Långsiktig ekonomisk analys Krokoms kommun

Transkript

1 Långsiktig ekonomisk analys Krokoms kommun

2 Sammanfattning Befolkning Krokom har en högre andel barn i åldern 6-19 år jämfört med riket medan andelen personer i åldern är lägre än riket. Även andelen personer i åldern år är högre än i riket. Däremot är andelen äldre 75 år och äldre på ungefär samma nivå som riket. Befolkningen väntas öka med ca 515 invånare till 2030 enligt prognos om invånare. Försörjningskvoten ökar, dvs de i arbetsför ålder får lov att försörja fler icke försörjande invånare. Effekterna av detta kompenseras i utjämningssystemet. Utveckling av kostnader och intäkter Det demografiska kostnadstrycket 2015 jämfört med år 2030 är drygt 9 procent. Inom äldreomsorgen ökar det demografiska kostnadstrycket med ca 32 % vid år 2030 jämfört med basberäkningsåret 2015 och för gymnasieverksamheten uppgår ökningen till 20 %. För grundskola samt förskola och pedagogisk omsorg minskat kostnadstrycket medan övriga verksamheter har en svag ökning. Det demografiska trycket är större i Krokom för den äldre befolkningen jämfört med riket, vilket medför kompensation i utjämningssystemet. Kommunens investeringar och dess förväntade volym påverkar kostnadsbilden. Pull out of an important statistic goes in this area 20pt Georgia Utveckling av kostnader och intäkter (white) Intäkter från skatter och utjämningen kommer att öka med ca 470 mnkr för Krokom, men det kommer inte att täcka den förväntade nettokostnadsökningen på 738 mnkr. Det uppstår ett gap mellan nettokostnadsutvecklingen och intäktsutvecklingen på 32 %. Gapet motsvarar 6,40 kr på skattesatsen eller en effektivisering på 264 mnkr (årlig effektivisering på 1,08 procent). 2

3 Utmaningar Utmaningar Utmaningar Utmaningar Kommunen har höga nettokostnader jämfört med referenskostnader inom förskola och individ- och familjeomsorgen i nuläget (läs 2015). Planerade investeringar ställer krav på en väl fungerande investering- och förankringsprocess. Kommunen måste vara förberedd på att omständigheter både inom och utanför kommunen snabbt kan förändras och därmed ha en viss handlingsberedskap för detta. Kommunen behöver ha en god framförhållning i likviditetsplaneringen för att undvika akuta externa inlåningar. Kommunen måste ta ställning till hur de ska finansiera sina investeringar. Sälja av tillgångar, låna och/eller omprioritera kommande investeringar? Kommunen behöver genomföra effektiviseringar på 1,22 procent årligen för att uppnå ett resultat enligt den finansiella målsättningen på 1,0 procent. Alternativet till effektiviseringsprocesser är skattehöjning. Behov av god kompetensförsörjning i en befolkningsutveckling. Hur ska kommunen arbeta med den framtida rekrytering av personal till t ex omsorgen? Kommunikation och dialog med kommuninvånare och få dem delaktiga i den långsiktiga finansiella utmaningen. Framtagande av gemensam politisk handlingsplan för hur kommunen ska hantera utmaningarna fram till 2030 och åren därefter. 3

4 Innehåll SAMMANFATTNING/UTMANINGAR DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag och tillvägagångssätt Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Behovsutveckling för verksamheterna Investeringar Framskrivning av verksamheternas kostnader DEL III EKONOMISKT UTFALL Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Avskrivningar Pensioner Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomiskt utjämning Kassaflöde och finansieringsbehov Finansiella nyckeltal, balans- och resultaträkning APPENDIX Uppräknings principer 4

5 DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 5

6 Uppdrag och tillvägagångssätt 6

7 Inledning Bakgrund, uppdrag och tillvägagångssätt Med utgångspunkt i kommunens befolkningsutveckling/-tillväxt står kommunen liksom många andra inför stora utmaningar framöver. Krokoms kommun önskar genomföra en långsiktig finansiell analys för åren fram till och med Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och kommunens befolkningsprognos. I denna ligger antagande om dödstal, födelsetal samt in- och utflyttning. Utifrån befolkningsprognosen beräknas det så kallade demografiska trycket, både på drift- och investeringsekonomin. Detta görs i fasta priser: 2015 års kostnadsnivå. Kommunens framtida kostnader räknas om i löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömning av löne- och prisutvecklingen (december 2015). Analysen kompletteras med uppgifter om pensioner, avskrivningar på befintliga anläggningstillgångar samt finansiella kostnader och intäkter till och med Därefter ska en beräkning av det ekonomiska resultatet göras, baserat på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin. Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag, utjämning samt fastighetsavgiften. Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt en beräkning av effekten av kommunens befolkningsprognos på intäkterna från den kommunalekonomiska utjämning (inkl. LSS-utjämningen). Utifrån detta erhålles en bedömning av kommunens finansiella förutsättningar för perioden. Även investeringsbehovet för den skattefinansierade verksamheten fram till och med 2030 belyses. En särskild analys görs av kommunens framtida kassaflöde för att bedöma hur investeringarna ska finansieras. 7

8 Modell för strategisk ekonomisk planering Bokommunsbyggande Flyttning efterfrågar BEFOLKNING genererar * Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd etc. REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 8

9 Samhällsekonomiska förutsättningar 9

10 Samhällsekonomin fram till 2019 Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Den svenska ekonomin utvecklades starkt under Tillväxten under 2016 och kommande år förväntas bli något lägre men SKL bedömer förutsättningarna för svensk ekonomi som fortsatt gynnsamma. En stark utveckling av inhemsk efterfrågan till följd av växande investeringar och inte minst byggnadsinvesteringar samt en stärkt export till följd av en försvagad krona och förbättrad tillväxt i omvärlden förstärker den svenska högkonjunkturen nästa år. Bedömningen av antalet asylsökande har sänkts påtagligt sedan den förra skatteunderlagsprognosen. Detta innebär att prognosen för den statliga och kommunala konsumtionen har skruvats ned något. Tillväxten för svensk ekonomi bedöms därmed också minska något. Sysselsättningen bedöms dock öka starkare än i den tidigare skatteunderlagsprognosen. Utvecklingen av antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin har varit påfallande stark under första halvåret. Sysselsättningen beräknas fortsätta växa i relativt snabb takt även under resten av året BNP 3,8 2,9 2,5 1,6 1,6 Sysselsättning, timmar 1,0 2,2 1,2 0,2 0,2 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,7 6,3 6,0 6,1 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7 Konsumentpris KPIF*) 0,6 1,1 1,6 2,0 2,0 Skatteunderlag, realt 2,2 2,1 1,6 0,9 0,5 Skatteunderlag, nominellt 4,8 4,8 4,6 4,1 4,1 *) KPI med fast ränta för att exkludera effekter på inflationen av ränteförändringar 10

