Långsiktig ekonomisk analys Lunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långsiktig ekonomisk analys Lunds kommun 2013-2028 2015-03-31"

Transkript

1 Långsiktig ekonomisk analys

2 Innehåll DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag Tillvägagångssätt och metod Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Kommunens finansiella mål DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Behovsutveckling för verksamheterna Investeringar Framskrivning av verksamheternas kostnader DEL III EKONOMISKT UTFALL Pensionskostnader Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Avskrivningar Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomiskt utjämning Kassaflöde och finansieringsbehov Finansiella nyckeltal, balans- och resultaträkning Känslighetskalkyler DEL IV SAMMANFATTNING OCH UTMANINGAR APPENDIX

3 DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 3

4 Uppdrag 4

5 Bakgrund och uppdrag önskar genomföra en ekonomisk långtidsprognos för åren fram till och med Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och omfatta de investeringsbehov i till exempel skolor, äldreboenden och förskolor som föranleds av utvecklingen. Därefter ska en beräkning av det ekonomiska resultatet göras, baserat på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin. Analysen kompletteras med uppgifter om pensioner, avskrivningar på befintliga anläggningstillgångar samt finansiella kostnader och intäkter till och med Sammantaget ska investeringsbehovet för den skattefinansierade verksamheten fram till och med 2028 belysas. En särskild analys görs av kommunens framtida kassaflöde för att bedöma hur investeringarna ska finansieras. 5

6 Tillvägagångssätt och metod 6

7 Tillvägagångssätt Framskrivningen tar sin utgångspunkt i kommunens befolkningsprognos. I denna ligger antagande om dödstal, födelsetal samt in- och utflyttning. Utifrån denna befolkningsprognos beräknas det så kallade demografiska trycket, både på drift- och investeringsekonomin. Detta görs i fasta priser: 2013 års kostnadsnivå. Kommunens framtida kostnader räknas om i löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömning av lönoch prisutvecklingen (februari 2015). Kostnaderna kompletteras med uppgifter från kommunen avseende pensionskostnader, avskrivningar och finansiella poster. Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag, utjämning samt fastighetsavgiften. Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt en beräkning av effekten av kommunens befolkningsprognos på intäkterna från den kommunalekonomiska utjämning (inkl. LSSutjämningen). Utifrån detta erhålles en bedömning av kommunens finansiella förutsättningar för perioden. 7

8 Modell för strategisk ekonomisk planering Bostadsbyggande Flyttning efterfrågar BEFOLKNING genererar * Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd etc. REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 8

9 Samhällsekonomiska förutsättningar 9

10 Samhällsekonomin fram till 2018 Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Trots en stark avslutning av den svenska ekonomin under 2013 utvecklades ekonomin under 2014 svagare än beräknat. BNP förväntas växa med cirka 3 procent i år, vilket är en nedskrivning jämfört med tidigare prognoser. Nästa år beräknas tillväxten bli bättre och uppgå till drygt 3 procent. Sysselsättningen har dock utvecklats bättre än väntat och också skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. Det är en splittrad utveckling inom ekonomins olika delområden vi ser. Inom byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har produktionen vuxit snabbt. Exporten har samtidigt varit svag vilket bidrar till att industriproduktionen backat ytterligare. Den privata konsumtionen utvecklades svagare än väntat under BNP 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar Relativ arbetslöshet, nivå Timlön, konjunkturlönestatistiken Konsumentpris KPIF*) 1,7 1,3 1,6 0,7 0,4 7,9 7,4 6,6 6,5 6,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5 0,5 0,9 1,6 1,8 2,0 *) KPI med fast ränta för att exkluderar effekter på inflationen av ränteförändringar 10

11 Samhällsekonomin fram till 2018 forts. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Trots den relativt svaga tillväxten har sysselsättningen utvecklats positivt. Antalet personer i arbetskraften har samtidigt fortsatt växa och arbetslösheten är kvar kring 8 procent. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt i nominella termer. Dock är den reala tillväxten stark. I år förväntas tillväxten uppgå till 2,4 procent Under förväntas skatteunderlagets reala tillväxt minska något och uppgå till 1,5 procent. Den långvariga lågkonjunkturen har påverkat lönebildningen. I genomsnitt har timlönerna ökat med 2,5 procent 2013 enligt konjunkturlönestatistiken och för 2014 prognostiseras 2,8 procent. Den måttliga ekonomiska återhämtningen gör att SKL prognostiserar att konjunkturell balans nås först under Skatteunderlag, realt Skatteunderlag, nominellt ,6 2,4 1,8 1,5 1,2 3,2 5,1 5,1 4,5 4,3 11

12 Samhällsekonomin efter 2018 Att bedöma utvecklingen av samhällsekonomin på längre sikt (5 till 10 år) är svårt. Tillväxten på längre sikt bestäms av tillgången på produktionsfaktorerna arbete och kapital. Med hjälp av uppgifter om tillgängliga produktionsfaktorer idag kan man räkna en BNP som innebär fullt resursutnyttjande. Denna definieras som potentiell BNP. Den viktigaste faktorn är potentiell sysselsättning mätt i antal arbetade timmar. Potentiell sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som är förenlig med en stabil löneökningstakt och därmed en inflation i linje med Riksbankens mål på två procent. Efter 2018 antas faktisk BNP sammanfalla med potentiell och utvecklingen antas därmed vara konjunkturlös Potentiell BNP BNP Vid fullt resursutnyttjande (utan överhettningstendenser) ökar BNP med cirka två procent årligen. Detta möjliggör en löneökningstakt på fyra procent och skatteunderlagsutveckling på motsvarande nivå

13 Samhällsekonomin efter 2018 forts. SKL prognostiserar att skatteunderlaget på lång sikt växer med 4 procent årligen. Samtidigt spås lön- och prisutvecklingen för kommunerna bli gynnsam. Timlönerna i den privata sektorn ökar snabbare än vad priset på det kommunerna köper gör. Det senare består av löner till cirka 75 procent men också av annan förbrukning som tack vare produktivitetsutvecklingen i regel ökar långsammare. Denna priseffekt är därtill bestående över tid till skillnad från det positiva bidraget från arbetade timmar. I genomsnitt kan priseffekten beräknas uppgå till ca 0,5 procent årligen (4 procent skatteunderlag minus 3,5 procent lön- och prisutveckling (0,75*4,0 + 0,25*2,0 = 3,5)). Det borde således finnas ett utrymme för ambitionshöjningar. Utrymmet kommer dock att behövas för att finansiera den framtida demografin BNP 2,0 1,9 2,0 Timlön 4,0 4,0 4,0 Konsumentprisindex 2,9 2,0 2,0 Skatteunderlag 4,0 4,0 4,0 13

