SYFTET MED DAGEN: HUR SKAPA EN LÄRKULTUR PÅ SKOLAN/ FÖRSKOLAN? (en kultur där inte bara elevers lärande utan även lärares lärande står i fokus)

Transkript

1 LÄRANDETS KULTUR

2 SYFTET MED DAGEN: ÖKAD MEDVETENHET OM KULTURENS BETYDELSE FÖR SKOLANS RESULTAT, FÖR DINA MÖJLIGHETER ATT UTÖVA LEDARSKAP I ALLMÄNHET OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP I SYNNERHET. HUR SKAPA EN LÄRKULTUR PÅ SKOLAN/ FÖRSKOLAN? (en kultur där inte bara elevers lärande utan även lärares lärande står i fokus)

3 FÖLJANDE OMRÅDEN SKALL BERÖRAS: 1. SAMSPELET VÄRDEN/ATTITYDER OCH RESULTAT (LÄRKULTUR) 2. HUR OCH NÄR SKAPAS KULTUR? (iscensättningens idé) 3. SYMBOLER OCH TECKEN (SIGNS) BETYDELSE SOM MENINGS- VÄRDEBÄRARE 4. SPRÅKETS ROLL OCH SÄRSKILT METAFORER OCH DEN AVGÖRANDE ROLL SOM SKOLANS BERÄTTELSER SPELAR 5. HANDLINGARS BETYDELSE. VARDAGENS HANLINGAR OCH MER DRAMATISERADE SÅDANA. RITUALENS BETYDELSE 6. OBJEKTENS, MATERIALITETENS BETYDELSE FÖR ATT BÄRA FRAM VÄRDE OCH MENING (ESTETIK, ARKITEKTUR, DESIGN) 7. KULTURENS RESULTAT.. BL A IMAGINATION, IDENTITET OCH MENING (SENSE-MAKING)

4 Skäl att fokusera kulturens betydelse KULTUREN I DEN LOKALA SKOLAN KAN STÖDJA ALT. HÄMMA MÖJLIGHETEN ATT NÅ BRA RESULTAT (SKAPA EN LÄR-KULTUR) KULTUR I DEN LOKALA SKOLAN KAN GÖRA DET MER ELLER MINDRE LÄTT FÖR DIG ATT UTÖVA LEDARSKAP ( T EX KÅRANDANS STYRKA) KULTUREN PÅ DEN LOKALA SKOLAN KAN MEDVERKA TILL/FÖRHINDRA DINA MÖJLIGHETER ATT UTÖVA PEDAGOGISKT LEDARSKAP (NÄRVARO AV DET OSYNLIGA KONTRAKTET en kulturell artefakt) (FÖRSVÅRAR MÖJLIGHETEN ATT SKAPA LÄRKULTUR PÅ SKOLAN?)

5 Antag att DU som skolledare/ förskolechef bestämmer dig för att stärka skolans lärkultur (dvs en kultur på skolan som stärker lärprocesser).. Vad skall du satsa på? Med var börjar du?

6 ALLTSÅ.. DET RÄCKER INTE ATT NI ÄR SKICKLIGA I KONSTEN ATT ANVÄNDA ER AV JURIDIKENS SPELREGLER MÅL- OCH RESULTATSTYRNING NI MÅSTE OCKSÅ HA RESPEKT FÖR KULTURENS ENORMA KRAFTER (POSITIVA SOM NEGATIVA), en slags magi

7 Det liksom sitter i väggarna (Skandia, Volvo, SJ.) ja, som vi gör saker och ting här. (IKEA) den bor i berättelsen.. (WALT DISNEY, APPLE).. GNOSJÖANDAN. DET ÄR VÅR KULTUR, just precis.. En ANDA SOM GÖR ATT VI LÄR AV VARANDRA. (företagare i Gnosjö)

8 VARJE KULTUR ODLAR SJÄLVBILDER/IDENTITETER VI ÄR IKEA. DET VI GÖR ÄR IKEA-MÄSSIGT VI ÄR NETFLIX. ALLA SOM ARBETAR HÄR VILL NÅGOT SPECIELLT. VI ÄR LUNDSBERG ALLA VÅRA ELEVER KOMMER ATT FÅ EN TOPPOSITION VI ÄR KATEDRALSKOLAN.. DE FLESTA AV VÅRA ELEVER LYCKAS I LIVET FÖR VI HAR UTVECKLAT EN SPECIFIK LÄRKULTUR VI ÄR EN FÖRORTSSKOLA, VI ÄR LOOSERS.. MÅNGA KÄNNER ATT DET ÄR INGEN IDÉ ATT GÖRA NÅGOT VI ÄR EN BYRÅKRATISK VERKSTAD ALLT ÄR REGLERAT. VI ÄR POLITIKERSTYRDA HELT OCH HÅLLET..VI KAN ALDRIG PÅVERKA. GER GRUND FÖR EN SPECIFIK

9 DET ÖVERGRIPANDE ANSVARET FÖR ATT NÅ MÅLEN.. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. (Lpo 94, 1998, s.18).

10 Anders Persson mfl om SKOLKULTUR Skolkultur definieras som den uppsättning idéer, värderingar, normer och institutioner som kännetecknar en skola och den anda eller det klimat som utmärker den.

11 SKOLKULTUR? Skolkulturer är abstrakta och svårfångade. Icke desto mindre är de närvarande överallt i skolors vardagsarbete. Scheman, tjänstefördelningar, skolkataloger och arbetsplaner är administrativa dokument som inrymmer väsentliga skolkulturella aspekter Vidare finns skolkulturer närvarande i undervisningen, elevers inbördes relationer, lärares samtal i personalrummet, föräldramöten, konferenser av alla slag etc. Skolkulturer kan liknas vid informella regelsystem som informellt styr skolors vardagsarbete, och därmed utgör en kritisk materia att väga in och hantera i skolutvecklingsarbete. Informella regelsystem som styr skolors vardagsarbete

12 VAD ÄR DET SOM EGENTLIGEN AVSES? - LÄRARNAS KULTUR?(KÅRANDANS TÄTHET?) - ELEVERNAS KULTUR? - ORGANISATIONENS KULTUR? - SAMSPELET MELLAN REKTOR, LÄRARE OCH ELEVER?

13 KULTUR-FAKTORER SKOLANS HISTORIA SKOLANS STORLEK (ANDEL ELEVER) FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSBAKGRUND LÄRARKÅRENS SAMMANSÄTTNING (ANDEL SOM ÄR FORMELLT BEHÖRIGA, ANDEL LÄRARE SOM VARIT LÄNGE PÅ SKOLAN, ) KÅRANDANS STYRKA /FACKLIG AKTIVITET OMSÄTTNING PÅ REKTORER (KONTINUITETSFRÅGAN) SAMSPEL MED HUVUDMANNEN POLITIKERNAS SYN (TILLTRO TILL SKOLLEDNINGEN?)

14 OLIKA SKOLOR- OLIKA SKOLKULTURER OLIKA SYMBOLSYSTEM (t ex berättelser) FRISTÅENDE: IDÉBASERAD (t ex Montessori..) PRIVAT FÖRETAGS- ÄGARE KONCERNÄGT LANDSBYGD/TÄTORT FÖRÄLDRARS UTB. NIVÅ FÖRSKOLOR GRUNDSKOLA GRUNDSKOLOR.. HÖGSTADIER GYMNASIESKOLA -yrkesförberedande Teoretiska särskolegymnasium KONTEXT: SVENSK SKOLKULTUR KOMMUNALA: LANDSBYGD/TÄTOTORT FÖRÄLDRAS UTB NIVÅ POLITISK MAJORITET (BLÅ/RÖD/GRÖN)

15 TYPER OCH GRAD AV KULTUR Olika typer av kulturer (innehållet) - Hårdrockskultur - Dansbandskultur - Högstadieskolans i X-by kultur - Klarinettens förskolas kultur Olika grader av kulturer ( symbolisk täthet) - high context culture (Japan, Kina, IKEA, Netflix Frimurarna, Lundsbergs skola) [kollektiv kultur, riter, religion ] - low context culture (Sverige, teknisk förvaltn.) [individualism, teckenbaserad, formella regler]

16 LÅT OSS NU NÄRMA OSS DE OLIKA DELARNA MER INGÅENDE: 1. VÄRDE/ANTAGANDEN/NORMER.. 2. ISCENSÄTTNING 3. SPRÅKLIGA PROCESSER- BERÄTTELSENS BETYDELSE 4. HANDLINGAR RITUALER OCH DRAMATISERINGAR 5. OBJEKTENS BETYDELSEN HUR OBJEKTEN TALAR TILL OSS 6. KULTURENS RESULTAT : IMAGINITIVA RUM- LÄRKULTUR

17 VÄRDEN VÄRDERINGAR NORMER IDEAL/idelogi ATTITYDER ANTAGANDEN INNEHÅLL OCH UTTRYCKSFORMER BILDAR ETT SAMMANHÅLLET MENINGSSYSTEM (KONTEXT) SOM SIGNIFIERAS eller SYMBOLISERAS I FORM AV ORD (språket vi talar, ord, retorik, berättelser, metaforer) HANDLINGAR (vardagliga ritualer och dramatiserade t ex högtider, ceremonier, riter, särskilt laddade ögonblick och händelser) KODSYSTEM ANDA (KÅRANDA) OBJEKT (arkitektur, konst, tavlor, bilder, design, färgsättning Papper vi skriver på, logotypes Symboler som flaggor, kläder)

18 1. VÄRDE/VÄRDERINGAR (rätt/fel) ATTITYDER ANTAGANDEN ( så gör vi här ) (FÖRVÄNTNINGAR) NORMER

19 VAD MENAS MED VÄRDE? Milton Rokeach s (1973) definition of value is one of the most cited points of departure in value research. He states that a value is an enduring belief that a specific mode of conduct or end-state of existence is personally or socially preferable to an opposite or converse mode of conduct or end-state of existence. Another definition in the same line of thought is the view that values are standards or criteria for choosing goals or guiding action and are relatively enduring and stable over time (Dose 1997:220). A third definition states that a value is a person s internalized belief about how he or she should or ought to behave (Meglino & Ravlin 1998:354). Rokeach, M. (1973). The Nature of Human Values. New York: The Free Press. Rokeach, M. (1968). Beliefs, attitudes, and values: A theory of organization and change. San Francisco: Jossey-Bass.

20 VÄRDE/VÄRDERINGAR? NÅGOT VIKTIGT, NÅGOT VI SÄTTER VÄRDE PÅ AVGÖRANDE NÄR VI GÖR VAL AV OLIKA SLAG STYRMEDEL - VÄGLEDER GER UTTRYCK FÖR AMBITIONER EN FILOSOFI (RÄTT/FEL) ETIK/MORAL ( KOMPASS ) (RÄTT/FEL) VÄRDE BILDAR GRUND FÖR NORMSYSTEM

21 2. ISCENSÄTTNINGSPROBLEMATIKEN 1. IDENTIFIERA KULTUREN (dominerande värden, värderingar, attityder etc) som gäller idag. SYNLIGGÖRANDETS PROBLEMATIK: KULTUREN BLIR SYNLIG NÄR DEN KRACKELERAR (utmanas, krisar) 2. FASTSTÄLL DEN IDEALA KULTUREN FÖR DET NI VILL UPPNÅ. (målbilden)

22 KULTUREN BLIR SYNLIG NÄR. DET KRISAR (värden och värderingar som annars är osynliga blottläggs.) (PISA-STUDIERNA!!) EN NYKOMLING eller EN FORSKARE eller KONSULT synliggör det vi själva är blinda för (jfr Kejsarens nya kläder ) NÄR VI JÄMFÖRS (rangordningar, t ex PISA-studier) NÄR VI FÖRSÖKA SKÄMTA OM OSS SJÄLVA.. (STAND-UP) NÄR VI RESER BORT. ( för-främmandets möjligheter)

23 Var beredd på motstånd! HUR MYCKET KULTURSTYRNING TÅL SKOLAN? RISK ATT LÄRARNA (PROFESSIONEN) PROTESTERAR OM NYA VÄRDEN OCH VÄRDERINGAR INFÖRS (kårandan Utmanas?)

