Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun med utblick mot 2050

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050"

Transkript

1 Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun med utblick mot 2050

2 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 2

3 Slutsatser 1 (3) Fortsatt hög investeringsnivå fram till Måste till stor del lånefinansieras tillsammans med ett resultat på 2,5 % av skatter och bidrag samt realisationsvinster från markförsäljning Resultatnivå på 2,5 % och realisationsvinster krävs för att på sikt möjliggöra amortering av låneskulden Utmaning med tanke på svag resultatutveckling kring 0 1 % senaste åren Stort demografiskt tryck cirka 2,5 % per år samt långsiktig löne- och prisutveckling på cirka 3,5 % - Detta kommer kräva effektiviseringar på i genomsnitt 1 % årligen - Utrymme för pris och lön blir cirka 2,4 % men varierar under perioden 3

4 Slutsatser 2 (3) Utjämningssystemet kompenserar i någon mån för expansionens merkostnader Kommunen får endast behålla liten del av eventuellt ökad skattekraft Stor utmaning för kommunen att få privata anordnare att tillhandahålla grundskolor Exploateringsekonomi belastad till Dyra förnyelseområden avtar Stadsutvecklingen i Nacka innebär initialt stora utgifter. Intäkterna kommer först På sikt lönsamt men stor osäkerhet. 4

5 Slutsatser 3 (3) Den historiska pensionsskulden för kommunens före detta anställda är inget problem tack vare befolkningstillväxt Efter 2025 avtar befolkningstillväxten Historisk utveckling Kostnader något högre än demografi och reformer Generellt finansieringsproblem för kommunsektorn drabbar även Nacka - Allt färre ska försörja allt fler 5

6 Innehåll DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag Tillvägagångssätt och metod Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Kommunens finansiella mål DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Behovsutveckling för verksamheterna Framskrivning av verksamheternas kostnader Investering och exploatering DEL III KOMMUNALEKONOMISKT RESULTAT Pensionskostnad Avskrivningar Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Utveckling av kostnader och intäkter Kassaflöde och långfristiga skulder Resultatutveckling och finansiella nyckeltal APPENDIX 6

7 DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 7

8 Uppdraget 8

9 Bakgrund och uppdrag Nacka kommun önskar genomföra en ekonomiskt långtidsprognos för åren framtill 2025 med utblick mot Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och omfatta de investeringsbehov som detta föranleder t.ex. skolor, äldreboende samt förskolor. Därefter ska en beräkning av det ekonomiska resultatet göras, baserat på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin fram till För åren efter 2016 antas att samhällsekonomin utvecklas i en takt där faktisk och potentiell BNP sammanfaller. För att öka precisionen kompletteras analysen med uppgifter för åren fram till 2025 av kommunen avseende pensioner, avskrivningar på befintliga anläggningstillgångar samt finansiella kostnader och intäkter. En särskild analys görs av kommunens framtida kassaflöde för att bedöma hur de framtida investeringarna ska finansieras. 9

10 Tillvägagångssätt och metod 10

11 Tillvägagångssätt Framskrivningen tar sin utgångspunkt i den befolkningsprognos som kommunen tagit fram. I denna ligger antagande om bostadsbyggande, födelsetal samt in- och utflyttning. Utifrån denna befolkningsprognos räknas det så kallade demografiska trycket fram, både på drift- och investeringsekonomin. Det demografiska tryckets effekt på investeringssidan analyseras ur ett lokalförsörjningsperspektiv. Effekter på driftskostnaden av eventuella nyinvesteringar beaktas. Detta görs i fasta priser här 2011 års kostnadsnivå. Kommunens framtida kostnader räknas om till löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömning (april 2013) av löne- och prisutvecklingen. Kostnaderna kompletteras med uppgifter från kommunen avseende pensionskostnader, avskrivningar och finansiella poster. Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt en beräkning av effekten av kommunens befolkningsprognos på intäkterna från den kommunalekonomiska utjämningen (inkl. LSS-utjämningen). Kostnader och intäkter ställs mot varandra och ett utrymme alternativt ett effektiviseringsbehov räknas fram. 11

12 Tillvägagångssätt forts. Framskrivningen har arbetats fram i nära samarbete med tjänstemän i kommunen. har haft en konsult på plats som fungerat som projektledare. Samtliga antaganden och underlag har stämts av med de personer inom kommunen som har kunskap inom respektive området. 12

13 Modell för strategisk ekonomisk planering Bostads - byggande Flyttning BEFOLKNING efterfrågar genererar Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Barnomsorg, Äldreomsorg, Skola, Teknisk försörjning, Parker, fritid och kultur, Miljö och samhällsskydd REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER, M. M. påverkar påverkar påverkar KOMMUNALEKONOMISKT UTFALL 13

14 Samhällsekonomiska förutsättningar 14

15 Samhällsekonomin fram till 2016 Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Efter en svag tillväxt under vintern förväntas en viss ökning under vår och sommar På grund av den svaga utvecklingen i omvärlden blir dock utvecklingen endast måttlig även i Sverige. BNP förväntas växa med 1,5 procent i år och 2,5 procent Denna utveckling innebär en fortsatt svag arbetsmarknad under På längre sikt ser det ljusare ut för svensk ekonomi under det att omvärlden återhämtar sig. Sveriges goda offentliga finanser och ett överskott i den privata sektorn talar för en förbättrad tillväxt framöver BNP 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Sysselsättning, timmar* 0,7 0,3 0,5 1,2 1,2 Öppen arbetslöshet, 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 nivå Timlön, konjunkturlöne 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 -statistiken Konsumentpris, KPIX 1,1 0,8 1,2 1,5 1,7 15

16 Samhällsekonomin fram till 2016 forts. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges ekonomi drabbades av en avmattning under fjärde kvartalet 2012 och utvecklingen under vintern var fortsatt svag. Sverige har dock goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Sverige är ett av länderna i industrivärlden som har de starkaste offentliga finanserna, även om också de påverkas negativt av utvecklingen. Det är i första hand inhemsk efterfrågan och investeringar som bidrar till tillväxten i svensk ekonomi. På grund av utvecklingen i Europa är exportens bidrag till tillväxten förhållandevis begränsat. Den måttliga ekonomiska återhämtningen gör att SKL prognostiserar att konjunkturell balans nås först under mitten av Trots den ekonomiska förbättringen räknar SKL med en arbetslöshet fortsatt kring 8 procent. Den svaga arbetsmarknaden i kombination med en stark krona håller tillbaka lön- och prisutvecklingen vilket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Under förväntas skatteunderlaget accelerera igen på grund av bättre sysselsättning och snabbare ökning av lönesumman och 2016 förväntas sysselsättningen öka med över 1 procent igen och först efter 2015 förväntas BNP vara tillbaka över 3 procent igen Skatteunderlag 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 16

17 Samhällsekonomin fram till 2025 Att bedöma utvecklingen av samhällsekonomin på längre sikt (5 till 10 år) är svårt. Tillväxten på längre sikt bestäms av tillgången på produktionsfaktorerna arbete och kapital. Med hjälp av uppgifter om tillgängliga produktionsfaktorer idag kan man räkna en BNP som innebär fullt resursutnyttjande. Denna definieras som potentiell BNP. Den viktigaste faktorn är potentiell sysselsättning mätt med antal arbetade timmar. Potentiell sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som är förenlig med en stabil löneökningstakt och därmed en inflation i linje med Riksbankens mål på två procent. Vid fullt resursutnyttjande (utan överhettningstendenser) ökar BNP med cirka två procent. Detta möjliggör en löneökningstakt på fyra procent och skatteunderlagsutveckling på motsvarande nivå. Efter 2016 antas faktisk BNP sammanfalla med potentiell och utvecklingen antas därmed vara konjunkturlös. 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Potentiell BNP BNP BNP 2,1 2,0 1,9 1,9 Timlön 4,0 4,0 4,0 4,0 Konsumentpris, KPIX 2,0 2,0 2,0 2,0 Skatteunderlag 4,5 4,0 4,0 4,0 17