14 Framtidens utmaning finansiering av välfärden Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering. I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. Utvecklingen i Lunds följer riket, men försörjningskvoten är högre i utgångsläget. Andelen yngre pensionärer är den åldersgrupp bland de äldre som kommer att öka mest i Lunds. Även grundskoleeleverna blir fler. Rapporten syftar till att ge insikt om den utmaning som vi står inför och på så vis öppna upp för politisk diskussion om den framtida utformningen av vårt välfärdssamhälle. SKL har i sin rapport använt två olika scenarier för utvecklingen i riket. Alternativ 1: Framtidens befolkning men med dagens prislappar per åldersgrupp. Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år Alternativ 2: Kostnadsökningen överstiger vad demografin kräver*. Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år Kostnadsökningen blir i båda fallen större än själva befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster. * Kostnadsökning utöver den demografiska utvecklingen om 1 procent årligen 14

15 Framtidens utmaning finansiering av välfärden Möjliga (och omöjliga) lösningar SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar. Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis: Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt av äldreomsorgstaxan Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden Effektivisering om 3 procent Höjning av momsen (på mat) Höjning av kommunalskatten med en krona Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas. 15

16 Skatteintäkter Kommunernas skattebas Utveckling av skatteunderlaget 16

17 Kommunernas skattebas Basen för kommunalskatten är invånarnas förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom ingår inkomst av näringsverksamhet för de företagare som inte bedriver verksamheten i aktiebolagsformen. Lönerna är den dominerande delen av skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarna från staten (transfereringarna). På sikt är sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare utträde) bedöms vara av stor vikt för den framtida försörjningskvoten i riket. Även högre förvärvsgrad bland utrikes födda är av vikt. Lönernas dominerande roll i skattebasen gör utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skattebasen utvecklas. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. Det är därför sysselsättningen, räknat i antalet arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten. 17

18 Procentuell förändring Utveckling av kommunernas skatteunderlag Skatteunderlaget varierar med konjunkturerna. Utvecklingen i Lund har varit likartad den i riket, men den har varit något starkare. 9,0% Riket Lund Samtidigt har kommunens befolkning ökat snabbare än i riket varför kommunens relativa skattekraft varit i princip oförändrad (se sid 19). 8,0% 7,0% 6,0% Utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av underordnad betydelse för kommunens finansieringen då skillnaden till stor del utjämnas via den kommunalekonomiska utjämningen. 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0%

19 Kornor per invånare Index (riket = 100) Kommunens skattekraft och skattesats Skatteunderlaget i relation till antalet bosatta i kommunen ger kommunens skattekraft. Lunds skattekraft uppgick 2013 till kronor. Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor) mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar över tid. I relation till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Lunds till 101,8 procent. Sedan 2006 har kommunens skattekraft i relation till riket varit stabil. Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med den av kommunen beslutade skattesatsen. Sedan 2006 har Lunds skattesats varit både sänkts och höjts. Skattesatsen 2014 är den samma som Skattekraft kommun, kr/inv Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%) Skattesats 21,24 20,99 20,84 20,84 20,84 20,84 20,84 20,84 21,24 19

20 Kommunalekonomisk utjämning 20

21 Utjämning mellan kommunerna Varför utjämning? De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av bruttonationalprodukten (BNP) och graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är stor i ett internationellt perspektiv. Eftersom kommuner står för större delen av våra välfärdstjänster genom att de ansvarar för skolan och olika omsorger är de kommunala utgifternas andel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommunerna i olika delar av landet liksom de finansiella förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Stora skillnader i invånarnas inkomster I genomsnitt finansieras ungefär 70 procent av kommunernas kostnader för verksamheten av kommunalskatt. Statens bidrag till kommuner motsvarar i genomsnitt 15 procent. Resterande intäkter kommer från avgifter, försäljning av tjänster samt övriga bidrag. Men förutsättningarna för att finansiera sina utgifter skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom det finns stora skillnader i hur mycket de olika kommuninvånarna tjänar i genomsnitt. Den beskattningsbara inkomsten varierar mellan i Danderyd utanför Stockholm och kronor per invånare i Årjäng i Värmland. Om kommunerna ska få in lika mycket i skatteintäkter skulle invånarna i Årjäng behöva betala mer än dubbelt så hög kommunalskatt jämfört med de i Danderyd. 21

22 Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i åldersstrukturen Det finns stora regionala skillnader i åldersstrukturen. Exempelvis är 503 personer av i skolåldern i Nykvarns kommun. Motsvarande för Solna kommun är 223 personer. Detta innebär att behovet av kommunal service, här grundskola, varierar kraftigt mellan kommuner. Givet samma standard kommer kostnaden per invånare att bli betydligt högre i Nykvarns kommun än i. Motsvarande skillnader finns inom både gymnasieskolan och äldreomsorgen. Stora skillnader i den sociala strukturen I vissa delar av samhället är de sociala nätverken bräckligare, vilket för många innebär ett större beroende av den offentliga servicen. Även kostnaden att tillgodose behoven kan vara högre. Sociala problem, som till exempel missbruksproblem, tenderar att förekomma i större utsträckning i städer vilket skapar ett större tryck på socialtjänsten i dessa kommuner. 22

23 Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i de geografiska förutsättningarna Bebyggelsestrukturen och geografiska förhållanden varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner. De ytstora kommunerna i Norrlands inland är glest befolkade, men i till exempel Kiruna kommun som är den största kommunen till ytan, bor över 75 procent av befolkningen i en stor tätort med cirka invånare. I andra mycket stora kommuner som Härjedalen och Pajala bor merparten av befolkningen i glesbygden eller i små tätorter. Långa avstånd och gles bebyggelsestruktur med litet befolkningsunderlag för kommunal service ger kommunerna högre kostnader. I kommuner med tät bebyggelse finns det bättre möjligheter att dimensionera de olika verksamheterna och utnyttja stordriftsfördelar, även om det kan uppstå direkta merkostnader även i tätbebyggda områden. 23

24 Utjämning mellan kommunerna forts. Ojämn fördelning av person med behov av LSS-insatser Den 1 mars 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med utvecklingsstörning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser. I enlighet med bestämmelserna i LSS genomfördes en successiv överföring av huvudmannaskapet (inklusive en skatteväxling) för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996. Genom att verksamheten tidigare låg inom landstingens ansvar och ofta var koncentrerad till större enheter blev fördelningen mellan kommunerna inom länen mycket ojämn. Ojämnheten har sedan legat kvar och har även förstärkts genom en specialiserad inriktning på olika typer av behov. 24

25 Utjämning mellan kommunerna forts. Nationella system för utjämning Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 mars 2005 med vissa ändringar införda från och med 1 januari 2008 och 1 januari Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan 1 mars 2004 med vissa förändringar införda från och med 1 januari