11 Samhällsekonomin efter 2019 Att bedöma utvecklingen av samhällsekonomin på längre sikt (5 till 10 år) är svårt. Tillväxten på längre sikt bestäms av tillgången på produktionsfaktorerna arbete och kapital. Med hjälp av uppgifter om tillgängliga produktionsfaktorer idag kan man räkna fram en nivå på BNP som innebär fullt resursutnyttjande. Denna nivå definieras som potentiell BNP. Den viktigaste faktorn är potentiell sysselsättning mätt i antal arbetade timmar. Potentiell sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som är förenlig med en stabil löneökningstakt och därmed en inflation i linje med Riksbankens mål på två procent. Vid fullt resursutnyttjande (utan överhettningstendenser) ökar BNP med cirka två procent årligen. Detta möjliggör en löneökningstakt på fyra procent och skatteunderlagsutveckling på motsvarande nivå. Efter 2019 antas faktisk BNP sammanfalla med potentiell och utvecklingen antas därmed vara konjunkturlös BNP 1,6 1,6 1,6 Timlön 3,7 4,0 4,0 Konsumentprisindex 2,0 2,0 2,0 SKL prognostiserar att skatteunderlaget på lång sikt växer med 4 procent årligen. Samtidigt spås löne- och prisutvecklingen för kommunerna bli gynnsam. Timlönerna i den privata sektorn ökar snabbare än vad priset på det kommunerna köper gör. Det senare består av löner till cirka 75 procent men också av annan förbrukning som tack vare produktivitetsutvecklingen i regel ökar långsammare. Denna priseffekt är därtill bestående över tid till skillnad från det positiva bidraget från arbetade timmar. I genomsnitt kan priseffekten beräknas uppgå till ca 0,5 procent årligen (4 procent skatteunderlag minus 3,5 procent löne- och prisutveckling (0,75*4,0 + 0,25*2,0 = 3,5)). Det borde således finnas ett utrymme för ambitionshöjningar. Utrymmet kommer dock att behövas för att finansiera den framtida demografin Potentiell BNP BNP

12 Framtidens utmaning Finansiering av välfärden Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering. Rapporten syftar till att ge insikt om den utmaning som kommunerna står inför och på så vis öppna upp för politisk diskussion om den framtida utformningen av vårt välfärdssamhälle. I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. SKL har i sin rapport använt två olika scenarier för utvecklingen i riket. Scenario 1 Demografialternativet : Framtidens befolkning men med dagens prislappar per åldersgrupp. Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år 2035, vilket motsvarar ca 1,40 kr i ökad skatt i genomsnitt i riket. Scenario 2 Plus1alternativet : Kostnadsökningen överstiger vad demografin kräver. Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år (+13 kr i skatt totalt i genomsnitt) Kostnadsökningen blir i båda fallen större än befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster. SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar. Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis: Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt av äldreomsorgstaxan Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden Effektivisering om 3 procent Höjning av momsen (på mat) Höjning av kommunalskatten med en krona Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas. 12

13 Grundscenarie invånare 1 % resultat 13

14 Skatteintäkter Kommunernas skattebas Utveckling av skatteunderlaget 14

15 Utveckling av kommunens skatteunderlag Skatteunderlaget varierar med konjunkturerna. Utvecklingen i Krokom har varit i nivå med riket totalt sätt. Utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av underordnad betydelse för kommunens finansieringen då skillnaden till stor del utjämnas via den kommunalekonomiska utjämningen. Skatteunderlaget i relation till antalet bosatta i kommunen ger kommunens skattekraft. Krokoms skattekraft uppgick inkomstår 2014 till ca 171 tkr per invånare. Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor) mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar över tid. I relation till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Krokom till ca 88,8 procent. Skattekraften i relation mot riket har varit stabil. Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med den av kommunen beslutade skattesatsen. Observera att en kommuns skattekraftsnivå påverkar effekten av en förändring av kommunens skattesats. Desto lägre nivå, desto lägre effekt ger en skattehöjning. Kommunens skattesats har varit stabil under perioden motsvarade en krona på den kommunala skatten 24,5 mnkr i ökade skatteintäkter. Skattesats ,52 22,52 22,52 22,52 22,52 22,52 22,52 22,17 Basen för kommunalskatten är invånarnas förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom ingår inkomst av näringsverksamhet för de företagare som inte bedriver verksamheten i aktiebolagsformen. Lönerna är den dominerande delen av skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarna från staten (transfereringarna). På sikt är sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare utträde) bedöms vara av stor vikt för den framtida försörjningskvoten i riket. Även högre förvärvsgrad bland utrikes födda är av vikt. Lönernas dominerande roll i skattebasen gör att utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skattebasen utvecklas. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. Det är därför sysselsättningen, räknat i antalet arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten. 15

16 Kornor per invånare Index (riket = 100) Procentuell förändring Kommunens skattekraft och skattesats Kommunens skattekraft Utveckling av kommunernas skatteunderlag Skattekraft kommun, kr/inv Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%) 9,0% Riket Krokom % 8,0% % 88% 87% 86% 85% 84% 83% 82% 81% 80% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0%

