UTVÄRDERINGSRAPPORT. Delrapport 1 ERUF-Projektet North Business Arena, NBA Lärande Attraktiva Näringar

Transkript

1 UTVÄRDERINGSRAPPORT Delrapport 1 ERUF-Projektet North Business Arena, NBA Lärande Attraktiva Näringar den 23 augusti 2016

2 SAMMANFATTNING North Business Arena, NBA, är ett Strukturfondsfinansierat projekt som pågått från september 2015 och kommer pågå till och med augusti Projektet genomförs i samverkan mellan Gällivare, Kiruna, Pajala, Jokkmokk, Övertorneå, Överkalix, Arvidsjaur och Arjeplog. Projektets övergripande mål är att stimulera näringslivet och skapa tillväxt genom att öka antalet företag och sysselsatta. Projektet ska även verka för att skapa en bestående modell för samverkan mellan näringslivskontoren i projektområdet. Expandum AB i Gällivare är huvudprojektägare och där återfinns även projektledningen. Utöver dem utgörs projektorganisationen av affärsutvecklare och projektägare i samtliga deltagande kommuner. Affärsutvecklarna återfinns på näringslivskontoren och projektägarna tillhör antingen det lokala näringslivskontoret eller kommunen. Projektverksamheten utgörs av aktiviteter som riktas till företagare och personer som har för avsikt att starta näringslivsverksamheter. Projektet ska särskilt stimulera nyföretagande bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Flera aktiviteter har genomförts med nöjda deltagare som resultat, bland dessa aktiviteter kan en företagsträff i Kiruna och träffar gällande nystartsinformation nämnas. Projektets kvantitativa mål är 600 projektdeltagare och 200 nya arbetstillfällen. Även om definitionen av vad som räknas som en deltagare och som ett nytt arbetstillfälle upplevs som otydligt mäts dessa resultat och enligt projektledningens statistik ligger projektet i fas mot dessa. För att skapa en tydlighet kring hur dessa ska mätas och för att alla ska arbeta mot samma mål bör dessa begrepp definieras. Ett annat begrepp som behöver definieras är samverkan. Projektet ska arbeta med samverkan på flera plan, dels genom att öka samverkan, och därmed affärsmöjligheterna, mellan företag i olika deltar av projektområdet och dels genom att skapa en samverkansmodell för näringslivsutveckling i projektområdet med mål att stärka små och medelstora företag med att skapa tillväxt. Syftet med att skapa denna modell är att reducera administrativa kommunala gränsdragningar, samutnyttja specifik kompetens i respektive kommun och underlätta uppbyggnad av företagsnätverk. Affärsutvecklarna är trots avsaknad av vissa definitioner och med upplevda begränsningar i projektbudgeten mycket positiva till projektverksamheten så här långt och har stora förhoppningar på att projektet kommer medföra gynnsamma projektresultat och positiva resultat för hela regionen.

3 INNEHÅLL NORTH BUSINESS ARENA... 4 Bakgrund... 4 Projektorganisation... 4 MÅL OCH EFFEKTER... 5 Övergripande mål... 5 Projektmål... 5 Delmål... 5 Kvantitativa mål... 6 Förväntat resultat vi projektavslut... 6 Förväntade effekter på lång sikt... 6 Avgränsning... 7 Projektgenomförande... 7 PROJEKTETS KOPPLING TILL DE REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIERNA 8 GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN... 9 RESULTAT... 9 Jämställdhet Tillgänglighet ANALYS OCH SLUTSATSER Utvecklingsområden Framgångsfaktorer UTVÄRDERANAS REKOMMENDATIONER KONTAKTUPPGIFTER... 18

4 NORTH BUSINESS ARENA North Business Arena, NBA, är ett Strukturfondsfinansierat projekt som pågått från september 2015 och kommer pågå till och med augusti Projektet genomförs i samverkan mellan 8 inlandskommuner och projektets övergripande mål är att stimulera näringslivet och skapa tillväxt genom att öka antalet företag och sysselsatta. Projektet ska även verka för att skapa en bestående modell för samverkan mellan näringslivskontoren i projektområdet. Bakgrund En konstellation bestående av Kiruna, Gällivare, Pajala, Jokkmokk, Arvidsjaur, Arjeplog, Övertorneå samt Överkalix kommuner (projektområde) beslutade att gå samman i en koordinerad satsning med fokus på gemensam näringslivsutveckling. Samtliga kommuner har under föregående programperiod drivit näringslivsprojekt. Erfarenheter, både positiva och negativa, från dessa satsningar har givetvis påverkat inriktning, problemformulering och målsättningar. Kommunernas näringslivsarbete uppvisar likheter, likväl som olikheter. Organisatoriskt förekommer både etablerade näringslivsbolag och renodlade kommunala organisationslösningar. Gemensamt för samtliga deltagare är insikten och övertygelsen om att samverkan som redovisades i denna ansökan medför synergivinster, kompetensförstärkning och stärkta möjligheter att åstadkomma positiva effekter på näringslivsutvecklingen inom projektområdet. Projektorganisation Expandum AB (Gällivare) är huvudprojektägare och följande aktörer är samverkanspartners: Arvidsjaur kommun Argentis AB (Arjeplog) Företagarna i Kiruna Strukturum i Jokkmokk AB Pajala utveckling AB Överkalix kommun Övertorneå kommun Expandum AB som är huvudprojektägare har en anställd projektchef/affärsutvecklare, en nätverkskoordinator samt en projektekonom. Utöver det finns det en projektägare och en eller flera affärsutvecklare i respektive kommun. I ett fall är det samma person som är både projektägare och affärsutvecklare. Projektmedarbetarnas anställningsgrad varierar och flertalet av affärsutvecklarna har sin ordinarie anställning på de näringslivskontoren i de medverkande kommunerna. Under projektets gång har en projektmedarbetare valt att avsluta sin tjänst. Det har även tillkommit ytterligare en affärsutvecklare, dock inte i samma kommun som blev utan 4

5 projektledare/affärsutvecklare. För närvarande agerar Gällivares affärsutvecklare även affärsutvecklare i den kommunen. Vidare har projektet en styrgrupp, vilken har till uppgift att leda och styra projektet och fatta strategiska beslut. Styrgruppen består av 11st ledamöter. I rapporten används begreppet projektmedarbetare då både affärsutvecklare och projektägare inkluderas. MÅL OCH EFFEKTER I följande stycke finns en sammanställning över projektets mål på de olika nivåerna; övergripande mål, projektmål samt delmål. Även de kvantitativa målen finns angivna. Vidare finns en beskrivning av projektets förväntade resultat vid projektslut samt på lång sikt. Projektmålen är både utskrivna i sin helhet och i den förkortade varianten. Övergripande mål Projektet har bidragit till näringslivets tillväxt inom projektområdet genom att antalet företag och sysselsatta inom näringslivet har ökat. Näringslivet är i högre grad diversifierat. Andelen företag med egna, unika produkter och tjänster har ökat. Företagens marknad har vidgats genom export och genom ökad geografisk marknad även inom landet. Konkurrenskraften bland företagen inom projektområdet har stärkts. Inom projektområdet har ett nätverk skaptas för operativ, flexibel och situationsanpassad samverkan med specifika kompetenser och resurser som generator för affärsutveckling, tillväxt och nyföretagande oberoende av administrativa gränser och där de kommunala gränserna i detta sammanhang minskat i betydelse. Projektmål Antalet företag och antalet sysselsatta inom små och medelstora företag inom projektområdet skall öka genom ökad diversifiering, marknadsutveckling och exportmognad. Delmål Antal anställda i små och medelstora företag även utanför respektive centralort skall öka genom tillväxt i befintliga företag och genom nyföretagande (Att öka tillväxten i befintliga företag och genom nyföretagande). Affärsförbindelser och nätverk bland företagen inom projektområdet skall öka i antal och omfattning. I nätverken är det av största vikt att en blandning mellan kvinnor, män och utrikes födda deltar (Affärsförbindelser och nätverk bland företagen inom projektområdet ska öka). 5

6 Andel innovationer, egna produkter och egna tjänster skall öka. Särskild vikt läggs vid att tillvarata potentialen bland kvinnor och utrikes födda (Andelen innovationer och egna produkter ska öka). Projektet ska utveckla en samverkansmodell för näringslivsutveckling i projektområdet med mål att stärka små och medelstora företag med att skapa tillväxt. Modellens syfte är att reducera administrativa kommunala gränsdragningar, samutnyttja specifik kompetens i respektive kommun, underlätta uppbyggnad av företagsnätverk. Genom samverkansmodellen skall de via erfarenhetsutbyte sprida kunskap om hur aktörerna kan stimulera företagande bland kvinnor, män och utrikes födda. (Projektet ska utveckla en samverkansmodell i projektområdet för näringslivsutveckling i syfte att skapa tillväxt). Kvantitativa mål 600 deltagande företag 200 nya arbetstillfällen Förväntat resultat vi projektavslut Då projektet avslutat skall antalet företag i deltagande kommuner ha ökat. Antalet företag som i nuläge klassas som 1-9 sysselsatta skall öka i antal, sysselsatta och omsättning. Inom projektområdet skall antal företag inom klasserna 10-49, respektive klassen anställda ha ökat. En jämnare fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom företagen skall ha uppnåtts. Antalet företag som etablerats och drivs av utrikes födda skall öka. Företag skall vara mindre beroende av den lokala marknaden. Detta skall uppnås genom: - Ökad försäljning på exportmarknader samt ökad försäljning nationellt. - Utveckling och ökad försäljning av egna produkter och tjänster. Förväntade effekter på lång sikt De långsiktiga effekterna av projektet är främst att näringslivsstrukturen i området stärks. Fler och växande företag medför fler arbetstillfällen med effekten att kommunernas attraktivitet stärks med en positiv befolkningsunderlag. En arbetsmodell där det näringslivsstödjande arbetet karaktäriseras av resursbesparande samutnyttjande av specifika kompetenser har utvecklats och förankrats bland deltagande kommuner. Företagens beroende av den lokala marknaden har minskat dels genom export, dels genom utveckling av egna produkter. 6

7 Avgränsning Projektet är geografiskt avgränsat till de 8 deltagande kommunerna. Det är även avgränsat till det privata näringslivet och omfattar således inte offentlig sektor, organisationer eller föreningar. Projektet omfattar personer i arbetsför ålder då det vänder sig mot företag och dess anställda samt personer som avser starta nya företag. Projektgenomförande Målgruppen i NBA utgörs av företagare och personer som är intresserade av eller avser starta näringsverksamheter. Affärsutvecklarna kontaktar företagare och genomför inventeringar av deras behov av och möjligheter till affärsutveckling. Projektgruppen har gemensamt tagit fram ett inventeringsunderlag som affärsutvecklarna utgår ifrån när de genomför dessa inventeringar. Projektets verksamhet utgörs vidare av aktiviteter riktade mot företag och deras anställda samt personer som avser starta nya företag. Projektet ska särskilt vända sig till kvinnor och personer med utländsk bakgrund som har intresse av att starta nya näringsverksamheter. Inom projektet har flertalet uppskattade aktiviteter genomförts och flera av dessa har genomförts i samverkan mellan två eller fler av näringslivskontoren. Projektet har även till uppgift att skapa möjligheter till samverkan mellan företag och därmed öka möjligheterna till gemensamma affärer och i förlängningen ökad tillväxt. Affärsutvecklarna ska även samverka med varandra och nyttja varandras kompetenser i de fall de är möjligt. Vidare ska en långsiktig modell för samverkan mellan näringslivskontoren utarbetas och förankras. För intern kommunikation och dokumentation används programmet Soonr som ger samtliga projektmedarbetare möjlighet att ta del av och dela med sig av aktuell information, material samt pågående och kommande aktiviteter. För den externa kommunikationen används projektets hemsida På hemsidan finns bland annat en beskrivning av projektet och en kortfattad version av projektmålen, en kalender med projektets aktiviteter och en lista bestående av 19 punkter fördelade på de tre huvudrubriker som visar hur projektet ska nå målen. Den framtagna 19-punktslistan ser ut enligt följande: Fler anställda i små- och medelstora företag i regionen. Nya nätverk och samarbeten ska skapas. 1. Ta fram och beskriva en modell för affärsutveckling som fungerar under lång tid. 2. Inventering av möjliga tillväxtföretag i kommunerna. 3. Genomföra gemensamma och lokala insatser till identifierade tillväxtföretag. 4. Utveckla och genomföra gemensamma och lokala branschinsatser utifrån 7

8 det geografiska områdets olikheter och likheter. 5. Aktiviteter riktade mot unga som vill starta eller utveckla företag. 6. Aktiviteter riktade mot kvinnor som vill starta eller utveckla företag. 7. Aktiviteter riktade mot utrikesfödda som vill starta eller utveckla företag. 8. Genomföra seminarier och nätverksaktiviteter. 9. Skapa möjligheter till match-making mellan företag inom området. 10. Erbjuda gemensamma och lokala ämnesseminarier utifrån önskemål och behov. 11. Attrahera fler företag att etablera sig i regionen i samarbete med specialiserade företag/organisationer. Öka antalet innovationer och egna produkter i regionen. 12. Inventering av pågående utvecklingsprojekt. 13. Snabbspår, det vill säga en resurs som kan erbjuda kunskaper om regionala och nationella resursorganisationer. 14. Hjälpa till att skapa finansiella möjligheter vid expansion. 15. Öka kunskapen inom produktskydd, varumärken, licensiering med mera. 16. Skapa och genomföra innovativa branschinsatser Utveckla samverkans- och arbetsmodell. 17. Utveckla kompetensnoder som bygger på erfarenhet och kunskap som finns spridda inom projektområdet. 18. Inventera och utveckla modeller som bygger på modern teknik. 19. Utveckla en effektiv kommunikationsplattform för projektet och näringslivet. PROJEKTETS KOPPLING TILL DE REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIERNA Projektets mål sammanfaller med mål i de regionala utvecklingsstrategierna och ett lyckat projektresultat kommer således bidra till utvecklingsstrategiernas måluppfyllnad. I Norrbottens utvecklingsstrategier står att läsa att en demografisk utmaning är förestående. Befolkningen blir allt äldre samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar, till största del på grund av utflyttning. Detta innebär att försörjningsbördan på de i arbetsför ålder ökar då allt färre ska försörja allt fler. Med detta faktum i åtanke är det av yttersta vikt att ta tillvara på all potentiell arbetskraft, vilket ökar kraven på normbrytande yrkesval och möjligheterna till utbildning för att kunna matcha utbud och efterfrågan på den regionala arbetsmarknaden. Genom att NBA:s mål uppfylls bidrar projektet även till att mål i den regionala utvecklingsstrategin uppfylls. Detta genom att projektet vill skapa ökade förutsättningar för ett mer jämställt näringsliv och därigenom ta tillvara på de kompetenser som finns i Norrbotten. Genom att skapa fler arbetstillfällen, både genom tillväxt i befintliga företag och genom uppstart av nya företag ökar antalet arbetstillfällen vilket kan medföra att människor 8

9 väljer att stanna kvar i länet om deras kompetens efterfrågas här. Kanske kan projektet även bidra till att personer väljer att flytta till Norrbotten. GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGEN Projektutvärderingen genomförs genom en lärande utvärdering, det vill säga följeforskning eller löpande utvärdering som den även kallas. En sådan utvärdering skapar förutsättningar för en objektiv utvärdering av projektet och ger möjligheter att justera och förbättra projektet under dess genomförande, vilket i sin tur ger möjlighet att spara både tid och resurser och som en självklarhet, bättre styra mot mål. Tillsammans med projektledningen har indikatorer som mäter projektmålen vidareutvecklats för att det i ännu större utsträckning ska vara möjligt att följa projektet och mäta resultaten. Dessa indikatorer omfattar projektet i stort så väl som jämställdhets- och tillgänglighetsaspekten av projektet. Genom att följa och mäta dessa indikatorer kan både projektledning och vi som utvärderare följa projektets utveckling och bättre bidra till att projektgenomförandet styr mot uppsatta mål och effekter. I början av 2016 har samtliga projektägare och näringslivsutvecklare fått möjlighet att besvara en enkät, vilken besvarades av 11 av 14 möjliga. I början av sommaren har 16 projektägare och näringslivsutvecklare samt näringslivschefen intervjuats. Enkäterna och intervjuerna har sammanställt och analyserats för att visa på återkommande mönster i svaren. Genom detta har projektmedarbetarnas syn på och upplevelse av bland annat projektmålen, arbetet inom projektet, jämställdhet, tillgänglighet, projektets styrkor och svagheter synliggjorts. Vi som utvärderare har även deltagit vid fyra projektgruppsträffar, det vill säga träffar för projektledningen tillsammans med projektpersonalen från de olika kommunerna och näringslivsbolagen. Under dessa träffar har projektmedarbetarna bland annat diskuterat projektets utformning, utmaningar och hur projektarbetet ska gå till i praktiken. Vi har deltagit på ett styrelsemöte och två möten med projektledningen. Vi utvärderar även, som nämnt, hur väl projektet följer sin jämställdhets- respektive tillgänglighetsplan och vad aktiviteterna i dessa har för påverkan på projektgenomförandet och resultatet. Mer om detta står att läsa under rubrikerna Jämställdhet och Tillgänglighet i rapportens resultatdel. RESULTAT I följande stycke beskrivs resultatet av projektets genomförande fram till nu. Resultatet bygger på den verksamhet som hittills har bedrivits inom projektet, utvärderarnas kommunikation med projektledningen, deltagande i projektmöten samt på den enkätundersökning och de intervjuer som genomförts bland affärsutvecklarna och styrgruppen. 9

10 Affärsutvecklarna och projektledarna uppger att projektarbetet har kommit en bit på vägen i samtliga kommuner. Inventeringen av företagens behov har pågått under en tid och det finns flera aktiva deltagare. En mängd aktiviteter av varierande karaktär har genomförts, varav en del i samverkan mellan flera deltagande kommuner. Det går att läsa utförligt på North Business Arenas hemsida kring alla de flesta aktiviteter, men för att nämna några så har det varit företagarfrukost med LTU Business, workshop, afterwork, företagsträffar mm. Att affärsutvecklarna har haft tid på sig att prova sig fram och testa olika metoder och angreppssätt samt olika typer av aktiviteter har varit uppskattat, vissa upplever dock att tiden är knapp och för att ett lyckat resultat ska uppnås bör verksamheten bli tydligare och mer likriktad. Affärsutvecklarna känner till de kvantitativa målen, det vill säga att projektet ska få 600 deltagare och att 200 nya arbetstillfällen ska skapas i projektområdet. Dock är de mindre välbekanta med det övergripande målet, projektmålet och projektets delmål. De flesta tror att det är möjligt att få 600 deltagare i projektet medan några menar att det kan vara fördelaktigt att sänka detta mål i syfte att fokusera mer på kvalitet än kvantitet. Det vill säga genomföra riktade insatser och projektaktiviteter som är meningsfulla och är av betydelse för deltagarna istället för att aktiviteter genomförs i syfte att fylla dem med deltagare. Både affärsutvecklarna och projektägarna upplever en stor otydlighet gällande hur målen mäts. De upplever att det är svårt att veta vad som ska räknas som en deltagare i projektet. Vissa menar att det är först när en deltagare har skrivit på att det är delaktiga i projektet som de räknas som en deltagare, medan andra menar att en deltagare är en person som till exempel deltar på en föreläsning som anordnas av projektet. Flera av de intervjuade uppger att det är av högsta vikt att definiera detta så att alla deltagande kommuner mäter på samma sätt. Även om definitionerna inte är tydlig och förankrade mäts deltagare, nya företag och andelen kvinnor i projektet av projektledningen. Enligt den senaste statistiken har projektet för närvarande 71 deltagare, varav 17 är ledda av kvinnor. Inom projektet har även 13 nya företag startats eller är under uppstart. Vidare finns det en okunskap om hur aktiviteterna ska kopplas till målen, det vill säga hur projektets genomförande ska leda till att önskat resultat uppnås. Här önskas ett förtydligande från projektmedarbetarnas håll. När det gäller vad som räknas som ett nytt arbetstillfälle är osäkerheten ännu större. Affärsutvecklare funderar kring om projektet ska räkna nyanställningar hos deltagande företag som ett nytt arbetstillfälle oavsett om projektet är den egentliga anledningen till det nya arbetstillfället eller inte. Om detta är fallet finns även funderingar kring om ett förlorat arbetstillfälle räknas som ett minus för projektet. Det uppges att det är enklare att se det nya arbetstillfället om det gäller ett nystartat företag som fått rådgivning och hjälp av en affärsutvecklare. Då är det tydligt att stödet från projektet har varit av betydelse vid skapandet av ett eller flera arbetstillfällen. Här håller projektledningen på att sammanställa all data och försöka få en klarare överblick. 10

11 Inom projektet har det tagits farm ett underlag för inventering av företagens behov. Vissa anser att inventeringsunderlaget är bra, vissa att det är för omfattande, komplicerad och/eller tar för lång tid att använda. Vissa anser även att det är oklart vad svaren på inventeringsunderlagets samtliga frågor ska användas till. Oavsett hur synen på själva inventeringsunderlaget är verkar ingen använda underlaget fullt ut. De som anser att det är bra som det är använder det stöd och utgår från det när det ställer sina egna frågor till företagsledarna. I samtliga kommuner har arbetet med inventeringen av företagen kommit igång och projektet har fått deltagare. Flera affärsutvecklare upplever dock att det ibland är svårt att få deltagare till projektet. Tidsbrist uppges vara en av anledningarna till vissa företagares bristande intresse att delta. En annan anledning uppges vara att företagen är projekttrötta. En av de intervjuade uppger att företagen gärna deltar på föreläsningar, event och i kompetenshöjande insatser, men att det ogärna ser sig själva som projektdeltagare. Ytterligare en anledning till att det är svårt att få deltagare till projektet uppges vara att projektet har få resurser till företagens förfogande. Att de kan erbjuda hjälp och stöd i form av rådgivning samt erbjuda föreläsningar och deltagande i olika aktiviteter ses ibland inte som tillräcklig av företagarna i och med att det är vana att få någonting mer när de deltar i ett projekt. Det uppges även att företagarna frågar efter mer konkret stöd. Några projektmedarbetare upplever att det saknas en tydlighet gällande projektets möjligheter och resurser, vilket leder till att eventuella deltagare blir besvikna när de kanske inte kan få den hjälp de önskar. I flera kommuner finns det omkring 10 projektdeltagare och vissa affärsutvecklare upplever att de inte vill försöka få fler deltagare för närvarande utan väljer att istället koncentrera sig på de befintliga och verka för att få till en fungerande verksamhet med dem. De flesta av affärsutvecklarna uppger att det inte har särskilt stor kännedom om vilka kompetenser och erfarenheter de övriga affärsutvecklarna har. Insikterna om detta ökar, men det finns önskemål om att det görs en kartläggning av detta för att de i större utsträckning ska kunna dra nytta av varandras kunskaper i arbetet gentemot deltagarna. Det är även bra att känna till varandra kompetens när samverkansmodellen ska implementeras. Projektmedarbetarna känner till att projektet ska bidra till samverkan och de allra flesta är medvetna om att det ska skapas en modell för samverkan. Vad som aves med samverkan inom projektet finns det dock delade meningar om. Vissa pratar om samverkan mellan affärsutvecklarna och kommunerna och vissa pratar om samverkan mellan företag inom projektområdet. Andra ser det på en mer övergripande och strategisk nivå och talar istället om en samverkan mellan näringslivskontoren där resurser i framtiden kan komma att samnyttjas. Samtliga är dock överens om att samverkan i projektet hittills har varit relativt liten. Några ser avstånden som en fysisk utmaning för samverkan, medan andra ser att denna utmaning till stor del kan överbryggas av tekniska lösningar. En annan utmaning som upplevs är förmågan och viljan att se utanför den egna kommunen. Flera menar att de behöver se projektområdet som ett helt område, en arena och att varje affärsutvecklare då inte ska fokusera på utveckling av den lokala marknaden. En annan utmaning, som här nämnts i samband med möjligheten att få deltagare till projektet, är att kunna genomföra projektet med 11

12 de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Några upplever just detta som den största utmaningen och menar att det är en utmaning att bedriva den här typen av verksamhet mot företagen med den aktuella projektbudgeten när det inte finns så mycket pengar till aktiviteter. Någonting som ses både som en riskfaktor och en möjlighet är chansen att tänka nytt och våga gå utanför det kända och välbeprövade. Projektmedarbetarna ser stora möjligheter att prova nya angreppssätt och lära av varandras lyckanden och misslyckanden. Vissa menar att risken ligger i att projektmedarbetarna bedriver verksamheten på samma sätt som de tidigare har gjort och möjligheten att hitta nya framgångsrika arbetssätt går förlorad. Projektledarna och affärsutvecklarna förväntar sig att projektledarna ska agera utifrån hela projektområdets perspektiv och det finns en viss rädsla för att de främst ska fokusera på Gällivare då de är stationerade där och Gällivares näringslivsbolag är huvudprojektägare. Vidare förväntar det sig att projektledarna ska vara goda koordinatorer och fånga upp möjligheter till samverkan. Projektmedarbetarna upplever att projektledningen gör ett bra jobb, men att deras roller skulle kunna förtydligas så att det står klart för alla vilka deras uppgifter är. I vissa fall upplever dock affärsutvecklarna att projektledarnas förväntningar på dem är otydliga. Det finns även en önskan om att projektledningen i större utsträckning ska styra över de aktiviteter som genomförs inom projektet. Projektgruppsmötena upplevs efter hand ha blivit bättre i och med att de har blivit mer konkreta och har handlat mer om själva projektverksamheten. Möjlighet att lära känna varandra och få veta mer om de andras kompetenser och erfarenheter ses som ett positivt inslag och som väldigt viktigt då de ska samarbeta under en lång tid framöver. Affärsutvecklarna uppger att det har fått positiv respons från de deltagande företagen gällande de aktiviteter som har genomförts. Flera lyfter resan till Kiruna som en mycket lyckad aktivitet med flera väldigt nöjda deltagare. Flertalet intervjuade säger att det finns en tro på projektet och att det tycker att det är roligt att utveckla och arbeta med projektverksamheten. De finns en stark tro på att projektet kommer leta till mycket positivt för regionen på flera olika plan. Jämställdhet Det är allmänt känt att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. De råder både en horisontell och en vertikal könssegregering på den svenska arbetsmarknaden och kvinnor och män är generellt sett över- och underrepresenterade inom vissa branscher. Män är även, generellt sett, överrepresenterade på högre poster och innehar de flesta styrelseuppdragen. Detta är något som projektet vill bidra till att utjämna och har haft i åtanke vid vidareutveckling av jämställdhetsmål och indikatorer, likväl som vid skapandet av projektets jämställdhetsplan, vilken tagits fram av projektledningen i samarbete med utvärderarna. Denna plan ska genomsyra hela projektgenomförandet. Könsfördelningen bland projektledning, projektmedarbetare och styrgrupp är väldigt jämn och hamnar med god marginal inom gränsen för vad som anses vara kvantitativ könsfördelning, det vill säga 60/40. 12

13 Projektledningen och de flesta projektmedarbetarna anser att de har goda kunskaper i jämställdhet och flertalet anser att ökad jämställdhet leder till ökad tillväxt för företagare. Det har genomförts några utbildningsinsatser inom ämnet för projektmedarbetarna och vissa anser att dessa har tillfört viss ny kunskap medan dessa till största del var repetition av befintliga kunskaper för andra. Flertalet anser dock att det är viktigt att jämställdhetsaspekten ständigt aktualiseras så att projektet fortsättningsvis har med ett jämställdhetstänk i genomförandet. Några projektmedarbetare menar att jämställhet inte är lika viktigt som jämlikhet då de anser att jämlikhet gäller lika villkor mellan alla medan de anser att jämställdhet enbart gäller en grupp av människor. I projektets mål ingår att särskilt ta tillvara potentialen bland kvinnor när det gäller företagsutveckling, tillgång till nätverk och att öka andelen innovationer samt egna produkter och tjänster Detta finns med som en av punkterna i den framtagna 19-punktslistan dock är det i dagsläget inte möjligt att säga det har satsats mer på dessa grupper än på övriga projektdeltagare. Det är inte heller möjligt att i dagsläget avgöra om projektets verksamhet hittills har medfört en jämnare fördelning av anställda kvinnor och män bland de deltagande företagen och i 19- punktslistan finns inte heller någon punkt som är kopplad till att öka jämställdheten inom deltagande företag. Det är rimligt att anta att effekter i form av ökad jämställdhet bland deltagande företag inte kommer bli synliga förrän vid projektets slutskede eller efter projektavslut. Det har lagts som förslag att projektet ska arbeta vidare med det jämställdhetsarbete som påbörjats i Jokkmokk via ett jämställdhetsprojekt. Projektledningen menar att det skulle gå att arbete med de metoderna i NBA-projektet för att öka jämställdhetsintegreringen. Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om att ta till vara på kompetenser och se potentialen hos personer med bland annat funktionsvariationer, språkliga eller kulturella hinder. I detta inkluderas även att skapa förutsättningar för alla att kunna vara en del av arbetsmarknaden utifrån sina egna villkor. Genom att ta till vara på kompetens skapas även möjlighet för ökad tillväxt. Vissa projektmedarbetare uppger att de inte har särskilt goda kunskaper inom tillgänglighet och några få uppger att deras tillgänglighetskunskaper är nästintill obefintliga. En majoritet av deltagarna anser dock att det finns en stark eller förhållandevis stark koppling mellan tillgänglighet och tillväxt. De har hittills inte hållits någon utbildning i tillgänglighet bland projektmedarbetarna. Projektledningen har dock talat om att anordna ett seminarium där kopplingen mellan tillväxt och tillgänglighet belyses. På samma sätt som jämställdhetsplanen skapades, skapades även en tillgänglighetsplan för projektet i samarbete mellan projektledningen och utvärderarna. Enligt projektmålen ska 13

14 särskilda satsningar göras på personer med utländsk bakgrund som vill utveckla eller starta företag och en punkt i 19-punktslistan handlar om att genomföra aktiviteter som riktas mot personer med utländsk bakgrund. För närvarande är det inte möjligt att säga att några särskilda satsningar har gjorts på personer med utländsk bakgrund eller någon typ av funktionsvariation. ANALYS OCH SLUTSATSER Nedan följer en analys av projektets verksamhet under genomförandefasens första del. Analysen är uppdelad i rubrikerna Utvecklingsområden respektive Framgångsfaktorer där utmaningar handlar om eventuella utmaningar som projektet hittills har stött på under genomförandefasen samt eventuella risker som uppmärksammats av oss utvärderare. Under rubriken framgångsfaktorer lyfts sådant som har medfört ett lyckat genomförande och ett gott resultat fram. Utvecklingsområden En av projektets utmaningar är att se till att projektet undviker att bli ett så kallat genomförandeprojekt, det vill säga ett projekt där aktiviteter genomförs utan tanke på vilket resultat de genererar i förhållande till projektmålen. Projektledningen upplever att de i viss utsträckning saknar mandat att styra över de aktiviteter som genomförs inom projektet. I och med det kan aktiviteter genomföras i projektets regi utan att hänsyn tas till att projektaktiviteterna ska leda till att projektets mål uppnås. Att det kan upplevas som svårt att styra över vissa aktiviteter kan bero på att de som arbetar som affärsutvecklare inom projektet är befintlig personal från de lokala näringslivskontoren som samtidigt som de är deltidsanställda i projektet även bedriver näringslivskontorens ordinarie verksamheter. Det kan bli svårt att se sig själv som NBA affärsutvecklare och att de ska arbeta för hela projektområdet och mot projektmålen. Det är av största vikt att de aktiviteter som genomförs inom projektet leder till att de mål som finns angivna i projektansökan uppnås. Det bör finnas ett tydligt samband mellan aktiviteterna och målen. Det har hittills inte funnits något stort fokus på att kontrollera att de aktiviteter som genomförs styr mot något av projektets delmål. Detta kan medföra att både personella och ekonomiska resurser läggs på aktiviteter som inte bör vara en del av projektet då det inte bidrar till att målen uppfylls. I förlängningen innebär detta både att projektet inte utvecklas i önskvärd riktning. En annan utmaning är att få deltagare till projektet och två bidragande orsaker till detta uppges vara företagarnas projekttrötthet och NBA:s möjligheter att erbjuda företagarna någonting utöver stöd, rådgivning och de aktiviteter som genomförs inom projektet. En stor del av projektbudgeten är intecknad till projektpersonalens löner. Detta är en utmaning eftersom den ursprungliga budgeten har blivit reducerad, men målen har inte förändrats i och med det. Detta leder till att det inte finns tillräckligt med resurser centralt för 14

15 projektledningen att styra projektet och genomföra nödvändiga aktiviteter kring samverkan. Detta medför att det ligger ett stort ansvar på affärsutvecklarna på respektive kontor när det gäller att genomföra aktiviteter riktade mot deltagare utifrån den budget de har tilldelats. De är medvetna om att det kan och ska nyttja sina och de andra affärsutvecklarnas och näringslivskontorens speciella kompetenser där det är möjligt, men det har inte tillräckligt god kännedom om vilken kompetens som finns hos respektive näringslivskontor och vilka kompetenser de själva skulle kunna bistå med. Vidare upplever affärsutvecklarna en stor otydlighet kring indikatorerna för de kvantitativa målen, det vill säga 600 deltagare och 200 nya arbetstillfällen Det saknas en gemensam definition av vad som räknas som ett deltagande företag likväl som vad som räknas som ett nytt arbetstillfälle. För att kunna avgöra hur projektet ligger till mot de kvantitativa målen, är det avgörande att detta definieras och att alla involverade är medvetna om vilka kriterier och indikatorer som gäller framöver. Projektet handlar till stor del om samverkan, men inom projektet saknas en gemensam definition av begreppet samverkan och det är tydligt att projektmedarbetarna har en varierad syn på hur projektet ska arbeta för att skapa samverkan. Projektet ska enligt satta mål och förväntade effekter arbeta med samverkan på olika nivåer och det saknas en medvetenhet om detta bland projektmedarbetarna. Ett av delmålen handlar om att öka antalet affärsförbindelser och nätverk bland företagen inom projektområdet och det är denna form av samverkan som flertalet av projektmedarbetarna talar om när de talar om samverkan. Flertalet talar även om en samverkan mellan affärsutvecklarna när det gäller skapandet av och deltagandet i projektaktiviteter. En av de förväntade långsiktiga effekterna av projektet är att det har skapats en arbetsmodell där det näringslivsstödjande arbetet karaktäriseras av resursbesparande samutnyttjande av specifika kompetenser har utvecklats och förankrats bland deltagande kommuner. Detta innebär samverkan på en övergripande strategisk nivå och kommer att kräva politisk förankring och politiska beslut. En viktig uppgift för projektet är därmed att definiera begreppet samverkan på olika nivåer. Framgångsfaktorer En framgångsfaktor är projektmedarbetarnas kompetenser och erfarenheter, vilka kommer att vara till större nytta längre fram då samtliga förhoppningsvis har ökat kännedomen om vad de andra kan bidra med och de därmed blir mer behjälpliga över kommungränserna. Eftersom de flesta affärsutvecklarna samtidigt har sin ordinarie anställning på näringslivskontoren och har haft det innan projektstart finns det redan upparbetade kontakter mellan dem och företagarna i kommunen, vilket underlättar när det gäller att få deltagare till projektet och projektaktiviteterna. I och med att det finns projektmedarbetare i samtliga deltagande kommuner underlättas skapandet av en bestående samverkansmodell mellan respektive näringslivsfunktion i respektive kommun. 15

16 Projektträffarna där projektledningen, projektägarna och affärsutvecklarna har deltagit har efterhand utvecklats på ett sätt som upplevs föra projektet framåt. Dessa har gått från att upplevas som otydliga till att upplevas som konkreta och meningsfulla för verksamheten. Dessa träffar bidrar även till att affärsutvecklarna får ökad insikt om varandras kunskaper och erfarenheter. Genom Soonr får samtliga involverade enkelt tillgång till information och material som produceras inom projektet och på samma sätt kan de själva lägga upp sådant de vill dela med de övriga. Trots att det inte finns en förankrad definition av vad som räknas som en deltagare mäts antalet deltagare och projektet ligger med 71 delaktiga företagare i nuläget bra till mot det uppsatta målet på 600 deltagare. Prognosen visar att projektet kommer att nå samtliga mål utifrån den statistik och kvantitativ data som finns tillgänglig i dagsläget. Projektet har genomfört många aktiviteter med nöjda deltagare däribland den gemensamma företagsresan till Kiruna samt träffarna med nystartsinformation. För närvarande planerar projektet för fler gemensamma aktiviteter. Vidare är en modell för arbete med nyföretagande under framtagning. I övrigt fokuserar projektet på att skapa en modell för företag som vill öka sin tillväxt samt en modell för de som vill utveckla produkter/innovationer. Utöver det ligger fokus även på verksamhetens överlevnad efter projektavslut. UTVÄRDERANAS REKOMMENDATIONER Vi som utvärderare föreslår att styrgruppen / affärsutvecklarna anordnar en workshop till hösten som leds av utvärderarna, där vi processar fram hur olika begrepp inom projektets ska definieras. Detta för att samtliga involverade ska känna till vad de har att förhålla sig till och hur de på bästa sätt ska kunna lägga upp sitt arbete. Detta underlättar även uppföljning i såväl de enskilda kommunerna som i hela projektområdet. Genom projektet ska en väl fungerande kommunöverskridande samverkansmodell skapas. Synen på vad samverkan innebär i detta fall varierar dock, vilket medför att en tydlig definiering av detta krävs för att samtliga medarbetare ska arbeta mot samma modell. Styrgruppen bör under workshopen gemensamt fastställa vad samverkan innebär för detta projekt likväl som om det kan gälla olika typer av samverkan, som till exempel både samverkan mellan de olika näringslivskontoren som samverkan mellan enskilda företag eller individer inom projektområdet. Styrgruppen bör därutöver definiera vad den samverkansmodell som avses utarbetas under projektet ska innehålla och hur den ska implementeras i den ordinarie verksamheten för att leva kvar efter projektslutet. I projektansökan står följande mål med samverkan: Inom projektområdet har ett nätverk skapats för operativ, flexibel och situationsanpassad samverkan med specifika kompetenser och resurser som generator för affärsutveckling, tillväxt och nyföretagande oberoende av administrativa gränser och där de kommunala gränserna i detta sammanhang minskat i betydelse. 16

17 Styrgruppen bör gemensamt komma fram till hur de vill att den så kallade inventeringen ska gå till, det vill säga kartläggningen av deltagande företags och individers behov. Denna bör förslagsvis vara enkel och kortfattad. Dels med anledning av att företagare ofta har ont om tid till aktiviteter som inte rör kärnverksamheten samt för att det ska vara enkelt att se förändring och resultat över tid. Vidare bör styrgruppen skapa tydliga definitioner av vad som krävs för att företag eller en individ ska räknas som en deltagare i projektet. Utan en sådan definition är det inte möjligt för projektet att räkna antalet deltagare och det är således inte heller möjligt att avgöra om projektets mål angående antal deltagare har uppnåtts. Det är även väldigt viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv då det blir möjligt att följa hur många kvinnor respektive män som har deltagit samt vilka aktiviteter och resurser som respektive kön har erhållit genom projektet. Projektet har som mål att få 600 deltagare och för att kunna avgöra om det målet har uppnåtts eller inte är denna definition avgörande. Ett av projektets mål är att skapa 200 nya arbetstillfällen. Även här bör definitionen av arbetstillfälle tydliggöras. Styrgruppen bör fastslå vilken typ av anställning som räknas som en ny anställning inom projektet och vilken anställningsgrad som krävs för att det nya arbetstillfället ska räknas med i projektets statistik. I vilken utsträckning räknas anställningar med olika former av anställningsstöd? Och räcker det till exempel med en anställning på 20% för att det ska räkans som en anställning. Vidare bör styrgruppen tydliggöra när ett nystartat företag räknas som en anställning. Är det kanske när företag är registrerat och eventuella tillstånd beviljade, när företagets verksamhet har kommit igång eller kanske när företaget genererar intäkter? Projektet har genomfört en mängd olika aktiviteter av varierande karaktär. Även om aktiviteterna i sig har varit givande för de som deltagit är frågan om de verkligen leder till att projektets mål uppnås. De aktiviteter som genomförs med hjälp av projektets resurser ska leda till att projektets mål kan uppnås för att användandet av projektresurser ska legitimeras. Detta innebär att bredden och variationen av aktiviteter bör ses över för att projektets resurser ska kunna användas till aktiviteter som i förlängningen leder till att uppfylla projektets mål och syften. Förslagsvis bör en ram, vilken aktiviteter bör hållas inom, utarbetas av projektledningen för att samtliga berörda ska kunna skapa projektaktiviteter som har möjlighet att generera positiva resultat för projektet. Projektmedarbetarna har varierande kunskaper om både jämställdhet och tillgänglighet medan de ser en mycket betydande eller betydande koppling mellan jämställdhet och tillväxt respektive tillgänglighet och tillväxt. Vi föreslår att projektmedarbetarna utöver de genomförda utbildningsinsatserna får ytterligare utbildning inom jämställdhet och tillgänglighet samt att alla ska sätta sig in i Jokkmokks modell för jämställdhet i syfte att öka kunskapen och bättre kunna använda den i projektgenomförandet. 17

18 KONTAKTUPPGIFTER Evaluation North Luleå Science Park Aurorum Luleå Fredrik Hansson E-post fredrik@evaluation.se Telefon Linkedin Ina Sandberg E-post ina@evaluation.se Telefon Linkedin 18