26 Utjämning mellan kommunerna forts. Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna och den är i huvudsak statligt finansierad. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats. Detta ger att utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av mindre betydelse för kommunens totala intäkter. Om kommunens skattekraft ökar mer än genomsnittet får den enskilda kommunen lämna ifrån sig merparten av skillnaden och vice versa. Skatt och inkomstutjämning kr per inv Lund Riket Andel av riket (%) Skattekraft, kr/inv ,7% Genomsnittlig skattesats, % 20,65% 20,65% Skatteintäkter, kr/inv ,7% Inkomstutjämning, kr/inv Skatteintäkter efter utjämning, kr/inv Skillnad i vald skattesats, % 0,59% Skillnad i kronor, kr/inv ,7% Totalt faktiskt utfall, kr/inv ,2% 26

27 Utjämning mellan kommunerna forts. Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. LSS-utjämning Sedan 2004 finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas LSSkostnader. Som motiv för ett utjämningssystem angavs att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet enligt LSS. Systemet är skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Precis som i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet beräknas en standardkostnad för varje kommun. 27

28 Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning. Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Detta medför att den inflyttade personen som ger kommunen störst intäkt inte är höginkomsttagaren, utan kanske skoleleven eller den äldre kvinna. Exemplet på nästa sida visar att utfallet varierar kraftigt beroende på vilken ålder personen som flyttar har, och att personens inkomst har en mindre betydelse. För en mer detaljerad beskrivning se SKL:s webbplats (www.skl.se) under rubriken Utjämningssystem. 28

29 Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomisk utjämning vid inflyttning (2014) Skatteintäkter efter inkomstutjämning Skatteintäkter Inkomstutjämning Regleringspost Strukturbidrag Kostnadsutjämning Totalt 1-5 år år år år år år ink 0 kr år ink 250 tkr år ink 500 tkr år ink 750 tkr år, gift, ink 200 tkr år, gift, ink 200 tkr 90+ år, gift, ink 200 tkr

30 Statens bidrag till kommunsektorn Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2014 uppgår det till 64,2 miljarder kronor. Statsbidraget fördelas efter kommunernas skattekraft. Kommuner med låg skattekraft får ett större tillskott än de med en högre skattekraft. En handfull kommuner har en så pass hög skattekraft att de betalar en avgift till staten. Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget. Om staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löne- och prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 2 miljarder kronor per år för samtliga kommuner. Staten är, enligt den så kallade finansieringsprincipen, skyldig att kompensera kommunerna ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhetsförändringar. På motsvarande sätt kan kommunerna få lämna ifrån sig resurser om staten beslutar om ett minskat åtagande. 30

31 Miljarder kronor Statens bidrag till kommunsektorn, forts. Vidare finns det en praxis att förändringar i skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag regleras via det generella statsbidraget. I beräkningarna har vi antagit att staten värdesäkrar statsbidrag efter 2018 med 3,5 procent årligen. Detta motsvarar 33 miljarder för kommunsektorn år Över tid har staten tillskjutit medel som i genomsnitt motsvarar en värdesäkring Oförändrad Antagen utveckling För Lund innebär denna värdesäkring knappt 346 miljoner i ökade intäkter år Detta motsvarar 78 öre på skattesatsen Det finns dock skäl att ifrågasätta en framtida värdesäkring. SKL presenterar i Ekonomirapporten (okt. 2013) en sidokalkyl där statsbidragen låts vara nominellt oförändrade. För kommunerna innebär det 12 miljarder mindre i statsbidrag 2017, vilket motsvarar en skatteökning om 43 öre jämfört

32 Kostnadsutjämning Via kostnadsutjämningen omfördelas det strukturella kostnadstrycket mellan kommunerna. Det tillförs inga nya resurser via kostnadsutjämningen. Över tid innebär detta att endast den kommun som möter en demografisk utveckling som är kraftigare än genomsnittet i riket kommer få ett ökat bidrag alternativt en minskad avgift. En kommun med den omvända situationen kommer få se ett minskat bidrag alternativt ökad avgift. betalar 2014 en avgift i kostnadsutjämningen på kronor per invånare. Fördelningen per verksamhetsområde redovisas i tabellen till höger. Verksamhet 2014 Tillägg/ avdrag Barnomsorg -208 Grundskola -777 Gymnasieskola -945 Individ- och familjeomsorg -540 Äldreomsorg Barn med utländsk bakgrund -32 Bebyggelsestruktur -131 Befolkningsförändring -170 Kollektivtrafik 67 Löner -96 Totalsumma

33 LSS-utjämning Via LSS-utjämningen omfördelas kommunernas strukturella kostnader för LSS-verksamheten. Till skillnad från den ordinarie kostnadsutjämningen används faktiskt antal beslutade insatser. bedöms ha en något gynnsam struktur och betalar en avgift till de kommuner som har en ogynnsam struktur. Den gynnsamma strukturen förklaras av att Lunds har relativt färre insatser jämfört med genomsnittet. De insatser kommunen har dock en högre vårdtyngd än genomsnittet (justering vårdtyngd >1). Sammantaget betalar Lunds en avgift på 87 kronor per invånare Kr per invånare 2014 Grundläggande standardkostnad Justering vårdtyngd 1,061 Standardkostnad Genomsnitt i riket Bidrag (+)/avgift (-)

34 Fastighetsavgiften År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder av en kommunal fastighetsavgift som fastställs av staten men tillförs kommunerna. Vid införandet neutraliserades effekterna genom att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskades med motsvarande belopp. När fastighetsavgiften infördes 2008 var den finansiellt neutral, såväl för varje enskild kommun som för staten. Från och med 2009 tillförs den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet Kommunerna erhåller således inte den faktiska intäkten från fastighetsavgiften för bostäderna i kommunen utan det är endast förändringen mellan åren som läggs till 2008 års belopp. Utvecklingen av kommunernas intäkter från fastighetsavgiften har varierat avsevärt, såväl mellan åren som mellan olika kommuner. Fastighetavgiften ökar vid ny fastighetstaxering samt vid den årliga uppräkningen av taket i avgiften. Småhus, bostadshyreshus och ägarlägenheter nybyggda 2012 och därefter är befriade från kommunal fastighetsavgift i 15 år. Sedan 2008 har ens intäkter från fastighetsavgiften årligen ökat med i genomsnitt 3,2 procent. 34

35 Kommunens finansiella mål 35

36 Finansiella mål Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Mål och riktlinjer ska uttrycka realism och handlingsberedskap samt att de ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. I propositionen skrivs att exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är: resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Utöver resultatmål nämns några ytterligare områden som kan vägs in när man diskuterar god ekonomisk hushållning: skuldsättningen på kort och lång sikt. strategier för finansiering av olika delar såsom investeringar och pensioner. in- och utbetalningar, d.v.s. betalningsberedskapen. risk och andra osäkerhetsfaktorer. (t.ex. borgen för sina företag.) 36

37 Skilda förutsättningar olika resultatmål A. Lägre resultatkrav för att klara oförutsedda utgifter B. Högre resultat krav för att helt eller delvis självfinansiera investeringar C. Högre resultatkrav för att skapa utrymme till amorteringar D. Högre resultatkrav för att skapa utrymme till amorteringar och självfinansiera investeringar Lunds utgångsläge och utmaning inför framtiden kan illusteras av den blå pricken i figuren. 37

38 Finansiella mål Kommunfullmäktige i Lund har fastställt följande tre finansiella mål. Resultatmål Under den senaste treårsperioden ska kommunen ha ett genomsnittligt positivt resultat (jämfört med kommunallagens balanskrav) som minst uppgår till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning Investeringsmål Nettoinvesteringarna får under den senaste treårsperioden i genomsnitt uppgå till högst 12 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning Skuldmål Långsiktigt ska kommunens låneskuld per invånare inte överstiga det vägda medelvärdet för landets samtliga kommuner (2013: kronor per invånare) 38

39 DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING I FASTA PRISER 39

40 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Teoretiska utgångspunkter Kommunens befolkningprognos fram till

41 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Den kommunala verksamheten är i stort dimensionerad efter antalet invånare i kommunen. Att en kommun med stor befolkning har mer kommunal verksamhet än en liten är tämligen självklart. Två lika stora kommuner kan dock har olika utbyggd kommunal verksamhet. Skillnader kan förklaras av: Åldersstrukturen Socioekonomiska strukturen Graden av frivillig verksamhet Ambitionsnivån i obligatorisk verksamhet Inslag av entreprenad (påverkar nivån på den verksamhet där kommunen är huvudman) Den enklaste kommunen att driva är den där befolkningsutvecklingen är stabil och där ålderskullarna är ungefär lika stora mellan åren. Verkligenheten är dock en annan! Många kommuner har minskat sin befolkning under ett långt antal år. Flertalet kommuner i storstadsområdena har haft en kontinuerlig befolkningstillväxt den senaste 10 till 15 åren. Både minskande och växande kommuner upplever stora svängningar i ålderskullarnas storlek på grund av historiska fluktuationer av födelsetalen (40-talet, 60-talet, 90-talet). Efterfrågan på kommunens tjänster behöver nödvändigtvis inte öka eller minska i samma takt som antalet invånare förändras. Alla invånare efterfrågar inte alla delar av kommunernas tjänsteutbud. För växande kommuner är utmaningen att expandera den kommunala verksamheten på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. 41

42 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Efterfrågan på verksamhetslokaler bestäms inte i första hand av hur det totala invånarantalet förändras. Den beror framför allt av utvecklingen för de specifika åldersgrupper som verksamheterna vänder sig till och av statliga reformer eller samhällsförändringar som påverkar målgruppernas efterfrågan. Kommunen kan styra vilka områden som ska exploateras och därmed få samordningsvinster med befintlig infrastruktur (förskolor, grundskolor, vatten och avlopp). Kommuner med före detta fritidsstugeområden kan uppleva problem när det uppstår efterfrågan på kommunal service i dessa områden. För de individuella tjänsterna kostar nya lokaler och anläggningar mer än gamla. Finns det ledig kapacitet kan exempelvis en ytterligare elev kosta mindre än genomsnittet (marginalkostnaden). När kommunen slår i kapacitetstaket kan den extra eleven bli väldigt dyr. För de kollektiva tjänsterna bör det finnas stordriftsfördelar för vissa verksamheter där kostnaden kan öka mindre än vad som följer av befolkningstillväxten. För en kommun som växer betyder det att fler invånare är med och betalar (amorterar) på kommunens skulder (både vanliga lån och kommunens pensionsskuld). En kommun i en tätbefolkad region och som har stort markinnehav har också förutsättningar att bedriva en exploateringsverksamhet som genererar ett ekonomiskt överskott. Viktiga verktyg för att hantera expansionen är: Bokommunsbyggnadsprognos Befolkningsprognos Lokalresursplan En adekvat resursfördelningsmodell i budgetprocessen 42

43 Antal personer Befolkningsutveckling Utfall samt kommunens prognos till 2028 Sedan år 2000 har Lunds befolkning ökat med cirka personer. Befolkningsförändringen har varierat mellan 0,5 procent och 2 procent Folkmängd Procentuell utveckling (höger axel) 2,5% I prognosen planeras för en kraftig ökning av folkmängden. Fram till 2028 ska kommunen öka med invånare. Den årliga förändringstakten varierar mellan 1,1 och 1,6 procent. Ökningen är olika stor i olika åldersgrupper ,0% 1,5% 1,0% ,5% ,0% Utfall Prognos 43

44 Antal personer Befolkningsstruktur Utfall 2013 samt kommunens prognos 2020 och 2028 Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen, likt andra kommuner, har svängningar i ålderskullarnas storlek. utmärker sig att ha en mycket höga andel av befolkningen i åldern år. Vidare har kommunen en låg andel äldre Jämfört med 2013 kommer kommunens befolkning att öka i stort sätt samtliga åldersgrupper fram till Särskilt stora ökningar väntas bland grundskoleelever, personer i åldern år personer i åldern år år 6 år 12 år 18 år 24 år 30 år 36 år 42 år 48 år 54 år 60 år 66 år 72 år 78 år 84 år 90 år 96 år 44

45 Försörjningskvot Försörjningskvoten är ett viktigt demografiskt nyckeltal. Den belyser något förenklat relationen mellan utgifter för vård, skola och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Kvoten kan definieras som kvoten mellan den befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den ekonomiskt aktiva befolkningen. Kvot < 1 innebär fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt om kvoten >1. Idag uppgår kvoten till 0,72. Sverige har de senaste åren haft en mycket gynnsam struktur, eftersom stora åldersgrupper (40-talister, 60-talister) har varit i arbetsför ålder. Demografiska förändringar leder dock till att allt fler ska försörjas. Kvoten år 2028 förväntas uppgå till 0,82 för riket. Utmaningen som väntar ser dock olika mellan olika regioner i Sverige! Befolkning sysselsatta Försörjningskvot = sysselsatta Befolkning 0 19, 65+ Försörjningskvot (ålder) = Befolkning

46 Kvot Försörjningskvot (ålder) 2013 till 2028 Försörjningskvoten i Lund uppgår idag till 0,59 och är bland de lägsta bland Sveriges kommuner. 0,90 Lund Riket Kvoten förväntas öka till 0,68 år Utvecklingen i Lund förväntas därmed vara svagare än utvecklingen i riket. Detta gör att det relativa trycket på den kommunala servicen förväntas vara lägre än i riket. Då kommunen inte möter samma utveckling som i riket kommer kommunens avgift i kostnadsutjämningen att öka. 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,