17 Kommunalekonomisk utjämning 17

18 Utjämning mellan kommunerna Varför utjämning? De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av bruttonationalprodukten (BNP) och graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är hög i ett internationellt perspektiv. Eftersom kommuner står för större delen av våra välfärdstjänster genom att de ansvarar för skolan och olika omsorger är de kommunala utgifternas andel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommunerna i olika delar av landet liksom de finansiella förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Stora skillnader i invånarnas inkomster I genomsnitt finansieras ungefär 70 procent av kommunernas kostnader för verksamheten av kommunalskatt. Statens bidrag till kommuner motsvarar i genomsnitt 15 procent. Resterande intäkter kommer från avgifter, försäljning av tjänster samt övriga bidrag. Men förutsättningarna för att finansiera sina utgifter skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom det finns stora skillnader i hur mycket de olika kommuninvånarna tjänar i genomsnitt. Den beskattningsbara inkomsten varierar mellan i Danderyd utanför Stockholm och kronor per invånare i Årjäng i Värmland. Om kommunerna ska få in lika mycket i skatteintäkter skulle invånarna i Årjäng behöva betala mer än dubbelt så hög kommunalskatt jämfört med de i Danderyd. Ojämn fördelning av personer med behov av LSSinsatser Den 1 mars 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med utvecklings-störning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser. I enlighet med bestämmelserna i LSS genom-fördes en successiv överföring av huvudmannaskapet (inklusive en skatteväxling) för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996. Genom att verksamheten tidigare låg inom landstingens ansvar och ofta var koncentrerad till större enheter blev fördelningen mellan kommunerna inom länen mycket ojämn. Ojämnheten har sedan legat kvar och har även förstärkts genom en specialiserad inriktning på olika typer av behov. 18

19 Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i åldersstrukturen Det finns stora regionala skillnader i ålders-strukturen. Exempelvis är 503 av personer i skolåldern i Nykvarns kommun. Motsvarande för Solna kommun är 223 av personer. Detta innebär att behovet av kommunal service, i detta fall grundskola, varierar kraftigt mellan kommuner. Givet samma standard kommer kostnaden per invånare att bli betydligt högre i Nykvarns kommun än i Solna kommun. Motsvarande skillnader finns inom både gymnasieskolan och äldreomsorgen. Stora skillnader i den sociala strukturen I vissa delar av samhället är de sociala nätverken bräckligare, vilket för många innebär ett större beroende av den offentliga servicen. Även kostnaden att tillgodose behoven kan vara högre. Sociala problem, som till exempel missbruksproblem, tenderar att förekomma i större utsträckning i städer vilket skapar ett större tryck på socialtjänsten i dessa kommuner. Stora skillnader i geografiska förutsättningar Bebyggelsestrukturen och geografiska förhållanden varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner. De ytstora kommunerna i Norrlands inland är glest befolkade, men i till exempel Kiruna kommun som är den största kommunen till ytan, bor över 75 procent av befolkningen i en stor tätort med cirka invånare. I andra till ytan mycket stora kommuner som Härjedalen och Pajala bor merparten av befolkningen i glesbygden eller i små tätorter. Långa avstånd och gles bebyggelsestruktur med litet befolkningsunderlag för kommunal service ger kommunerna högre kostnader. Det finns stora skillnader mellan kommuners förutsättningar - därför finns våra utjämningssystem. I kommuner med tät bebyggelse finns det bättre möjligheter att dimensionera de olika verksamheterna och utnyttja stordriftsfördelar, även om det kan uppstå direkta merkostnader även i tätbebyggda områden. 19

20 Utjämning mellan kommunerna Nationella system för utjämning Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 mars 2005 med vissa ändringar införda från och med 1 januari 2008 och 1 januari Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSSutjämningen gäller sedan 1 mars 2004 med vissa förändringar införda från och med 1 januari Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regeleringsbidrag/avgvgift 20

21 Utjämning mellan kommunerna Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning I inkomstutjämningen utjämnas skatteinkomster mellan kommunerna. Den är i huvudsak statligt finansierad. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningunderlag som motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats. Detta ger att utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av mindre betydelse för kommunens totala intäkter. Om kommunens skattekraft ökar mer än genomsnittet får den enskilda kommunen lämna ifrån sig merparten av skillnaden och vice versa I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader av två slag: behovet av kommunal verksamhet och kostnaden för att producera en viss service. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Det tillförs inga nya resurser via kostnadsutjämningen. Över tid innebär detta att endast den kommun som möter en demografisk utveckling som är mer utmanande än genomsnittet i riket kommer få ett ökat bidrag alternativt en minskad avgift. En kommun med den omvända situationen kommer få se ett minskat bidrag alternativt ökad avgift. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Sedan 2004 finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas LSS-kostnader. Som motiv för ett utjämningssystem angavs att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet enligt LSS. Systemet är skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Till skillnad från den ordinarie kostnadsutjämningen används faktiskt antal beslutade insatser. Precis som i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet beräknas en standardkostnad för kommun. Via LSSutjämningen omfördelas kommunernas strukturella kostnader för LSSverksamheten. 21

22 Kommunens utfall i utjämningssystemen Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning Krokoms kommun erhåller ett inkomstutjämningsbidrag p.g.a. lägre skattekraft. Kommunen har även valt en högre skattesats än riket. Skatt och inkomstutjämning kr per inv Krokom Riket Andel av riket (%) Skattekraft, kr/inv ,5 Genomsnittlig skattesats, % 20,75 20,75 Skatteintäkter, kr/inv ,5 Inkomstutjämning, kr/inv Skatteintäkter efter utjämning, kr/inv ,9 Skillnad i vald skattesats, % 1,42 Skillnad i kronor, kr/inv Totalt faktiskt utfall, kr/inv ,2 Krokoms kommun erhåller år 2016 ett bidrag i kostnadsutjämningen på kronor per invånare. M a o Krokom har en mer ogynnsam struktur att bedriva kommunal verksamhet än genomsnittet i riket. Verksamhet 2016 Tillägg / avdrag Barnomsorg 873 Grundskola Gymnasieskola 389 Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg 775 Barn med utländsk bakgrund -114 Bebyggelsestruktur 699 Befolkningsförändring -133 Kollektivtrafik -369 Löner -199 Totalsumma Krokom kommun bedöms ha en något ogynnsam struktur och erhåller ett bidrag från de kommuner som har en gynnsam struktur. Den ogynnsamma strukturen förklaras av att Krokom har relativt fler insatser jämfört med genomsnittet. De insatser kommunen har bedöms även de ha en högre vårdtyngd än genomsnittet (justering vårdtyngd >1). Sammantaget erhåller Krokom ett bidrag på kronor per invånare Kr per invånare 2016 Grundläggande standardkostnad (2015) Justering vårdtyngd (2015) % Standardkostnad Genomsnitt i riket Bidrag (+)/avgift (-) Krokoms högre skattesats än riket på 1,42 kr motsvarar 40,8 mnkr i 2016 års nivå. 22

