UTVÄRDERINGSRAPPORT. Analysfasen av ESF-projektet Lärande Attraktiva Näringar, LAN september december 2015

Transkript

1 UTVÄRDERINGSRAPPORT Analysfasen av ESF-projektet Lärande Attraktiva Näringar, LAN september december 2015 den 30 december 2015

2 INNEHÅLL OM LÄRANDE ATTRATKIVA NÄRINGAR, LAN... 3 GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN... 4 PROJEKTLEDNING OCH REFERENSGRUPPEN... 4 ARBETE GENTEMOT MÅLGRUPPEN... 5 MÅL OCH INDIKATORER... 5 JÄMSTÄLLDHET... 6 TILLGÄNGLIGHET... 7 ANALYS OCH SLUTSATSER... 8 Utmaningar... 8 Framgångsfaktorer... 8 KONTAKTUPPGIFTER... 11

3 OM LÄRANDE ATTRATKIVA NÄRINGAR, LAN Lärande Attraktiva Näringar, LAN, är ett ESF-finansierat projekt som bedrivs av Akademi Norr. Akademi Norr är ett kommunförbund som bygger på en gränsöverskridande samverkan mellan tretton kommuner i Norrbotten, Västerbotten, Jämtlands och Västernorrlands län. Projektet vill genom kompetenshöjande insatser motverka den rådande matchningsproblematiken på den regionala arbetsmarknaden, skapa möjlighet för omställning under yrkeslivet och utmana normer och bryta den vertikala och horisontella segregeringen på arbetsmarknaden. Projektets övergripande mål är att: Skapa förutsättningar för individer, företag och organisationer inom näringsliv och offentlig sektor som har bristande kompetens och särskilda svårigheter att klara sina verksamheter på grund av utmaningar kring bristyrken och särskilda kompetenser. Verka för att öka mångfalden på de deltagande arbetsplatserna, minska obalansen mellan andelen kvinnor och män med olika etniciteter. Utveckla mer flexibla former för livslångt lärande som bättre svarar mot individens och arbetslivets behov. Målet ska nås genom att arbeta med kompetenshöjande insatser för individen. Utveckla en modell för det livslånga lärandet som ska stärka kvinnor och mäns ställning på arbetsmarknaden, i synnerhet personer med kort eller föråldrad utbildning. Projektet är uppdelat i två faser, en analysfas och en genomförandefas. Analysfasen har pågått från och med 1 september 2015 och avslutas sista december Det finns stora förhoppningar om att genomförandefasen kan ta vid från och med den 2 januari Syftet med analysfasen har varit att förstärka förankringen och engagemanget för projektets mål och genomförande och därigenom säkra en bra grund för projektets genomförande och därigenom få ut mer effekt av genomförandet. Mål under analysfasen: Könsuppdelad statistik hos deltagande aktörer Utarbetade mål, indikatorer och förväntade resultat och effekter Konkret beskrivning av hur projektet ska arbeta strategiskt med att påverka aktörer och ordinarie verksamhet. En kommunikationsplan ska vara framtagen. Fördjupad problemformulering, kartläggning och analys av verksamhetens förutsättningar, möjligheter och behov. Samtliga anställda ska göras delaktiga i analysen, eftersom ledningen och de anställdas engagemang och delaktighet i analys och genomförande av insatser är betydelsefulla för ett gott resultat. Analysen ska utmynna i en utbildningsplan för varje deltagande organisation. I ovanstående ska jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv inkluderas. En beskrivning av projektorganisationens struktur för ledamöter i styr- och eventuell referensgrupp. 3

4 Uppdaterad tid- och aktivitetsplan där aktiviteterna tydligt kopplas till projektets förväntade resultat och effekter. Att en följeforskare upphandlats och introducerats Specifika mål och indikatorer vad gäller jämställdhet och hur dessa ska följas upp. En plan för hur projektet genomförs ur ett tillgänglighetsperspektiv: - Tillgängliga lokaler innebär att arbetsplatsen är utformad så att alla kan ta sig fram och fungera på ett enkelt sätt i sin arbetssituation. - Tillgänglig verksamhet avser bemötande och om hur vi förhåller oss till varandra - Kommunikativ tillgänglighet innebär att alla ska kunna höra och delta i diskussioner - Informativ tillgänglighet handlar om att utforma information som alla kan tillgodogöra sig. GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN Projektutvärderingen genomförs genom en löpande utvärdering, det vill säga följeforskning. En sådan utvärdering skapar förutsättningar för en objektiv utvärdering av projektet och ger möjligheter att justera och förbättra projektet under dess genomförande, vilket ger er möjlighet att spara både tid och resurser och som en självklarhet, bättre styra mot mål. Då själva arbetet i form av kompetenshöjande insatser inte har påbörjats av projektet i denna fas har utvärderingens fokus legat på att undersöka det arbete som har genomförts gällande att kontakta potentiella projektdeltagare, inventera deras behov, skapa planer för jämställdhet och tillgänglighet, vidareutveckla mål och indikatorer för att mäta dessa samt förankring och kommunikation med styrgrupp och intressenter. Under analysfasens har vi som utvärderare följt det arbete som har genomförts efter vårt uppstartsmöte med projektledningen samt fått en utförlig inblick i det arbete som genomförts inom projektet innan det inledande mötet med projektledningen. Vi har varit ett stöd och bidragit med relevanta kunskaper och erfarenheter vid projektets upprättande av en jämställdhetsplan och en tillgänglighetsplan. Vidare har vi deltagit vid möten med både projektledning och styrgrupp samt varit delaktiga i processen med utveckling av mål på olika nivåer och framtagande av indikatorer i syfte att mäta måluppfyllelsen. Vi har även funnits tillgängliga för stöd och råd till projektledningen under analysfasen. PROJEKTLEDNING OCH REFERENSGRUPPEN Projektet drivs av två projektledare, vilka enligt vår bedömning utgör ett dynamiskt team som kommunicerar och samarbetar på bästa möjliga sätt. De är väl förtrogna med projektverksamhet likväl som med de arbetsmarknadspolitiska och demografiska utmaningar som regionen står inför. Projektledarna är vidare väl förtrogna med regionens företagare och har goda kontakter inom de privata näringslivet såväl som inom offentlig sektor. 4

5 Det aktiva ägarskapet och projektorganisationens uppbyggnad och engagemanget är ytterst viktiga faktorer under ett projektgenomförande. Med ett aktivt ägarskap avses projektledningens mandat och förmåga att vara delaktiga, föra diskussioner och fatta beslut som leder projektet framåt Ett aktivt ägarskap är många gånger en förutsättning för att ett projekt ska nå uppsatta mål. Vår bedömning är att projektledningen är proaktiva och kontinuerligt verkar för att både utveckla och föra projektet framåt. De är lyhörda för input från både referensgruppen och oss som utvärderare samtidigt som de fattar beslut som är vägledande för de fortsatta arbetet. Detta gäller exempelvis framtagandet av en tillgänglighetsplan som initierades av projektledningen. De tog hjälp av oss utvärderare och stämde av och tog in input från styrgruppen och slutligen förankrade planen med berörda aktörer. En väl sammansatt referensgrupp och ett väl fungerade styrgruppsarbetet är tillsammans med förankringen mellan samtliga deltagande aktörer är även av stor vikt. Om personer som har möjlighet att bidra till att förankra projektarbetet i respektive kommun eller region deltar aktivt ökar möjligheterna för lyckade och hållbara projektresultat som har förutsättningar att implementeras i ordinarie verksamheter. Genom att förankra arbetet säkerställs att samtliga aktörer drar åt samma håll och att uppfattningen av projektets syfte och mål är gemensam för samtliga. Referensgruppen i LAN består av representanter från samtliga 13 kommuner i akademi Norr. Det verkar finnas ett genuint intresse från samtliga kommuner att delta aktivt i projektet. Projektledningen har även inspirerats av och tittat på goda exempel på andra projektet som bedrivit liknande verksamheter som LAN avser bedriva under genomförandefasen. Däribland projektet KOKOS som syftade till att tillgodose arbetsplatsers behov av kompetensutveckling. ARBETE GENTEMOT MÅLGRUPPEN Målgruppen, det vill säga, regionala företag och deras anställda, kontaktades i ett tidigt skede av projektledningen och på relativt kort tid har ett stort antal företag anmält sitt intresse att delta i projektet. Projektledningen har även genomfört en inventering av företagens kompetensutvecklingsbehov och deras vana av att arbeta med kompetensutveckling. I samband med inventeringarna har projektledningen även samlat in viss könsuppdelat statistik. Vi kan se att målgruppen inte använder sig i så stor utsträckning av kommunens lärcentrum eller kommunens näringslivsenhet när det utbildningsinsatser. MÅL OCH INDIKATORER Projektets mål sammanfaller med mål i de regionala utvecklingsstrategierna och ett lyckat projektresultat kommer således bidra till utvecklingsstrategiernas måluppfyllnad. 5

6 I Norrbottens och Västerbottens utvecklingsstrategier står att läsa att en demografisk utmaning är förestående. Befolkningen blir allt äldre samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar, till största del på grund av utflyttning. Detta innebär att försörjningsbördan på de i arbetsför ålder ökar då allt färre ska försörja allt fler. Med detta faktum i åtanke är det av yttersta vikt att ta tillvara på all potentiell arbetskraft, vilket ökar kraven på normbrytande yrkesval och möjligheterna till utbildning för att kunna matcha utbud och efterfrågan på den regionala arbetsmarknaden. Genom LAN skapas ökade utbildningsmöjligheter och möjligheter för individer att stärka sin ställning på arbetsmarknaden samtidigt som företag får ökade möjligheter att tillgodose sina behov av kvalificerad arbetskraft. Västernorrlands län talar i sin utvecklingsstrategi om vikten av att nyttja informationsflöden och att marknadsföra en attraktiv bild av länet som gör länet till naturlig, gränsöverskridande samverkanspart för många. Projektet blir en del i detta då det genom att utveckla näringslivet och potentiell arbetskraft ämnar bidra till att skapa attraktivitet. I Jämtlands regionala utvecklingsstrategi står att läsa att kunskap och kompetens är länets främsta konkurrensmedel i en allt mer globaliserad ekonomi samt att allas kompetens, oavsett kön, ålder, funktionsförmåga och ursprung ska tas tillvara. Detta ligger helt i linje med den projektverksamhet som kommer bedrivas genom LAN. Projektledningen har tillsammans med oss utvärderare sett över och vidareutvecklat de befintliga målen och då främst sett till de specifika jämställdhetsmålen och jämställdhetsaspekten i samtliga mål. I samband med detta har även relevanta och mätbara indikatorer tagits fram. Genom att mäta dessa indikatorer kommer både projektledning och vi som utvärderare kunna följa projektets utveckling och bättre bidra till att det styr mot uppsatta mål och effekter. Detta är av största betydelse då ett projekts resultat, tillsammans med spridning och implementering i ordinarie verksamhet, är det som avgör om projektverksamheten har varit en lyckad satsning eller inte. Vad gäller målen i analysfasen så tycker vi att projektet har arbetat för att uppnå dessa och se till att goda förutsättningar finns för ett genomförande. Samtliga målen är genomarbetade. JÄMSTÄLLDHET Det är allmänt känt att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. De råder både en horisontell och en vertikal könssegregering på den svenska arbetsmarknaden och kvinnor och män är generellt sett över- och underrepresenterade inom vissa branscher. Män är även, generellt sett, överrepresenterade på högre poster och innehar de flesta styrelseuppdragen. Detta är något som projektet vill bidra till att utjämna och har haft i åtanke vid 6

7 vidareutveckling av jämställdhetsmål och indikatorer, likväl som vid skapandet av en jämställdhetsplan. Under analysfasen, har som nämnt, projektets specifika jämställdhetsmål vidareutvecklats tillsammans med indikatorer för att mäta dessa. Övriga mål har även setts över ur ett jämställdhetsperspektiv och indikatorer som mäter jämställdhetsperspektivet av målen har utarbetats. Under analysfasen har projektledningen tillsammans med oss utvärderare tagit fram en jämställdhetsplan, vilken kommer att genomsyra hela projektverksamheten, internt som externt. Som några exempel kan nämnas att projektledningen avser att visa kortfilmer gällande jämställdhet i samband med samtliga aktiviteter som genomförs gentemot målgruppen, att jämställdhetskompetens kommer att ställas som krav vid samtliga upphandlingar som genomförs inom projektets ramar, att projektet kommer att samla in könsuppdelad statistik samt att samtliga deltagande företag ska erbjudas möjlighet att genomgå en utbildning i jämställdhet. Utöver detta kommer projektet aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering i samtliga moment och på alla plan inom projektet och verka för att bryta traditionella normer och värderingar gällande kvinnor respektive mäns arbeten och arbetsuppgifter samt positioner inom företag och på arbetsmarknaden. De vidareutvecklade målen, indikatorerna och jämställdhetsplanen presenterades för styrgruppen vid ett videomöte. Efter en öppen dialog genomfördes vissa revideringar av mål, indikatorer samt vissa punkter av jämställdhetsplanen för att slutligen utgöra produkter som hela referensgruppen kunde ställa sig bakom och arbeta för att införliva. TILLGÄNGLIGHET På samma sätt som jämställdhetsplanen skapades, skapades även en tillgänglighetsplan för projektet. Den togs fram av projektledningen tillsammans med oss utvärderare, stämdes av med referensgruppen för att med vissa justeringar godtas av samtliga. Tillgänglighet är precis som jämställdhet en del i att ta tillvara på mänskliga resurser och därigenom bidra till ökad tillväxt. Som en punkt i LAN:s tillgänglighetsplan kommer därför samtliga deltagande företag att erbjudas delta på en tillgänglighetsutbildning samt erbjudas hjälp med att upprätta en tillgänglighetsplan för sin verksamhet. Utöver detta kommer kortfilmer om tillgänglighet visas i samband med samtliga aktiviteter som genomförs gentemot målgruppen, projektet kommer att se över lokaler, verksamheter samt information i syfte att skapa möjligheter för alla att delta i projektet och tillgänglighetskompetens kommer vara ett krav vid samtliga upphandlingar som projektet genomför. 7

8 ANALYS OCH SLUTSATSER Nedan följer en samlad analys av projektet under hela analysfasen. Analysen är uppdelad i rubrikerna utmaningar respektive framgångsfaktorer där utmaningar handlar om eventuella utmaningar och hinder som projektet har upplevt och bedöms kunna uppstå under genomförandefasen. Under rubriken framgångsfaktorer lyfts sådant som har lett till en lyckad analysfas och skapar goda förutsättningar för en lyckad genomförandefas. Utmaningar Jämställdhetsarbetet och tillgänglighetsarbetet kan komma att stöta på vissa hinder då det inte är helt vanligt att jämställdhet, liksom tillgänglighet prioriteras hos alla deltagande företag och deras personal. Dessa område får ofta stå tillbaka för annan kompetensutveckling samt för det som anses vara ordinarie, och därmed viktigare, verksamhet. Det gäller att projektet lyckas få företagen att se jämställdhet och tillgänglighet som både en rättighet och möjlighet för samtliga anställda och kommande anställda likväl som viktiga tillväxtfaktorer. Genom att visa konkreta exempel på att jämställdhet och tillgänglighet faktiskt leder till ökad tillväxt bör det vara möjligt för projektet att skapa ett ökat intresse för dessa områden och därmed även öka förutsättningarna för att kvinnor och män ska ges samma förutsättningar på respektive företag och på den regionala arbetsmarknaden. Många företag har mycket att göra och kanske inte alltid prioriterar utbildningsinsatser för ledning och personal. I den inventering som projektledningen gjorde bland de företag som har sagt ja till att delta i projektet visade de sig att en del av dessa aldrig har lagt tid eller resurser på att kompetensutveckla sin personal. Det finns en risk att dessa företag inte anser att det finns tid för kompetensutveckling när det blir deras tur. Då gäller det att projektet arbetar för att de företagen ska förstå att de i längden kommer att gynna dem att låta personalen genomgå vissa utbildningar och delta vid vissa föreläsningar. Om beslutsfattande personal hos deltagande företag byts ut finns en risk för att kompetensutvecklande insatser inte längre prioriteras, vilket medför att det finns risk för att projektet förlorar deltagare. En annan utmaning är hur kommunens lärcentrum och deras näringslivskontor ska kunna bli mer attraktiva för företagen vad gäller utbildningsinsatser. Det gäller även att få till en god samverkan mellan de andra projekten för att hitta kostnadseffektiva lösningar och samordna kompetensutvecklingsinsatserna. På vilket sätt ska projektet lyckas övertala företagen att avsätta tid för dessa kompetenshöjande insatser när de samtidigt har en drift att sköta på respektive företag. Framgångsfaktorer Projektledningens tidigt påbörjade arbete med att erbjuda företag och deras personal att delta i projektet har skapat en bra grund för att projektet ska nå målet gällande 1200 deltagande individer. I och med att detta arbete påbörjats långt innan projektstart kan själva projekttiden fyllas med aktiviteter riktade mot målgruppen istället för arbete med att finna lämpliga 8

9 deltagare. Genomförandefasen kommer således deltagarna till nytta i största möjliga utsträckning. Projektledningen har under analysfasen hunnit genomföra en inventering av föreliggande utbildningsbehov bland de företag som kommer att delta i projektet samt samlat in viss könsuppdelat statistik. I och med detta har projektledningen en god insyn i respektive företags kompetensutvecklingsbehov och projektet kan i inledningen av genomförandefasen starta upp aktiviteter som är riktade mot målgruppen och därmed snabbt börja arbeta för att nå uppsatta mål. Att projektledarna enbart är två stycken för samtliga 13 kommuner bidrar till att fler resurser frigörs till aktiviteter riktade till målgruppen. Detta kommer leda till ökade möjligheter att uppnå projektmålen och bidra till att införliva de mål som finns i de regionala utvecklingsstrategierna. De kommer också att kunna dela upp arbetet mellan sig, vilket vi anser är bra. Den goda kommunikationen mellan projektledning och referensgruppen borgar för ett gott samarbete under projektets gång. Ett gott samarbete leder i sin tur till goda förutsättningar för utvecklings- och förankringsarbete. Projektet är väl förankrat bland deltagarna i referensgruppen, vilket tyder på att det arbete som initieras och utvecklas i och med projektet har mycket goda förutsättningar att bli hållbart och bidra till att både önskade effekter av projektet och målen i de berörda regionala utvecklingsstrategierna uppnås. Väl genomarbetade och förankrade planer för jämställdhet respektive tillgänglighet är upprättade och kommer ligga till grund för projektets kommande jämställdhets- och tillgänglighetsarbete. Vi som utvärderare är övertygade om att dessa planer kommer att bidra till att både jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet finns med som en naturlig del av projektet och bidrar till att uppfylla projektmål, mål i de regionala utvecklingsstrategierna och de nationella jämställdhetsmålen. Projektet ligger efter uppdateringen av mål och utarbetandet av ytterligare indikatorer samt upprättande av en jämställdhetsplan och en tillgänglighetsplan i fas med ställda förväntningar och har enligt vår bedömning alla förutsättningar för att övergå till en genomförandefas. Genom det aktiva ägarskapet, den goda förankringen och samarbetet mellan projektledning och referensgrupp finns alla förutsättningar för att möta eventuella hinder, lära och förändra under projektets gång och nå goda resultat. Den samlade bedömningen av analysfasen är att projektet har kommit långt i kartläggningen och förberedelsen inför ett genomförande. Det är väl förankrat och det finns goda förutsättningar för ett genomförande. Samtliga målen i analysfasen är genomarbetade och uppnådda. 9

10 10

11 KONTAKTUPPGIFTER Evaluation North Kråkbergsvägen Södra Sunderbyn Fredrik Hansson E-post fredrik@evaluation.se Telefon Linkedin Ina Sandberg E-post ina@evaluation.se Telefon Linkedin 11