47 Behovsutveckling för verksamheterna 47

48 Behovsutveckling samt antaganden I det följande redovisas utvecklingen av antalet brukare eller motsvarande för perioden 2000 till 2013 för de stora verksamheterna. Vidare redovisas valda antaganden för perioden fram till Inga antaganden om förändrade servicenivåer eller relationen mellan kommunal och fristående verksamhet har gjorts. Rådande nivå beräknas fortsätta fram till Förändringstrycket totalt påverkar kommunens kostnadssida genom ökade löner och hyror (egen regi) och genom ökade utgifter för entreprenader (extern utförare). Relationen mellan egen regi kontra entreprenad är intressant utifrån ett lokalförsörjningsperspektiv. En ökning av antalet brukare i egen regi kan skapa behov av nyinvesteringar. En ökning av antalet brukare i extern regi skapar inte motsvarande behov, då den externa utföraren antas lösa lokalfrågan. 48

49 Antal Förskola Sedan 2000 har det skett en ökning av antal barn i åldern 1 till 5 år. Antal inskrivna har ökat i samma takt. Andel inskrivna i kommunal regi har varit oförändrat. Fram till 2028 ökar antalet barn i ålder 1 till 5 år. Givet en oförändrad inskrivningsgrad ökar antalet barn i förskolan med barn. Givet att andelen i kommunens förskolor är konstant förväntas ökningen i de kommunala förskolorna uppgå till cirka barn Antal personer 1-5 år Förskolebarn, inskrivna Förskolebarn i kommnens förskolor Utfall Prognos 49

50 Antal Grundskola Sedan 2000 har det skett en ökning av antal skolungdomar i åldern 7 till 15 år. Då vi har skolplikt samvarierar antalet elever med antalet personer i åldersgruppen. Andel inskrivna i kommunal regi har sjunkit. Fram till 2028 ökar antalet elever knappt Givet att andelen i kommunens skolor är konstant förväntas ökningen i de kommunala skolorna uppgå till cirka barn Grundskoleelever (folkbokförda) Grundskoleelever i kommunens skolor Antal personer 7-15 år Utfall Prognos 50

51 Antal Gymnasieskola Antalet ungdomar i åldern 16 till 18 år ökade kraftigt fram till 2008 för att därefter minska. Förändringen av antalet elever i kommunen har följt utvecklingen av åldersgruppen. Andelen elever som studerar i kommunens gymnasium har legat konstant. Idag går cirka elever i kommunens fyra gymnasium. Under 2014 vänder utvecklingen och antalet ungdomar ökar kraftigt fram till 2o28. Givet en oförändrad andel av ålderskullarna som väljer kommunens gymnasium av de som är folkbokförda i kommunen blir ökningen 970 elever. Kommunen har många elever från andra kommuner studerandes vid kommunens skolor. Betalningsansvaret för dessa elever ligger hos respektive elevs hemkommun Gymnasieelever (folkbokförda) Antal personer år Folkbokförda gymnasieelever i kommunens gymansium Utfall Prognos 51

52 Antal Äldreomsorg särskilt boende Sedan år 2000 har antalet personer i åldern över 65 år ökat med knappt personer (höger skala). Antalet äldre i särskilda boenden minskade kraftigt under periodens början, men har därefter stabiliserats Antal 65+ i särskilda boendeformer Antal 65+ i särskilda boendeformer kommunal regi Antal personer 65+ (höger skala) Ett kraftig ökning av antalet personer i enskilda boenden Under perioden fram till 2028 förväntas antalet personer 65+ öka med personer i Lund Givet en oförändrad andel per ålder (5- årsklasser) och kön samt andel i kommunal regi blir ökningen 335 personer Utfall Prognos 52

53 Antal Omsorg för personer med funktionshinder LSS-boende Under perioden har antalet vuxna i boende med särskild service ökat. Antal barn med boende med särskild service har varit få under perioden Hur stor andel av dessa drivs i kommunal regi framgår inte av den officiella statistiken. Givet att antalet LSS-insatser växer i takt med befolkningen förväntas antalet vuxna i boende med särskild service öka med ytterligare 52 personer vilket motsvarar ett nytt boende vartannat år Boende, vuxna i boende med särskild service Boende, barn i boende med särskild service Utfall Prognos 53

54 Investeringar Lokaler, infrastruktur och övrigt 54

55 Allmänt om strategisk lokalförsörjning Lund är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och förändras innehållsmässigt den närmaste 15 till 20 åren. De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunen budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och kapitalkostnader. Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida demografiska utmaningen med ändamålsenliga lokaler. 55

56 Investeringar fram till 2019 Enligt budget, tkr I kommunens budget antas en investeringsplan för de närmaste fem åren. I följande beräkningar har dessa siffror använts för åren fram till Se tabell till höger har tillsammans med företrädare från kommunen tagit fram en investeringsplan för åren Investeringar Utgångspunkten i arbetet har varit bland annat varit kommunens befolkningsprognos. Fastighetstransaktioner Exploatering Strategiska markförvärv Summa

57 Miljoner kronor Investeringar fram till 2028 Utfall, budget och plan miljoner kronor Under de senaste åren har kommunen haft en hög investeringstakt. Åren 2011 till 2014 har kommunen investerat för cirka miljoner. Den kommande perioden kommer takten öka ytterligare enligt antagna planer. Totalt planeras det för investeringar motsvarande miljoner fram till Investeringsnivån åren 2020 till 2028 motsvarar den långsiktiga nivå som behövs för att täcka volymutvecklingen enligt befolkningsprognosen Utfall Budget och plan 57

58 Investeringar fram till 2028 Avstämning mot finansiellt mål Enligt kommunens finansiella mål får nettoinvesteringarna under den senaste treårsperioden i genomsnitt uppgå till högst tolv procent av intäkterna från skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. 20% 18% 16% Investeringar Nivå enligt finansiellt mål Investering, genomsnitt Med de antagna investeringarna överskrider investeringsnivå det finansiella målet åren fram till % 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Utfall Budget och plan 58

59 Framskrivning av verksamheternas kostnader Utifrån 2013 års utfall 59

60 Demografisk framskrivning Den framtida underliggande efterfrågan av kommunal verksamhet kan uppskattas genom en så kallad demografisk framskrivning. En demografisk framskrivning ger en uppskattning av hur efterfrågan av kommunens verksamhet kommer att utvecklas, givet befolkningsutvecklingen och givet ett konstant utnyttjandemönster av kommunens tjänster. Utifrån kommunens redovisade kostnader 2013 tas de olika åldersgruppernas genomsnittliga användande och kostnad för de olika verksamheterna fram (se bild 61). De framtagna kostnaderna skrivs sedan fram med utvecklingen av de olika åldersgrupperna enligt kommunens befolkningsprognos. Utnyttjandemönstret antas vara konstant över tid, det vill säga: servicenivå, andelen som nyttjar verksamheten kostnad per person i åldersgruppen, resurstilldelning Antagandet om konstant utnyttjandemönster kan ifrågasättas. Det finns många icke demografiska faktorer som påverkar efterfrågan på kommunala tjänster, till exempel politiska reformer. Historiskt sett har sambandet mellan den faktiska efterfrågan och den demografiskt betingade efterfrågan varit svagt. Kommunernas kostnader har historisk ökat snabbare än vad har varit motiverat av demografin. Det har handlat om ambitionshöjningar både från kommunernas sida och från staten (genom olika reformer). 60

