KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12"

Transkript

1 KEMI 5 Saana Ruotsala Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus. Kursinnehåll 1. Kemisk jämvikt 2. Syra basjämvikt 3. Syror och baser som reaktionspar 4. Löslighetsjämvikt PROV: Till prov du får: 1 konceptpapper lösblad ev. millimeterpapper Till prov tar du med: MAOLs tabeller räknare pennor, linjal, sudd + MAOL!!! KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 Provvitsordet justeras upp eller ned till kursvitsord beroende på timaktivitet, laborationer och närvaro. Den tredje olovliga frånvaron sänker provvitsordet automatiskt med 1 steg och den femte med 2 steg. Den sjätte olovliga frånvaron leder automatiskt till obedömd kurs. Den nionde frånvaron, lovlig eller olovlig, leder automatiskt till obedömd kurs. T. ex: En elev får 28 av 42 på kursprov. Han har varit olovligt frånvarande 4 gånger, passiv på laborationer och har haft kursboken hemma flera gånger. Provvitsord: 7,67 1 6,67 Kursvitsord:

2 1. KEMISK JÄMVIKT 1.1 Homogen kemisk jämvikt Na (s) + ½ Cl 2 (g) NaCl (s) är en mycket exoterm reaktion, vilket betyder att för att reaktionen ska ske i den omvända, endoterma, riktningen behövs det tillföras mycket värme. 3 H 2 (g) + N 2 (g) 2 NH 3 (g) ΔH f = 411,12 kj ett homogent system (alla deltagande ämnen i samma fas) ΔH f = 46,1 kj är inte alltför exoterm och är därmed ett exempel på en reversibel, jämviktsreaktion. Vid kemisk jämvikt sker den fortskridande och den reversibla reaktionen samtidigt är reaktionernas hastigheter exakt lika stora förändras varken utgångsämnenas eller reaktionprodukternas koncentrationer råder en dynamisk jämviktstillstånd 1.2 Massverkans lag Massverkans lag är en matematisk modell för att kvantitativt kunna avbilda jämvikten hos en reaktion oberoende av de ursprungliga koncentrationerna. K = allmän reaktion: a A + b B c C + d D koncentrationerna vid jämvikt: [A] [B] [C] [D] uttrycket för jämviktskonstanten K: [produkter] koefficient [utgångsämnen] koefficient = [C] c [D] d [A] a [B] b c (mol/l) t c (mol/l) N 2 O 4 (g) 2 NO 2 (g) 2 NO 2 (g) N 2 O 4 (g) färglös brun brun färglös sammansättningen hos en blandning vid jämvikt beror på reaktionen de urprungliga koncentrationerna trycket temperaturen t konstantvärde vid bestämd temperatur t.ex. uttrycker förhållandet mellan urprungsämnen & produkterna vid jämvikt uttrycker INTE hur snabbt jämvikt uppnås anknyter till en bestämd riktning 2 HI (g) 2 H 2 (g) + I 2 (g) K = 2 H 2 (g) + I 2 (g) 2 HI (g) K = oberoende av ursprungliga koncentrationer enheten varierar i enlighet med reaktionsformelns koefficienter 2

3 K är i stort sett ett mått på mängden produkter vid jämvikt i jämförelse med mängden utgångsämnen. Då K >> 1: jämviktsläget är kraftigt förskjutet mot produkterna reaktionen kan sägas ske fullständigt = fullständig konversion Zn (s) + Cu 2+ (aq) Zn 2+ (aq) + Cu (s) K 298 K = Då K << 1: jämviktsläget är kraftigt förskjutet mot utgångsämnena mycket litet produkter bildas Ex. 1: 0,12 mol vätejodid inneslöts i en 2,00 dm 3 kärl. Föreningen sönderdelades till vätgas och jodgas: 2 HI (g) H 2 (g) + I 2 (g) c 0 (mol/dm 3 ) Δc (mol/dm 3 ) c jämvikt (mol/dm 3 ) Vid jämvikt konstaterades med kemisk analys att 0,02 mol H 2 hade bildats. Beräkna jämviktkonstantens värde vid rådande reaktionsbetingelser. 2 HI (g) H 2 (g) + I 2 (g) CH 3 COOH (aq) CH 3 COO - (aq) + H + (aq) K 298 K = 1, mol/dm 3 Då 10 3 < K < 10 3 : märkbara mängder utgångsämnen och produkter finns i jämviktsblandningen CH 3 COOH (l) + C 2 H 5 OH (l) CH 3 COOC 2 H 5 (l) + H 2 O (l) etansyra etanol etyletanoat vatten K 298 K = 4 H + Men K ger inte den fullständiga bilden av en reaktion! T.ex. aktiveringsenergin för en reaktion måste vara tillräckligt låg för att en reaktion ska ske vid rimliga temperatur och tryckförhållanden. ÄVEN om storleken på K är hög! 3

4 Ex. 2: Reaktionens N 2 O 4 (g) 2 NO 2 (g) jämviktskonstant vid en bestämd temperatur är 4,50 mol/dm 3. Om 0,300 mol N 2 O 4 satts in i en 2,00 dm 3 reaktionskärl i denna temperatur, vilka är jämviktskoncentrationerna för utgångsämnena och produkterna? c 0 (mol/dm 3 ) Δc (mol/dm 3 ) c jämvikt (mol/dm 3 ) N 2 O 4 (g) 2 NO 2 (g) Ex. 3: c 0 (mol/dm 3 ) Δc (mol/dm 3 ) c jämvikt (mol/dm 3 ) Reaktionens NO 2 (g) + NO (g) N 2 O (g) + O 2 (g) jämviktskonstant vid en bestämd temperatur är 0,914. Jämna mängder NO och NO 2 satts in i en 5,00 dm 3 reaktionskärl i denna temperatur tills jämviktskoncentrationen för N 2 O är 0,050 mol/dm 3. Beräkna hur många gram NO och NO 2 inneslöts i reaktionskärlet vid försökets början? NO 2 (g) + NO (g) N 2 O (g) + O 2 (g) 4

5 Faktorer som inverkar på jämvikten 1. Balanserad reaktionsformel 2. Ställ upp en tabell c 0 Δc c jämvikt a A b B c C d D kom ihåg att beräkna koncentration c = n / V! 3. Skriv in utgångskoncentrationerna. 4. Bestäm Δc utifrån reaktionsformelns koefficienter. 5. Skriv in de okända koncentrationerna. 6. Ställ upp uttrycket för jämviktskonstanten och lös ut det som uppgiften frågar efter. 7. Avgör om din lösning är möjlig! Varken K eller c jämvikt < 0! 8. Kontrollera resultatet. Le Châteliers princip: Ett system i jämvikt som blir störd av en yttre faktor, som förändringar i koncentration/tryck/ temperatur eller volym, försöker minimera störningen genom att motverka den, och därmed uppnå ett nytt jämviktstillstånd. Obs! Principen förklarar inte förändringen utan fungerar enbart som ett hjälpmedel för att kunna förutspå störningens inverkan! 1. Koncentrationsförändringar CH 3 COOH (l) + C 2 H 5 OH (l) H + CH 3 COOC 2 H 5 (l) + H 2 O (l) a) vatten avlägsnas koncentration av en produkt minskas Kom ihåg att: K = konstant " " = [produkter] [utgångsämnen] b) etanol tillsätts koncentration av ett utgångsämne höjs 5

6 2. Tryckförändringar a) färglös N 2 O 4 (g) brun 2 NO 2 (g) N 2 O 4 (g) 2 NO 2 (g) Volymen minskas = trycket höjs = koncentrationen höjs på BÅDA sidorna av reaktionsformeln Jämviktsläget förskjuts i den riktning som gör att den totala substansmängden gas minskar. Varför? 1) K = [NO 2 ] 2 [N 2 O 4 ] 2) V m 3. Temperaturförändringar Temperaturens inverkan på jämviktsläget beror på den endoterma/exoterma karaktären av reaktionen. Exoterm reaktion: värme kan anses som en produkt Endoterm reaktion: värme anses som en av utgångsämnena a) N 2 O 4 (g) 2 NO 2 (g) ΔH θ = 24 kj/mol temperaturen sänks = värme avlägsnas mer produkter produceras jämviktsläget förskjuts mot produkterna K höjs! b) H 2 (g) + CO 2 (g) H 2 O (g) + CO (g) ΔH θ = +41 kj/mol temperaturen sänks = värme avlägsnas b) H 2 (g) + I 2 (g) 2 HI (g) mer värme produceras av den reversibla reaktionen jämviktsläget förskjuts mot utgångsämnena K minskas! Kom ihåg! Då T ändras, K ändras! H 2 (g) + I 2 (g) Vad händer? 2 HI (g) 4. Katalysator Katalysatorn i en reaktion minskar aktiveringsenergin höjer reaktionshastigheten 6

7 2. SYRA BAS JÄMVIKT 2.1 Syror och baser NH 3 (aq) + H 2 O (l) NH 4 + (aq) + OH - (aq) svag bas svag syra stark korresponderande syra stark korresponderande bas Bronstedt Lowrys teori: En syra är ett ämne som avger en proton och en bas är ett ämne som tar emot en proton. HCl (aq) + H 2 O (l) H 3 O + (aq) + Cl - (aq) NH 3 (aq) + H 2 O (l) NH 4 + (aq) + OH - (aq) korresponderande syra HA + B BH + + A syra 1 bas 1 syra 2 bas 2 CH 3 COOH (aq) jämvikt korresponderande bas Ju starkare en syra är desto lättare avger den en proton. HCl (aq) H + (aq) + Cl - (aq) stark syra stark elektrolyt svag syra svag elektrolyt H + (aq) + CH 3 COO - (aq) Protonöverföringsreaktioner handlar egentligen om fria elektronpar: + H Cl : : : H + O H H : + : Cl: Därför kan inte alla ämnen som innehåller väte fungera som syror, för att endast en elektronegativ atom kan avge sin proton och därmed motta de elektroner som fanns i bindningen mellan väte och atomen. δ- δ+ δ+ δ- H Cl : : : Denna teori leder till basens definition. Vanliga baser innehåller ett fritt elektronpar, som kan sedan binda protonen genom en koordinat kovalentbindning. N H H H : + H + + H N H HH Som tumregel kan man säga att ju mer elektronegativ den atom som är bunden till väteatomen är, desto starkare är syran och svagare är basen. : : 7

8 Men så enkelt är det ändå inte. Även den korresponderande basens storlek har sin inverkan på en syras styrka. Cl H + H Cl + Starka och svaga syror och baser förening HA B stark svag H O H H + + O H Syresyror: H 2 SO 4 HNO 3 elektronegativiteten hos den centralatomen avgör styrkan H 3 PO 4 H 2 CO 3 Organiska syror och baser får sina syr basegenskaper från den funktionella gruppen. basisk neutral sur 8

9 2.2 Syra och baskonstanter Reaktionen mellan en syra och vatten: HA (aq) + H 2 O (l) H 3 O + (aq) + A (aq) Ex. 4: Vilken är oxoniumjonkoncentrationen av en 0,30 mol/dm 3 lösning salpetersyra? K = [H 3 O + ] [A - ] [HA] [H 2 O] Men då vatten är ett lösningsmedel i denna blandning, är dess koncentration (55 mol/dm 3 ) mycket högre än den av de andra substanserna. Därför anser man att koncentrationen är i praktiskt taget konstant (mellan ursprungs och jämviktsläget). Starka syror & baser: protolyseringsgrad = 100%! Ex. 5: Vilken är oxoniumjonkoncentrationen och protolyseringsgraden av en 0,10 mol/dm 3 lösning HIO 3? K a för syran i fråga är 1, mol/dm 3. K a = syrakonstant [H 3 O + ] [A ] [HA] Syrakonstant = jämviktskonstant för reaktionen mellan syra & vatten! c 0 Δc HIO 3 (aq) + H 2 O (l) IO - 3 (aq) + H 3 O + (aq) Kom ihåg att storleken på K beskriver åt vilket håll jämvikten är föskjuten! starka syror: K a > 1 svaga syror: K a < 1 c jämvikt Reaktionen mellan en bas och vatten: B (aq) + H 2 O (l) [OH ] [BH + ] K b = [B] starka baser: K b > 1 svaga baser: K b < 1 baskonstant OH (aq) + BH + (aq) 9

10 Ex. 6: Vilken är oxoniumjonkoncentrationen och protolyseringsgraden av en 0,10 mol/dm 3 lösning ättiksyra? K a för syran i fråga är 1, mol/dm 3. c 0 Δc c jämvikt CH 3 COOH (aq) + H 2 O (l) CH 3 COO - (aq) + H 3 O + (aq) Ekvationen kan nu förenklas för att K a << 1 därmed x << c Surhet och ph Vatten kan ju agera både som syra och som bas. Dessa ämnen är amfolyter. Vattnets autoprotolys är ett suveränt exempel på denna egenskap: H 2 O (l) + H 2 O (l) K w = [H 3O + ] [OH - ] [H 2 O] [H 2 O] H 3 O + (aq) + OH (aq) = [H 3 O + ] [OH - ] = K a. K b = 1, (mol/dm 3 ) 2 vid 298 K vattnets jonprodukt värdet ökar då temperaturen ökar varför? temperatur / o C Vattnets jonprodukt gäller för alla vattenlösningar av syror och baser. Detta betyder att en syratillsats höjer [H 3 O + ] och därmed minskar [OH ] för att K w ska hållas konstant. (Och tvärtom med en bastillsats.) Polyprotiska syror, som H 2 SO 4, H 2 CO 3 och H 3 PO 4, kan avge endast sin första proton fullständigt. Den andra (och tredje) protonöverföringsreaktionen måste då ha en egen jämviktskonstant. H 2 SO 4 (aq) + H 2 O (l) HSO 4 - (aq) + H 3 O + (aq) HSO 4 - (aq) + H 2 O (l) SO 4 2- (aq) + H 3 O + (aq) K a1 = 1, K a2 = 1, [H + ] = [OH ] = 1, mol/dm 3 1, mol/dm 3 för neutrala lösningar vid 25 o C. Lägg märke till det att om du vet [H 3 O + ] får du lätt reda på [OH ] med hjälp av K w! Det är allmänt kännedom att det neutrala vattnets ph är 7 i denna temperatur. Nu kan vi se den logaritmiska kopplingen: ph = lg [H 3 O + ] [H 3 O + ] = 10 ph mol/dm 3 10

11 Oxoniumjonkoncentration jämfört med den i destillerat vatten Exempel på lösningar samt deras phvärden Ex. 8: Fosforsyra, H 3 PO 4, är egentligen en diprotisk syra med K a1 = 1, och K a2 = 2, Beräkna ph värdet samt [H 2 PO 3 ] och [HPO 3 2 ] i en 1,0 mol/dm 3 lösning. En förändring med ett steg i ph betyder en tiofaldig förändring i oxoniumjonkoncentration. poh = lg [OH ] [OH ] = 10 poh mol/dm 3 ph + poh = 14 (25 o C) (varför?) Ex. 7: Vilket ph värde har en 0,25 mol/dm 3 lösning av hydratsin, N 2 H 4 (K b = 1, mol/dm 3 )? N 2 H 4 (aq) + H 2 O (l) N 2 H 5 + (aq) OH - (aq) + c 0 Δc c jämvikt 11

12 2.4 ph tillämpningar elektrisk ledning till mätapparaten jämförelseelektrod KCl lösning inre elektrod, ph elektrod elektrodens ph känsliga spets (tunn glashinna, vars elledningsförmåga förändras som en funktion av ph) metylviolett tymolblått metylorange metylrött bromtymolblått fenolftalein alizaringult HIn (aq) + H 2 O (l) Ex. 9: En ph elektrod (glaselektrod) består av en ph känslig elektrod och en jämförelseelektrod. metylrött ph H 3 O + (aq) + In (aq) färg 1 färg 2 Färgen förändras då [HIn] [In ]. bromfenolblått Etylamin har pk b värdet 3,35. Skriv ekvationen för reaktionen mellan etylamin och vatten. Jämför alkaliniteten mellan etylamin och ammonia. 2.5 Joner som syror och som baser Kom ihåg: NH 3 (aq) + H 2 O (l) NH + 4 (aq) + OH - (aq) svag bas svag syra stark korresponderande syra stark korresponderande bas Detta betyder att en ammoniumjonlösning är sur: NH 4 + (aq) + H 2 O (l) NH 3 (aq) + H 3 O + (aq) CH 3 COOH (aq) + H 2 O (l) CH 3 COO - (aq) + H 3 O + (aq) svag syra svag bas svag bas stark korresponderande bas stark syra På motsvarande sätt är en acetatlösning är basisk: stark korresponderande syra CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH (aq) + OH - (aq) svag syra Korresponderande joner av starka syror och baser ger neutrala lösningar. Även metallkatjonerna i grupp 1 & 2 är neutrala. Aminosyror bildar en dubbeljon i syra bas reaktioner: stark bas pk a = lg K a pk b = lg K b pk a + pk b = 14 (25 o C)

13 Ex. 10: Beräkna ph värdet för en 0,20 mol/dm 3 NaCN lösning. Vad är [HCN] i denna lösning? 3. SYROR OCH BASER SOM REAKTIONSPAR 3.1 Neutralisation syra + bas salt + vatten H 3 O + (aq) + OH (aq) H 2 O (l) + H 2 O (l) K för denna reaktion har en mycket högt värde dvs. reaktionen sker praktiskt taget fullständigt. HNO 3 (aq) + NaHCO 3 (aq) varför? NaNO 3 (aq) + H 2 O (l) + CO 2 (g) H + (aq) + NO 3 - (aq) + Na + (aq) + HCO 3 - (aq) Na+ (aq) + NO 3 - (aq) + H 2 O (l) + CO 2 (g) Ex. 11: Hur många gram bakpulver behövs för att neutralisera 162 ml magsyra med ph värdet 1,6? 13

14 Ex. 12: Mjölksyra formas då mjölk försurnas. 18,5 ml av en mjölksyralösning behövde 17,25 ml 0,155 mol/dm 3 NaOH för komplett neutralisation. Hur många mol av mjölksyra fanns i den ursprungliga lösningen? Vad är lösningens ph efter reaktionen? 3.2 Buffertlösningar Vissa lösningar, som magsaft och blod, motverkar ph förändringar vid tillsättning av små mängder syra eller bas. Dessa lösningar kallas buffertlösningar. Buffertlösningar innehåller ungefär lika stora substansmängder av antingen en svag syra HA och dess korresponderande bas A eller en svag bas B och dess korresponderande syra HB +. ättiksyra acetatjon Ex. 13: Hur många gram av ammoniumklorid ska löses upp i 1,00 dm 3 0,100 mol/dm 3 ammoniaklösning för att producera en buffertlösning med ph 9,00? 14

15 Vid jämvikt i en sur buffertlösning K a = [H 3O + ][A ] [HA] lg [H 3 O + ] = lg K a [HA] [A ] [H 3 O + ] = K a [HA] [A ] lg [H 3 O + ] = lg [H 3 O + ] = lg K a + lg [A ] [HA] Henderson Hasselbalchs ekvation: ph = pk a + lg [A ] [HA] lg K a lg [HA] [A ] Ex. 14: Morfin, ett starkt smärtstillande (pk b 6,13) uppträdar i kroppen antingen i syraform H Mor + eller i basform Mor. Basformen är svårlöslig i vatten, vilket betyder att läkemedlet i denna form inte effektivt upptas av kroppen. Hur många procent basform finns det i den aktiva syraformen i tunntarmen där ph är ungefär 8? Ex. 15: Vilket syra bas par skulle du använda för att framställa en buffertlösning med ph 7,20? 15

16 3.3 Syra bastitreringar Frågor vid planering av en titrering: Vilken titrerlösning? Vilken indikator? HIn (aq) + H 2 O (l) Titrering är en metod för kvantitativ analys. Man kan bestämma n i en lösning genom att till lösningen tillsätta en noggrannt bestämd V av en titrerlösning med känd c. H 3 O + (aq) + In (aq) färg 1 färg 2 Stark syra stark bas ekvivalenspunkt V (ml) 0,100 mol/dm 3 NaOH tillsatt i 50,00 ml 0,100 mol/dm 3 HCl Svag syra stark bas K ind = [H 3O + ] [Ind ] [HIn] Färgen förändras då [HIn] [In ]. ekvivalenspunkt Indikatorns ekvivalenspunkt är då buffertområde [H+] K in dvs. då ph pk in V (ml) 0,100 mol/dm 3 NaOH tillsatt i 50,00 ml 0,100 mol/dm 3 CH 3 COOH 16

17 Svag bas stark syra 4. LÖSLIGHETSJÄMVIKT Heterogen jämvikt & löslighetsprodukt buffertområde CaCO 3 (s) CaO (s) + CO 2 (g) ekvivalenspunkt K = [CaO (s)][co 2 (g)] [CaCO 3 (s)] K = [CO 2 (g)] V (ml) 0,100 mol/dm 3 HCl tillsatt i 50,00 ml 0,100 mol/dm 3 NH 3 Det fasta ämnets koncentration anses inte att förändras. Varför? För att: c = n V m = M. = V ρ. V M. V ρ = = konstant! M Svag bas svag syra utfällning CaF 2 (s) Ca 2+ (aq) + 2 F - (aq) utlösning K = [Ca 2+ (aq)][f - (aq)] 2 [CaF (s)] K s = [Ca 2+ ][F - ] 2 löslighetsprodukt mättad lösning M a X b (s) a M r+ (aq) + b X s (aq) K s = [M r+ ] a [X s ] b löslighetsjämvikt 17

18 K s Löslighetsprodukt (25 o C) K s K s 4.3 Inverkan på lösligheten Gemensam jon Ex. 18: Vad är lösligheten av blyjodid i en 0,10 mol/dm 3 lösning av natriumjodid? Ex. 16: Beräkna lösligheten av blyjodid i 25 o C. En gemensam jon förflyttar jämvikten i riktning mot det fasta ämnet, därmed minskar lösligheten av saltet i fråga. Ex. 17: En salt M 2 X 3 har K s = 2, (mol/dm 3 ) 5. En annan svårlöslig salt M 2 X har dubbel så stor löslighet som M 2 X 3. Vad är saltens löslighetsprodukt? ph Pb[(COO) 2 ] (s) [(COO) 2 ] 2- (aq) + Pb 2+ (aq) K s = 8, (mol/dm 3 ) 2 tillsats av syra: [(COO) 2 ] 2- (aq) + 2 H 3 O + (aq) (COOH) H 2 O (l) totalreaktkionen: Pb[(COO) 2 ] (s) + 2 H 3 O + (aq) (COOH) 2 (aq) + Pb 2+ (aq) + 2 H 2 O (l) Då anjonen av ett svårlösligt salt är basisk (OH, O 2, korresponderande bas till en svag syra), höjer en tillsats av en syra lösligheten. Lösligheten av oxider och hydroxider beror starkt på grundämnets elektronegativitet. 18

19 4.4 Bildas det fällning? KI PbNO 3 PbI 2 Med jonprodukten Q kan man förutspå om ett salt (s) faller ut ur en lösning som innehåller joner av saltet. Q > K s Q = K Q = [M r+ ] a [X s ] b s Q < K s Ex. 20: Natriumsulfat tillsätts gradvis i 100 ml av en lösning som innehåller Ca 2+ (0,15 mol/dm 3 ) och Sr 2+ (0,15mol/dm 3 ). Vad är [Sr 2+ ] då CaSO 4 börjar fälla ut? Ex. 19: En elev vill tillverka 500 ml av en lösning som innehåller 0,0075 mol NaCl och 0,075 mol Pb(NO 3 ) 2. Det finns en risk för det att den svårlösliga PbCl 2 skulle fälla ut. Blir det utfällning? 19

20 Liitetiedostot notebook 9896.galleryitem

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5)

Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Syra-basjämvikter. (Kap. 16.1-5) Endast vattenlösningar i denna kurs. Definitioner (16.1) Syra (enl. Brönsted & Lowry): Protongivare. HA(aq) + H 2 O(l) H 3 O + (aq) + A (aq) (Protolysreaktion) H 3 O +

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner. Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4. apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Titrering av en stark syra med en stark bas

Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar

Läs mer

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

Kapitel 15. Syra-basjämvikter Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 Vilken info ger en reaktionsformel? En reaktionsformel säger - vilka ämnen som reagerar, - vilka som bildas - samt förhållandena mellan ämnena som reagerar/bildas En reaktionsformel

Läs mer

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är Hemlaboration 1A Har utgått. Till denna hemlaboration behöver du lablådan Hemlaboration 1B med facit Förskjutning av jämviktsläget Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011 Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F2 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.1-11.10 KEMA02 MJ 2012-11-08 1 ÖVERSIKT Syror och baser grundläggande egenskaper Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph

Läs mer

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten. 1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast

Läs mer

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser Lars Eriksson (lars.eriksson@mmk.su.se) 31 juli 2013 Innehåll 1 Inledning 1 2 Nödvändigheten av protolysvillkor 1 3 ph för en vattenlösning av en svag

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 6: Termokemi. Energi: Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning. Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.

Läs mer

Mer om syra- basjämvikter

Mer om syra- basjämvikter Mer om syra- basjämvikter Salt av svaga syror och svaga baser Buffertlösningar Titrering Polypro4ska syror KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 1 Salt av svaga syror NaOAc - natriumsaltet

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

Övningsuppgifter Syror och baser

Övningsuppgifter Syror och baser Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. 1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en

Läs mer

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Övningar Stökiometri och Gaslagen Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel

Läs mer

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2 apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Citronsyra i sura frukter

Citronsyra i sura frukter Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

Syror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper

Syror och Baser. Syror och baser. Förväntade studieresultat. Syrors och basers egenskaper Förväntade studieresultat Redogöra för p-begreppet samt syrors och basers grundläggande egenskaper Redogöra för enklare kemiska jämvikter och buffertsystem Syror och Baser Utföra enklare beräkningar på

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.1 11.12 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Grundläggande kemi I 10 hp

Grundläggande kemi I 10 hp Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI

Läs mer

Stöduppgifter för kemi 1-30 hp

Stöduppgifter för kemi 1-30 hp Stöduppgifter för kemi 1-30 hp Lund den 2007-08-13 Stöduppgifter i kemi med tillhörande lösningar täcker centrala delar av gymnasiekursen. Det är ett bredvidläsningsmaterial som ligger utanför den ordinarie

Läs mer

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

GRUNDARBETEN I KEMI I

GRUNDARBETEN I KEMI I GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika

Läs mer

KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011

KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011 Lewissyra/bas och Brønsted syra/bas Den vidaste de+initionen av en syra, Lewissyra/bas: En syra är en förening som verkar som elektronparsacceptor. En bas är en elektronparsdonator. Exempel på Lewissyra/bas

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p Kemi 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG F3 T6 22,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 180406 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Periodiska systemet,

Läs mer

Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5.

Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5. Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5. Modellsvar Räknefel och slarvfel, - ½ p. Halvpoäng upphöjas inte. Till exempel om totalpoäng är 2½ p. slutpoäng

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem. Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköings Universitet Datum för tentamen 203-05-30 Sal TER3 Tid 4-8 Kurskd TFKE52 Prvkd TEN Kursnamn/benämning Prvnamn/benämning Grundläggande kemi Skriftlig tentamen

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reaktioner: Reaktioner som avger energi till omgivningen (ofta värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

Modern analytik för skoländamål

Modern analytik för skoländamål KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 Modern analytik för skoländamål Stig-Göran Huldén Laboratoriet för Oorganisk Kemi Åbo Akademi 11/9/09 1 KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 I workshopen presenteras några exempel

Läs mer

Aggregationstillstånd

Aggregationstillstånd 4. Gaser Aggregationstillstånd 4.1 Förbränning En kemisk reaktion mellan ett ämne och syre. Fullständig förbränning (om syre finns i överskott), t.ex. etanol + syre C2H6OH (l) +3O2 (g) 3H2O (g) + 2CO2

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp

Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp Namn: Kod: Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp (1BA001) Programmet för Biomedicinska analytiker 2009-02-18 Tid:kl 09.00-13.00 Ulla Andersson Christina Lind Sarolta Pap Veronika Tillander ADRESS BESÖKSADRESS

Läs mer

F1 F d un t amen l a s KEMA00

F1 F d un t amen l a s KEMA00 F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal

Läs mer