Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun med utblick mot 2050

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050"

Transkript

1 Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun med utblick mot 2050

2 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 2

3 Slutsatser 1 (3) Fortsatt hög investeringsnivå fram till Måste till stor del lånefinansieras tillsammans med ett resultat på 2,5 % av skatter och bidrag samt realisationsvinster från markförsäljning Resultatnivå på 2,5 % och realisationsvinster krävs för att på sikt möjliggöra amortering av låneskulden Utmaning med tanke på svag resultatutveckling kring 0 1 % senaste åren Stort demografiskt tryck cirka 2,5 % per år samt långsiktig löne- och prisutveckling på cirka 3,5 % - Detta kommer kräva effektiviseringar på i genomsnitt 1 % årligen - Utrymme för pris och lön blir cirka 2,4 % men varierar under perioden 3

4 Slutsatser 2 (3) Utjämningssystemet kompenserar i någon mån för expansionens merkostnader Kommunen får endast behålla liten del av eventuellt ökad skattekraft Stor utmaning för kommunen att få privata anordnare att tillhandahålla grundskolor Exploateringsekonomi belastad till Dyra förnyelseområden avtar Stadsutvecklingen i Nacka innebär initialt stora utgifter. Intäkterna kommer först På sikt lönsamt men stor osäkerhet. 4

5 Slutsatser 3 (3) Den historiska pensionsskulden för kommunens före detta anställda är inget problem tack vare befolkningstillväxt Efter 2025 avtar befolkningstillväxten Historisk utveckling Kostnader något högre än demografi och reformer Generellt finansieringsproblem för kommunsektorn drabbar även Nacka - Allt färre ska försörja allt fler 5

6 Innehåll DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag Tillvägagångssätt och metod Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Kommunens finansiella mål DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Behovsutveckling för verksamheterna Framskrivning av verksamheternas kostnader Investering och exploatering DEL III KOMMUNALEKONOMISKT RESULTAT Pensionskostnad Avskrivningar Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Utveckling av kostnader och intäkter Kassaflöde och långfristiga skulder Resultatutveckling och finansiella nyckeltal APPENDIX 6

7 DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 7

8 Uppdraget 8

9 Bakgrund och uppdrag Nacka kommun önskar genomföra en ekonomiskt långtidsprognos för åren framtill 2025 med utblick mot Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och omfatta de investeringsbehov som detta föranleder t.ex. skolor, äldreboende samt förskolor. Därefter ska en beräkning av det ekonomiska resultatet göras, baserat på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin fram till För åren efter 2016 antas att samhällsekonomin utvecklas i en takt där faktisk och potentiell BNP sammanfaller. För att öka precisionen kompletteras analysen med uppgifter för åren fram till 2025 av kommunen avseende pensioner, avskrivningar på befintliga anläggningstillgångar samt finansiella kostnader och intäkter. En särskild analys görs av kommunens framtida kassaflöde för att bedöma hur de framtida investeringarna ska finansieras. 9

10 Tillvägagångssätt och metod 10

11 Tillvägagångssätt Framskrivningen tar sin utgångspunkt i den befolkningsprognos som kommunen tagit fram. I denna ligger antagande om bostadsbyggande, födelsetal samt in- och utflyttning. Utifrån denna befolkningsprognos räknas det så kallade demografiska trycket fram, både på drift- och investeringsekonomin. Det demografiska tryckets effekt på investeringssidan analyseras ur ett lokalförsörjningsperspektiv. Effekter på driftskostnaden av eventuella nyinvesteringar beaktas. Detta görs i fasta priser här 2011 års kostnadsnivå. Kommunens framtida kostnader räknas om till löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömning (april 2013) av löne- och prisutvecklingen. Kostnaderna kompletteras med uppgifter från kommunen avseende pensionskostnader, avskrivningar och finansiella poster. Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt en beräkning av effekten av kommunens befolkningsprognos på intäkterna från den kommunalekonomiska utjämningen (inkl. LSS-utjämningen). Kostnader och intäkter ställs mot varandra och ett utrymme alternativt ett effektiviseringsbehov räknas fram. 11

12 Tillvägagångssätt forts. Framskrivningen har arbetats fram i nära samarbete med tjänstemän i kommunen. har haft en konsult på plats som fungerat som projektledare. Samtliga antaganden och underlag har stämts av med de personer inom kommunen som har kunskap inom respektive området. 12

13 Modell för strategisk ekonomisk planering Bostads - byggande Flyttning BEFOLKNING efterfrågar genererar Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Barnomsorg, Äldreomsorg, Skola, Teknisk försörjning, Parker, fritid och kultur, Miljö och samhällsskydd REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER, M. M. påverkar påverkar påverkar KOMMUNALEKONOMISKT UTFALL 13

14 Samhällsekonomiska förutsättningar 14

15 Samhällsekonomin fram till 2016 Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Efter en svag tillväxt under vintern förväntas en viss ökning under vår och sommar På grund av den svaga utvecklingen i omvärlden blir dock utvecklingen endast måttlig även i Sverige. BNP förväntas växa med 1,5 procent i år och 2,5 procent Denna utveckling innebär en fortsatt svag arbetsmarknad under På längre sikt ser det ljusare ut för svensk ekonomi under det att omvärlden återhämtar sig. Sveriges goda offentliga finanser och ett överskott i den privata sektorn talar för en förbättrad tillväxt framöver BNP 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Sysselsättning, timmar* 0,7 0,3 0,5 1,2 1,2 Öppen arbetslöshet, 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 nivå Timlön, konjunkturlöne 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 -statistiken Konsumentpris, KPIX 1,1 0,8 1,2 1,5 1,7 15

16 Samhällsekonomin fram till 2016 forts. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges ekonomi drabbades av en avmattning under fjärde kvartalet 2012 och utvecklingen under vintern var fortsatt svag. Sverige har dock goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Sverige är ett av länderna i industrivärlden som har de starkaste offentliga finanserna, även om också de påverkas negativt av utvecklingen. Det är i första hand inhemsk efterfrågan och investeringar som bidrar till tillväxten i svensk ekonomi. På grund av utvecklingen i Europa är exportens bidrag till tillväxten förhållandevis begränsat. Den måttliga ekonomiska återhämtningen gör att SKL prognostiserar att konjunkturell balans nås först under mitten av Trots den ekonomiska förbättringen räknar SKL med en arbetslöshet fortsatt kring 8 procent. Den svaga arbetsmarknaden i kombination med en stark krona håller tillbaka lön- och prisutvecklingen vilket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Under förväntas skatteunderlaget accelerera igen på grund av bättre sysselsättning och snabbare ökning av lönesumman och 2016 förväntas sysselsättningen öka med över 1 procent igen och först efter 2015 förväntas BNP vara tillbaka över 3 procent igen Skatteunderlag 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 16

17 Samhällsekonomin fram till 2025 Att bedöma utvecklingen av samhällsekonomin på längre sikt (5 till 10 år) är svårt. Tillväxten på längre sikt bestäms av tillgången på produktionsfaktorerna arbete och kapital. Med hjälp av uppgifter om tillgängliga produktionsfaktorer idag kan man räkna en BNP som innebär fullt resursutnyttjande. Denna definieras som potentiell BNP. Den viktigaste faktorn är potentiell sysselsättning mätt med antal arbetade timmar. Potentiell sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som är förenlig med en stabil löneökningstakt och därmed en inflation i linje med Riksbankens mål på två procent. Vid fullt resursutnyttjande (utan överhettningstendenser) ökar BNP med cirka två procent. Detta möjliggör en löneökningstakt på fyra procent och skatteunderlagsutveckling på motsvarande nivå. Efter 2016 antas faktisk BNP sammanfalla med potentiell och utvecklingen antas därmed vara konjunkturlös. 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Potentiell BNP BNP BNP 2,1 2,0 1,9 1,9 Timlön 4,0 4,0 4,0 4,0 Konsumentpris, KPIX 2,0 2,0 2,0 2,0 Skatteunderlag 4,5 4,0 4,0 4,0 17

18 Framtidens utmaning finansiering av välfärden Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. Utvecklingen i Nacka följer riket, men försörjningskvoten är inte lika hög. Andelen yngre pensionärer är den åldersgrupp bland de äldre som kommer att öka mest i Nacka. Även grundskoleeleverna blir fler. Sammantaget ökar trycket på äldreomsorgen, om än inte lika starkt som i övriga kommuner. SKL har i sin rapport använt två olika scenarier för utvecklingen i riket. Alternativ 1: Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år Alternativ 2: Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster* ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år Kostnadsökningen blir i båda fallen större än själva befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster. * Kostnadsökning utöver den demografiska utvecklingen om 1 procent årligen 18

19 Framtidens utmaning finansiering av välfärden Möjliga (och omöjliga) lösningar SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar. Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis: - Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt av äldreomsorgstaxan - Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden - Effektivisering om 3 procent - Höjning av momsen (på mat) - Höjning av kommunalskatten med en krona Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas. 19

20 Skatteintäkter Kommunernas skattebas Utveckling av skatteunderlaget 20

21 Kommunernas skattebas Basen för kommunalskatten är invånarnas förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom ingår inkomst av näringsverksamhet för de företagare som inte bedriver verksamheten i aktiebolagsformen. Lönerna är den dominerande delen av skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarna från staten (transfereringarna). På sikt är sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Lönernas dominerande roll i skattebasen gör att utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skattebasen utvecklas. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. Det är därför sysselsättningen, räknat i arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten. 21

22 Procentuell utveckling Utveckling av kommunernas skatteunderlag Utvecklingen av skatteunderlaget i Nacka följer mönstret i riket. Utvecklingen har dock varit starkare för flera av åren. 12% Riket Nacka En del av den starkare takten förklaras av att kommunens folkmängd ökat snabbare än i riket. Men den relativa skattekraften har ökat under perioden, se sid % 8% Utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av underordnad betydelse då skillnaden utjämnas inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. 6% 4% 2% 0%

23 Kronor per invånare Index (riket =100) Kommunens skattekraft och skattesats Sätter man kommunens skatteunderlag i relation till antalet personer som bor i kommunen erhåller man kommunens skattekraft. Nacka kommuns skattekraft uppgick 2011 till kronor. Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor) mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar över tid. I relation till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Nacka till 130,7 procent. Sedan 2006 har kommunens skattekraft i relation till riket ökat något. Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med av kommunen beslutad skattesats. Sedan 2006 har Nackas skattesats minskat med 0,05 procentenheter. Under perioden har skattesatsen både höjts och sänkts. Skattekraft kommun, kr/inv Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%) ,4 130,7 129,3 127,7 128,5 129, Skattesats 18,66 18,41 18,26 18,26 18,26 18,26 18,61 23

24 Kommunalekonomisk utjämning Hur och varför? Effekter vid inflyttning 24

25 Utjämning mellan kommunerna Varför utjämning? De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av bruttonationalprodukten (BNP) och graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är stor i ett internationellt perspektiv. Eftersom kommuner står för större delen av våra välfärdstjänster genom att de ansvarar för skolan och olika omsorger är de kommunala utgifternas andel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommunerna i olika delar av landet liksom de finansiella förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Stora skillnader i invånarnas inkomster I genomsnitt finansieras ungefär 70 procent av kommunernas kostnader för verksamheten av kommunalskatt. Statens bidrag till kommuner motsvarar i genomsnitt 15 procent. Resterande intäkter kommer från avgifter, försäljning av tjänster samt övriga bidrag. Men förutsättningarna för att finansiera sina utgifter skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom det finns stora skillnader i hur mycket de olika kommuninvånarna tjänar i genomsnitt. Den beskattningsbara inkomsten varierar mellan i Danderyd utanför Stockholm och kronor per invånare i Årjäng i Värmland. Om kommunerna ska få in lika mycket i skatteintäkter skulle invånarna i Årjäng behöva betala mer än dubbelt så hög kommunalskatt jämfört med de i Danderyd. 25

26 Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i åldersstrukturen Det finns stora regionala skillnader i åldersstrukturen. Exempelvis är 503 personer av i skolåldern i Nykvarns kommun. Motsvarande för Solna kommun är 223 personer. Detta innebär att behovet av kommunal service, här grundskola, varierar kraftigt mellan kommuner. Givet samma standard kommer kostnaden per invånare att bli betydligt högre i Nykvarns kommun än i Solna kommun. Motsvarande skillnader finns inom både gymnasieskolan och äldreomsorgen. Stora skillnader i den sociala strukturen I vissa delar av samhället är de sociala nätverken bräckligare, vilket för många innebär ett större beroende av den offentliga servicen. Även kostnaden att tillgodose behoven kan vara högre. Sociala problem, som till exempel missbruksproblem, tenderar att förekomma i större utsträckning i städer vilket skapar ett större tryck på socialtjänsten i dessa kommuner. 26

27 Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i de geografiska förutsättningarna Bebyggelsestrukturen och geografiska förhållanden varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner. De ytstora kommunerna i Norrlands inland är glest befolkade, men i till exempel Kiruna kommun som är den största kommunen till ytan, bor över 75 procent av befolkningen i en stor tätort med cirka invånare. I andra mycket stora kommuner som Härjedalen och Pajala bor merparten av befolkningen i glesbygden eller i små tätorter. Långa avstånd och gles bebyggelsestruktur med litet befolkningsunderlag för kommunal service ger kommunerna högre kostnader. I kommuner med tät bebyggelse finns det bättre möjligheter att dimensionera de olika verksamheterna och utnyttja stordriftsfördelar, även om det kan uppstå direkta merkostnader även i tätbebyggda områden. 27

28 Utjämning mellan kommunerna forts. Ojämn fördelning av personer med behov av LSS-insatser Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med utvecklingsstörning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser. I enlighet med bestämmelserna i LSS genomfördes en successiv överföring av huvudmannaskapet (inklusive en skatteväxling) för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996. Genom att verksamheten tidigare låg inom landstingens ansvar och ofta var koncentrerad till större enheter blev fördelningen mellan kommunerna inom länen mycket ojämn. Ojämnheten har sedan legat kvar och även förstärkts genom specialiserad inriktning på olika typer av behov. 28

29 Utjämning mellan kommunerna forts. Nationella system för utjämning Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 januari 2005 med vissa ändringar införda från och med 1 januari Regeringen har för avsikt att lämna en proposition avseende förändringar i systemet under hösten Förändringarna är tänkta att gälla från och med Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan 1 januari 2004 med vissa förändringar införda från och med 1 januari

30 Utjämning mellan kommunerna forts. Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och är i huvudsak statligt finansierad. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattnings-bara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats. Detta ger att utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av mindre betydelse för kommunens totala intäkter. Om kommunens skattekraft ökar mer än genomsnittet får den enskilda kommunen lämna ifrån sig merparten av skillnaden. Om kommunens skattekraft ökar mindre än genomsnittet kompenseras kommunen för merparten av skillnaden. Skatt och inkomstutjämning kr per inv Nacka Riket Andel av riket, % Skattekraft, kr/inv ,0 Genomsnittlig skattesats, % 20,64% 20,64% Skatteintäkter, vid genomsnittlig skattesats kr/inv ,0 Inkomstutjämning, kr/inv Skatteintäkter efter utjämning, kr/inv ,8 Skillnad i vald skattesats, % -2,03.. Skillnad i kronor, kr/inv Totalt faktiskt utfall, kr/inv ,6 30

31 Utjämning mellan kommunerna forts. Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. LSS-utjämning Sedan 2004 finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas LSSkostnader. Som motiv för ett utjämningssystem angavs att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet enligt LSS. Systemet är skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Precis som i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet beräknas en standardkostnad för varje kommun. 31

32 Befolkningsförändring i den kommunalekonomiska utjämningen Skatteintäkter, inkomstutjämning samt regleringspost beräknas utifrån folkmängden 1 november året innan budgetåret. För befolkningsökningen under året får kommunen inga intäkter Detta samtidigt som kostnader för den ökande befolkningen kommer tämligen direkt. En kommun med kontinuerlig tillväxt skulle hela tiden få intäkter för en folkmängd som är mindre än den som kommunen har kostnader för, se figur. Sedan 2005 kompenserar man växande kommuner för denna typ av eftersläpning inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. Endast de kommuner som vuxit kraftigt under en längre period får ersättning. Kommunen måste i genomsnitt ökat 1,2 procent årligen de senaste fem åren samt 1,2 procent det senaste året Faktisk folkmängd Intäktsgrundande folkmängd

33 Befolkningsförändring i den kommunalekonomiska utjämningen, forts. Kommunen kompenseras för den befolkningsökning utöver 1,2 procent som skett under utjämningsåret den så kallade eftersläpningsersättningen. Ökningen upp till 1,2 procent antas kommunen kunna hantera. Av ökningen under 2012 på personer kompenserades kommunen för 324 av dessa personer. Kommunen har kompenserats för en kraftig ökning åren 2007 till Åren 2005 och 2006 ökade visserligen folkmängden mer än 1,2 procent men genomsnitt för de fem senaste åren var under 1,2 procent ,2 procent Ersatta Total ökning , ersätts , ersätts , ersätts , ersätts

34 Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning etc. Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Detta medför att den inflyttade personen som ger kommunen störst intäkt inte är höginkomsttagaren utan kanske är skoleleven eller den äldre damen. Exemplet på nästa sida visar att utfallet varierar kraftigt beroende på vilken ålder personen som flyttar har och att personens inkomst har marginell betydelse. I tabellen redovisas även kompensationen som kommunen får för att den växer kraftigt (befolkningsförändringar, eftersläpningseffekter). 34

35 Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning vid inflyttning 2013 Nacka kommun Skatteintäkter Inkomstutjämning Skatteintäkter efter inkomstutjämning Regleringspost Kostnadsutjämning Totalt därav befolkningsförändring Befolkningsförändringar eftersläpningsers. Totalt år år år år år år år ink år ink 250 tkr år ink 500 tkr 65+ ink 150 tkr

36 Statens bidrag till kommunsektorn Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2013 uppgår det till 61,2 miljarder kronor. Statsbidraget fördelas efter kommunernas skattekraft. Kommuner med låg skattekraft får ett större tillskott än de med en högre skattekraft. En handfull kommuner, däribland Nacka, har en så pass hög skattekraft att de betalar en avgift till staten. Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget. Om staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löne- och prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 2 miljarder kronor per år för samtliga kommuner. Staten är, enligt den så kallade finansieringsprincipen, skyldig att kompensera kommunerna ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhetsförändringar. På motsvarande sätt kan kommunerna få lämna ifrån sig resurser om staten beslutar om ett minskat åtagande. 36

37 Miljoner kronor Statens bidrag till kommunsektorn, forts. Vidare finns det en praxis att förändringar i skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag regleras via det generella statsbidraget. I beräkningarna har vi antagit att staten värdesäkrar statsbidrag från och 2014 med två procent årligen Antagen utveckling Oförändrad utveckling Detta motsvarar 16,1 miljarder för kommunsektorn år Över tid har staten tillskjutit medel som i genomsnitt motsvarar en värdesäkring. För Nacka innebär denna värdesäkring cirka 157 miljoner i ökade intäkter år 2025 (motsvarande 0,35 öre på skatten)

38 Kostnadsutjämning Via kostnadsutjämningen omfördelas det strukturella kostnadstrycket mellan kommunerna. Det tillförs inga nya resurser via kostnadsutjämningen. Över tid innebär detta att endast den kommun som möter en demografisk utveckling som är kraftigare än genomsnittet i riket kommer få ett ökat bidrag alternativt en minskad avgift. En kommun med den omvända situationen kommer få att få ett minskat bidrag alternativt en ökad avgift. Nacka kommun erhåller 2013 ett bidrag i kostnadsutjämningen på kronor per invånare. Fördelningen per verksamhetsområde redovisas i tabellen nedan. Tillägg/avdrag Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola -244 Individ- och familjeomsorg -233 Äldreomsorg Barn med utländsk bakgrund -32 Bebyggelsestruktur 106 Befolkningsförändring 35 Kollektivtrafik* 412 Löner 637 Totalsumma * Systemet förutsätter att kommuner och landsting delar 50/50 på finansieringen. Eventuella avvikelser från detta antagande regleras via skatteväxling. 38

39 LSS-utjämning Via LSS-utjämningen omfördelas kommunernas strukturella kostnader för LSS-verksamheten. Till skillnad för den ordinarie kostnadsutjämningen används faktiskt antal insatser. Nacka kommun bedöms ha en så kallade gynnsam struktur och betalar en avgift till de kommuner som har en ogynnsam struktur. Den gynnsamma strukturen förklaras av att Nacka har relativt färre antal insatser jämfört med genomsnittet. De insatser som kommunen har bedöms dock ha något högre vårdtyngd. Sammantaget betalar Nacka en avgift på 106 miljoner kronor Kr per inv. Grundläggande standardkostnad Justering vårdtyngd 1,071 Standardkostnad Genomnsnitt i riket Bidrag/avgift

40 Kommunens finansiella mål 40

41 Kommunens finansiella mål 2013 Det övergripande målet kommunal ekonomi i balans mäts genom fyra finansiella nyckeltal: Nettokostnadsandel: <97,5% Förändring av soliditet: >0% Självfinansieringsgrad av investering: >100% Låneskuld: <2,5 mdkr 41

42 Kommunens finansiella mål utfall Nettokostnadsandel Mål Självfinansieringsgrad Mål Förändring jämfört med föregående år, procentenheter 3,0% 2,5% 2,0% 1,6% 1,9% 140,0% 120,0% 100,0% 131,0% 4,0% 2,0% Mål 2,9% 3,0% 1,8% 1,5% 80,0% 0,0% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -0,7% -0,5% 60,0% 40,0% 20,0% 46,2% 15,0% 54,8% -2,0% -4,0% -6,0% -6,9% -1,0% ,0% ,0% Kommunen har inte uppfyllt resultatmålet på 2,5 procent under perioden 2009 till Kommunen har uppfyllt målet om positivt förändring av soliditeten 2009, 2010 samt Kommunen har inte uppfyllt målet om självfinansieringsgraden av investeringar 2010, 2011 och

43 DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING I FASTA PRISER 43

44 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Teoretiska utgångspunkter Kommunens befolkningsprognos fram till

45 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Den kommunala verksamheten är i stort dimensionerad efter antalet invånare i kommunen. Att en kommunen med stor befolkning har mer kommunal verksamhet än en liten är tämligen självklart. Två lika stora kommuner kan dock ha olika utbyggd kommunal verksamhet. Skillnaden kan förklaras av Åldersstrukturen Socioekonomisk struktur Graden av frivillig verksamhet Ambitionsnivå i obligatorisk verksamhet Graden av entreprenad (påverkar nivån på den verksamhet där kommunen är huvudman) Den enklaste kommunen att driva är den där befolkningsutvecklingen är stabil och där ålderskullarna är ungefär lika stora mellan åren. Verkligenheten är dock en annan. Många kommuner har minskat sin befolkning under ett långt antal år. Flertalet kommuner i storstadsområdena har haft en kontinuerlig befolkningstillväxt de senaste 10 till 15 åren. Både minskande och växande kommuner upplever stora svängningar i ålderskullarnas storlek på grund av historiska fluktuationer i födelsetalen (40-talet, 60-talet, 90-talet). Efterfrågan på kommunens tjänster behöver nödvändigtvis inte öka eller minska i samma takt som antalet invånare förändras. Alla invånare efterfrågar inte alla delar av kommunernas tjänsteutbud. För växande kommuner är utmaningen att expandera den kommunala verksamheten på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. 45

46 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Efterfrågan på verksamhetslokaler bestäms inte i första hand av hur det totala invånarantalet förändras. Den beror framför allt av utvecklingen för de specifika åldersgrupper som verksamheterna vänder sig till och av statliga reformer eller samhällsförändringar som påverkar målgruppernas efterfrågan. Kommunen kan styra vilka områden som ska exploateras och därmed få samordningsvinster med befintlig infrastruktur (förskolor, grundskolor, vatten och avlopp). Kommuner med före detta fritidsstugeområden kan uppleva problem när det uppstår efterfrågan på kommunal service i dessa områden. För de individuella tjänsterna kostar nya lokaler och anläggningar mer än gamla. Finns det ledig kapacitet kan exempelvis en ytterligare elev kosta mindre än genomsnittet (marginalkostnaden). När kommunen slår i kapacitetstaket kan den extra eleven bli väldigt dyr. För de kollektiva tjänsterna bör det finnas stordriftsfördelar för vissa verksamheter där kostnaden kan öka mindre än vad som följer av befolkningstillväxten. För en kommun som växer betyder det att fler invånare är med och betalar (amorterar) på kommunens skulder (både vanliga lån och kommunens pensionsskuld). En kommun i en storstadsregion och som har stort markinnehav har också förutsättningar att bedriva en exploateringsverksamhet som kan generera ett ekonomiskt överskott. Viktiga verktyg för att hantera expansionen är Bostadsbyggnadsprognos Befolkningsprognos Lokalresursplan En adekvat resursfördelningsmodell i budgetprocessen 46

47 Antal Procentuell utveckling Befolkningsutveckling Utfall samt kommunens prognos 2025 Nacka kommun har haft en kontinuerlig befolkningstillväxt sedan Sedan 2000 har kommunens befolkning ökat med drygt personer Folkmängd Procentuell utveckling 3,00% 2,50% Vissa år har befolkningen ökat med över 2 procent. Genomsnittet för perioden ligger på 1,8 procent. I den befolkningsprognos som kommunen arbetat fram fortsätter kommunens befolkning att växa. Fram till 2025 påvisar prognosen en ökning på drygt invånare. I början av perioden ligger den årliga ökningstakten på cirka 1,3 procent. Efter år 2014 tilltar ökningstakten för att ligga på drygt 2,5 procent. Fram till 2025 sjunker takten till knappt 2 procent Utfall Prognos ,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% Ökningen är olika stor i olika åldersgrupper. Mer om det på sid

48 Antal Procentuell utveckling Befolkningsutveckling Utfall samt kommunens prognos 2050 Enligt den befolkningsprognos kommunen tagit fram för åren efter 2025 fortsätter kommunens befolkning att öka. Ökningstakten avtar fram till De sista åren i perioden uppgår den årliga ökningen till 0,7 procent. År 2050 beräknas kommunens folkmängd uppgå till cirka invånare Folkmängd Procentuell utveckling 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% ,50% Utfall Prognos 0,00% 48

49 Antal Befolkningsutveckling Utfall samt kommunens prognos 2025 Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen, likt andra kommuner, har svängningar i ålderskullarnas storlek. De som är födda på 40-talet har nu kommit in i pensionsåldern. Efter 2020 kommer denna topp öka trycket på äldreomsorgen. Nästa topp är de som är födda på 60-talet och nu är medelålders. Både nu och 2025 utgör de inget större tryck på den kommunala verksamheten. Den senaste toppen är de som är födda på 90- talet. De har nu passerat genom gymnasieskolan. Kommunen har nu stora kullar inom förskolan. Jämfört med 2011 kommer kommunens befolkning öka i stort sätt samtliga åldersgrupper fram till Stora ökningar förväntas bland de yngre pensionärerna (-75 år) samt grundskoleeleverna år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år 49

50 Kvot Försörjningskvot Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antalet personer 0 19 år och antalet personer 65 år och äldre dividerat med antalet personer år. 0,90 Nacka Riket Enkelt uttryckt är det relationen mellan de personer som blir försörjda genom barnomsorg, skola och äldreomsorg och de som försörjer (antas arbeta). 0,85 0,80 Försörjningskvoten i riket förväntas stiga fram till 2025 från dagens 0,72 till 0,82. 0,75 I Nacka förväntas ökningen av försörjningskvoten vara lägre från dagens 0,75 till 0,79 år Detta gör att det relativa trycket på den kommunala servicen förväntas bli lägre i Nacka än i riket. Kommunen får dock vara med och finansiera rikets utveckling via den kommunalekonomiska utjämningen. 0,70 0,

51 Antal Bostadsbyggande samt prognos 2025 För kommuner i storstadsregioner är bostadsbyggandet en avgörande faktor för befolkningsutvecklingen. För att en kommun ska kunna växa måste det tillkomma bostäder. Jämfört med perioden 2009 till 2011 är Nacka kommun på väg in i en period med stort bostadsbyggande. För perioden fram till 2021 planeras det för drygt nya bostäder i kommunen. Mest bostäder planeras det åren 2017 till 2020 då Kvarnholmen ska färdigställas. I förhållande till byggprognosen är byggandet som ligger till grund för befolkningsprognosen något lägre, då antagandet gjorts att en del projekt kommer att skjutas framåt i tiden eller inte alls bli av. Nedskrivningar har gjorts med drygt 20 procent i förhållande till byggprognosen. Byggandet har också jämnats ut något mellan åren. Flerbostadshus Småhus Totalt Totalt netto Utfall Prognos

52 52

53 Behovsutveckling för verksamheterna 53

54 Behovsutveckling 2011 samt antaganden 2025 I det följande redovisas utvecklingen av antalet brukare eller motsvarande för perioden 2000 till 2011 för de stora verksamheterna. Vidare redovisas antaganden för perioden fram till Förändringstrycket totalt påverkar kommunens kostnadssida genom ökade löner och hyror (egen regi) och genom ökade utgifter för entreprenader (extern utförare). Relationen mellan egen regi kontra entreprenad är intressant utifrån ett lokalförsörjningsperspektiv. En ökning av antalet brukare i en egen regi kan skapa behov av nyinvesteringar. En ökning av antalet brukare i extern regi behöver inte skapa motsvarande behov om den externa utförare antas lösa lokalfrågan. 54

55 Antal Förskola Under perioden sedan 2000 har det skett en successiv ökning av både antal barn i åldern 1 till 5 år och antal barn inskrivna i förskola. Den senare har ökat mer och inneburit en ökad inskrivningsgrad. Ökningen av antalet inskrivna barn har skett både i de förskolor där kommunen är huvudman och de som drivs i enskild regi. Sedan 2008 har det inte skett någon ökning av antalet barn i egen regi. Fram till 2025 fortsätter antalet barn i ålder 1 till 5 år att öka. Givet en oförändrad inskrivningsgrad ökar antalet barn med drygt i förskolan. Det finns i utgångsläget ett underskott i kommunen med 300 platser. Sammantaget blir utbyggnadsbehovet därmed platser. Andelen barn i enskild regi förväntas vara oförändrat under perioden varför ökningen för de kommunal förskolorna blir drygt Förskolebarn, inskrivna Antal personer 1-5 år Förskolebarn i kommnens förskolor Utfall Prognos 55

56 Antal Grundskola Sedan 2000 har det skett en svag ökning av antalet barn i åldern 7 till 15 år. Då vi har skolplikt följer antalet elever åldersgruppens utveckling. I kommunens skolor har elevantalet minskat. Det innebär att de fristående skolorna har ökat sin andel under perioden. Fram till 2025 ökar antalet barn i ålder 7 till 15 år med drygt Cirka 800 av dessa elever kan hanteras inom befintligt bestånd. Av de resterande antas kommunen hantera 600 elever. De resterande antas hanteras av privata anordnare genom tillbyggnad och nya skolor Grundskoleelever (folkbokförda) Antal personer 7-15 år Grundskoleelever i kommunens skolor Utfall Prognos 56

57 Antal Gymnasieskola Sedan 2000 har antalet ungdomar i åldern 16 till 18 år ökat. Förändringen av antalet elever i kommunen har följt utvecklingen av åldersgruppen. Åren 2010 och 2011 har antalet elever varit något fler än antalet personer i åldersgruppen Gymnasieelever (folkbokförda) Antal personer år Gymnasieelever i kommnuens gymnasium Folkbokförda gymnasieelever i kommunens gymansium Under perioden har antalet elever som studerar i en gymnasieskola med en annan huvudman än kommunen ökat kraftigt och uppgick 2011 till knappt 61 procent. Under perioden fram till 2025 kommer antalet ungdomar i ålder att minska fram till 2014 för att sedan öka. År 2025 är de fler än Givet de antaganden som är gjorda kommer kommunens eget gymnasium ha oförändrat antal elever fram till 2015 för att sedan öka fram till Utfall Prognos

58 Antal Äldreomsorg särskilt boende Under perioden sedan 2000 har antalet person i åldern över 65 år ökat med knappt personer. Antal 65+ i särskilda boende former Antal 65+ i särskilda boendeformer kommunal regi Antal personer 65+ (höger skala) Antalet personer över 65 år med beslut om särskilt boende har ökat under perioden med 140. Ökningen har dock varit svagare än förändringen av antalet personer över 65 år vilket har lett till en minskade andel personer med omsorg. Antalet personer över 65 år i de kommunala boenden har minskat svagt. Privata boenden har således ökat sitt antal. Under perioden fram till 2025 förväntas antalet personer över 65 år öka i Nacka. Givet en oförändrad andel i särskilt boende kommer det finns behov av ytterligare 336 platser. Dessa platser antas tillhandahållas av privata anordnare Utfall Prognos

59 Antal Handikappomsorg boende Under perioden har antalet vuxna i boende med särskild service ökat kraftigt, främst under åren Boende, vuxna i boende med särskild service Boende, barn i boende med särskild service Antalet barn i boende med särskild service har också ökat något under samma period, med undantag för några år Boende, SoL Under perioden fram till 2025 förväntas antalet vuxna i boende med särskild service öka i takt med befolkningen i åldern år. Detta betyder ett ökat behov med 42 boendeplatser Antalet barn i boende med särskild service förväntas ökat i takt med befolkningen 0 20 år. Detta betyder ett ökat behov med 2 platser Ungefär 57 procent av kostnaderna för 20 verksamheten utgörs av entreprenader Utfall Prognos 59