61 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100 kr per person Demografisk framskrivning - kommunal kostnad per ålder Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg

62 Index (2013=100) Framskrivning av förskola, grundskola och gymnasieskola Den prognostiserade befolkningsutvecklingen resulterar i ett ökat kostnadstryck för skolverksamheterna på mellan 25 och 33 procent. För förskola och gymnasium är utvecklingstakten svagare i början av perioden för att tillta under slutet av perioden. Ökningen inom grundskolan är som starkast under början av perioden för att efter 2017 mattas av något Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Gymnasieskola

63 Index (2013=100) Framskrivning av äldreomsorg och omsorg för personer med funktionshinder Befolkningsprognosen resulterar ett ökat kostnadstryck på drygt 60 procent inom äldreomsorgen fram till Under samma period ökar kostnaderna för omsorg till personer med funktionshinder med knappt 20 procent. Framskrivningen tar sin utgångspunkt i års servicenivåer. Förändras andelen äldre i boende på grund av en förändrad efterfrågan kommer utvecklingen bli en annan. Några antaganden kring förändrad sjuklighet bland de äldre har inte gjorts. Hur stor del av volymökningen inom LSS Lunds antas kunna tillgodoräkna sig via ett förändrat utfall i LSS-utjämningen är svårbedömt då det beror på utvecklingen i övriga kommuner Äldreomsorg Funktionshindrade

64 Framskrivning av övriga kostnader Övriga kostnader antas öka med knappt 22 procent under perioden. Några antaganden om förändrade servicenivåer eller andra förändringar har inte gjorts. Totalt ökar dessa kostnader med 336 miljoner kronor i fasta priser under perioden. Här kan man diskutera hur mycket av dessa verksamheter ska tillåtas växa framöver. Merparten av dessa verksamheter är så kallade kollektiv tjänster där ökad befolkning inte nödvändigtvis behöver betyda ökade kostnader Totalt mnkr Politisk verksamhet ,4 Infrastruktur och skydd ,0 Kultur och fritid ,2 Övrig utbildning ,7 Särskilt riktade insatser ,3 Individ- och familjeomsorg ,2 Totalt övrigt ,8 64

65 Index (2013=100) Sammantaget kostnadstryck Per verksamhet Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera uppgår det totala kostnadstrycket till 32,9 procent under perioden. Samtliga verksamheter förutspås öka i volym fram till Ökningstakten är stabil över tid dock är de olika verksamheter som växer olika år. De klart största ökningen sker inom äldreomsorgen. Förskola och pedagogisk omsorg Gymnasieskola Funktionshindrade Totalt Grundskola Äldreomsorg Övrigt

66 Procentuell utveckling Demografisk framskrivning Totalt i fasta priser (2013) Kommunens kostnader ökar i fasta priser på grund av det så kallade demografiska trycket med knappt 33 procent under perioden 2013 till 2028 (jfr ökning av totalbefolkningen på 23 procent). Detta ger att den totala kostnaden per invånare ökar. Den årliga förändringen ligger mellan 1,2 till 2,0 procent Årlig förändring Ackumulerat Kostnad kr/inv Index ,5 106,

67 DEL III EKONOMISKT UTFALL Kostnader och intäkter Finansiering av investeringar Löpande priser 67

68 Pensionskostnad 68

69 Kommunens pensionskostnad Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar för dagens pensionärer (avseende intjänande före 1998), dels för de nuvarande anställdas intjänande. Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och uppgår till miljoner (inklusive löneskatt) vid utgången av Det totala pensionsåtagande för kommunen uppgår till mnkr, inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som ansvarsförbindelse, dels som avsättning i balansräkningen Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 2013 till 367 mnkr (inklusive löneskatt). 69

70 Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad Kommunens pensionskostnad antas öka i takt med den allmänna löne- och prisutvecklingen. I prognosen ligger ett antagande om oförändrat antal anställda. Den totala pensionskostnaden förväntas uppgå till knappt 484 miljoner kronor 2028 enligt en långtidsprognos från KPA. Utbetalningar från den gamla skulden ökar fram till 2027 för att sedan minska. Finansiell kostnad Avgiftsbestämd ålderspension Totalt Årets Nyintjänande och premier Gamla utbetalningar

71 Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 71

72 Miljoner kronor Intäkter från skatter Årlig förändring miljoner kronor och procent Skatteunderlaget och därmed utvecklingen av kommunens skatteintäkter antas följa utvecklingen i riket som redovisats tidigare. I beräkningen har vi antagit oförändrad skattekraft och skattesats för perioden fram till Vi har tagit hänsyn till att Lunds befolkning växer snabbare än riket. Att den årliga förändringen blir allt större beror på att beräkningarna görs i löpande priser Procentuell förändring 5,2% 5,0% 4,8% 4,2% 4,8% 5,0% 72

73 Kronor per invånare Kostnadsutjämning Kommunens avgift till kostnadsutjämningen ökar under perioden. Orsaken till detta är att kommunens relativa demografiska tryck enligt kommunens befolkningsprognos är svagare jämfört med riket. Det framförallt andel skolelever som inte ökar i samma takt som de gör i riket som helhet. Någon bedömning av kommunens sociala struktur görs inte i denna beräkning utan den antas vara relativt oförändrad. Barnomsorg Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt Grundskola Individ- och familjeomsorg Befolkningsförändring Totalt Utfall Framskrivning 73

74 Mijoner kronor Kommunalekonomisk utjämning, Inkomstutjämning Kommunens bidrag från inkomstutjämningen kommer att följa ökningen av skatteunderlaget i riket. Vi har antagit en relativt oförändrad skattekraft i kommunen. Regleringsposten Regleringsposten kommer att utvecklas negativt under perioden. Orsaken till detta är att det sker en viss urholkning av statens bidrag till kommunsektorn. Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Regleringsbidrag/-avgift Införandebidrag Fastighetsavgift Kostnadsutjämning Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgiften 0 Intäkterna från avgiften antas följa inflationen. Ingen effekt av nya bostäder LSS-utjämning Relativt oförändrat läge gentemot riket Kostnadsutjämning Se sid 73 74

75 Utveckling av intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Totalt och bidrag till förändring Skatteintäkter 4,2% 4,9% 4,7% 4,6% 4,0% 4,5% 4,5% 4,7% 4,7% 4,7% 0,7% 1,1% 0,4% 0,7% 1,2% 0,7% 0,8% 0,7% 0,7% 0,7% Kostnadsutjämning -2,8% 0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,3% -0,3% -0,3% -0,4% -0,4% Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Regleringsbidrag/- avgift -0,5% -0,6% -0,3% -0,6% -0,6% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% Strukturbidrag 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Införandebidrag 2,7% -0,9% -0,7% -0,5% -0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% LSS-utjämning 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Fastighetsavgift 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,0% Totalt 4,7% 4,8% 4,1% 4,1% 4,2% 4,8% 4,9% 5,0% 4,9% 4,9% 75

76 Avskrivningar 76

77 Miljoner kronor Kommunens avskrivningar Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna har simulerats och minskar naturligt under perioden. Sedan tillkommer avskrivningarna på ny- och reinvesteringar under perioden. Vi har antagit en genomsnittlig avskrivningstid på 33 år för tillkommande investeringar Summa tillkommande Avskrivningar befintliga tillgångar Avskrivningar totalt Sammantaget ökar avskrivningarna under perioden. Dels på grund av att kommunen har ökade investeringsvolymer de kommande åren, dels på grund av att anskaffningsvärdet på reinvesteringar är högre än på de befintliga tillgångar som skrivs av Det senare är helt naturligt då priserna ökar över tid Utfall Prognos 77

78 Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 78

79 Procent Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Under perioden ökar kommunens nettokostnader årligen med mellan 5 och 6 procent på grund av demografin samt löne- och prisutvecklingen. Kostnadsökningen är lägre under början av perioden på grund av den lägre löneökningstakten i samhällsekonomin. När sedan konjunkturen vänder och läget på arbetsmarknaden förbättras kommer löner att stiga och sätta en press uppåt på kommunens kostnader. Det underliggande demografiska trycket är någorlunda stabilt under perioden. 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Intäkter Nettokostnader Några kostnadsökningar utöver demografi, pris och löner samt ökade kostnader för avskrivningar och pensioner har inte lagts in. 1,0% 0,0%

80 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Intäkterna uppvisar ett liknande mönster och ökar årligen mellan 4 och 5 procent. Högre löneökningstakt ger en starkare utveckling av skatteunderlaget. Samtidigt ger en snabbare befolkningsökning en starkare ökning av intäkter. Trots antaganden om värdesäkring på 3,5 procent av statsbidragen sker en urholkning av statens bidrag till kommunerna. Urholkningen består dels av icke full löne- och priskompensation, dels av kommunernas uppdrag blir allt större då den så kallade försörjningskvoten ökar. Värdesäkringen motsvarar cirka 0,5 procent i årlig ökningstakt. Sammantaget ökar intäkterna svagare än kostnaderna vilket sätter ett tryck på kommunens resultat. De totala nettokostnaderna ökar med 128 procent under perioden fram till Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ökar med 99 procent fram till Under perioden uppstår således en obalans mellan kostnads- och intäktsutvecklingen. 80

81 Kostnader och intäkter - effektiviseringsbehov Gapet mellan intäkter och kostnader innebär att kommunen inte har möjlighet att fullt ut finansiera det demografiska trycket (inklusive ökade kostnader för avskrivningar), en full löneoch prisuppräkning samt uppnå det finansiella resultatmålet på 2 procent. För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat enligt målet kan kommunen 240% 220% 200% 180% Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader Succesivt höja skatten med 3,43 kronor jämför med utgångsåret 160% Årligen effektivisera i genomsnitt med 0,91 procent 140% Kombinera ovanstående i olika utsträckning 120% 100% 80%

82 Finansiellt gap samt behov av effektivisering Totalt Gap uttryckt i skattesats för att nå resultatmål Genomsnittlig effektivisering, procent 1,97 3,43 3,43 1,10 0,58 0,91 Det årlig effektiviseringsbehovet är olika stort olika år. Fram till 2020 när kommunen växer som snabbast är behovet större. När sedan tillväxten avtar blir behovet något lägre. Detta ger att effektiviseringsbehovet för enskilda år kan både bli mindre och större. I beräkningarna ligger en konjunkturlös ekonomi efter Det kommer med all säkerhet att uppstå även hög- och låg- konjunkturer åren efter

83 Kassaflöde och finansieringsbehov 83

84 Finansiering av investeringar Kommunens investeringsutrymme utgörs av kommunens resultat och årets avskrivningar. Kommunens planerar för ett resultat på 2 procent av intäkter från skatter med mera. För att uppnå detta krävs en årlig effektivisering på i genomsnitt 0,91 procent. Om kommunens planerade investeringar är större än den likviditet som kommunen skapar via resultat och avskrivningar uppstår ett finansieringsbehov. Finansieringsbehovet kan lösas genom en kombination av följande: 1. sälja tillgångar (finansiella och/eller materiella) 2. ta upp lån till motsvarande belopp 3. höja resultatmålet och öka den egna finansieringen (dvs. öka den årliga effektiviseringen) 4. omprioritera/minska investeringsutgifter över tid, exempelvis genom att de externa aktörerna tillhandahåller sina egna lokaler 84

85 Miljoner kronor Finansiering av investeringar m.m. De samlade investeringarna under perioden uppgår till 9,7 miljarder i löpande priser. Samtidigt skapar kommunen via den löpande verksamheten (resultat + avskrivningar) ett överskott motsvarande 7,1 miljarder. Finansieringsbehovet blir således 1,8 miljarder kronor. Utgifterna är inte jämt fördelade under perioden. I början av perioden är utgifterna som störst. För åren fram till 2021 överstiger utgifterna den egna finansieringen (löpande verksamheten). Löpande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten I det följande har vi antagit att kommunen löser den resterande finansiering genom upptagande av ny lån motsvarande 1,8 miljarder kronor. För åren efter 2021 finns ett visst utrymme för amorteringar då den eget skapade likviditeten överstiger investeringsutgifterna

86 Miljoner kronor Långfristiga lån Kommunen tar upp lån både för egen finansiering och för kommunens bolag Lån till banker och kreditinstitut Totalt har kommunen lån motsvarande 4,1 miljarder. Av dessa är 2,3 upplånade för bolagens räkning. Kommunen egna låneskuld blir därmed 1,8 miljarder Som redovisades ovan är kommunens finansieringsbehov fram till ,8 miljarder. Lånen ökar upp till knappt fyra miljarder Vid en ränta på 3 procent genererar en skuld på 3,5 miljarder räntekostnader motsvarande 105 miljoner kronor

87 Kassaflödesanalys givet resultat 2 procent av intäkter från skatter med mera Årets resultat 108,7 113,2 117,8 122,8 128,7 134,8 141,4 148,4 155,4 163,1 171,2 179,5 188,2 197,5 Justering ej likvidietspåverkande poster Löpande verksamheten 299,2 316,4 319,6 330,0 331,6 344,6 353,4 363,2 373,3 377,7 385,0 396,8 409,6 421,0 407,9 429,6 437,4 452,8 460,2 479,3 494,8 511,6 528,7 540,8 556,3 576,4 597,7 618,4-897,5-961,2-863,5-793,6-651,3-590,7-545,7-411,1-481,7-447,1-476,6-581,6-615,2-546,6 Nyupptagna lån 489,6 531,6 426,1 340,8 191,1 111,4 50,9 0,0 0,0 0,0 0,0 5,2 17,4 0,0 Amortering av lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-100,5-47,0-93,7-79,7 0,0 0,0-71,8 Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten 489,6 531,6 426,1 340,8 191,1 111,4 50,9-100,5-47,0-93,7-79,7 5,2 17,4-71,8 Årets kassaflöde 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 87

88 Finansiella nyckeltal, balans- och resultaträkning 88

89 Miljoner kronor Balansräkning Kommunens materiella tillgångar växer i takt med att kommunen investerar. Samtidigt minskar samma tillgångarna med årets avskrivningar. Det egna kapitalet ökar med årets resultat (2 procent av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning). Kommunens skulder ökar i takt med den ökade upplåningen. Balansomslutningen ökar med 38 procent fram till Ökningen sker främst åren fram till Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder

90 Soliditet Soliditeten mäter kommunens finansiella styrka på lång sikt. Soliditeten mäts på balansräkningen genom att kommunens totala tillgångar sätts i relation till kommunens eget kapital. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar man finansierat med egna medel. Kommunerna har dock ett finansiellt åtagande som inte redovisas på balansräkningen, den så kallade gamla pensionsskulden. För att få mer rättvisande bild är det därför vanligt att redovisa soliditetsmåttet inklusive denna skuld. Kommunen har en omfattande finansiell samverkan med de bolag som ingår i koncernen. Staden vidareutlånar medel till bolagen. Det får en påverkan på balansomslutningen och den soliditet som direkt kan avläsas i balansräkningen. Justerar man för dessa interna förehavanden stärks soliditeten Miljarder kronor justerat Tillgångar 10,4 8,1 Eget kapital 4,2 4,2 Skulder 5,8 3,5 Avsättningar 0,4 0,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 10,4 8,1 Soliditet, % 40,4 51,7 Ansvarsförbindelse pension Soliditet inkl. pension, % 16,7 21,5 90

91 Soliditet givet 2 procent i resultat Justerat för vidareutlåning till bolagen Kommunens soliditet försämras fram till 2020 då en stor del av kommunens investeringar lånefinansieras. Efter 2021 självfinansierar kommunen sina investeringar och amorterar i viss mån. Detta leder till att kommunens soliditet stärks. Inkluderas den gamla pensionsskulden förstärks soliditen under perioden. Anledningen till det den gamla pensionsskulden minskar genom att utbetalningarna överstiger den årliga uppräkningen.. 60% 50% 40% 30% 20% Soliditet % Soliditet inkl pension % 10% 0%

www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050

www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050 www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 2 Slutsatser 1 (3) Fortsatt hög investeringsnivå fram till 2025 - Måste till stor del lånefinansieras

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Skatter & bidrag för landsting 2015

Skatter & bidrag för landsting 2015 Skatter & bidrag för landsting 2015 Så funkar det! Frågor besvaras av: Mona Fridell, telefon 08-452 79 10 e-post: mona.fridell@skl.se Måns Norberg, telefon 08-452 77 99 e-post: mans.norberg@skl.se Modellen

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Bilaga 1: Skatter & Bidrag 2011 2013 (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren)

Bilaga 1: Skatter & Bidrag 2011 2013 (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren) Cirkulärnr: 10:52 Diarienr: 10/3803 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Mona Fridell m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2010-08-17 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län November 2013 Innehåll Inledning... 2 Välfärdens verksamheter i kommuner och landsting... 3 Hur finansierar kommuner och landsting sin verksamhet?...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2016 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Upplägg Allmänt om kommunens ekonomi Intäkter och kostnader Tillgångar och skulder Ekonomiska kretsloppet

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018 Finansplan för 2016 2018 Samverkan för maktskifte 2018 1 Innehåll 1 FINANSPLAN 2016-2108... 3 FINANSPLANENS INNEHÅLL... 3 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Skattesats... 3 Befolkningsutveckling... 3 OMVÄRLDEN...

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Bilaga 5: Antalet insatser enligt LSS 2006 och 2007

Bilaga 5: Antalet insatser enligt LSS 2006 och 2007 Cirkulärnr: 08:32 Diarienr: 08/1814 Handläggare: Måns Norberg m.fl. Avdelning: Ekonomi & Styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2008-04-29 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur Mats Friberg Ekonomidirektör Ekonomin i omvärlden eller omvälvning i ekonomin? USA, Europa och Japan kom egentligen aldrig ur lågkonjunkturen Rekylen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

RAPPORT. Lidingö PM kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet. Sweco Eurofutures AB. Erik Bergfors. Helena Lund Ulf Johansson

RAPPORT. Lidingö PM kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet. Sweco Eurofutures AB. Erik Bergfors. Helena Lund Ulf Johansson RAPPORT Lidingö kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet Uppdragsnummer 3580545 Stockholm Sweco Eurofutures AB Erik Bergfors Helena Lund Ulf Johansson 1 (12) Sweco Vasagatan 36 Box 415,

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader Johanna Edlund Marcus Holmström CERUM Report Nr 23/2010 ISBN 978-91-7459-047-0 ISSN

Läs mer

Analys Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys. ESV 2014:4 Analys nr 2

Analys Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys. ESV 2014:4 Analys nr 2 Analys Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys ESV 214:4 Analys nr 2 ESV:s analysserie innehåller fördjupade, egeninitierade analyser inom ESV:s olika verksamhetsområden. Publikationen kan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Finansplan 2015-2017

Finansplan 2015-2017 Finansplan 2015-2017 Landstingsfullmäktige den 19-20 november 2014 1 Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2014 en strategisk plan med tre årsbudget för åren 2015-2017. I treårsplanen anges

Läs mer

Fler arbetstillfällen och kommuninvånare Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna för Älmhults kommun?

Fler arbetstillfällen och kommuninvånare Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna för Älmhults kommun? Slutrapport från utredningsuppdrag Fler arbetstillfällen och kommuninvånare Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna för Älmhults kommun? April 2011 Jonas Fjertorp ekonomie doktor, forskare inom kommunal

Läs mer

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Antagen av fullmäktige 2011-12-20 148 Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Det kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet 2014:2 Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014 MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-02-06 2013/251-5 ERT DATUM ER BETECKN NG Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Det kommunala

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030

Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030 211 : 5 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 23 År 23 beräknas Stockholmskommunerna betala en nettoavgift till utjämningssystemet

Läs mer

Välj välfärden vi har råd!

Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden - vi har råd! Rapport av Torbjörn Dalin och Thomas Berglund Kommunal 2014 Innehållsförteckning Inledning... 4 Den framtida befolkningsutvecklingen... 6 Tidigare

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer