Tentamen i komponentfysik Halvledare 6,0p. 2. Dioder 7,5p.
|
|
- Tobias Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen i komponentfysik Hjälpmeel: TEFYMA, orlista, beteckningslista, formelsamlingar och räknare. Max 25p, för gokänt resultat krävs 10p. Om inget annat anges, antag att et är kisel (Si), rumstemperatur (300K). Använ materialparametrar från formelsamlingen om e inte ges i uppgiften. Antag att N V & N C är oberoene av temperaturen. Om u inte lyckas räkna fram vären som behövs för efterföljane uppgift kan u anta/gissa vären för att lösa uppgiften, men et måste framgå att u har gjort et och u måste motivera itt val av vären! OBS! Svaren på alla frågor måste motiveras! För att få full poäng på beräkningsuppgifterna krävs: Kort motivering av val av ekvation(er). (En till två meningar räcker oftast) (Max 25% avrag) Lista alla ingåene vären. (Max 25% avrag) Sätt in vären i en slutliga ekvationen. (Max 25% avrag) Svar me enhet! (25% avrag) 1. Halvleare 6,0p. a b c e f g Beskriv va som är rivkraften bakom rift- respektive iffusionsström? (1p) För en given opningskoncentration, geometri (läng och area) och spänning, vilken parameter har störst påverkan på riftströmmen om man byter halvleare (t.ex. Si mot Ge) och varför? (0,5p) För en intrinsisk halvleare, hur (ökar, minskar och på vilket sätt) änras riftströmmen me temperatur och va är en fysikaliska orsaken till et. (1p) Hur stor är en intrinsiska laningsbärarkoncentrationen hos kisel vi 250 och 350 K (0,5p) En stav av intrinsiskt Si är 10 mm lång och har en area på 1,0 mm 2. I ena änen har en temperaturen 350K och i en anra har en temperaturen 250K. Förutsätt att n i i ytterkanterna ges av temperaturen. Hur stor elektron- respektive hålström går et genom staven p.g.a. temperatur skillnaen? Förutsätt en linjär koncentrationsgraient och att U t µ är konstant i hela staven (=samma som vi 300K)! (1p) Hur stor är en totala strömmen genom staven och vilken riktning går en i? (1p) Hur stor spänning ska man lägga över staven vi 300K för att skapa samma totala ström som i (f)? Ingen ström i (f) - använ 100 µa. (1p) 2. Dioer 7,5p. a b c Ett viktigt fenomen är kapacitanserna (utarmning och iffusion) som finns i en pn-övergång. Beskriv hur essa uppkommer och förklara varför et inte finns någon iffusionskapacitans å ioen är backspän. (1,5p) Förklara varför båa kapacitanserna är småsignalkapacitanser. (1p) Förklara varför e två aerar som om e är parallella trots att laingen rent fysiskt ligger i serie. (1p) Vi har en io av Si me en area av 1,0 mm 2 me neutrala områen på 3,0 µm på båa sior. n-sian är opa me N D =5, m -3 och p-sian me N A =1, m -3. Iealitetsfaktorn är 1. e f g Hur stor är en inbygga spänningen? (0,5p) Hur stort är utarmningsområets utsträckning vi en backspänning på 1,0 volt respektive en framspänning på 0,6 V (1p) Hur stor är strömmen vi en framspänning på 0,6 V? (1p) Hur stor är en totala kapacitansen i ioen vi en framspänning på 0,6 V respektive en backspänning på 1,0 V? (1,5p) V.G. vän
2 3. Bipolärtransistorn 5,5p. a b c Kapacitanserna i en bipolär transistor är viktiga för frekvensegenskaperna. I hybri-pi-moellen brukar man tala om två kapacitanser C π och C µ (I komponentfysiken hanlar et om tre kapacitanser). Beskriv var essa sitter och va eras orsak är. (1p) Beskriv essa två (tre) hur essa påverkar övergångsfrekvensen. (0,5p) Hur beror övergångsfrekvensen på bas-emitterspänningen och varför? Här behöver man göra ett antagane om vilken av e tre kapacitanserna som är störst, motivera itt val. (1p) En bipolär transistor har en area av 1,0 mm 2 och följane ata: Emittern är 3,0 µm och N D =5, m -3 ; basen är 3,0 µm och N A =1, m -3 ; kollektorn är 3,0 µm och N D =1, m -3. Spänningen bas och emitter är 0,6 V och spänningen mellan kollektor och emitter är 2,0 V. e f Hur stor är strömförstärkningen i normal mo? (0,5p) Hur stora är bas- och kollektorströmmarna? [jfr. 2(f)] (1p) Hur stor är övergångsfrekvensen? [jfr. 2(g)] (1,5p) 4. MOSFET 6,0p. a b c Även i en MOS-konensator har man två kapacitanser, C ox och C D. Beskriv orsaken till essa och i vilka områen (Ackumulation, Flatban och Inversion) e finns. (1,5p) Rör et sig om små- eller storsignalkapacitanser. Förklara i termer av va små och storsignaler betyer. (1p) På en MOS-konensator ligger spänningen mellan gate och baksian på substratet. Härle ett uttryck för en totala kapacitansen som funktion av e två kapacitanserna i (a). Tips! Funera på hur spänningen mellan gate och substrat förelas på e två - rör et sig om parallell eller seriekoppling? (1p) Vi har en ieal MOSFET av kisel som består av ett p-substrat me en opning av N A =1, m -3. Kanallängen är 50 µm och kanalbreen är 200 µm. Oxitjockleken är 100 nm och oxien är Si0 2. e Hur stor är tröskelspänningen. (0,5p) Hur stora är elkapacitanserna (C ox och C D ) och en totala kapacitansen vi flatban respektive vi tröskeln för stark inversion. [jfr. 4(a)] (2p) Lycka till, Aners OBS! Rättningen sker i steg om 0,25 poäng, så även ett bara elvis rätt svar kan ge poäng! Unerkänt resultat nära gokänt ( 8p) ger en möjlighet att göra en komplettering. Den består av att lösa hela tentamen + en extra uppgift som hemtentamen på två veckor. Efter inlämning reovisas lösningarna muntligt. Om u är intressera, skriv in e-postaress på omslaget.
