Samrådsunderlag. Version

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsunderlag. Version 2014-11-12"

Transkript

1 Samrådsunderlag Ny 132 kv-kraftledning mellan Tidaholm och Gimmene samt ny 33 kv-kraftledning mellan Gimmene och Velinga, Tidaholms kommun, Västra Götalands län. Version

2 INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE LEDNINGARNAS SYFTE TILLSTÅNDSPROCESSEN GÄLLANDE LAGSTIFTNING SAMRÅD OCH MKB PRÖVNINGEN MARKUPPLÅTELSE OCH LEDNINGSRÄTT ÖVRIGA TILLSTÅND ELLER DISPENSER LOKALISERINGSSTUDIE ANALYSMETOD RESTRIKTIONER OCH HÄNSYNSOMRÅDEN I LANDSKAPET STRÅK UTIFRÅN RESTRIKTIONER OCH HÄNSYNSOMRÅDEN I LANDSKAPET LANDSKAPSTYPER OCH STRUKTURER BESKRIVNING AV STRÅK TEKNISK UTFORMNING LUFTLEDNING JORDKABEL KV-LEDNINGENS UTFÖRANDE ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSBEDÖMNING KUMULATIVA EFFEKTER FRÅN ANDRA PROJEKT HÄLSA OCH SÄKERHET FORTSATT ARBETE FÖRSLAG TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING I KOMMANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VAL AV STRÄCKNING TIDPLAN

3 Sökande Vattenfall Eldistribution AB Österlånggatan Trollhättan Konsult Ramböll Sverige AB Box Stockholm Tel: Uppdragsledare: AnnSofie Gustavsson Tillstånd/samråd: Maria Danling Lokaliseringsstudie/GIS: Henrik Olsson Kontaktperson AnnSofie Gustavsson Ramböll Sverige AB Tel: E-post. Niklas Kelvered Vattenfall Eldistribution AB E-post: 2

4 1 BAKGRUND OCH SYFTE Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) har fått i uppdrag att ansluta en planerad vindkraftpark vid Velinga i Tidaholms kommun. För att möjliggöra denna anslutning utreder Vattenfall nu en ny 33 kv-kraftledning mellan planerad vindkraftspark i Velinga och befintlig transformatorstation i Gimmene, en sträcka på ca 7 km. Dessutom utreder Vattenfall en ny 132 kv-kraftledning mellan stationen i Gimmene och transformatorstation Tidaholm, som är under byggnation, en sträcka på ca 15 km, se karta i figur 1. Figur 1. Översiktskarta med transformatorstationer och anslutningspunkten till Velinga. 3

5 Den anslutande ledningen mellan Velinga vindkraftpark och Gimmene planeras att utföras som jordkabel, medan man för 132 kv-ledningen mellan Tidaholm och Gimmene utreder både luftledning och jordkabelförbindelse i detta skede, se även vidare under avsnitt 4.3. Anslutningen av vindkraftparken via 33 kv-ledningen till det överliggande nätet är beroende av att även 132 kv-ledningen byggs eftersom nätet i området i dagsläget är fullt och inte kan ta emot mer kapacitet, för ytterligare förklaring av ledningarnas syfte se vidare under avsnitt 1.1 nedan. Vattenfall kommer att ansöka om två separata nätkoncessioner för linje, en för den nya 132 kv kraftledningen samt en för den nya 33 kv kraftledningen. Detta samrådsunderlag behandlar både 132 kv-kraftledningen och 33 kv-kraftledningen. Det interna elnätet mellan vindkraftverken ingår inte i koncessionsansökningarna och behandlas således inte heller i samrådsunderlaget. Eftersom transformatorstationer inte är koncessionspliktiga sköts tillståndshantering för dessa i separat ärende. I närområdet kring transformatorstationen vid Tidaholm planeras och byggs för närvarande två andra ledningar; en 130 kv luftledning mellan Tidaholm och Korsberga och en 130 kv luftledning mellan Tidaholm och Falköping. För Tidaholm-Falköping planeras ansökan om koncession lämnas in till våren 2015 och Tidaholm-Korsberga byggs under hösten Ledningarna nämns endast övergripande i detta samrådsunderlag, men hänsyn till kumulativa (samlade) effekter kommer att tas vid beskrivning av miljökonsekvenser i det fall ledningarna lokaliseras så nära varandra att sådana kan uppstå. Detta kommer att göras i de miljökonsekvensbeskrivningar som tas fram för de här aktuella ledningarna. Faktaruta benämning av spänning för kraftledningar För kraftledningar finns det flera olika sätt att ange dess spänning. Man pratar dels om ledningarnas nominella spänning, vilket är den spänning man anger när man benämner ledningarna i dagligt tal (t ex 130 kv resp 30 kv), dels om driftspänning, dvs. den spänning som nätet drivs på och som koncession söks för (i detta fallet 132 kv resp 33 kv). Sedan finns även ett begrepp som heter konstruktionsspänning, vilket är den spänning som ledningen konstrueras för att klara av (för en 130 kv-ledning är 145 kv konstruktionsspänningen och för en 30 kvledning är 36 kv konstruktionsspänningen). I det fortsatta dokumentet benämns de ledningar som samråds här och som koncession kommer att sökas för med sina driftspänningar. När kraftledningar och ledningsnät behandlas mer generellt i dokumentet används den nominella spänningen. 1.1 Ledningarnas syfte Syftet med 33-kV ledningen är att ansluta den planerade vindkraftparken i Velinga till det överliggande elnätet. Vindkraftparken är planerad att omfatta maximalt 16 vindkraftverk och tillståndsansökan för anläggningen lämnades in i slutet av maj Vattenfall har fått in flera förfrågningar om att ansluta vindkraftverk till elnätet i området mellan Tidaholm och Mullsjö. Det befintliga elnätet i området har dock inte kapacitet nog att 4

6 ansluta de volymer som förfrågats och därför måste detta förstärkas för ändamålet. Nedan redogörs i korthet för syftet med 132 kv-ledningen. Det nuvarande regionnätet i området är byggt för och drivs med spänningsnivån 40 kv. Detta är en spänning som ur tekniskt perspektiv är lämplig för att ansluta medelstora vindkraftseffekter. De effektvolymer som finns förfrågade i området överstiger dock vida vad som är möjligt att ansluta till ett 40 kv-nät och därför behöver området förses med en anslutning till det överliggande elnätet som har spänningsnivån 130 kv. Till ett 130 kv-nät går det på grund av den högre spänningen att ansluta betydligt större effekter än vad som är möjligt till ett 40 kv-nät. Som tidigare nämnts behöver en nätförstärkning ske redan när den planerade vindkraftparken i Velinga ska anslutas, se ovan under avsnitt 1. Den närmaste punkten där det finns möjlighet att ansluta till 130 kv-nätet är i transformatorstationen Tidaholm strax väster om Tidaholm, varför det är lämpligt att den här aktuella 132 kv-ledningen får denna station som startpunkt. Vattenfall ser det även som lämpligt att slutpunkt för ledningen blir den befintliga transformatorstationen vid Gimmene. Detta för att en helt ny station inte skall behöva etableras i närområdet runt Gimmene. Den befintliga stationen Gimmene kommer dock att behöva byggas ut för att ansluta 132 kvledningen. Att den befintliga stationen Gimmene väljs som slutpunkt innebär även att det blir möjligt att dra nytta av den nya 132 kv-ledningen som ny inmatning från 130 kv till det befintliga 40 kv-nätet i området och på så vis göra detta nät mer robust och tillförlitligt än vad det är idag. En sådan uppstärkning skulle innebära förbättrad elnätsmatning till hela området som matas från 40 kv-stationerna i Mullsjö, Kyrkekvarn, Gimmene och Kättilstorp. Huvudsyftet med 132 kv-ledningen är dock att möjliggöra anslutning av de förfrågade vindkraftsvolymerna till 130 kv-nätet. 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN 2.1 Gällande lagstiftning För att få bygga och nyttja en starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), så kallad nätkoncession för linje. I en ansökan om nätkoncession ska enligt ellagen en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Samrådsförfarandet och kraven på MKB regleras i miljöbalken (1998:808), se vidare nedan. Ansökan om nätkoncession prövas av Energimarknadsinspektionen. 2.2 Samråd och MKB Inför ansökan om nätkoncession ska samråd genomföras i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Detta ska enligt miljöbalken i första hand ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket beslutas av länsstyrelsen, ska samrådskretsen utökas. Eftersom Vattenfall anser att det redan tidigt i projektet är viktigt att inhämta synpunkter från alla samrådsparter kommer samråd kring stråken att ske med länsstyrelsen, kommunen och enskilda, men även med övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Efter genomfört samråd kring stråken kommer analys av stråken att ske, baserat på inkomna synpunkter, befintliga natur- och kulturvärden etc., 5

7 befintlig markanvändning och bostäder, ekonomi och byggbarhet för att finna lämpligaste stråk. Inom detta utarbetas ett förslag till sträckning kring vilken ytterligare samråd sker, bland annat med berörda fastighetsägare, för att slutligen utmynna i en sträckning för vilken koncession söks. Syftet med samrådet är framför allt att informera om det föreslagna projektet och att inhämta samrådsparternas synpunkter. De synpunkter som inkommer under samrådsprocessen ska beaktas i det fortsatta arbetet med koncessionsansökan och MKB. Efter genomfört samråd upprättas en MKB som biläggs tillståndsansökan vid inlämnandet till Energimarknadsinspektionen. Syftet med MKB:n är i huvudsak att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade ledningen och dess uppförande kan få på; Människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö Hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt Annan hushållning med material, råvaror och energi Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 2.3 Prövningen När ansökan är komplett och innefattar de övriga handlingarna, utöver MKB, som krävs enligt ellagen sänds ansökan in för prövning till Energimarknadsinspektionen. När Energimarknadsinspektionen tagit emot tillståndsansökan inhämtar myndigheten yttranden från bl.a. Försvarsmakten, berörd länsstyrelse, kommun, fastighetsägare samt övriga berörda sakägare innan tillstånd till verksamheten kan medges. 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få påbörja byggnationen av en kraftledning krävs förutom tillstånd enligt ellagen även tillträde till berörda fastigheter. Tillträde fås vanligtvis genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägare och nätägare. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Vattenfall har som målsättning att, så långt det är möjligt, träffa frivilliga överenskommelser med berörda fastighetsägare. Fastighetsägaren ersätts för det intrång som sker på den mark som tas i anspråk för ledningen och Vattenfall får genom den frivilliga överenskommelsen rätt att på fastigheten bygga, driva och underhålla ledningen. Detta avtal kan sedan ligga till grund för den ledningsrätt som Vattenfall i framtiden kan komma att ansöka om. Ledningsrätten beslutas av Lantmäterimyndigheten. I samband med att sträckningen för ledningarna arbetas fram kommer också förundersökningsmedgivande att sökas av Vattenfall. Detta innebär en rättighet att beträda fastigheterna för t.ex. fältundersökningar. 2.5 Övriga tillstånd eller dispenser Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. Det kan t ex bli aktuellt att ansöka om tillstånd för eller anmäla vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller tillstånd/dispens enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Även bestämmelserna i kulturmiljölagen ska beaktas. För det fall prövning enligt andra bestämmelser kommer att bli aktuella görs detta i behörig ordning skilt från aktuell ansökan om nätkoncession. 6

8 3 LOKALISERINGSSTUDIE I det skede som projektet nu befinner sig har en lokaliseringsstudie genomförts för att finna ett antal alternativa stråk inom vilka ledningarna kan lokaliseras. Eftersom utförandet av 132 kv-ledningen i nuläget inte är bestämt, har stråken för 132 kv-ledningen utformats för att kunna hysa en ledning med utförande som både luftledning och jordkabel. Den anslutande 33 kv-ledningen från Velinga planeras dock att utföras som jordkabel. Lokaliseringsstudien behandlar det geografiska sammanhanget, vilket motsvarar det område som finns med i kartutsnitten i kommande kapitel. Det område som varit styrande för utarbetandet av möjliga stråk benämns utredningsområdet och motsvarar området mellan de givna stationerna Tidaholm och Gimmene samt anslutningspunkt för Velinga vindkraftpark, med ett visst omland, se figur Analysmetod Analysen som använts för att utforma stråk för 33 kv- och 132 kv ledningarna har skett med hjälp av GIS (geografiska informationssystem), i vilket man sammanställer data från många olika källor i kartor med gemensamt koordinatsystem. I detta skede har alltså analysen skett huvudsakligen genom kartstudier av befintligt GIS-underlag från länsstyrelse och kommun. Inga natur- och kulturinventeringar har skett inom ramen för lokaliseringsstudien. Vid utarbetandet av stråken har landskapet och dess registrerade intresseområden studerats på en relativt grov och övergripande skala. Detta eftersom syftet i detta skede är att identifiera större korridorer/områden inom vilka en ledning kan lokaliseras. Inom dessa korridorer kommer sedan detaljstudier och anpassningar att ske vilket innebär att sträckningen som slutligen blir föremål för ansökan anpassas så att tillräckliga avstånd till bostäder och andra lokaler där människor stadigvarande vistas hålls osv. Analysen som utmynnat i förslag på stråk har i huvudsak skett i följande steg: Först genomfördes en grundläggande kartering där områden med registrerade intresseområden kartlades. Dessa områden beskrivs i avsnitt 3.2. Skyddade områden eller områden som bedöms kräva särskild hänsyn valdes bort som olämpliga för att anlägga kabel eller luftledning. Utifrån detta identifierades områden där anläggning av en ledning bedöms kunna ske utan att skada de mest grundläggande känsliga områdena i landskapet. Inom eller i anslutning till dessa områden arbetades stråk fram utifrån kriterier som beskrivs i avsnitt 3.3. Även en karta i vilken det aktuella området delats in i landskapstyper togs fram för att beskriva landskapet och lokalisera stråken. Stråken beskrivs sedan utifrån skydd, hänsynsområden, befintlig markanvändning och landskapsbild som de korsar. Utifrån detta underlag kan stråken nu samrådas och värderas så att ledningarna kan utformas på ett sätt som passar in och skadar landskapet så lite som möjligt. 3.2 Restriktioner och hänsynsområden i landskapet I den första analysen sammanställs olika typer av intressen från länsstyrelse och kommun, t ex riksintressen samt olika naturvärden och kulturmiljöer i landskapet. Informationen sammanställs för att ge en sammansatt bild av var restriktioner och områden för särskild hänsyn finns i landskapet. 7

9 3.2.1 Riksintressen Kulturmiljövård Ett större område som är riksintresse för kulturmiljövård finns väst om utredningsområdet. I anslutning till detta finns även ett mindre område som täcker in Suntak by, bymiljö med representativ bebyggelse från järnåldern till 1800-talets gårdsflyttningar och Kymbo tall, fornlämningsmiljö med ett av landets största hålvägssystem ( html), se figur 2. Naturvård Ca 3 km väster om riksväg 26 finns ett område som är riksintressant ur naturvårdssynpunkt. Det ligger nära området för riksintresse kulturmiljövård. Även ca 5 km öster om stråken för de planerade kraftledningarna finns ett större område som är riksintresse för naturvård Svedmon Hökensås, se figur 2. Natura 2000, art och habitatdirektivet Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom EU. I Sverige skyddas Natura områden genom miljöbalkens lagstiftning. Samtliga Natura 2000-områden är riksintressen och de skyddas dessutom i 7 kap. miljöbalken. I utredningsområdet finns primärt två områden, kring Tidan och Grimmestorp, som är Natura 2000 och därmed riksintressen för naturvård, se figur 2. Det förekommer även ett mindre område väst om riksväg 26 nära Vättak by. Friluftsliv och Rörligt friluftsliv Öster om utredningsområdet finns områden för riksintresse friluftsliv och riksintresse rörligt friluftsliv med ungefär samma utbredning som riksintresset för naturvård, se figur 2. 8

10 Figur 2. Riksintressen 9

11 3.2.2 Kulturmiljö Fornlämningar I utredningsområdet förekommer fornlämningar i form av ytor (t ex fossil åkermark), linjer (vilket oftast är historiska vägsträckor) och punktobjekt (t ex stensättningar), se figur 3. Oftast ligger dessa fornlämningar i kluster kring dagens vägar, vilket visar att dessa varit i bruk länge. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950) och får inte skadas. Länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram Länsstyrelsens egna kulturmiljövårdsprogram täcker mindre områden kring äldre bebyggelse och byar som Sjogerdala, Vättak, Ettak, Torp, Suntak, Baltak och Täppan, se figur 3. Bevarandeplan odlingslandskapet Äldre odlingslandskap finns utpekade i länets bevarandeplan för odlingslandskap, främst i ett sammanhängande stråk från Bosarp till Hadäng, se figur 3. I området finns även äldre bevarandevärda jordbruksmiljöer kring byarna Madäng och Suntak. Ängs- och betesmarksinventeringen Mönstret av skyddade kulturmiljöer och fornlämningar sammanfaller ofta med förekomsten av ängs- och betesmark, dvs. äldre kulturmiljöer som fortfarande är hävdade och brukas, vilket visar att just förekomst av ängs- och betesmark många gånger har ett kulturhistoriskt värde. Landskapsbildskydd Utanför utredningsområdet, norr om Folkabo, förekommer ett par områden som har skyddad landskapsbild, se figur 3. Dessa ligger i anslutning till områden med riksintresse kulturmiljövård, länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram och bevarandeplan för odlingslandskapet. 10

12 Figur 3. Kulturmiljö 11

13 3.2.3 Naturvärden Skyddad natur Öster om riksväg 26 finns det i och kring utredningsområdet tre naturreservat, varav två även utgör Natura 2000-områden, se figur 5. Det ena är längs Tidan vid Ettaks strömmar, vilket är naturreservat och Natura 2000 enligt habitatdirektivet, där kvaliteterna består i ett representativt vattendrag med mycket högt skyddsvärde samt rikt växt- och djurliv. Det andra är naturreservatet Grimmestorp som även är Natura 2000-område enligt habitatdirektivet och beskrivs som ett område med gammal skog som genomkorsas av Grimmestorpaån. Området är artrik skogmark och mycket kuperat. Längre öster ut ligger naturreservatet Aplagårdsskogen/Hadängs lövskog som gränsar mot Hökensås. Ytterligare ett litet naturreservat finns nordväst om Vättak. ( Även skogliga biotopskydd förekommer i mindre omfattning i utredningsområdet. Dessa representerar värdefull skogsmark som är skyddad enligt 7 kap. miljöbalken. Övriga naturvärden Utöver naturområden som står under någon form av skydd i lagstiftningen finns det områden i landskapet som har viktiga naturvärden. Genom att inkludera länsstyrelsens inventeringar av våtmarker, ängs- och betesmarker, lövskogar och sumpskogar i kartan framträder ett mönster av naturmiljöer där det med stor sannolikhet finns höga naturvärden och känsliga ekosystem. Ofta utgörs dessa av vattenmiljöer eller områden med historiskt långt men lågintensivt bruk. Länsstyrelsens bevarandeplan för odlingslandskapet fångar upp en del av det mönster som finns av äldre kulturmarker med höga naturvärden. Ofta förekommer lövskog som inte brukas som skogsproduktion tillsammans med ängs- och betesmarker eller vattenmiljöer som vattendrag och våtmarker. Sådana platser har ofta både många och sällsynta arter varför de i möjligaste mån undviks för anläggande av kabel och kraftledning. I utredningsområdet förekommer också Skogsstyrelsens naturvärdesobjekt och nyckelbiotoper främst i ett stråk som i huvudsak täcks in av bevarandeplan för odlingslandskapet från Bosarp till Ekeberget strax sydost om Tidaholm, se figur 5. Öster om Sjogerdala ligger några områden med naturvårdsavtal enligt Skogsstyrelsen. Figur 4. Karta från Tidaholms kommuns naturvårdsprogram som visar landskapsekologiska områden. Kommunalt naturvårdsprogram Tidaholms kommun har ett kommuntäckande Naturvårdsprogram som antogs av kommunfullmäktige

14 ( 3%A5rdsprogram.pdf.). I Naturvårdsprogrammet delas kommunen in i landskapsekologiska områden, se figur 4. Området där kraftledningarna kan komma att anläggas sammanfaller till del med Södra Tidandalen, Västra Hökensåsbygden och till viss del med Hökensås urbergsområde. Södra Tidandalen (nr. 3 i kartan från Naturvårdsprogrammet) beskrivs enligt följande; Ån Tidans södra del karaktäriseras av en hög andel forssträckor vilken den längsta, Ettaks strömmar, idag är skyddat som naturreservat. Området omfattar även närliggande strandskogar, översilningsskogar och mader. Västra Hökenåsbygden (nr. 5 i kartan från Naturvårdsprogrammet) karaktäriseras enligt naturvårdsprogrammet av en stor variation av naturtyper som ofta uppträder i en mosaikartad struktur. Talrika bäckdalar, fuktstråk och källflöden, vilka i dag ofta är igenvuxna med alskog, varvas med ädellövskogar och varierande betesmarker. Hökenås urbergsområde (nr. 6 i kartan från Naturvårdsprogrammet) utgörs av de delar av Hökensås som inramas av de väldiga isälvsavlagringarna i öster och de lövskogsrika sluttningarna i väster. Karaktäristiskt är den rika förekomsten av myrar och sumpskogar. Utöver dessa landskapsekologiska områden finns till programmet knutet ett digitalt material som redovisar naturvärdesområden som är klassade enligt klasserna 1-3, där klass 1 betyder unika naturvärden, klass 2 höga naturvärden och klass 3 naturvärden. Dessa områden är redovisade i kartan i figur 7. I tabellerna i avsnitt 3.5 som beskriver stråken nämns de områden som berörs. 13

15 Figur 5. Naturvärden 14

16 3.2.4 Samlade restriktioner och hänsynsområden Figur 6. Samlade restriktioner och hänsynsområden 15

17 3.2.5 Övriga kommunala planer Tidaholm kommuns gällande översiktsplan är från Det finns även en fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd antagen 2009 samt en vindbruksplan som antogs Enligt 2 kap 8 Ellagen får en nätkoncession för linje inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. I området för de planerade ledningarna finns enligt uppgift från Tidaholms kommun inga detaljplaner eller områdesbestämmelser. I utredningsområdet finns även objekt som ingår Tidaholms kommuns egna naturvårdprogram, beskrivna under del Utbredningen av dessa framgår i figur 7. Tematisk översiktsplan för vindbruk, 2010 I vindbruksplanen anges att en förutsättning för att kunna bygga ut vindkraft är att det befintliga elnätet kan ta emot den producerade energin. Vidare konstateras att det befintliga nätet inom kommunen behöver byggas ut för att kunna ansluta all den vindkraft som planeras. Vindbruksplanen pekar ut områden som är olämpliga respektive prioriterade för vindkraftsetablering. I området som utreds för anläggande av kraftledningar finns bara områden som är olämpliga för vindkraftsetblering, dock är stora delar av landskapet varken angivna som olämpliga eller prioriterade för vindkraft. Vattenfalls vindkraftspark i Velinga ligger i det östra prioriterade området uppe på Hökensås, se figur 7. 16

18 Figur 7. Kommunala planer, inklusive kommunalt naturvårdsprogram 17

19 3.3 Stråk utifrån restriktioner och hänsynsområden i landskapet I nästa steg har stråk tagits fram, se figur 8, med utgångspunkt i analysen av de restriktionsoch hänsynsområden som presenterades i föregående avsnitt. Vid utarbetandet av stråk har också faktorer så som byggbarhet, inklusive avstånd till bostäder, och teknik tagits hänsyn till, men i detta skede på en övergripande nivå. I fortsatt arbete med ansökan och MKB kommer därför ledningens sträckning att detaljstuderas med hänsyn till befintlig markanvändning och landskap. Hänsyn till befintlig bebyggelse tas också vid detaljplaneringen av ledningens sträckning Urval av 33 kv stråk Grundkriteriet för utformandet av 33 kv-stråken har varit att ta sig från Gimmenestationen till anslutningspunkten för vindkraftparken vid Velinga. Följande urvalsmetod har använts för att utforma de olika stråkalternativen för 33 kv kabel: I så liten utsträckning som möjligt dra kabel genom områden med skydd eller höga kultur- eller naturvärden så som platser med äldre bebyggelsemiljöer, fornlämningar, lövskogsbestånd, eller betesmarker. Genhet, dvs. sträckan från vindkraftparkens anslutningspunkt till transformatorstation ska vara så kort som möjligt för att minska kostnader. Välja bort kuperad terräng och höjder då sådan mark måste röjas från både marktäcke och sten då kabeldike grävs. Hellre dra kabel genom åkermark än skogsmark då den förra redan är bruten och öppen mark. Detta innebär att det är billigare och enklare att gräva kabeldike, att markanvändningen lätt kan återställas samt att framtida kostnader minimeras då kabelgatan inte behöver röjas som i skogsmark (vilket innebär minskad kostnad på sikt). Man undviker även att skära genom skogen med den röjda kabelgatan vilket skulle ge en påverkan på landskapsbilden. Längs befintliga skogs- och landsvägar i så stor utsträckning som möjligt då detta generellt innebär minskad byggkostnad och mindre påverkan på landskapet Urval av 132 kv stråk Start- och slutpunkt för dessa stråk ges av de två transformatorstationerna Tidaholm och Gimmene. Stråken för 132 kv kraftledning har formats genom följande urval: Skapa så raka och gena, dvs. korta, stråk som möjligt för att minska kostnader och komplexitet i anläggandet. Samtidigt undvika de delar av landskapet som har restriktioner eller är hänsynsområden i form av skydd, naturvärden eller kulturmiljöer så långt det går. I viss mån utforma stråken så att ledningarna kan anpassas till att i största möjliga mån passa in i landskapstypernas struktur och inte påverka markanvändning och landskapsbild negativt. Exempel på detta är att följa befintliga vägar, att sträva efter att skogspartier inte delas i små delar som blir svåra att bruka och att undvika att dela större sammanhängande skogar eller öppna landskap på mitten. Stråken ska i möjligaste mån kunna hysa både luftledning och kabel där det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart Motiv till framtagna stråk På kartan i figur 8 visas de framtagna stråken. Dessa är mellan ca 400 och 700 meter breda, vilket innebär att den slutliga förläggningen av ledningarna endast kommer att påverka en del av stråkets bredd. 18

20 Utgångspunkten vid framtagandet av stråk har som tidigare beskrivits varit att i möjligaste mån undvika kända restriktions- och hänsynsområden i landskapet samtidigt som ett tekniskt byggbart stråk ska tas fram som för 132 kv kan innefatta både en luftledning och en kabel. 132 kv-stråk Den genaste vägen mellan Tidaholm och Gimmene är utmed riksväg 26, stråk 1a. Detta stråk kan nås antingen genom att gå rakt västerut från Tidaholm och ansluta i höjd med Tomten eller genom att gå utmed de befintliga 40 kv- och 10 kv-ledningarna söderut från Tidaholm (stråk 1b) och sedan ansluta riksvägen i höjd med Ängatorpet. Om den västliga sträckningen ut från Tidaholm väljs kommer ledningen på denna sträcka att gå parallellt med ledningen mellan Falköping och Tidaholm. Förläggning av ledningar utmed befintlig infrastruktur har fördelen att intrånget i omgivande marker och påverkan på landskapsbilden ofta kan minskas i förhållande till förläggning i helt obanad terräng. Eftersom det utmed stråk 1a bitvis finns potentiella svårigheter i form av t.ex. parallellförläggning med andra ledningar, bebyggelse och telemast så har även andra alternativa stråk tagits fram. I den östra delen av utredningsområdet har ett stråk identifierats som följer stråk 1b inledningsvis men sedan går öster om Baltak och Madängsholm för att undvika samhällen och områden med kända värden (stråk 3a). För att möjliggöra alternativa korsningspunkter med Tidan har även stråk 3b tagits fram. Detta östliga huvudstråk går till stor del i obanad terräng och följer inte befintliga vägar eller annan infrastruktur, något som eftersträvas framförallt vid förläggning av kabel, men ger även en minskad påverkan på landskapet med ny infrastruktur i form av luftledning. I östra delen av utredningsområdet har inte några stråk som följer befintliga vägar kunnat identifieras. Som alternativ till stråk 1a har även stråk väster om riksväg 26 studerats. Dessa har lokaliserats väster om våtmarker (stråk 2b) respektive väster om Vättak och de betesmarker som finns norr därom (stråk 2a). Detta stråk ansluter till Gimmenestationen över en våtmark vid Byåsen. 33 kv-stråk Utgångspunkten för 33 kv-stråken har som tidigare beskrivits varit att i möjligaste mån följa befintliga vägar. För 33 kv-kabeln har två alternativa huvudstråk utarbetats, ett som ansluter riksväg 26 i höjd med Kungsgården (stråk 4a) och ett som ansluter i höjd med Kullen och Solhem (stråk 5a). Vid Kullen/Solhem har dessutom två alternativa stråk tagits fram för passagen av Tidan, ett söder om vägen och ett norr om. Stråk 4a korsar genom Natura området vid Tidan, men där stråket går är passagen genom området relativt smal och en befintlig bro finns över vattendraget. Stråk 4 och 5 sammanfaller norr om Sjogerdala eftersom förläggning längs denna väg anses vara det enda genomförbara alternativet. Öster om Sjogerdala delar sig stråken åter och 4b tar en nordligare väg genom delvis obanad terräng och kulturmiljöområde vid Berga. Stråk 5b följer istället en skogsväg söder om Berga. För mer detaljerad beskrivning av respektive stråk och dess intresseområden se avsnitt

21 Figur 8. Stråk, restriktioner och hänsynsområden 20

22 3.4 Landskapstyper och strukturer För att beskriva de olika stråken mellan Velinga och Tidaholm delas kartutsnittet in i olika landskapstyper (se figur 9). En landskapstyp är ett område som är relativt homogent och står i kontrast till sin omgivning, exempelvis åkerlandskap och skogslandskap. I begreppet landskapstyp ryms både markanvändning (landskapets funktion) och landskapsbild (landskapets visuella struktur). Det förra kan exemplifieras med skogsbruk, jordbruk, industri, trafik, boende, dvs. samhällsfunktioner som kan vara svåra respektive möjliga att kombinera med kabel eller luftledning. Landskapsbilden är synonym med det visuella intrycket av de olika markanvändningarna. Det vi ser när vi vistas i ett landskap är dess uppbyggnad med olika typer av funktioner; byggnader, vägar, skogar, vatten, industrier, åkrar och så vidare. Termerna struktur, skala och funktion används här för att beskriva uppbyggnaden och bilden av landskapet. Landskapet mellan Velinga och Tidaholm är så kallad mellanbygd där jord- och skogsbruk blandas om vartannat. Utredningsområdet består främst av skogsmark, men även öppen mark med åker och betesmark, samt kluster av bebyggelse förekommer. Större skogspartier och kuperad mark De större barrskogspartierna är storskaliga och med en relativt homogen struktur eftersom det är resultatet av hur skogen brukas. Skogen har även en funktion som plats för friluftsliv. Skogen är en sluten landskapstyp vilket gör att det som anläggs i skog till viss del kan döljas i vegetationen. Den röjda gata som krävs för anläggning av kabel eller luftledning i skogsmark innebär alltid ett ingrepp i dess markanvändning och landskapsbild. För drift och underhåll av en luftledning krävs en permanent skogsgata. Större barrskogspartier i projektområdet finns i ungefär nord-sydliga stråk parallellt med riksväg 26, söder om Tidaholm. Åker och öppna marker De större åkermarkerna är storskaliga och har en homogen struktur. Detta är ett resultat av det moderna jordbrukets krav på rationella och effektiva brukningsmetoder. Till skillnad från skogspartier är inte åkermarkerna allemansrättsligt tillgängliga och är därmed inte en plats för aktiv rekreation. Däremot kan betesmarker utgöra värdefulla rekreationsområden. Anläggande av kabel i åkermark utgör ingen större påverkan på markanvändningen eftersom marken kan brukas efter att kabeln är förlagd. Kabel i åkermark ger heller ingen påverkan på landskapsbilden. Anläggande av luftledning över åkermark ger påverkan med stolparnas fundament och eventuella stag på markanvändningen och kan ge en långväga påverkan på landskapsbilden. Större åkermarker finns i sammanhängande områden söder om Tidaholm. Mosaik av småskaliga jordbruksmarker, gårdar och lövskogsbestånd Mosaiken av jordbruksmarker, gårdar och lövskogsbestånd har en mycket småskalig och varierad struktur och är ofta miljöer från hur samhället såg ut innan jord- och skogsbruk mekaniserades. Mosaiken rymmer ofta, till skillnad från de ovan beskrivna landskapstyperna, en rad olika funktioner som bete, åker, bebyggelse, vatten och lövskogsbestånd. Till skillnad från skogspartier eller åkermarker rymmer dessa miljöer oftare historiska- såväl som naturvärden. Dessa miljöer återfinns många gånger längs vattendrag och äldre landsvägar. Mosaiklandskapet är känsligt för både förändringar i markanvändning och storskaliga ingrepp med infrastruktur. Orter De större orterna i utredningsområdet är Tidaholm och Madängsholm. Dess sammansättning består i huvudsak av bostadsbebyggelse, infrastruktur, grönområden och olika typer av 21

23 verksamheter som handel eller industriområden. Orternas skiftande markanvändning och landskapsbild spänner från storskaliga nya industri- och handelsområden till småskalig äldre bebyggelse eller grönområden för rekreation. Det gör att delar av orterna kan vara lätta att kombinera med kraftledningar och andra delar svårare. Mindre byar ingår i landskapstypen Mosaik av småskaliga jordbrukmarker, gårdar och lövskogsbestånd. Landmärken och infrastruktur Utöver de ovan fyra beskrivna landskapstyperna finns även andra storskaliga strukturer i form av landmärken och linjeelement i landskapet som kablar och luftledningar behöver förhålla sig till i så stor utsträckning som möjligt. Landmärkena är oftast kyrkor eller master. Gemensamt för dessa är att de behöver ligga relativt fritt och ostört; kyrkan för att bibehålla sin historiska position i landskapet och masten av tekniska skäl. Linjeelementen är oftast vägar, järnvägar eller befintliga kraftledningar. I utredningsområdet finns ett relativt väl utvecklat vägnät, där riksväg 26 löper i nord-sydlig riktning. Längs riksväg 26 finns enligt uppgift från Trafikverket planerade sidoområdesåtgärder, det vill säga röjning av vegetation, borttagning av hinder (stenar, träd, farliga slänter) mm längs sidorna av vägen. Riksväg 26 är en nationell väg och det kan inte uteslutas att den kan byggas om/ut till 2+1 väg i framtiden men det finns ingenting sådant planerat i dagsläget. Det ska göras en åtgärdsvalsstudie på hela riksväg 26 som kommer att utreda och ge förslag på om åtgärder behövs och i så fall vad och var. Det är ofta gynnsamt att förlägga ledningar parallellt med större väg- och järnvägsstråk eftersom båda är storskaliga strukturer och ofta har en skyddszon mot bebyggelse som kan nyttjas. 22

24 Figur 9. Stråk, landskapstyper 23

25 3.5 Beskrivning av stråk Nedan beskrivs de olika stråken utifrån restriktioner och hänsynsområden samt landskapstyper, se kartorna under 3.3 och Stråk 1a kv Längd 14,8 km Riksintressen - Naturvärden Tangerar ett par våtmarker samt korsar ett fåtal lövskogsbestånd, ängs- och betesmarker. Kulturmiljö Med tanke på sin längd korsar stråket ett fåtal fornminnen, samt ett område för länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram vid Täppan. Kommunala planer Överlappar i viss mån områden som är olämpliga för vindkraft. Landskapstyp Övervägande större barrskogspartier. Följer riksväg 26 i ett landskap som redan präglas av infrastruktur. Mindre delar mosaik- och åkerlandskap. Landskapstyp: markanvändning Skogsbruk, mindre delar jordbruk, samt trafik. Passerar mast nära Gullstiga. Landskapstyp: landskapsbild Mestadels slutet skogslandskap. Mindre delar öppet åkerlandskap eller småskaliga mosaiklandskap Stråk 1b kv Längd 1,9 km Riksintressen - Naturvärden Passerar över en mindre våtmark. Täcker en liten del av Nolängen, område av klass 3 i naturvårdsplanen. Kulturmiljö Täcker några fornlämningar. Kommunala planer - Landskapstyp I gränsen mellan större barrskogspartier och öppet åkerlandskap. Följer befintliga 40- och 10 kv ledningar. Landskapstyp: markanvändning Skogs- och jordbruk. Landskapstyp: landskapsbild Övergång mellan sluten skog och öppen åker Stråk 2a kv Längd 5 km Riksintressen - Naturvärden Korsar våtmark söder om Vättak. Tangerar ett objekt för kommunens naturvårdsprogram vid Vättak och överlappar med område olämpligt vindkraft. Korsar område vid Mossagården av klass 2 som ingår kommunens naturvårdsprogram. Kulturmiljö Tangerar länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram för Vättak. Korsar ett antal fornminnen. Kommunala planer - Landskapstyp Huvudsakligen större barrskogsparter, men korsar även större öppet åkerlandskap mitt på vid Mossagården. Landskapstyp: markanvändning Mestadels skogsbruk, men även jordbruk. Landskapstyp: landskapsbild Mestadels slutet skogslandskap, men även större öppna 24

26 åkermarker som korsas av tänkt luftledning Stråk 2b kv Längd 4,6 km Riksintressen - Naturvärden Tangerar våtmark och lövskog mellan Hillstorp och riksväg 26. Kulturmiljö Korsar och tangerar ett mindre antal fornminnen. Kommunala planer - Landskapstyp Större barrskogspartier och kuperad mark. Stråket följer befintliga mindre vägar. Landskapstyp: markanvändning Skogsbruk. Landskapstyp: landskapsbild Slutet skogslandskap Stråk 3a kv Längd 11,8 km Riksintressen - Naturvärden Långt stråk som korsar (för sin längd) ett mindre antal ängs- och betesmarker, lövskogsbestånd och våtmark. Korsar även Tidan. Korsar naturvårdsplanens områden Berget klass 2, Törnet klass 2, tre områden kring Nolängen av klass 3 och L. Strängshemmet klass 3. Kulturmiljö Passerar bara ett par fornminnen. Kommunala planer Går i stort genom område som är olämpligt för vindkraft. Landskapstyp Mestadels genom större barrskogspartier, korsar även och tangerar tre mosaiklandskap. Korsar också kortare sträckor med öppet åkerlandskap. Följer inte väg eller annan befintlig infrastruktur i landskapet. Landskapstyp: markanvändning Övervägande skogsbruk, men även mindre del jordbruk. Landskapstyp: landskapsbild Mestadels genom sluten skog, men går även genom småskaliga mosaiklandskap och passerar relativt nära kyrkan i Baltak. Tidan korsas Stråk 3b kv Längd 2,8 km Riksintressen - Naturvärden Tangerar naturreservatet och natura 2000 området Ettaks strömmar. Tangerar kommunens naturvårdsprogram vid naturreservatet Ettaks strömmar av klass 1. Kulturmiljö Tangerar ett fornminne. Kommunala planer I sin helhet inom område som är olämpligt för vindkraft. Landskapstyp Större barrskogspartier, men korsar i mindre utsträckning även småskaligt mosaiklandskap där Tidan korsas. Landskapstyp: markanvändning Skogsbruk. Landskapstyp: landskapsbild Mest slutet skogslandskap, men även korsning av Tidan och småskaligt mosaiklandskap i anslutning till denna Stråk 4a - 33 kv Längd 6,4 km 25

27 Riksintressen Korsar natura 2000 området Ettaks strömmar vid befintlig bro i höjd med Ågården. Naturvärden Utöver korsandet av Tidan vid naturreservat och natura 2000 Ettaks strömmar överlappar stråket i viss del lövskogar samt ängs- och betesmark strax söder om Ettak. Korsar område för kommunens naturvårdsprogram för Tidan/Ettak strömmar av klass 1. Kulturmiljö Stråket täcker ett fåtal fornminnen, samt överlappar södra änden av länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram för Ettaks by. Ett av fornminnena som stråket täcker är förmodligen en äldre vägsträcka vid Tullstugan. Kommunala planer Går i huvudsak genom område som är olämpligt för vindkraft. Landskapstyp Större barrskogspartier och kuperad mark. Stråket täcker i mindre utsträckning öppet jordbrukslandskap. Landskapstyp: markanvändning Skogsbruk, område för naturvård, trafik längs riksväg 26. Landskapstyp: landskapsbild Längs vägar i slutet skogslandskap Stråk 4b - 33 kv Längd 2,9 km Riksintressen - Naturvärden Täcker en del lövskogsbestånd strax norr om Sjogerdala samt vid Berga. Stråket täcker även in en del av område för naturvårdsavtal vid Norrbacken. Kulturmiljö Börjar inom länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram för Sjogerdala samt korsar även dess område för Berga. Stråket inkluderar en fornlämning. Halva stråket täcks av bevarandeplan för odlingslandskapet. Kommunala planer Möter område prioriterat för vindkraft vid anslutningspunkten på Hökensås. Landskapstyp Mest större barrskogspartier, men stråket går även i stor del genom mosaiklandskap med gårdar, öppna marker och spridda lövskogsbestånd. Landskapstyp: markanvändning Skogsbruk, jordbruk. Landskapstyp: landskapsbild Både sluten skog, men även småskaligt mosaiklandskap Stråk kv Längd 1,1 km Riksintressen - Naturvärden Sumpskogar, lövskogar samt ängs- och betesmarker. Täcker in en del område i kommunens naturvårdsprogram för Sjogerdala av klass 2. Kulturmiljö Nästan hela stråket täcks av länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram. Stråket täcker en och tangerar ett antal fornlämningar. Mer än hälften av stråket täcks av bevarandeplan för odlingslandskapet. Kommunala planer - Landskapstyp Nästan hela stråket ligger inom mosaiklandskap. Landskapstyp: markanvändning Jordbruk. Följer vägen genom Sjogerdala. 26

28 Landskapstyp: landskapsbild Småskaligt mosaiklandskap Stråk 5a - 33 kv Längd 6 km Riksintressen - Naturvärden Täcker några sump- och lövskogsbestånd samt ängs- och betesmark. Korsar Tidan antingen norr eller söder om bebyggelsen vid Solhem och Bronan. Kommunens naturvårdsprogram täcks av stråket vid norra alternativet för korsande av Tidan, Skräddarekvarn klass 2, och tre områden av klasserna 2 och 3 vid Äbbarp. Kulturmiljö Stråket korsar några fornminnen. Kommunala planer Stor del av stråket ligger inom område som är olämpligt för vindkraft. Landskapstyp Mestadels mosaiklandskap, men även större barrskogspartier och kuperad mark. Landskapstyp: markanvändning Jordbruk, skogsbruk, trafik längs de vägar som stråket följer. Landskapstyp: landskapsbild Mestadels småskaligt mosaiklandskap. Följer riksväg 26 samt i stort vägarna till Sjogerdala Stråk 5b - 33 kv Längd 3,6 km Riksintressen - Naturvärden Täcker i viss del ängs- och betesmark och lövskogsbestånd. Vid Berga täcker stråket i viss del ett område för naturvårdsavtal. Ett mindre område av klass 2 vid Sjogerdala som ingår i kommunens naturvårdsplan täcks till viss del av stråket. Kulturmiljö Passerar tre olika områden som ingår i bevarandeplan för odlingslandskapet samt tre fornlämningar. Kommunala planer - Landskapstyp Mestadels större barrskogspartier och kuperad mark. Söder om Sjogerdala går stråket genom mosaiklandskap. Landskapstyp: markanvändning Skogsbruk, jordbruk, trafik längs de vägar stråket följer. Landskapstyp: landskapsbild Mest slutet skogslandskap. 4 TEKNISK UTFORMNING Inom de ovan beskrivna stråken ska framtida luftledningar och kablar kunna anläggas. Detaljarbetet med att landskapsanpassa dessa kan göras när stråk är valt. De tekniska förutsättningarna för anläggning och drift är redovisade i korthet nedan. Efter det följer ett avsnitt som beskriver de tekniska förutsättningarna för utförande av 132 kv-ledningen som luftledning respektive kabel. 4.1 Luftledning I de stråk där 132 kv-luftledning skulle bli aktuellt finns flera alternativ för utformning av stolpar. Dessa kan bestå av t.ex. betong, komposit, trä eller stål, för exempel på stolpar se 27

29 figur 10. Stålstolpar kan vara fackverksstolpar, rörstolpar eller s.k. gitterstolpar. Stolphöjden kommer normalt att var i spannet meter, och kan variera något beroende av konstruktionstyp. Spannlängden, det vill säga avståndet mellan stolparna, är beroende av terräng, natur- och kulturvärden, stolptyp etc. och kommer i de flesta fall att vara m. Figur 10. Exempel på olika stolptyper gitterstolpe, kompositstolpe och trästolpe. Byggnation av en luftledning inleds med att sträckningen stakas ut, dvs. den exakta placeringen av ledningen bestäms. Värdering av intrånget sker varefter större träd och buskar i skogsgatan avverkas och skogsgatan röjs fri från sly. Arbetet med att placera ut stolpar inleds med grundläggning, på vissa ställen utförs en markundersökning först. Därefter reses stolparna och slutligen dras själva faslinorna och topplinan på plats mellan stolparna. Under byggnation kommer det att förekomma transporter samt eventuellt helikopterflygning i och i anslutning till ledningsgatan. En luftledning på 132 kv behöver en meter bred trädfri skogsgata, beroende på konstruktionstyp. I sidoområdena utanför skogsgatan tillåts endast träd som är så höga att de inte kan falla på ledningen, se figur 11. Efter att ledningen färdigställts görs en inventering av farliga så kallade kantträd inom sidoområdet. De träd som bedöms farliga för ledningen kommer att stämplas ut, värderas och avverkas. Figur 11. Principskiss över normal ledningsgata med en trädfri skogsgata samt sidområden. 28

30 4.2 Jordkabel För 132 kv-ledningen utreds både luftledning och kabelutförande medan det för 33 kvledningen som ska ansluta Velinga vindkraftsanläggning endast planeras för kabelutförande. I det följande beskrivs det principiella tillvägagångssättet för kabelförläggning. Det som skiljer förläggning av 132 kv och 33 kv är bland annat schaktdjup och därmed mängden schaktade massor. Förläggning av kabel sker genom att ett schakt grävs där kabeln läggs ner. Kabeln transporteras ut på kabeltrummor och läggs på plats i schaktet varefter schaktet fylls igen och marken återställs. Vid förläggningen krävs ett arbetsområde om ca 15 meter. Efter förläggning och under kablarnas drift behöver en 4-6 meter bred skogsgata hållas fri från högväxande vegetation. För 132 kv-ledningen utreds, i kabelutförande, ett eller två kabelförband med tre enledarkablar i varje förband. Två förband kan komma att behövas för att öka överföringskapaciteten och tillgängligheten, se även avsnitt nedan. Figur 12. Principskiss av schakt för 132 kvkabelförband. Varje fasledare ligger i en separat kabel. Förbanden placeras i samma schakt med 1 meters mellanrum. Kablarna kommer att förläggas på ett djup av minst 0,9 meter. Schaktets bredd kommer att bli ca 1,5 meter i botten med ca 2 meters dagöppning med två kabelförband, se figur 12. För 33 kv kabeln planeras två eller tre förband, beroende på vindkraftparkens effekt. Dessa förläggs i samma schakt på ett djup av ca 0,6 meter. Varje kabel består av en treledare, dvs en kabel med tre faser i, se figur 13 för principskiss. Under byggnation kommer arbetsområdet att uppgå till ca 15 meter där maskiner kan köra och massor tillfälligt läggas upp. Vid känsliga passager kan detta att minskas till ca 7 meter. Figur 13. Principskiss av schakt för 33 kvkabelförband. 29

31 kv-ledningens utförande Den planerade ledningen skulle rent tekniskt kunna utföras som antingen luftledning eller jordkabel eller en blandning av de båda. Nedan förs ett resonemang kring för- och nackdelar med de olika möjliga utförandena Luftledning En luftledning av det slag som är aktuellt för 132 kv-ledningen mellan Tidaholm och Gimmene består förenklat av tre faslinor och en topplina upphängda i stolpar. Faslinornas uppgift är att transportera el och topplinans uppgift är förenklat att hjälpa till att skydda ledningen mot åska. Den vanligaste orsaken till driftstörningar på en luftledning är åska, men även andra mer ovanliga störningar kan inträffa. Störningar till följd av åska är oftast av övergående karaktär, dvs. störningen blir vanligen kortvarig eftersom automatisk återinkoppling av ledningen kan tillämpas. Eftersom en luftledning av det slag som är aktuellt här ansluts till utomhusställverk i ledningens båda ändar och löper ovan jord i sin fulla sträckning innebär detta att den är förhållandevis enkelt att felsöka och reparera även vid mer sällan förekommande fel, som inte kan lösas med automatisk återinkoppling av ledningen. En annan aspekt att ta hänsyn till vid val av utförande är hur stor effekt som behöver överföras i ledningen. De faktorer som i första hand begränsar hur stor effekt som kan överföras på en luftledning är hur grova faslinorna är samt vilken drifttemperatur som ledningen byggs för, detta då faslinorna expanderar vid högre temperaturer och därmed hamnar närmare marken. Av elsäkerhetsskäl finns det krav på lägsta höjd över mark som faslinorna måste hålla, för en 130 kv-ledning minst 7,5 meter. Generellt kan konstateras att en grövre faslina kan överföra en högre effekt än vad en klenare faslina kan och därmed är ett effektivt sätt att öka kapaciteten på en luftledning att välja grövre faslinor. Vidare medför högre tillåten drifttemperatur högre tillåten överföringskapacitet, där den tillåtna drifttemperaturen bl.a. beror på stolparnas höjd och högre stolpar generellt medför en högre tillåten drifttemperatur. För den här aktuella ledningen kan en kombination av dessa åtgärder utföras så att ledningen, om den utförs som luftledning, får en tillräckligt hög kapacitet för att kunna hantera överskådliga framtida effekter utan att riskera att ledningen blir för klent dimensionerad, till liten merkostnad Jordkabel En 132 kv-jordkabel består förenklat av tre separata fasledare, motsvarande faslinorna i en luftledning. För att fasledarna skall kunna grävas ner i marken är var och en av dessa inkapslade i ett flertal lager isolerande material som förhindrar att ledaren kommer i direkt kontakt med jorden den förläggs i. När kablarna förläggs i marken sker detta normalt genom att de tre fasledarna placeras i triangelposition, tillsammans bildar de då ett kabelförband. Av förlängningstekniska skäl måste kablar skarvas med intervall om 0,5-1 km. I de båda ändpunkterna förses kablarna med så kallade kabelavslut. För kablar förekommer det i princip inte kortvariga, övergående störningar. På ledningar som helt eller delvis består av kabel tillämpas på grund av detta inte automatisk återinkoppling. De vanligaste störningsorsakerna på kablar är istället yttre åverkan (t ex avgrävning, körskador i samband med skogsavverkning) samt fel på kabelskarvar och kabelavslut, som alla normalt leder till kvarstående fel. På grund av att kablar är förlagda under jord är det relativt tidskrävande att felsöka dessa. Efter att felkällan hittats tar det även lång tid att laga en skadad 30

2 Kompletterande samrådsredogörelse

2 Kompletterande samrådsredogörelse Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 2/17 1.2 Syfte Syftet med den nya ledningen mellan Dotorp och Täppan är att förstärka elnätet i området, samt att möjliggöra anslutning av vindkraftsanläggningar

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Underlag för samråd. Bilaga. Tre nya 36 kv markkablar vid Fredriksdal för vindkraftanslutning, inom Nässjö kommun i Jönköpings län

Underlag för samråd. Bilaga. Tre nya 36 kv markkablar vid Fredriksdal för vindkraftanslutning, inom Nässjö kommun i Jönköpings län Bilaga Underlag för samråd Tre nya 36 kv markkablar vid Fredriksdal för vindkraftanslutning, inom Nässjö kommun i Jönköpings län E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2011-10-03 Titel Utgivare Konsulter Underlag

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SEPTEMBER 2010 Förlängning av koncession för 400

Läs mer

Inför ansökan om tillstånd för ledningen genomförs nu samråd enligt miljöbalken med berörda fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter.

Inför ansökan om tillstånd för ledningen genomförs nu samråd enligt miljöbalken med berörda fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter. 1 (5) Hulda Pettersson, Sweco Energuide Tel. 08-714 32 33 2014-09-04 Enligt sändlista SAMRÅDSUNDERLAG GÄLLANDE PLANERAD NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTING AV VINDKRAFTPARKEN HÖGKÖLEN TILL ELNÄTET Fortum Distribution

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län Oktober 2015 Bakgrund och syfte Befintliga 70 kv luftledningar

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna

Läs mer

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband

Läs mer

Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun

Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Underlag för kompletterande samråd Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun September

Läs mer

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB 1 (3) Vattenfall Eldistribution AB Registratur.eldistribution@vattenfall.com Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, inför ansökan om förlängd nätkoncession för 150 kv kraftledningar mellan Porjus

Läs mer

Samrådsunderlag Samråd kring föreslagna sträckningar

Samrådsunderlag Samråd kring föreslagna sträckningar Samrådsunderlag Samråd kring föreslagna sträckningar Ny 132 kv-kraftledning mellan Tidaholm och Gimmene samt ny 33 kv-kraftledning mellan Gimmene och Velinga, Tidaholms kommun, Västra Götalands län. Version

Läs mer

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Samrådsunderlag September 2016 Ellevio AB avser förlänga nätkoncession för linje för två befintliga 40 kv markkablar

Läs mer

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11 2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Samråd 4

Innehållsförteckning. 1 Samråd 4 Innehållsförteckning 1 Samråd 4 2 Inkomna synpunkter och bemötanden 5 2.1 Länsstyrelsen i Blekinge län 5 2.2 Ronneby kommun 5 2.3 Försvarsmakten 5 2.4 Skanova 5 2.5 Riksantikvarieämbetet 5 2.6 Sveriges

Läs mer

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun) E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå

Läs mer

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun LIS- område Killinge, markerat i rött YTTRANDE 1 (3) Datum 2016-03-23 Diarienummer 407-1819-16 Vattenfall Eldistribution AB Registratur.eldistribution@vattenfall.com

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Samråd luftledning Dubblabergen - Trolltjärn, Markbygden etapp 2 2014-12-09 Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Följande är ett underlag för samråd,

Läs mer

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv markkabel/luftledning mellan Nässjö och Sävsjö E med avgreningarna från Bäckafall till Hallhult och från Gödeberg

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ny kraftledning nordost om Norberg för anslutning av vindkraftpark Målarberget i Norbergs kommun, Västmanlands län

Samrådsunderlag avseende ny kraftledning nordost om Norberg för anslutning av vindkraftpark Målarberget i Norbergs kommun, Västmanlands län Samrådsunderlag avseende ny kraftledning nordost om Norberg för anslutning av vindkraftpark Målarberget i Norbergs kommun, Västmanlands län Mars 2015 Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall)

Läs mer

Kontaktperson: Johanna Fransila Telefon: 08-714 32 13

Kontaktperson: Johanna Fransila Telefon: 08-714 32 13 Datum: Kontaktperson: Johanna Fransila Telefon: 08-714 32 13 2015-02-26 E-post: Johanna.fransila@sweco.se Samråd, enligt miljöbalken 6 kap 4, gällande markförläggning av en delsträcka av Vattenfalls 70

Läs mer

Kabling av befintliga luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av befintliga luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Samrådsunderlag Kabling av befintliga luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Januari 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

Samrådsunderlag för ny 130 kv kraftledning sträckan Himmeta-Arboga- Kungsör i Köpings, Arboga och Kungsörs kommuner, Västmanlands län

Samrådsunderlag för ny 130 kv kraftledning sträckan Himmeta-Arboga- Kungsör i Köpings, Arboga och Kungsörs kommuner, Västmanlands län December 2016 Samrådsunderlag för ny 130 kv kraftledning sträckan Himmeta-Arboga- Kungsör i Köpings, Arboga och Kungsörs kommuner, Västmanlands län Samråd avseende alternativa ledningsstråk Bakgrund och

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13 Underlag för samråd Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13 Titel Utfört av Underlag för samråd Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun Johanna Fransila, Sweco

Läs mer

Förnyad nätkoncession för linje för befintlig 130 kv kraftledning mellan Skedvi och Söderfors i Dalarna, Gävleborg och Uppsala län

Förnyad nätkoncession för linje för befintlig 130 kv kraftledning mellan Skedvi och Söderfors i Dalarna, Gävleborg och Uppsala län Förnyad nätkoncession för linje för befintlig 130 kv kraftledning mellan Skedvi och Söderfors i Dalarna, Gävleborg och Uppsala län SAMRÅDSUNDERLAG ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN AVSEENDE STRÄCKAN INOM DALARNAS

Läs mer

Stråksamråd avseende kraftledningar mellan vindkraftpark Norrberget och Sala samt mellan Sala och Finnslätten

Stråksamråd avseende kraftledningar mellan vindkraftpark Norrberget och Sala samt mellan Sala och Finnslätten Stråksamråd avseende kraftledningar mellan vindkraftpark Norrberget och Sala samt mellan Sala och Finnslätten Maj 2015 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att utföra åtgärder kopplade

Läs mer

Projektorganisation. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se. ÅF Industry AB Box 585 201 25 Malmö www.afconsult.com. Rapporten har upprättats av

Projektorganisation. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se. ÅF Industry AB Box 585 201 25 Malmö www.afconsult.com. Rapporten har upprättats av Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se ÅF Industry AB Box 585 201 25 Malmö www.afconsult.com Rapporten har upprättats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning

Framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning Framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 3 Tillvägagångssätt 4 Projektbeskrivning 5 Omgivningseffekter 7 Kommande arbete

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December

Läs mer

"" SVENSKA ^ KRAFTNÄT

 SVENSKA ^ KRAFTNÄT "" SVENSKA ^ KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarknadsinsp ektionen Box 155 63103 ESKILSTUNA 2010-11-08 2009/1298 ANSÖKAN Ansökan om förlängning av nätkoncession för dubbla 400 kv ledningar Ringhals -

Läs mer

Samrådsunderlag. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2012-01-03

Samrådsunderlag. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2012-01-03 Samrådsunderlag Ny 130 kv kraftledning vid Ugglarp. Förstärkning av regionnätet till Ängelholm och Grevie inom Ängelholm och Klippans kommuner (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2012-01-03

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG JUNI Karta över befintlig 70 kv kraftledning L4-70 Ringnäs Kinstaby ställverk. Ellevio AB Stockholm

SAMRÅDSUNDERLAG JUNI Karta över befintlig 70 kv kraftledning L4-70 Ringnäs Kinstaby ställverk. Ellevio AB Stockholm Ellevio AB 115 77 Stockholm SAMRÅDSUNDERLAG FÖRNYAD NÄTKONCESSION FÖR LINJE FÖR BEFINTLIG 70 KV KRAFTLEDNING L4-70 MELLAN RINGNÄS OCH KINSTABY STÄLLVERK I SÖDERHAMNS KOMMUN, GÄVLEBORGS LÄN JUNI 2016 Karta

Läs mer

Figur 1: Planerad vindkraftpark Målarberget samt Vattenfalls befintliga 130 kv ledning som vindkraftparken ska anslutas till.

Figur 1: Planerad vindkraftpark Målarberget samt Vattenfalls befintliga 130 kv ledning som vindkraftparken ska anslutas till. Samrådsunderlag avseende ny kraftledning nordost om Norberg för anslutning av vindkraftpark Målarberget i Norbergs kommun, Västmanlands län Samråd gällande föreslagen sträckning för ledningen September

Läs mer

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND 2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Inbjudan till samråd Markförläggning av del av befintlig luftledning i området Näs Norrflärke -

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Bakgrund och syfte Lokalisering och tekniskt utförande

Bakgrund och syfte Lokalisering och tekniskt utförande Samråd, enligt miljöbalken 6 kap 4, med anledning av planerad förnyelse av koncession för befintlig 70 kv markkabel samt för ombyggnation av befintlig 70 kv luftledning vid Ullna strand i Arninge inom

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län Datum: 2015-05-04 Kontakt: Viktoria Uski Telefon: 08 714 32 20 E-post: Viktoria.uski@sweco.se Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs

Läs mer

Vindkraftprojektet Skyttmon

Vindkraftprojektet Skyttmon Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.

Läs mer

Samrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen September 2015 PROJEKTORGANISATION Ellevio AB Box 2087 650 02 Karlstad

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Ny 30 kv markkabelanslutning mellan stationen i Lilla Ekerås och Furuby vindkraftpark

Ny 30 kv markkabelanslutning mellan stationen i Lilla Ekerås och Furuby vindkraftpark E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Ny 30 kv markkabelanslutning mellan stationen i Lilla Ekerås och Furuby vindkraftpark Underlag för samråd April 2012 Bankgiro:

Läs mer

Planerade 50 kv markkablar vid Djupafors i Ronneby kommun

Planerade 50 kv markkablar vid Djupafors i Ronneby kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerade 50 kv markkablar vid Djupafors i Ronneby kommun December 2014 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i Alvesta kommun

Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i Alvesta kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Bilaga 1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Samrådsredogörelse Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Mars 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Planerad 10 kv kraftledning för vindkraftanslutning mellan Fjelie och Furulund inom Kävlinge, Lund och Lomma kommuner, Skåne län

Planerad 10 kv kraftledning för vindkraftanslutning mellan Fjelie och Furulund inom Kävlinge, Lund och Lomma kommuner, Skåne län E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad 10 kv kraftledning för vindkraftanslutning mellan Fjelie och Furulund inom Kävlinge, Lund och Lomma kommuner,

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun November 2016

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ny markförlagd 145 kv kraftledning mellan Umeå Universitet och Ålidhem i Umeå tätort, Västerbottens län

Samrådsunderlag avseende ny markförlagd 145 kv kraftledning mellan Umeå Universitet och Ålidhem i Umeå tätort, Västerbottens län 2016-12-02 Samrådsunderlag avseende ny markförlagd 145 kv kraftledning mellan Umeå Universitet och Ålidhem i Umeå tätort, Västerbottens län Bakgrund och syfte Umeå Energi Elnät AB (Umeå Energi) planerar

Läs mer

1 (7) 2014-11-26. Syfte. Bakgrund

1 (7) 2014-11-26. Syfte. Bakgrund 1 (7) Anmälan om samråd, enligt 6 kap 4 angående ansökan om koncession för ny 24 kv markkabel mellan Långflons köpcentrum fram till riksgränsen, i Torsby kommun i Värmlands län Syfte Fortum Distribution

Läs mer

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde. PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 132 kv luftledning som utgör utledning ML86 S1 vid fördelningsstation BT34 Älberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Ansökan om förlängning

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun November 2016 Bg:

Läs mer

Ny 145 kv ledning mellan Sälen och Sälsätern i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län

Ny 145 kv ledning mellan Sälen och Sälsätern i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län Bilaga 1a Ny 145 kv ledning mellan Sälen och Sälsätern i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om nätkoncession för linje November 2016 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte

Läs mer

Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14

Vindkraftsplan Hjo kommun. Område 10. Samrådshandling 2012-11-14 Område 10 8 9 10 68 Översiktlig beskrivning av området Områdets area Vindförhållandena Terräng Vegetation Landskapets karaktär Visuell påverkan Markanvändningsintressen Särskilda värden Förekomst av landmärken

Läs mer

Vägutredning väg 288 delen Gimo-Börstil

Vägutredning väg 288 delen Gimo-Börstil Samrådsunderlag för utökning av utredningsområde Vägutredning väg 288 delen Gimo-Börstil Östhammar, Uppsala län Samrådsunderlag 2011-11-21 Projektnummer: 880007 Dokumenttitel: Vägutredning väg 288 delen

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs

Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs Kvällens program Inledning och presentation av föredragande Information om GEAB Teknisk presentation av projektet Tillståndsprocessen Markupplåtelse

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG JUNI Karta över befintliga 70 kv och 12 kv kraftledningar vid Sandarne för vilka samrådet gäller. Ellevio AB Stockholm

SAMRÅDSUNDERLAG JUNI Karta över befintliga 70 kv och 12 kv kraftledningar vid Sandarne för vilka samrådet gäller. Ellevio AB Stockholm Ellevio AB 115 77 Stockholm SAMRÅDSUNDERLAG FÖRNYAD NÄTKONCESSION FÖR LINJE FÖR BEFINTLIGA 70 KV KRAFTLEDNING L3-70 MELLAN KÄLLVATTSTJÄRNEN OCH SANDARNE TRANSFORMATORSTATION OCH INOM SANDARNE INDUSTRIOMRÅDE

Läs mer

UNDERLAG FÖR FORTSATT SAMRÅD

UNDERLAG FÖR FORTSATT SAMRÅD UNDERLAG FÖR FORTSATT SAMRÅD avseende förstärkning av 130 kv-nätet till Borensnäs (Motala kommun, Östergötlands län) Befintlig ledning till Borensnäs 2015-10-20 Projektorganisation Vattenfall Eldistribution

Läs mer

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4. FIGUR 5. Öster om tryckningen under väg 26, kommer kablarna att markförläggs längs med en skogsväg.

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4. FIGUR 5. Öster om tryckningen under väg 26, kommer kablarna att markförläggs längs med en skogsväg. FIGUR 5. Öster om tryckningen under väg 26, kommer kablarna att markförläggs längs med en skogsväg. Från ställverket vid Skåningstorp planeras markkablarna att förläggas utanför Skövde kommuns planerade

Läs mer

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1: HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning

Läs mer

Varmt välkomna. till samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken avseende planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro

Varmt välkomna. till samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken avseende planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro Varmt välkomna till samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken avseende planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro Samrådet genomförs som ett öppet hus med utställning och representanter på plats

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun Maj 2015 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING NOVEMBER 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 220 kv ledning

Läs mer

Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla

Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla Kvällens program Inledning och presentation av föredragande Information om GEAB Teknisk presentation av projektet Tillståndsprocessen

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län)

Underlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) Underlag för samråd Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2011-04-15 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige

Läs mer

Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen).

Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Avtal mellan fastighetsägare: Namn: Person/Org. Nr. Ovan benämnda Fastighetsägare Avseende

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar län

Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar län E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

1 INLEDNING...3 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...3

1 INLEDNING...3 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...3 1.1 BAKGRUND...3 1.2 SYFTE...3 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...3 2.1 MYNDIGHETER...4 2.1.1 Länsstyrelsen Västra Götalands län...4 2.1.2 Munkedals kommun...4 2.1.3 Skogsstyrelsen...4

Läs mer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer

Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att

Läs mer