SLUTRAPPORT. BESÖKSNÄRING I UTVECKLING Diarienummer:

Transkript

1 SLUTRAPPORT BESÖKSNÄRING I UTVECKLING Diarienummer:

2 1 SAMMANFATTNING 1.1 Projektidé Besöksnäringen har kommit att bli en allt viktigare faktor för hållbar tillväxt i många regioner, där ibland Lkf-regionen som omfattas av Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala kommun. För att möta upp de krav som nya målgrupper har på näringen framkom det i förstudien ett antal områden inom vilka besöknäringen visade sig ha behov att öka sin kompetens. Många besöksnäringsföretag är små och genom ökad samverkan förväntas besökares förväntningar i högre utsträckning kunna tillgodoses. I förstudien pekade man också på vikten att genom kompetensutveckling stärka den enskilde i sitt arbete/på arbetsmarknaden. Projektidén har byggt på att erbjuda kortare utbildningar till företager och anställda vid små och medelstora företag och organisationer som verkar inom besöksnäringen i Lkf-regionen. Med kortare utbildningar avses internatkurser på 2-4 dagar, endagskurser, kvällskurser och workshops. Vidare har idén varit att samla deltagare från olika orter och olika branscher till utbildningar som har haft ett upplägg som har utgått från kursdeltagarnas erfarenheter och verksamheter, stimulerat till aktivitet och samverkan mellan deltagarna och företagen. Utbildningar har getts inom områdena; Entreprenörskap, Guidning, Ledarskap, Matupplevelse, Minoritetskulturer Värdskap, Språk och Storytelling. Projektet har pågått under perioden t.o.m Projektstarten försköts två månader vilket resulterade i att aktiviteterna inte kom igång förrän under hösten Detta på grund av svårigheterna att samla deltagarna under sommarmånaderna. 1.2 Resultat Projektet har haft 48 deltagande företag och 207 kursdeltagare (119 individer) som har deltagit i en eller flera av de kurser som har genomförts i projektet. Totalt har vi genomfört kompetensutvecklingsinsatser motsvarande deltagartimmar, med flest timmar inom områdena värdskap och ledarskap, följt av guidning, storytelling, entreprenörskap & paketering, matupplevelse, engelska, tyska, och minoritetskulturer. 2 PROJEKTETS RESULTAT 2.1 Problemområde Besöksnäringen står inför förändringar som bland annat innebär nya målgrupper och ökad konkurrens. Bedömningar görs att näringen i regionen står inför stora möjligheter att expandera, för att möjliggöra det behövs kompetensutveckling och mer av samverkan mellan företagen. Det innebär även att den enskilde, så väl företagare som anställd och chef som medarbetare, som är verksam inom näringen via kompetensutveckling förväntas stärka sin ställning i sitt arbete, det vill säga med högre kompetens kunna möta förändrade krav, bredda sina arbetsområden och bidra till verksamhetsutveckling vid sitt företag Påverkan och genomslag I projektet har deltagarna givits möjligheter att arbeta med gemensamma frågor för utveckling av besöksnäringen i regionen. Det är ett arbete som bland annat görs i branschorganisationer och destinationsbolag och projektet har utgjort en ytterligare arena för det arbetet, projektet 2

3 har även samverkat med en del av dessa organisationer. Det vi har kunnat se är att konstellationerna i grupperna i vissa fall är nya, det vill säga det är personer/deltagare från företag som inte tidigare samverkat med varandra eller som inte känt till varandra sedan tidigare. Via projektet så har även kompetensutvecklingsinsatser nått deltagare som uppger att de tidigare inte tagit del av kompetensutveckling kopplat till sitt arbete i besöksnäringen. 2.3 Resultat Kursdeltagare och deltagande företag Projektet har haft 48 företag och 119 individer (206 kursdeltagare) som har deltagit i de kompetensutvecklingsinsatser som har genomförts i projektet. Statistik över kursdeltagarns kön, ålder etc. se bilaga 6. Sammanlagt har 15 olika kurser genomförts i projektet, var av tre av dessa har genomförts fler än en omgång, se bilaga 1, Kursplanering. I ansökan om genomförande av projektet planerades kurser/aktiviteter för 540 kursdeltagare (från 43 företag). I ansökan antyddes att antalet kunde bli lägre, främst med tanke på att det är lättare att vara optimistiskt när det är frågan om en intresseanmälan och inte en faktisk anmälan. I slutet av projektet har vi summerat till 207 kursdeltagare från 48 företag. Bortfallet av kursdeltagare och företag har meddelats till kontaktperson vid ESF-rådet och godkännande av att bjuda in nya deltagande företag/kursdeltagare har getts. Nya deltagande företag/kursdeltagare har nåtts genom annonsering i de lokala annonsbladen vid de fyra orterna, presentation av projektet vid bransch/företagsträffar och genom deltagare i projektet. Bortfallet av kursdeltagare och företag kan delas in i två skeden, initialt i projekt föll ett antal deltagande företag och kursdeltagare bort på grund av att de bedömde att de inte hade tid att medverka i projektet. I några fall handlar det om att anmälan till kompetensutvecklingsinsatserna har fallit mellan stolarna när man på företagen har bytt ansvarig personal/kontaktperson. I det andra skedet handlar det om kursdeltagare som med kort varsel har avbokat sig från kurser som de anmält sig till. Främsta anledningen till avbokningarna som har angetts är att verksamheten inte har kunnat avvara personalen. Branschorganisationer har meddelat att stora bokningar till företagen inom besöksnäringen har inkommit med mycket kort varsel under perioden. Vi kan även se att några företag har anmält en stor del av sin personal till ett och samma utbildningstillfälle vilket inte är realistiskt om tanken samtidigt är att hålla verksamheten öppen. Kompetensutvecklingsinsatser Av de i ansökan planerade kurser har följande kurser ställts in på grund av ett för lågt antal anmälda kursdeltagare; naturturism, naturgeografi, IT-skyltning och språkkurs i finska, samiska och meänkieli. Föreläsningsserien minoritetskulturer ställdes in efter första delen. Kompetensutvecklingsinsatserna har genomförts inom områdena: Entreprenörskap & paketering, guidning, konversationsengelska och konversationstyska, ledarskap, matupplevelse, minoritetskulturer, storytelling och värdskap, för fullständigt program och omfattning, se bilaga 2 Kompetensutvecklingsinsatser. Totalt har vi genomfört kompetensutvecklingsinsatser motsvarande deltagartimmar, med flest timmar inom områdena värdskap (1406,5) och ledarskap (1044), följt av guidning (312), storytelling (294), entreprenörskap & paketering (280), matupplevelse (208) engelska (107,5), tyska (71,5) och minoritetskulturer (6). 3

4 3 SYFTE OCH MÅL 3.1 Syfte Syftet med projektet har varit: att höja kompetensen för dem som deltar i utbildningsinsatserna och därigenom möjliggöra för en utveckling av företagens verksamhet och möjligheter för den enskilde anställde att utvecklas i sitt arbete. att stärka samverkan mellan företag i Lkf-regionen så att de kan arbeta tillsammans att besöksnäringen utvecklas i kommunerna Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala 3.2 Målsättningar Målsättningar med projektet har varit att: 80% av deltagarna upplever ökade kunskaper inom valt utbildningsområde 80 procent av deltagarna bedömer att deltagandet i kompetensutvecklingsinsatserna i viss - hög utsträckning, kommer att leda till att de kan utföra sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt och att de kommer att kunna ta på sig fördjupade arbetsuppgifter. Vid en uppdelning av de olika utbildningsområdena träder det fram att i områdena Entreprenörskap & paketering (83%), Ledarskap (88%), Värdskap (84%) och Språk (93%) har 80 procent målet nåtts. I områdena Storytelling (76%), Matupplevelse (77%) och Guidning (58%) har målet inte nåtts. 80% av deltagarna upplever att aktiviteterna bidrar till en ökad samverkan mellan turismföretagen Resultatet ligger under målsättningen, 73 procent av deltagarna bedömer att kompetensutvecklingsinsatserna i viss hög utsträckning kommer att leda till ökad samverkan mellan besöksnäringsföretagen. Uppdelat på utbildningsområden visar det sig att målsättningen nås bland deltagarna på kurserna Entreprenörskap & paketering (88%) samt Matupplevelse (92%). Längst ifrån måluppfyllelse ligger kurserna i språk (57%) och Guidning (60%). Exempelvis språkkurserna har samlat deltagare från få företag och upplägget på dessa kurser har inte fokuserat samverkan på det sätt som flera av de andra kurserna har gjort. Att 27 procent av deltagarna gör bedömningen att deltagandet i kurserna inte kommer att leda till ökad samverkan motiveras bland annat med att man idag inte vet vad medverkan kommer att leda till. Ett argument som har uppkommit vid samtal med deltagare är att det är svårigheter att prata samverkan med deltagare som inte har mandat från sitt företag att fatta beslut. En synpunkt som har uppkommit är att det är ett problem om inte verksamhetsansvariga deltar i aktiviteterna. 75 % av deltagarna upplever att de har större förutsättningar att delta i verksamhetsutveckling på sitt företag 77 procent av deltagarna bedömer att kompetensutvecklingsinsatserna i viss hög utsträckning ger dem förutsättningar att bredda sitt arbetsområde och delta i verksamhetsutveckling på sitt företag. Uppdelat på utbildningsområden visar det sig att kursen Guidning avviker från måluppfyllelsen (56%). Uppföljningen av målsättningarna med projektet har skett genom en fortlöpande kursutvärdering. Vid varje kursavslut har deltagarna besvarat en enkät med frågor kopplade till målen och där har även funnits möjligheter att kommentera sina svar. För mer information 4

5 se bilaga 3, sammanställning kursutvärdering. Totalt 174 kursdeltagare har besvarat enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 85%. 3.3 Indikatorer som har utvärderats Andelen deltagande arbetsställen som upplever att kompetensutvecklingsinsatserna resulterat i att arbetsplatsen: präglas av fördjupade kunskaper inom nuvarande arbetsområde Personalen har i huvudsak höjt sin kompetens inom områdena värdskap, ledarskap och entreprenörskap, när det gäller ensamföretagen gäller det främst områdena värdskap och ledarskap. Det är även inom de två sist nämnda områdena som man menar att deltagandet har inneburit höjd kvalitet. Uppfattningen är blandad när det gäller frågan om deltagandet i projektet har lett till fördjupade kunskaper inom nuvarande arbetsområde eller lett till ökad kompetens att bedriva företagsutveckling. har breddat sin verksamhet Uppfattningen är att deltagandet i projektet i liten grad bidragit till att nuvarande verksamhet har utvecklats eller breddats. Man menar vidare att det inte har medfört någon skillnad när det gäller tillkomsten av nya arbetsuppgifter eller kommer att medföra det. Man bedömer dock att det kan leda till kontakter med nya målgrupper i framtiden. upplever ökad samverkan med andra företag inom besöksnäringen Det är en delad uppfattning bland arbetsställena huruvida deltagandet har främjat samverkan mellan det egna företaget och andra företag. Hälften av ensamföretagen uppger att det har främjat samverkan med andra företag och även inneburet ett utökat kontaktnätverk som är till nytta för det egna företaget. Insamling av material för att följa upp indikatorerna och analysen av dessa har gjorts av extern utvärderare. Insamling har skett genom att verksamhetsansvariga/kontaktpersoner vid varje arbetsställe har fått besvara en enkät med möjlighet att kommentera sina svara. Endast hälften av arbetsställena har besvarat enkäten och det interna bortfallet på vissa frågor är stort. Sammanfattning av enkätresultat, se bilaga 4 och sammanställning enkätresultat, se bilaga 5. Presentation av övriga indikatorer, se bilaga 6, indikatorer. 3.4 Erhållna kunskaper Det skiljer sig markant åt mellan hur kursdeltagarna bedömer vilka resultat deltagande i projektet kommer att få och hur arbetsställena bedömer resultatet deltagandet i projektet har gett. Tyvärr är svarsfrekvensen i den utvärdering som riktade sig till arbetsställena för låg för att dra allt för stora slutsatser. Värt är dock att reflektera över att skillnaderna kan vara ett uttryck för att det har funnits brister i överföringen mellan det som har skett i aktiviteterna och arbetsställena. Vid intervjuer med de företag som har medverkat i foldern för spridning av erfarenheter från projektet har man lyft fram att det har varit en fördel att man har varit flera från samma företag som har deltagit i samma aktiviteter och att även verksamhetsansvarig har deltagit. På så sätt har de upplevt att de har tagit kurserna och det som har diskuterats där med sig hem till den egna verksamheten. En verksamhetsansvarig har även lyft fram vikten att låta de anställda visa vad de har lärt sig när de är tillbaka i verksamheten. Här hade vi i projekt kunnat arbeta mer med att involvera arbetsställena i aktiviteterna, exempelvis arrangerat aktiviteter som fokuserade hur man kan tillvarata ny kunskap hos personalen. Även 5

6 att löpande under projekttiden på ett mer systematiskt sätt samla upp arbetsställenas erfarenheter av pågående projekt. Några konkreta samverkansaktiviteter har vi vid projektets slut inte kunnat presentera. Initiativ till kontaktnätverk, bland annat inom området värdskap har tagits. Deltagarna lyfter även fram att de upplever att de har fått ett större personligt nätverk som kan ha betydelse på längre sikt för deras egen rörlighet i arbetslivet. Framför allt ensamföretagarna har lyft fram att de i sin vardag ute i verksamheten upplever sig ensamma med sina erfarenheter men via projektet fått möjlighet att dela sina erfarenheter med andra. När det gäller samverkan är erfarenheterna att det tar tid att bygga upp. Vid förstudiens genomförande ansåg besöksnäringen att deras möjligheter att planera deltagande i projektet mer än ett år fram i tiden inte var möjligt. Under projektets gång har det dock framkommit önskemål om att ett år är allt för kort tid. 4 ARBETSSÄTT I projektet har vi arbetat med kompetensutvecklingsinsatser i form av kortare kurser som har riktat sig till företagare och anställda inom besöksnäringen. Kurserna som har genomförts i projektet är i huvudsak korta internatkurser (2-4 dagar) samt enstaka 1-dagsutbildningar och workshop samt två kvällskurser som deltagarna har följt via videokonferens. Upplägget med internatkurserna har syfta till att föra samman kursdeltagare från fler olika orter. Inriktningarna på kurserna varit; värdskap, ledarskap, storytelling, guidning, matupplevelse, språk, entreprenörskap & paketering. Alla kurser (med undantag av uppföljningskurserna i ledarskap och värdskap ) som har getts i projektet har varit fristående varandra men har, om än i olika utsträckning, berört varandra. Exempelvis har värdskapskurserna berört områdena ledarskap, storytelling och paketering, kursen i guidning har berört värdskap och storytelling etc. Kursanordnarna har informerats om syfte och målsättningar med projektet för att kunna sätta in sin del i ett större sammanhang. Det har varit särskilt betydelsefullt för de deltagare som har medverkat vid flera kompetensutvecklingsinsatser. Gemensamt för alla kurser är att de har haft betoning på praktiken och deltagarnas egna erfarenheter och verksamheter. Alla kursledare har även haft koppling till besöksnäringen, antingen har de själva bedrivit verksamhet inom näringen eller så har de haft forsknings- eller utbildningserfarenheter från den samma. Vid varje utbildning har också målet varit att samla deltagare från olika orter och verksamheter i syfte att skapa tillfällen för nätverkande så väl mellan företag från samma ort som mellan företag från olika orter. Vissa kurser har även innehållit uppgifter som syftar till att lära känna varandras verksamheter och ta fram idéer till gemensamma aktiviteter. Nämnas kan kurserna i värdskap där deltagarna har fått arbeta med att ta fram turistiska erbjudanden som byggde på samverkan mellan förtag från olika branscher och orter. När det gäller språkkurserna har vi prövat att använda oss av distansutbildning i form av videokonferens vilket har visat sig fungera väl om kursdeltagarna befinner sig på samma nivå i fråga om förkunskaper. Vår erfarenhet är vidare att det är en fördel om deltagarna erbjuds ett eller två tillfällen att träffas fysiskt och där efter följer kursen på distans. 6

7 4.1 Vad som hade kunnat göras bättre Vid ett par internatkurser har studiebesök vid deltagares egna verksamheter genomförts. Det har varit mycket uppskattat och inneburit ett ytterligare steg för att lära känna varandras verksamheter. Studiebesök är något som vi ser med fördel hade kunna läggas in som ett kursmoment vid fler av kurserna. Initialt fanns en tanke att förlägga kurserna/konferenserna till deltagarnas egna anläggningar. På grund av kravet om att följa LOU har den möjligheten inte funnits i projekt. Vid ett par tillfällen har det dock fallit sig så att kurserna har hållits på deltagares anläggningar vilket har uppskattats av deltagarna. Upplägget, att inte specifikt rikta kompetensutvecklingsinsatserna till en speciell personalkategori, har visats sig ha flera fördelar. När grupperna är blandade har frågor från olika perspektiv kommit fram. En nackdel, ur ett samverkansperspektiv, är att deltagarnas olika möjligheter att fatta beslut kring samverkansfrågor i vissa fall har upplevts som försvårande i arbetet med att vid kurserna skapa samverkansaktiviteter. 5 DELTAGANDE AKTÖRER 5.1 Deltagande företag Totalt har 48 företag och organisationer medverkat som deltagande aktörer i projektet. Presentation av företag och organisationer, se bilag 7, Deltagande aktörer. Deltagande företag bidrog med personal till utbildningarna och har stått för personalens lönekostnader under kompetensutvecklingsinsatserna. Omfattningen av deltagandet i projektet bland de deltagande företagen/organisationerna har varierat. Vissa företag har deltagit med flera anställda som har deltagit vid flera kompetensutvecklingsinsatser under hela projekttiden medan andra företag har deltagit med enstaka personal vid enstaka utbildningar. 5.2 Styrgrupp Styrgruppen har bestått av 6 representanter (5 aktiva) från besöksnäringen och 1 representant från Lapplands kommunalförbund. Förteckning över styrgrupp, se bilaga 8, Styrgrupp. Frågan om medverkan i styrgruppen gick till samma personer som medverkat under förstudien med den fördelen att de var insatta i projektet. Det har å andra sidan inneburit att det inte har varit en jämn könsfördelning i gruppen. Styrgruppen har träffats vid fem tillfällen under projekttiden. Mötena har genomförts via videokonferens eller telefonmöten, vilket har möjliggjort en högre närvaro bland styrgruppsrepresentanterna. Projektledaren har även besökt delar av styrgruppen och kontakter har tagits vid telefon och e-post löpande under projekttiden. Arbetet i styrgruppen har fungerat bra. I form av ekonomiska resurser har deltagarna i styrgruppen bidragit med sin tid vid styrgruppsmötena och i förberedelse av styrgruppsmötena (inläsning av material). I övrigt har styrgruppen bidragit med sina goda kunskaper och kännedom om besöksnäringen i regionen, återkoppling på förslag till aktiviteter, reflektioner kring den fortlöpande utvärderingen av kurserna, marknadsföring av projektet och spridning av dess resultat etc. 7

8 Det har framkommit önskemål från styrgruppen om ersättning för det arbete som de lägger ned i projektet. Det är möjligt att det skulle göra det lättare att få med styrgruppen på aktiviteter i projektet, exempelvis utbildningar i jämställdhetsintegrering. 5.3 Samverkanspartners Samverkanspartners är lärcentra i kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. Personal från lärcentra har tagit del av arbetssätt och resultat från projektet och har bidragit med tid för att informera sig om projektet, reflektioner kring aktiviteter, tips kring kursanordnare och hjälpt till med spridning av erfarenheter från projektet. 5.4 Övrigt Utvecklingsledare vid Lkf, som även gått in som projektledare på 50 procent under perioden februari-juni 2010, och projektledare har regelbundet stämt av arbetet i projektet. 6 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING 6.1 Jämställdhetsintegrering i projektet Projektledaren har enligt projektplanen genomgått utbildning i jämställdhetsintegrering som har getts av processtöd jämställdhetsintegrering, totalt två halvdagsseminarier. Vid insamling av statistik för utvärderingen av utbildningsinsatserna, och analysen av dessa, har ett jämställdhetsperspektiv beaktats. Det gäller bland annat könsuppdelad statistik i fråga om fördelning av medel och deltagartimmar. Kurserna har löpande utvärderats i syfte att under pågående projekt kunna göra justeringar i upplägg och innehåll, även här har könsskillnader beaktats. Vid information om projektet har jämställdhetsperspektivet lyfts fram, deltagarstatistik har redovisats, likaså projektets syfte att ge utbildningar med upplägg som främjar deltagande från så väl kvinnor som män. Den folder som tagits fram i syfte att används för spridning av erfarenheter från projektet saknar dock information om deltagarna uppdelat efter kön. Det har funnits en önskan från projektet sida att få en jämn könsfördelning bland kursledarna. Möjligheten att påverka detta begränsas av lagen om offentlig upphandling. I det fall vi har haft möjlighet att använda oss av direktupphandling när vi upphandlat kursanordnare har vi valt att, i den mån vi kunnat, vända oss till konsulter i syfte att nå en jämn könsfördelning bland anlitade kursledare. Sammanfattningsvis har vi anlitat 11 män och 8 kvinnor som kursledare i projektets utbildningar. Fem av sju styrgruppmedlemmar har varit kvinnor och det är kvinnor som har deltagit mest frekvent i styrgruppsmötena. Dels fanns svårigheter att rekrytera deltagare till styrgruppen, dels såg vi en fördel att behålla styrgruppen eftersom de var väl insatta i projektet vilket underlättade arbetet i styrgruppen. En av utmaningarna i projektet har varit att påverka rekryteringen av deltagarna i projektet så att könsfördelningar har blivit jämn, så väl i fråga om antal deltagare som när det gäller vilken typ av utbildning deltagarna går. Vid de deltagande företagen har det funnits en kontaktperson 8

9 som har anmält de anställda vid företaget till de olika utbildningarna (det finns några undantag där anställda har kontaktat projektledaren och anmält sig till utbildningar). En erfarenhet som gjorts i projektet är att det kan vara en fördel att kontaktpersonerna vid de deltagande företagen/organisationerna erbjuds möjligheter att genomgå en utbildning i jämställdhet, förslagsvis i inledningen av projektet. På så sätt kan det vara till hjälp i projektet för att påverka företagen att medverka till att ett jämställdhetsperspektiv integreras i projektet. 6.2 Jämställdhetsintegrering i kompetensutvecklingsinsatserna Någon jämställdhetsutbildning låg initialt inte inplanerad i kompetensutvecklingsinsatserna som riktade sig till deltagarna i projektet. I en av kurserna, Värdskap 2- kultur, trender, tillgänglighet & kvalitet, har jämställdhet funnits med under områdena kultur och tillgänglighet. I efterhand har vi sett att ett jämställdhetsperspektiv med fördel hade kunnat ingå i fler kurser, där ibland ledarskapsutbildningen. Vi kan se att det vid vissa utbildningar har varit en något jämnare könsbalans mellan deltagarna, det gäller utbildningarna i ledarskap, matupplevelse och guidning. Vid två av utbildningarna som vi har ställt in på grund av för få deltagare, naturturism och naturgeografi, var det en majoritet män anmälda. 7 TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER För att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet har vi arbetat med två inriktningar, dels att göra kompetensutvecklingsinsatserna tillgängliga för kursdeltagarna dels att införliva ett tillgänglighetsperspektiv i en av utbildningarna. 7.1 Tillgänglighet i projektet Vid upphandling av konferenser och internat har en tillgänglighetsaspekt beaktats genom att vi har efterfrågat och valt anbud/offerter utifrån den fysiska tillgängligheten samt möjligheter att beställa specialkost. I inbjudan till kurserna har frågan ställts till deltagarna om det finns speciella behov som de har velat att vi skall tillgodose. Inbjudan har i fler fall gått via projektets kontaktperson vid företaget. Här har vi uppmärksammat att det är en fördel att projektet har en direktkontakt med deltagarna i dessa frågor för att vi inte ska missa om någon kursdeltagare har särskilda behov. Projektledaren har även deltagit vid den utbildning om tillgänglighet som har getts i projektet och tagit del av bland annat checklistor för att arrangera konferenser. 7.2 Tillgänglighet som inslag i kompetensutvecklingsinsatser I kursen Värdskap 2- kultur, trender, tillgänglighet & kvalitet ingick en heldag med inriktning mot tillgänglighetsfrågor. Halva dagen motsvarade den utbildning i tillgänglighet som Processtöd tillgänglighet tillhandahåller för ESF-finansierade projekt. Andra halvan av dagen inriktade sig mot frågor om hur man kan arbeta med att öka tillgänglighet i besöksnäringen och syftade även till att synliggöra kundgruppen personer med funktionsnedsättning för verksamma inom besöksnäringen. 9

10 8 KRITERIER FÖR GENOMFÖRANDE SOM PROJEKTET UTGÅTT IFRÅN 8.1 Främja lärande miljöer Genom kompetensutvecklingsinsatserna förväntades projektdeltagarna få ny kunskap som skulle leda till att de klarade av de ökade kraven som arbetsuppgifter ställer med nya grupper av besökare som förväntar sig en högre kvalitet än vad näringen hittills har haft. På de sättet förväntades de bli konkurrenskraftiga för sina egna arbeten. Samtidigt förväntades den nya kompetensen ge förutsättningar för att delta i utvecklingen av verksamheten och att individen kan ta på sig nya arbetsuppgifter som utvecklar den enskilde. I alla kompetensutvecklingsinsatser i projekt har upplägget varit att deltagarnas erfarenheter och verksamheter skall ges utrymme och att upplägget skall stimulera till aktivitet hos den enskilde deltagaren och mellan deltagarna. Krav på upplägget har funnits med vid upphandlingen av kursanordnare. I de flesta kompetensutvecklingsinsatser har deltagarna getts möjlighet att arbeta med frågor som berör hur de kan arbeta med för kursen aktuellt områden när de kommer tillbaka till den egna verksamheten. Vid några av kurserna har deltagarna fått hemuppgifter att ta med sig till den egna verksamheten och till två av kurserna har deltagarna erbjudits uppföljningskurser för att bl.a. reflektera över vad som fungerar/inte fungerar. För att i högre utsträckning bidra till att främja lärande miljöer ser vi att vi skulle ha inrikta några aktiviteter till de deltagande företagen med fokus på att ta till vara personalens nyvunna kunskaper och kompetenser. 8.2 Främja samverkan Projektet avsåg att rikta sig till företag och organisationer av olika storlek och inriktning på verksamheten med tanken att de skulle kunna komplettera och berika varandra i det arbete som skulle göras på kurserna. Tillsammans med det upplägg som nämns under rubriken Främjande av lärandemiljöer var förväntningarna att det skulle bidra till att nätverk mellan personer på olika företag bildas och som i sin tur, längre fram i tiden, skulle kunna leda till konkret samverkan. Deltagarna har erbjudits möjligheter att delta i kurser med deltagare från företag, så väl från den egna orten som övriga tre orter i Lkf-området. Internatkurser, den vanligaste former, har haft till syfte att ytterligare bidra till nätverksskapande utöver de uppgifter i kurserna som syftat till att främja nätverksskapande och konkreta samverkansaktiviteter. Exempelvis har deltagarna i kursen Värdskap arbetat med att ta fram turistiska erbjudanden som omfattar flera företag och företag från fler än en ort. 8.3 Främja strategiskt påverkansarbete Projektet avsåg att bedriva strategiskt påverkansarbete, via horisontella insatser med utgångspunkten i att det är viktigt att påverka företagsledningar för att visa på de goda resultat som kan komma ur kompetensutveckling. Resultat som vill spridas är: 1. Hur kompetensutveckling påverkar anställdas delaktighet i verksamhetsutveckling 10

11 2.Hur kompetensutveckling kan vara en del i anställdas personliga utvecklig och ge möjligheter att närma sig nya arbetsuppgifter 3. Hur kompetensutveckling påverkar företagets affärsmöjligheter 4. Hur företagens nätverk har utvecklats av att delta i gemensam kompetensutveckling 9 STRATEGISKT PÅVERKANSARBETE Det strategiska påverkansarbetet har pågått under hela projektperioden och har även fortsatt efter projektets avslut. En målgrupp för detta har varit branschorganisationer som har informerats om projektet och de erfarenheter vi har gjort löpande under projektperioden. På samma sätt har erfarenheter spridits till lärcentra i de fyra kommunerna. Projektet har även presenterats vid en konferens med temat Vuxnas lärande, arrangerat av Kommunförbundet i Norrbotten. Vid konferensen utgjorde projektet ett exempel på hur man kan arbeta med vuxnas lärande. Erfarenheter har även spridits till besöksnäringsföretag i regionen, bland annat genom den folder som har tagits fram i slutet av projekttiden. Ytterligare insatser för påverkansarbete skulle kunna vara att i projektet, tillsammans med deltagande arbetsställen, anordna en konferens för att visa på de goda resultat som kan komma ur kompetensutveckling. 10 EXTERN UTVÄRDERING En extern utvärderare har anlitats i slutet av projekttiden för den del av slututvärderingen som riktade sig till deltagande företag. Syftet med utvärderingen var att följa upp de indikatorer som var kopplade till arbetsställena, se avsnitt 3.3 indikatorer som har utvärderats. Material till utvärderingen samlades in via en enkät som extern utvärderade utformade, sammanställde och analyserade. Sammanfattning av resultat samt rapport från den externa utvärderingen, se bilaga 4 och 5. Resultat och analys presenterades muntligt och skriftligt för projektledaren. Utvärderingsrapporten distribuerades där efter vidare till styrgrupp för att utgöra underlag för sista styrgruppsmötet i projektet. Den externa utvärderaren har framför allt bidragit till reflektioner kring arbetsställenas erfarenheter från projektet. Utvärderingen har tydliggjort vikten av att även löpande under projekttiden, på ett mer systematiskt sätt än vad som gjorts, följa upp arbetsställenas erfarenheter av de olika kompetensutvecklingsinsatserna. En regelbunden uppföljning av arbetsställenas erfarenheter skulle även kunna bidra till att reflektioner ute på arbetsställena kring aktiviteterna i projektet ökar. Ett problem med utvärderingen har varit ett högt externt bortfall motsvarande 50 procent och ett stort internt bortfall på vissa frågor. Vid genomgång av enkätsvaren visar det sig att det verka råda osäkerhet kring hur de skulle besvara enkäten. Exempelvis har arbetsställen redovisat erfarenheter på kurser som de inte har deltagit i. Detta sammantaget gör det svårt att på ett säkerställt sätt dra slutsatser. För att nå en högre svarsfrekvens har styrgruppen föreslagit användning av ett enkätverktyg med möjlighet att besvara enkäten direkt på nätet utan att behöva spara ned och sen skicka in sina svar. 11

12 11 EGENUTVÄRDERING Egenutvärderingen bygger på en fortlöpande kurs- och projektutvärdering riktad till deltagarna och intervjuer med tre deltagande företag. Till dessa delar tillkommer även projektledarens anteckningar från mötet med deltagare vid projektets aktiviteter, styrgruppsmötena samt samtal med konsulter anlitade för genomförande av aktiviteter. Från projektstart har deltagarna vid varje kursavslut fått besvarat frågor, via en enkät, om kursen och frågor specifikt kopplade till projektmålen. Deltagarna har även ombetts att kommentera sina svar. Enkät, se bilaga 9. Det är projektledaren som har ansvarat för insamlingen och sammanställningen av enkäten. Varje utbildningsanordnare har fått ta del av sammanställningen från sin kurs, inklusive projektledarens reflektioner, och har antingen återkopplat till projektledaren med egna reflektioner muntligt eller via mejl. För de kurser som har genomförts vid flera tillfällen (gäller kurserna ledarskap, värdskap, storytelling och guidning) har justeringar gjort i innehåll och upplägg i den utsträckning utvärderingen har pekat på sådana behov. De kurser som har getts via videokonferens har halvtidsutvärderats av kursledare. Dessa kurser har sträckt sig över en längre period och det har funnits ett behov av en mittenutvärdering eftersom formen, videokonferens har varit ny för både kursledare och kursdeltagare. Enkätstudien bygger på 174 besvarade enkäter, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 85 procent. Bortfallet beror i huvudsak på att deltagare som har tagit enkäten med sig hem för att fylla i den inte har skickat in den. Den fortlöpande kursutvärderingen har varit till stor hjälp för projektledningen när det gäller upplägg och innehåll på kurserna. För de kurser som har getts vid flera tillfällen har möjligheten funnits att korrigera innehåll och upplägg inför nästa omgång. Kursanordnarna har involverats i den fortlöpande utvärderingen vilket har varit till betydelse när erfarenheterna av kompetensutvecklingsinsatserna skall tas tillvara. Att projektledaren har deltagit vid alla kurser har även det inneburit att erfarenheter av kompetensutvecklingsinsatser så väl som arrangemang runt omkring har fångats upp. Vid de olika kurserna har det även framkommit nya kompetensutvecklingsbehov. I efterhand ser vi att det vore intressant att kunna koppla svaren till i vilken omfattning de har deltagit i projektet. Detta för att exempelvis kunna se om ett kontinuerligt deltagande i projektet ökar förväntningarna på och bedömningarna av att deltagandet skall leda till samverkan. I egenutvärderingen ingår även tre intervjuer med tre olika verksamheter. Intervjuerna har presenterats i den folder som tagits fram i syfte att sprida erfarenheter av projektet, se bilaga 10. Verksamheterna representerar olika branscher inom besöksnäringen och består av ett småföretag, ett enmansföretag och en ekonomisk förening. Vid intervjuerna fick vi i projektet tillgång till en kvalitativt sett djupare bild av erfarenheter av projektet. 12 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Den fortlöpande kursutvärdering som har genomförts har visat att valda områden för projektets kompetensutvecklingsinsatser har legat rätt. Innehållet i respektive kurs har även motsvarat de allra flesta deltagares förväntningar. Det ser vi som ett resultat av den omfattande förstudie som genomfördes i samverkan med besöksnäringen i regionen. 12

13 Förstudien har utgjort en bra grund för planeringen av genomförandeprojektet. Den fortlöpande kursutvärderingen har även här varit till stor hjälp. Med projektet har vi även nått deltagare som i vanligt fall inte har fått tillgång till kompetensutveckling. Flera företag, där ibland ensamföretag, har uppgett att de inte har haft de ekonomiska möjligheterna att delta i kompetensutveckling i den utsträckning som projektet har gett dem. Vad som har gått mindre bra i projektet är att nå de mål för antalet kursdeltagare som angavs i ansökan. Här gör vi bedömningen att det är viktigt att vara tydlig gentemot deltagande företag att anmäla ett realistiskt antal deltagare till projektet. För att undvika avbokningar från kurser med kort varsel hade det varit en god idé att införa en avbokningsavgift. Även arbetet med att involvera arbetsställena i projektet hade vi gärna sett skulle ha varit större. Projektet har bedrivits under 15 månader, varav kompetensutvecklingsinsatserna har genomförts under en period av 11 månader. Det är en kort period vilket gör det osäkert i fråga om vilka resultat som kommer att komma ut från projektet. 13 KONTAKTPERSONER Kontaktpersoner för projektet är: Tina Bäckström Monica Lundkvist Renström Lapplands kommunalförbund Lapplands kommunalförbund E-post: TIBA01@kommun.gellivare.se E-post: monica.lundkvist@jokkmokk.se Telefon: Telefon: