Likvä rdig skolä krä ver likvä rdigä lä räre. En sammanställning av röster från fyra elevråd angående en likvärdig skola.

Transkript

1 Likvä rdig skolä krä ver likvä rdigä lä räre En sammanställning av röster från fyra elevråd angående en likvärdig skola.

2 Innehållsförteckningen Bakgrund... 2 Syfte... 2 Genomförande... 2 Resultat... 3 Sammanfattning... 3 Lärare... 3 Planering... 4 Skolmaten... 4 Trivsel... 4 Elevhälsa... 5 Andra reflektioner... 5 Viktning av faktorerna... 6 Avslutning

3 Bakgrund Unga kommunutvecklare är anställda i kommunen för att bevaka frågor som rör unga och tillsammans med ungdomsstrategen driva arbetet med ungas inflytande. Verksamheten heter Unga tar ordet. Unga kommunutvecklare är efter att ha tagit del av PWC-rapporten, överens om att de vill att skolorna i Falköpings kommun ska vara likvärdiga, där elever mår bra och utvecklas. Unga tar ordet anordnade då fokusgrupper med elever från fyra olika skolor om vad som är viktigt för en likvärdig skola. Syfte Samla in elevperspektivet på vad som är viktigt för en likvärdig skola. Genomförande Fyra olika fokusgrupper bestående av elevrådsrepresentanter från Vartofta-, Floby-, Kyrkeröroch Centralskolan. Två skolor inne i centralorten och två skolor utanför centralorten. (De två skolorna utanför lottades fram). Unga tar ordet höll i fokusgrupperna. Där fokuseras det på en enda fråga Vad är viktigt för en likvärdig skola?. Fokusgrupperna tog cirka två timmar och inleddes med en kort information om vad som skulle hända. Eleverna fick även diskutera vad som är en likvärdig skola och om de visste hur det såg ut i andra skolor i kommunen. Åsikterna skrevs ned och de faktorer som gruppen själv kommit fram till viktades. På detta sätt framkom det vad eleverna själva tycker är viktigt för en likvärdig skola. Sammanlagt har 46 röster sammanställts och nedan presenteras utifrån fem punkter det som eleverna tyckte var allra viktigast; lärare, planering, trivsel, elevhälsa och skolmaten. Sedan görs en redovisning av andra reflektioner som gjordes på fokusgrupperna som eleverna ville skicka med till diskussionen om en likvärdig skola. Avslutningsvis finns det bilder på alla de faktorer som eleverna lyfte fram samt den viktning som eleverna gjorde. Vid frågor, kontakta oss! Unga kommunutvecklare Sofia Selander Fredrik Norling Noor Abboushi Cornelia Claesson ungakommunutvecklare@falkoping.se Jonatan Karlén Andersson Evraz Salih Tilo Ceesay Ungdomsstrateg Sarha Eng Sarha.eng@falkoping.se 2

4 Resultat Sammanfattning Eleverna på de olika skolorna hade egna erfarenheter av att det ser mycket olika ut på skolorna i kommunen. Dels genom att de fick träffa andra elever från andra skolor på elevrådsutbildningen men också då en del elever har besökt andra skolor. En del elever hade läst i tidningen om de förslag som PWC-rapporten lyfte fram, en del hade diskuterat förslagen hemma. Många elever är nöjda med hur deras skola är, men det finns förbättringsområden för att det ska bli likvärdigt på skolorna. Detta är framförallt enligt eleverna fem olika faktorer: 1). Lärare - Då det till och med kan skilja sig på samma skola om de har olika lärare i samma ämne. 2) Planering - Schema och tider när de går i skolan kan skilja sig mycket åt. För eleverna är det viktigt att det blir en lagom lång dag, med mindre långa lektioner. 3) Skolmaten - Många uppgav att skolmaten är en viktig faktor för att kunna orka med en hel skoldag, och det är viktigt att alla elever i kommunen får en god mat. 4) Trivsel - Eleverna menar att trivas i skolan är avgörande för hur de lär sig. Trivsel avgörs av många olika faktorer, allt från sköna stolar till jämlikhet och möjlighet att kunna påverka på skolan. 5) Elevhälsa - Tillgången till kuratorer eller andra vuxna på skolan är eleverna själva medvetna om skiljer sig åt på de olika skolorna. Detta lyftes upp som en viktig faktor för att känna sig trygg. Lärare Oavsett vilken skola vi var på togs lärare upp som en viktig faktor för att få en likvärdig skola. Lärarna skulle vara behöriga, bra och ansvarsfulla som kan säga ifrån. Det togs även upp att lärare ska kunna lära ut på olika sätt och om inte personkemin fungerade skulle det finnas möjlighet att byta lärare. När det måste sättas in vikarier vill eleverna att vikarierna ska vara insatta i vad som ska göras. Eleverna uppger att de allt för många gånger kommit in på lektioner med vikarier som inte vet vad dem ska göra och som istället spelat spel med eleverna. Eleverna själva utrycker sig: Lärarna behöver lära ut bättre, för när man kommer till en ny klass med nya lärare säger de alltid att man ska kunna en sak som man aldrig har hört talas om. Det är konstigt, vi elever har krav på oss att utvecklas, vi får kritik när vi inte gjort något bra. När vi kritiserar lärarna, eller ger tips om hur de kan utveckla sig får vi skäll. För en likvärdig skola behövs bra och trevliga lärare som inte tycker jobbet är en pina. Lärarna kan gå en ny utbildning eller en påminnelsekurs så att de kan få veta vad eleverna ska lära sig och att alla kan ta del av samma information och kan vidarebefordra till 3

5 klasserna. Så det inte blir en chock på gymnasiet sen då man kanske inte kan samma saker, det blir även väldigt svårt. Planering Eleverna uppgav att det i många fall brister i planering och schemaläggning. Ett förslag som kom upp i fokusgruppen var att ämneslärare i kommunen kunde planera ihop eftersom skillnaderna då skulle minska i vad eleverna lärde sig på de olika skolorna. De ville även ha tillgång till en extra lärare i de ämnena som är svåra samt någon som kunde hjälpa till med läxor. Eleverna tyckte också att det var långa dagar i skolan ibland, med långa lektioner och många håltimmar. En elev uttryckte sig: Bättre planering så att alla hänger med. Det vore bra om alla hade samma regler till exempel för prov och hur långa lektionerna får vara och så, typ max 50 min. Skolmaten Många uttryckte att bra skolmat är viktigt och när det var dags att rösta, röstade nästan alla på skolmaten. Just nu får eleverna mat som de inte gillar och det resulterar i att de antingen inte äter eller går och köper mat någon annanstans. Mat blandas och exempel som eleverna själva ger är: Vi kan få allt från tacofisk, pizzasallad med gurka, oliver och rödlök samt vattenmelon och fetaost. Detta är kanske smaker som vuxna uppskattar, men inte vi ungdomar. De resonerade: Om skolmaten är dålig, äter vi inte bra och orkar inte hela dagen. Trivsel Framförallt handlar trivsel om elevernas arbetsmiljö. De diskuterade bra lokaler och salar med rätt utrustning, bra material, fungerande ventilation och en skön temperatur. Det handlade också om hur jämlikt det är på skolan, att alla behandlas lika med respekt. Eleverna upplever inte att lärare har tillit till dem. Finns det till exempel ingen vuxen som kan vara i uppehållsrummet, så kommer inte eleverna in där på deras raster. Då saknas möjligheten att köpa fika eller mat. På vissa skolor finns det inte ens något uppehållsrum som eleverna kan vara i under tiden dem har rast. De saknar en trevlig miljö de kan vara på och varva ner. Andra sorters dagar med mer variation togs upp som en viktig faktor för att öka trivseln och öka sammanhållningen i skolan. De önskade sig mer friluftsdagar, trivseldagar och evenemang på skolan. För eleverna är det viktigt att alla skolor har samma tillgångar ovanstående faktorer. Att kunna påverka skolan togs upp som en viktig faktor för att kunna trivas på skolan. De lyfte även upp önskemål om att rektor skulle delta på elevrådsmöten, då de snabbare kan fatta beslut och få reda ut funderingar på en gång, då de annars måste vänta länge på en återkoppling. När klassrum ska göras om önskar eleverna själva få delta och påverka vilka 4

6 möbler som de sitter på. De önskar att skolpersonal lyssnar mer på dem, och när de framför kritik om lärare bör det tas på allvar. Eleverna uttrycker sig: Jag önskar mig bra skolgårdar så att det finns något att göra på rasterna. Lärarna klagar på att vi bara sitter och stirrar på våra telefoner, men vad finns det att göra på vår skola? Inget, vi har ju inte ens ett uppehållsrum. Man ska inte behöva stressa. Jag begär inte mycket, men sköna stolar att sitta på tycker jag är rimligt att kräva, när vi sitter så mycket som vi gör i skolan. Jag tycker det är viktigt med en jämställd och respekterande skola. Det är viktigt för att vi elever ska känna oss respekterade och välkomna. Elevhälsa Eleverna uppgav elevhälsan som en viktig faktor för att känna sig trygg på skolan. Vissa skolor hade andra vuxna som fanns på skolan som de kunde prata med och få goda råd ifrån. På en skola fanns det ingen vuxen att prata med, bara en kurator som var där några få tillfällen i veckan. För en likvärdig skola bör alla elever få samma tillgång till elevhälsa eller andra vuxna som kan finnas där. Eleverna uttrycker sig: Det bör finnas andra vuxna med som vi elever kan prata med, som finns för oss på rasterna. Det borde finnas tillgång till en skolsyster mer än en gång i veckan, och det vore bra om det fanns ett avkopplingsrum. Alla ska kunna känna sig trygga och när vi inte gör det ska det finnas tillgång till en kurator, nu är hon aldrig på plats när vi behöver henne känns det som. Andra reflektioner En del elever hade hört förslagen i PWC-rapporten och ville skicka med deras funderingar på en enda högstadieskola i kommunen. Nedan presenteras dessa. En större skola gör att man får större möjlighet att skaffa kompisar. Alla ska kunna ta sig till skolan. Då måste ni se till så att alla får busskort och utöka bussarna så de slipper vänta i flera timmar. På vintern kan bussarna bli försenade och lektionerna måste börja senare. Samma skoltider för alla, så de som bor på landet inte behöver gå upp så tidigt. Jag tycker att det vore bättre att lägga pengarna på att få lärarna att tycka samma saker är viktiga att lära ut. Till exempel kan man ju ha planeringsdagar för alla ämneslärare 5

7 Ett elevråd på landsbygden var negativt inställda till förslaget då det skulle innebära längre pendling, mindre trygghet och svårt att lära känna alla. En elev uttryckte sig: Jag kommer att försvinna på en så stor skola, de kommer glömma bort mig och mina behov. Jag tror inte alls på en enda skola, för att få det likvärdigt. Skulle alla elever i Sverige behöva gå i samma skola då, för att få det likvärdigt över hela Sverige? Viktning av faktorerna 6

8 7

9 Avslutning Vi vill avsluta med att tacka för chansen att lyfta fram elevers perspektiv på en likvärdig skola. För oss handlar det om elevers rätt att bli lyssnade på i frågor som rör dem. Eleverna var själva glada för att få frågan om vad de tyckte. Vi tror på att ge elever möjlighet att påverka tidigt, då kan ett engagemang väckas som håller livet ut! Tack för att ni tog er tid att läsa igenom sammanställningen, nu hoppas vi att ni väger in dessa röster i diskussionen om en likvärdig skola. Tacksamma hälsningar 8