3 Facit Uppgift 1 ) n i (250K) = 1, m -3 & 1, m -3 e) Elektronströmmen är 9,6 na och hålströmmen är 3,2 na f) Den totala strömmen är 6,4 na och går från kallt till varmt g) 220 mv generera en riftström på 6,7 na Uppgift 2 ) Den inbygga spänningen är 0,82 V e) Utarmningsområet är 0,17µm vi +0,6V och 0,49µm vi -1,0V f) Strömmen genom ioen vi en framspänning på 0,6 V är 21 ma g) Den totala kapacitansen är 0,21 nf vi -1,0V och 1,7 vi +0,6V Uppgift 3 ) Förstärkningen i normal mo är 150 ggr e) Kollektorströmmen är 21mA och basströmmen är 0,14mA f) Övergångsfrekvensen är 75 MHz Uppgift 4 ) Tröskelspänningen är 2,1 V e) Vi flatban är en totala kapacitansen 3,5 pf och vi tröskeln för stark inversion är en 1,7 pf. Vi flatban är C ox = 3,5 pf och C D = 0 pf, och vi tröskeln för stark inversion är C ox = 3,5 pf och C D = 3,4 pf. Aners Gustafsson 3 Uppatera
4 Halvleare a) Driftströmmen rivs av ett elektriskt fält som ligger över t.ex. halvlearen. Det är en vanliga strömmen i Ohms lag, är en ökning av spänningen ger en motsvarane ökning av strömmen. Elektronoch hålströmmen går åt samma håll, även om laningsbärarna rör sig mot olika håll. Diffusionsströmmen orsakas av skillna i koncentration av laningsbärare. Det är en ström som i sig inte leer till något spänningsfall. Laningsbärarna rör sig från hög till låg koncentration, vilket gör att elektron och hålströmmarna går åt motsatta håll. b Driftströmmen för en opa halvleare ges av (för en n-typ halvleare): I Drift = e A ( µ n N D + µ p p) ε Det ena som skiljer olika halvleare åt i en ekvationen är rörligheterna och minoritetslaningsbärarkoncentrationen. Eftersom minoritetslaningsbärarkoncentrationen är mycket minre än opningskoncentrationen så är en försumbar. Det gör att et största inflytanet på strömmen ges av rörligheten, µ. c Driftströmmen för en intrinsisk halvleare ges av I Drift = e A ( µ n + µ p ) n i ε, är n i = N V N C e( E g 2kT ) När temperaturen ökar så ökar ärför n i och ärför ökar även strömmen. Eftersom en koncentrationen beror exponentiellt på 1/T så ökar strömmen kraftigt me öka temperatur. Effekten använs i temperaturgivare som motstån me negativ temperaturkoefficient,.v.s. vars resistans minskar me ökane temperatur. Den intrinsiska laningsbärarkoncentrationen ges av: n i = N V N C e( E g 2kT ) Me insatta vären för kisel ges koncentrationen vi 250K av: N V = 1, m -3 N C = 2, m -3 E g = 1,11 ev k = 8, ev/k n i = 1, , e( 1,11 2 8, ) = 1, m -3 Me insatta vären för kisel ges koncentrationen vi 350K av: n i = 1, , e( 1,11 2 8, ) = 1, m -3 Svar: n i (250K) = 1, m -3 och 1, m -3 4 (4)
5 e Om et är en temperaturskillna mellan två sior av en instiskisk kiselstav så är et en skillna i intrinsisk laningsbärarkoncentration mellan siorna. En koncentrationsskillna ger upphov till en iffusionsström. Eftersom et rör sig om en intrinsisk halvleare så ges iffusionsströmmarna av samma koncentrationsgraient. Enligt uppgiften ska et vara en linjär graient som bara beror på skillnaen i koncentration. Strömmarna ges ärför av: I n Diff = e A U t µ n Δn i L n i (250K) = 1, m -3 n i (350K) = 1, m -3 A = 1, m 2 L = U t (300K) = 0,0259 V e = 1, As I p Diff = e A U t µ p Δn i L En annan förutsättning i uppgiften är att µ U t ges av väret vi 300K. Me insatta vären får vi följane strömmar: I n Diff I p Diff = 1, ,0259 0,135 1, , = 9, A = 9,6 na = 1, ,0259 0,045 1, , = -3, A = -3,2 na Eftersom bara storleken på strömmen efterfrågaes så kan vi bortse från tecknet. Svar: Elektronströmmen är 9,6 na och hålströmmen är 3,2 na. f Eftersom laningsbärarna rör sig från hög till låg koncentration så rör e sig mot en kalla sian. Det gör att elektronströmmen går mot en varma sian och hålströmmen mot en kalla sian. Eftersom elektronströmmen är större än hålströmmen så kommer en totala strömmen att gå från kallt till varmt. Den totala strömmen är ärför elektronströmmen minus hålströmmen, om man har efinierat strömmarna som positiva ovan: I tot = 9,586-3,195 = 6,4 na Svar: Den totala strömmen är 6,4 na och går från kallt till varmt. g Me en yttre spännig så är et en riftström som ska beräknas. Strömmen genom en intrinsisk halvleare å av: I Drift = e A ( µ n + µ p ) n i ε vilket gör att om vi ska beräkna en spänning som ger en viss ström så behöver vi stuva om lite i ekvationen och lösa ut spänningen ur et elektriska fältet: U = I L ( ) n i e A µ n + µ p n i (250K) = 1, m -3 n i (350K) = 1, m -3 A = 1, m 2 L = U t (300K) = 0,0259 V e = 1, As 5 (5)
6 Me strömmen 6,4 na från (f) så blir spänningen me insatta vären: U = 6, , ( 0, ,045) = 2, V = 220 mv SVAR: Spänningen ska vara 220 mv för att generera en ström på 6,4 na. Dioer a Innan vi går in på va som orsakar kapacitansen så är et värt att tänka på va en kapacitans egentligen är. Det är en laningsreservoar som änra mängen laning me änra spänning. Om man ökar spänningen på en vanlig konensator så ökar man mängen laning på plattorna. En förubbling av spänningen ger motsvarane förubbling av laningen. Utarmningskapacitansen är en enklaste att beskriva för et är en som mest liknar en vanlig plattkonensator. Den uppkommer å vi har rymlaning i övergången. Eftersom enna laning änras me spänning så rör et sig om en kapacitans. Änringen av mängen laning sker genom att änra utsträckningen av rymlaningsområet. Mer laning betyer