23 Miljarder kronor Statens bidrag till kommunsektorn Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2016 uppgår det till 64,1 miljarder kronor. Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Om staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löneoch prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 2 miljarder kronor per år för samtliga kommuner. Vidare finns det en praxis att förändringar i skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag regleras via det generella statsbidraget. I beräkningarna har vi antagit att staten värdesäkrar statsbidrag efter 2018 med 3,5 procent årligen. Detta motsvarar ca 90 miljarder för kommunsektorn år Över tid har staten tillskjutit medel som i genomsnitt motsvarar en värdesäkring. Det finns dock skäl att ifrågasätta en framtida värdesäkring. SKL presenterar i Ekonomirapporten (okt. 2013) en sidokalkyl där statsbidragen låts vara nominellt oförändrade Oförändrad Antagen utveckling Staten är, enligt den så kallade finansieringsprincipen, skyldig att kompensera kommunerna ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhetsförändringar. På motsvarande sätt kan kommunerna få lämna ifrån sig resurser om staten beslutar om ett minskat åtagande. Statsbidraget fördelas efter kommunernas skattekraft. Kommuner med låg skattekraft får ett större tillskott än de med en högre skattekraft. En handfull kommuner har en så pass hög skattekraft att de betalar en avgift till staten

24 Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning. Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Detta medför att den inflyttade personen som ger kommunen störst intäkt inte är höginkomsttagaren, utan kanske skoleleven eller den äldre kvinnan. Exemplet på nästa sida visar att utfallet varierar kraftigt beroende på vilken ålder personen som flyttar har, och att personens inkomst har en mindre betydelse. I utjämningssystemet på marginalen, erhåller Krokom störst effekt på barn/unga, samt äldre över 80 år. För en mer detaljerad beskrivning se SKL:s webbplats ( under rubriken Utjämningssystem. 24

25 Vad händer om en ytterligare medborgare tillkommer på marginalen i Krokom 2014? (Marginaleffekter) Skatteintäkter (skattesats) Inkomstutjämning (skattekraft) Skatteintäkter efter inkomstutjämning Regleringspost Strukturbidrag Kostnadsutjämning Skatt och utjämning Tillägg om ogift Skatt och utjämning (ogift) 1-5 år år år år år år ink 0 kr år ink 250 tkr år ink 500 tkr år ink 750 tkr år, gift, ink 200 tkr år, gift, ink 200 tkr år, gift, ink 200 tkr I utjämningssystemet på marginalen, erhåller Krokom störst effekt på barn/unga, samt äldre över 80 år. Specifika tillägg i modellen för individ- och familjeomsorg (IFO) kostnadsutjämningen, tillägg som inte ingår i beräkningarna ovan: Komponent Tillägg Avgränsning Arbetslös utan ersättning Inskriven på arbetsförmedling, utan ersättning från A-kassa, etableringsersättning, sjukersättning mm Lågutbildad Svenskfödda med maximalt förgymnasial utbildning, ålder år Boende i miljonprogram Boende i flerfamiljshus byggda , indelning görs på församlingsnivå, inte kommunnivå Långvarigt försörjningsstö Erhållit försörjningsstöd längre än sex sammahängande månader 25

26 DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING I FASTA PRISER 26

27 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Teoretiska utgångspunkter Kommunens befolkningprognos fram till 2030, befolkningsprognos (mål) 27

28 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Den kommunala verksamheten är i stort dimensionerad efter antalet invånare i kommunen. Två lika stora kommuner kan dock har olika utbyggd kommunal verksamhet. Skillnader kan förklaras av: Åldersstrukturen Socioekonomiska strukturen Graden av frivillig verksamhet Ambitionsnivån i obligatorisk verksamhet Inslag av entreprenad (påverkar nivån på den verksamhet där kommunen är huvudman) Den enklaste kommunen att driva är den där befolkningsutvecklingen är stabil och där ålderskullarna är ungefär lika stora mellan åren. Verkligenheten är dock en annan! Både minskande och växande kommuner upplever stora svängningar i ålderskullarnas storlek på grund av historiska fluktuationer av födelsetalen (40-talet, 60-talet, 90-talet). Efterfrågan på kommunens tjänster behöver nödvändigtvis inte öka eller minska i samma takt som antalet invånare förändras. Alla invånare efterfrågar inte alla delar av kommunernas tjänsteutbud. 28

29 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar forts Efterfrågan på verksamhetslokaler bestäms framför allt av utvecklingen för de specifika åldersgrupper som verksamheterna vänder sig till och av statliga reformer eller samhällsförändringar som påverkar målgruppernas efterfrågan. För de individuella tjänsterna kostar nya lokaler och anläggningar mer än gamla. Finns det ledig kapacitet kan exempelvis en ytterligare elev kosta mindre än genomsnittet (marginalkostnaden). När kommunen slår i kapacitetstaket kan den extra eleven bli väldigt dyr. För de kollektiva tjänsterna bör det finnas stordriftsfördelar för vissa verksamheter där kostnaden kan öka mindre än vad som följer av befolkningstillväxten. Viktiga verktyg för att hantera förändringar i befolkningsunderlaget är: Bokommunsbyggnadsprognos Befolkningsprognos Lokalresursplan En adekvat resursfördelningsmodell i budgetprocessen 29

30 Antal personer Befolkningsutveckling Utfall samt kommunens prognos till 2030 Sedan år 2001 har Krokoms befolkning ökat med ca 700 personer, en stabil utveckling. Befolkningsförändringen har varierat mellan -0,3 procent och +1,0 procent årligen Folkmängd Procentuell utveckling (höger axel) 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% I prognosen förväntas befolkningen att öka. Fram till 2030 ska kommunen öka med 515 personer och ha nivå på ca invånare. Den årliga förändringstakten framöver är positiv, dock sjunker utvecklingstakten i slutet av perioden ,4% 0,2% 0,0% -0,2% -0,4% Utfall Prognos 30