60 Investeringsbehov Lokaler och övrigt 60

61 Allmänt om strategisk lokalförsörjning Nacka är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och förändras innehållsmässigt den närmaste tjugoårsperioden. De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunens budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och kapitalkostnader. Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida demografiska utvecklingen med ändamålsenliga lokaler. I dagsläget finns ingen samlade lokalförsörjningsplan i kommunen. För att få ett underlag till den finansiella analysen har hållit i en workshop där deltagare från kommunen diskuterat framtida lokalbehov. 61

62 Miljoner kronor Investeringar (exkl. exploatering) 2013 års priser Utöver de investeringar som är föranledda av utvecklingen av antalet barn och äldre tillkommer investeringar i övriga verksamheter såsom kommunal teknik, kultur och fritid. Bedömningen av den framtida investeringsnivån är framtagen i dialog med kommunens tjänstemän. I beräkningen har 20 procent av den årliga investeringsvolym skjutits ett år framåt i tiden utifrån erfarenhet att den planerade investeringsnivå sällan hinns med. Kommunen har de senaste åren haft en relativt hög investeringsnivå. Fram till 2021 kommer denna höga nivå att bestå. Under perioden 2013 till 2025 uppskattas det totala investeringsbehovet till knappt miljoner kronor Tekniska Fritid Bygg Övrigt Utfall Prognos

63 Vem tar investeringen? En stor del av det kommande lokalbehovet antas hanteras av privata anordnare perioden Detta gäller både drift och lokalförsörjning. Verksamhet Totalt behov (platser) Uppskattad utgift, totalt mnkr varav kommunen varav privata anordnare Kommunen behöver då inte finansiera investeringen utan den utgiften belastar den privata anordnaren. Så länge den privata anordnaren kan finansiera detta inom befintlig check blir detta en god affär för kommunen. Uppskattningsvis är det investeringar för miljoner som antas hanteras av privata anordnare. Skola Förskola Handikapp Äldre Totalt

64 Framskrivning av verksamheternas kostnader till 2025 och med utblick mot

65 Demografisk framskrivning En demografisk framskrivning innebär att man skriver fram varje verksamhet (utifrån ett valt basår) med samma förändring som sker i relevant åldersgrupp. Se tabeller i appendix. I grundberäkningen utgår man ifrån basårets servicenivå, dvs. andelen som nyttjar verksamheten kostnad per person i åldersgruppen, dvs. resurstilldelning I grundberäkningen tas inte någon hänsyn till effekter av förändrad konjunktur, exempelvis för det ekonomiska biståndet. Beräkningen kan sedan anpassas med en annan servicenivå utifrån antaganden om förändrade attityder och eller politiska beslut (lokala eller nationella). Vidare kan man ändra kostnaden per person utifrån antaganden om ökad kostnader inom någon del, exempelvis ökade lokalkostnader på grund av ny- och/eller reinvesteringar. På nästa sida visas Nacka kommuns kostnad per ålder. Barn, unga samt äldre är de grupper som kostar mest. För personer i åldern år kostnaden betydligt lägre. I den kommunala grundkostnaden ingår kostnader för kollektiva tjänster som kommunal teknik och den politiska verksamheten. 65

66 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ kr per person Kommunal kostnad per ålder, Nacka Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg

67 Index (2011=100) Demografisk framskrivning Barn och utbildning i fasta priser (2011) För verksamheterna inom barn- och utbildningsområdet är utvecklingen olikartad. Grundskolan ökar med 46 procent under perioden. Ökningen är som starkast under början av perioden, Förskolan ökar 23 procent under perioden. Ökningen är svagare under början av perioden. För gymnasieskolan sker en minskning med knappt 5 procent fram till 2015 för att sedan vända upp och hamna på en tillväxt på 35 procent jämfört med För samtliga verksamheter gäller 2011 års inskrivningsgrader/deltagande Grundskola Gymnasieskola Förskola och pedagogisk omsorg , ,2 133,

68 Index (2011=100) Demografisk framskrivning Äldre- och handikappomsorg i fasta priser (2011) För verksamheterna äldre- och handikappomsorg sker en ökning under perioden. Äldreomsorgen ökar med knappt 60 procent under perioden. Ökningen tilltar efter Handikappomsorgen (LSS och Sol) ökar med 35 procent under perioden Äldreomsorg Funktionshindrade 159,9 135,1 Detta gäller 2011 års mix mellan hemtjänst och boende och servicenivåer

69 Demografisk framskrivning Övriga kostnader (2011) Övriga kostnader antas öka med 37 procent under perioden. Ökningstakten följer utvecklingen av de befolkningsgrupper som redovisas i appendix. Några antaganden om förändrade servicenivåer eller andra förändringar har inte gjorts. Totalt ökar dessa kostnader med 372 miljoner kronor i fasta priser under perioden. Här kan man diskutera om dessa verksamheter har behov av att växa i takt med att befolkningen ökar, jfr diskussion om stordriftsfördelar. Ett antagande om att dessa verksamheter endast växer med 50 procent av befolkningsförändringarna minskar kostnadsökningen fram till 2025 med cirka 160 miljoner Politisk verksamhet ,3 137,5 Infrastruktur och skydd ,3 137,5 Kultur och fritid ,0 139,5 Övrig utbildning ,1 134,6 Individ- och familjeomsorg ,8 136,9 Övrigt ,9 128,5 Totalt övrigt ,1 136,7 69

70 index (2012=100) Sammantaget kostnadstryck 2025 Per verksamhet Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer uppgår det totala kostnadstrycket till 41 procent under perioden. Samtliga verksamheter förutspås öka i volym fram till De största ökningarna sker inom grundskola och äldreomsorg Grundskola Förskola och pedagogisk omsorg Funktionshindrade Totalt Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt

71 Procentuell utveckling Demografisk framskrivning Totalt i fasta priser (2011) Kommunens kostnader ökar i fasta priser på grund av det så kallade demografiska trycket med 41 procent under perioden 2011 till ,0 40,0 Årlig förändring Ackumulerat 38,0 41,0 Detta ska jämföras med en ökning av totalbefolkning på 37,5 procent. Den totala kostnaden per invånare kommer således öka under perioden på grund av förskjutningar i åldersstrukturen. Den årliga förändringen ligger mellan 1,6 till 2,8 procent. Åren 2019 till 2021 är de år när trycket är som starkast. 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 11,5 14,8 18,0 21,4 24,7 28,2 31,5 34,8 Kostnad totalt, kronor per invånare ,0 5,0 0,0 2,2 2,4 2,5 2,6 2,8 2,8 2,9 2,8 2,9 2,8 8,5 2,5 5,8 2,2 3,5 1,9 1,6 1,

72 Index (2011=100) Procentuell utveckling Utblick mot 2050 Grundskola Förskola och pedagogisk omsorg Funktionshindrade Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt 100,0 Ackumulerat (vänster skala) Årlig förändring (höger skala) 3,5 Totalt ,0 80,0 3, ,0 2, ,0 50,0 40,0 2,0 1, ,0 1, ,0 10,0 0,5 50 0,0 0, Fram till 2050 ökar kommunens kostnader med 90 procent. Samtliga verksamheter fortsätter att öka efter Äldreomsorgen ökar med 210 procent. Antalet personer över 80 år mer än tredubblas i antal. Den årliga demografiska förändringen avtar fram till 2040 för att sedan stabilera sig kring en årlig ökning på 0,8 procent. 72

73 Exploateringsverksamheten 73

74 Allmänt om exploateringsekonomi * Markexploatering avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår att bygga gator, grönområden, VA-anläggningar med mera. Kommunens roll i markexploateringen kan vara flera: Markägare till den mark som ska exploateras Byggherre för exploateringsprojektet Huvudman med ansvar för till exempel gator, vatten och avlopp Nyttjare av de tomter som produceras för egen verksamhet, exempelvis förskola eller skola Slutlig ägare till tomter som upplåts med tomträtt *) Denna text bygger på Rådet för kommunal redovisnings idéskrift Redovisning av kommunal markexploatering Finansieringen av ett exploateringsprojekt kan ske på olika sätt. Skattemedel Genom markförsäljning till byggherre Genom tomtförsäljning Genom uttag av gatukostnadsersättning Genom uttag av anläggningsavgifter för vatten- och avlopp etc. Det kommunalekonomiska utfallet av ett exploateringsprojekt, därmed behovet av finansiering med skattemedel, är avhängigt vilken roll kommunen har och kommunens policy när det gäller uttag av olika ersättningar och avgifter. För exploateringsekonomin gäller generellt att utgifterna kommer före inkomsterna. Detta kan skapa ett behov av finansiering. 74

