Mot en inkluderande skola på riktigt: Elevhälsa ur ett skolutvecklingsperspektiv

Transkript

1 Mot en inkluderande skola på riktigt: Elevhälsa ur ett skolutvecklingsperspektiv Eva Hjörne

2 Sverige Policy En skola för alla Tillgång till en likvärdig inkluderande skola Officiella historien Ingen kategorisering av barn och skolsvårigheter Alla barn är inkluderade i den reguljära undervisningen Låg andel barn med skolsvårigheter och i behov av särskilt stöd Alla som behöver stöd för sitt lärande får det också

3 Men, I praktiken 20% av alla barn har skolsvårigheter och är i behov av särskilt stöd (Andreasson et al, 2014) 21 % av pojkarna i åk 9 är i behov av särskilt stöd (Skolverket, 2013) Ca 5%-12% av eleverna har ADHD (Holmberg, 2009; Visser et.al., 2014) 16% av pojkar i USA har ADHD (Hinshaw & Scheffler (2014). 14,4% av eleverna når inte målen i grundskolan (Skolverket, 2015)

4 En skola för alla ett politiskt mål under 200 år Återkommande och levande politisk formulering men. vi har aldrig haft en skola för alla Samhälleligt dilemma 4

5 Ingen ny idé rationellt sortera ut de kvickare ämnena för vidare utbildning, därför undersöktes barnens böjelser och naturliga förmågor/begåvningar så att mängden halvutbildade människor, som kunde förorsaka mer skada än nytta i landet, inte skulle utökas (Salvius 1738) 5

6 Att kategorisera skolproblemen sammanfattande historisk överblick Moralisk/ religiös Psykologisk/ Pedagogisk/ Social/ Biomedicinsk/ diskurs (1800-talet) Medicinsk diskurs (tidigt 1900-tal) medicinsk diskurs (1930-talet) Psykologisk diskursl (1960 s) Neuropsykiatrisk diskurs (1990-) vanartig Sinnesslö Psykopat Bråkig Damp Idiot Trög Nervös Livlig ADHD Fåne Dum Hysteriker Hämmad Aspergers Nagelbitare Imbecill Neurotisk Ängslig Tourette Fattig Undermålig Skolkare Dagdröm- Dyslexi Oböjlig Lågt IQ Svagbegåvad mare Dyscalculi Stygg Idiot Vänsterhänt Snattare CD Lat Halvidiot ordblind Fabulerande ASD Utomäktenskapliga barn Kvartsidiot Skolomogen CP ADD MBD 6

7 En skola för alla: pedagogiska särlösningar idiotklass psykopatklass - svagklass skolmognadsklass - hörselklass - hjälpklass - synklass - läsklass - frilufts- och hälsoklass - CP-klass - obs-klass MBD-klass SUV: DAMP-klass SUV: ADHD-grupp, Aspergers-grupp: Oasen, Vita Huset, Paradiset, Äppelgården, Lilla Klassen Resursskola, SUV: ASD, ADHD, blandade grupper, språkklass. lärstudio m m 7

8 Placeras i särskild undervisningsgrupp Skolverket, 2013: Typ av särskilt stöd Totalt antal elever i grundskolan % andel av elever i åk 9 % andel pojkar i åk 9 % andel flickor i åk 9 Särskild undervisningsgrupp (1,4%) 3 3,6 2,3 De flesta grupperna organiseras för elever med NPF som t ex ADHD (Skolverket, 2014, Hjörne, 2015).

9 Internationella utblickar och trender Diagnosanvändningen ökar Ca fem miljoner barn i skolåldern har ADHD I USA och ¾ av dessa använder medicin typ Ritalina I England ökade andelen barn med diagnosen ADHD med ca 700% mellan åren Medicinförskrivningen har ökat med 274% runt hela världen, bara i Sverige är det barn som varje dag medicinerar mot ADHD (Graham, 2010) Barn presterar bättre utan medicinering (Jörg e.a., 2012; Adler Nevo e.a., 2014) Sämre kognitiv förmåga vid långtids behandling (Ruggiero, S et al,2012) 9

10 Elevhälsoprojekt: Datainsamling under 5 års tid + nytt projekt Elevhälsoteamsmöten 58 st Bandinspelade ca 100 tim Fem skolor Transkriberade Fältanteckningar Dokument protokoll Ytterligare sex skolor EHM mm 10

11 Elevhälsoteamet Rektor/Bitr rektor Psykolog Lärare Förskollärare/ Fritidspedagog Skolsköterska Specialped/lärare Talpedagog Kurator/socialsekr 11

12 Elevhälsoprojekt Utkom september 2013

13 Moa, 8 år Bitr rekt: Sen ida när ja va nere på S. [en avdelning på skolan] så fick ja ett nytt namn ehh..som ja inte riktit vet här en Moa ehh.ja vet så här detta e en mycket duktig tjej som var ehh..väldigt duktig när hon började som sexåring ni vet allt de här kunde läsa å allt de här Rekt: Vilken klass går hon i nu? Bitr rekt: Nu går hon i R3. ehh.. så första skolåret så va de så där hon tyckte allting va jätteroligt å va duktig å alltihopa då va å så förra året då så va de så att hon umgicks ganska mycke me. var mycke tillsammans me dom som va ettor på något sätt å eftersom hon va duktig å även mognadsmässigt kanske platsade där plus..men hon hade också en bästis som va sexåring då å så förra året då vet ja att dom sa att hon tyckte att skolan va så tråkig och hade lite skolvägran å lite såna här svårt å få iväg henne till skolan å mamman kände att hon ville att hon blev lite understimulerad ja ni vet ju hur de va..situationen mycket vikarier å mycke såna nya lärare å nya grejer då va.. 13

14 Forts Bitr rekt: så vi tänkte väl lite granna så här att ehh..när hon nu då börjar tvåan till hösten här så kommer de så blir de nya klasskamrater igen ehh..lite äldre elever som hon va klasskamrat me tidigare så att kanske de blir lite mer utmanande å så då va och att de skulle gå bättre ehh..nu vet ja bara så här att mamman hade flugit på då stackars K. (läraren) nu e dom ju nya på P. (fritids) bägge två e nya där nere på S (avd). som naturligtvis inte hade nån förhistoria alls å sagt att hon måste hon kan ju inte gå kvar här på fritis å hon trivs inte hon e deprimerad å hon e så här liksom väldit starka ordalag nu e ju mamman va ska ja säja.. ehh..en människa som lätt hetsar upp sig så då kanske va Rekt: Mmm Bitr rekt: Jag kände så här att ehh.. de kanske vore läge att ehh.. Ta dom här signalerna på allvar å liksom fundera va de e som fattas flickebarnet Rekt: Mmm ehh.. hon har ju inte varit föremål för nånting (?) Bitr rekt: ingen evk inte nånting Rekt: Men de e kanske inte så dumt att man börjar 14

15 Jenny 10 år Bitr rekt: Jenny Gustafsson- Specped: Jenny Gustafsson tycker jag väl också att vi borde ge ett extra år, Jenny Gustafsson är en väldigt svag elev, hon har ju haft väldigt mycket problem å varit mycket sjuk å ont i huvudet å e borta då 15

16 Muhammed 6 år Läraren: ja det är med Muhammed det är svårt men det går kan man säga men han kommer varje dag han trivs på våran skola jättemycket han men (.) vad vi har märkt är att han behöver väldigt mycket (.) mycket tydligheter behöver han Skolsköt: ursäkta vilken klass går han i Läraren: han är förskolebarn i nollan då kan vi säga han har svårt för koncentration han har svårt men jag vet inte riktigt det är lite svårt att ta i vad egentligen vad han har svårt för men jag vet inte riktigt det men det vi tror då att han inte klarar av märker man sen att det kan han visst saker så det stjälper lite grann vad man tror då först men helt klart han har stora, stora, stora koncentrationssvårigheter att sitta han har jätte- (..) ibland undrar man om han förstår vad man menar jättesvårt har han med det 16

17 Mikaela, 8 år, första mötet Bitr.rekt: Mikaela, hon har svårt att avbryta ett arbete, hon har svårt att komma igång och när hon väl har kommit igång så har hon svårt att avbryta, hon har svårt för förändringar helt enkelt Psykolog: kan hon samarbeta nånting nu Bitr.rekt: nä hon har också svårt att samarbeta Specped: hon har dåligt med kompisar (.) hon kan inte underordna sig (.) och sen var det så här att mamman känner en väldigt stark oro av att det här kan vara nån slags ehh (.) ADHD eller bokstav eller nånting (.) Mikaela har inga inlärningsproblem och det brukar finnas med som en del av det hela (.) och nånting är det, men sen vad? 17

18 Slutsatser av elevhälsoprojektet Barnen ses som problematiska och skolans praktik tas för given och görs osynlig Barnets röst eller perspektiv är inte närvarande Problemen hamnar inuti barnet. Det är barnet som ska utredas och behandlas Individualiserande kategorier som gör skolproblem till elevproblem Neuropsykiatriska diskursen i den meningen inget nytt, Diagnoser används i allt högre utsträckning idag för att förklara skolproblem

19 Ny skollag Rättighetslag som betonar Inkludering präglas av en helhetssyn på eleven och elevens behov, individualisering, inkludering av alla elever och rätten till en likvärdig utbildning (SFS 2010:800). betonar att det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp eleven tillhör (SFS 2010:800, 11). endast om det föreligger särskilda skäl får stödet ges enskilt eller i särskild undervisningsgrupp ( 11).

20 Ny förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa Följande yrkesgrupper ska ingå: skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (SFS 2010:800, 2 kapitlet, 22). I den nya skollagen anges också tydligt att elevhälsan främst skall vara förebyggande och hälsofrämjande och på så sätt stödja elevers utveckling mot utbildningens mål. Rektor är formellt ansvarig

21 Förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa Minska riskfaktorer för en negativ utveckling och stärka friskfaktorer Skapa en god lärandemiljö, främja barns utveckling Tilltro till elevens egen förmåga Barns delaktighet utgå från barnens perspektiv Positiva vuxenkontakter Goda social nätverk och socialt stöd. Nytt forskningsprojekt om elevhälsoarbete i praktiken att förebygga problem och skapa förutsättningar för god omsorg och rätt stöd

22 Skolan skall främst vara inkluderande Ett inkluderande skolsystem ett ideal över hela världen Men har åtföljts av en snabbt växande andel av elever i behov av särskilt stöd och särskilt andelen neuropsykiatriska diagnoser har ökat kraftigt Ökning av exkludering av elever i skolan

23 Exempel Scotland: en fyrfaldig ökning av barn identifierande som i behov av särskilt stöd (ASN) och den största gruppen är barn med socioemotionella och beteende problem (inkl ADHD) (Riddell & Weedon, 2015) Nederländerna: det specialpedagogiska systemet är omfattande, differentierande och segregerande, ca 5 % av barnen går i specialskolor (Pijl, 2015) NSW, Australia: Omfattande ökning av barn diagnosticerade med neuropsykiatriska diagnoser och medicinsk behandling. Ofta går dessa elever i specialskolor (Graham, 2015) USA: Under de två sista decennierna har andelen barn med funktionsnedsättningar som undervisas i reguljära klassrum ökat med i genomsnitt 50% No Child Left Behind and RTI (Danforth, 2015)

24 Skapa en hälsofrämjande inkluderande lärmiljö: Response To Intervention (RTI) flytta fokus från problems within the learner, toward a process that focuses on improving student achievement by improving the overall instructional process (Fuchs & Fuchs, 2006, p.486). alla elever undervisas tillsammans och tidiga insatser förebygger behov av särskilt stöd längre upp i åldern (Fischer & Frey, 2010). lärare, föräldrar och barn arbetar tillsammans i syfte att skapa ett effektivt system för tidiga interventioner (Obs! ej åtgärd eller kompensation) Genom en intervention kommer eleven oftast ikapp sina jämnåriga och fortsatt stöd är onödigt Tre steg från att alla får en modifierad undervisning till att ett fåtal får speciell undervisning 50 % fler inkluderade i reguljär undervisning (Danforth, 2015)

25 Dessutom visar effektstudier att Inkludering ger elever med funktionsnedsättningar en ökad acceptans från jämnåriga, ökad vänkrets, ökad självkänsla, bättre skolresultat, mindre stigmatisering och bättre levnadsvillkor efter avslutad skolgång. Elever utan behov av särskilt stöd hade också fördelar av inkluderingsprincipen Salend & Garrick, 1999

26 Specialpedagogik eller inkluderande pedagogik? Stort gap mellan retorik och realitet i det svenska skolsystemet och så har det alltid varit. Special education, i.e. focus on pupils shortcomings and need of support -assimilation in which a process of accomodation leaves the school remaining essentially unchanged (Barton, 2006, p. 234). Inclusive education is about responding to diversity; it is about listening to unfamiliar voices, being open, empowering all members and about celebrating difference in dignified ways Barton, 2006, p. 233)

27 Tidigare studier av inkluderande arbetssätt i Sverige Nossebro exemplet (Persson & Persson, 2012) - ett inkluderande arbetssätt hade positiva effekter på elevernas skolresultat överlag. - ett tydligt ledarskap, lärares förkovring i forskningsresultat, känsla av gemenskap bland lärare och elever samt nytänkande när det gäller skolsvårigheter, klassifikationssystem och elevers olikhet bidrog En annan svensk studie (Nilholm & Ahlm, 2010) visar att inkludering - gav eleverna en känsla av gemenskap, social delaktighet och trygghet. - lärarna förändrade sitt arbetssätt för att uppnå ett inkluderingsideal

28 Rapport från ett fo-proj: Ledningens och lärares/specialpedagogens syn på inkludering pedagogiskt utvecklingsarbete och specialpedagogisk handledning i kollegiet, forma hela kollegiet i ett specialpedagogiskt tänk Det som är bra för elever i behov av stöd är bra för alla man ger alla elever tydliga instruktioner, varför gör man det man gör etc dubbelbemanna med lärare i klassrummet istället för enskild undervisning eller särskilda undervisningsgrupper. stor öppenhet för nya arbetssätt och specialanpassningar i undervisningen. Läraren har en positiv syn på elevers möjligheter

29 Och goda relationer är centralt bra relation lärare- elev är central. Genom det skapas också en grogrund för lärande och utveckling (jfr Säljö, 2000; Edwards & Mercer, 1987). Betydelsen av att känna tillhörighet och att bli sedd skapar förutsättningar för en positiv utveckling för individen (Noddings, 1996; Salend & Garrick, 1999). Vikten av att skapa relationer, se alla elever och att lyssna till unfamiliar voices, som Barton (1997, p.234) uttrycker det, är centralt. Liknande resultat vittnar Persson & Perssons (2012) studie om. Se också Mehans et al:s studie om constructing school successful (Mehan et al, 1996)

30 San Diego Cooperative Charter School

31 Hur skulle skolans arbete och elevhälsan kunna utvecklas? Mer konkret diskussion av var, när och hur elevers problem uppträder - analys av pedagogiska situationer Beskriva mer än förklara Se möjligheter istället för hinder Kritisk analys Inkluderande pedagogik vilket stöd gynnar alla? Multiprofessionalitet hur utnyttja? Synliggöra elevhälsan Handledning Barnets svaga ställning Utveckla dokumentation 31

32 Mot en inkluderande pedagogik på riktigt Se möjligheter istället för hinder en synvända Inkluderande pedagogik vilket stöd gynnar alla? RTI:s trestegsmodell? Khan Academy You can learn anything Involvera barnet i sin egen utbildning och lärande Prova nya djärva grepp organisatoriskt och pedagogiskt Skolledare och lärare är nyckelfigurer arbetet mot inkludering (Persson & Persson, 2012) Skapa community of practice där föräldrar också ingår Byta perspektiv - Lärare i behov av stöd istället för elev i behov av särskilt stöd? 32

33 TACK för er uppmärksamhet!