31 Andel av totalbefolkning Befolkningsstruktur Krokom jämfört med riket År Krokoms befolkningsstruktur skiljer sig från den i riket: 1,8% Krokom Riket Krokom har en högre andel barn i åldern 6-19 år jämfört med riket medan andelen personer i åldern är lägre än riket. 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% Även andelen personer i åldern år är högre än i riket. 0,8% 0,6% Däremot är andelen äldre 75 år och äldre på ungefär samma nivå som riket. 0,4% 0,2% 0,0% Skillnaden mot riket i demografin, har en stor påverkan mot rikets utjämningssystem

32 Antal personer Befolkningsstruktur Utfall 2015 samt kommunens prognos 2030 Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen, likt andra kommuner, har svängningar i ålderskullarnas storlek. Jämfört med 2015 kommer kommunens befolkning att öka i: Personer i åldern år Personer i åldern år Antalet invånare i förvärvsarbetande åldrar (20-65 år) kommer att minska något totalt sett, vilket bl a kommer ställa krav på personalförsörjningen i framtiden

33 Kvot 32 Försörjningskvot (ålder) 2015 till 2030 = Försörjningskvot Befolkning sysselsatta sysselsatta = Försörjningskvot (ålder) Befolkning 0 19, 65 + Befolkning Försörjningskvoten är ett viktigt demografiskt nyckeltal. Den belyser något förenklat relationen mellan utgifter för vård, skola och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Kvoten kan definieras som kvoten mellan den befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den ekonomiskt aktiva befolkningen. Kvot < 1 innebär fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt om kvoten >1. Idag uppgår kvoten till 0,73 i Sverige. Sverige har de senaste åren haft en mycket gynnsam struktur, eftersom stora åldersgrupper (40-talister, 60-talister) har varit i arbetsför ålder. Demografiska förändringar leder dock till att allt fler ska försörjas. Försörjningskvoten i Bräcke uppgår idag till 0,92, vilket kan jämföras med kvoten i riket som uppgår till 0,74. Demografiska förändringar leder dock till att allt fler ska Långsiktig försörjas. finansiell analys - Krokoms kommun Försörjningskvoten i Krokom uppgår idag till 0,88, vilket kan jämföras med kvoten i riket som uppgår till 0,74. Krokoms försörjningskvot förväntas öka till 0,93 år 2030, vilket innebär att färre ska skapa framtidens skattebas. En högre nivå jämfört med riket medför en positiv kompensation i inkomstutjämningen. 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 0, Krokom Riket

34 Behovsutveckling för verksamheterna baserat på befolkningsutvecklingen t om

35 Behovsutveckling 2015 samt antaganden till 2030 Inga antaganden om förändrade servicenivåer eller relationen mellan kommunal och fristående verksamhet har gjorts. Rådande nivå beräknas fortsätta fram till I det följande redovisas utvecklingen av antalet brukare eller motsvarande för perioden 2000 till 2015 för de stora verksamheterna. Vidare redovisas valda antaganden för perioden fram till Förändringstrycket totalt påverkar kommunens kostnadssida genom ökade löner och hyror (egen regi) och genom ökade utgifter för entreprenader (extern utförare). En ökning av antalet brukare i egen regi kan skapa behov av nyinvesteringar (via bolag). En ökning av antalet brukare i extern regi skapar inte motsvarande behov, då den externa utföraren antas lösa lokalfrågan. På de följande sidorna redovisas behovsutvecklingen inom några av kommunens huvudsakliga verksamheter. Behovsutvecklingen illustreras både i form av platser i kommunens egen regi samt totalt platsbehov för verksamheten (oavsett regi). Utvecklingen redovisas för målprognosalternativet. Utvecklingen redovisas för: Förskola Grundskola Gymnasieskola Särskilt boende (äldreomsorg) LSS-boende 35

36 Antal Antal Förskola och grundskola Sedan år 2001 har det skett en ökning av antal barn i åldern 1 till 5 år. Antal inskrivna har också ökat under tidsperioden fram till Givet en oförändrad inskrivningsgrad beräknas antalet barn i förskolan 2030 vara på ungefär samma nivå som Givet att andelen i kommunens förskolor är konstant förväntas relationen mellan de kommunala förskolorna och privata vara konstant.. Mellan 2001 och 2010 har det skett en minskning av antalet skolungdomar i åldern 7 till 15 år, från och med 2011 har dock antalet i denna åldersgrupp ökat. Eftersom vi har skolplikt samvarierar antalet elever med antalet personer i åldersgruppen. Andel inskrivna i kommunal regi har också minskat, inga friskolor finns i kommunen, däremot har vissa elever sin skolgång i grannkommunerna. Fram till 2030 ökar antalet grundskoleelever med ca 90 elever, vars volym prognosticeras till ca elever. Detta är ca 100 elever lägre jämfört med millenniumskiftet Antal personer 1-5 år Förskolebarn, inskrivna Förskolebarn i kommnens förskolor Grundskoleelever (folkbokförda) Grundskoleelever i kommunens skolor Antal personer 7-15 år Utfall Prognos Utfall Prognos 36

37 Antal Gymnasieverksamheten Antalet ungdomar i åldern 16 till 18 år ökade fram till 2006 för att därefter minska till 481 ungdomar Fram till 2026 kommer dock antalet gymnasieelever återigen att öka, medan en minskning förväntas de sista åren i prognosperioden Gymnasieelever (folkbokförda) Antal personer år Folkbokförda gymnasieelever i kommunens gymansium Eftersom Krokom saknar egen gymnasieskola och istället att samverkansavtal med ett flertal kommuner, finns det flera faktorer som påverkar kostnadsbilden. Övriga kommuner i samverkansavtalet ett sjunkande elevantal, vilket kommer ställa krav på en omställning av nuvarande verksamhetsnivå. Kostnadsutjämningssystemet påverkas när antalet personer förändras under perioden Utfall Prognos 37

38 Antal Antal Särskilt boende och LSS-boende Sedan år 2001 har antalet personer i åldern över 65 år ökat med ca 40 personer (höger skala). Antalet äldre i särskilda boenden har minskat under perioden och då framförallt kring Under perioden fram till 2030 förväntas antalet personer 65+ öka med ytterligare ca 250 personer i Krokom. I särskilda boenden förväntas antalet personer öka med ca 45 stycken om kommunen har samma beläggningsgrad i åldersgruppen fram t om 2030 som kommunen har Under perioden ökade antalet vuxna i boende med särskild service med 12 personer. Antalet barn i LSS- boende har sedan 2001 ökat med 9 personer. Antalet vuxna och barn i boenden förväntas vara relativt konstant till Antal 65+ i särskilda boendeformer Boende, vuxna i boende med särskild service Antal 65+ i särskilda boendeformer kommunal regi Boende, barn i boende med särskild service Antal personer 65+ (höger skala) Utfall Prognos Utfall Prognos 38

