Bilaga 1 Kvalitetssäkring, synpunkter på urvalsprinciper, grundvatten

Transkript

1 Bilaga 1 Kvalitetssäkring, synpunkter på urvalsprinciper, grundvatten Ämne/kategori Synpunkt remiss Myndighet /län Grupperingar Att utgå från gruppering av C-län grundvattenförekomster anser vi vara ett lämpligt sätt att ta fram representativa provtagningspunkter. Även förfaringssättet att utgå från tidigare rapporterade stationer, geologi och påverkanstryck anses lämpligt. Grupperingar Länsstyrelserna har tyvärr inte fått ta del av E-, F-, G-, motiveringarna för indelningarna i grupper och H-, I-, K- det är därför svårt att granska grupperingarna. och M-län Ett utav kriterierna för indelningen i grupper ska ha varit likartat påverkanstryck. Detta stämmer tyvärr inte för många grupperingar, då exempelvis andelen tätort kan variera mycket mellan grundvattenförekomster inom samma grupp. Grupperingar Grupperingar Grupperingar Konstgjord infiltration Kontrollerande övervakning av Hur ska de övervakningsdata som tas fram för en grupp användas vid klassningen? Vad händer om en provpunkt som ska representera en hel grupp visar på otillfredsställande status, men man är osäker på om samma problem kan antas finnas i övriga förekomster inom gruppen? Vi har inga synpunkter på urvalsprocessen eller grupperingarna Syfte med att gruppera stationer är bra och hur SGU utföra detta grupperingen Det är bra att man hittat ett sätt att åtminstone delvis inkorporera påverkansanalysen i gruppindelningen när det gäller diffus påverkan. Påpekar dock att enbart sand och grus avlagringar gäller och att relativt gamla underlag, förslaget fr SGU-2006 och påverkansanalysen Därför är det viktigt att fortsätta samla ihop underlagsdata och verifiera som att i framtiden kan grupperingen förbättras. Vid statusbedömningen 2009 användes även stationer med konstgjord infiltration. Detta eftersom vi hade behov att utnyttja den information som fanns. Även vid kartläggning och analys 2013 kan detta behov finnas. Det är viktigt att beslutet om dessa stationer ska ingå eller inte är konsekvent i hela processen. Vad blir följdeffekten vid statusbedömningen om dessa stationer inte ska användas då heller? Det kan också nämnas att den konstgjorda infiltrationen kan utgöra en stor eller lite del av det totala grundvattenflödet, samt att uppehållstiden kan variera stort. När det endast utgör en liten del borde det vara rimligt att använda informationen (?). Även inducerad infiltration kan vara av samma storlek som konstgjord - hur ska dessa hanteras? I mindre förekomster bör en övervakningspunkt räcka i stället för tre. Kan t.ex tillämpas om det E-, F-, G-, H-, I-, K- och M-län T-län Y-län AB-län AB-län Åtgärd a VM kommentar Länen har godkänt att grupperingen används i rapporteringen av övervakningsstationer, men det finns stort behov av att den revideras. Grupperingen är med stor sannolikhet inte användbar i statusklassningen. Förklaring till länen om det inte finns några andra stationer i gruppen Sidan 1

2 kemisk status Kontrollerande övervakning av kemisk status Kontrollerande övervakning av kemisk status Kontrollerande övervakning av kemisk status Kontrollerande övervakning av kemisk status Kontrollerande övervakning av kemisk status Kontrollerande övervakning av kemisk status Kontrollerande övervakning av kemisk status Kvantitativ övervakning Kvantitativ övervakning Kvantitativ övervakning är svårt att placera in en förekomst i en grupp. Arbetsgång kontrollerande övervakning HaV granska arbetsgången för framtagande av kontrollerande övervakningsprogram punkterna 1 till 4. Jag hittar inte dessa punkter 1-4 resp 1-3 under någon rubrik Arbetsgång. Vi har ont om folk som jobbar med grundvatten D-län hos oss. Jag har därför inte kunnat göra någon riktig kvalitetsgranskning av stationerna. Vi godkänner helt enkelt SGU:s förslag på stationer. Undrar hur grupperingsförslaget kan grunda sig S-län på 2006 års förslag OCH påverkansanalysen från a 2008, då dagens förslag är mycket likt det från Anser att grupper kan bestå av GVF som kan ligga längre ifrån varandra utifrån det likartade påverkanstrycket. Varför prioritera Otillfredsställande status för det kontrollerande ÖP? Räcker med att prioritera At Risk. Alla GVF där mätning visar på "otillfredsställande status" eller över "värde för att vända trend" bör ingå i. Om en förekomst i risk har verifierats vara utan Y-län problem, bör den väl ändå kvarstå som a kontrollerande med omdrevsövervakning. Borde kanske framgå i texten om vattendelegationernas fastställande. Kanske man även bör fundera över om friskförklarade förekomster behöver ett annat programupplägg jämfört med den kontrollerande övervakningen i förekomster som aldrig bedömts vara i risk. Kvalitetsgranskning av urval: Bra! Z-län Gruppering av förekomster: Bra att påverkansanalysen inkorporeras i grupperingen. Det skulle vara önskvärt med ett förtydligande hur grupperingen har förändrats från den som föreslogs 2006, vilken ytterligare hänsyn som har tagits till påverkansanalysen som inte ingick Grupperingen från 2006 var för Norrlands del endast en geografisk indelning och inte baserad på påverkansanalysen. Rekommenderade övervakningsstationer till grundvattenförekomster: Varför har inte förekomster som är riskklassade prioriterats? Eftersom analysdata saknades för de flesta grundvattenförekomster så blev det inte så många som klassades som otillfredsställande, utan istället riskklassades de utifrån påverkansanalysen. Innan man kommer till läget att kunna besluta om en (efter verifierande provtagning är klar) bör dessa ingå in en kontrollerande övervakning. Länsstyrelsen i Stockholm saknar helt kunskap om kvantitativ status. Det är därför bra om en nationell ansats och generalisering görs. Det vore önskvärt att övervakning av kvantitativ status koppat till saltvatteninträngning klargörs. Arbetsgång kvantitativ övervakning granska arbetsgången för framtagande av kvantitativt övervakningsprogram punkterna 1 till 3. Jag hittar inte dessa punkter 1-4 resp 1-3 under någon rubrik Arbetsgång. Att utnyttja kommunala mätningar kan förstås vara lite tveksamt eftersom de kanske inte redovisar ett normaltillstånd för förekomsten. Z-län Z-län AB-län HaV Y-län a a a Mer av en kommentar hur Jämtland jobbar och hur arbetet fungerar i norr. Där man velat ha med övervakningsstationer i förekomster som är klassade i risk att inte uppnå god kemisk status till 2015, har dessa lagts till Sidan 2

3 Kvantitativ övervakning Operativ övervakning Prioritering Prioritering Prioritering Provtagningsfrek vens Stationsurval Stationsurval Befintliga kvantitativ övervakning SGU program finns. Regionala utvecklingsprogram finns men detta till ett fungerade program är lång i framtiden. Dock tycker Y län att detta kan lösas nationellt via vattentäkter. Enligt SGU:s övervakningsföreskrift, en skyldighet att övervaka nivåer vid vattentäkter med uttag > 100 m³/dygn. För dessa borde väl ändå data från befintliga mätningar samlas in. Dessa data skulle kanske sedan gå att utvärdera jämfört med SGU:s referensnät. Förslag kvantitativ övervakning: På samma sätt som för kemisk status hade man här kunnat ha ett urval baserat på prioriteringar av nationell och regional miljöövervakning och av provtagningsplatser i förekomster med otillfredsställande status eller är riskklassad. Antalet förekomster med otillfredsställande kvantitativ status är inte många. En förfrågan till respektive Länsstyrelse om möjligheten till kvantitativ övervakning i dessa förekomster hade kunnat gå ut. En annan gruppering av förekomster skulle kunna göras för övervakning av kvantitativ status än de grupperingar som gjorts för kemisk status. Det är olyckligt att det inte klargörs vad operativ övervakning egentligen innebär och vems ansvar det ligger på. Det bör dock påpekas att även vattenförekomster som klassats som at risk bör finnas med i prioriteringen. Dessa bör följas upp för att verifiera statusen eller påvisa förändringar i vattenkvalitén. Vi anser att kriterier och de prioriteringar som gjorts i urvalet av provtagnings-punkter är motiverade Prioriteringen av stationer kan diskuteras framför allt stationer med konstgjord grundvattenbildning. Det är många stationer som påverkas av detta, speciellt de stationer som ligger i stora vattentäkter. Vattenförvaltningen är till för dricksvatten också och inte enbart opåverkade stationer. Men, det bör tydliggöras att stationen har konstgjord infiltration. I Norrlandslänens Strategi, bruttolista är även konstgjord grundvattenbildning med. Dessutom kommer provtagningsmöjligheterna att styra urvalet. Möjligheterna till het är viktig. Kommunerna kan påverka mycket Dokumentet saknar information om vilken miniminivå på provtagningsfrekvens som ska ingå i urvalet. Är det en gång/6 år? I anvisningarna för kvalitetsgranskingen framgår att provtagningsplatser i förekomster med otillfredsställande status har prioriterats. Länsstyrelserna ställer sig frågande till detta eftersom vattenförekomster med otillfredsställande status ska omfattas av istället för kontrollerande. Inför kvalitetssäkringen av stationsval är det viktigt med ett klargörande i denna fråga. Inför kontakter med kommunerna måste Länsstyrelserna få besked från Vattenmyndigheterna vilka konsekvenser det får för kommunerna om deras vattentäkter ingår Z-län a AB-län Förklaring till länen C-län Övervakningsstationer med otillfredsställande status har prioriterats i listor som skickades ut för kvalitetsgranskning C-län Y-län AB-län E-, F-, G-, H-, I-, K- och M-län E-, F-, G-, H-, I-, K- och M-län a Enbart kontrollerande övervakningsstationer rapporteras in. Stationer med operativ kommer att hanteras i den a. En vägledning till länen för deras kontakt med kommunerna tog fram 29 juni Sidan 3

4 Stationsurval Stationsurval Stationsurval Stationsurval Synpunkter på urvalet Tidplan Urvalsprocessen Urvalsprocessen Urvalsprocessen Vattentäkter i berg som provtagningspunkter. Tänkbara frågor från kommunerna kan vara vad analysresultaten ska användas till, kan det medföra krav på analyser med avseende på fler parametrar och vad blir konsekvenserna om man inte lever upp till kvalitetskraven. Varför finns inte övervakningsstationer i sedimentärt respektive kristallint berg med på bruttolistorna över övervakningsstationerna? Önskvärt att de kommer med. Kommer det slutgiltiga urvalet att vara beroende av att avtal sluts med kommunerna vad gäller provtagning i vattentäkter? Vi vidhåller att sådana avtal ska skrivas av vattenmyndigheten och inte av Länsstyrelsen. Hur har möjligheten till provtagning hanterats vid stationsurvalet? Det är bra att länsstyrelserna kan ge synpunkter på grupperingarna och valet av stationer, och att tiden för detta är förlängd. Länsstyrelserna ser det som angeläget att tids för framtagandet av övervakningsprogrammet revideras så snart som möjligt för att underlätta för Länsstyrelserna att planera arbetet. Förslag till tidsplan: 1) Kvalitetssäkringen av provpunkterna (inkl första kontakt med kommunerna) t o m tidigast 15 september då förslagen levereras till VM LST ansvarar (vi bollar även saker med utpekade personer på SGU) Det vore bra om vi sedan också levererade de uppdaterade uppgifterna till SGU och de i sin tur uppdaterar Vattentäktsarkivet. 2) Upprättande av avtal med kommunerna (okt) - LST förankrar avtalsförslagen (tas fram av VM) med kommunerna VM skickar sedan över avtalen till respektive kommun för underskrift. Vi har varit delaktiga i diskussionerna kring urvalsprocessen - de är välgrundade. Önskvärt med tydligare riktlinjer för när och hur man övergår från en kontrollerande till en operativ övervakning. Vi berörs av 18 grupper av förekomster, 8 av dessa delas med grannlänen - rimligt och visar på att man måste samordna övervakningen över länsgränserna. Inget att erinra över att den kvantitativa övervakningen baserar sig på NMÖ då länet inte har någon regional nivåövervakning. Vi har inga synpunkter på urvalsprocessen eller grupperingarna Från Västmanlands sida har jag inga särskilda synpunkter på urvalsprocessen Vattentäkter i berg ( sedimentärt berg) finns inte med alls. Hur ska dessa hanteras? E-, F-, G-, H-, I-, K- och M-län SGU kommer under hösten att arbeta med att ta fram grundvattenförekomster i kristallint berg. Z-län Förklaring till länen Z-län Vattenmyndigheterna tar fram en mall Z-län Förklaring till länen AB-län E-, F-, G-, H-, I-, K- och M-län O-län T-län U-län AB-län delvis a a Ny tidsplan fastslogs på möte med länen den 26 juni Få förekomsten, inga grupper Sidan 4

5 Bilaga 2 Kvalitetssäkring, synpunkter på urvalsprinciper, ytvatten Ämne Synpunkt remiss Myndighet Åtgärd VM kommentar tillvägagångssätt för urval Försurning De kvalitetsfaktorer och parametrar som valts ut under rådande förutsättningar (speglar) miljöproblemen på ett tillfredsställande sätt Påväxtalger IPS är inget bra mått på försurning utan endast ACID bör väljas. HaV Urvalsmetodik har ändrats Urvalsmetodik har ändrats Försurning För växtplankton är endast Artantal tillämpbart för försurningsbedömning. Urvalsmetodik har ändrats Försurning För bottenfauna är främst MILA och MISA tillämpbara för försurning. Urvalsmetodik har ändrats Försurning Surhetsindexen ACID (påväxtalger), samt MILA och MISA (bottenfauna) anges vid ett flertal tillfällen under miljöproblemet eutrofiering. Detta gäller även Antal växtplanktonarter som också är designat för att indikera eventuell försurning och inget annat. Tvärt om så anges även att klorofyllhalten kan användas för försurning. De kvalitetsfaktorer som valts är relevanta för respektive miljöproblem, med viss tvekan om parametrar för morfologiska förändringar. Nuvarande bedömningsgrunder för valda parametrar är inte tillräckligt anpassade för att följa morfologiska förändringar. Länsstyrelsen i Skåne anser att också kvalitetsfaktorn bottenfauna kan användas (icke flygande arter) för att beskriva effekten av fysisk påverkan, kontinuitet. Operativ övervakning Flödesförändringar Bottenfauna ingår även här, vilket är tveksamt, speciellt för MISA. Urvalsmetodik har ändrats BD-län Se svar till M-Län Tveksamt om bottenfaunan är så lämplig för att visa på kontinuitetsproblem i jämförelse med exempelvis fisk. Bottenfauan kommer ändå med för övriga Hymo-miljöproblem. Vissa parametrar har tagits bort från urval. Nytt urval enligt Fysisk påverkan sjöar, flödesförändringar (regleringspåverkan) i) Makrofyter Fysisk påverkan vattendrag, flödesförändringar (regleringspåverkan) i) bottenfauna, ASPT ii) fisk Fysisk påverkan vattendrag, Sidan 5

6 Hur skall bottenfaunan (inkl MILA och MISA) användas för att påvisa morfologiska förändringar? kontinuitetsförändringar i) Fisk Fysisk påverkan vattendrag, morfologiska förändringar i) Bottenfauna, ASPT ii) fisk Se svar till ovan Operativ övervakning hydromorfologi För vattendrag ingår bottenfauna och syrgasförhållanden. Oklart hur dessa skall användas för att övervaka denna påverkan. Bottenfauna ingår även för sjöar, vilket är än mer tveksamt (definitivt inte MILA). Operativ övervakning Flera inkluderade kvalitetsfaktorer brukar normalt inte användas för att övervaka hydromorfologi t ex vattenfärg, syrgas och bottenfauna. Är detta verkligen korrekt? Vi är däremot väldigt tveksamma till att kvalitetsfaktorerna för fysisk påverkan kommer att spegla det utpekade miljöproblemet. Vissa av dem, som makrofyter, fisk och bottenfauna, har möjligen potential till att göra det i framtiden. Som det ser ut idag så finns inga bedömningsgrunder och alltså inga användbara verktyg för att koppla dessa kvalitetsfaktorer till påverkan. Speciellt ljusförhållanden och syrgasförhållanden i vattendrag är idag i stort sett okänt hur de skulle spegla morfologiska förändringar. De mäts dessutom inte i någon större utsträckning i vattendrag utan främst i sjöar med misstänkta övergödningsproblem. Urvalsmetoden blir dessutom lite inkonsekvent eftersom det i flera fall i urvalet inte tas med data, exempelvis för flodpärlmusslor, på grund av att den inte finns bedömningsgrunder. Ljusförhållanden och syreförhållanden är inte bra kvalitetsfaktorer för att titta på konsekvenserna av morfologisk förändringar. Det är även tveksamt hur bra bottenfauna är för detta syfte. Finns det verkligen tillförlitliga bedömningsgrunder. Fisk fungerar nog bäst men det bedöms vara svårt att särskilja påverkan av morfologiska förändringar från t ex försurningspåverkan. Se svar till ovan Se svar till ovan W-län Se svar till ovan X-län Se svar till ovan X-län Se svar till ovan X-län Se svar till ovan Sidan 6

7 Övergödning Övergödning Övergödning Övervakning av skyddade områden -Art- och habitatdirektivet Övervakning av skyddade områden -Art- och habitatdirektivet Övervakning av skyddade områden -Art- och habitatdirektivet Övervakning av skyddade områden -Punkter där dricksvatten tas ut Övervakning av skyddade områden -Punkter där dricksvatten tas ut Vi anser att det i dagsläget saknas bedömningsgrunder för bottenfauna för att bedöma påverkan av flödesförändringar. För miljöproblemet övergödning i kustvatten anser vi att Ljusförhållanden, siktdjup inte är lämplig i Bottenviken. I den kvalitetsfaktorn har förutom siktdjup även färg och turbiditet använts i urvalet. Orsaken till dess o är att kopplingen är starkare vattnets humusinnehåll än till förekomsten av växtplankton. Inte heller mjukbottenfauna är lämplig för urval för övergödningsstationer vid kusten om det är tänkt att datat ska kunna statusklassificeras. Orsaken är den storskaliga vitmärlekrasch som gör kvalitetsfaktorn svår att använda i Bottniska viken. Operativ övervakning Eutrofiering Valda vattendrag innehåller även MISA och i några fall t o m MILA, vilka inte är tillämpbara för eutrofiering (endast försurning). För uppföljning av skyddade områden är det viktigt att samordna olika övervakningsprogram inför framtagandet av ett nytt ÖP. Det är bättre att satsa på vidareutveckling tillsammans med berörda aktörer och att först göra en samlad bristanalys. Havs- och vattenmyndigheten instämmer i att inga stationer rapporteras för övervakning av Artoch habitatdirektiet i detta skede Länsstyrelsen har bra överblick över de områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet och vad som är relevant för uppföljningen av tillståndet i dessa. Det skulle därmed vara möjligt att ta hänsyn till Natura 2000-områden vid urvalet av befintliga övervakningsstationer. Detta skulle dock kräva en del tid och den korta tids för uppdraget är begränsande för möjligheten att göra ett sådant urval. För ytvattenförekomster som är dricksvattentäkter (råvattenanalys), verkar det inte rimligt att anta att prioriterade ämnen släpps ut bara för att de mäts på ett ställe. Men, det kanske inte har någon stor betydelse inför rapporteringen. Det är bra att övervakningsstationer för drickvattentäkter väljs ut. Antagandet på sidan 2 Vi gör därmed ett antagande att om mätningar görs så släpps ämnena ut, är däremot inte alltid sant. Åtminstone görs i vårt län mätningar för att reda ut om det är relevant att X-län Se svar till ovan AC-län AC-län BD-län HaV X-län BD-län Problemet härrör snarare till fungerande bedömningsgrund. Dessutom kan KF framöver ge information om klimatförändringar och ökad humustillförsel till havet. Problemet härrör snarare till fungerande bedömningsgrund och de facto att det faktiskt varit en stor förändring i faunan, snarare än att KF inte är lämplig. Urvalsmetodik har ändrats Alla län har inte denna infromation och det är alltför tidskrävande och hinns inte med till ÖP2012. Ingen övervakning i ytvattentäkter har valts ut ännu. Däremot kan en ytvattentänkt har kommit med i urvalet till övervakning av prioriterade ämnen. F-län Urval till skyddade områden ytvattentäkter sker utifrån SGU:s arkiv. En beställning till SGU ska göras. Sidan 7

8 Övervakning av skyddade områden -Punkter där dricksvatten tas ut Övervakning av skyddade områden -Punkter där dricksvatten tas ut Övervakning av särskilt förorenande ämnen/andra förorenande ämnen. Övervakning av särskilt förorenande ämnen/andra förorenande ämnen. Övervakning av särskilt förorenande ämnen/andra förorenande ämnen. Övervakning av särskilt förorenande ämnen/andra förorenande ämnen. börja mäta vissa ämnen. Vi har inte alltid kunskap om ämnena släpps ut nu, eller om det bygger på historiska verksamheter eller en sammanvägd bedömning utifrån påverkansanalyser. Vilka ämnen som mäts väljs dessutom dels utifrån misstankar om förekomst och dels genom tillgängliga analyspaket. Bedömningen från Havs- och vattenmyndigheten är att urvalet är godtagbart under rådande förutsättningar men inte optimalt.// Det är inte helt optimalt då denna övervakning inte haft syftet att övervaka det skyddade området. EUdirektiv ställer krav på andra parametrar som kommunernas råvattenkontroll i viss mån kan tillmötesgå. På sikt bör kommunernas råvattenkontroll integreras i övervakning av skyddade områden enligt RDV. Havs- och vattenmyndigheten efterfrågar resonemang angående urval av stationer för övervakning av skyddade områden för grundvatten. Vad gäller övervakning skyddade omr "dricksvatten ytvatten" har vi ingen övervakning specifikt för det. Det kan finnas inrapporterade stn i vattentäktsarkivet hos SGU. Men de har inte fått något uppdrag än av VM att plocka ut dessa på ytvatten. Det enda som finns med är en NMÖ, omdrev i Öjaren och flera SRK stn i Dellen sjöarna som även skulle kunna användas som övervakning av skyddade omr "dricksvatten". Vi anser att denna övervakning bör redovisas i alla fall som en kontrollerande övervakning. Kan man redovisa övervakning av prioriterade ämnen utan att utsläpp bevisats borde samma gälla för särskilt förorenande ämnen och utsläpp i betydande mängd. Det är ju många ämnen som mäts inom MÖ som inte kommer att rapporteras, vilket är synd. Men vi förstår dilemmat med att definitionen inte är klar vad gäller SFÄ och betydande mängd. Naturvårdsverket anser vidare att övervakning av särskilt förorenande ämnen bör rapporteras i ÖP Vi håller med VM att i första hand är det viktigt att ha ett nationellt beslut om vilka ämnen ska betraktas som SFÄ och hur ska betraktas betydande mängd för SFÄ innan man lämnar ett förslag för övervakning av SFÄ till EU. HaV X-län Urval till skyddade områden ytvattentäkter sker utifrån SGU:s arkiv. En beställning till SGU ska göras. AC-län BD-län NV När Sverige har beslutat hur SFÄ ska hanteras, t.ex. vad som är betydande mängd. När Sverige har beslutat hur SFÄ ska hanteras, t.ex. vad som är betydande mängd. När Sverige har beslutat hur SFÄ ska hanteras, t.ex. vad som är betydande mängd. Sidan 8

9 Övervakning av särskilt förorenande ämnen/andra förorenande ämnen. Övervakning SFÄ Det är viktigt att dessa ämnen är prioriterade i VM arbetet under 2012 och att SFÄ övervakning ska prioriteras inom nästa övervakningsprogram. Länsstyrelsen Östergötland anser att man bör ha ett ÖP-program för särskilt förorenande ämnen (SFÄ), trots att en definition av vad som är att betrakta som betydande mängd saknas. Om en föroreningshalt översskrider både bakgrundshalt och effektgränser levande organismer anser vi att man har en betydande påverkan av SFÄ och att SFÄ bör ingå i ett ÖP-program. Detta är fallet i flera vattenförekomster i Östergötlands län, och vi anser att det är bättre att rapportera för många stationer än inga alls. Det är olyckligt att den nationella klassningen av At risk kemisk status exklusive kvicksilver och Miljögifter exklusive kvicksilver ledde till felaktigheter i VISS. Att använda samma stationer för operativ övervakning som den kontrollerande kommer att ge en felaktig bild av den operativa övervakningen, som kommer att verka bättre än den är. Som en nödlösning måste det dock accepteras eftersom det inte finns tid att korrigera detta i VISS innan beslutet ska tas. Vattenmyndigheten bör fundera på om inte urvalet utifrån riskområden ändå blir mer rättvisande, trots felaktigheterna i VISS. Har stationer inom den nationella screeningen plockats bort då den inte är kontinuerlig? Att miljöproblemet Miljögifter inte ingår i den operativa övervakningen medför också ett annat problem och det är att biologiska studier i dessa riskområden faller bort. Studier på bottenfauna kan nämnas som exempel. Det är ok, vi får förbättra underlaget i VISS så att det går att göra en vettig bristanalys. Eventuellt skulle övervakningen av de prioriterade ämnena kunna användas även för de särskilt förorenade ämnena, SFÄ. Detta eftersom många provtagningsprogram inte har skilt på prioriterade ämnen och SFÄ, utan mäter ämnen under båda kategorierna. E-län AC-län AC-län AC-län BD-län G-län delvis Felaktigheterna bör rättas till i VISS, men kräver en ganska grundlig genomgång. Nytt urval enligt beslut på möte med VM och NV Kontrollerande övervakning, prioämnen: - all övervakning i vatten, biota och sediment Operativ övervakning, prioämnen: - all övervakning i vatten, biota och sediment exkl. omdrevsstationer. Ja, screeningar och inventeringar är ett komplement till löpande övervakning och användbar till bedömning av status. Men i ÖP 2012 har endast löpande övervakning valts ut Bra att fel åtgärdas i VISS Se kommentar F 36 Sidan 9

10 En möjlighet att rapportera en delmängd som endast operativa stationer kan vara att använda stationer som övervakar prioriterade ämnen inom recipientkontroll. Övriga kan användas för kontrollerande övervakning.vad som innebär minst extra förklaringar vid rapporteringsförfarandet bör vara avgörande. Länsstyrelsen anser emellertid inte att en provtagningsfrekvens av en gång per sex år är tillräcklig för vare sig kontrollerande eller ett operativa program. När det gäller metoden för urvalet av stationer till av prioriterade ämnen i ytvatten (remissens bilaga 1) undrar Naturvårdsverket över bortsorteringen av övervakningsstationer i små vattendrag som inte är vattenförekomster med där aktiviteten har kopplats till en större sjö som är vattenförekomst. Ibland kan detta tillvägagångssätt vara lämpligt medan det i andra fall innebär att relevant information går förlorad. Har någon analys gjorts av effekten av detta och antalet stationer som sorterats bort? Detta ställningstagande tycks inte heller stämma överens med det övervägande som gjorts tillsammans med HaV om att stationer behöver representera den vattenförekomst som den ligger i. NV anser att analys av prioriterade ämnen i snäckor bör kunna rapporteras likväl som att övervakning av dessa ämnen i annan biota godkänns. I båda fallen måste en omräkning ske från biota till vatten för jämförelse mot EQS för vatten. Vi anser att pågående/planerade projekt (t.ex. påverkansanalysen för miljögifter, kemikaliekartläggningar, SFÄ-projektet, effektbaserade bedömningsgrunder för miljögifter, osv) kan förbättra underlaget för att bedöma riskområden och hjälpa till att ta fram övervakningsstationer för MÖ av miljögifter i framtiden (ÖP 2016). Det gäller båda kontrollerade och av prioämnen. HaV M-Län NV NV X-län delvis delvis Se kommentar F 36 Omdrevssjöar är borttagna ur det operativa programmet men behålls i det kontrollerande där provtagningen vart sjätte år ände kan bidra till den övergripande bilden av olika ämnens halter i sjöarna. ÖP 2012 ska enbart omfatta övervakning i vattenförekomster enligt beslut på lync-möte 26/4 med VM, HaV, SMHI och SLU. Frågan gällde främst övervakning av sötvattenssnäckor i ett RKprogram. enligt beslut på möte med NV och VM Sidan 10

11 Havs- och vattenmyndigheten bedömer att denna fråga berör länsstyrelser först och främst i detta skede. Havs- och vattenmyndigheten kommer att göra nationella deskriptiva sammanställningar över fördelningar av stationer så småningom frö att använda frö analys och underlag av övervakningsprogram och kommer då att ta ställning till materialet på stationsnivå. NV saknar de stationer som lades till i det nationella övervakningsprogrammet 2007, då antalet stationer fördubblades för att förbättra yttäckningen. Det saknas en översikt, omfattande alla vattendistrikt, som visar hur många vattenförekomster som övervakas med med avseende på vattenkemi, respektive biologi. En sådan översikt hade gjort det lättare att överblicka övervakningens omfattning och balans mellan vattenkemiska och biologiska undersökningar. Det verkar också vara oklart vad som skall klassas som kontrollerande, respektive. Flera vattendistrikt har tagit med recipientkontrollprogram (RK och SRK) i urvalet för den kontrollerande övervakningen, vilket ter sig något märkligt då recipientkontrollen generellt bör klassas som operativ övervakning. Med tanke på att kalkeffektuppföljningen (KEU) är en uppföljning av åtgärd och ofta inte har den het som krävs för kontrollerande övervakning finns också en viss tveksamhet hur KEUstationerna skall klassas och väljas ut. Det är därför olyckligt att urvalet till den kontrollerande övervakningen domineras (63%) av KEU-stationer. Antalet av övervakningsstationer för övervakning av fisk i vattendrag varierar kraftigt mellan de olika vattendistrikten, från endast 43 stationer i Norra Östersjöns vattendistrikt till 440 stationer i Västerhavets vattendistrikt. Visserligen beror till stor del den stora skillnaden på hur omfattande kalkeffektuppföljningen är inom de olika vattendistrikten, men strävan borde ha varit att erhålla en något mer likvärdig omfattning på den kontrollerande övervakningen av HaV Noteras NV Gäller kustmö i alla distrikt, finns beskrivet vilka stationer i resp remissvar. Orsaken till att stationerna inte kommit med är kvalitetsbrister i inläggningen i VISS, felaktiga koordinater, fel koppling till kommuner och VFK. Detta har åtgärdats. SLU En sammanställning av programmen kommer att ingå i resp rapport. SLU SLU SLU Då den kontrollerande övervakningen ska omfatta vatten i alla statusklasser kommer övervakning som är av mer operativ natur, såsom kalkeffektuppföljning och recipientkontroll, kunna finns med som både kontrollerande och. Då den kontrollerande övervakningen ska omfatta vatten i alla statusklasser kommer övervakning som är av mer operativ natur, såsom kalkeffektuppföljning och recipientkontroll, kunna finns med som både kontrollerande och. Sidan 11

12 fisk. Övervakningsfrekvensen variera också kraftigt för de utvalda övervakningsstationerna, från provfisken varje år till provfisken var sjätte år. En mer likartad hantering av provfiskefrekvensen är önskvärd. (SLU, fisk) Vissa vattenförekomster och övervakningsstationer är upptagna både inom NMÖ och inom RMÖ, vilket gör att de riskerar att provfiskas dubbelt samma år. Det är önskvärt med en mer enhetlig namngivning av övervakningsstationerna inom såväl kontrollerande övervakning som. Nu förekommer en blandning av vattendragsnamn och stationsnamn. För att få en mer enhetlig hantering bör vattendragsnamnet frikopplas från stationsnamnet på det sätt som namngivningen av elfiskelokalerna har hanterats i elfiskeregistret. Salinitet är inte med i alla marina mätstationer, men det bör alltid ingå. Denna parameter ger viktig information om blandning av olika vattenmassor. Mätning bör ske på flera djup. Mätstationer bör placeras centralt i en kustvattenförekomst eller där största djupet finns om denna plats inte ligger för nära ett utlopp (flod, reningsverk eller industri). SMHI anser att det är viktigt att så många mynningspunkter som möjligt ingår med åtminstone månatliga mätningar. I dessa bör inte bara tot- P och tot-n ingå utan även dess olika fraktioner, inklusive NO 3, NO 2, NH 4N och PO 4P. För att förstå transportdynamiken bör också analys på både filtrerat och ofiltrerat vatten göras för att fånga upp andelen partikulärt bunden N och P. Mätdata ska analyseras av ett ackrediterat laboratorium. SLU SLU SMHI SMHI SMHI SMHI Detta får tas med datavärdar och andra övervakningsaktörer. Det finns ingen möjlighet att ändra befintlig övervakning utan ÖP2012 får innehålla den övervakning som bedrivs i dess nuvarande form. Krav på parametrar, placering av stationer samt ackreditering får beskrivas i den a. Det finns ingen möjlighet att ändra befintlig övervakning utan ÖP2012 får innehålla den övervakning som bedrivs i dess nuvarande form. Krav på parametrar, placering av stationer samt ackreditering får beskrivas i den a. Det finns ingen möjlighet att ändra befintlig övervakning utan ÖP2012 får innehålla den övervakning som bedrivs i dess nuvarande form. Krav på parametrar, placering av stationer samt ackreditering får beskrivas i den a. Det finns ingen möjlighet att ändra befintlig övervakning utan ÖP2012 får innehålla den övervakning som bedrivs i dess nuvarande form. Krav på parametrar, placering av stationer samt ackreditering får beskrivas i den a. Sidan 12

13 I urvalet av stationer för den operativa övervakningen fattas ofta flera av kvalitetsfaktorerna som faktiskt mäts inom vattenförekomsten. Detta trots att de är med i listan på relevanta kvalitetsfaktorer för det aktuella miljöproblemet. Det är vid SRKstationerna som detta fel uppmärksammats. Detta har kommenterats i kolumnen övriga kommentarer Om en vattenförekomst har fler än ett miljöproblem är det inom operativa programmet lite inkonsekvent hur många gånger samma station för någon biologisk KF används. En fiskstation inom KEU kan exempelvis finnas med som en rad för miljöproblemet ACID och ytterligare en rad för MORPH. För SRK-stationerna finns vissa vattenförekomster som är påverkade av KONT och FLOW och då kan det vara så att bottenfaunan finns med för FLOW och fisket för CONT med inte för FLOW. Detta har observerats vid SRK-stationerna och är inte kommenterat i kolumnen övriga kommentarer De program som är mest stabila är den nationella (NMÖ) och regionala (RMÖ) miljöövervakningen. Programmet för RMÖ kommer att revideras, men gäller fram till 2016 KEU stationerna kan inte garanteras vara kvar eftersom vi ser förbättrade tillstånd i vattenmiljön då antropogen påverkan minskar. Sannolikt kommer ett antal stationer avvecklas inom KEU fram till 2016 För vissa vattenförekomster finns dubbletter kemiska data då fler än ett övervakningsprogram finns, nämligen NMÖs omdrevssjöar och KEU. Möjligen är NMÖ mer stabil än KEU, men omdrevssjöarna mäts vart sjätte år medan de inom KEU programmen mäts en gång om året, och kanske därför ändå kan anses om en bättre övervakningsstation. Men detta kanske är ett medvetet val från Vattenmyndighetens sida? Detta har kommenterats i kolumnen övriga kommentarer. Generellt så tolkar vi direktivets definition av operativ och kontrollerande övervakning annorlunda än Vattenmyndigheterna. Enligt vår mening så tillhör programmen för omdrevsjöar, trend- och referensvatten kontrollerande W-län Detta torde ha sin grund i hur det finns inlagt i VISS. Orsaken får kontrolleras. W-län Detta är ett reslutat för hur urvalet gått till och finns med under arbetsprocessen. Vid inläggning i VISS ska detta korrigeras så att en station bara finns med en gång. W-län W-län W-län W-län delvis delvis delvis VM och HaV är medvetna om detta. Det som rapporteras får bli den övervakning som bedrivs någorlunda stablit under Krav på framtida övervakning får behandlas i den a och till ÖP 2016 kommer ett nytt urval att göras. VM och HaV är medvetna om detta. Det som rapporteras får bli den övervakning som bedrivs någorlunda stablit under Till ÖP2016 kommer ett nytt urval att göras. Om mer frekvent övervakning bedrivs i samma vatten som en omdrevsstation tas båda aktivteterna med. Definition av de olika typerna av övervakning av diskuterats och enats kring mellan VM, NV och SGU i ett tidigt skede i arbetet med revision av vattenförvaltningens övervakningsprogram. Sidan 13

14 övervakning medan programmen för SRK och KEU är typisk operativ övervakning. Vi inser dock att detta ÖP 2012 är någon form av nödlösning på grund av tidsbrist KEU borde enbart ligga under då programmet är till för att följa upp kalkeffekten. Vad menas med område när ni talar om representation av områden? En vattenförekomst, ett vattendrag med flera vattenförekomster, ett huvudavrinningsområde, ett distrikt eller något helt annat? Ur politisk synpunkt vill jag framföra att är det viktigt att alla kommuner tidigt påbörjat arbeta enligt ramdirektivets intensioner. Och prioriterar övervakningen av skyddade områden framför allt dricksvattentäkterna. Tydliga kriterier för hur kvalitetskontrollen av miljöövervakningsdata ska göras saknas. Viktigt att endast korrekta data läggs in i VISS och används för bedömning X-län X-län BVD delegation BVD delegation Förklara förkortningar BVD delegation Då den kontrollerande övervakningen ska omfatta vatten i alla statusklasser kommer övervakning som är av mer operativ natur, såsom kalkeffektuppföljning och recipientkontroll, kunna finns med som både kontrollerande och. Plan för löpande ajourhållning av information i VISS ska tas fram. I VISS finns dock inga mätdata för bedömning, endast den sammanvägda slutbedömningen för parametrar, kvalitetsfaktorer, åtgärdsbehov etc. Viktigt att VM s önskan att snabbt bemöta EU s kritik angående Sveriges miljöövervakning inte tillåts riskera att kvantitet går före kvalitet när det gäller indata. För att slutprodukten ska bli ett väl genomarbetat ÖP måste processen tillåtas ta tillräcklig tid. Vad jag förstår behöver vi formellt inte skicka in nytt ÖP förrän 2016? Genomför en översyn av indelningen av vattenförekomster med ambition att slå samman närliggande likartade vattenförekomster rimligare mängd och bättre koncentrerad miljöövervakning Tydliga riktlinjer för var/när mätning ska anses vara representativ för en vattenförekomst saknas (och kunna utgöra grund för beslut om MKN uppfylls eller ). Exempelvis: Var i vattenförekomsten ska provtagningen genomföras för att anses vara representativ? Hur många resultat? BVD delegation BVD delegation BVD delegation Tas med HaV. Formellt ska ett nytt program rapporteras 2012 i och med COM:s kritik på rapporteringen av ÖP 2007 samt art 13-rapporteringen Inte en fråga för övervakningsprogram men väl för kartläggning och analys, frågan skickas vidare. ÖP 2012 utgår från existerande övervakning. Riktlinjer kring representativitet m.m får ingå i den eller riktlinjer/handböcker för övervakning. Sidan 14

15 MKN för prioriterade ämnen har gränsvärdesstatus i Sverige och vattendelegationens beslut kan inte överklagas. Därför mycket viktigt att delegationens beslut fatts på korrekt grund och att proceduren följer vad som anges av EU om hur klassificeringen ska genomföras. Det gäller både hur provtagningen ska genomföras och vilka medier som ska användas för klassificering (för de flesta ämnen gäller halt i vattenfas, för några anges även biota = fisk etc) BVD delegation Kostnad effektanalys saknas BVD delegation Operativ övervakning måste bli en delmängd av den övervakning som väljs ut som kontrollerande (samma grundkriterier används för urvalen). Är tanken att de stationer och parametrar som väljs för operativ övervakning för aktuella miljöproblem och vattenförekomster ska plockas bort från den kontrollerande övervakningen? I dagsläget ligger de i båda filerna vilket har skapat en viss förvirring. Dock är det en begränsning att enbart rapportera övervakning som sker i vattenförekomster, då det kan finnas övervakningspunkter av intresse även i de mindre vattensamlingar som kategoriseras som övrigt vatten. Generellt finns brister i övervakningsprogrammen för att de ska uppfylla syften att de ska uppfylla syften att beskriva status och följa upp miljökvalitetsnormer och åtgärder. Dessa brister bör dokumenteras så att prioriterade frågor kan identifieras för arbetet under de närmaste åren. Målsättningen bör vara att det svenska övervakningen av vattenmiljöerna bättre svarar mot gällande lagstiftning. Länsstyrelsen anser att det inte är bra om en viss övervakningslokal/aktivitet finns kodad som både som. Detta skapar otydlighet och därmed osäkerhet. Länsstyrelsen saknar ännu ett förslag till strategi för undersökande övervakning F-län + M- län G-län HaV M-Län M-Län + G- län Viktiga synpunkter som får behandlas på lång sikt men inte till ÖP2012. Vissa stationer kommer att kodas som både operativa och kontrollerande. Endast övervakning i vattenförekomster rapporteras Strategi även för övervakning i övriga vattentas med i den. En strategi håller på att tas fram Sidan 15

16 Länsstyrelsen konstaterar att det fortfarande råder bristande samordning mellan program. Det gäller särskilt den nationella övervakningen som inte utnyttjat befintliga stationer när informationen lagts in i VISS. Ett exempel är det nationella programmet Omdrevssjöar där stationerna genomgående har lagts på utloppspunkten trots att det i många fall finns befintliga pelagialstationer i de regionala programmen. När det gäller kvalitetskrav på stationerna anser Naturvårdsverket att det bör vara ett krav framöver att resultat från stationerna ska finnas hos datavärd även om det inte varit ett krav vid detta urval. Överlag så förefaller urvalsprocessen ha genomförts på ett förhållandevis bra sätt, med tanke på de givna förutsättningarna. (SLU) Kontrollerande övervakning hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, i nuläget är det enbart med stationer för de hydrologiska parametrarna. Hur sker övervakning av kontinuitet och morfologi? Biotopkartering? N-län NV S-Län Viktig synpunkt som bör beaktas vid revidering av nationella program. Kan innebära besparingar. Detta borde på sikt redovisas i övervakningsprogrmmet. Skulle underlättas om/när biotopkarteringsdatabasen blir kopplad till VISS Sidan 16