75 Fyra typer av exploateringsprojekt 75

76 Miljoner kronor Exploateringsekonomin utgifter 2025 Kommunens exploateringsverksamhet kommer under perioden belasta kommunens ekonomi med i genomsnitt 200 miljoner kronor årligen. Exploateringsverksamheten kommer dock ha olika karaktär under perioden. I början av perioden är det utgifter för förnyelseområden och infrastruktur. Under den senare delen av perioden är utgifter för överdäckningen (Stadsutveckling i Nacka) som förklarar Förnyelseområden Byggherreprojekt Totalt Infrastruktur Stadsutveckling i Nacka Amn: De stora intäkterna avseende förnyelseområden 2021 avser gatukostnadsintäkter sydöstra Boo 76

77 Miljoner kronor Exploateringsekonomin realisationsvinster från markförsäljning 2025 Kommunens exploateringsverksamhet kommer generera intäkter i form av realisationsvinster från markförsäljning. I takt med att exploaterings-verksamheten i allt större omfattning består av byggherreprojekt på egen mark ökar denna typ av intäkter. Dessa intäkter redovisas under verksamhetens intäkter på resultaträkningen och bidrar positivt till kommunens resultat

78 Miljoner kronor Exploateringsverksamheten inklusive realisationsvinster från markförsäljning Ställer man samman exploateringsutgifter med realisationsvinsterna från markförsäljningen kan det konstateras att nettot blir allt mindre negativt fram till 2019 för att 2020 och 2021 visa ett överskott. År 2022 och 2023 tillkommer stora utgifter för överdäckningen vilket försämrar nettot Realisationsvinster markförsäljning Investeringsutgifter exploatering Netto

79 DEL III EKONOMISKT UTFALL Kostnader och intäkter Finansiering av investeringar Löpande priser 79

80 Pensionskostnad 80

81 Kommunens pensionskostnad Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Kommunens samlade pensionsåtagande för 2012 är miljoner kronor varav miljoner kronor avser pensioner intjänade före Enligt kommunens placerings- och finansieringspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Kommunens totala pensionskostnad för 2012 är 191 miljoner kronor. Under perioden fram till 2025 ökar den med knappt 170 miljoner till 361 miljoner kronor. I relation till kommunens kommande skatteintäkter handlar det dock om ett något minskat finansieringsbehov. I detta ligger ett antagande om en ökning av kommunens anställda med 2 procent årligen. Givet ett antagande att de kommunalt anställda inte ökar kommer ökar pensionskostnaden med 112 miljoner kronor och uppgår 2025 till 303 miljoner kronor. Finansieringsbehovet blir lägre med detta antagande. 81

82 Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad Givet en ökning av kommunalt anställda med 2 procent Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och premier Pensionskostnad i relation till skatteunderlag Avgiftsbestämd ålderspension 400 Gamla utbetalningar 1,20% ,00% 0,80% 0,88% 0,86% 0,84% 0,86% 0,89% 0,90% 0,89% 0,88% 0,87% 0,86% 0,84% 0,83% 0,82% 0,81% ,60% 0,40% 0,20% 0,00%

83 Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad Givet oförändrat kommunalt anställda Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och premier Pensionskostnad i relation till skatteunderlag 400 Avgiftsbestämd ålderspension Gamla utbetalningar 1,20% ,00% 0,80% 0,88% 0,82% 0,79% 0,80% 0,82% 0,81% 0,80% 0,79% 0,77% 0,76% 0,73% 0,72% 0,70% 0,68% ,60% 0,40% 0,20% ,00%

84 Miljoiner kronor Kommunens pensionskostnad efter Ansvarsförbindelse pensioner 1,20% 1,00% 0,80% Pensionskostnad i relation till skatteunderlag ,60% 0,40% 0,20% 0,00% Den gamla pensionsskulden kommer att minska över tid och beräknas vara avbetalad i mitten av 2050-talet. Den totala pensionskostnaden i relation till kommunens kommande skatteunderlag utgör ett minskat finansieringsbehov under perioden fram till

85 Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 85

86 Porcentuell uttveckling Kommunens skatteintäkter 2025 Kommunens skatteunderlag och därmed skatteintäkter ökar långsiktigt med knappt 6 procent årligen. 7 Riket Nacka Ökningen är snabbare än i riket vilket uteslutande förklaras av att Nackas befolkning bedöms växa snabbare än rikets. Vi har i beräkningen antagit en oförändrad skattesats och en oförändrad relativ skattekraft

87 Kronor per invånare LSS-utjämning* I rapporten görs ett antagande om att LSSinsatserna växer i takt med folkmängden. Detta ger att kommunens avgift till LSSutjämningen antas vara relativt oförändrad LSS-utjämning * Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 87

88 Kronor per invåanre Kostnadsutjämning Kommunens bidrag från kostnadsutjämningen kommer att öka marginellt under perioden fram till Barnomsorg Gymnasieskola Äldreomsorg Grundskola Individ- och familjeomsorg Befolkningsförändring Det sker en ökningen fram till 2018 som förklaras främst av att kommunen ersätts för att den växer kraftigt. Den relativa befolkningsstrukturen kommer sammantaget inte ge något ökat bidrag Övrigt Totalt Någon bedömning av kommunens sociala struktur görs inte denna beräkning utan den antas vara relativt oförändrad

89 Regeringens förslag till nytt utjämningssystem Regeringen presenterade den 19 december en PM över förslag till förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. I det stora hela följer regeringen Utjämningsutredningens förslag (SOU 2011:39) när det gäller förändringar i kostnads-utjämningen. Utjämningsutredningen förslog stora förändringar inom modellerna för förskola och pedagogisk omsorg, individ- och familjeomsorg samt bebyggelsestruktur. Regeringen föreslår dock förändringar i inkomstutjämningen som syftar till att minska marginaleffekterna genom att kommuner och landsting får behålla en större andel av en ökning i skatteunderlaget än idag I praktiken är det endast de sex kommuner med en skattekraft i intervallet mellan 115 och 125 som får förbättrade incitament. Samtliga kommuner som har en egen skattekraft över 115 procent får dock en sänkt avgift. Förslaget har varit ute på remiss och regeringen planerar en proposition till september Förändringen är tänkt att gälla från och

90 Regeringens förslag till nytt utjämningssystem För Nacka kommuns del innebär regeringens förslag en försämring mot dagens system med 391 kronor per invånare. De kommuner som förlorar på förslaget behöver endast ta en förlust motsvarande 250 kronor per invånare första året, 500 kronor per invånare andra året och så vidare. I beräkningarna i denna rapport har vi beaktat regeringens förslag till förändringar och införandereglerna. Effekten av förändringen i inkomstutjämningen växer i takt med skatte-underlaget (givet en oförändrad relativ skattekraft). Effekten på kostnadsutjämningen antas sänka kommunens bidrag med motsvarande belopp hela perioden. Kr per inv Inkomstutjämning 954 Kostnadsutjämning Regleringspost -39 Totalt

91 Miljoner kronor Kommunalekonomisk utjämning, utfall och prognos Inkomstutjämning Kommunens avgift till inkomstutjämningen kommer att följa ökningen av skatteunderlaget i riket. Vi har antagit en relativt oförändrad skattekraft. Regleringsposten Regleringsposten kommer att utvecklas negativt under perioden. Orsaken till detta är att det sker en urholkning av statens bidrag till kommunsektorn (se sid 35 och 36.) LSS-utjämning Se sid 87 Kostnadsutjämning Se sid 88 Förslag till nytt system Se sid Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Regleringsbidrag/-avgift Fastighetsavgift 1000,0 500,0 0,0-500,0-1000,0-1500,0 Kostnadsutjämning LSS-utjämning (inkl införanderegler) Förslag till nytt utjämningssystem

92 Avskrivningar 92

93 Miljoner kronor Kommunens avskrivningar Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna har simulerats och minskar naturligt under perioden. Sedan tillkommer avskrivningarna på ny- och reinvesteringar under perioden. För tillkommande investeringar har antagits en genomsnittliga avskrivningstid på 30 år. Sammantaget ökar avskrivningarna under perioden. Dels på grund av att kommunen har mycket investeringar de kommande åren, dels på grund av att anskaffningsvärdet på reinvesteringar är högre än på de befintliga tillgångar som skrivs av Summa tillkommande Avskrivningar befintliga tillgångar Det senare är helt naturligt då priserna ökar över tid

94 Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 94

95 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Under perioden ökar kommunens nettokostnader årligen med mellan 5 och 7 procent. Kostnadsökningen är lägre under början av perioden på grund av den lägre löneökningstakten i samhällsekonomin. När sedan konjunkturen vänder och läget på arbetsmarknaden förbättras kommer löner att stiga och sätta en press uppåt på kommunens kostnader. Det underliggande demografiska trycket är också starkare under perioden Några kostnadsökningar utöver demografi, pris- och löner samt ökade kostnader för avskrivningar och pensioner har inte lagts in. Intäkterna uppvisar ett liknade mönster och ökar årligen mellan 4 och 6 procent. En starkare befolkningsökning ger en starkare ökning av intäkter. Kommunen kompenseras delvis för den starka ökningen via eftersläpningsersättningen inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. Trots antaganden om värdesäkring på två procent av statsbidragen sker en urholkning av statens bidrag till kommunerna. Urholkningen består dels av icke full löneoch priskompensation, dels av kommunernas uppdrag blir allt större då den så kallade försörjningskvoten ökar. Sammantaget ökar intäkterna svagare än kostnaderna vilket sätter ett tryck på kommunens resultat. 95

96 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning De totala nettokostnaderna ökar med 124 procent under perioden fram till Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ökar med 102 procent fram till Det uppstår således 2025 en obalans mellan kostnader och intäkter. Detta gap innebär att kommunen inte har möjlighet att fullt ut finansiera den demografiska trycket (inklusive ökade kostnader för avskrivningar) och en full löneoch prisuppräkning. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Intäkter Nettokostnader 6,0% 4,9% 6,1% 5,0% 6,3% 4,9% 6,2% 5,4% 6,5% 5,4% 6,6% 5,3% 6,7% 5,3% 6,5% 5,1% 6,6% 6,0% 6,3% 5,9% 5,2% 5,0% 4,8% 3,8% 5,1% 5,1% 4,0% 4,9% 1,0% 0,0% Anm. exkl. realisationsvinster 96

97 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Full kompensation (exkl. reavinster) Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader 240% 220% 224% 200% 202% 180% 160% 140% 120% 100% 80%

98 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat på 2,5 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning (inklusive ökade räntekostnader) kan kommunen Höja skatten med knappt 2,60 kronor Årligen effektivisera i genomsnitt med 1 procent Kombinera ovanstående i olika utsträckning Behovet av åtgärder är olika stor under olika delar av perioden. En effektivisering på 1 procent motsvarar cirka 40 miljoner kronor i 2012 års priser. Skattehöjning Effektivisering genomsnitt Sluta gapet 2,00 kr 0,8% Tillkommer utrymme för ökade räntekostnader och resultatmål på 2,5 procent 0,60 kr 0,2% Totalt 2,60 kr 1% En effektivisering på 1 procent möjliggör en uppräkning för pris och lön på i genomsnitt 2,4 procent. 98

99 Kassaflöde och finansiering av investeringar 99

100 Finansiering av investeringar Kommunens investeringsutrymme utgörs av kommunens resultat och kostnaderna för avskrivningar. För 2013 uppgår detta utrymme till 340 miljoner kronor. Investeringar utöver detta kan finansieras genom försäljning av tillgångar eller upptagande av lån. På följande sidor redovisas tre tänkbara scenarios utifrån vald resultatnivå och investeringsutgifter. I varje scenario redovisas låneskuldens utveckling självfinansieringsgrad effektiviseringsbehov 100

101 Alternativ: 2,5 procent a I detta alternativ planerar kommunen för en resultatnivå på 2,5 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Vidare antas att kommunen erhåller realisationsvinster från markförsäljning motsvarande 1,3 miljarder kronor fram till år Investeringsutgifter (inklusive exploatering) antas utvecklas enligt det som redovisats tidigare i rapporten. I övrigt följer detta scenario de antaganden som redovisat i tidigare kapitel. En resultatnivå på 2,5 procent (inklusive ökade ränteutgifter och avskrivningskostnader) förutsätter en årlig genomsnittlig effektivisering på 1,0 procent. 101

102 Miljoner kronor Finansiering av investeringar 2,5 procent a I början av perioden överstiger utgifterna för investeringsverksamheten överskottet från den löpande verksamheten (resultat och avskrivningar) vilket kommunen löser genom att ta upp nya lån Den löpande verksamheten Övrigt tillförda medel Nettoupplåning Investeringsverksamheten Efter 2019 minskar investeringsutgifterna och det finns möjlighet att amortera på kommunens låneskuld Utfall Prognos 102

103 Miljoner kronor Långfristiga lån 2,5 procent a Givet ett resultat på 2,5 procent samt 1,3 miljarder i realisationsvinster ökar lånebehovet fram till Nivån uppgår som högst till miljoner Perioden 2020 till 2025 skapas tack vare ett starkt resultat och höga realisationsvinster ett utrymme för att amortera ned lånen till miljoner kronor. Den långfristiga skulden beräknas passera det i budget 2013 beslutade lånetaket på miljoner kronor år Lån på miljoner genererar vid 3 procents ränta en årlig räntekostnad på 90 miljoner kronor Långfristiga lån Utfall Prognos 103

104 Självfinansieringsgrad av investeringar 2,5 procent a Då kommunen finansierar delar av investeringarna med lån fram till och med 2019 kommer själv-finansieringsgraden för dessa år att understiga 100 procent. För 2020 och framåt överstiger investeringsutrymmet de planerade investeringsutgifter och därmed blir självfinansieringsgraden över 100 procent. 200% 175% 150% 125% 100% 75% 50% 25% Självfinansieringsgrad 0% Prognos 104

105 Alternativ: 2,5 procent b I detta alternativ planerar kommunen för en resultatnivå på 2,5 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Vidare antas att kommunen erhåller realisationsvinster från markförsäljning motsvarande 1,3 miljarder kronor fram till år Utöver de investeringsutgifter (inklusive exploatering) som redovisats tidigare tillkommer investeringar på miljoner åren Dessa avser att spegla den osäkerhet som finns avseende de externa aktörernas vilja att möta stora delar av investeringsbehoven inom grundskolan efter 2020 samt att utgifterna för överdäckningen i Stadsutveckling i Nacka är osäker. En resultatnivå på 2,5 procent (inklusive ökade ränteutgifter och avskrivnings-kostnader) förutsätter en årlig genomsnittlig effektivisering på 1,0 procent. I övrigt följer detta scenario de antaganden som redovisats i tidigare kapitel. 105

106 Miljoner kronor Finansiering av investeringar 2,5 procent b I början av perioden överstiger utgifterna för investeringsverksamheten överskottet från den löpande verksamheten vilket kommunen löser genom att ta upp nya lån. Efter 2019 minskar investeringsutgifterna och det finns möjlighet att amortera på kommunens skuld Den löpande verksamheten Övrigt tillförda medel Nettoupplåning Investeringsverksamheten Den extra miljard i investeringar som lagts till åren 2021 till 2025 kommer kräva ytterligare lånefinansiering Utfall Prognos 106

107 Miljoner kronor Långfristiga lån 2,5 procent b Givet ett resultat på 2,5 procent samt 1,3 miljarder i realisationsvinster samt ytterligare en miljard i investeringar ökar lånebehovet i princip till Nivån uppgår till miljoner År 2025 skapas tack vare ett starkt resultat och höga realisationsvinster ett utrymme för att amortera ned lånen till miljoner kronor. Den långfristiga skulden beräknas passera det i budget 2013 beslutade lånetaket på miljoner kronor år Lån på miljoner genererar vid 3 procents ränta en årlig räntekostnad på 102 miljoner kronor Långfristiga lån Utfall Prognos 107

108 Självfinansieringsgrad av investeringar 2,5 procent b Då kommunen finansierar delar av investeringarna med lån fram till och med 2024 kommer självfinansierings-graden för dessa år att understiga 100 procent. Först 2025 överstiger investeringsutrymmet de planerade investeringsutgifter och därmed blir självfinansieringsgraden över 100 procent. 125% 100% 75% 50% Självfinansieringsgrad 25% 0% Prognos 108

109 Alternativ: 1 procent b (lyxfällan) I detta alternativ planerar kommunen för en resultatnivå på 1 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Vidare antas att kommunen erhåller realisationsvinster från markförsäljning motsvarande 1,3 miljarder kronor fram till år Utöver de investeringsutgifter (inklusive exploatering) som redovisats tidigare tillkommer investeringar på miljoner åren Dessa avser att spegla den osäkerhet som finns avseende de externa aktörernas vilja att möta stora delar av investeringsbehoven inom grundskolan efter 2020 samt att utgifterna för överdäckningen i Stadsutveckling i Nacka är osäker. En resultatnivå på 1 procent (inklusive ökade ränteutgifter och avskrivnings-kostnader) förutsätter en årlig genomsnittlig effektivisering på 0,9 procent. I övrigt följer detta scenario de antaganden som redovisat i tidigare kapitel. 109

110 Miljoner kronor Finansiering av investeringar 1 procent b (lyxfällan) I början av perioden överstiger utgifterna för investeringsverksamheten överskottet från den löpande verksamheten vilket kommunen löser genom att ta upp nya lån. Efter 2019 minskar investeringsutgifterna och kommunens skuld ökar i mindre omfattning. Den extra miljarder i investeringar 2021 till 2025 kommuner kräva ytterligare lånefinansiering Den löpande verksamheten Övrigt tillförda medel Nettoupplåning Investeringsverksamheten Utfall Prognos 110

111 Miljoner kronor Långfristiga lån 1 procent b (lyxfällan) Givet ett resultat på 1 procent samt 1,3 miljarder i realisationsvinster samt ytterligare en miljard i investeringar ökar lånebehovet till Nivån uppgår till miljoner. Den långfristiga skulden beräknas passera det i budget 2013 beslutade lånetaket på miljoner kronor år Lån på miljarder genererar vid 3 procents ränta en årlig räntekostnad på 138 miljoner kronor Långfristiga lån Utfall Prognos 111

112 Självfinansieringsgrad av investeringar 1 procent b (lyxfällan) Då kommunen finansierar delar av investeringarna med lån fram till och med 2024 kommer självfinansierings-graden för dessa år att understiga 100 procent. 100% 75% Självfinansieringsgrad 50% 25% 0% Prognos 112

Ekonomisk långtidsprognos, 2014-2030 Nordanstigs kommun November 2014 (just. mars 2015)

Ekonomisk långtidsprognos, 2014-2030 Nordanstigs kommun November 2014 (just. mars 2015) www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, 2014-2030 (just. mars 2015) Johan Skeri Sammanfattning Det totala kostnadstrycket på Nordanstigs verksamheter uppgår till + 12,9 procent fram till 2030. Kommunen

Läs mer

Långsiktig ekonomisk analys Lunds kommun 2013-2028 2015-03-31

Långsiktig ekonomisk analys Lunds kommun 2013-2028 2015-03-31 Långsiktig ekonomisk analys 2013-2028 2015-03-31 Innehåll DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag Tillvägagångssätt och metod Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning

Läs mer

Långsiktig ekonomisk analys Järfälla kommun

Långsiktig ekonomisk analys Järfälla kommun Långsiktig ekonomisk analys 2013-2030 2015-03-30 Innehåll DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag Tillvägagångssätt och metod Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning

Läs mer

Långsiktig ekonomisk analys Danderyds kommun

Långsiktig ekonomisk analys Danderyds kommun www.pwc.se Långsiktig ekonomisk analys Danderyds kommun Sammanfattning (1) Befolkning Utveckling av kostnader och intäkter Pull out of an important statistic goes in this area 20pt Georgia (white) Utveckling

Läs mer

Långsiktig befolkningsprognos

Långsiktig befolkningsprognos TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs Län Landskap Hälsingland Centralort Söderhamn Areal 1 171,83 km 2 Folkmängd 25 785 (2015-12-31) Befolkningstäthet

Läs mer

Långsiktig befolkningsprognos

Långsiktig befolkningsprognos TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs län Landskap Hälsingland Centralort Bollnäs Areal 1 976,64 km 2 Folkmängd 26 594 (2015-12-31) Befolkningstäthet

Läs mer

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1 Budgetprognos 2004:1 Tema Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär 1 Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär Utgifterna för kommunsektorn uppgår

Läs mer

Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna

Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna PM 1 (6) Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna En dokumentation av skatteväxlingsberäkningen Måns Norberg 2017-03-05 2017-03-05 2 (6) Utjämningssystemet I Sverige har det sedan länge funnits

Läs mer

KUNGÖRELSE Sida TÖREBODA KOMMUN. Kommunledningskontoret

KUNGÖRELSE Sida TÖREBODA KOMMUN. Kommunledningskontoret TÖREBODA KOMMUN KUNGÖRELSE Sida 1 2016-05-13 Kommunledningskontoret Kommunfullmäktige i Töreboda kommun kallas härmed till sammanträde i Kommunhuset (ingång från Börstorpsgatan), Töreboda måndagen den

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005 PM Sida 2005-01-28 1 (16) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Henrik Berggren Tfn direkt 08-452 77 42 henrik.berggren@skl.se Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Långsiktig finansiell analys

Långsiktig finansiell analys www.pwc.com/se Långsiktig finansiell analys Klarar din kommun att finansiera framtidens välfärd? KOMMEK 2014 Varför behöver kommuner spana längre än budgetåren? 2 Ursprunget i megatrender Shift in global

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

Skatter & bidrag för landsting 2015

Skatter & bidrag för landsting 2015 Skatter & bidrag för landsting 2015 Så funkar det! Frågor besvaras av: Mona Fridell, telefon 08-452 79 10 e-post: mona.fridell@skl.se Måns Norberg, telefon 08-452 77 99 e-post: mans.norberg@skl.se Modellen

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi 1 (7) PM Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi Stockholm 2013-05-31, reviderad 2013-09-03 WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013

Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013 Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013 1 Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2013 en strategisk plan med tre årsbudget för åren 2014-2016. I treårs planen anges landstingets

Läs mer

Vårdö kommun PM juni 2016

Vårdö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader, Kommittédirektiv Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Dir. 2016:91 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att göra en

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Jomala kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016 www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Eckerö kommun PM juni 2016

Eckerö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Kökar kommun PM juni 2016

Kökar kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Sottunga kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

Brändö kommun PM juni 2016

Brändö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Brändö kommun PM juni 216 Sammanfattning Brändö kommuns verksamhet kännetecknas av: Kostnaden för förskola per barn -6 år är drygt 4 procent högre i Brändö kommun än genomsnittet på Åland. Kostnaden

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Lumparlands kommun PM juni 2016

Lumparlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för

Läs mer

Saltviks kommun PM juni 2016

Saltviks kommun PM juni 2016 www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting Pressmeddelande 1998-12-14 Kommunala utjämningsutredningen (Fi 1995:16) Ordf. Lars-Eric Ericsson Telefon 026-17 13 20 Sekr. Lennart Tingvall Telefon 08-405 1563 Kostnadsutjämning för kommuner och landsting

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

Remiss - Betänkandet-Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39)

Remiss - Betänkandet-Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) Dnr KS-2011-328 Dpl 01 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 2011-08-15 Ingemar Granath, 054-540 10 47 ingemar.granath@karlstad.se Kommunstyrelsen Remiss - Betänkandet-Likvärdiga

Läs mer

Så används skattepengarna

Så används skattepengarna Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Geta kommun PM juni 2016

Geta kommun PM juni 2016 www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019 1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Sunds kommun PM juni 2016

Sunds kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola

Läs mer

Sammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016

Sammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016 Sammanställning Utifrån kommunvisa PM juni 216 Om nyckeltalen Metod och information Detta PM sammanfattar de kommunvisa PM som har tagits fram. Jämförelserna mellan kommunerna avser 214 om inte annat framgår.

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Finströms kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016 www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:204 Diarienr: 1998/3151. Datum: 1998-12-16

Cirkulärnr: 1998:204 Diarienr: 1998/3151. Datum: 1998-12-16 Cirkulärnr: 1998:204 Diarienr: 1998/3151 Handläggare: Sektion/Enhet: Herman Crespin Finanssektionen Datum: 1998-12-16 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Kommunala utjämningsutredningens

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Långtidsprognos

Långtidsprognos 2015-09-01 1 (21) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/572-040 KSAU Långtidsprognos 2016-2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning Nacka kommun står inför en period med en mycket

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Cirkulärnr: 15:45 Diarienr: 15/06644 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 15:45 Diarienr: 15/06644 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 15:45 Diarienr: 15/06644 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anders Folkesson m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2015-12-22 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Norrköping 2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med

Läs mer