39 Investeringar Lokaler, infrastruktur och övrigt 39

40 Allmänt om strategisk lokalförsörjning Krokoms kommun står som många andra kommuner inför stora förändringar gällande behov av kommunal service. Behovet kommer att öka inom äldreomsorgen medan övriga verksamheter är svagt ökande. De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunkoncernens budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansieringsoch likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och kapitalkostnader. Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida demografiska utmaningen med ändamålsenliga lokaler för alla intressenter. 40

41 Miljoner kronor Investeringar fram till 2030 mnkr kronor (fastpris) Den kommande perioden prognostiseras investeringar om mellan 30 och 170 mnkr per år. Totalt planeras det för investeringar motsvarande mnkr i fasta priser fram till år 2030, vilket motsvarar i genomsnitt drygt 79 mnkr årligen. (Avskrivningar + årets resultat ca 68 mnkr i genomsnitt vid 1 % resultat.) Investeringsnivåerna motsvarar den långsiktiga nivå som behövs för volymutvecklingen enligt befolkningsprognosen samt viss ombyggnation och underhåll. Investeringsbehovet är som störst Under 2016 motsvarar investeringsutgifterna i Krokom ca 19 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Genomsnittet per år framöver är 7 % mnkr på 15 år

42 Framskrivning av verksamheternas kostnader Utifrån 2015 års utfall Löpande priser, dvs inflationsberäknade 42

43 Demografisk framskrivning Den framtida underliggande efterfrågan av kommunal verksamhet kan uppskattas genom en så kallad demografisk framskrivning. En demografisk framskrivning ger en uppskattning av hur efterfrågan av kommunens verksamhet kommer att utvecklas, givet befolkningsutvecklingen och givet ett konstant utnyttjandemönster av kommunens tjänster. Utnyttjandemönstret antas vara konstant över tid, det vill säga: servicenivå, andelen som nyttjar verksamheten kostnad per person i åldersgruppen, resurstilldelning Antagandet om konstant utnyttjandemönster kan ifrågasättas. Det finns många icke demografiska faktorer som påverkar efterfrågan på kommunala tjänster, till exempel politiska reformer. Utifrån kommunens redovisade kostnader 2015 beräknas de olika åldersgruppernas genomsnittliga nyttjande och kostnad för de olika verksamheterna fram till 2030 (se bild 44). De framräknade prislapparna skrivs sedan fram med utvecklingen av de olika åldersgrupperna enligt kommunens befolkningsprognos. 43

44 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ kr per person Demografisk framskrivning - kommunal kostnad per ålder Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg

45 Index (2015=100) Framskrivning av förskola, grundskola och gymnasieskola Förskolans kostnader förväntas vara oförändrad fram till Baserat på demografin förväntas grundskolans kostnader att fram till 2030 att minska med ca 4 %. Gymnasieverksamhetens kostnader förväntas öka fram till 2026 för att sedan minska igen. Dessa faktum innebär en flexibel resursfördelning inom verksamheten Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Gymnasieskola

46 Index (2015=100) Framskrivning av äldreomsorg och omsorg för personer med funktionshinder Befolkningsprognosen resulterar i ett ökat kostnadstryck på ca 32 % inom äldreomsorgen fram till Äldreomsorg Funktionshindrade Framskrivningen tar sin utgångspunkt i 2015-års servicenivåer. Förändras andelen äldre i boende på grund av en förändrad efterfrågan kommer utvecklingen bli en annan. Några antaganden kring förändrad sjuklighet bland de äldre har inte gjorts. Inom funktionshinderomsorgen förväntas kostnadsbilden att öka något fram till 2021 men därefter förväntas en oförändrad nivå. Vad Krokom antas kunna tillgodoräkna sig via ett förändrat utfall i LSS-utjämningen är svårbedömt då det beror på utvecklingen i övriga kommuner i riket

47 Framskrivning av övriga kostnader Övriga kostnader antas öka med 3,0 procent under perioden. Detta motsvarar en kostnadsökning om 7,3 mnkr under perioden. Här kan man diskutera hur mycket av dessa verksamheter ska tillåtas växa framöver. Merparten av dessa verksamheter är så kallade kollektiv tjänster där ökad befolkning inte nödvändigtvis behöver betyda ökade kostnader i motsvarande grad. Basår 2015= Förändring mnkr Politisk verksamhet ,5 0,5 Infrastruktur och skydd ,5 1,8 Kultur och fritid ,8 1,6 Övrig utbildning ,1 2,0 Särskilt riktade insatser ,1 0,1 Färdtjänst ,1 0,1 Individ- och familjeomsorg ,5 1,3 Totalt övrigt ,0 7,3 47

48 Index (2015=100) Sammantaget kostnadstryck till 2030 Per verksamhet Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera kommer det totala kostnadstrycket öka med cirka 9 % till Förutom verksamheterna grundskola, förskola och pedagogisk omsorg förutspås alla verksamheter öka i volym fram till De största förändringar förväntas inom äldreomsorgen och gymnasieskolan. Förändringar av behov mellan olika verksamheter kommer att ställa krav på kommunens resursfördelningssystem Förskola och pedagogisk omsorg Gymnasieskola Funktionshindrade Totalt Grundskola Äldreomsorg Övrigt 109,

49 Demografisk framskrivning Totalt i fasta priser (2015) Kommunens kostnader ökar i fasta priser på grund av det så kallade demografiska trycket med 9,4 procent under perioden 2015 till 2030, se tabell nedan. Ökningstakten påverkas även av investeringar och dess finansiering samt pensionskostnader. Procentuell utveckling Årlig förändring Ackumulerat Kostnad per invånare (kr) Index 100,0 109,4 49

50 DEL III EKONOMISKT UTFALL Kostnader och intäkter Finansiering av investeringar Löpande priser 50

51 Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 51

52 Miljoner kronor Skatteintäkter Årlig förändring miljoner kronor Skatteunderlaget och därmed utvecklingen av kommunens skatteintäkter antas följa utvecklingen i riket som redovisats tidigare. I beräkningen av Krokoms skatteintäkter har vi antagit en skattekraft som följer demografin och en oförändrad skattesats för perioden fram till Vid detta antagandet ökar Krokoms skatteintäkter med drygt 344 mnkr. Varje skattekrona var 2014 värd 24,7 mnkr i Krokoms kommun

53 Mijoner kronor Kommunalekonomisk utjämning, Inkomstutjämning Kommunens bidrag från inkomstutjämningen kommer att följa ökningen av skatteunderlaget i riket. Vi har antagit en relativt oförändrad skattekraft i kommunen. Regleringsposten Regleringsposten kommer att utvecklas negativt under perioden. Orsaken till detta är att det sker en viss urholkning av statens bidrag till kommunsektorn. Fastighetsavgiften Intäkterna från avgiften antas följa inflationen. Ingen effekt av nya bostäder. LSS-utjämning Relativt oförändrat läge gentemot riket. Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Regleringsbidrag/-avgift Införandebidrag Fastighetsavgift Kostnadsutjämning Strukturbidrag LSS-utjämning

54 Kronor per invånare Kostnadsutjämning Krokom har 2016 en sämre struktur mot riket att bedriva kommunal verksamhet, vilket innebär att kommunen erhåller ett bidrag till kostnadsutjämningssystemet motsvarar det kronor per invånare. Efter 2016 kommer Krokom erhålla utjämningsbidrag fram till Orsaken till detta är kommunens relativa demografiska tryck enligt befolkningsprognosen jämfört med riket. Det är framförallt utvecklingen inom äldreomsorg och gymnasieskola som påverkas. Någon bedömning av kommunens sociala struktur görs inte i denna beräkning utan den antas vara relativt oförändrad. Barnomsorg Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt Grundskola Individ- och familjeomsorg Befolkningsförändring Totalt

55 Utveckling av intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Totalt och bidrag till förändring (mkr) Skatteintäkter Inkomstnsbidrag /-avgift Kostn.utjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Totalt

56 Avskrivningar 56

57 Miljoner kronor Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna har simulerats och minskar naturligt under perioden. Sedan tillkommer avskrivningarna på ny- och reinvesteringar under perioden. Avskrivningstiden för de kommande investeringarna har en schablon på 33 år. Inklusive de befintliga avskrivningarna innebär detta att avskrivningarna i Krokom har en genomsnittlig avskrivningstid fram till 2030 på ett genomsnitt på cirka 25 år. Sammantaget ökar avskrivningarna under perioden. Dels på grund av att kommunen har ökad investeringsvolym de kommande åren, dels på grund av att anskaffningsvärdet på reinvesteringar är högre än på de befintliga tillgångar som skrivs av. Det senare är helt naturligt då priserna ökar över tid. Kommunens avskrivningar Summa tillkommande Avskrivningar befintliga tillgångar Avskrivningar totalt

58 Pensioner 58

59 Miljoner kronor Kommunens pensioner Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar för dagens pensionärer (avseende intjänande före 1998), dels för de nuvarande anställdas intjänande Avsatt till pensioner( inkl löneskatt) Ansvarsförbindelse (inkl löneskatt) Total skuld Det totala pensionsåtagandet för kommunen uppgår 2015 till 475 mkr kronor, inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som ansvarsförbindelse, dels som avsättning i balansräkningen. Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 2015 till 48 mkr kronor (inklusive löneskatt). Den gamla pensionsskulden uppgår till 427 mkr (inklusive löneskatt)

60 Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad Kommunens pensionskostnad antas öka i takt med den allmänna löne- och prisutvecklingen. Kommunens kostnader för avgiftsbestämd ålderspension ökar då kommunens antal anställda ökar för att ge service åt ökat medborgarantal. Även årets nyintjänade pensioner och premier ökar. Utbetalningar från den gamla skulden ökar endast i liten omfattning under perioden Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och premier Avgiftsbestämd ålderspension Gamla utbetalningar

61 Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 61

62 Procent Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Beräkning av faktorer inför 2016 visar att kommunens intäkter har en starkare tillväxt än nettokostnaderna jämfört med Riktade medel, såsom flyktingmedel ligger med i beräkningen. Nettokostnaderna utvecklas i en högre takt från 2017 och framåt jämfört med tillgängliga intäkter. Eventuella kostnadsökningar utöver demografi, pris och löner samt ökade kostnader för avskrivningar och pensioner har inte beräknats. Utvecklingen av skatter och utjämning bygger på SKL:s prognoser framtill 2019, sedan avvänds SKL:s långtidsprognos i beräkningen. Prognosen aviserar att skatter och utjämning kommer att öka efter ,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Intäkter Nettokostnader

63 Kostnader och intäkter - effektiviseringsbehov Gapet mellan intäkter och kostnader innebär att kommunen inte har möjlighet att fullt ut finansiera det demografiska trycket inklusive ökade kostnader för avskrivningar, full lön- och prisuppräkning samt uppnå ett finansiellt resultatmål på 1,0 procent. Glappet mellan intäkter och nettokostnader på 33 % motsvarar 276 mnkr år För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat enligt målet kan kommunen: Succesivt höja den kommunala skatten (6,67 kr) framtill 2030 Årligen effektivisera i genomsnitt med 1,12 procent Kombinera ovanstående i olika utsträckning 200% 180% 160% 140% 120% 100% 80% Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader mnkr