18 Framtidens utmaning finansiering av välfärden Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. Utvecklingen i Nacka följer riket, men försörjningskvoten är inte lika hög. Andelen yngre pensionärer är den åldersgrupp bland de äldre som kommer att öka mest i Nacka. Även grundskoleeleverna blir fler. Sammantaget ökar trycket på äldreomsorgen, om än inte lika starkt som i övriga kommuner. SKL har i sin rapport använt två olika scenarier för utvecklingen i riket. Alternativ 1: Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år Alternativ 2: Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster* ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år Kostnadsökningen blir i båda fallen större än själva befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster. * Kostnadsökning utöver den demografiska utvecklingen om 1 procent årligen 18

19 Framtidens utmaning finansiering av välfärden Möjliga (och omöjliga) lösningar SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar. Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis: - Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt av äldreomsorgstaxan - Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden - Effektivisering om 3 procent - Höjning av momsen (på mat) - Höjning av kommunalskatten med en krona Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas. 19

20 Skatteintäkter Kommunernas skattebas Utveckling av skatteunderlaget 20

21 Kommunernas skattebas Basen för kommunalskatten är invånarnas förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom ingår inkomst av näringsverksamhet för de företagare som inte bedriver verksamheten i aktiebolagsformen. Lönerna är den dominerande delen av skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarna från staten (transfereringarna). På sikt är sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Lönernas dominerande roll i skattebasen gör att utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skattebasen utvecklas. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. Det är därför sysselsättningen, räknat i arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten. 21

22 Procentuell utveckling Utveckling av kommunernas skatteunderlag Utvecklingen av skatteunderlaget i Nacka följer mönstret i riket. Utvecklingen har dock varit starkare för flera av åren. 12% Riket Nacka En del av den starkare takten förklaras av att kommunens folkmängd ökat snabbare än i riket. Men den relativa skattekraften har ökat under perioden, se sid % 8% Utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av underordnad betydelse då skillnaden utjämnas inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. 6% 4% 2% 0%

23 Kronor per invånare Index (riket =100) Kommunens skattekraft och skattesats Sätter man kommunens skatteunderlag i relation till antalet personer som bor i kommunen erhåller man kommunens skattekraft. Nacka kommuns skattekraft uppgick 2011 till kronor. Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor) mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar över tid. I relation till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Nacka till 130,7 procent. Sedan 2006 har kommunens skattekraft i relation till riket ökat något. Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med av kommunen beslutad skattesats. Sedan 2006 har Nackas skattesats minskat med 0,05 procentenheter. Under perioden har skattesatsen både höjts och sänkts. Skattekraft kommun, kr/inv Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%) ,4 130,7 129,3 127,7 128,5 129, Skattesats 18,66 18,41 18,26 18,26 18,26 18,26 18,61 23

24 Kommunalekonomisk utjämning Hur och varför? Effekter vid inflyttning 24

25 Utjämning mellan kommunerna Varför utjämning? De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av bruttonationalprodukten (BNP) och graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är stor i ett internationellt perspektiv. Eftersom kommuner står för större delen av våra välfärdstjänster genom att de ansvarar för skolan och olika omsorger är de kommunala utgifternas andel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommunerna i olika delar av landet liksom de finansiella förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Stora skillnader i invånarnas inkomster I genomsnitt finansieras ungefär 70 procent av kommunernas kostnader för verksamheten av kommunalskatt. Statens bidrag till kommuner motsvarar i genomsnitt 15 procent. Resterande intäkter kommer från avgifter, försäljning av tjänster samt övriga bidrag. Men förutsättningarna för att finansiera sina utgifter skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom det finns stora skillnader i hur mycket de olika kommuninvånarna tjänar i genomsnitt. Den beskattningsbara inkomsten varierar mellan i Danderyd utanför Stockholm och kronor per invånare i Årjäng i Värmland. Om kommunerna ska få in lika mycket i skatteintäkter skulle invånarna i Årjäng behöva betala mer än dubbelt så hög kommunalskatt jämfört med de i Danderyd. 25

26 Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i åldersstrukturen Det finns stora regionala skillnader i åldersstrukturen. Exempelvis är 503 personer av i skolåldern i Nykvarns kommun. Motsvarande för Solna kommun är 223 personer. Detta innebär att behovet av kommunal service, här grundskola, varierar kraftigt mellan kommuner. Givet samma standard kommer kostnaden per invånare att bli betydligt högre i Nykvarns kommun än i Solna kommun. Motsvarande skillnader finns inom både gymnasieskolan och äldreomsorgen. Stora skillnader i den sociala strukturen I vissa delar av samhället är de sociala nätverken bräckligare, vilket för många innebär ett större beroende av den offentliga servicen. Även kostnaden att tillgodose behoven kan vara högre. Sociala problem, som till exempel missbruksproblem, tenderar att förekomma i större utsträckning i städer vilket skapar ett större tryck på socialtjänsten i dessa kommuner. 26

27 Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i de geografiska förutsättningarna Bebyggelsestrukturen och geografiska förhållanden varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner. De ytstora kommunerna i Norrlands inland är glest befolkade, men i till exempel Kiruna kommun som är den största kommunen till ytan, bor över 75 procent av befolkningen i en stor tätort med cirka invånare. I andra mycket stora kommuner som Härjedalen och Pajala bor merparten av befolkningen i glesbygden eller i små tätorter. Långa avstånd och gles bebyggelsestruktur med litet befolkningsunderlag för kommunal service ger kommunerna högre kostnader. I kommuner med tät bebyggelse finns det bättre möjligheter att dimensionera de olika verksamheterna och utnyttja stordriftsfördelar, även om det kan uppstå direkta merkostnader även i tätbebyggda områden. 27

28 Utjämning mellan kommunerna forts. Ojämn fördelning av personer med behov av LSS-insatser Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med utvecklingsstörning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser. I enlighet med bestämmelserna i LSS genomfördes en successiv överföring av huvudmannaskapet (inklusive en skatteväxling) för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996. Genom att verksamheten tidigare låg inom landstingens ansvar och ofta var koncentrerad till större enheter blev fördelningen mellan kommunerna inom länen mycket ojämn. Ojämnheten har sedan legat kvar och även förstärkts genom specialiserad inriktning på olika typer av behov. 28

29 Utjämning mellan kommunerna forts. Nationella system för utjämning Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 januari 2005 med vissa ändringar införda från och med 1 januari Regeringen har för avsikt att lämna en proposition avseende förändringar i systemet under hösten Förändringarna är tänkta att gälla från och med Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan 1 januari 2004 med vissa förändringar införda från och med 1 januari

30 Utjämning mellan kommunerna forts. Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och är i huvudsak statligt finansierad. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattnings-bara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats. Detta ger att utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av mindre betydelse för kommunens totala intäkter. Om kommunens skattekraft ökar mer än genomsnittet får den enskilda kommunen lämna ifrån sig merparten av skillnaden. Om kommunens skattekraft ökar mindre än genomsnittet kompenseras kommunen för merparten av skillnaden. Skatt och inkomstutjämning kr per inv Nacka Riket Andel av riket, % Skattekraft, kr/inv ,0 Genomsnittlig skattesats, % 20,64% 20,64% Skatteintäkter, vid genomsnittlig skattesats kr/inv ,0 Inkomstutjämning, kr/inv Skatteintäkter efter utjämning, kr/inv ,8 Skillnad i vald skattesats, % -2,03.. Skillnad i kronor, kr/inv Totalt faktiskt utfall, kr/inv ,6 30

31 Utjämning mellan kommunerna forts. Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. LSS-utjämning Sedan 2004 finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas LSSkostnader. Som motiv för ett utjämningssystem angavs att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet enligt LSS. Systemet är skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Precis som i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet beräknas en standardkostnad för varje kommun. 31

32 Befolkningsförändring i den kommunalekonomiska utjämningen Skatteintäkter, inkomstutjämning samt regleringspost beräknas utifrån folkmängden 1 november året innan budgetåret. För befolkningsökningen under året får kommunen inga intäkter Detta samtidigt som kostnader för den ökande befolkningen kommer tämligen direkt. En kommun med kontinuerlig tillväxt skulle hela tiden få intäkter för en folkmängd som är mindre än den som kommunen har kostnader för, se figur. Sedan 2005 kompenserar man växande kommuner för denna typ av eftersläpning inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. Endast de kommuner som vuxit kraftigt under en längre period får ersättning. Kommunen måste i genomsnitt ökat 1,2 procent årligen de senaste fem åren samt 1,2 procent det senaste året Faktisk folkmängd Intäktsgrundande folkmängd