ett längre rymlaningsområe. Benämningen utarmningskapacitans syftar på laningen i rymlaningsområet. Diffusionskapacitansen beror på (minoritets-) laningen i graient som finns i e neutrala områena på en io. Eftersom spänningen på ioen änra koncentrationen av minoritetslaningsbärare vi ytterkanten på rymlaningsområet så änras mängen laning me änra ström. Det häner vi framspänning, men eftersom inte strömmen änras vi backspänning så sker et inte vi backspänning. Benämningen iffusionskapacitans syftar på länken till iffusionsströmmen genom ioen. b Skillnaen mellan stor- och småsignalkapacitanser är att storsignaler är oberoene av spänningen, mean småsignalkapacitanser varierar me pålag spänning. När et gäller utarmningskapacitansen så kan man se et som en konensator är avstånet mellan plattorna änras me spänningen och en kommer ärför att variera me spänningen. Diffusionskapacitansen laning varierar linjärt me framströmmen och varierar ärför exponentiellt me spänningen. Båa varierar ärför me spänning tillskillna från en vanlig konensator.(1p) c Utarmningskapacitansens laning ligger i rymlaningsområet och iffusionskapacitansen ligger i e neutrala områena, i huvusak på en lågopae sian. Det ser ärför ut som om om faktiskt ligger i serie. Rent signalmässligt så ligger om parallellt eftersom et är samma spänning som skapar båa. För seriekopplae konensatorer så lägger sig bara en el av spänningen över varje konensator. Vi har en io av Si me en area av 1,0 mm 2 me neutrala områen på 3,0 µm på båa sior. n-sian är opa me N D =5, m -3 och p-sian me N A =1, m -3. Iealitetsfaktorn är 1. 6 (6)
7 Den inbygga spänningen ges av: U bi = U t ln N A N D 2 n i Me insatta vären för kisel blir et: U bi = 0,0259 ln = 0,8169 = 0,82 V SVAR: Den inbygga spänningen är 0,82 V. e Eftersom N D > N A så rör et sig om en n + p-io. Utarmningsområets utsträckning för en n + p-io ges av: pn + p = 2 ε r ε 0 e N A ( U bi U a ) ε r = 11,8 ε 0 = 8, F/m e =1, As N A =1, m -3 U bi = 0,819 V Me insatta vären vi en framspänning av 0,6V ger et: pn + p = 2 11,8 ε 0 1, , ( 0,819 0,6) = 1, m = 0,17 µm Och me insatta vären vi en backspänning av 1,0V ger et: pn + p = 2 11,8 ε 0 1, , ( 0,819 +1) = 4, m = 0,49 µm SVAR: Utarmningsområet är 0,17µm vi en framspänning på 0,6 V och 0,49 µm vi en backspänning av 1,0V. f Strömmen genom en n + p-io är hålströmmen är försumbar och me iealitetsfaktorn 1 ges av: I = e A U t µ n n i 2 N A W p e U a U t Me insatta vären så blir strömmen: 1 e =1, As A = m 2 U t = 0,0259 V N A =1, m -3 W p = 3, m U a = 0,60 V I = 1, ,0259 0, e 0,6 0, = 2, = 21 ma SVAR: Strömmen genom ioen vi en framspänning på 0,6 V är 21 ma 7 (7)
8 g Den totala kapacitansen ges av summan av utarmningskapacitansen (C j ) och iffusionskapacitansen (C iff ) uner förutsättning att en senare finns. Det gör en bara i en framspän io,.v.s. i en här uppgiften bara vi +0,6 V. I backspänning så består kapacitansen bara av utarmningskapacitans. Utarmningskapacitansen ges av: C j = A ε r ε 0 tot Eftersom vi räknae ut utsträckningen på rymlaningsområet i (e) så kan vi hämta e siffrorna från en tiigare uppgiften. Utarmningskapacitansen ges ärför vi 0,6 V av: A = 1, m 2 ε r = 11,8 ε 0 = 8, F/m U t = 0,0259 V W p = 3, m ---- Från (e) tot (0,6V) = 0,168 µm tot (-1V) = 0,487 µm ---- Från (f) I (0,6V) = 21,4 ma C j = ,8 8, , = 6, F = 0,62 nf och vi -1,0 V av: C j = ,8 8, , = 2, F = 0,21 nf Vilket är en totala kapacitansen vi en backspänning på 1,0 V. I framriktningen finns et essutom att birag från iffusionskapacitansen till en totala kapacitansen. Den ges av: C iff = I 2 n 2 U W p t 2 µ n Vilket me insatta vären (strömmen från (f)) ger: C iff = 2, , = 1, = 1,1 nf 2 0,135 Den totala kapacitansen blir ärför: C tot = C j + C iff = 0,62 + 1,07 = 1,7 nf. SVAR: Den totala kapacitansen är 0,21 nf vi en backspänning av 1,0 V och 1,7 nf vi en framspänning på 0,6 V 8 (8)
9 Bipolärtransistorn a Den kapacitans som i hybri-π-moellen kallas för C π ligger i moellen mellan bas och emitter på ingången på transistorn. Eftersom et rör sig om en framspän pn-övergång så finns et båe utarmningskapacitans och iffusionskapacitans i en. C µ ligger mellan basen och kollektorn på utgången. Eftersom en är backspän så består en enbart av utarmningskapacitans. Jrf. svaret på 2a. b Övergångsfrekvensen beror omvänt proportionellt mot summan av kapacitanserna enligt: f t = I C U t 2 π (C jc + C je + C iff ) Där en minsta av e tre normalt är C jc. Att en är minre än C je beror els på att emittern har högre opningskoncentration än kollektorn, vilket ger ett längre utarmningsområe och ärme en lägre kapacitans för bes-kollektor övergången. Dessutom är en övergången backsän, vilket ytterligare minskar kapacitansen. Vilken av e två kapacitanserna i bas-emitterövergången som är störst beror på hur stor framspänning en övergången har. Vi låga framspänningar är utarmningskapacitansen störs och vi höga framspänningar är iffusionskapacitansen störst. c För att beskriva hur övergångsfrekvensen på framspänningen så måste man först konstatera vilken av kapacitanserna som är störst. Det kan enligt iskussionen bara vara en av kapacitanserna som hör till bas-emitterövergången. Vi låga framspänningar ominerar utarmningskapacitansen så om vi bortser från e anra kapacitanserna så är övergångsfrekvensen proportionell mot I C /C je, vilket gör att: U e BE U U BE t U f t e t ( U bi U BE ) 1/ pe Eftersom en första termen ökar mycket fortare me ökane spänning så kommer övergångsfrekvensen att öka me ökane framspänning. Vi höga framspänningar ominerar iffusionskapacitansen så om vi bortser från e anra kapacitanserna så är övergångsfrekvensen proportionell mot I C /C iff, vilket gör att: f t I C I C Eftersom kapacitansen ökar linjär me strömmen så kommer övergångsfrekvensen att vara oberoene av framspänning. 9 (9)
10 Strömförstärkningen i normal mo ges av: β = µ n N D E W E µ p N AB W B Me insatta vären så blir et: β = 0, , = 150 ggr SVAR: Förstärkningen i normal mo är 150 ggr N DE = 5, m -3 N AB = 1, m -3 N DC = 1, m -3 W E = 3, m W B = 3, m W E = 3, m U BE = 0,60 V U CE = 2,0 V µ p = 0,045 Vs/m 2 e Basströmmen ges av: I B = e A U t µ p n i 2 W E N DE Me insatta vären blir et: e U BE U t I B = 1, ,0259 0, e 0, och 0,0259 I B = 1, ,0259 0, e 0, ,0259 = 1, A = 0,14 ma = 2, A = 21 ma För att testa om vi har räknat rätt kan vi ta kvoten mellan strömmarna och se om en stämmer me en förväntae förstärkningen. 21/0,14 är 150. Et alternativs sätt att komma fram till svaret är att konstatera att kollektorströmmen är precis samma som en i 2(f),.v.s. 21 ma. Eftersom vi har beräknat förstärkningen så kan vi beräkna basströmmen genom att iviera kollektorströmmen me förstärkningen (150) och å får vi fram 0,14mA. SVAR: Kollektorströmmen är 21mA och basströmmen är 0,14mA, f Övergångsfrekvensen ges av: f t = I C U t 2 π (C jc + C je + C iff ) Eftersom bas-emitterövergången är samma som i uppgift 2 så kan vi hämta en el vären ärifrån. Det ena som saknas är utarmningskapacitansen för bas-kollektor-övergången. Den ges av: 10 (10)
11 C jc = A ε r ε 0 tot är tot för en p + n-io som bas-kollektor-övergångnen ges av: pn + p = 2 ε r ε 0 e N A ( U bi U BC ) Där et ena vi saknar är U bi som ges av: U bi = U t ln N A N D 2 n i C iff = 1,067 nf C je = 0,621 nf A = 1, m 2 ε r = 11,8 ε 0 = 8, F/m U t = 0,0259 V e = 1, As n i = 1, m -3 U CE = 2,0 V I C = 21,4 ma Me anra or så ges kapacitansen av: C jc = A ε r ε 0 e N A [ ( ) ( U CE U BE )] 2 U t ln N A N D n i 2 Me insatta vären är kapacitansen: C jc = ,9 8, , [ ( ) ( 2 0,6) ] = 6, F = 64 pf 2 0,0259 ln Vi kan nu beräkna övergångsfrekvensen: f t = 2, , π (6, , , ) = 7, Hz = 75 MHz SVAR: Övergångsfrekvensen är 75 MHz MOSFET a Oxikapacitansen (C ox ) är en vanlig plattkonensator som ligger mellan gaten och halvlearen åtskila av gateoxien. Den är oberoene av spänningen. Utarmningskapacitansen beror på laningen som finns i utarmningsområet som är relaterat till utarmningen av halvlearen uner gaten. Eftersom et kräver ett utarmningsområe så finns en bara när halvlearen är utarma. Det gör att en bara fins vi inversion och inte vi vare sig Ackumulation eller flatban. b Oxikapacitansen är som beskrivet ovan en vanlig plattkonensator och är ärför en storsignalkapacitans och är oberoene av spänningen på gaten. Utarmningskapacitansen äremot varierar me spänningen på gaten och finns essutom bara vi spänningar över flatban,.v.s. när et finns ett utarmningsområe i halvlearen. Det göra att et rör sig om en småsignalkapacitans. 11 (11)
12 c Spänningen ligger mellan gate och baksian på substratet vilket gör att spänningen förelar sig els över oxien och els över utarmningsområet när et finns ett såant. Det gör att essa två kapacitanser ligger i serie och å summeras e som: C MOS = 1 [ 1 C ox +1/C D ] Vi seriekoppling så blir en totala kapacitansen lägre än e två elarna. Tröskelspänningen för en ieal MOS-struktur, är flatbansspänningen är 0V ges av: U th = 2 Φ F + är Φ F får från: Φ F = U t ln N A ( n i ) t ox ε ox ε 0 Me insatta vären så får vi Φ F : 4 ε r ε 0 Φ F e N A N A = 1, m -3 L = m Z = m t ox = m n i = 1, m -3 U t = 0,0259 V ε r = 11,8 ε ox = 3,9 ε 0 = 8, F/m e = 1, As Φ F = 0,0259 ln 1022 = 0,3578 = 0,36 V Vilket gör att vi kan beräkna tröskelspänningen: U th = 2 0, , ,417 = 2,133 = 2,1 V SVAR: Tröskelspänningen är 2,1 V ,9 8, ,8 8, ,358 1, = e Oxikapacitansen är oberoene av vilken spänning som ligger på gaten, eftersom et rör sig om en "riktig" kapacitans. Det är en plattkonensator som ges av: C ox = Z L ε ox ε 0 t ox Me insatt vären får vi: C ox = ,9 8, = 3, F = 3,45 pf N A = 1, m -3 L = m Z = m t ox = m n i = 1, m -3 U t = 0,0259 V ε r = 11,8 ε ox = 3,9 ε 0 = 8, F/m e = 1, As Vilket motsvarar en totala kapacitansen vi flatban eftersom vi å inte har någon utarmningskapacitans. 12 (12)
13 Utarmningskapacitansen vi tröskeln för stark inversion ges av: C D = A ε r ε 0 p = A2 ε r ε 0 e N A 4 Φ F Me insatta vären blir et: C D = ( ) 2 11,8 8, , ,358 = 3, F = 3,4 pf tröskeln för stark inversion så ges kapacitansen, enligt 4(c) av: C MOS = 1 [ 1 C ox +1/C D ] Vilket me insatta vären ger: C MOS = 1 [ 1 3,451 +1/3,418 ] = 1,72 = 1,7 pf SVAR: Vi flatban är en totala kapacitansen 3,5 pf och vi tröskeln för stark inversion är en 1,7 pf. 13 (13)
Tentamen i Komponentfysik ESS030, ETI240/0601 och FFF090
011-01-10 08 00-13 00 Tentamen i Komponentfysik ESS030, ETI40/0601 och FFF090 Hjälpmedel: TEFYMA, ordlista, beteckningslista, formelsamlingar och räknare. Max 5p, för godkänt krävs 10p. Om inget annat
Läs merUtredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?
Komponentfysik Uppgifter Bipolärtransistor VT-15 Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod? III: Definiera övergångsfrekvensen
Läs merTentamen i komponentfysik
Tentame komponentfysik 009-05-8 08 00-13 00 Hjälpmedel: TEFYMA, ordlista, beteckningslista, formelsamlingar och räknare. Max 5p, för godkänt krävs 10p. Om inget annat anges, så antag att det är kisel (Si),
Läs merI: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn.
Komponentfysik Övning 4 VT-10 Utredande uppgifter: I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn. II: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor.
Läs merFormelsamling för komponentfysik. eller I = G U = σ A U L Småsignalresistans: R = du di. där: σ = 1 ρ ; = N D + p n 0
Uppdaterad: 01-05-5 Anders Gustafsson Formelsamling för komponentfysik Halvledare och Ström (transport) Kapacitans: C = Q Småsignalkapacitans: C = dq U du Plattkondensator: C = A ε r ε r d Parallellkoppling:
Läs merOm inget annat anges så gäller det kisel och rumstemperatur (300K)
Komponentfysik Uppgifter pn del VT-15 Om inget annat anges så gäller det kisel och rumstemperatur (300K Utredande uppgifter: I: En diod har två typer av kapacitanser, utarmningskapacitans och diffusionskapacitans.
Läs merOm inget annat anges så gäller det kisel och rumstemperatur (300K)
Komponentfysik Övning 3 VT-0 Om inget annat anges så gäller det kisel och rumstemperatur (300K) Utredande uppgifter: I: En diod har två typer av kapacitanser, utarmningskapacitans och diffusionskapacitans.
Läs merBeskrivande uppgifter: I: Vad skiljer det linjära området och mättnadsområdet i termer av inversionskanal?
Komponentfysik Övningsuppgifter MOS del II VT-5 Beskrivande uppgifter: I: Vad skiljer det linjära området och mättnadsområdet i termer av inversionskanal? II: Vad skiljer en n-mosfet från en p-mosfet när
Läs merFormelsamling för komponentfysik
Uppdaterad: 010-01-18 Anders Gustafsson Formelsamling för komponentfysik Halvledare och Ström (transport) Kapacitans: C = Q Småsignalkapacitans: C = dq U du Plattkondensator: C = A r r d Parallellkoppling:
Läs merLösningar Tenta
Lösningar Tenta 110525 1) a) Driftström: Elektriskt laddade partiklar (elektroner och hål) rör sig i ett elektriskt fält. Detta ger upphov till en ström som följer ohms lag. Diffusion: Elektroner / hål
Läs merUtredande uppgifter. 2: Räkna ut utsträckningen av rymdladdningsområdet i de tre fallen i 1 för n-sidan, p-sidan och den totala utsträckningen.
Komponentfysik Övning VT-10 Utredande uppgifter Ia) Rita skisser med nettoladdning, elektriskt fält och bandstruktur för en symmetrisk pn-övergång. b) Rita motsvarande skisser som i (a), men med en pålagd
Läs mer2: Räkna ut utsträckningen av rymdladdningsområdet i de två fallen i 1 för n-sidan, p-sidan och den totala utsträckningen.
Komponentfysik Uppgifter pn del 1 VT-15 Utredande uppgifter Ia) Rita skisser med nettoladdning, elektriskt fält och bandstruktur för en symmetrisk pn-övergång. b) Rita motsvarande skisser som i a), men
Läs merKomponentfysik ESS030. Den bipolära transistorn
Komponentfysik ESS030 Den bipolära transistorn T- 2016 Syfte Syftet med denna laboration är att studenten ska bekanta sig med den grundläggande fysiken i en bipolär transistor. Det fundamentala byggblocket
Läs merN = p E. F = (p )E(r)
1 Föreläsning 4 Motsvarar avsnitten 4.1 4.4. Kraftvekan på ipoler (Kap. 4.1.3) 1. Vrimoment N på elektrisk elementaripol p: N = p E p vill "ställa in sig" i E:s riktning. Exempel på elektriska ipoler:
Läs merFöreläsning 12 Bipolära Transistorer II. Funk<on bipolär transistor
Föreläsning 1 Bipolära Transistorer II Funk
Läs merOm inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen.
Komponentfysik Övning 1 VT-10 Om inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen. Utredande frågor: I Definiera
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, måndag 18 mars 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, månag 18 mars 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börjar me uppgifterna som u tror u klarar bäst! Förklara
Läs merFöreläsning 9 Bipolära Transistorer II
Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II Funktion bipolär transistor Småsignal-modell Hybrid-p 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser Optokomponenter pn-övergång:
Läs merIntroduktion till halvledarteknik
Introduktion till halvledarteknik Innehåll 6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar 6 Fälteffekttransistorer JFET och MOS transistorer Ideal MOS kapacitans
Läs merOm inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen.
Komponentfysik Övningsuppgifter Halvledare VT-15 Om inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen. Utredande
Läs merKomponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar
Komponentfysik 2014 Introduktion Kursöversikt Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar 1 Lite om mig själv Erik Lind (Erik.Lind@eit.lth.se) Lektor i nanoelektronik vid EIT sedan
Läs merFöreläsning 9 Bipolära Transistorer II
Föreläsning 9 ipolära Transistorer Funktion bipolär transistor Småsignal-modell Hybrid-p Designparametrar 1 Komponentfysik - Kursöversikt ipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser Optokomponenter
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTAMEN HF006 och HF008 Datum TEN jan 0 Ti -7 Analys och linjär algebra, HF008 (Meicinsk teknik), lärare: Jonas Stenholm Analys och linjär algebra, HF008 (Elektroteknik), lärare: Marina Arakelyan Linjär
Läs merIntroduktion till halvledarteknik
Introduktion till halvledarteknik Innehåll 7 Fälteffekttransistorer MOS-transistorn strömekvation MOS-transistorn kanal mobilitet Substrat bias effekt 7 Bipolar transistorn Introduktion Minoritets bärare
Läs merFöreläsning 13 Fälteffekttransistor III
Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III pmo måsignal FET A, f t MO-Kondensator 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser
Läs merLaboration: pn-övergången
LTH: FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK Komponentfysik för E Laboration: pn-övergången Utförd datum Inlämnad datum Grupp:... Laboranter:...... Godkänd datum Handledare: Retur Datum: Återinlämnad Datum: Kommentarer
Läs merFöreläsning 11 Bipolära Transistorer I. BJT Bipolar JuncDon Transistor. FunkDon bipolär transistor. DC operadon, strömförstärkning
Föreläsning 11 ipolära ransistorer J ipolar JuncDon ransistor FunkDon bipolär transistor Geometri npn D operadon, strömförstärkning OperaDonsmoder Early- effekten pnp transistor G. alla 1 deal transistor
Läs merDen bipolä rä tränsistorn
Komponentfysik ESS3 Laborationshandledning av: Martin Berg Elvedin Memišević Den bipolä rä tränsistorn VT-213 Syfte Syftet med denna laboration är att studenten ska bekanta sig med den grundläggande fysiken
Läs merFöreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV
Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV PMOS Småsignal FET A, f t MOS- Kondensator D/MOS- kamera Flash- minne 1 PMOS U Gate U - 0.V 1.0V 0.4V Source Isolator SiO Drain U - 1V P ++ N- typ semiconductor P ++
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)
Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055) Ti och plats: 3 augusti, 017, kl. 14.00 19.00, lokal: MA10 A och B. Kursansvarig lärare: Aners Karlsson, tel. 40 89. Tillåtna
Läs merFöreläsning 11 Fälteffekttransistor II
Föreläsning 11 Fälteffekttransistor Fälteffekt Tröskelspänning Beräkning av strömmen Storsignal, D Kanallängdsmodulation Flatband-shift pmosfet 013-05-03 Föreläsning 11, Komponentfysik 013 1 Komponentfysik
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2017, kl. 8:00-12:00
Tentamen i Matematik HF9 8 ec 7 kl 8:-: Eaminator: rmin Halilovic Unervisane lärare: Jonas Stenholm Elias Sai Nils alarsson För gokänt betyg krävs av ma poäng etygsgränser: För betyg E krävs 9 6 respektive
Läs merFöreläsning 8 Bipolära Transistorer I
Föreläsning 8 iolära ransistorer Funktion biolär transistor Geometri nn D oeration, strömförstärkning Oerationsmoder Early-effekten n transistor 1 Komonentfysik - Kursöversikt iolära ransistorer n-övergång:
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 2 Transistorn del 2 Jan Thim 1 F2: Transistorn del 2 Innehåll: Fälteffekttransistorn - JFET Karakteristikor och parametrar MOSFET Felsökning 2 1 Introduktion Fälteffekttransistorer
Läs merFöreläsning 8 Bipolära Transistorer I
Föreläsning 8 iolära ransistorer Funktion biolär transistor Geometri nn D oeration, strömförstärkning Oerationsmoder Early-effekten n transistor G. alla 1 Komonentfysik - Kursöversikt iolära ransistorer
Läs merTentamen i Värmetransporter (4A1601)
Tentamen i Värmetransporter (4A1601) 2005-12-15, kl. 14.00 19.00 Hjälpmeel: Uppgift 1-7: Inga hjälpmeel (enast papper och penna, ej räknare). Uppgift 8-10: Lärobok (Holman), formelsamling (Granry), räknare,
Läs merVi ska diskutera polarisation i ett dielektriskt material samt kapacitans och plattkondensatorn med ett dielektrikum.
1 Vi ska iskutera polarisation i ett ielektriskt material samt kapacitans och plattkonensatorn me ett ielektrikum. A. Polarisation i ett ielektriskt material För ett material som innehåller ett stort antal
Läs merFöreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV
Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV måsignal FET A, f t MO- Kondensator D/MO- kamera Flash- minne 1 måsignalmodell A kapacitanser i mä1nadsmod δu Isolator io 2 D N ++ N ++ P- typ halvledare δ Q δu >>
Läs mer15. Ordinära differentialekvationer
153 15. Orinära ifferentialekvationer 15.1. Inlening Differentialekvationer är en gren inom matematiken som beskriver en värl vi lever i bäst. Såana ekvationer kan beskriva matematiska moeller för många
Läs merFYSIKTÄVLINGEN. KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 5 februari 2004 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET
FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING februari 004 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET. Skillnaen i avläsningen av vågen mellan bil och bestäms av vattnets lyftkraft på metallstaven som enligt
Läs merRättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må 11.00-11.30, 12.30-13.15 Kent Palmkvist To 11.00-11.30, 12.30-13.
/5/14 15:56 Praktisk info, forts. Löst uppgift Fyll i ett konvolut (återanvänds tills uppgiften godkänd TTE Elektronik Konvolut hittas ovanpå den svarta brevlåda som svar lämnas i vart brevlåda placerad
Läs merÖvningsuppgifter i Elektronik
1 Svara på följande frågor om halvledarkomponenter. Övningsuppgifter i Elektronik a) Vad är utmärkande för ett halvledarmaterial? b) Vad innebär egenledning och hur kan den förhindras? c) edogör för dopning
Läs merElektronik. Lars-Erik Cederlöf
Elektronik LarsErik Cederlöf 1 Ledare och isolatorer Ledare för elektrisk ström har atomer med fria rörliga laddningar i yttersta skalet. Exempel på ledare är metallerna koppar och aluminium. Deras atomer
Läs merPresentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt
Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B Interferens i ubbelspalt gitter tunna skikt Syfte och omfattning Detta material behanlar på intet sätt fullstänigt såant som kan ingå i avsnitt me innebören
Läs merFöreläsning 2 - Halvledare
Föreläsning 2 - Halvledare Historisk definition Atom Molekyl - Kristall Metall-Halvledare-Isolator Elektroner Hål Intrinsisk halvledare effekt av temperatur Donald Judd, untitled 1 Komponentfysik - Kursöversikt
Läs merKomponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Varför Komponentfysik? Hålltider --- Ellära, Elektriska fält och potentialer
Komponentfysik 2012 Introduktion Kursöversikt Varför Komponentfysik? Hålltider Ellära, Elektriska fält och potentialer 1 Lite om mig själv Erik Lind (Erik.Lind@eit.lth.se) Civ. Ing. i Teknisk Fysik Doktorerade
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merFysikum Kandidatprogrammet FK VT16 DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK I
DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK I Elektrisk influens Laning, kapacitans och spänning Urlaning Kraftverkan mellan konensatorplattor Uppatera en 9 november 15 Introuktion I litteraturen och framför allt på
Läs merAssocierade Legendre-funktioner och klotytefunktioner Ulf Torkelsson
Föreläsning 5/3 Associerae Legenre-funktioner och klotytefunktioner Ulf Torkelsson Laplaces ekvation i sfäriska koorinater I sfäriska koorinater kan vi skriva Laplaces ekvation som r 2 r 2 Ψ r r r 2 sin
Läs merMATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Tel.:
MATEMATIK Datum: 009-0- Ti: förmiag Chalmers Hjälpmeel: inga A.Heintz Telefonvakt: Tel.: 076-786 Lösningar till tenta TMV06/TMV0 Analys och linjär algebra K/Bt/Kf, el A.. Sats Ange "geometriska" beviset
Läs merNågra av uppgifterna i denna tentamen baseras på en serie situationer där du löser verkliga arbetslivsrelaterade problem.
Detta material innehåller tentamen, ett formelbla samt ett kursutväreringsbla. När u är klar me tentamen, var go och riv ut kursutväreringen, fyll i en och lämna en separat till tentavakten. Materialet
Läs merÖVN 1 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll.
ÖVN - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF683 HTTP://KARLJODIFFTRANS.WORDPRESS.COM KARL JONSSON Nyckelor och innehåll Orinära ifferenitalekvationer (ODEer) y = f(t, y) Lösning y(t) och efinitionsmäng
Läs merAnmärkning: Härledning av ovanstående formel finns i slutet av stencilen.
VSTÅNDSERÄKNING I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERT KOORDINTSYSTEM ) vstånet mellan två punkter Låt = x, och = x, y, z ) vara två punkter i rummet vstånet mellan och är x) + y y) + z ) = = x z ===================================================
Läs merFöreläsning 2 - Halvledare
Föreläsning 2 - Halvledare Historisk definition Atom Molekyl - Kristall Metall-Halvledare-Isolator lektroner Hål Intrinsisk halvledare effekt av temperatur 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer
Läs merFÖRELÄSNING 2 ANALYS MN1 DISTANS HT06
FÖRELÄSNING 2 ANALYS MN1 DISTANS HT06 JONAS ELIASSON Detta är föreläsningsanteckningar för istanskursen Matematik A - analyselen vi Uppsala universitet höstterminen 2006. 1. Derivata I grunläggane analys
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs merGrindar och transistorer
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 17 - Digitalteknik I boken: nns ej med Grindar och transistorer Vi ska kort beskriva lite om hur vi kan bygga upp olika typer av grindar med hjälp av transistorer.
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merFÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3
FÖRELÄSNING 3 Förstärkaren Arbetspunkten Olika lastresistanser Småsignalsschemat Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(36) Förstärkaren (S&S4 1.4, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6/
Läs merFör att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.
Kortslutningsskydd För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Utströmmen passerar R4, ett lågohmigt
Läs merFöreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merFöreläsning 8. MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT VT11/BM
Föreläsning 8 MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS 1 Varför MOS transistorn Förstå en grundläggande komponent för både digitala och analoga kretsar Är idag
Läs merElektronik 2017 EITA35
Elektronik 2017 EITA35 OP-Amp Komplex Återkoppling. Klippning. Maximal spänning/ström. Gain-bandwidthproduct. Offset. Slewrate Avkopplingskondensator Transistorer - MOSFETs Lab 4 Anmälan på hemsidan Projektnummer
Läs merTentamen med lösningsdiskussion. TSFS06 Diagnos och övervakning 30 maj, 2012, kl
Tentamen me lösningsiskussion TSFS06 Diagnos och övervakning 30 maj, 2012, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmeel: TeFyMa, Beta, Physics Hanbook, Reglerteknik (Gla och Ljung), Formelsamling i statistik och
Läs merLABORATION 4 DISPERSION
LABORATION 4 DISPERSION Personnummer Namn Laborationen gokän Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (8) LABORATION 4 DISPERSION Att läsa i kursboken: si. 374-383, 4-45 Förbereelseuppgifter: Va
Läs merFöreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren
Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren /Krister Hammarling 1 Transistorn Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch Felsökning
Läs merElektronik. MOS-transistorn. Översikt. Då och nu. MOS-teknologi. Lite historik nmosfet Arbetsområden pmosfet CMOS-inverterare NOR- och NAND-grindar
Översikt Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik unds universitet ite historik nmofet Arbetsområden pmofet CMO-inverterare NOR- och NAN-grindar MO-teknologi å och nu Metal-e-silicon
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, januari 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Du har en mikrofon som kan modelleras som en spänningskälla i serie med en resistans. Du vill driva
Läs merFöreläsning 8. MOS transistorn. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT HT09/BM
Föreläsning 8 MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn t Exempel, enkel förstärkare med MOS IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT HT09/BM 1 Varför MOS transistorn Förstå en grundläggande komponent
Läs merTentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen
Läs mer1 Materiell derivata. i beräkningen och så att säga följa med elementet: φ δy + δz. (1) φ y Den materiella derivatan av φ definierar vi som.
