Perspektiv på lärande och hälsa ett uppdrag för hela skolan

Transkript

1 Perspektiv på lärande och hälsa ett uppdrag för hela skolan Eva Hjörne

2 Agendan Perspektiv på skolsvårigheter en kort historisk tillbakablick Forskningsprojekt om elevhälsoarbete i praktiken före och efter senaste skollagen Skolverkets satsning för en hälsofrämjande skolutveckling

3 Sverige Policy En skola för alla Alla ska ha tillgång till en likvärdig och inkluderande skola I praktiken 20% av alla barn har skolsvårigheter och är i behov av särskilt stöd (Andreasson et al, 2014) Läsåret 2017/18 har 5,2 % (ca ) av eleverna i grundskolan åtgärdsprogram (Skolverket, 2018) 25,9 % av eleverna slutar grundskolan utan fullständiga betyg (Skolverket, 2017) Larmrapporter om ökande ohälsotal bland barn och unga och alltfler barn erhåller paradoxalt nog diagnoser i en skola som satsar på förebyggande och hälsofrämjande arbete

4 Att beteckna skolproblem en historisk överblick Moralisk/ religiös diskurs (1800-talet) Psykologisk/ Medicinsk diskurs (tidigt 1900-tal) Pedagogisk/ Medicinsk diskurs (1930-talet) Social/ Psykologisk diskursl (1960 s) Biomedicinsk/ Neuropsykiatrisk diskurs (1990-talet) Psykiatrisk/ Psykologisk diskurs (2016-) vanartig sinnesslö psykopat bråkig Damp ADD/ADHD idiot trög hysteriker ängslig Aspergers AST Fattig dum nervös snattare ADHD PTSD oböjlig undermålig svagbegåvad skolomogen Tourette OCD stygg idiot skolkare CP Dyslexi PDA (pathological demand avoidance) lat halvidiot ordblind MBD Dyscalculi Språkstörning Utomäktenskapliga barn kvartsidiot vänsterhänt Dagdrömmare Svåra hemförhållanden Conduct Disorder NPF-are Ångest Depression Bipolär Nyanländ

5 Följt av exkludering med placering i 1890 Idiotklass 1930 Psykopatklass Svagklass 1962 Skolmognadsklass Hörselklass, Synklass Hjälpklass, Läsklass Frilufts- och hälsoklass CP-klass OBS-klass 1975 MBD-klass 1998 Särskild UndervisningsGrupp: Damp-klass 2002 SUG: ADHD-klass, Aspergers-grupp, Paradiset, Vita Huset, Oasen, Lilla Klassen, Äppelgården 2010 SUG: AST+ADHD-blandade grupper, språkklass, lärstudio 2015 SUG: Flexklasser 2018 Resursskola, SUG

6 Studier av elevhälsoarbete: Tre forskningsprojekt mellan Elevhälsoteamsmöten ca100 st Bandinspelade ca 250 tim Tio skolor Transkriberade Fältanteckningar Dokument protokoll Finansierat av FAS (numera Forte), RJ, VR 6

7 Moa, 8 år Bitr rekt: Sen idag så fick ja ett nytt namn ehh..som ja inte riktigt vet här en Moa ehh, jag vet så här detta är en mycket duktig tjej som var ehh..väldigt duktig när hon började som sexåring, ni vet allt de här kunde läsa och allt det här Rekt: Vilken klass går hon i nu? Bitr rekt: Nu går hon i R3. ehh.. så första skolåret så var det så där hon tyckte allting va jätteroligt å va duktig å alltihopa då va, å så förra året då så var det så att hon umgicks ganska mycket med- var mycket tillsammans med dom som va ettor på något sätt å eftersom hon var duktig å även mognadsmässigt kanske platsade där plus.. men hon hade också en bästis som var sexåring då å så förra året då vet jag att dom sa att hon tyckte att skolan var så tråkig och hade lite skolvägran å lite såna här - svårt å få iväg henne till skolan å mamman kände att hon ville att hon blev lite understimulerad ja, ni vet ju hur det var.. situationen mycket vikarier å mycket såna nya lärare å nya grejer då va.. 7

8 Forts Bitr rekt: så vi tänkte väl lite granna så här att ehh..när hon nu då börjar tvåan till hösten här så kommer det- så blir det nya klasskamrater igen ehh..lite äldre elever som hon var klasskamrat med tidigare så att kanske det blir lite mer utmanande å så då va, och att det skulle gå bättre ehh..nu vet jag bara så här att mamman hade flugit på då stackars Karin (läraren) nu är dom ju nya på fritids bägge två är nya där nere på avdelningen som naturligtvis inte hade nån förhistoria alls å sagt att hon måste hon kan ju inte gå kvar här på fritids å hon trivs inte hon är deprimerad å hon är så här liksom väldigt starka ordalag nu är ju mamman vad ska jag säga.. ehh..en människa som lätt hetsar upp sig så då kanske va Rekt: Mmm Bitr rekt: Jag kände så här att ehh.. det kanske vore läge att ehh.. ta dom här signalerna på allvar å liksom fundera vad det är som fattas flickebarnet Rekt: Mmm ehh.. hon har ju inte varit föremål för nånting (?) Bitr rekt: ingen evk inte nånting Rekt: Men det är kanske inte så dumt att man börjar 8

9 Resultat från elevhälsoprojekten Präglades av ett åtgärdande perspektiv Individinriktat synsätt där barnen ses som problematiska och förklaringar till skolproblem hamnar inuti barnet. Det är barnet som ska utredas och fixas till medan skolans praktik tas för given och görs osynlig Individualiserande kategorier som används gör skolproblem till elevproblem alltid varit så Elevens röst är inte närvarande Neuropsykiatriska diskursen som används frekvent idag i sig inget nytt Läraren mycket lite involverad i elevhälsoarbetet Hjörne & Säljö, 2013

10 Elevhälsa från 2010 förstärkt uppdrag och rektors ansvar 1. Elevhälsan skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande och 2. Stödja elevers utveckling mot utbildningens mål (Skollagen kap 2, 25) Insatserna präglas av ett samband mellan lärande och hälsa När jag mår bra lär jag mig! Och tvärtom; när jag lär mig mår jag Lärande Pedagoger Elevhälsa Hälsa Specialister - EHT

11 Pågående studier-elevhälsoarbetet Forte Audioinspelat 58 Elevhälsoteamsmöten - ca 150 tim Mötesstruktur: 2,5 tim EHT där, förutom rektor, specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska, pedagoger (lärare, fritidspedagog) ingår 5 skolor under 2016/17

12

13 Nya strategier i EHT-arbetet några resultat Lärare och pedagoger, även fritidspedagoger, medverkade vid elevhälsoteamsmötena varje deltagare uttalade sig utifrån sin expertroll och kompetens fokus på det positiva, på möjligheter istället för på det negativa, på hinder skolan och EHT utnyttjade hela skoldagen i ett förebyggande och hälsofrämjande arbete; rasterna och fritids organiserades det åtgärdande arbetet fokuserade på pedagogernas ansvar och strategier istället för på elevens tillkortakommanden samsyn och samverkan mellan pedagoger och elevhälsopersonal skolan ägde problemet, inte eleven Hjörne, 2018

14 Att höja skolans elevhälsokompetens ett processarbete för en likvärdig utbildning kurs i SPSM:s regi 400 skolor runt om i landet, 2000 deltagare Följt kursen under 1 år genom alla kursmoment Individuella loggböcker EHT gemensam dokumentation Deltagarnas förväntningar, invärdering Utvärdering 7 skolors elevhälsoteam (37 teammedlemmar) deltog

15 Förväntningar på kursen några ex att vi kan arbeta mer hälsofrämjande, att hitta effektiva verktyg för ALLA på skolan. Att inte hamna i informationsutbyte, att inte ha psykologresurser som underutnyttjas/används som utredningsfunktion få till en metodutveckling, elevnära synsätt där pedagogerna är delaktiga, en främjande arbetsmiljö i skolan med goda relationer barn-barn, lärare-barn Vår största utmaning är att jobba med det förebyggande arbetet Det är svårt att få personalen delaktiga på ett bra sätt, så det inte bara blir att flytta problemet. Ibland kan man känna att flera ärenden inte skulle hamna på EHT om vår undervisning rent generellt vore mer inkluderande. Att vi arbetade mer med att ge varje enskild pedagog verktyg för att arbeta med inkluderande arbetssätt och formativ lärmiljö Att få lära mig mer om hur man kan utveckla elevhälsoarbetet till att arbeta mer förebyggande. Hur man skapar och utvecklar ett effektivt elevhälsoteam för oss på skolan med hjälp av alla kompetenser.

16 Pyramiden: Elevhälsa är ett tillsammans-arbete

17 Deltagarnas förslag på strategier för att höja elevhälsokompetensen FÖRHÅLLNINGSSÄTT-EHT Salutogent arbetssätt KASAM Värdegrund Samsyn fånga behov i sin linda EHT 50% förebygga/främja - 50% åtgärdande Öka tillgänglighet för EHT INVOLVERA LÄRARE och ANNAN PEDAGOGISK PERSONAL Hälsa Lärande Samverkan EHT-lärare Tillgängligt lärande Systemisk teori Vygotsky Lärstartegier Holistiskt synsätt KONKRETA INSATSER Pedagogiska samtal med elever Obs/kartläggning av klassen PBS-Positivt Beteendestöd Relationsskapande åtgärder Lågaffektivt bemötande Handledning Ta reda på forskning Temaveckor KBT-teorier Fritids och rasten

18 Röster vid utvärderingen av kursen Kursen har varit jättebra och gjort att vi har tänkt på ett annat sätt, liksom fått fokus på vad är det som är viktigt och var ska vi börja. Särskilt Pyramiden var viktigt för oss. Och då blev det här, det är ju grunden vi måste bygga. Tidigare var det bara brandkårsutryckningar hela tiden. Ingen har heller riktigt tagit ansvar för elevhälsan. Är det bara specialpedagogens uppgift att fokusera på elevhälsa eller är det hela skolans uppdrag? Elevhälsan bryggar ju mellan det specialpedagogiska och det pedagogiska arbetet i klassrummet. Det har vi jobbat jättemycket med. Alla har fått syn på sin del och att de är viktiga, alla är ansvariga för alla elever Fått hjälp att lyfta blicken

19 Rapporterade resultat efter kursen Utveckla EHT mötestrukturen ½ dagsträffar Utveckla rutiner och dokumentation Tydliggöra roller Fortbilda personal i NPF-området m m Påbörjat samarbete med pedagogerna som bjuds in till EHT Rektor viktig i utvecklingsarbetet Arbetet blir svårt att implementera hos övrig skolpersonal då vår rektor sällan är med i våra diskussioner i kursen

20 Några slutsatser från kursen Påbörjat en process mot ett hälsofrämjande förebyggande arbete men det tar tid Men vart tog alla kreativa idéer från arbetsuppgiften Pyramiden vägen? Individinriktade synsättet som är dominerande problematiseras inte EHT deltog i kursen medan lärarna inte gjorde det det glappet minskades kanske något men finns fortfarande kvar Elevhälsoarbetet behöver bli en naturlig del i klassrumsarbetet Elevhälsa - en arena som behöver bli ett nav i skolan runt vilket all verksamhet kretsar och där alla arbetar tillsammans med elevens välbefinnande och måluppfyllelse i sikte Elevhälsa behöver gå från att vara en vid sidan av uppgift för rektorer till att vara en central skolutvecklings-uppgift att driva

21 Hälsofrämjande skolutveckling för ökad måluppfyllelse Skolverket Syftet med bidraget är att stärka skolans elevhälsa och främja lärande och hälsa hos alla Genom att skapa innovativa och trygga lärmiljöer som tillvaratar elevers olika förmågor, erfarenheter och kreativitet ska insatsen leda till ett ökat lärande och välbefinnande hos eleverna. Eleverna ska ha ett tydligt inflytande över arbetet som ska leda till ett ökat ansvarstagande samt självförtroende hos eleverna. (Skolverket, 2017) 99 projekt fick medel 2016/17 i bidragsomgång 1 48 projekt fick medel 2017/18 i omgång 2 Uppgift att dokumentera, analysera, sammanställa erfarenheter och generera kunskap utifrån utvecklingsprojekten

22 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Statliga bidragets storlek i omgång 1, 2017 Bidrag från Skolverket Antal (%) < (23,7%) (52,7%) miljon 17 (18,3%) 1-2 miljoner 3 (3,2%) 2-3 miljoner 1 (1,1%) > 3 miljoner 1 (1,1%) (Icke besvarade) 3 (3,2%) Summa 93 (100,0%)

23 Omgång 2, 2018 Bidrag från Skolverket Antal (%) < (6,7%) (42,2%) miljon 16 (35,6%) 1-2 miljoner 3 (6,7%) 2-3 miljoner 2 (4,4%) > 3 miljoner 2 (4,4%) Summa 45 (100,0%)

24 Insatserna i omgång 1

25 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA- SIDHUVUD/SIDFOT) Några resultat från omgång 1 Bättre trivsel för både lärare och elever Positiva effekter på lärande Ökad koncentrationsförmåga och uthållighet bättre språkbruk mindre mobbning Minskad skolfrånvaro, ökad delaktighet Färre anmälningar om kränkningar bättre gemensam värdegrund studiero och studiemotivation ökad känsla av gemenskap bland eleverna vilket skapat en tryggare skolmiljö föräldrar och elever har fått en mer positiv bild av skolan Mindre behov av utredningar på elever

26 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Ex 1: Ljungby kommun Ligger i Småland och har drygt invånare Vid platsbesöket närvarade rektor, två klasslärare och en idrottslärare Drygt kr Insatserna: 1) Pulsträning för åk 5 och 6 på en skola 2) Fortbildning av personalen i hela kommunen Fått stor uppmärksamhet i media och i regionen

27 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Insatsen Ryssbyskolan i Ljungby kommun införde pulsträning för åk 5 och 6 under fyra 30-minuters pass i veckan, tre pass ligger som första pass på morgonen, medan ett pass ligger efter lunch. Tog 5 min från varje lektion till pulsträningen Syftet med pulsträningen är att eleverna ska få upp sin puls till mellan 65%- 85% av sin maximala puls. Varje elev fick pulsband och en liten givare som skickar trådlös information till en projektor som för upp pulsen på en stor vägg så det blev väl synligt för eleverna. Direkt efter pulspassen förlades teoretiska ämnen som svenska, matte, engelska

28 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Eleverna berättar i lilla Aktuellt det är väldigt kul man får bli lite svettig varje dag i skolan man har fått bättre kondition å sånt, ja bättre resultat på prov å sånt det är roligare än att komma till skolan jättetrött så de är roligt med puls det har blivit ganska mycket tystare på lektionen och det är lättare att lära sig saker. Man har lättare för att förstå när man har genomgångar och det tar inte lika lång tid att komma igenom ett kapitel man känner sig mer fokuserad och det blir lättare

29 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Lärarna berättar.. när de kommer in efter ett pulspass, de sätter igång och jobbar med det de ska direkt de är mer uthålliga och de har ett snabbare tänkande Efter ett pulspass så blir lektionerna väldigt effektiva, det är mer fokuserat och koncentrat. Man får väldigt mycket gjort om man jämför med tidigare Innan var det 15 min som man hade eleverna sen kunde man lika gärna lägga ner, så kändes det, och nu ger vi 5 min så har vi 35 min med koncentrerade elever av 40 min elever i behov av särskilt stöd eller med extra anpassningar har märkbart förbättrat sina resultat En elev med lässvårigheter förbättrade sig märkbart Vi ser ju resultat tydligast på de som har väldigt lågt resultat vi gjorde tester i matte i augusti och sen i januari. Då såg eleverna själva sin förbättring tydligt. En kille sa själv yes, det är pulsen.

30 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Rektor berättar jag har haft kontakter med kurator och skolsköterska och de säger att projektet har påverkat eleverna som de har kontakt med på ett positivt sätt. Skolsköterskan hade märkt att några flickor hade problem med övervikt, men detta problem försvunnit nu. Kuratorn säger att hon märker att närvaron blivit bättre, inte ens de enstaka tillfällena är kvar. En elev t ex som haft stora svårigheter i skolan var tidigare mycket frånvarande. Denna terminen har hon varit borta endast en dag. lärare som var motståndare till idén från början blivit omvända och numera ser nyttan med projektet antalet utredningar minskades eftersom de elever som tidigare ansågs vara alltför rörliga numera var betydligt lugnare och sitter still.

31 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Rektorns dröm min dröm är att elevhälsan tänkte mer förebyggande och inte bara gjorde brandkårsutryckningar när man inte når läshastigheten och det ska göras en pedagogisk utredning och vi vet att det hade kanske hjälpt om man tränat lite.

32 Skolverksprojekt omgång 2, 2018 För bidragsomgången 2017 tar vi steget in i klassrummet och sätter fokus på lärandet för eleven som en hälsofrämjande faktor: När jag lär mig mår jag bra! Insatsen ska vara ett samarbete mellan elevhälsa, pedagoger, skolledning, och huvudman där kollegialt lärande och ett metakognitivt arbetssätt utgör grunden. Även eleverna ska ha inflytande över insatsen. Insatsen ska knyta an forskare Insatsen ska kopplas till undervisningen inom minst tre av följande fyra områden: Matematik och naturvetenskap Fysisk aktivitet Språkutvecklande arbetssätt Estetiska lärprocesser

33 Ex på insatser i omgång 2, 2018 Walk-and-talk klassrum, dans/eurytmi, mindfulness, pulspass, rörelsepauser, brain-breaks säg inte att vi är annorlunda säg att vi är olika projekt för att alla ska känna sig likvärdiga, två-lärar-system Läscirklar, fortbildning, kompetensutveckling, relationscaféer Ridning, Utomhuspedagogik, rastaktiviteter Samtal, hälsosamtal, studiero, stresshantering, skapa lugn musik Närvaro, skolfrånvaro, kost och sömnvanor, livsstil, hälsovecka, lugn frukost, sockerutställning Entreprenöriellt lärande Musikalarbete, drama, skapa bild/målargrupper, sjunga multiplikationstabellen Prestationsfri atmosfär, prestationsfria arenor, stressfria oaser Ökat elevinflytande och delaktighet Lesson studies, learning studies, Grit, Growth mindset, formativ bedömning, Hjärt-slags-projekt, mental träning, coachning, teambuilding

34 Ex 1: Krokoms kommun Varannan vecka, 90 minuter, har områdets pedagoger samlats och reflekterat enskilt och i grupp runt frågor och texter som rört språkutvecklande arbetssätt och teorier om språk. Mötena har letts av två förstelärare som handletts en gång per vecka av språk-, läs och skrivutvecklare Undervisningen ska i större utsträckning planeras och genomföras med ett språkutvecklande arbetssätt: Eleverna har varit delaktiga i att utveckla undervisningen genom att, tillsammans med EHT och pedagoger, formulera önskningar och förväntningar på undervisning. Detta har i sin tur lett till skrivna utvecklingsplaner för pedagoger som har följts upp med eleverna.

35 Resultat-Krokom Nästan alla lärare skriver att de är mer medvetna om hur de undervisar och planerar sina lektioner. De är också överens om att deras undervisning i större utsträckning är språkutvecklande i slutet av projekttiden och att det är något som förbättrat undervisningen. En stor del av pedagogerna arbetar medvetet planerade språkutvecklande aktiviteter varje dag och över 90% säger sig göra det någon gång per vecka eller oftare.

36 Ex 2: Forshaga kommun I undervisning är elever direkt involverade i samtal om skönlitteratur och samtal om konst men även fokus på att utveckla samtalet med reflektion i undervisningen. Vi lägger tonvikt på samtal i samverkan med estetisk lärprocess och fysisk aktivitet/rörelse. Under våren har en skola arbetat med boksamtal i flera klasser. Läraren som arbetar i åk 7-9 och som provat boksamtal och som inkluderar estetiskt arbete i process kring innehållet i berättelsen provar också arbetssättet nu tillsammans med lärare i åk 4-5. Samarbete har skett mellan dem under vår och höst för att öka samspelet mellan eleverna i klassrummet. Kulturskolans dramapedagog har kontinuerligt deltagit i ett av arbetena och en teaterföreställning har bidragit till en upplevelse av berättandeformen och sagovärlden. En riddare har inbjudits till klassrummet för att elever ska få leva sig in i dåtidens riddartid kontra nutidens utveckling mot elektricitet och teknik men även polarisera den trådlösa mediavärlden.

37 Forts Forshaga En skola har arbetat med konstsamtal utifrån besök på en utställning av Lars Lerin. Samtal har skett med eleverna under besöket och i klassrummet. Eleverna har omvandlat hans konst till egna bilder och därefter fått skriva egna texter. De har även gjort en utställning. En del klasser bl a åk 4, från tre skolor har fått delta i en interaktiv skolföreställning som skapades av skolpersonal/elevhälsa som genomfördes med inhyrda skådespelare på en slottsliknande byggnad i kommunen. Platsen valdes med omsorg för att integrera rörelse och spänning med drama och samtal. Skådespelarna hade dialog med eleverna i föreställningen/ i berättelsen. Det planerades som en bra introduktion till bl a arbetsområdet om källkritik, som lärare ibland tycker är svårt med yngre barn. Samtal utfördes i respektive klassrum efteråt. Samtal utfördes mellan eleverna till och från platsen genom walk and talk.

38 Resultat - Forshaga Eleverna tycker att estetisk lärprocess och mer rörelse är positivt. Det ger motivation och det är lustfylld undervisning som ger mer arbetsglädje och större fokus på innehållet. Samtalen ger mer innebörd till ämnesinnehållet och fler barn lyckas att delta på ett meningsfullt sätt. Läsförståelsen har ökat i samband med berättande texter. Elever säger också att de får mer verktyg för att gripa in i berättelser, känna in karaktärer, sätta sig in i en annan tidsålder, reflektera mer, det blir bättre språk och högre kvalitet på texterna, de blir taggade att lära, det har ökat lösningsfokus, det blir större engagemang och energi i klassen och även för lärarna.

39 Ex 3: Broskolan Under projektets gång det bedrivits ett klättringsprojekt i samband med att en klättervägg sattes upp i Broskolans idrottslokal samt att ribbstolar och gymnastikbänkar användes för att bedriva balansträning. Detta klättringsprojekt bedrevs i samarbete med forskarstöd för att bedöma elevernas språkliga utveckling, hur elevernas återberättande förmåga påverkades/utvecklades av att vara fysiskt aktiv i klättringsövningar och balansövningar. Processtödet tog sedan del av resultatet av klättringsprojektet i form av inspelade anonyma redogörelser från eleverna där eleverna fick visa prov på sin återberättande förmåga och språkliga utveckling både i relation till att eleverna tagit del av för dem kända berättelser i ljudböcker men även för dem tidigare okända berättelser i ljudböcker samtidigt som de tagit del i klättringsövningar och balansövningar.

40 Hammenhögs friskola introducerat ett tematiskt arbetssätt hos elever och pedagoger. Det första temaarbetet hette bygga broar där eleverna dels fick bygga fysiska broar (estetisk uttrycksform) på bild- och slöjdlektioner. Utgångspunkten för broarna var att bron skulle gå mellan två motsatsord; till exempel varm och kallt eller sött och surt. Fokuseringen på motsatsord är en del av språkarbetet inom ramen för ett språkutvecklande arbetssätt. I temat bygga broar hade mellanstadiet läsdagar då de besökte förskolan på enheten för att läsa för de yngre barnen. Genom dessa läsdagar skapades språkliga broar och relationella broar mellan barnen samtidigt som det språkutvecklande arbetssättet var i fokus.

41 Paus - exemplet Ett exempel som en pedagog delgav i ett fokusgruppsamtal och som visar att eleverna bl a tar ansvar för lärsituation, är när eleverna i en orolig klass efterfrågade kuratorns stöd. Eleverna uttryckte att de hade en hård jargong i klassen och sökte stöd för detta. Kurator satt med i klassrummet för att medvetandegöra eleverna om deras beteende som ledde till den hårda jargongen. Kurator samtalade därefter med eleverna kring det hon iakttagit.

42 Några slutsatser All verksamhet i skolan behöver genomsyras av ett hälsoperspektiv; NÄR JAG LÄR MIG MÅR JAG BRA! Hälsofrämjande skolutveckling behöver alltså bli ledord och en stående punkt på agendan på alla nivåer i skolans värld Måste in i det systematiska kvalitetsarbetet för att bli en hållbar skolutveckling och göra skillnad Skolledare, rektorer är nyckelfigurer i arbetet Elevens röst är viktig Låt elevhälsa bli hela skolans angelägenhet och inte bara EHT:s ansvar Skolproblem ägs av skolan som har till uppgift att föregripa och lösa svårigheter i samverkan mellan EHT och den pedagogiska personalen Se möjligheter istället för hinder en synvända Prova nya djärva grepp organisatoriskt och pedagogiskt Byta perspektiv - Lärare i behov av stöd istället för elev i behov av särskilt stöd?

43 Tack för er uppmärksamhet och lycka till!