33 Befolkningsförändring i den kommunalekonomiska utjämningen, forts. Kommunen kompenseras för den befolkningsökning utöver 1,2 procent som skett under utjämningsåret den så kallade eftersläpningsersättningen. Ökningen upp till 1,2 procent antas kommunen kunna hantera. Av ökningen under 2012 på personer kompenserades kommunen för 324 av dessa personer. Kommunen har kompenserats för en kraftig ökning åren 2007 till Åren 2005 och 2006 ökade visserligen folkmängden mer än 1,2 procent men genomsnitt för de fem senaste åren var under 1,2 procent ,2 procent Ersatta Total ökning , ersätts , ersätts , ersätts , ersätts

34 Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning etc. Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Detta medför att den inflyttade personen som ger kommunen störst intäkt inte är höginkomsttagaren utan kanske är skoleleven eller den äldre damen. Exemplet på nästa sida visar att utfallet varierar kraftigt beroende på vilken ålder personen som flyttar har och att personens inkomst har marginell betydelse. I tabellen redovisas även kompensationen som kommunen får för att den växer kraftigt (befolkningsförändringar, eftersläpningseffekter). 34

35 Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning vid inflyttning 2013 Nacka kommun Skatteintäkter Inkomstutjämning Skatteintäkter efter inkomstutjämning Regleringspost Kostnadsutjämning Totalt därav befolkningsförändring Befolkningsförändringar eftersläpningsers. Totalt år år år år år år år ink år ink 250 tkr år ink 500 tkr 65+ ink 150 tkr

36 Statens bidrag till kommunsektorn Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2013 uppgår det till 61,2 miljarder kronor. Statsbidraget fördelas efter kommunernas skattekraft. Kommuner med låg skattekraft får ett större tillskott än de med en högre skattekraft. En handfull kommuner, däribland Nacka, har en så pass hög skattekraft att de betalar en avgift till staten. Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget. Om staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löne- och prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 2 miljarder kronor per år för samtliga kommuner. Staten är, enligt den så kallade finansieringsprincipen, skyldig att kompensera kommunerna ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhetsförändringar. På motsvarande sätt kan kommunerna få lämna ifrån sig resurser om staten beslutar om ett minskat åtagande. 36

37 Miljoner kronor Statens bidrag till kommunsektorn, forts. Vidare finns det en praxis att förändringar i skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag regleras via det generella statsbidraget. I beräkningarna har vi antagit att staten värdesäkrar statsbidrag från och 2014 med två procent årligen Antagen utveckling Oförändrad utveckling Detta motsvarar 16,1 miljarder för kommunsektorn år Över tid har staten tillskjutit medel som i genomsnitt motsvarar en värdesäkring. För Nacka innebär denna värdesäkring cirka 157 miljoner i ökade intäkter år 2025 (motsvarande 0,35 öre på skatten)

38 Kostnadsutjämning Via kostnadsutjämningen omfördelas det strukturella kostnadstrycket mellan kommunerna. Det tillförs inga nya resurser via kostnadsutjämningen. Över tid innebär detta att endast den kommun som möter en demografisk utveckling som är kraftigare än genomsnittet i riket kommer få ett ökat bidrag alternativt en minskad avgift. En kommun med den omvända situationen kommer få att få ett minskat bidrag alternativt en ökad avgift. Nacka kommun erhåller 2013 ett bidrag i kostnadsutjämningen på kronor per invånare. Fördelningen per verksamhetsområde redovisas i tabellen nedan. Tillägg/avdrag Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola -244 Individ- och familjeomsorg -233 Äldreomsorg Barn med utländsk bakgrund -32 Bebyggelsestruktur 106 Befolkningsförändring 35 Kollektivtrafik* 412 Löner 637 Totalsumma * Systemet förutsätter att kommuner och landsting delar 50/50 på finansieringen. Eventuella avvikelser från detta antagande regleras via skatteväxling. 38

39 LSS-utjämning Via LSS-utjämningen omfördelas kommunernas strukturella kostnader för LSS-verksamheten. Till skillnad för den ordinarie kostnadsutjämningen används faktiskt antal insatser. Nacka kommun bedöms ha en så kallade gynnsam struktur och betalar en avgift till de kommuner som har en ogynnsam struktur. Den gynnsamma strukturen förklaras av att Nacka har relativt färre antal insatser jämfört med genomsnittet. De insatser som kommunen har bedöms dock ha något högre vårdtyngd. Sammantaget betalar Nacka en avgift på 106 miljoner kronor Kr per inv. Grundläggande standardkostnad Justering vårdtyngd 1,071 Standardkostnad Genomnsnitt i riket Bidrag/avgift

40 Kommunens finansiella mål 40

41 Kommunens finansiella mål 2013 Det övergripande målet kommunal ekonomi i balans mäts genom fyra finansiella nyckeltal: Nettokostnadsandel: <97,5% Förändring av soliditet: >0% Självfinansieringsgrad av investering: >100% Låneskuld: <2,5 mdkr 41

42 Kommunens finansiella mål utfall Nettokostnadsandel Mål Självfinansieringsgrad Mål Förändring jämfört med föregående år, procentenheter 3,0% 2,5% 2,0% 1,6% 1,9% 140,0% 120,0% 100,0% 131,0% 4,0% 2,0% Mål 2,9% 3,0% 1,8% 1,5% 80,0% 0,0% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -0,7% -0,5% 60,0% 40,0% 20,0% 46,2% 15,0% 54,8% -2,0% -4,0% -6,0% -6,9% -1,0% ,0% ,0% Kommunen har inte uppfyllt resultatmålet på 2,5 procent under perioden 2009 till Kommunen har uppfyllt målet om positivt förändring av soliditeten 2009, 2010 samt Kommunen har inte uppfyllt målet om självfinansieringsgraden av investeringar 2010, 2011 och

43 DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING I FASTA PRISER 43

44 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Teoretiska utgångspunkter Kommunens befolkningsprognos fram till

45 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Den kommunala verksamheten är i stort dimensionerad efter antalet invånare i kommunen. Att en kommunen med stor befolkning har mer kommunal verksamhet än en liten är tämligen självklart. Två lika stora kommuner kan dock ha olika utbyggd kommunal verksamhet. Skillnaden kan förklaras av Åldersstrukturen Socioekonomisk struktur Graden av frivillig verksamhet Ambitionsnivå i obligatorisk verksamhet Graden av entreprenad (påverkar nivån på den verksamhet där kommunen är huvudman) Den enklaste kommunen att driva är den där befolkningsutvecklingen är stabil och där ålderskullarna är ungefär lika stora mellan åren. Verkligenheten är dock en annan. Många kommuner har minskat sin befolkning under ett långt antal år. Flertalet kommuner i storstadsområdena har haft en kontinuerlig befolkningstillväxt de senaste 10 till 15 åren. Både minskande och växande kommuner upplever stora svängningar i ålderskullarnas storlek på grund av historiska fluktuationer i födelsetalen (40-talet, 60-talet, 90-talet). Efterfrågan på kommunens tjänster behöver nödvändigtvis inte öka eller minska i samma takt som antalet invånare förändras. Alla invånare efterfrågar inte alla delar av kommunernas tjänsteutbud. För växande kommuner är utmaningen att expandera den kommunala verksamheten på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. 45

46 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Efterfrågan på verksamhetslokaler bestäms inte i första hand av hur det totala invånarantalet förändras. Den beror framför allt av utvecklingen för de specifika åldersgrupper som verksamheterna vänder sig till och av statliga reformer eller samhällsförändringar som påverkar målgruppernas efterfrågan. Kommunen kan styra vilka områden som ska exploateras och därmed få samordningsvinster med befintlig infrastruktur (förskolor, grundskolor, vatten och avlopp). Kommuner med före detta fritidsstugeområden kan uppleva problem när det uppstår efterfrågan på kommunal service i dessa områden. För de individuella tjänsterna kostar nya lokaler och anläggningar mer än gamla. Finns det ledig kapacitet kan exempelvis en ytterligare elev kosta mindre än genomsnittet (marginalkostnaden). När kommunen slår i kapacitetstaket kan den extra eleven bli väldigt dyr. För de kollektiva tjänsterna bör det finnas stordriftsfördelar för vissa verksamheter där kostnaden kan öka mindre än vad som följer av befolkningstillväxten. För en kommun som växer betyder det att fler invånare är med och betalar (amorterar) på kommunens skulder (både vanliga lån och kommunens pensionsskuld). En kommun i en storstadsregion och som har stort markinnehav har också förutsättningar att bedriva en exploateringsverksamhet som kan generera ett ekonomiskt överskott. Viktiga verktyg för att hantera expansionen är Bostadsbyggnadsprognos Befolkningsprognos Lokalresursplan En adekvat resursfördelningsmodell i budgetprocessen 46