64 Kassaflöde och finansieringsbehov 64

65 Miljoner kronor Finansiering av investeringar Kommunens investeringsutrymme utgörs av kommunens resultat och årets avskrivningar. Kommunen planerar för ett resultat på 1,o procent av intäkter från skatter med mera. För att uppnå detta krävs en årlig effektivisering på i genomsnitt 1,08 procent. Finansieringsbehovet kan lösas genom en kombination av följande: De samlade investeringarna under perioden uppgår till mnkr i löpande priser. Samtidigt skapar kommunen via den löpande verksamheten (resultat + avskrivningar) ett överskott motsvarande mnkr, vilket innebär att det för perioden totalt finns ett finansieringsbehov på 149 mnkr. 1. sälja tillgångar (finansiella och/eller materiella) 2. ta upp lån till motsvarande belopp 3. Uppnå resultatmål och öka den egna finansieringen (dvs. öka den årliga effektiviseringen) 4. omprioritera/minska investeringsutgifter över tid, exempelvis genom låta externa aktörer tillhandahålla lokaler Om kommunens planerade investeringar är större än den likviditet som kommunen skapar via resultat och avskrivningar uppstår ett finansieringsbehov. I Krokom är utgifterna inte jämt fördelade under perioden. För åren 2016 till 2019 överstiger investeringsutgifterna den egna finansieringen (löpande verksamheten). Övriga år är investeringarna däremot lägre än det utrymme som skapas i verksamheten och amorteringar kan genomföras Finansieringsverksamheten Löpande verksamheten Investeringsverksamheten

66 Långfristiga lån Investeringsnivåerna framöver innebär att den löpande verksamhetens bidrag i form av resultat och avskrivningar inte täcker utgifterna för vissa år framtill Kommunen kommer vara tvungen att låna i början av perioden. Årtal Räntesats inlåning (%) 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 66

67 Kassaflödesanalys givet resultat 1,0 procent av intäkter från skatter och statsbidrag, mnkr Årets resultat Justering ej likvidietspåverkan de poster Löpande verksamheten Nyupptagna lån Amortering av lån Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Likvida medel Årets kassaflöde

68 Finansiella nyckeltal, balans- och resultaträkning 68

69 Miljoner kronor Balansräkning Kommunens materiella tillgångar växer i takt med sina investeringar. Samtidigt minskar tillgångarna med årets avskrivningar. Det egna kapitalet ökar med årets resultat (1,0 procent av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning). Krokoms skulder ökar/minskar i takt med ökad upplåning/amorteringar. Balansomslutningen ökar med ca 31 procent totalt sett fram till Den ökar däremot mer under enskilda år med hänsyn tagen till högre investeringsnivåer. Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder

70 Balansräkning, nyckeltal (mnkr) Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Lån till banker mnkr Soliditet % 49,6 42,7 40,6 36,1 35,8 36,5 35,5 35,8 37,1 37,2 37,2 38,3 39,8 41,4 42,9 44,5 Soliditet ink pens % -5,4-1,9-0,6-0,1 0,8 1,7 2,9 4,5 6,3 8,0 9,7 11,7 14,0 16,4 18,8 21,4 Skuldsättn.grad % 24,0 34,0 37,4 44,3 45,0 43,9 45,5 45,3 43,5 43,7 43,8 42,3 40,2 38,1 36,0 33,9 70

71 Soliditet givet 1,0 % resultat Soliditeten, dvs hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital, kommer att minska något totalt sett fram till Om hänsyn tas till förändringen av pensionsskulden kommer däremot soliditeten att stiga stadigt under hela perioden, fr o m 2019 är denna siffra positiv. 60% 50% 40% 30% 20% 10% Soliditet % Soliditet inkl pension % 0% -10%

72 Resultaträkning , res.mål = 1,0 % Efter 1,12 procent effektivisering/skattehöjning och resultatmål, mnkr Verks. intäkter Verks.kostnader Avskriv. inkl nedskr Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkt Gen. statsbidrag och utjämning Finansnetto Balanskravsresultat Effektiviseringsbehov för att nå resultatmål (%) Effektiviseringsbehov i skattesats -0,84 0, ,,09 2,01 2,32 0,66 1,12 0,83 1,32 0,68 0,88 0,87 0,89 0,57 0,27 0,24-0,51-1,56-2,30-3,17-3,42-3,89-4,24-4,82-5,14-5,54-5,96-6,38-6,67 72

73 Jämförelser olika resultatnivåer Simulering scenario LFA analys 1 LFA analys LFA analys År % resultatmål 2 % resultatmål 0 % resultatmål Effektiviseringsbehov/år 1,12 1, Effektiviseringsbehov skattesats 6,67 6,86 6,47 Gap intäkter-kostnader Låneskuld Soliditet exkl pensionsskuld 44,5% 55,8% 33,2% Soliditet inkl pensionsskuld 21,4% 32,7% 10,1% Investeringar Nya lån Amorteringar Netto nya lån

74 Scenarie invånare 74

75 Antal personer Antal personer Utfall samt kommunens prognos till invånare invånare Folkmängd Procentuell utveckling (höger axel) 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% -0,2% Folkmängd Procentuell utveckling (höger axel) 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% -0,2% ,4% ,4% Utfall Prognos Utfall Prognos 75

76 Antal personer Antal personer Jämförelse 2015 och 2030 Krokom invånare invånare

77 Antal Antal Antal personer 1-5 år invånare invånare Antal personer 1-5 år Förskolebarn, inskrivna Förskolebarn i kommnens förskolor Antal personer 1-5 år Förskolebarn, inskrivna Förskolebarn i kommnens förskolor Utfall Prognos Utfall Prognos 77

78 Antal Antal Grundskoleelever invånare invånare Grundskoleelever (folkbokförda) Grundskoleelever i kommunens skolor Grundskoleelever (folkbokförda) Grundskoleelever i kommunens skolor

79 Antal Antal Gymnasieelever invånare invånare Gymnasieelever (folkbokförda) Gymnasieelever (folkbokförda) Utfall Prognos Utfall Prognos 79

80 Miljoner kronor Investeringar fram till 2030 mnkr kronor (fastpris) invånare invånare mnkr på 15 år mnkr på 15 år

81 Index (2015=100) Index (2015=100) Sammantaget kostnadstryck till 2030 Per verksamhet invånare invånare Förskola och pedagogisk omsorg Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Grundskola 140 Gymnasieskola 140 Gymnasieskola , ,

82 Kostnader och intäkter effektiviseringsbehov Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader Gapet uppgår till 298 mnkr 220% 200% 180% 160% För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat enligt målet kan kommunen: Succesivt höja den kommunala skatten (7,00 kr) fram till 2030 Årligen effektivisera i genomsnitt med 1,16 procent Kombinera ovanstående i olika utsträckning 140% 120% 100% 80%

83 Miljoner kronor Miljoner kronor Långfristiga lån invånare invånare Lån till banker och kreditinstitut Lån till banker och kreditinstitut Årtal Räntesats inlåning (%) 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5