är sina standardtillstånd, dvs koncentration 1 M, P = P = 1 bar, fasta och flytande faser är rena (dvs har a = 1). OBS! Det är tecknet på ΔG som visar om en reaktion är spontan eller ej! ΔG < 0, dvs E > 0 spontan reaktion. Normalpotentialer Normalpotentialen kan ses som den elektrondragande förmågan hos en elektrod. I en galvanisk cell dra elektroderna i motsatt riktning. Den totala elektrondragande förmågan i cellen, cellpotentialen vid standardtillstånd E, är differensen mellan normalpotentialerna för de två elektroderna. Viktig konvention Differensen (cellpotentialen) skrivs alltid E = e höger e vänster
16 Elektrokemiska spänningsserien Elektrokemiska spänningsserien Om man betraktar tabell 13.1 som en skala över oxidation- och reduktionsmedel, kan den kallas elektrokemiska spänningsserien (oftast används detta i samband med metallers oxiderande/reducerande egenskaper). e (V) +2,87 V F / F oxiderande förmåga Många icke-metaller är oxiderande Exempel O 2, Cl 2 0 V H + / H 2 2,71 V Na + / Na reducerande förmåga De flesta metaller är reducerande, dvs avger gärna e till t ex H + vätgasutdrivande Exempel Na(s), Zn(s) cell Normalpotentialer och jämviktskonstanter Vid jämvikt: ΔG = 0, Q = K (jämviktskonstanten) ΔG = RT lnk dvs nfe = RT lnk lnk = nfe RT Kom ihåg att: E = e H e V
17 Nernst ekvation Vi vet att ΔG = ΔG + RT lnq och därmed att nfe = nfe + RT lnq E = E RT nf lnq c Nernst ekvation Elektrolys Ett sätt att driva en reaktion i icke-spontan riktning med hjälp av elektrisk ström. Viktiga samband (OBS! Finns ej i formelsamlingen) Q = n F Q = laddning (Coulomb, C) F = Faradays konstant, C mol 1 Q = I t I = ström (A) t = tid (s) n = Q F = It F Faradays lag för elektrolys: reaktionsomsättningen n (t.ex. mängden utfälld metall) är proportionell mot strömmängden Q (produkten av strömstyrka och tid) och omvänt proportionell mot jonens laddningstal z. Källa: Nationalencyklopedien
18 Hastighetsekvationer och reaktionsordning ReaktionsordningReaktionshastigheten är alltid positiv! Exempel Nollte ordningens reaktion (t ex nedbrytning av etanol i kroppen) v = k[etanol] 0 = k Första ordningens reaktion 2 N 2 O 5 (g) 4 NO 2 (g) + O 2 (g) (se s. 566) v = k[n 2 O 5 ] Andra ordningens reaktion 2 NO 2 (g) 2 NO(g) + O 2 (g) v = k[no 2 ][NO 2 ] = k[no 2 ] 2 1:a ordningens integrerade hastighetsekv. Reaktion Hastighetsekvation A P v = d[a] dt = k [A] Integrerad hastighetsekvation [A] = [A] härledning s e kt ln[a] = ln[a] 0 kt
19 Sammanfattning k Hastighetsekvationer för elementarreaktioner Elementarreaktioner För elementarreaktioner kan man teckna hastighetsekvationerna utifrån stökiometrin för reaktionen, t ex Steg 1: O 3 O 2 + O v = k 1 [O 3 ] monomolekylär Steg 2: O + O 3 O 2 + O 2 v = k 2 [O 3 ][O] bimolekylär (Man ska egentligen ta hänsyn till den omvända reaktionen för varje steg också.) Det långsammaste steget i en reaktionsmekanism bestämmer hastigheten för hela reaktionen, kallas för hastighetsbestämmande steg.
20 Reaktionshastighet och jämvikt Nedanstående gäller för elementarreaktioner A + B k + k C + D K = k + k Vid jämvikt är det ingen nettoförändring av halterna (1) Hastighetsekvation för produktbildning: v + = k + [A][B] Hastighetsekvation för produktsönderfall: v = k [C][D] För att (1) ska vara uppfyllt måste följande gälla v + = v k + [A][B] = k [C][D] [C][D] [A][B] = k + k = K Temperaturpåverkan Alla kemiska reaktioner påverkas av temperaturen Tumregel: 10 C ökning av temperatur från 25 C medför en fördubbling av reaktionshastigheten. Hur reaktionshastigheter varierar med temperaturen kan sammanfattas med hastighetskonstantens temperaturberoende. Arrheniusekvationen Svante Arrhenius, svensk kemist , Nobelpris 1903 k = Ae E a /RT lnk = lna E a RT A frekvensfaktorn (pre-exponential factor), anger kollisionsfrekvensen och har samma enhet som k E a aktiveringsenergin
21 Temperaturpåverkan k = Ae E a /RT lnk = lna E a RT Lutningen = E a / R ln k 2 = E " a 1 1 % $ ' k 1 R # T 1 & T 2 Katalys Katalysator Påskyndar reaktionen genom att ge en alternativ reaktionsväg (annan reaktionsmekanism). Denna reaktionsväg har lägre aktiveringsenergi än den ursprungliga reaktionsvägen. Katalysatorn deltar i reaktionen men förbrukas inte. OBS! Jämviktsläget förändras inte! Homogenkatalysatorer Befinner sig i samma fas som reaktanterna Heterogenkatalysatorer Befinner sig i annan fas än reaktanterna
22 Radioaktivt sönderfall Radioaktivt sönderfall en process där en instabil kärna förlorar energi genom att avge joniserande strålning Alfapartiklar Heliumkärna 4 2He 2+ Masstal, A stoppas av tunt papper, hud Atomnummer, Z Betapartiklar elektron 0 1e stoppas av tunn metallfolie Gammastrålning högenergetisk elektromagnetisk strålning stoppas av tjockt lager bly Mätning av radioaktivt sönderfall Radioaktivt sönderfall följer första ordningens kinetik v = kn k kallas sönderfallskonstant Integrerad sönderfallsekvation N = N 0 e kt lnn = lnn 0 kt Halveringstid t 12 = ln2 k
23 Deskriptiv kemi Inläsningsanvisningar deskriptiv kemi samt Övergångsmetaller dokumenten finns på kursens hemsida Frågor och förtydligande, se FAQ bild i slutet av denna bildserie. Vill du lära dig mer? Fortsätt läsa kemi! Snabbrepetition (periodiska systemet på tre minuter) FAQ Magnetism o Dia- och paramagnetism tas upp under kapitel och ingår i kursen. o Ferro-, antiferro-, ferrimagnetism tas upp i kapitel 6.16, som den senaste och innevarande terminen inte ingår i kursen. Vattengas och vattengasjämvikten o För en för kursen adekvat sammanfattning, se F6, bild 14. Framställning av alkalimetaller o Sammanställning av de viktigaste metoderna, se F6, bild 16. Framställning av NaOH ingår också i kursen. Kvävets oxider och motsvarande syror o Sammanställning av de viktigaste oxiderna och syrorna finns i F6, bild 30, samt tabell 15.8 i Atkins. Formler, namn och egenskaper är av vikt. Egenskaper, framställning och användning av alla halogenerna o Framställning av halogenerna sammanfattas i F6, bild 34. Relevanta formler finns i Atkins avsnitt Egenskaper och användning sammanfattas i F6, bild 34. Beträffande oxohalogensyror, se F2, bild 23.
24 FAQ Övergångsmetallerna o Det som ska kunnas sammanfattas i F7 (plus sista punkten i detta avsnitt). o När det gäller magnetism, se föregående sida. o Nomenklatur: namngivning ska kunna göras framför allt utifrån den svenska nomenklatur som finns i F7, bild men även Atkins Toolbox 16.1 (fast på svenska). o Några termer som inte helt har förklarats i F7 är: o o o o donatoratom: den atom som bidrar (donerar) ett elektronpar till en kovalent bindning högspinn- och lågspinnkomplex: anger om elektronerna föredrar att gå in i orbitalerna med högre eller lägre energi. komplex med starktfältsligander är oftast lågspinnkomplex (det kostar mindre energi för elektronerna att para sig än att gå in i de högre liggande orbitalerna). komplex med svagfältsligander är oftast högspinnkomplex (det kostar mindre energi för elektronerna att gå in i de högre liggande orbitalerna än att para sig ) Antal d-elektroner hos metallkatjoner o Eftersom kursen t o m denna termin inte har KEMA00 som förkunskapskrav (där lär man sig elektronkonfigurationen, och hur denna byggs upp) så kommer vi vid behov att ange hur många d-elektroner som finns, t ex d 8, d 3. Stort tack för frågorna! De ger mig tips om vad som behöver förtydligas inför nästa kurstillfälle! Rättningsnormer Rättningsnormer läggs ut på kursens hemsida: ttningsnormer.pdf
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.1 11.12 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Läs meraa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Läs merKEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION
KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION SYROR och BASER A: Kap 11 (F1, F2) GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Brönsted syra/bas Lewis syra/bas Syra med konjugerad bas / Bas med konjugerad syra ph, poh,
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Läs merSYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph
Läs merSYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar
Läs merKapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan
Läs merKapitel 14. Syror och baser
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merKEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 2(2) A: Kap 14.6 14.16 14.6 Andra ordningens kinetik Typiskt för bimolekylära reaktioner EXEMPEL: 2 HI H 2 + I 2 v = k [HI] 2 Typiskt för 2:a ordningens reaktion:
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F5 Löslighetsjämvikter Atkins & Jones kap 12.8 12.14 Översikt kap 12.8 12.14 Löslighetsprodukt Common-ion effect gemensam jon, utsaltning Utfällning, selektiv utfällning
Läs merLösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.
till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)
Läs merAvsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate
Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion
Läs merKapitel 12. Kemisk kinetik
Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter
Läs merGalvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs mer1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Läs merKemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)
Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner
Läs merTentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Läs merGalvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs merKapitel 15. Syra-basjämvikter
Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved
Läs merKEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12
KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.
Läs merKapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap
Läs merKemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner
Läs merKapitel 16. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 Löslighetsjämvikter och löslighetsprodukt 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning.
Läs merKapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Lägre magtarmkanalen
Läs merReaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner
Reaktionskinetik..hur fort går kemiska reaktioner Några begrepp Jämvikt Reaktionerna går lika snabbt i båda riktingarna ingen ändring i koncentrationer A + B C + D Miljoner år Långsamma reaktioner Ex:
Läs merKEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt och hur snabbt kemiska reaktioner sker mekanism hastighetslag FÖLJDFRÅGA:
Läs merSpänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som
Läs merKEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011
Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merElektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9
Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell
Läs merKinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 2 Patrik Lundström Kinetik för reversibla reaktioner Exempel: Reaktion i fram- och återgående riktning, båda 1:a ordningen, hastighetskonstanter k respektive k. A B Hastighetsekvation:
Läs merKEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011
Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas
Läs merSkriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Läs merKapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.
Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merKINETIK 1(2) A: Kap Vad är kinetik? 14.1 Koncentration och reaktionshastighet. KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi
KEM A02 Allmän och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt mekanism och hur snabbt hastighetslag kemiska reaktioner sker FÖLJDFRÅGA:
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merKapitel 18. Elektrokemi
Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merF1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merKapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och
Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel
Läs merKinetik. Föreläsning 2
Kinetik Föreläsning 2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merGrundläggande kemi I 10 hp
Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI
Läs mer5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.
apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merBestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Läs merSyra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5)
Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Endast vattenlösningar i denna kurs. Definitioner (16.1) Syra (enl. Brönsted & Lowry): Protongivare. HA(aq) + H 2 O(l) H 3 O + (aq) + A (aq) (Protolysreaktion) H 3 O +
Läs merElektrokemisk bestämning av löslighetsprodukt och ligandtal
Elektrokemisk bestämning av löslighetsprodukt och ligandtal Jesper Hagberg Simon Pedersen 1 december 011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Carolina
Läs merTitrering av en stark syra med en stark bas
Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig
Läs merSyror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27
Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning
Läs merKinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 1 Patrik Lundström Varför kinetik inom kemin? Hur lång tid som behövs för att bilda viss mängd produkt Hur en reaktion beror av temperatur Hur katalys påverkar reaktion och reaktionshastighet
Läs merBestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merRepetition. UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater
Repetition UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater FÄLLNINGSBETINGELSER - Löslighet av fast salt i rent vatten - Reduktion av löslighet genom utsaltning tex tillsats av Cl -, OH -, S
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Läs merTentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Läs merTENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)
Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE16) TENTMEN I KEMI TFKE16. 2007-10-16 Lokal: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 nsvariga lärare: Nils-la Persson, tel. 1387, alt 070-517 1088. Stefan
Läs merLöslighetsjämvikter svårlösliga salter
Löslighetsjämvikter svårlösliga salter Löslighet för salter Löslighetsprodukten Molära lösligheten Gemensam jon effekt Reak4onskvoten och uqällning Komplexbildningskonstanten Huvudreak4onsmetoden (här
Läs merAllmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Läs merMer om syra- basjämvikter
Mer om syra- basjämvikter Salt av svaga syror och svaga baser Buffertlösningar Titrering Polypro4ska syror KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 1 Salt av svaga syror NaOAc - natriumsaltet
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merSchema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815
Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815 Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merKinetik. Föreläsning 3
Kinetik Föreläsning 3 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Ibland kan dock hastigheten
Läs merTentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merTENTAMEN I KEMI TFKE
Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE09) TENTAMEN I KEMI TFKE09. 2005-10-17 Lokal: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 Ansvariga lärare: Nils-la Persson, tel. 1387, alt 070-517 1088. Stefan
Läs merGRUNDARBETEN I KEMI I
GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika
Läs merSura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)
Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla
Läs merKap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet
Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Läs merKOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013
KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merEnergiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.
Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi
Läs merKemisk jämvikt. Kap 3
Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger
Läs mer1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)
Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar
Läs merSyror, baser och jonföreningar
Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera
Läs merKEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi Atkins & Jones kap 16 (och 6.1-6.4) KEMA02 F7 2012-11-22 1 D-block- och F-blockselement KEMA02 F7 2012-11-22 2
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merRäkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)
BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)
Läs merKorrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi
Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan
Läs merFöreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =
Läs merHistoria De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton
Atomen En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Historia De tidigaste kända idéerna om något som
Läs mer