47 Antal Procentuell utveckling Befolkningsutveckling Utfall samt kommunens prognos 2025 Nacka kommun har haft en kontinuerlig befolkningstillväxt sedan Sedan 2000 har kommunens befolkning ökat med drygt personer Folkmängd Procentuell utveckling 3,00% 2,50% Vissa år har befolkningen ökat med över 2 procent. Genomsnittet för perioden ligger på 1,8 procent. I den befolkningsprognos som kommunen arbetat fram fortsätter kommunens befolkning att växa. Fram till 2025 påvisar prognosen en ökning på drygt invånare. I början av perioden ligger den årliga ökningstakten på cirka 1,3 procent. Efter år 2014 tilltar ökningstakten för att ligga på drygt 2,5 procent. Fram till 2025 sjunker takten till knappt 2 procent Utfall Prognos ,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% Ökningen är olika stor i olika åldersgrupper. Mer om det på sid

48 Antal Procentuell utveckling Befolkningsutveckling Utfall samt kommunens prognos 2050 Enligt den befolkningsprognos kommunen tagit fram för åren efter 2025 fortsätter kommunens befolkning att öka. Ökningstakten avtar fram till De sista åren i perioden uppgår den årliga ökningen till 0,7 procent. År 2050 beräknas kommunens folkmängd uppgå till cirka invånare Folkmängd Procentuell utveckling 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% ,50% Utfall Prognos 0,00% 48

49 Antal Befolkningsutveckling Utfall samt kommunens prognos 2025 Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen, likt andra kommuner, har svängningar i ålderskullarnas storlek. De som är födda på 40-talet har nu kommit in i pensionsåldern. Efter 2020 kommer denna topp öka trycket på äldreomsorgen. Nästa topp är de som är födda på 60-talet och nu är medelålders. Både nu och 2025 utgör de inget större tryck på den kommunala verksamheten. Den senaste toppen är de som är födda på 90- talet. De har nu passerat genom gymnasieskolan. Kommunen har nu stora kullar inom förskolan. Jämfört med 2011 kommer kommunens befolkning öka i stort sätt samtliga åldersgrupper fram till Stora ökningar förväntas bland de yngre pensionärerna (-75 år) samt grundskoleeleverna år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år 49

50 Kvot Försörjningskvot Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antalet personer 0 19 år och antalet personer 65 år och äldre dividerat med antalet personer år. 0,90 Nacka Riket Enkelt uttryckt är det relationen mellan de personer som blir försörjda genom barnomsorg, skola och äldreomsorg och de som försörjer (antas arbeta). 0,85 0,80 Försörjningskvoten i riket förväntas stiga fram till 2025 från dagens 0,72 till 0,82. 0,75 I Nacka förväntas ökningen av försörjningskvoten vara lägre från dagens 0,75 till 0,79 år Detta gör att det relativa trycket på den kommunala servicen förväntas bli lägre i Nacka än i riket. Kommunen får dock vara med och finansiera rikets utveckling via den kommunalekonomiska utjämningen. 0,70 0,

51 Antal Bostadsbyggande samt prognos 2025 För kommuner i storstadsregioner är bostadsbyggandet en avgörande faktor för befolkningsutvecklingen. För att en kommun ska kunna växa måste det tillkomma bostäder. Jämfört med perioden 2009 till 2011 är Nacka kommun på väg in i en period med stort bostadsbyggande. För perioden fram till 2021 planeras det för drygt nya bostäder i kommunen. Mest bostäder planeras det åren 2017 till 2020 då Kvarnholmen ska färdigställas. I förhållande till byggprognosen är byggandet som ligger till grund för befolkningsprognosen något lägre, då antagandet gjorts att en del projekt kommer att skjutas framåt i tiden eller inte alls bli av. Nedskrivningar har gjorts med drygt 20 procent i förhållande till byggprognosen. Byggandet har också jämnats ut något mellan åren. Flerbostadshus Småhus Totalt Totalt netto Utfall Prognos

52 52

53 Behovsutveckling för verksamheterna 53

54 Behovsutveckling 2011 samt antaganden 2025 I det följande redovisas utvecklingen av antalet brukare eller motsvarande för perioden 2000 till 2011 för de stora verksamheterna. Vidare redovisas antaganden för perioden fram till Förändringstrycket totalt påverkar kommunens kostnadssida genom ökade löner och hyror (egen regi) och genom ökade utgifter för entreprenader (extern utförare). Relationen mellan egen regi kontra entreprenad är intressant utifrån ett lokalförsörjningsperspektiv. En ökning av antalet brukare i en egen regi kan skapa behov av nyinvesteringar. En ökning av antalet brukare i extern regi behöver inte skapa motsvarande behov om den externa utförare antas lösa lokalfrågan. 54

55 Antal Förskola Under perioden sedan 2000 har det skett en successiv ökning av både antal barn i åldern 1 till 5 år och antal barn inskrivna i förskola. Den senare har ökat mer och inneburit en ökad inskrivningsgrad. Ökningen av antalet inskrivna barn har skett både i de förskolor där kommunen är huvudman och de som drivs i enskild regi. Sedan 2008 har det inte skett någon ökning av antalet barn i egen regi. Fram till 2025 fortsätter antalet barn i ålder 1 till 5 år att öka. Givet en oförändrad inskrivningsgrad ökar antalet barn med drygt i förskolan. Det finns i utgångsläget ett underskott i kommunen med 300 platser. Sammantaget blir utbyggnadsbehovet därmed platser. Andelen barn i enskild regi förväntas vara oförändrat under perioden varför ökningen för de kommunal förskolorna blir drygt Förskolebarn, inskrivna Antal personer 1-5 år Förskolebarn i kommnens förskolor Utfall Prognos 55

56 Antal Grundskola Sedan 2000 har det skett en svag ökning av antalet barn i åldern 7 till 15 år. Då vi har skolplikt följer antalet elever åldersgruppens utveckling. I kommunens skolor har elevantalet minskat. Det innebär att de fristående skolorna har ökat sin andel under perioden. Fram till 2025 ökar antalet barn i ålder 7 till 15 år med drygt Cirka 800 av dessa elever kan hanteras inom befintligt bestånd. Av de resterande antas kommunen hantera 600 elever. De resterande antas hanteras av privata anordnare genom tillbyggnad och nya skolor Grundskoleelever (folkbokförda) Antal personer 7-15 år Grundskoleelever i kommunens skolor Utfall Prognos 56

57 Antal Gymnasieskola Sedan 2000 har antalet ungdomar i åldern 16 till 18 år ökat. Förändringen av antalet elever i kommunen har följt utvecklingen av åldersgruppen. Åren 2010 och 2011 har antalet elever varit något fler än antalet personer i åldersgruppen Gymnasieelever (folkbokförda) Antal personer år Gymnasieelever i kommnuens gymnasium Folkbokförda gymnasieelever i kommunens gymansium Under perioden har antalet elever som studerar i en gymnasieskola med en annan huvudman än kommunen ökat kraftigt och uppgick 2011 till knappt 61 procent. Under perioden fram till 2025 kommer antalet ungdomar i ålder att minska fram till 2014 för att sedan öka. År 2025 är de fler än Givet de antaganden som är gjorda kommer kommunens eget gymnasium ha oförändrat antal elever fram till 2015 för att sedan öka fram till Utfall Prognos