Föreläsning 2. 1 Materiell erivata ätskor och gaser kallas me ett sammanfattane or för fluier. I verkligheten består fluier av partiklar, v s atomer eller molekyler. I strömningsmekaniken bortser vi från
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merSpolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.
F6 E460 Analog elektronik Måndag 005--05 kl 3.5 7.00 i Omega Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. Spolen addningar i rörelse ger pphov till magnetfält. Detta gäller alltid. Omvändningen är ej
Läs merMätningar på transistorkopplingar
Ellab015A Mätningar på transistorkopplingar Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Transistorn är en av de allra viktigaste komponenterna inom elektroniken. I den här laborationen
Läs merTSTE20 Elektronik 01/31/ :24. Nodanalys metod. Nodanalys, exempel. Dagens föreläsning. 0. Förenkla schemat 1. Eliminera ensamma spänningskällor
0/3/204 0:24 Nodanalys metod 0. Förenkla schemat. liminera ensamma TST20 lektronik 2. Jorda en nod 3. nför nodpotentialer 4. nför referensriktningar på strömmarna i nätet 5. Sätt upp ekvation för varje
Läs merSM Serien Strömförsörjning. Transistorn
Transistorn Transistorn är en av de viktigaste uppfinningar som gjorts under modern tid. Utan denna skulle varken rymdfärder eller PC-datorer vara möjliga. Transistorn ingår som komponent i Integrerade
Läs merElektronik 2015 ESS010
Elektronik 2015 ESS010 Föreläsning 16 Halvledare PN-diod: likriktare Information inför tentamen Repetition 2015-10-21 Föreläsning 16, Elektronik 2015 1 USA Chicago Notre Dame New Orleans Tunneltransistorer
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merKVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING
KALIFICEINGS- OCH LAGTÄLING SKOLONAS FYSIKTÄLING 9 feruari 1995 SENSKA DAGBLADET SENSKA FYSIKESAMFUNDET LÖSNINGSFÖSLAG 1. För att upphetta 1 kg vatten från 0 C till 100 C åtgår en energi av 4, 10 1 80
Läs mernmosfet och analoga kretsar
nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och
Läs merFöreläsning 8 pn- övergången
Föreläsig 8 p- övergåge p- övergåg Geometri Bastruktur Ibygg späig och elektriskt fält Mark Rothko 1 - typ P - typ E Elektroer E Elektroer E c E c E g Joiserae oator- atomer Posi%vt laae! E g Joiserae
Läs merHalvledare. Transistorer, Förstärkare
Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1
Läs merPRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT
Kapitel om talen,,,, och 0 ela upp talen, och använa likhetstecknet. Va betyer siffran på bilen? Skriv eller berätta för en kompis. september Öva på att använa matematiska symboler. Va betyer siffran på
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merLaboration N o 1 TRANSISTORER
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson 22/10 2004 Analog elektronik 2 Laboration N o 1 TRANSISTORER namn: datum: åtgärda: godkänd: Målsättning: Denna laboration
Läs merFöreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik
Läs merRepetition: Nätanalys för AC. Repetition: Elektricitetslära. Repetition: Halvledarkomponenterna
FÖRELÄSNING 2 Repetition: Nätanalys för AC Repetition: Elektricitetslära Repetition: Halvledarkomponenterna Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(49) Repetition: Nätanalys
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs merKomponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:
Komponen'ysik 2014 Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik dan.hessman@ftf.lth.se Tel: 046-222 0337 man 1 Kursöversikt 14 2 h föreläsningar 5 2 h övningar 2 labora>oner Förberedelseuppgi>er inför
Läs merKalibreringsrapport. Utländska doktorander
Kalibreringsrapport Utlänska oktoraner Inlening I en urvalsunersökning är allti skattningarna beäftae me urvalsfel beroene på att enast en elmäng (urval) av populationen stueras. Ett annat fel uppkommer
Läs merCHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Teknisk Fysik kl.: Sal : Hörsalar
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2007-10-26 Institutionen för Teknisk Fysik kl.:14 00-18 00 Sal : Hörsalar Tentamen i FYSIK 2 för E (FFY143) Lärare: Stig-Åke Lindgren, tel 7723346, 0707238333, 874836 Hjälpmedel:
Läs merTENTAMEN. Rättande lärare: Sara Sebelius & Håkan Strömberg Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:
TENTAMEN Kursnummer: HF00 Matematik ör basår I Moment: TEN Program: Tekniskt basår Rättane lärare: Sara Sebelius & Håkan Strömberg Eaminator: Niclas Hjelm Datum: Ti: 0-0- 08:00-:00 Hjälpmeel: Formelsamling:
Läs merVad är elektricitet?
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret
Läs merTentamen i Elektronik fk 5hp
Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merTentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum: Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/ Skrivtid:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF18 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 7-5-8 Eaminator/Tfn: Hans Åkerstedt/4918 Skrivtid: 9. - 15. Jourhavande lärare/tfn: : Hans Åkerstedt/18/Åke Wisten7/55977
Läs mer19.4 Bohrs modell för väteatomen.
Den moerna fysikens gruner - Föreläsning 7 42 9.4 Bohrs moell för väteatomen. Som vi sett är en totala energin för elektronen i väteatomen E = 2 mv2 = e2 8πɛ 0 r. Eftersom L = mvr för cirkulära banor så
Läs merSensorer och elektronik. Grundläggande ellära
Sensorer och elektronik Grundläggande ellära Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik Elektriskt fält och elektrisk potential Dielektrika och kapacitans Ström och strömtäthet Ohms lag och resistans
Läs merBo E. Sernelius Funktioner av Komplex Variabel 15 KOMPLEXVÄRDA FUNKTIONER AV KOMPLEX VARIABEL
Bo E. Sernelius Funktioner av Komplex Variabel 5 KOMPLEXVÄRDA FUNKTIONER AV KOMPLEX VARIABEL I etta kapitel efinierar vi en komplexvär funktion av en komplex variabel, ess erivata, begreppet analytiska
Läs mer