24 ATT GÖRA KULTUR VIA SPRÅKET VARJE KULTUR BÄRS UPP AV NÅGRA CENTRALA BERÄTTELSER (MASTER STORIES) OCH METAFORER

25 OM DU SKULLE BESKRIVA DIN SKOLAS KULTUR MED HJÄLP AV NÅGRA METAFORER VILKEN MENING UPPKOMMER DÅ? EXEMPEL INNEBÖRDEN ÄR.. BLOMSTERMETAFORER: BILAR: ÅRSTIDER: VÄDER: EN BOK: EN ARTIST: EN TELEFON: EN BYGGNAD: ETT DJUR: VOLVO ELLER TOYOTA VÅR SOLSKEN /NÅGOT MOLN KAFKAS PROCESSEN GAMMAL NOKIA EN UTJÄNT LAGERLOKAL EN TERRIER TRYGG, HÖG KVALITET VÄXT, UTVECKLING BRA STÄMNING MEN HEMSKT, SKOLINSPEKTIONEN VI GER ALDRIG UPP

26 ATT GÖRA KULTUR VIA HANDLINGAR ( WALK THE TALK ) ALLA KULTURER KOMMUNICERAR SIN MENING OCH SINA VÄRDEN VIA HUR MAN HANDLAR I OLIKA SITUATIONER OCH I OLIKA RITER OCH RITUALER

27 OLIKA TYPER AV HANDLINGAR Vardagshandlingar (oreflekterade, tex att i vissa kulturer hälsar man varmt på varandra, i andra hälsar man knappast. En, två tre kyssar på kinden) RITUALER: Dramatiserande handlingar som tydliggör vissa värden ( grounding i USA, Luciafirandet, Riksdagens öppnande )

28 ATT ANVÄNDA OBJEKT OCH MATERIELLA ARTEFAKTER FÖR ATT SKAPA KULTUR OBJEKT ANVÄNDS FÖR ATT VISA VILKA VÄRDEN OCH VÄRDERINGAR SOM ANSES SÄRSKILT VIKTIGA I KULTUREN DVS VILKA VÄRDEN SOM HAR MAKT

29 Objekt Arkitekturen : Words/values in stone! The Poetics of place (G BACHELARD) Genius Loci (Platsens anda) Design Rummet (atmosfär) FRIMURARNA

30 Deal & Peterson Shaping School Culture The SYMBOLISM OF ARCHITECTURE SIGNALS WHAT IS IMPORTANT PROVIDES A MESSAGE OF DEEPER PURPOSES AND VALUES MOTIVATES STAFF, STUDENTS AND COMMUNITY BY FORGING PRIDE IN THEIR SCHOOL

31 ELLEN KEY BARNETS ÅRHUNDRADE Mest känd är Ellen Key känd för Barnets århundrade (1900) som översattes till en lång rad språk och gjorde författaren internationellt omtalad. Den banbrytande boken gick ut på att barn borde få tid och möjlighet att utveckla fri lek, fantasi och känsla. Men Key hade även idéer om hemmets betydelse och var övertygad om att skönhet kunde förändra och förädla människan. I hennes ögon fanns det med andra ord ett samband mellan det yttre och det inre, en vacker miljö kunde göra folk till bättre och lyckligare människor: man arbetar bättre, mår bättre, blir vänligare och gladare om man i sitt hem möter vackra former och färger på de saker man omger sig med. Lika betydelsefullt är författarens sociala och demokratiska patos: skönhet är något alla ska ha rätt till. Född 11 december 1849 i Gladhammars socken utanför Västervik, död 25 april 1926 i hemmet Strand på sydsluttningen av Omberg vid Vättern,

32 Sammanfattning

33 KULTURENS EFFEKTER/ RESULAT IMAGINATION/FÖRESTÄLLNINGAR IDENTITET S A M S P E L INTERAKTION SPRÅKLIGA PROCESSER HANDLINGAR OBJEKT/MATERIA KOMMER TILL UTTRYCK GENOM (ISCENSÄTTS) VÄRDEN, ANTAGANDEN, ATTITYDER

34 TOYOTAS KVALITETSKULTUR IMAGINATION /FÖRESTÄLLNINGAR OM VAD SOM ÄR EN KVALITATIVT BRA BIL TOYOTA- IDENTITET S A M S P E L INTERAKTION TOYOTA- SPRÅK BERÄTTELSER TOYOTA-HANDLING Tex nollfel Rätt direkt Rena byggnader Snyggt, vitt KOMMER TILL UTTRYCK GENOM (ISCENSÄTTS) TOYOTAS VÄRDEN/FILOSOFI