UTVÄRDERINGSRAPPORT. Delrapport 1 ESF-projektet Lärande Attraktiva Näringar, LAN

Transkript

1 UTVÄRDERINGSRAPPORT Delrapport 1 ESF-projektet Lärande Attraktiva Näringar, LAN den 29 augusti 2016

2 SAMMANFATTNING Det ESF-finansierade projektet Lärande Attraktiva Näringar, LAN, är tvåårigt projekt som ägs och drivs av Akademi Norr. Kommunförbundet Akademi Norr bygger på gränsöverskridande samverkan mellan 13 kommuner i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrlands län. Projektet syftar till att motverka den rådande matchningsproblematiken på den regionala arbetsmarknaden, skapa möjlighet för omställning under yrkeslivet och utmana normer och bryta den vertikala och horisontella segregeringen på arbetsmarknaden. Detta ska uppnås genom kompetenshöjande insatser riktade mot medarbetare på regionala företag. Projektets genomförandefas har föregåtts av en analysfas som pågått från 1 september till 31 december Därefter har genomförandefasen tagit vid, med början den 2 januari Syftet med analysfasen var att förstärka förankringen och engagemanget för projektets mål och därigenom säkra en bra grund för projektets genomförande och skapa möjligheter att få ut större effekt av projektet. Fokus för denna första utvärderingsrapport från genomförandefasen ligger på aktiviteter riktade mot målgruppen samt upplevelsen och resultatet av aktiviteterna. Aktiviteterna utgörs, som nämnts, av kompetenshöjande insatser i form av utbildningar, vilka har skapats efter deltagande företags önskemål om kompetensutveckling. Från projektstart fram till idag har 33 kompetensutvecklingsinsatser samt den så kallade LAN-dagen genomförts och 421 personer har deltagit i dessa. Deltagarna är överlag väldigt nöjda med utbildningarna och dem som hållit i dessa och känner till viss del att deras ställning på arbetsmarknaden har stärkts. De flesta upplever även att de i viss utsträckning har haft nytta av det de lärde sig på utbildningen i sina arbeten. PÅ LAN:s initiativ och i samarbete med projektet AC-lyftet har LAN-dagarna genomförts i Lycksele. Under dagarna deltog flera personer från de båda projekten. Deltagarna var överlag nöjda med dagarna som hade ledarskap som tema och innehöll föreläsningar och möjlighet att träffas och samtal med andra deltagare. På projektledarnas initiativ har även en samverkan med andra regionala projekt startats upp och två träffar har hittills ägt rum. Projektets genomförande har så här långt lett till att arbetet med att nå vissa av projektmålen har påbörjats, däribland det mål som handlar om att stärka företags och individers möjligheter att möta utmaningar kopplade till bristyrken och bristkompetenser. Genom projektet ska även en modell för kompetensutveckling och livslångt lärande skapas. Diskussioner om denna har börjat föras på en strategisk nivå, dock har det praktiska arbetet inte tagit vid ännu. Projektledningen har däremot tagit del av likande projekt som bedrivits i regioner med liknande arbetsmarknadspolitiska utmaningar i syfte att inspireras och inhämta kunskap från praktiska exempel.

3 INNEHÅLL LÄRANDE ATTRATKIVA NÄRINGAR... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Avgränsning... 5 Genomförande... 5 PROJEKTETS KOPPLING TILL DE REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIERNA... 6 GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN... 7 Lärande utvärdering... 7 Dialog och stöd... 7 Planer och indikatorer... 7 Observation... 8 Enkätundersökning... 8 Projektledarnas utvärdering... 9 RESULTAT... 9 Projektledning och styrgrupp... 9 Deltagare Jämställdhet Tillgänglighet ANALYS OCH SLUTSATSER Utmaningar Framgångsfaktorer UTVÄRDERARNAS REKOMMENDATIONER KONTAKTUPPGIFTER... 17

4 LÄRANDE ATTRATKIVA NÄRINGAR Lärande Attraktiva Näringar, LAN, är ett ESF-finansierat projekt som drivs av Akademi Norr. Akademi Norr är ett kommunförbund som bygger på en gränsöverskridande samverkan mellan tretton nordligt belägna kommuner och verkar för att skapa regional utveckling. Dessa kommuner är Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbotten län, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele i Västerbottens län, Strömsund i Jämtlands län samt Kramfors och Sollefteå i Västernorrlands län. Bakgrund Projektet har uppstått genom en behovskartläggning som initierades av näringslivskontoren i den så kallade Region 8 inlandskommuner i samverkan. Processen har sedan fortskridit i samarbete med Akademi Norr. Den genomförda kartläggningen visade att matchningsproblematiken ses som det näst största hindret för tillväxt i regionen och LAN skapades ur de regionala företagens behov av arbetskraft med rätt kompetens. En konsekvens av matchningsproblematiken är att företag väljer att lägga ner eller flytta från orten, vilket i sin tur leder till förlorade arbetstillfälle för de enskilda individerna och kommunerna samt minskade skatteintäkter. Genom att aktivt arbeta med denna fråga ser kommunerna en möjlighet att lättare förutse vilka kompetenser som det kommer finnas behov av på längre sikt och kan därmed agera strategiskt inför framtiden. Syfte Projektet vill genom kompetenshöjande insatser motverka den rådande matchningsproblematiken på den regionala arbetsmarknaden, skapa möjlighet för omställning under yrkeslivet och utmana normer och bryta den vertikala och horisontella segregeringen på arbetsmarknaden. För att utveckla regionens konkurrenskraft ska projektet ta fram en modell för kompetensförsörjning som stärker kvinnor och mäns ställning och trygghet på arbetsmarknaden. Modellen syftar till att utveckla flexibla former för livslångt lärande och ett hållbart arbetsliv. Mål Projektets övergripande mål är att: Skapa förutsättningar för individer, företag och organisationer inom näringsliv och offentlig sektor som har bristande kompetens och särskilda svårigheter att klara sina verksamheter på grund av utmaningar kring bristyrken och särskilda kompetenser. Verka för att öka mångfalden på de deltagande arbetsplatserna, minska obalansen mellan andelen kvinnor och män med olika etniciteter. Utveckla mer flexibla former för livslångt lärande som bättre svarar mot individens och arbetslivets behov. Målet ska nås genom att arbeta med kompetenshöjande insatser för individen. 4

5 Utveckla en modell för det livslånga lärandet som ska stärka kvinnor och mäns ställning på arbetsmarknaden, i synnerhet personer med kort eller föråldrad utbildning. Avgränsning Projektet är geografiskt avgränsat till de 13 inlandskommuner belägna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland som ingår i Akademi Norr. Vidare är projektet avgränsat till att enbart omfatta anställda inom den privata sektorn. Detta inkluderas således inte den offentliga sektorn eller det civila samhället. Projektets deltagare har samtliga en anställning och är i arbetsför ålder. Genomförande Genomförandefasen av LAN består till största del av utbildningsinsatser riktade projektets deltagare. Projektets deltagare utgörs av ledare och medarbetare på små- och medelstora företag i regionen. Utbildningsinsatserna är genom en behovsanalys kopplade till företagens och medarbetarnas behov av kompetensutveckling och beroende på vilken typ av utbildning det gäller genomförs den antingen för ett företag med ett unikt behov eller för medarbetare från olika företag med samma eller liknande behov. Genom projektet kommer även de lokala Lärcentrumens verksamhet ses över och förtydligas. Projektet vill skapa en modell för livslångt lärande och kompetensutveckling, vilken ska kunna införlivas genom samarbeten med Lärcentrumen. Modellarbetet ligger på en mer strategisk nivå och projektets styrgrupp kommer därmed vara involverandet i skapandet och utvecklingen av denna modell. I syfte att skapa den mest fördelaktiga modellen inspireras LAN av liknande projekt som bedrivits i regioner med liknande arbetsmarknadsmässiga utmaningar. Projektet föregicks av en analysfas under vilken projektledningen genomförde en kartläggning över regionala företags intresse av att delta i projektet, de intresserade företagens behov av kompetensutveckling samt uppgifter som bland annat bransch, antal anställda kvinnor respektive män och tidigare satsningar på kompetensutveckling. Genom denna kartläggning fick projektledningen en tydlig bild över föreliggande kompetensutvecklingsbehov och kunde därefter börja planera för insatser som skulle kunna genomföras under en eventuell genomförandefas. Omkring 350 företag anmälde sitt intresse att delta i projektet. Under analysfasen blev projektledningen medveten om att vissa av de utbildningstyper som önskats skulle bli för kostsamma att genomföra i förhållande till projektbudgeten, vilket ledde till en komplettering av behovsanalysen bland de företag som anmält sitt intresse att delta. Utbildningarna planerades sedan om så att samtliga intresserade skulle få möjlighet att delta och att utbildningar skulle kunna starta i ett tidigt skede av en genomförandefas. Den 2 januari startade genomförandefasen och utbildningsinsatserna kunde påbörjas under de inledande månaderna. 5

6 Potentiella deltagare kontaktades i ett tidigt skede av projektledningen och på relativt kort tid anmäla ett stort antal företag sitt intresse att delta i projektet. Projektledningen har även genomfört en inventering av företagens kompetensutvecklingsbehov och deras vana av att arbeta med kompetensutveckling. I samband med inventeringarna har projektledningen även samlat in viss könsuppdelat statistik. I projektet kommer anställda på företag i samtliga 13 kommuner som ingår i Akademi Norr att delta. Antalet deltagare från respektive kommun varierar och majoriteten av dem återfinns hittills och kommer enligt utförd behovsanalys finnas i Storuman. I ett tidigt skede av projektet tog LAN:s projektledning initiativ till en samverkansträff med andra aktiva projekt i regionen. Den första träffen anordnades i Storuman och LAN som värd för denna. Under denna träff diskuterades på vilket sätt projekten skulle kunna samverka med varandra och dra nytta av varandras genomföranden. Den första träffen har sedan följts upp med en andra träff och projekten har nu skapat en gemensam Facebook-grupp för intern kommunikation. I maj genomfördes den så kallade LAN-dagarna i Lycksele. Detta var en lunch-tilllunchaktivitet som skapats av LAN och där även deltagare från projektet AC-lyftet deltog. LAN-dagarna hade ledarskap som tema och genomfördes med många nöjda deltagare som resultat. PROJEKTETS KOPPLING TILL DE REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIERNA Projektets mål sammanfaller med mål i de regionala utvecklingsstrategierna och ett lyckat projektresultat kommer således bidra till utvecklingsstrategiernas måluppfyllnad. I Norrbottens och Västerbottens utvecklingsstrategier står att läsa att en demografisk utmaning är förestående. Befolkningen blir allt äldre samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar, till största del på grund av utflyttning. Detta innebär att försörjningsbördan på de i arbetsför ålder ökar då allt färre ska försörja allt fler. Med detta faktum i åtanke är det av yttersta vikt att ta tillvara på all potentiell arbetskraft, vilket ökar kraven på normbrytande yrkesval och möjligheterna till utbildning för att kunna matcha utbud och efterfrågan på den regionala arbetsmarknaden. Genom LAN skapas ökade utbildningsmöjligheter och möjligheter för individer att stärka sin ställning på arbetsmarknaden samtidigt som företag får ökade möjligheter att tillgodose sina behov av kvalificerad arbetskraft. Västernorrlands län talar i sin utvecklingsstrategi om vikten av att nyttja informationsflöden och att marknadsföra en attraktiv bild av länet som gör länet till naturlig, gränsöverskridande samverkanspart för många. Projektet blir en del i detta då det genom att utveckla näringslivet och potentiell arbetskraft ämnar bidra till att skapa attraktivitet. 6

7 I Jämtlands regionala utvecklingsstrategi står att läsa att kunskap och kompetens är länets främsta konkurrensmedel i en allt mer globaliserad ekonomi samt att allas kompetens, oavsett kön, ålder, funktionsförmåga och ursprung ska tas tillvara. Detta ligger helt i linje med den projektverksamhet som kommer bedrivas genom LAN. GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN I följande stycke finns en kortfattad beskrivning av lärande utvärdering samt en beskrivning av genomförandet av denna utvärdering. Lärande utvärdering Projektutvärderingen genomförs genom en lärande utvärdering, även kallad följeforskning eller löpande utvärdering. En sådan utvärdering skapar förutsättningar för en objektiv utvärdering av projektet och ger möjligheter att justera och förbättra projektet under dess genomförande, vilket i sin tur ger möjlighet att spara både tid och resurser och bättre styra mot uppsatta mål. Vi finns med från projektstart till projektavslut och vår roll som utvärderare är inte att hitta fel och brister. Vår roll som utvärderare är att se till projektgenomförandet ur ett övergripande perspektiv, vara ett tillgängligt och coachande stöd under hela projektgenomförandet och lyfta fram utvecklingsområden likväl som framgångsfaktorer för att därigenom kunna rekommendera relevanta förändringar i projektgenomförandet. Dialog och stöd Under den inledande delen av genomförandefasen har vi som utvärderare följt projektledarnas arbete med planering och genomförande av kompetensutvecklingsinsatser gentemot projektdeltagarna, det vill säga anställda på företag i regionen. Vi har även funnits tillgängliga för råd och stöd och agerat bollplank i frågor som aktualiserats under projektgenomförandet. Planer och indikatorer Vi har deltagit i skapandet av projektets jämställdhets- och tillgänglighetsplan. Vi utvärderar även om och hur väl projektet följer dessa planer och vad aktiviteterna i dessa har för påverkan på projektgenomförandet och resultatet. Mer om detta står att läsa under rubrikerna Jämställdhet och Tillgänglighet i rapportens resultatdel. Tillsammans med projektledningen har indikatorer som mäter projektmålen vidareutvecklats för att det i ännu större utsträckning ska vara möjligt att följa projektet och mäta resultaten. Dessa indikatorer omfattar projektet i stort så väl som jämställdhets- och tillgänglighetsaspekten av projektet. Genom att följa och mäta dessa indikatorer kan både projektledning och vi som utvärderare följa projektets utveckling och bättre bidra till att projektgenomförandet styr mot uppsatta mål och effekter. 7

8 Observation Utvärderarna har deltagit vid samverkansträffen med andra regionala projekt som ägde rum i Storuman i ett tidigt skede av genomförandefasen. Vidare har vi deltagit vid LAN-dagarna som anordnades i Lycksele i maj. Längre fram kommer vi även delta vid aktiviteter riktad mot målgruppen i syfte att själva observera genomförandet och få möjlighet att ställa frågor till deltagarna på plats. Enkätundersökning I genomförandet av utvärderingen har en enkät skickats till de deltagare som hittills har tagit del av kompetensutvecklingsinsatser inom projektet. Enkäten har tagits fram av oss utvärderare i samråd med projektledningen. Genom den har deltagarna fått möjlighet att bland annat svara på hur de har upplevt utbildningen, utbildaren i fråga och vilken nytta de har haft av utbildningen i sitt arbete samt i vilken utsträckning de upplever att de har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden efter genomförd utbildning. Enkäten bestod förutom grundläggande frågor om kön, ålder, kommun, arbete och vilken utbildning de hade genomgått av 8 påståendefrågor med svarsalternativen, 1, 2, 3, 4, 5 och 6 där 1= instämmer inte alls och 6 = instämmer helt. Enkäten gav även deltagarna möjlighet att genom ett fritextsvar själva tillägga övrigt de önskade tillägga. De påståendefrågor som ingick i enkäten var följande: Utbildningen hade ett bra upplägg (innehåll, längd, tid för olika aktiviteter, frågor, diskussioner etc) Utbildaren/utbildarna hade rätt kompetens för uppdraget Jag fick ökade kunskaper genom utbildningen Utbildningen svarade mot mina behov av kompetensutveckling I mitt arbete har jag haft nytta av det jag lärde mig på utbildningen Jag upplever att min ställning på arbetsmarknaden har stärkts efter genomförd utbildning Kvinnor och män fick lika stort utrymme och lika stor tillgång till hjälp och stöd under utbildningen Jag skulle rekommendera utbildningen till andra Svarsfrekvensen på enkäten blev 22% med 25 av113 möjliga inkomna svar. Av dessa hade 8 respondenter ett svar på frågan om det fanns någonting övrigt de ville tillägga. En bidragande orsak till den relativt låga svarsfrekvensen kan vara att flera av deltagarna har haft sommarsemester. Andra orsaker kan vara ointresse eller att deltagarna inte är medvetna om att de bör delta i utvärdering av de projekt de är eller har varit delaktiga i. Det har dock varit möjligt att genom tematiska analyser fastställa vissa återkommande mönster utifrån de svar som har kommit in. Resultatet av enkätundersökningen redovisas närmare under rubriken deltagare i resultatdelen. 8

9 Projektledarnas utvärdering Projektledarna genomför även själva en utvärdering efter varje genomförd utbildning i syfte att ta reda på hur deltagarna upplevde den aktuella utbildningen. Genom detta får de en bild av vilka utbildningar de bör satsa på under det fortsatta projektgenomförandet och vilka de bör se över och varför detta bör göras. Detta skapar förutsättningar för ökad kvalité på kommande utbildningar. RESULTAT I följande stycke beskrivs resultatet av projektets genomförande i dagsläget. Resultatet bygger på en verksamhet som hittills har genomförts inom projektet, utvärderarnas kommunikation med projektledningen, deltagande i aktiviteter samt på den enkätundersökning som genomförts bland projektdeltagarna. Projektledning och styrgrupp Projektet drivs av två projektledare, vilka enligt vår bedömning utgör ett dynamiskt team som kommunicerar och samarbetar på bästa möjliga sätt. De är väl förtrogna med projektverksamhet likväl som med de arbetsmarknadspolitiska och demografiska utmaningar som regionen står inför. Projektledarna är vidare väl förtrogna med regionens företagare och har goda kontakter inom det privata näringslivet såväl som inom offentlig sektor. Det aktiva ägarskapet och projektorganisationens uppbyggnad och engagemanget är ytterst viktiga faktorer under ett projektgenomförande. Med ett aktivt ägarskap avses projektledningens mandat och förmåga att vara delaktiga, föra diskussioner och fatta beslut som leder projektet framåt Ett aktivt ägarskap är många gånger en förutsättning för att ett projekt ska nå uppsatta mål. Vår bedömning är att projektledningen är proaktiv och kontinuerligt verkar för att både utveckla och föra projektet framåt. Projektledarna är lyhörda för input från både styrgruppen och oss som utvärderare samtidigt som de fattar beslut som är vägledande för det fortsatta arbetet. Detta gäller exempelvis framtagandet av en tillgänglighetsplan som initierades av projektledningen. De tog hjälp av oss utvärderare och stämde av och tog in input från styrgruppen och slutligen förankrade planen med berörda aktörer. Styrgruppen i LAN består av representanter från samtliga 13 kommuner i Akademi Norr och flertalet av dessa är kommunalråd och vice kommunalråd. En väl sammansatt styrgrupp och ett väl fungerade styrgruppsarbetet är tillsammans med förankringen mellan samtliga deltagande aktörer är även av stor vikt. Om personer som har möjlighet att bidra till att förankra projektarbetet i respektive kommun eller region deltar aktivt ökar möjligheterna för lyckade och hållbara projektresultat som har förutsättningar att implementeras i ordinarie verksamheter. Genom att förankra arbetet säkerställs att samtliga aktörer drar åt samma håll och att uppfattningen av projektets syfte och mål är gemensam för samtliga. Som en del i förankringsprocessen har projektledningen bokat in möten med kommunstyrelsen i samtliga 9

10 deltagande kommuner för att få möjlighet att berätta om projektet och dess verksamhet. Vissa av dessa möten är redan genomförda och andra kommer hållas inom kort. Projektledningen har, som nämnt, tagit initiativ till samverkan med andra projekt som för närvarande genomförs i regionen. De har även inspirerats av och tittat på goda exempel på andra projektet som bedrivit liknande verksamheter som LAN bedriver. Däribland projektet KOKOS som syftade till att tillgodose arbetsplatsers behov av kompetensutveckling. Projektledningen upplever ibland vissa svårigheter att fylla utbildningarna trots att dessa är sådana som företagen själv har önskat. Detta gäller främst då deltagare från flera olika företag och orter ska delta på samma kurs. Ledare och medarbetare på små- och medelstora företag är ofta mycket upptagna med kärnverksamheten och det kan därför vara svårt för dem att avvara tid till utbildningsinsatser då det själva inte har möjlighet att styra över denna. Deltagare Respondenterna har genomgått olika typer av utbildningar, varav de flesta har gått någon av de ledarskapsutbildningar som projektet anordnat. Även om de finns en viss variation är en övervägande majoritet av respondenterna nöjda med utbildningarnas upplägg sett till innehåll, tid och disposition samt med utbildaren och dennes kompetens. Det kan nämnas att de som har genomgått en av de två ledarskapsutbildningarna är dem som är mest nöjda med upplägget samt utbildaren. Totalt sett har hittills 33 utbildningar samt de projektöverskridande LAN-dagarna genomförts. Det totala antalet utbildningsdeltagare är 378 stycken och ytterligare 43 personer har deltagit på LAN-dagen. Vidare är ytterligare 29 utbildningar planerade, varav datum och plats är satta för bland annat utbildningar i redovisning, dokumentation och skylift. En majoritet av deltagarna upplever att de har ökat sina kunskaper genom den utbildning/de utbildningar de har genomgått. En majoritet av respondenterna angav även att genomförd utbildning i stor utsträckning motsvarade deras behov av kompetensutveckling. Dock var den upplevda nyttan av utbildningen på nuvarande arbete inte lika stor för de flesta. Av den genomförda undersökningen är det även möjligt att utläsa att de genomförda utbildningarna inte upplevs ha lika stor betydelse för respondenternas ställning på arbetsmarknaden som för användningen av de nya kunskaperna på den aktuella arbetsplatsen. Detta innebär att utbildningen upplevs ha medfört störts nytta på det personliga planet även om dem för den skull inte upplever att kunskaperna har bidragit till att öka deras ställning på arbetsmarknaden i lika stor utsträckning. I och med att företagen har fått möjlighet att själva önska utbildningar och projektledningen har varit i kontakt med företagsledare för att kartlägga behoven och önskemålen av utbildningar är det möjligt att dessa har tänkt på utbildningar som är av vikt för företaget snarare än för de enskilda anställda. Detta väcker frågan om projektet skulle ha nåt den tilltänkta målgruppen i större utsträckning om de själva hade vänt sig till företagen med ett 10

11 färdigt utbud av utbildningar att välja av, baserade på arbetsförmedlingens prognoser gällande bristyrken. Detta hade dock kunnat medföra att beslutsfattare hos deltagande företag inte hade uppfattat att utbildningarna hade motsvarat deras behov av kompetensutveckling och därmed hade valt att avstå från att delta. Företagarna skulle antagligen inte vilja att deras medarbetare genomgår utbildningar som leder till att det förändrar sin kompetens på ett sådant sätt att de därefter byter arbete. Upplevelsen av hur stor nytta deltagarna har haft av utbildningarna i sina respektive arbeten varierar stort, några respondenter har nästan inte alls haft någon nytta av den utbildning/du utbildningar de har gått medan vissa angett att de har haft stor användning av vad de lärt sig under utbildningen/utbildningarna i sitt arbete. En hög andel av de som deltagit i projektets utbildningsinsatser är chefer och ledare på olika nivåer. I och med att de innehar den positionen och därmed har utbildning för detta och/eller erfarenhet av att arbete i en ledande position har de sannolikt kvalifikationer som kan vara mer eftertraktade på arbetsmarknaden än anställda som inte innehar denna typ av positioner. Detta medför att projektet i första hand inte riktar sig till personer som har korta eller föråldrade utbildningar. Två av utbildningarna som har genomförts har dock varit ledarskapsutbildningar och LAN-dagen hade också ledarskap som genomgående tema, vilket innebär att det är naturligt att just ledare får genomgå dessa utbildningar för att stärkas i sina egna roller som ledare. De flesta deltagarna upplever att deras ställning på arbetsmarknaden har stärkts något tack vare genomförd utbildning/genomförda utbildningar och några att den har stärkts mycket medan vissa upplever att den inte har stärkts särskilt mycket. Det är även intressant att notera att samtliga respondenter skulle rekommendera utbildningen till andra även fast de inte upplever att utbildningen har stärkt deras ställning på arbetsmarknaden eller att de förvärvade kunskaperna har varit fullt ut användbara i deras arbete. Detta kan tolkas som att kompetensutvecklingen har varit störst på det personliga planet även om det även har haft påverkan på det arbetsmässiga planet. Jämställdhet Det är allmänt känt att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. De råder både en horisontell och en vertikal könssegregering på den svenska arbetsmarknaden och kvinnor och män är generellt sett över- och underrepresenterade inom vissa branscher. Män är även, generellt sett, överrepresenterade på högre poster och innehar de flesta styrelseuppdragen. Detta är något som projektet vill bidra till att utjämna och har haft i åtanke vid vidareutveckling av jämställdhetsmål och indikatorer, likväl som vid skapandet av projektets jämställdhetsplan, vilken tagits fram av projektledningen i samarbete med utvärderarna. Denna plan ska genomsyra hela projektgenomförandet. 11

12 80% av respondenterna upplevde att kvinnor och män fick lika stort utrymme och tillgång till hjälp och stöd under utbildningarna. Några personer tycker att det inte var helt jämställt, även om jämställdheten var stor. De som inte har angett en 6a (instämmer helt) på denna fråga har antingen valt en 5a eller en 4a. Av de som inte instämmer helt i påståendet är fyra stycken kvinnor och en man. Noterbart är även att de flesta som besvarat enkäten är kvinnor, trots att de flesta som genomgått utbildningar är män. Detta kan möjligtvis ge en något snedvriden helhetsbild då det kan finnas faktorer som uppfattas och bedöms olika av kvinnor och män. Av 301 deltagare är 219 män respektive 91 kvinnor, vilket motsvarar 71% män och 29 % kvinnor. Detta hamnar inte inom ramarna för det kvantitativa jämställdhetsmåttet vilket är 60/40. Projektet har inte kunna uppnå jämställdhet ur ett kvantitativt mått hittills. Vad gällande styrgrupp och referensgrupp, liksom projektledarna är det kvantitativa måttet på jämställdhet uppnått och faller inom ramen 60/40. Under LAN-dagarna var majoriteten av deltagarna kvinnor. En av förklaringarna till detta går att finna i samarbetsprojektet AC-lyftets ojämna könsfördelning bland deltagarna. Projektet AC-lyftet syftar till att kompetenshöja chefer och ledare inom den offentliga förvaltningen och inom den offentliga förvaltningen i de deltagande kommunerna är könsfördelningen, precis som i många andra kommuner, ojämnt könsfördelad med en majoritet av kvinnor på både ledande positioner och inom aktuell sektor. Under LAN-dagarna visades inte några jämställdhetsfilmer, vilket borde ha gjorts enligt projektets jämställdhetsplan. Där missade projektet ett tillfälle att nå ut med information om jämställdhet och därmed en möjlighet att öka kunskaperna om jämställdhet och inspirera till ökad jämställdhetsintegrering. Projektledningen uppger dock att jämställdhetsfilmer har visat i samband med de flesta andra utbildningsinsatser de har genomfört. De upphandlingar som har genomförts inom projektet har genomförts med krav på jämställdhetskompetens bland de upphandlade konsulterna. Detta stämmer väl överens med ESF krav på jämställdhet likväl som med projektets jämställdhetsplan. Genom att ställa detta krav ökar sannolikheten att kvinnor och män behandlas lika, får lika mycket utrymme, hjälp och stöd under utbildningen, vilket sannolikt bidrar till ett bättre helhetsintryck av utbildningen i fråga. Tillgänglighet Tillgänglighet är precis som jämställdhet en viktig del i att ta tillvara på mänskliga resurser och därigenom bidra till ökad tillväxt. Som en punkt i LAN:s tillgänglighetsplan ska kortfilmer om tillgänglighet visas i samband med samtliga aktiviteter som genomförs gentemot målgruppen. Vidare ska projektet se över lokaler, verksamheter samt information i syfte att skapa möjligheter för alla att delta i projektet och tillgänglighetskompetens är ett krav vid samtliga upphandlingar som projektet genomför. 12

13 I den genomförda behovsanalysen och inför respektive utbildning har projektledarna tagit reda på om deltagare har haft behov av särskilda hjälpmedel för att fullt ut kunna tillgodogöra sig utbildningarna. Vid de utbildningsinsatser som hittills har genomförts har ingen angett att de har någon funktionsvariation som kräver någon typ av hjälpmedel. Under genomförandet av LAN-dagarna visades inte någon film om tillgänglighet och det talades inte heller om ämnet. Detta är en möjlighet som bör tas till vara vid nästa LAN-dag för att projektet ska följa sin egen tillgänglighetsplan. ANALYS OCH SLUTSATSER Nedan följer en analys av projektets verksamhet under genomförandefasens första del. Analysen är uppdelad i rubrikerna Utmaningar respektive Framgångsfaktorer där utmaningar handlar om eventuella utmaningar som projektet hittills har stött på under genomförandefasen samt eventuella risker som uppmärksammats av oss utvärderare. Under rubriken framgångsfaktorer lyfts sådant som har medfört ett lyckat genomförande och ett gott resultat fram. Utmaningar Jämställdhetsarbetet och tillgänglighetsarbetet kan komma att stöta på vissa hinder då det inte är helt vanligt att jämställdhet, liksom tillgänglighet prioriteras hos alla deltagande företag och deras personal. Dessa områden får ofta stå tillbaka för annan kompetensutveckling samt för det som anses vara ordinarie, och därmed viktigare, verksamhet. Det gäller att projektet lyckas få företagen att se jämställdhet och tillgänglighet som både en rättighet och möjlighet för samtliga anställda och kommande anställda likväl som viktiga tillväxtfaktorer. Genom att visa konkreta exempel på att jämställdhet och tillgänglighet faktiskt leder till ökad tillväxt bör det vara möjligt för projektet att skapa ett ökat intresse för dessa områden och därmed även öka förutsättningarna för att kvinnor och män ska ges samma förutsättningar på respektive företag och på den regionala arbetsmarknaden. Många företag har mycket att göra och kanske inte alltid prioriterar utbildningsinsatser för ledning och personal. I den inventering som projektledningen gjorde bland de företag som har sagt ja till att delta i projektet visade de sig att en del av dessa aldrig har lagt tid eller resurser på att kompetensutveckla sin personal. Det finns en risk att dessa företag inte anser att det finns tid för kompetensutveckling när det blir deras tur. Då gäller det att projektet arbetar för att de företagen ska förstå att de i längden kommer att gynna dem att låta personalen genomgå vissa utbildningar och delta vid vissa föreläsningar. Det är svårt att se hur projektet i dagsläget bidrar till att öka mångfalden och minskar obalansen mellan andelen kvinnor och män med olika etniciteter hos de arbetsgivare som deltar i projektet. Sett enbart till namnen på deltagarna, verkar andelen deltagare med utländskt påbrå vara marginell. När det gäller könsfördelningen på de olika utbildningarna håller den sig inom ramarna för de kvantitativa jämställdhetsmåtten 40/60, men om de 13

14 kompetenshöjande insatserna leder till en minskad obalans mellan andelen kvinnor och män är i dagsläget för tidigt att dra några slutsatser gällande. De jämställdhetsfilmer som visas och avser visas i samband med utbildningarna leder sannolikt till att medvetenheten kring jämställdhet höjs, vilket i förlängningen kan tänkas leda till en utjämning av ojämna könsfördelningar på arbetsplatser. Projektet arbetar aktivt med kompetenshöjande insatser för individer. De är dock beroende av de deltagande företagens vilja att låta sina medarbetare genomgå dessa utbildningar på arbetstid. De är företagen och inte de deltagande individerna som har önskat utbildningarna i fråga, dock har alla deltagare svarat att utbildningen eller utbildningarna de har genomgått helt eller i stor utsträckning motsvara deras behov av kompetensutveckling. Detta innebär att de kompetenshöjande insatser som genomförs faktiskt är vad individerna själva vill genomgå. Det är inte heller sannolikt att deltagarna skulle få genomgå dessa utbildningar med arbetsgivarnas insats i form av arbetat tid om arbetsgivarna i fråga inte skulle uppleva att dessa skulle innebära fördelar för dem i någon form. För att det ska vara möjlighet att skapa något som liknar en modell för livslångt lärande som svarar mot individens och arbetslivets behov krävs att det efter projektets slut finns ett bestående tänk kring detta. Det gäller så väl formen för hur detta ska gå till och en plan på hur det ska finansieras. Det har talats om de olika Lärcentrumens del i detta och projektet har på några orter börjat använda sig av Lärcentrum vid utbildningar. I de flesta orter har de dock inte använt Lärcentrum. Detta förklaras av att flera av de Lärcentrum som skulle kunna vara aktuella att använda i projektet är fullbokade för SFI-studier. De som inte är aktuella att använda är antingen för små lokalmässigt eller så har ingen utbildning anordnats på orten. Diskussionen om deras roll i fortsatt kompetensutveckling och vidden av deras verksamhet har dock förts på en mer strategisk nivå bland styrgruppens medlemmar. Det är en stor utmaning att komma fram till en gemensam syn på vad de deltagande kommunerna vill med sina lärcentrum. Vissa har aktiva lärcentrum medans andra har det inte. Vi tror att det kommer att krävas politisk vilja och enighet från de samverkande kommunerna för att avgöra framtiden för lärcentrumens existens. Vad vill kommunerna att lärcentrumen roll ska vara i framtiden? Vad vill de att lärcentrumen ska bidra med i detta projekt? Det är viktiga frågor som projektet bör få svar på för att kunna gå vidare. Framgångsfaktorer Projektledningens tidigt påbörjade arbete med att erbjuda företag och deras personal att delta i projektet har skapat en bra grund för att projektet ska nå målet gällande 1200 deltagande individer. I och med att detta arbete påbörjats långt innan projektstart kan själva projekttiden fyllas med aktiviteter riktade mot målgruppen istället för arbete med att finna lämpliga deltagare. Projektet ligger i fas mot det kvantitativa målet 1200 deltagare då 421 personer har deltagit i utbildningsinsatser fram till nu. Flera utbildningar är planerade att genomföras och innan året är slut räknar projektledningen med att omkring 600 personer ska ha tagit del av 14

15 kompetensutvecklingsinsatserna. Med kvarvarande projekttid behöver projektet utbilda omkring 50 deltagare per månad för att nå målet vid projektslutet, vilket även motsvarar det antal som hittills utbildats per månad. Projektledningen har under analysfasen hunnit genomföra en inventering av föreliggande utbildningsbehov bland de företag som kommer att delta i projektet samt samlat in viss könsuppdelat statistik. Tack vare denna inventering har projektet kunnat starta med de kompetenshöjande insatserna tidigt under genomförandefasen. Även detta talar för att det finns stora möjligheter att projektet når ut till 1200 deltagande individer. Det är rimligt att anta att inventeringen även har bidragit till att deltagarna känner att den/de utbildningar de har genomgått i stor utsträckning motsvarar deras behov av kompetensutveckling. Projektledarna har på ett lyckat sätt nått ut till samtliga 13 deltagande kommuner trots att de enbart är två till antalet. Intresset för att delta i projektet varierar något mellan företagen i de olika kommunerna, men företag från samtliga kommuner har dock anmält sitt intresse att delta i projektets kompetensutvecklingsinsatser. Den geografiska spridningen borgar för att insatserna kommer fler personer, och i förlängningen, fler kommuner till nytta i form av både enskilda individers utveckling och ökad tillgång till arbetskraft med rätt kompetens för kommunernas företag. Projektet har som mål att skapa förutsättningar för individer och företag som upplever utmaningar kopplade till bristyrken och särskilda kompetenser. Projektet har genom att erbjuda kompetensutvecklingsinsatser, vilka de deltagande företagen själva anser att de har behov av, bidragit till att stärka och utveckla vissa kompetenser bland medarbetare på dessa företag. I vilken utsträckning utbildningsinsatserna har bidragit till att minska företagens eventuella utmaningar kopplade till just särskilda kompetenser är i dagsläget inte möjligt att avgöra, men projektet har dock skapat förutsättningar för att minska dem. Att medarbetarna som deltagit i projektets utbildningsinsatser angett att de i viss eller stor utsträckning upplever att de har nytta av de nyförvärvade kunskaperna tyder på att projektet i viss mån har skapat förutsättningar för gynnsammare förhållanden för företagen. De genomförda kompetensutvecklingsinsatserna har enligt deltagarnas egna upplevelser i viss mån bidragit till att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Detta stämmer väl överens med projektets ambition att stärka kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden. Enligt projektets egna mål ska detta i synnerhet gälla personer med kort eller föråldrad utbildning. Eftersom projektet inte har varit delaktiga i att välja ut projektdeltagare från de deltagande företagen utan överlåtit detta till företagen själva har projektet heller inte haft någon möjlighet att verka för att personer med just kort eller föråldrad utbildning har fått eller ska få genomgå utbildningar i projektets regi. På initiativ av LAN:s projektledning har en samverkan med andra regionala projektet startats och upprätthållits. Genom denna samverkan har LAN, precis som övriga deltagande projekt, 15

16 möjlighet att samarbeta och hitta positiva synergier för att skapa bättre upplevelser för deltagarna och större nytta för regionen. Detta bland annat genom att samverka kring aktiviteter och hänvisa potentiella deltagare till varandra samt genom att lära av varandras goda och mindre lyckade projekterfarenheter. I och med att projektets verksamhet hittills styrt mot vissa av de uppsatta målen bidrar projektet även till hela regionens arbete med att nå målen i de regionala utvecklingsstrategierna. UTVÄRDERARNAS REKOMMENDATIONER Kopplingen mellan projektaktiviteterna och målen kan stärkas, speciellt när det gäller att öka jämställdheten och mångfalden bland företagen. Det är av största vikt att de aktiviteter som genomförs inom ett projekt leder till att mål, resultat och effekter uppnås i annat fall finns risken att aktiviteterna bara genomförs utan tanke på långsiktighet och samhällsgemensamma resurser i form av tid och pengar går till något annat än vad de är avsedda för. När det gäller urval av deltagare föreslår vi att projektledningen tillsammans med de deltagande företagarna ser över vilka som får möjlighet att delta i utbildningarna, detta för att de i större utsträckning ska kunna verka för en ökad jämställdhet och mångfald bland utbildningsdeltagarna. Det är även viktigt att fundera på vilket sätt de utbildningar som genomförs leder till att individerna stärker sin ställning på arbetsmarknaden och hur de bidrar till att motverka den rådande matchningsproblematiken. En ledarskapsutbildning kanske inte motverkar matchningsproblematiken på samma sätt som exempelvis en certifieringsutbildning. Modellarbetet har påbörjats till viss del. Projektledningen har fört diskussioner med flera kommunalråd. Det finns dock mycket kvar att göra och det är viktigt att projektet så snart som möjligt för att det ska vara möjligt kommer igång med det praktiska arbetet för att det ska vara möjligt att, inom projektets tidsram, utarbeta, prova, eventuellt revidera och skapa en modell för kompetensutveckling och livslångt lärande. Lärcentrumen har hittills inte använts i projektutbildningarna, dock av anledningar som projektet inte kan påverka, och ett första steg i att skapa en kompetensutvecklingsmodell som innefattar användandet av Lärcentrumen skulle rimligtvis kunna vara att själv börja använda dem i projektet. En annan viktig aspekt av modellarbetet är att styrgruppen gemensamt kommer fram till hur de vill använda de olika Lärcentrumen i framtiden. Detta är något som behöver förankras bland de politiskt styrande och flera av dem finns representerade i projektets styrgrupp. Projektledningens har planerat in ett möte då de tillsammans med regionala kommunalråd och andra intressenter kommer arbeta vidare med detta i mitten av september. 16

17 KONTAKTUPPGIFTER Evaluation North Luleå Science Park Aurorum Luleå Fredrik Hansson E-post fredrik@evaluation.se Telefon Linkedin Ina Sandberg E-post ina@evaluation.se Telefon Linkedin 17