UTVÄRDERINGSRAPPORT. Delrapport 2 ESF-projektet Lärande Attraktiva Näringar, LAN 1/ /

Transkript

1 UTVÄRDERINGSRAPPORT Delrapport 2 ESF-projektet Lärande Attraktiva Näringar, LAN 1/ / den 9 mars 2017

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 LÄRANDE ATTRATKIVA NÄRINGAR... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Avgränsning... 5 Projektorganisation... 5 Målgrupp/Projektdeltagare... 5 Genomförande... 5 PROJEKTETS KOPPLING TILL DE REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIERNA 6 OM UTVÄRDERINGEN... 7 Lärande utvärdering... 7 Kvalitativa intervjuer... 7 Enkätundersökningar... 7 Stöd till projektledningen... 8 Projektledningens egna utvärdering... 8 RESULTAT OCH ANALYS... 8 Projektledning och styrgrupp... 9 Projektdeltagare... 9 De horisontella principerna Modellarbetet UTVÄRDERARNAS REKOMMENDATIONER KONTAKTUPPGIFTER... 16

3 SAMMANFATTNING Det ESF-finansierade projektet Lärande Attraktiva Näringar, LAN är två-årigt projekt som pågått sedan januari Det ägs och drivs av kommunförbundet Akademi Norr, vars verksamhet bygger på gränsöverskridande samverkan mellan 13 kommuner i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrlands län. Projektet syftar till att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och motverka den rådande matchningsproblematiken på den regionala arbetsmarknaden, skapa möjlighet för omställning under yrkeslivet samt utmana normer och bryta den vertikala och horisontella segregeringen på arbetsmarknaden. Projektet avser uppå detta genom att erbjuda regionala företag, och i viss mån anställda inom den offentliga sektorn, kompetenshöjande insatser som svarar mot individers och företags behov av kompetensutveckling. Projektet har föregåtts av en analysfas och under den har projektledningen genomfört en omfattande inventering av de regionala företagens utbildningsbehov. Denna inventering har sedan legat till grund vid planering och upphandling av utbildningar. Projektet avser även skapa en väl fungerande modell för utbildning- och kompetensutveckling i regionen så att företags- och offentlig sektors behov av kompetensförsörjning ska kunna tillgodoses snarare genom att utbildare kommer till regionen än att anställda reser till andra platser för att genomgå utbildningar. I denna modell involveras de lokala Lärcentrumen och därmed även de deltagande kommunerna som äger och driver dessa. Projektets avsikt är att Akademi Norr ska ha en samordnande roll när det gäller att matcha kompetensutvecklingsbehov med utbildningar. Deltagarna är överlag nöjda med de utbildningsinsatser de har deltagit i, även om det finns vissa variationer både när det gäller enstaka utbildningar och skillnader mellan olika utbildningar. De som anser sig ha haft bäst nytta av genomförd utbildning i sitt nuvarande arbete samt anser att de har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden i störst utsträckning är de personer som har genomgått utbildningar av mer praktisk karaktär. De deltagare som har gått mer teoretiskt inriktade utbildningar upplever generellt sett att de inte har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden i någon större utsträckning, oavsett om de har haft nytta av de nyförvärvade kunskaperna eller inte i sitt nuvarande arbete. Projektet ligger väl i fas med de kvantitativa målen och beräknar att uppnå dessa vid projektslut. Precis som när föregående utvärderingsrapport skrevs, är de deltagare som har gått någon av projektets ledarskapsutbildningar, och då främst den vid namn Positiva Kicken de som är mest nöjda med den utbildning de har genomgått. 3

4 LÄRANDE ATTRAKTIVA NÄRINGAR Lärande Attraktiva Näringar, LAN, är ett ESF-finansierat projekt som drivs av Akademi Norr. Akademi Norr är ett kommunförbund som bygger på en gränsöverskridande samverkan mellan tretton nordligt belägna kommuner och verkar för att skapa regional utveckling. Dessa kommuner är Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbotten län. Sorsele, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Storuman, Vilhelmina och Åsele i Västerbottens län, Strömsund i Jämtlands län samt Kramfors och Sollefteå i Västernorrlands län. Bakgrund Projektet har uppstått genom en behovskartläggning som initierades av näringslivskontoren i den så kallade Region 8. Processen har sedan fortskridit i samarbete med Akademi Norr. Den genomförda kartläggningen visade att matchningsproblematiken ses som det näst största hindret för tillväxt i regionen och LAN skapades ur de regionala företagens behov av arbetskraft med rätt kompetens. En konsekvens av matchningsproblematiken är att företag väljer att lägga ner eller flytta från orten, vilket i sin tur leder till förlorade arbetstillfälle för de enskilda individerna och kommunerna samt minskade skatteintäkter. Genom att aktivt arbeta med denna fråga ser kommunerna en möjlighet att lättare förutse vilka kompetenser som det kommer finnas behov av på längre sikt och kan därmed agera strategiskt inför framtiden Syfte Projektets syfte är att motverka den rådande matchningsproblematiken på den regionala arbetsmarknaden, skapa möjligheter för omställning under hela yrkeslivet samt utmana normer och värderingar som bidrar till att upprätthålla könssegregeringen på arbetsmarknaden. För att utveckla regionens konkurrenskraft ska projektet ta fram en modell för kompetensförsörjning som stärker kvinnor och mäns ställning och trygghet på arbetsmarknaden. Modellen syftar till att utveckla flexibla former för livslångt lärande och ett hållbart arbetsliv. Mål Projektets övergripande mål är att: Skapa förutsättningar för individer, företag och organisationer inom näringsliv och offentlig sektor som har bristande kompetens och särskilda svårigheter att klara sina verksamheter på grund av utmaningar kring bristyrken och särskilda kompetenser. Verka för att öka mångfalden på de deltagande arbetsplatserna, minska obalansen mellan andelen kvinnor och män med olika etniciteter. Utveckla mer flexibla former för livslångt lärande som bättre svarar mot individens och arbetslivets behov. Målet ska nås genom att arbeta med kompetenshöjande insatser för individen. 4

5 Utveckla en modell för det livslånga lärandet som ska stärka kvinnor och mäns ställning på arbetsmarknaden, i synnerhet personer med kort eller föråldrad utbildning. Avgränsning Geografiskt sett är projektet avgränsat till de 13 inlandskommuner belägna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland som ingår i Akademi Norr. Vidare är projektet avgränsat till att enbart omfatta anställda inom den privata sektorn och den offentliga sektorn i mån av plats. Detta inkluderas således inte det civila samhället. Samtliga projektdeltagare har en anställning och är i arbetsför ålder. Projektorganisation Projektledningen utgörs av två heltidsanställda projektledare, vilka har till uppgift att gemensamt driva all verksamhet inom projektet. I projektgruppen ingår även en projektadministratör, vilken även har hand om ekonomin i projektet. Styrgruppen i LAN, även kallad direktionen, består av representanter från samtliga 13 kommuner i akademi Norr och flera av dessa är kommunalråd och vice kommunalråd. Projektet har även en referensgrupp som är sammansatt av representanter från det regionala näringslivet, Lärcentrum och näringslivsenheter. Målgrupp/Projektdeltagare Projektets målgrupp, det vill säga deltagare, utgörs främst av anställda och ledare på regionala företag. Till viss del utgörs de även av anställda inom offentlig sektor. Antalet deltagare från respektive kommun varierar och majoriteten av dem återfinns fortfarande i Storuman. Genomförande Projektet Lärande Attraktiva näringar utgörs till största del av utbildningsinsatser riktade till individer som arbetar hos eller är ägare av regionala företag inom varierande samhällssektorer och branscher. I mån av plats deltar även personer från offentlig sektor i dessa utbildningar. I januari 2016 startade genomförandefasen och redan under de första månaderna av projektet började utbildningar att genomföras. Utbudet av utbildningar grundas på den behovsanalys som genomfördes av projektledningen under projektets analysfas. De utbildningar som erbjuds finns tillgängliga på projektets hemsida och deltagare kan själva anmäla sig till dessa via ett webformulär. Utbildare upphandlas och utbildningarna förläggs i någon av de deltagande kommunerna. I de fall det är möjligt används de lokala Lärcentrumens lokaler vid utbildningstillfällena. Genom behovsanalysen fick projektledningen en tydlig bild av föreliggande kompetensutvecklingsbehov och kunde därefter börja planera för insatser som skulle kunna genomföras under projektets kommande två år. Omkring 350 företag anmälde sitt intresse att delta i projektet. 5

6 Projektet har även som mål att skapa en modell för livslångt lärande och kompetensutveckling, vilken ska kunna införlivas genom samarbeten med Lärcentrumen. Modellarbetet ligger på en strategisk nivå och Lärcentrumen ägs och drivs av respektive kommun. Projektets styrgrupp/direktion består av kommunalråd och vice kommunalråd, vilka i egenskap av just detta har viss insikt i Lärcentrumens verksamhet och har viss möjlighet att påverka deras utveckling och framtid. I syfte att skapa den mest fördelaktiga modellen inspireras LAN av liknande projekt som bedrivits i regioner med liknande arbetsmarknadsmässiga utmaningar. PROJEKTETS KOPPLING TILL DE REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIERNA Flera av projektets mål sammanfaller med mål i de regionala utvecklingsstrategierna för Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Detta innebär att projektet även bidrar till de olika utvecklingsstrategiernas måluppfyllnad genom att uppfylla de egna målen inom projektet. I Norrbottens och Västerbottens utvecklingsstrategier står att läsa att en demografisk utmaning är förestående. Befolkningen blir allt äldre samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar, till största del på grund av utflyttning. Detta innebär att försörjningsbördan på de i arbetsför ålder ökar då allt färre ska försörja allt fler. Med detta faktum i åtanke är det av yttersta vikt att ta tillvara på all potentiell arbetskraft, vilket ökar kraven på normbrytande yrkesval och möjligheterna till utbildning för att kunna matcha utbud och efterfrågan på den regionala arbetsmarknaden. Genom LAN skapas ökade utbildningsmöjligheter och möjligheter för individer att stärka sin ställning på arbetsmarknaden samtidigt som företag får ökade möjligheter att tillgodose sina behov av kvalificerad arbetskraft. Västernorrlands län påtalar i sin utvecklingsstrategi vikten av att nyttja informationsflöden och att marknadsföra en attraktiv bild av länet som gör länet till naturlig, gränsöverskridande samverkanspart för många. Projektet blir en del i detta då det genom att utveckla näringslivet och potentiell arbetskraft ämnar bidra till att skapa attraktivitet. I Jämtlands regionala utvecklingsstrategi står att läsa att kunskap och kompetens är länets främsta konkurrensmedel i en allt mer globaliserad ekonomi samt att allas kompetens, oavsett kön, ålder, funktionsförmåga och ursprung ska tas tillvara. Detta ligger helt i linje med den projektverksamhet som kommer bedrivas genom LAN. 6

7 OM UTVÄRDERINGEN Lärande utvärdering Projektutvärderingen genomförs genom en lärande utvärdering, även kallad följeforskning eller löpande utvärdering. En sådan utvärdering skapar förutsättningar för en objektiv utvärdering av projektet och ger möjligheter att justera och förbättra projektet under dess genomförande, vilket i sin tur ger möjlighet att spara både tid och resurser och bättre styra mot uppsatta mål. Vi finns med från projektstart till projektavslut och vår roll som utvärderare är inte att hitta fel och brister. Vår roll som utvärderare är att se till projektgenomförandet ur ett övergripande perspektiv, vara ett tillgängligt och coachande stöd under hela projektgenomförandet och lyfta fram utvecklingsområden likväl som framgångsfaktorer för att därigenom kunna rekommendera relevanta förändringar i projektgenomförandet. Kvalitativa intervjuer I syfte att skapa en större förståelse för deltagande aktörers upplevelser av och syn på nuvarande och kommande projektverksamhet samt bakomliggande orsaker till dessa synsätt och upplevelser har vi valt att genomföra djupintervjuer med såväl projektdeltagare som med projektledning och styrgrupp. 15 utbildningsdeltagare, vilka genomgått olika utbildningar vid olika tidpunkter har intervjuats via telefon. Utbildningsdeltagarna fick främst besvara frågor gällande själva utbildningen och vad den har betytt för dem i deras nuvarande arbete samt hur de upplevde att aktuell utbildning har bidragit till att förändra deras ställning på arbetsmarknaden. Ett urval av styrgruppsmedlemmarna/direktionen har intervjuats via telefon och dessa fick främst besvara frågor som gällde projektets modellarbete. De fick även besvara frågor gällande hur väl insatta de var i projektets syfte och mål, hur de uppfattade projektledningens insatser i projektet samt hur de upplevde styrgruppsarbetet och sin egen möjlighet att påverka projektets genomförande. Intervjuerna sammanställdes och analyserades för att visa på återkommande mönster. Genom resultatet av intervjuerna har en tydlig bild av hur projektet uppfattats av de, som på olika sätt, är involverade framträtt och det har varit möjligt att peka ut vissa framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden för projektets verksamhet. Enkätundersökningar För att skapa en bredd i resultatet har en enkätundersökning genomförts bland utbildningsdeltagare. Undersökningen innehöll, förutom grundläggande frågor om kön, ålder, kommun och vilken bransch deltagarna var verksamma inom, frågor om de upplevde att utbildningen motsvarade deras behov av kompetensutveckling, vilken nytta de har haft av utbildningen i sina respektive arbeten samt i vilken utsträckning de upplevde att de har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Utöver detta innehöll enkäten frågor som syftade till att 7

8 synliggöra likheter och skillnader i kvinnor och mäns upplevelser av bemötande, tillgång till hjälp och stöd samt utrymme för frågor och dialog under utbildningstillfällena. Enkätundersökningen skickades ut till 137 personer som genomgått en eller flera utbildningar mellan augusti 2016 och januari 3017 och besvarades av 70 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 51% Resultatet från enkätundersökningen sammanställdes och analyserades tematiskt för att visa på återkommande upplevelser och uppfattningar bland respondenterna. Delar av styrgruppen har även besvarat en enkätundersökning, vilken precis som intervjuerna med andra styrgruppsmedlemmar, främst handlade om deras syn på projektets modellarbete och framtiden för Lärcentrum i respektive kommun. Enkäten gav även respondenterna möjlighet att ge sin syn på projektledningens arbete samt deras engagemang och möjligheter i styrgruppsarbetet. Stöd till projektledningen Vi som utvärderare har funnits tillgängliga för stöd och råd under projektets gång och har diskuterat både specifika delar av projektet, projektet som helhet samt de horisontella principerna vid ett antal tillfällen. Dessa diskussioner har skett både via telefonmöten samt via fysiska möten. Projektledningens egna utvärdering Projektledarna genomför själva en utvärdering efter varje genomförd utbildning i syfte att ta reda på hur deltagarna upplevde den aktuella utbildningen. Genom denna får de både en bild av vilka utbildningar som varit mest givande för och uppskattade av deltagarna, vilka utbildningar som varit mindre omtyckta samt vad de eventuellt bör tänka på till kommande utbildningar och upphandlingar av utbildningar som kan förstärka upplevelsen av utbildningsinsatsernas värde. Projektledningens egen utvärdering syftar delvis till att skapa en databas som Lärcentrumen ska kunna använda för att välja framtida utbildningar och utbildare. RESULTAT OCH ANALYS Följande stycke innehåller en beskrivning och analys av projektets verksamhet från hösten 2016 fram till nu. Resultatet och analysen bygger på den verksamhet som hittills har genomförts inom projektet, utvärderarnas kommunikation med projektledningen samt resultatet av intervjuer och enkätundersökningar som genomförts bland projektdeltagarna, projektledning och styrgrupp. Här ingår även de horisontella principerna, det vill säga projektets arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Resultatet och analysen är indelat i rubrikerna Projektledning och Styrgrupp Projektdeltagare, De horisontella principerna samt Modellarbetet 8

9 Projektledning och styrgrupp Projektledningen består av två drivna projektledare, vilka utgör ett väl fungerande team som samarbetar och kommunicerar på ett sådant sätt att det bidrar till projektets utveckling. De är båda erfarna projektledare och är väl förtrogna med de arbetsmarknadspolitiska och demografiska utmaningar som regionen står inför. Projektledarna har god kännedom om det regionala näringslivet och har goda kontakter inom det privata näringslivet såväl som inom offentlig sektor. Detta har varit till fördel när det har gällt att sprida information om projektet och i ett tidigt skede, genomföra en analys av de regionala företagens och deras medarbetares behov av kompetensutvecklingsinsatser. Projektledningen har även inspirerats av och tittat på goda exempel på andra projektet som bedrivit liknande verksamheter som LAN avser bedriva under genomförandefasen. Däribland projektet KOKOS som syftade till att tillgodose arbetsplatsers behov av kompetensutveckling. Projektledningen har besökt kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige i samtliga 13 kommuner för att berätta om projektets avsikt gällande modellarbetet och skapa en större förankring för projektets idéer. Projektledningen/direktionen upplevde överlag att de inte var särskilt väl bekanta med projektets mål och syfte. De var inte heller helt insatta i vad projektets modellarbete går ut på eller vad denna modell ska resultera i även om samtliga styrgruppsmedlemmar som deltog i intervjuerna och besvarade enkäten var positiva till en utveckling av Lärcentrumen så att de i högre utsträckning kan nyttjas av de regional näringslivet samt till en samordning av regionala utbildningsinsatser. Styrgruppsmedlemmarna/direktionen upplever att de hade möjlighet att påverka projektet till viss del och vissa upplever att de har större möjlighet att påverka projektets verksamhet än andra. På frågan om det var engagerade i styrgruppsarbetet var svaren varierande och de flesta anser att det var engagerade om än inte i någon större utsträckning. Det finns även en spridning gällande styrgruppens uppfattning om projektledarnas arbete och en majoritet är i olika utsträckning positiva till hur projektledningen driver projektet. Då projektets styrgrupp är kommunalråd är det rimligt att anta att de har många andra uppdrag och därmed inte kan vara engagerade i en utsträckning som bidrar till att de kan engagera sig i projektets verksamhet i en nivå som i större utsträckning skulle bidra till projektets utveckling och strategiska arbete. Samtidigt sitter styrgruppsmedlemmarna på positioner som innebär att de har möjlighet att driva ett viktigt förankringsarbete inom sina respektive kommuner samt vara bidragande i politiska förslag och viljeinriktningar. Projektdeltagare Antalet deltagare har varit stort och projektet ligger väl i fas med de kvantitativa målen och med samma fortsatta intresse från deltagarna kommer projektet nå dessa mål vid projektslut. 9

10 Hittills har omkring 800 utbildningsplatser fördelats på privata företag och till viss del offentlig sektor i regionen. Projektet har även sålt utbildningsplatser till företag som inte har anmält sitt intresse av att delta under projektets analysfas. Detta har inneburit att projektet har fått ökade resurser att lägga på ytterligare utbildningar. Projektet har haft en stor spridning av deltagare både sett till branscher och kommuner och det har hittills anordnats utbildningar som täcker stora delar av de utbildningsbehov de regionala företagen har haft. Projektet har haft deltagare från samtliga 13 kommuner som ingår i Akademi Norr, dock enbart ett fåtal från Arjeplog kommun. Storuman är åter igen den kommun som har haft flest deltagare i projektet. Överlag var deltagarna nöjda med utbildningarna och skulle rekommendera andra att genomgå dessa. Det fanns dock avvikelser från denna positiva uppfattning både när det gäller specifika utbildningar och enskilda deltagares upplevelse av vissa utbildningar. De flesta som har besvarat enkäten har gått utbildningen Positiva kicken, vilken överlag har varit mycket uppskattad av de flesta som gått den. Så var fallet även vid tidpunkten då den första utvärderingsrapporten skrevs. De flesta deltagarna upplevde att de hade fått nya kunskaper och flera hade även haft nytta av de nyförvärvade kunskaperna i sina arbeten. Detta gällde framförallt de som genomgått praktiska utbildningar. Det är även de som har genomgått praktiska utbildningar som upplevde att de har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden i störst utsträckning. När det gäller utbildningarnas upplägg och innehåll fanns det en stor spridning i svaren. Vissa deltagare var väldigt nöjda med upplägget och innehållet av den utbildning de har gått, medan andra inte alls var nöjda. Överlag är de som har gått ledarskapsutbildningen Positiva Kicken mest nöjda med utformningen av utbildningen i fråga. Omkring hälften av de som besvarat enkätundersökningen har gått någon av projektets ledarskapsutbildningar. Anledningen till missnöjet med utbildningsupplägget är till viss del möjligt att härleda till deltagarnas förväntningar på utbildningarna. Deltagarna var generellt sett mer nöjda med utbildarnas kompetens än med upplägget och innehållet av själva utbildningarna. Utbildarna sågs i de flesta fall som mycket kompetenta för de uppdrag de hade, med några enstaka undantag. Dessa undantag gäller både specifika utbildare och utbildare som överlag fått ett väldigt bra omdöme av flertalet deltagare på deras kurser. De allra flesta var även väldigt nöjda med de bemötande de fick under utbildningarna samt den möjlighet till hjälp och det utrymme de fick för att kommentera eller ställa frågor. En majoritet av deltagarna ansåg att de hade ökat sina kunskaper genom utbildningen i fråga, vissa mer än andra. En mindre andel ansåg däremot att deras kunskaper inte förändrades i någon större utsträckning och dessa personer är i stor utsträckning samma personer som inte tyckte att upplägget av utbildningen var det allra mest tilltalande. En deltagare menade att kortare utbildningar ofta inte sätter några spår och tror istället att det hade gett mer om utbildningen hade delats upp på två tillfällen med en tillhörande arbetsuppgift som de fått 10

11 utföra mellan dessa tillfällen. Projektet innehåller vissa utbildningar som är fördelade på flera dagar, dock är långt ifrån alla det. Utbildningarna har generellt sett motsvarat deltagarnas behov av kompetensutveckling, även om det finns vissa som upplever att det inte var rätt utbildning för dem. Det fanns dock några utbildningar som inte ansågs ha gjort det i särskilt stor utsträckning och det fanns även vissa utbildningar som överlag ansågs ha varit givande, men som inte uppfattas på samma sätt av några deltagare. Graden av upplevd nytta av utbildningen i det nuvarande arbetet varierar stort. En majoritet av respondenterna upplevde dock att de hade haft nytta av genomförd utbildning i sitt arbete. Noterbart är upplevelsen av nyförvärvade kunskaper generellt sett är högre än upplevelsen av nyttan med utbildningen. Då deltagarna i flera utbildningar utgörs av människor från olika branscher och varierande förkunskaper finns det alltid risk för att vissa upplever att utbildningen är på en för hög eller för låg nivå i förhållande till deras egna kunskaper. Detta kan dock vara svårt att undvika när fördelningen av deltagare faktiskt ser ut som den gör Deltagarna upplever i större utsträckning att de har fått nya kunskaper genom respektive utbildning än vad de har haft nytta av utbildningen i sina arbeten. Samtidigt upplever de i ännu mindre utsträckning att de har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. De mer teoretiska utbildningarna som bland annat marknadsföring och ledarskap upplevdes inte bidra till en stärkt ställning på arbetsmarknaden i samma utsträckning som utbildningarna av mer praktisk karaktär. En anledning till detta är antagligen att exempelvis en kort ledarskapsutbildning eller utbildning i marknadsföring inte medför att deltagaren i fråga kan utföra ytterligare arbetsuppgifter eller får ökade möjligheter att byta tjänst eller arbete. Detta väcker frågan om vissa typer av utbildningar inte är lika lämpliga för projektets verksamhet då det inte verkar bidra till att uppfylla projektmålen. Samtidigt är det inte möjligt att skräddarsy alla utbildningar för samtliga deltagare då både de enskilda individerna och de företag de arbetar hos kan ha olika behov trots att de efterfrågar samma eller liknande typer av utbildningar. Sett ur ett arbetsmarknadsmässigt perspektiv är det inte rimligt att anta att kortare utbildningar som inte ger några högskolepoäng bidrar till att stärka individers ställning på arbetsmarknaden. Ett CV som påförs en kort ledarskapskurs gör sannolikt varken till eller från om personen i fråga har en universitetsexamen eller konkurrerar med andra personer som har en högre utbildning. I och med att projektledningen själva inte valt ut specifika deltagare till projektet utan detta har gjorts av respektive deltagande företag. Företagen har i sin tur kontaktats av projektledningen under analysfasen av projektet och har i vissa fall valts ut av de lokala näringslivskontoren. Detta medfört att det är svårt för projektledningen själva att påverka vilka individer som ges möjlighet att delta i projektets verksamhet. Det innebär således att projektledningen inte har något inflytande gällande att erbjuda personer med korta och/eller föråldrade utbildningar specifika möjligheter till kompetensutveckling. Däremot bidrar detta förfarande till att skapa förutsättningar för individer och företag som har svårigheter att driva 11

12 sina verksamheter på grund av utmaningar kring bristyrken och särskilda kompetenser. Detta gäller inte minst de certifieringsutbildningar som genomförs inom projektet. Företagsledarna är av naturliga skäl de som har bäst insikt i vilka utbildningar som är av störst värde för respektive företags fortlevnad och utveckling. Detta kan dock innebära att företagsledning och anställda har olika syn på behovet av kompetensutveckling och att den utbildning som en anställd får genomgå inte är den utbildning som hen helst hade velat genomgå sett ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Samtidigt är det inte rimligt att ett företag låter anställda genomgå utbildningar på arbetstid som inte förväntas generera positiva resultat även för företaget. Projektet har börjat få vissa svårigheter gällande att fylla samtliga platser vid alla utbildningstillfällen och vissa av de företag som initialt anmälde sitt intresse att delta i projektet har ännu inte deltagit i någon av utbildningsinsatserna. Detta kan bero på att flertalet företag redan har skickat personal på andra utbildningar inom projektet eller att de företag som initialt anmälde sitt intresse inte upplever att det erbjuds någon utbildning som motsvarar deras behov. Detta gäller bland annat utbildningar i marknadsföring och sälj där det initialt fanns ett relativt stort intresse bland deltagande företag, men där intresset verkar ha avtagit med tiden. Projektet har även varit tvunget att ställa in en utbildning på grund av för få deltagare. De horisontella principerna Jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering är de tre horisontella principer som ingår som ett obligatoriskt och integrerat inslag i samtliga ESF-projekt. Både jämställdhet och tillgänglighet handlar om att ta till vara på all kompetens samtidigt som det handlar om att alla människor ska ges likvärdiga möjligheter oavsett kön och efter sina unika förutsättningar. Det är allmänt känt att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. De råder både en horisontell och en vertikal könssegregering på den svenska arbetsmarknaden och kvinnor och män är generellt sett över- och underrepresenterade inom vissa branscher. Män är även, generellt sett, överrepresenterade på högre poster och innehar de flesta styrelseuppdragen. Projektet har som mål att utjämna skillnader mellan könen på arbetsmarknaden. Projektet har dock liten möjlighet att påverka vilka utbildningarna deltagarna själva väljer att anmäla sig till eller vilka utbildningar som arbetsgivare väljer att låta sina anställda gå. Detta påverkas av den traditionella och könsstereotypa fördelningen av kvinnor och män som arbetar med olika arbetsuppgifter och inom olika branscher bland regionens företag och det faktum att det totalt sett finns fler män än kvinnor anställda hos de deltagande företagen. Vid upphandling av utbildare har projektet krav på jämställdhetskomptens och utbildarna blir även ombedda att särskilt tänka på jämställdhetsaspekten under de utbildningar de håller. De upphandlade utbildarna har hittills utgjorts av män till största del. I vissa fall är det svårt för projektet att få tag på en kvinna som är utbildare inom vissa områden. Dock borde det vara möjligt att utjämna den sneda könsfördelningen mellan de utbildare projektet tar in. 12

13 Projektet har infört en möjlighet för företag och individer att ange eventuella funktonsvariationer och behov av hjälpmedel direkt i anmälningsformuläret på Akademi Norrs hemsida. Detta skapar ökade förutsättningar för deltagare att kunna tillgodogöra sig de utbildningar de genomgår. Precis som under de utbildningar som genomförde under första halvåret av 2016 har de utbildningar som genomförts efter det och fram till nu haft flest deltagande män. Det är även känt att det finns fler män än kvinnor anställda hos de företag som har anmält sitt intresse att delta. Detta innebär att projektets resurser, i motsats till ambitionerna varken har fördelats lika mellan kvinnor och män eller att det finns förutsättningar för att fördela dem lika mellan kvinnor och män. Vidare är det svårt att se något ökat fokus på normbrytande val av utbildningar, vilket innebär att männen fortfarande går de utbildningar som traditionellt sett har störst koppling till mansdominerade branscher medan en övervägande majoritet av kvinnorna genomgår utbildningar som traditionellt sett har en koppling till kvinnodominerade branscher. Eftersom projektet själva inte väljer ut deltagare från dessa företag har projektet inte heller möjlighet att motverka andelen kvinnor respektive män som deltar i projektet. Projektledningen har inte heller möjlighet att bryta könssegregeringen genom att medvetet låta kvinnor genomgå utbildningar kopplade till traditionellt sett mansdominerade yrken eller låta män genomgå utbildningar kopplade till traditionellt sett kvinnodominerade yrken. Vi som utvärderare kan konstatera att det, trots att majoriteten av utbildningsdeltagare är män, har kvinnor besvarat enkätundersökningen i en betydligt större utsträckning. Detta kan till viss del, men inte fullt ut, förklaras med att nästan hälften av alla svar kommer från personer som har deltagit i ledarskapsutbildningar och dessa är de utbildningar som överlag har varit mest omtyckta. Samtidigt har andelen kvinnor varit större vid dessa utbildningar än andra utbildningar. Det är svårt att säga att projektet har bidragit till att öka mångfalden på de deltagande arbetsplatserna samt minska obalansen mellan andelen kvinnor och män med olika etniciteter. Projektet arbetar efter sin jämställdhets- respektive tillgänglighetsplan, de har krav på jämställdhetskomptens vid upphandling av utbildare och de visar kortfilmer och jämställdhet och tillgänglighet i samband med utbildningarna. I dagsläget är det dock inte möjligt att härleda några resultat till dessa aktiviteter. Modellarbetet Projektet syftar till att utveckla flexibla former för livslångt lärande som svarar mot individens och arbetslivets behov och detta ska nås genom att arbeta med kompetenshöjande insatser för individer. Projekt arbetar med kompetenshöjande insatser för individer, dock utan att individerna själva har någon direkt möjlighet att påverka vilka utbildningar de ska genomgå. Av svaren att döma var det stor variation gällande hur väl genomförd utbildning 13

14 motsvarade varje enskild deltagares egna behov av kompetensutveckling. En majoritet av deltagarna upplevde att genomförd utbildning/utbildningar i relativt stor eller stor utsträckning har motsvarat deras behov av kompetensutveckling medan en mindre andel anser att den inte har gjort det i särskilt stor utsträckning och ett fåtal att den inte alls gjorde det. Projektledningen saknar mandat att styra över Lärcentrumens framtid och utveckling. Detta mandat finns dock i viss utsträckning bland projektets styrgrupp/direktion, vilken utgörs av kommunalråd och vice kommunalråd. I syfte att förklara den modell som projektet avser att skapa har projektledningen besökt kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i samtliga 13 kommuner som ingår i Akademi Norr och projektet. Projektledningen upplever att de har fått ett positivt gensvar i samtliga kommuner. Resultatet av den enkätundersökning samt de intervjuer som genomförts med styrgruppsmedlemmarna visar på samma resultat. Det finns en positiv inställning till utvecklingen av modellen, att Akademi Norr ska agerar utbildningssamordnare och Lärcentrum är den instans som ska genomföra utbildningar för privat- och offentlig sektor i regionen. Det påpekades att utvecklingen av denna modell är nödvändigt för att kunna anordna utbildningar i den aktuella delen av landet och att en samordning kring kompetensutvecklingsinsatser ger en styrka i detta arbete. Styrgruppen ser fördelar med att samordna utbildningsinsatser inom regionen samt att det genom samverkan är möjligt att få ihop ett tillräckligt stort deltagarantal för att det ska vara ekonomiskt lönsamt att hålla utbildningar på plats inom regionen istället för att låta anställda resa till andra platser för att genomgå utbildningar. Eftersom avstånden är långa mellan vissa av kommunerna i Akademi Norr kanske det ändå inte alltid är det mest fördelaktiga alternativet för alla företag vida alla tillfällen. De flesta är mycket positiva till att Akademi Norr tar ett samlat ansvar för det regionala näringslivets behov av kompetensutveckling. Det påpekades dock att även kommunerna kan vilja ha ett inflytande över vilka typer av utbildningar som anordnas, vilka utbildare som upphandlas samt var utbildningarna ska hållas geografiskt sett och några såg det inte som självklart att det i framtiden ska vara Akademi Norr som ska ha den samordnande rollen. Vidare påpekades det att det är viktigt att Lärcentrumen även finns tillgänglig för studenter i samma utsträckning som tidigare, det vill säga SFI-studenter och de som studerar på distans inte ska prioriteras bort på grund av utbildningar riktade mot anställda på regionala företag och inom offentlig sektor. Vissa av styrgruppsmedlemmarna påpekar att det behövs ett politiskt beslut för att skapa en tydlig viljeinriktning och fastställa ansvarsfördelningen. 14

15 UTVÄRDERARNAS REKOMMENDATIONER I syfte att bättre kunna styra projektet och för att de enskilda styrgruppsmedlemmarna ska kunna bidra till en lyckad projektverksamhet bör projektledningen vid nästa styrgruppsmöte gå igenom projektets syfte och mål med styrgruppen/direktionen. Projektet bör verka för att få ytterligare deltagare från Arjeplog kommun för att samtliga kommuner som ingår i Akademi Norr ska få möjlighet att delta i och få nytta av projektets verksamhet. Vissa typer av utbildningar upplevs bidra till en stärkt ställning på arbetsmarknaden än andra. För att bättre styra mot mål kan det vara av värde att projektledningen ser över det fortsatta utbudet av utbildningar. Projektet bör göra ytterligare en behovsanalys av kvinnors önskan om utbildningar och undersöka om och i sådana fall i vilken utsträckning det är möjligt att rikta utbildningar till enbart kvinnor för att höja andelen kvinnor som deltar i projektet och får ta del av projektets resurser Projektet bör aktivt verka för att fler av utbildarna ska vara kvinnor samt för få fler utbildare som bryter mot de traditionella normerna när det gäller vem som utbildar inom vilket område. Projektledningen bör kontakta de företag som tidigare har uppgett av att de är intresserade av att skicka deltagare till utbildningar i marknadsföring och sälj. Detta för att ta reda på varför de inte anmäler sig till dessa utbildningar när möjlighet ges och eventuellt vida nödvändiga åtgärder utifrån de svar de får. Projektets modellarbete skulle gynnas av ett viljeinriktningsbeslut gällande Lärcentrumens utveckling från samtliga deltagande kommuner. Detta är något som bör processas av projektledningen tillsammans med styrgruppen/direktionen och i vilket även representanter från de lokala Lärcentrumen bör göras aktiva. Vidare bör projektet skapa en plan för hur modellen för kompetensutveckling ska kunna implementeras i både Lärcentrumens och Akademi Norrs verksamhet samt hur både den privata och offentliga verksamheten ska få kännedom om denna modell och vilka fördelar den kan innebära för dem. 15

16 KONTAKTUPPGIFTER Evaluation North Luleå Science Park Aurorum Luleå Fredrik Hansson E-post fredrik@evaluation.se Telefon Linkedin Ina Sandberg E-post ina@evaluation.se Telefon Linkedin 16