58 Antal Äldreomsorg särskilt boende Under perioden sedan 2000 har antalet person i åldern över 65 år ökat med knappt personer. Antal 65+ i särskilda boende former Antal 65+ i särskilda boendeformer kommunal regi Antal personer 65+ (höger skala) Antalet personer över 65 år med beslut om särskilt boende har ökat under perioden med 140. Ökningen har dock varit svagare än förändringen av antalet personer över 65 år vilket har lett till en minskade andel personer med omsorg. Antalet personer över 65 år i de kommunala boenden har minskat svagt. Privata boenden har således ökat sitt antal. Under perioden fram till 2025 förväntas antalet personer över 65 år öka i Nacka. Givet en oförändrad andel i särskilt boende kommer det finns behov av ytterligare 336 platser. Dessa platser antas tillhandahållas av privata anordnare Utfall Prognos

59 Antal Handikappomsorg boende Under perioden har antalet vuxna i boende med särskild service ökat kraftigt, främst under åren Boende, vuxna i boende med särskild service Boende, barn i boende med särskild service Antalet barn i boende med särskild service har också ökat något under samma period, med undantag för några år Boende, SoL Under perioden fram till 2025 förväntas antalet vuxna i boende med särskild service öka i takt med befolkningen i åldern år. Detta betyder ett ökat behov med 42 boendeplatser Antalet barn i boende med särskild service förväntas ökat i takt med befolkningen 0 20 år. Detta betyder ett ökat behov med 2 platser Ungefär 57 procent av kostnaderna för 20 verksamheten utgörs av entreprenader Utfall Prognos 59

60 Investeringsbehov Lokaler och övrigt 60

61 Allmänt om strategisk lokalförsörjning Nacka är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och förändras innehållsmässigt den närmaste tjugoårsperioden. De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunens budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och kapitalkostnader. Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida demografiska utvecklingen med ändamålsenliga lokaler. I dagsläget finns ingen samlade lokalförsörjningsplan i kommunen. För att få ett underlag till den finansiella analysen har hållit i en workshop där deltagare från kommunen diskuterat framtida lokalbehov. 61

62 Miljoner kronor Investeringar (exkl. exploatering) 2013 års priser Utöver de investeringar som är föranledda av utvecklingen av antalet barn och äldre tillkommer investeringar i övriga verksamheter såsom kommunal teknik, kultur och fritid. Bedömningen av den framtida investeringsnivån är framtagen i dialog med kommunens tjänstemän. I beräkningen har 20 procent av den årliga investeringsvolym skjutits ett år framåt i tiden utifrån erfarenhet att den planerade investeringsnivå sällan hinns med. Kommunen har de senaste åren haft en relativt hög investeringsnivå. Fram till 2021 kommer denna höga nivå att bestå. Under perioden 2013 till 2025 uppskattas det totala investeringsbehovet till knappt miljoner kronor Tekniska Fritid Bygg Övrigt Utfall Prognos

63 Vem tar investeringen? En stor del av det kommande lokalbehovet antas hanteras av privata anordnare perioden Detta gäller både drift och lokalförsörjning. Verksamhet Totalt behov (platser) Uppskattad utgift, totalt mnkr varav kommunen varav privata anordnare Kommunen behöver då inte finansiera investeringen utan den utgiften belastar den privata anordnaren. Så länge den privata anordnaren kan finansiera detta inom befintlig check blir detta en god affär för kommunen. Uppskattningsvis är det investeringar för miljoner som antas hanteras av privata anordnare. Skola Förskola Handikapp Äldre Totalt

64 Framskrivning av verksamheternas kostnader till 2025 och med utblick mot

65 Demografisk framskrivning En demografisk framskrivning innebär att man skriver fram varje verksamhet (utifrån ett valt basår) med samma förändring som sker i relevant åldersgrupp. Se tabeller i appendix. I grundberäkningen utgår man ifrån basårets servicenivå, dvs. andelen som nyttjar verksamheten kostnad per person i åldersgruppen, dvs. resurstilldelning I grundberäkningen tas inte någon hänsyn till effekter av förändrad konjunktur, exempelvis för det ekonomiska biståndet. Beräkningen kan sedan anpassas med en annan servicenivå utifrån antaganden om förändrade attityder och eller politiska beslut (lokala eller nationella). Vidare kan man ändra kostnaden per person utifrån antaganden om ökad kostnader inom någon del, exempelvis ökade lokalkostnader på grund av ny- och/eller reinvesteringar. På nästa sida visas Nacka kommuns kostnad per ålder. Barn, unga samt äldre är de grupper som kostar mest. För personer i åldern år kostnaden betydligt lägre. I den kommunala grundkostnaden ingår kostnader för kollektiva tjänster som kommunal teknik och den politiska verksamheten. 65

66 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ kr per person Kommunal kostnad per ålder, Nacka Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg

67 Index (2011=100) Demografisk framskrivning Barn och utbildning i fasta priser (2011) För verksamheterna inom barn- och utbildningsområdet är utvecklingen olikartad. Grundskolan ökar med 46 procent under perioden. Ökningen är som starkast under början av perioden, Förskolan ökar 23 procent under perioden. Ökningen är svagare under början av perioden. För gymnasieskolan sker en minskning med knappt 5 procent fram till 2015 för att sedan vända upp och hamna på en tillväxt på 35 procent jämfört med För samtliga verksamheter gäller 2011 års inskrivningsgrader/deltagande Grundskola Gymnasieskola Förskola och pedagogisk omsorg , ,2 133,

68 Index (2011=100) Demografisk framskrivning Äldre- och handikappomsorg i fasta priser (2011) För verksamheterna äldre- och handikappomsorg sker en ökning under perioden. Äldreomsorgen ökar med knappt 60 procent under perioden. Ökningen tilltar efter Handikappomsorgen (LSS och Sol) ökar med 35 procent under perioden Äldreomsorg Funktionshindrade 159,9 135,1 Detta gäller 2011 års mix mellan hemtjänst och boende och servicenivåer

69 Demografisk framskrivning Övriga kostnader (2011) Övriga kostnader antas öka med 37 procent under perioden. Ökningstakten följer utvecklingen av de befolkningsgrupper som redovisas i appendix. Några antaganden om förändrade servicenivåer eller andra förändringar har inte gjorts. Totalt ökar dessa kostnader med 372 miljoner kronor i fasta priser under perioden. Här kan man diskutera om dessa verksamheter har behov av att växa i takt med att befolkningen ökar, jfr diskussion om stordriftsfördelar. Ett antagande om att dessa verksamheter endast växer med 50 procent av befolkningsförändringarna minskar kostnadsökningen fram till 2025 med cirka 160 miljoner Politisk verksamhet ,3 137,5 Infrastruktur och skydd ,3 137,5 Kultur och fritid ,0 139,5 Övrig utbildning ,1 134,6 Individ- och familjeomsorg ,8 136,9 Övrigt ,9 128,5 Totalt övrigt ,1 136,7 69

70 index (2012=100) Sammantaget kostnadstryck 2025 Per verksamhet Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer uppgår det totala kostnadstrycket till 41 procent under perioden. Samtliga verksamheter förutspås öka i volym fram till De största ökningarna sker inom grundskola och äldreomsorg Grundskola Förskola och pedagogisk omsorg Funktionshindrade Totalt Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt

71 Procentuell utveckling Demografisk framskrivning Totalt i fasta priser (2011) Kommunens kostnader ökar i fasta priser på grund av det så kallade demografiska trycket med 41 procent under perioden 2011 till ,0 40,0 Årlig förändring Ackumulerat 38,0 41,0 Detta ska jämföras med en ökning av totalbefolkning på 37,5 procent. Den totala kostnaden per invånare kommer således öka under perioden på grund av förskjutningar i åldersstrukturen. Den årliga förändringen ligger mellan 1,6 till 2,8 procent. Åren 2019 till 2021 är de år när trycket är som starkast. 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 11,5 14,8 18,0 21,4 24,7 28,2 31,5 34,8 Kostnad totalt, kronor per invånare ,0 5,0 0,0 2,2 2,4 2,5 2,6 2,8 2,8 2,9 2,8 2,9 2,8 8,5 2,5 5,8 2,2 3,5 1,9 1,6 1,

72 Index (2011=100) Procentuell utveckling Utblick mot 2050 Grundskola Förskola och pedagogisk omsorg Funktionshindrade Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt 100,0 Ackumulerat (vänster skala) Årlig förändring (höger skala) 3,5 Totalt ,0 80,0 3, ,0 2, ,0 50,0 40,0 2,0 1, ,0 1, ,0 10,0 0,5 50 0,0 0, Fram till 2050 ökar kommunens kostnader med 90 procent. Samtliga verksamheter fortsätter att öka efter Äldreomsorgen ökar med 210 procent. Antalet personer över 80 år mer än tredubblas i antal. Den årliga demografiska förändringen avtar fram till 2040 för att sedan stabilera sig kring en årlig ökning på 0,8 procent. 72

73 Exploateringsverksamheten 73

74 Allmänt om exploateringsekonomi * Markexploatering avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår att bygga gator, grönområden, VA-anläggningar med mera. Kommunens roll i markexploateringen kan vara flera: Markägare till den mark som ska exploateras Byggherre för exploateringsprojektet Huvudman med ansvar för till exempel gator, vatten och avlopp Nyttjare av de tomter som produceras för egen verksamhet, exempelvis förskola eller skola Slutlig ägare till tomter som upplåts med tomträtt *) Denna text bygger på Rådet för kommunal redovisnings idéskrift Redovisning av kommunal markexploatering Finansieringen av ett exploateringsprojekt kan ske på olika sätt. Skattemedel Genom markförsäljning till byggherre Genom tomtförsäljning Genom uttag av gatukostnadsersättning Genom uttag av anläggningsavgifter för vatten- och avlopp etc. Det kommunalekonomiska utfallet av ett exploateringsprojekt, därmed behovet av finansiering med skattemedel, är avhängigt vilken roll kommunen har och kommunens policy när det gäller uttag av olika ersättningar och avgifter. För exploateringsekonomin gäller generellt att utgifterna kommer före inkomsterna. Detta kan skapa ett behov av finansiering. 74

75 Fyra typer av exploateringsprojekt 75

76 Miljoner kronor Exploateringsekonomin utgifter 2025 Kommunens exploateringsverksamhet kommer under perioden belasta kommunens ekonomi med i genomsnitt 200 miljoner kronor årligen. Exploateringsverksamheten kommer dock ha olika karaktär under perioden. I början av perioden är det utgifter för förnyelseområden och infrastruktur. Under den senare delen av perioden är utgifter för överdäckningen (Stadsutveckling i Nacka) som förklarar Förnyelseområden Byggherreprojekt Totalt Infrastruktur Stadsutveckling i Nacka Amn: De stora intäkterna avseende förnyelseområden 2021 avser gatukostnadsintäkter sydöstra Boo 76

77 Miljoner kronor Exploateringsekonomin realisationsvinster från markförsäljning 2025 Kommunens exploateringsverksamhet kommer generera intäkter i form av realisationsvinster från markförsäljning. I takt med att exploaterings-verksamheten i allt större omfattning består av byggherreprojekt på egen mark ökar denna typ av intäkter. Dessa intäkter redovisas under verksamhetens intäkter på resultaträkningen och bidrar positivt till kommunens resultat

78 Miljoner kronor Exploateringsverksamheten inklusive realisationsvinster från markförsäljning Ställer man samman exploateringsutgifter med realisationsvinsterna från markförsäljningen kan det konstateras att nettot blir allt mindre negativt fram till 2019 för att 2020 och 2021 visa ett överskott. År 2022 och 2023 tillkommer stora utgifter för överdäckningen vilket försämrar nettot Realisationsvinster markförsäljning Investeringsutgifter exploatering Netto

79 DEL III EKONOMISKT UTFALL Kostnader och intäkter Finansiering av investeringar Löpande priser 79

80 Pensionskostnad 80

81 Kommunens pensionskostnad Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Kommunens samlade pensionsåtagande för 2012 är miljoner kronor varav miljoner kronor avser pensioner intjänade före Enligt kommunens placerings- och finansieringspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Kommunens totala pensionskostnad för 2012 är 191 miljoner kronor. Under perioden fram till 2025 ökar den med knappt 170 miljoner till 361 miljoner kronor. I relation till kommunens kommande skatteintäkter handlar det dock om ett något minskat finansieringsbehov. I detta ligger ett antagande om en ökning av kommunens anställda med 2 procent årligen. Givet ett antagande att de kommunalt anställda inte ökar kommer ökar pensionskostnaden med 112 miljoner kronor och uppgår 2025 till 303 miljoner kronor. Finansieringsbehovet blir lägre med detta antagande. 81

82 Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad Givet en ökning av kommunalt anställda med 2 procent Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och premier Pensionskostnad i relation till skatteunderlag Avgiftsbestämd ålderspension 400 Gamla utbetalningar 1,20% ,00% 0,80% 0,88% 0,86% 0,84% 0,86% 0,89% 0,90% 0,89% 0,88% 0,87% 0,86% 0,84% 0,83% 0,82% 0,81% ,60% 0,40% 0,20% 0,00%

83 Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad Givet oförändrat kommunalt anställda Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och premier Pensionskostnad i relation till skatteunderlag 400 Avgiftsbestämd ålderspension Gamla utbetalningar 1,20% ,00% 0,80% 0,88% 0,82% 0,79% 0,80% 0,82% 0,81% 0,80% 0,79% 0,77% 0,76% 0,73% 0,72% 0,70% 0,68% ,60% 0,40% 0,20% ,00%

84 Miljoiner kronor Kommunens pensionskostnad efter Ansvarsförbindelse pensioner 1,20% 1,00% 0,80% Pensionskostnad i relation till skatteunderlag ,60% 0,40% 0,20% 0,00% Den gamla pensionsskulden kommer att minska över tid och beräknas vara avbetalad i mitten av 2050-talet. Den totala pensionskostnaden i relation till kommunens kommande skatteunderlag utgör ett minskat finansieringsbehov under perioden fram till

85 Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 85

86 Porcentuell uttveckling Kommunens skatteintäkter 2025 Kommunens skatteunderlag och därmed skatteintäkter ökar långsiktigt med knappt 6 procent årligen. 7 Riket Nacka Ökningen är snabbare än i riket vilket uteslutande förklaras av att Nackas befolkning bedöms växa snabbare än rikets. Vi har i beräkningen antagit en oförändrad skattesats och en oförändrad relativ skattekraft

87 Kronor per invånare LSS-utjämning* I rapporten görs ett antagande om att LSSinsatserna växer i takt med folkmängden. Detta ger att kommunens avgift till LSSutjämningen antas vara relativt oförändrad LSS-utjämning * Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 87

88 Kronor per invåanre Kostnadsutjämning Kommunens bidrag från kostnadsutjämningen kommer att öka marginellt under perioden fram till Barnomsorg Gymnasieskola Äldreomsorg Grundskola Individ- och familjeomsorg Befolkningsförändring Det sker en ökningen fram till 2018 som förklaras främst av att kommunen ersätts för att den växer kraftigt. Den relativa befolkningsstrukturen kommer sammantaget inte ge något ökat bidrag Övrigt Totalt Någon bedömning av kommunens sociala struktur görs inte denna beräkning utan den antas vara relativt oförändrad

89 Regeringens förslag till nytt utjämningssystem Regeringen presenterade den 19 december en PM över förslag till förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. I det stora hela följer regeringen Utjämningsutredningens förslag (SOU 2011:39) när det gäller förändringar i kostnads-utjämningen. Utjämningsutredningen förslog stora förändringar inom modellerna för förskola och pedagogisk omsorg, individ- och familjeomsorg samt bebyggelsestruktur. Regeringen föreslår dock förändringar i inkomstutjämningen som syftar till att minska marginaleffekterna genom att kommuner och landsting får behålla en större andel av en ökning i skatteunderlaget än idag I praktiken är det endast de sex kommuner med en skattekraft i intervallet mellan 115 och 125 som får förbättrade incitament. Samtliga kommuner som har en egen skattekraft över 115 procent får dock en sänkt avgift. Förslaget har varit ute på remiss och regeringen planerar en proposition till september Förändringen är tänkt att gälla från och

90 Regeringens förslag till nytt utjämningssystem För Nacka kommuns del innebär regeringens förslag en försämring mot dagens system med 391 kronor per invånare. De kommuner som förlorar på förslaget behöver endast ta en förlust motsvarande 250 kronor per invånare första året, 500 kronor per invånare andra året och så vidare. I beräkningarna i denna rapport har vi beaktat regeringens förslag till förändringar och införandereglerna. Effekten av förändringen i inkomstutjämningen växer i takt med skatte-underlaget (givet en oförändrad relativ skattekraft). Effekten på kostnadsutjämningen antas sänka kommunens bidrag med motsvarande belopp hela perioden. Kr per inv Inkomstutjämning 954 Kostnadsutjämning Regleringspost -39 Totalt

91 Miljoner kronor Kommunalekonomisk utjämning, utfall och prognos Inkomstutjämning Kommunens avgift till inkomstutjämningen kommer att följa ökningen av skatteunderlaget i riket. Vi har antagit en relativt oförändrad skattekraft. Regleringsposten Regleringsposten kommer att utvecklas negativt under perioden. Orsaken till detta är att det sker en urholkning av statens bidrag till kommunsektorn (se sid 35 och 36.) LSS-utjämning Se sid 87 Kostnadsutjämning Se sid 88 Förslag till nytt system Se sid Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Regleringsbidrag/-avgift Fastighetsavgift 1000,0 500,0 0,0-500,0-1000,0-1500,0 Kostnadsutjämning LSS-utjämning (inkl införanderegler) Förslag till nytt utjämningssystem

92 Avskrivningar 92

93 Miljoner kronor Kommunens avskrivningar Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna har simulerats och minskar naturligt under perioden. Sedan tillkommer avskrivningarna på ny- och reinvesteringar under perioden. För tillkommande investeringar har antagits en genomsnittliga avskrivningstid på 30 år. Sammantaget ökar avskrivningarna under perioden. Dels på grund av att kommunen har mycket investeringar de kommande åren, dels på grund av att anskaffningsvärdet på reinvesteringar är högre än på de befintliga tillgångar som skrivs av Summa tillkommande Avskrivningar befintliga tillgångar Det senare är helt naturligt då priserna ökar över tid

94 Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 94

95 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Under perioden ökar kommunens nettokostnader årligen med mellan 5 och 7 procent. Kostnadsökningen är lägre under början av perioden på grund av den lägre löneökningstakten i samhällsekonomin. När sedan konjunkturen vänder och läget på arbetsmarknaden förbättras kommer löner att stiga och sätta en press uppåt på kommunens kostnader. Det underliggande demografiska trycket är också starkare under perioden Några kostnadsökningar utöver demografi, pris- och löner samt ökade kostnader för avskrivningar och pensioner har inte lagts in. Intäkterna uppvisar ett liknade mönster och ökar årligen mellan 4 och 6 procent. En starkare befolkningsökning ger en starkare ökning av intäkter. Kommunen kompenseras delvis för den starka ökningen via eftersläpningsersättningen inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. Trots antaganden om värdesäkring på två procent av statsbidragen sker en urholkning av statens bidrag till kommunerna. Urholkningen består dels av icke full löneoch priskompensation, dels av kommunernas uppdrag blir allt större då den så kallade försörjningskvoten ökar. Sammantaget ökar intäkterna svagare än kostnaderna vilket sätter ett tryck på kommunens resultat. 95

96 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning De totala nettokostnaderna ökar med 124 procent under perioden fram till Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ökar med 102 procent fram till Det uppstår således 2025 en obalans mellan kostnader och intäkter. Detta gap innebär att kommunen inte har möjlighet att fullt ut finansiera den demografiska trycket (inklusive ökade kostnader för avskrivningar) och en full löneoch prisuppräkning. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Intäkter Nettokostnader 6,0% 4,9% 6,1% 5,0% 6,3% 4,9% 6,2% 5,4% 6,5% 5,4% 6,6% 5,3% 6,7% 5,3% 6,5% 5,1% 6,6% 6,0% 6,3% 5,9% 5,2% 5,0% 4,8% 3,8% 5,1% 5,1% 4,0% 4,9% 1,0% 0,0% Anm. exkl. realisationsvinster 96

97 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Full kompensation (exkl. reavinster) Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader 240% 220% 224% 200% 202% 180% 160% 140% 120% 100% 80%

98 Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat på 2,5 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning (inklusive ökade räntekostnader) kan kommunen Höja skatten med knappt 2,60 kronor Årligen effektivisera i genomsnitt med 1 procent Kombinera ovanstående i olika utsträckning Behovet av åtgärder är olika stor under olika delar av perioden. En effektivisering på 1 procent motsvarar cirka 40 miljoner kronor i 2012 års priser. Skattehöjning Effektivisering genomsnitt Sluta gapet 2,00 kr 0,8% Tillkommer utrymme för ökade räntekostnader och resultatmål på 2,5 procent 0,60 kr 0,2% Totalt 2,60 kr 1% En effektivisering på 1 procent möjliggör en uppräkning för pris och lön på i genomsnitt 2,4 procent. 98

99 Kassaflöde och finansiering av investeringar 99

100 Finansiering av investeringar Kommunens investeringsutrymme utgörs av kommunens resultat och kostnaderna för avskrivningar. För 2013 uppgår detta utrymme till 340 miljoner kronor. Investeringar utöver detta kan finansieras genom försäljning av tillgångar eller upptagande av lån. På följande sidor redovisas tre tänkbara scenarios utifrån vald resultatnivå och investeringsutgifter. I varje scenario redovisas låneskuldens utveckling självfinansieringsgrad effektiviseringsbehov 100

101 Alternativ: 2,5 procent a I detta alternativ planerar kommunen för en resultatnivå på 2,5 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Vidare antas att kommunen erhåller realisationsvinster från markförsäljning motsvarande 1,3 miljarder kronor fram till år Investeringsutgifter (inklusive exploatering) antas utvecklas enligt det som redovisats tidigare i rapporten. I övrigt följer detta scenario de antaganden som redovisat i tidigare kapitel. En resultatnivå på 2,5 procent (inklusive ökade ränteutgifter och avskrivningskostnader) förutsätter en årlig genomsnittlig effektivisering på 1,0 procent. 101

102 Miljoner kronor Finansiering av investeringar 2,5 procent a I början av perioden överstiger utgifterna för investeringsverksamheten överskottet från den löpande verksamheten (resultat och avskrivningar) vilket kommunen löser genom att ta upp nya lån Den löpande verksamheten Övrigt tillförda medel Nettoupplåning Investeringsverksamheten Efter 2019 minskar investeringsutgifterna och det finns möjlighet att amortera på kommunens låneskuld Utfall Prognos 102

103 Miljoner kronor Långfristiga lån 2,5 procent a Givet ett resultat på 2,5 procent samt 1,3 miljarder i realisationsvinster ökar lånebehovet fram till Nivån uppgår som högst till miljoner Perioden 2020 till 2025 skapas tack vare ett starkt resultat och höga realisationsvinster ett utrymme för att amortera ned lånen till miljoner kronor. Den långfristiga skulden beräknas passera det i budget 2013 beslutade lånetaket på miljoner kronor år Lån på miljoner genererar vid 3 procents ränta en årlig räntekostnad på 90 miljoner kronor Långfristiga lån Utfall Prognos 103

104 Självfinansieringsgrad av investeringar 2,5 procent a Då kommunen finansierar delar av investeringarna med lån fram till och med 2019 kommer själv-finansieringsgraden för dessa år att understiga 100 procent. För 2020 och framåt överstiger investeringsutrymmet de planerade investeringsutgifter och därmed blir självfinansieringsgraden över 100 procent. 200% 175% 150% 125% 100% 75% 50% 25% Självfinansieringsgrad 0% Prognos 104

105 Alternativ: 2,5 procent b I detta alternativ planerar kommunen för en resultatnivå på 2,5 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Vidare antas att kommunen erhåller realisationsvinster från markförsäljning motsvarande 1,3 miljarder kronor fram till år Utöver de investeringsutgifter (inklusive exploatering) som redovisats tidigare tillkommer investeringar på miljoner åren Dessa avser att spegla den osäkerhet som finns avseende de externa aktörernas vilja att möta stora delar av investeringsbehoven inom grundskolan efter 2020 samt att utgifterna för överdäckningen i Stadsutveckling i Nacka är osäker. En resultatnivå på 2,5 procent (inklusive ökade ränteutgifter och avskrivnings-kostnader) förutsätter en årlig genomsnittlig effektivisering på 1,0 procent. I övrigt följer detta scenario de antaganden som redovisats i tidigare kapitel. 105

106 Miljoner kronor Finansiering av investeringar 2,5 procent b I början av perioden överstiger utgifterna för investeringsverksamheten överskottet från den löpande verksamheten vilket kommunen löser genom att ta upp nya lån. Efter 2019 minskar investeringsutgifterna och det finns möjlighet att amortera på kommunens skuld Den löpande verksamheten Övrigt tillförda medel Nettoupplåning Investeringsverksamheten Den extra miljard i investeringar som lagts till åren 2021 till 2025 kommer kräva ytterligare lånefinansiering Utfall Prognos 106

107 Miljoner kronor Långfristiga lån 2,5 procent b Givet ett resultat på 2,5 procent samt 1,3 miljarder i realisationsvinster samt ytterligare en miljard i investeringar ökar lånebehovet i princip till Nivån uppgår till miljoner År 2025 skapas tack vare ett starkt resultat och höga realisationsvinster ett utrymme för att amortera ned lånen till miljoner kronor. Den långfristiga skulden beräknas passera det i budget 2013 beslutade lånetaket på miljoner kronor år Lån på miljoner genererar vid 3 procents ränta en årlig räntekostnad på 102 miljoner kronor Långfristiga lån Utfall Prognos 107

108 Självfinansieringsgrad av investeringar 2,5 procent b Då kommunen finansierar delar av investeringarna med lån fram till och med 2024 kommer självfinansierings-graden för dessa år att understiga 100 procent. Först 2025 överstiger investeringsutrymmet de planerade investeringsutgifter och därmed blir självfinansieringsgraden över 100 procent. 125% 100% 75% 50% Självfinansieringsgrad 25% 0% Prognos 108

109 Alternativ: 1 procent b (lyxfällan) I detta alternativ planerar kommunen för en resultatnivå på 1 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Vidare antas att kommunen erhåller realisationsvinster från markförsäljning motsvarande 1,3 miljarder kronor fram till år Utöver de investeringsutgifter (inklusive exploatering) som redovisats tidigare tillkommer investeringar på miljoner åren Dessa avser att spegla den osäkerhet som finns avseende de externa aktörernas vilja att möta stora delar av investeringsbehoven inom grundskolan efter 2020 samt att utgifterna för överdäckningen i Stadsutveckling i Nacka är osäker. En resultatnivå på 1 procent (inklusive ökade ränteutgifter och avskrivnings-kostnader) förutsätter en årlig genomsnittlig effektivisering på 0,9 procent. I övrigt följer detta scenario de antaganden som redovisat i tidigare kapitel. 109

110 Miljoner kronor Finansiering av investeringar 1 procent b (lyxfällan) I början av perioden överstiger utgifterna för investeringsverksamheten överskottet från den löpande verksamheten vilket kommunen löser genom att ta upp nya lån. Efter 2019 minskar investeringsutgifterna och kommunens skuld ökar i mindre omfattning. Den extra miljarder i investeringar 2021 till 2025 kommuner kräva ytterligare lånefinansiering Den löpande verksamheten Övrigt tillförda medel Nettoupplåning Investeringsverksamheten Utfall Prognos 110

111 Miljoner kronor Långfristiga lån 1 procent b (lyxfällan) Givet ett resultat på 1 procent samt 1,3 miljarder i realisationsvinster samt ytterligare en miljard i investeringar ökar lånebehovet till Nivån uppgår till miljoner. Den långfristiga skulden beräknas passera det i budget 2013 beslutade lånetaket på miljoner kronor år Lån på miljarder genererar vid 3 procents ränta en årlig räntekostnad på 138 miljoner kronor Långfristiga lån Utfall Prognos 111

112 Självfinansieringsgrad av investeringar 1 procent b (lyxfällan) Då kommunen finansierar delar av investeringarna med lån fram till och med 2024 kommer självfinansierings-graden för dessa år att understiga 100 procent. 100% 75% Självfinansieringsgrad 50% 25% 0% Prognos 112

Långsiktig ekonomisk analys Lunds kommun 2013-2028 2015-03-31

Långsiktig ekonomisk analys Lunds kommun 2013-2028 2015-03-31 Långsiktig ekonomisk analys 2013-2028 2015-03-31 Innehåll DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag Tillvägagångssätt och metod Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Skatter & bidrag för landsting 2015

Skatter & bidrag för landsting 2015 Skatter & bidrag för landsting 2015 Så funkar det! Frågor besvaras av: Mona Fridell, telefon 08-452 79 10 e-post: mona.fridell@skl.se Måns Norberg, telefon 08-452 77 99 e-post: mans.norberg@skl.se Modellen

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

RAPPORT. Lidingö PM kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet. Sweco Eurofutures AB. Erik Bergfors. Helena Lund Ulf Johansson

RAPPORT. Lidingö PM kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet. Sweco Eurofutures AB. Erik Bergfors. Helena Lund Ulf Johansson RAPPORT Lidingö kostnadsbedömning som underlag till översiktsplanearbetet Uppdragsnummer 3580545 Stockholm Sweco Eurofutures AB Erik Bergfors Helena Lund Ulf Johansson 1 (12) Sweco Vasagatan 36 Box 415,

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader Johanna Edlund Marcus Holmström CERUM Report Nr 23/2010 ISBN 978-91-7459-047-0 ISSN

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Bilaga 5: Antalet insatser enligt LSS 2006 och 2007

Bilaga 5: Antalet insatser enligt LSS 2006 och 2007 Cirkulärnr: 08:32 Diarienr: 08/1814 Handläggare: Måns Norberg m.fl. Avdelning: Ekonomi & Styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2008-04-29 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2016 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Det kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet 2014:2 Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014 MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-02-06 2013/251-5 ERT DATUM ER BETECKN NG Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Det kommunala

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län November 2013 Innehåll Inledning... 2 Välfärdens verksamheter i kommuner och landsting... 3 Hur finansierar kommuner och landsting sin verksamhet?...

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Upplägg Allmänt om kommunens ekonomi Intäkter och kostnader Tillgångar och skulder Ekonomiska kretsloppet

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Bilaga 1: Skatter & Bidrag 2011 2013 (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren)

Bilaga 1: Skatter & Bidrag 2011 2013 (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren) Cirkulärnr: 10:52 Diarienr: 10/3803 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Mona Fridell m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2010-08-17 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer

Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030

Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030 211 : 5 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 23 År 23 beräknas Stockholmskommunerna betala en nettoavgift till utjämningssystemet

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan kommuner Hur bör de avräknas? Ernst Jonsson

Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan kommuner Hur bör de avräknas? Ernst Jonsson Institutet för kommunal ekonomi Företagsekonomiska institutionen Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan kommuner Hur bör de avräknas? av Ernst Jonsson II Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Socioekonomisk analys, invandring

Socioekonomisk analys, invandring www.pwc.se Rådgivningsrapport Joanna Hägg Magnus Höijer Samir Sandberg Socioekonomisk analys, invandring Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Uppdrag och metod... 3 2.1. Bakgrund

Läs mer

Fler arbetstillfällen och kommuninvånare Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna för Älmhults kommun?

Fler arbetstillfällen och kommuninvånare Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna för Älmhults kommun? Slutrapport från utredningsuppdrag Fler arbetstillfällen och kommuninvånare Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna för Älmhults kommun? April 2011 Jonas Fjertorp ekonomie doktor, forskare inom kommunal

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Finansplan 2014, plan 2015-2016

Finansplan 2014, plan 2015-2016 Finansplan 2014, plan 2015-2016 FINANSPLAN 2014 1 (11) 2013-11-05 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2.1 DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN... 3 2.2 LANDSTINGSSEKTORNS

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Finansplan 2015, plan 2016-2017

Finansplan 2015, plan 2016-2017 Finansplan 2015, plan 2016-2017 FINANSPLAN 2015 1 (11) 2014-11-04 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2.1 DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN... 3 2.2 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar?

Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar? Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar? Jonas Fjertorp RAPPORT 17 Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar? Jonas Fjertorp RAPPORT 17 Denna rapport är den sjuttonde

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer