NYCKELORD KULTUR & SYMBOLISM VÄRDE & MENING. KONTEXT (SAMMANHANG) (the art of framing) IDENTITET & IMAGINATION

Transkript

1 LÄRANDETS KULTUR

2 NYCKELORD KULTUR & SYMBOLISM VÄRDE & MENING KONTEXT (SAMMANHANG) (the art of framing) IDENTITET & IMAGINATION LÄRKULTUR (kultur som befrämjar lärande i skolan (bland lärare och lärare)

3 SYFTET MED DAGEN: 1. VILKEN BETYDELSE HAR SKOLANS KULTUR FÖR DINA MÖJLIGHETER ATT STYRA MOT UPPSATTA MÅL? ÄR KULTUREN ETT STÖD ELLER HINDER I OCH FÖR DITT LEDARSKAP? 2. HUR KAN VI SOM CHEFER/LEDARE MEDVERKA TILL ATT UTVECKLA EN POSITIV LÄRKULTUR PÅ SKOLAN?

4 Olika styrmedel 1.DIREKTSTYRNING - order, instruktioner, regler [T EX I JURIDIK- OCH MÅL-RESULTATKURSERNA] 2. INDIREKT STYRNING kultur- (värde) styrning symboliskt ledarskap

5 Kulturens styrande betydelse - Långt mer kraftfull än vad vi kanske tänker oss - En osynlig kraft det liksom sitter i väggarna

6 Kultur viktigare än målstyrning Av Skolverkets egna utvärderingar av målstyrningens effekter framgår att målstyrningen tycks ha en bristande styrkraft på skolans vardagliga verksamhet. Enligt Ekholm, et.al (2000) har den rådande kulturen på skolan större inverkan på skolans vardagliga verksamhet än målstyrningen har. Det största hindret för att målstyrningen skall ha framgång inom skolsektorn, utgörs av lärarna själva de professionella. De ideala omständigheterna för att en målstyrningsstrategi skall lyckas, förutsätter dels att verksamhetens personal har gemensamma värderingar och dels att dessa överensstämmer med målstyrningens ideologi. Dessutom förutsätter målstyrningen att alla medlemmar internaliserar organisationens underliggande värdesystem för att styrningen skall bli optimal. (Eriksson, 1999; Alexandersson, 1999). Enligt Hans-Åke Scherp (2001) verkar målstyrningen, trots försök att förbättra den, inte i någon högre grad påverka samspelet mellan lärare och elever på handlingsnivå.

7

8 KULTUR VS NATUR NATUREN, EVOLUTIONEN ÄR GRYM.. JA, HELT ENKELT LIKGILTIG FÖR OSS MÄNNISKOR (Daniel Sjölin i Babel 5/6 2014) VI VET BARA EN ENDA SAK MED SÄKERHET:

9 DU KOMMER ATT DÖ!

10 SÅ, VAD ÄR MENINGEN? Naturen, evolutionen ger inga svar!

11 DET SOM ÅTERSTÅR ÄR.. DU OCH DIN EGEN FÖRMÅGA ATT GE MENING ÅT DITT LIV

12 NYKANTIANEN ERNST CASSIRER An Essay on Man (1944) Philosophie der symbolischen Formen 1-4 ( ) CASSIRER SÄGER: [ ] BETWEEN THE RECEPTOR SYSTEM AND THE EFFECTOR, IN MAN THERE IS A THIRD DIMENSION. THE SYMBOLIC DIMENSION. MÄNNISKAN ÄR STÄNDIGT PÅ JAKT EFTER MENING (Peter Gärdenfors 2006)

13 MÄNNISKAN SKILJER SIG FRÅN DJUREN DJUR REAGERAR PÅ OCH STYRS VIA SIGNALER MÄNNISKAN DÄREMOT ÄR ETT ANIMALE SYMBOLICUM (Ernst Cassirer, 1944) VI KATEGORISERAR, KLASSIFICERAR, TOLKAR SIGNALER OCH OMVANDLAR DESSA TILL MENINGSKOMPONENTER I OCH FÖR VÅRA LIV.

14 Vi människor har förmågan att omvandla det meningslösa, det kaotiska till ordning och mening. Detta sker i SYMBOLISKA OMVANDLINGSPROCESSER Receptorsystem Effector system

15 Symboliska processer Receptorsystem Effector system

16 SYMBOLISK PROCESS: Interpretation Kategorisering, klassificering Systematisering sense-making Receptorsystem Effector system

17 Olika symbolsystem: Konst Språk Religion Filosofi Receptorsystem Effector system

18 Olika symbolsystem: KULTUREN VI LEVER I BILDAR KONTEXT FÖR VÅRA TOLKNINGAR Receptorsystem Effector system

19 MENINGSTILLDELNING (INNEBÖRD) Receptorsystem Effector system

20 Sociologen Max Weber om kultur: [ ] Kultur är en ändlig sektor av tillvarons meningslösa oändlighet och som från människans synpunkt förlänas med mening och betydelse Det förhållandet att vi kan kalla oss kulturvarelser betyder att vi är. utrustade med förmågan och vilja till att medvetet ta ställning till världen och förläna den en mening. Oavsett vilken mening det än är, kommer den att leda till att vi i vårt liv bedömer bestämda mellanmänskliga förhållanden utifrån denna mening, att vi (positivt eller negativt) tar ställning till dem som betydelsefulla. Kultur är följaktligen både det av människan skapade, det av henne värderade och för henne meningsfulla.

21 KULTUR FUNGERAR SOM KONTEXT OUTSIDE CONTEXT, THERE IS NO MEANING (M Heidegger )

22 KULTUR Byggs kring specifika VÄRDEN eller ANTAGANDEN som fungerar som KONTEXT och som ger MENING.

23

24 KULTUR PÅ OLIKA NIVÅER NATIONELL NIVÅ REGIONAL NIVÅ LOKAL NIVÅ FÖRSKOLOR (tex Blåkinten ) GRUNDSKOLA (Bromma, Lomma ) GYMNASIESKOLA (FRISTÅENDE, KOMMUNAL)

25 NATIONELLA KULTURSKILLNADER GERTH HOFSTEDES STUDIER : 5 VÄRDEN SOM SKILJER UT LÄNDER (KULTURER) FRÅN VARANDRA: 1. MAKTSKILLNAD (HUR VI UPPFATTAR/ACCEPTERAR TYDLIGT MAKT) 2. INDIVIDUALISM VS KOLLEKTIVISMENS VÄRDEN 3. GENUS (MANLIGT/KVINNLIGT) 4. RÄDSLA/MOD (OSÄKERHETSUNDVIKANDE, KONFLIKTRÄDSLA) 5. PRAGMATISM VS NORMSTYRNING ( ALLT KAN INTE FÖRKLARAS VS ALLT MÅSTE FÖRKLARAS. NORMATIVA KULTURER KRÄVER SVAR /SANNING) 6. LIVSBEJAKANDE (ALT. ÄR ATT VARA RESTRAINED )

26 FINLAND MER VI ÄR MER FRIMODIGA KNAPPAST NÅGON SKILLNAD VI ÄR LITE MER INDIVIDUALISTISKA VI ÄR MJUKARE MINDRE RÄDDA VI ÄR MER PRAGMATISKA Finl kräver svar sanningar

27 OLIKA KULTURER (TEX FINSK OCH SVENSK SKOLA) UTGÖR SKILDA KONTEXTER, OLIKA KULTURER, UPPBYGGDA KRING SPECIFIKA VÄRDEN OCH VÄRDERINGAR SOM PÅVERKAR SÄTT ATT TÄNKA, KÄNNA OCH SE (PERCEIVE) OCH DÄRIGENOM TILLDELAR VÄRLDEN SPECIFIK MENING (INNEBÖRD) OCH DESS MEDLEMMAR EN SPECIFIK IDENTITET MED TILLHÖRANDE IMAGINATIONSFÖRMÅGA

28 SKILJ MELLAN ÖVERGRIPANDE NATIONELLA FORMELLA VÄRDEN (VÄRDEGRUNDEN FÖR SKOLAN) OCH DEN LOKALA SKOLANS EGNA KULTURELLA VÄRDEN!

29 DEN LOKALA SKOLANS KULTUR NATIONELL VÄRDEGRUND VÅR SKOLAS VÄRDEN OCH KULTUR

30 KULTURENS FUNKTIONER - VAD GÖR KULTUREN MED DIG OCH MIG? OCH OSS? - DITT LEDARSKAP? - MÖJLIGHET ATT UTVECKLA VERKSAMHETEN?

31 KULTUR DU FÅR DIN IDENTITET VIA KULTUREN - som individ, som ledare

32 Tex manlighet och kvinnlighet ramas in av kulturens värden och värderingar JAG ÄR MAN ( KVINNA ) FÅR OLIKA BETYDELSE (MENING/INNEBÖRD) OM MAN LEVER I RYSSLAND, SVERIGE OCH T EX SPANIEN.

33 Kultur - identitet imagination FÖRESTÄLLNINGAR OM SIG SJÄLV OCH OM VÄRLDEN, OM MÖJLIGHETER, OM FRAMTID Det är så människans MENINGSRUM eller LIFE-WORLD skapas. (L Wittgenstein)

34 Vilken imagination odlas via din skolas kultur? Vilka SYNFÄLT öppnar ni upp? Jantelagens värden?

35 SKOLKULTURER - POSITIV FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING - MOTVERKAR VERKSAMHETSUTVECKLING

36 Toxic School Cultures (KULTURER SOM STYR I FEL RIKTNING) The research literature on turning around failing schools, for example, has provided ample evidence pointing to the urgency of transforming toxic school culture and making schools a safe and orderly place for learning from the outset (Goldstein, 1988; Zimmerman, 1991; Shelley & Jones, 1993; Mirvis, Ayas, & Roth, 2003; Murphy & Meyers, 2008; Bryk et al., 2010).

37 DEN LOKALA SKOLANS KULTUR SKOLANS HISTORIA SKOLANS STORLEK (ANDEL ELEVER) FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSBAKGRUND LÄRARKÅRENS SAMMANSÄTTNING (ANDEL SOM ÄR FORMELLT BEHÖRIGA, ANDEL LÄRARE SOM VARIT LÄNGE PÅ SKOLAN, ) KÅRANDANS STYRKA /FACKLIG AKTIVITET OMSÄTTNING PÅ REKTORER (KONTINUITETSFRÅGAN) SAMSPEL MED HUVUDMANNEN POLITIKERNAS SYN (TILLTRO TILL SKOLLEDNINGEN?)

38 SKOLKULTUR? Skolkulturer är abstrakta och svårfångade. Icke desto mindre är de närvarande överallt i skolors vardagsarbete. Scheman, tjänstefördelningar, skolkataloger och arbetsplaner är administrativa dokument som inrymmer väsentliga skolkulturella aspekter Vidare finns skolkulturer närvarande i undervisningen, elevers inbördes relationer, lärares samtal i personalrummet, föräldramöten, konferenser av alla slag etc. Gunnar Berg, professor Uppsala, Mälardalens högsk. Skolkulturer kan liknas vid informella regelsystem som informellt styr skolors vardagsarbete, och därmed utgör en kritisk materia att väga in och hantera i skolutvecklingsarbete. Informella regelsystem som styr skolors vardagsarbete

39 Anders Persson mfl om SKOLKULTUR Skolkultur definieras som den uppsättning idéer, värderingar, normer och institutioner som kännetecknar en skola och den anda eller det klimat som utmärker den.

40

41 KULTUREN SITTER I VÄGGARNA TVÅNGSKULTUR KARRIÄRKULTUR KUNSKAPSKULTUR

42 Andy Hargreaves (1998): Den individualistiska kulturen Den balkaniserade kulturen ( särbo-kulturen: U Blossing föredrar) Den påtvingade kollegiala kulturen (styrd genom avtal, regler, mötesrutiner) Den samarbetande kulturen (den lärande kulturen, den professionella kulturen)

43 Vilken typ av kultur dominerar på min skola? Ger den stöd för mitt ledarskap? Hur inverkar kulturen på möjligheten till verksamhets- utveckling?

44 En kultur-analysmodell Läs mer t ex i Dvora Yanow (1996) HOW DOES A POLICY MEAN? Interpreting Policy and Organizational Actions. Georgetown University Press.

45 TRE ARENOR (SCENER) DÄR KULTUR FÅR GESTALT (FORM OCH INNEBÖRD) SPRÅKETS ARENA KULTUR (VÄRDE OCH MENING) HANDLINGARNAS ARENA/ARENOR OBJEKTENS ARENOR

46 TRE ARENOR (SCENER) DÄR KULTUR FÅR GESTALT (FORM OCH INNEBÖRD) BERÄTTELSER, MYTER RETORIK, TEXTER. RUTINER, RITUALER DRAMATISERADE HÄNDELSER KULTUR (VÄRDE OCH MENING) BYGGNADER MTRL ETC

47 MODELLENS KOMPONENTER: 1. VÄRDE OCH MENING 2. SPRÅKLIGA PROCESSER 3. HANDLINGARNAS BETYDELSE 4. MATERIALITET/OBJEKT OCH ESTETIKENS ROLL

48 VÄRDEN När regelverk och andra styrmetoder inte räcker till

49 VÄRDE/VÄRDERINGAR? KOMPASS FÖR ALLA TYPER AV VAL - ETIK - EKONOMI - FEED-BACK.

50 ROSS TENSTA GYMNASIUM- PERSONAL & ELEVER

51 EN FÖRTECKNING DVS TVÄTTLISTA ÖVER VÄRDEN..RÄCKER DET?

52 NEJ! VÄRDEN MÅSTE LÄNKAS IHOP VIA EN BERÄTTELSE SOM GER MENING

53 V 1 V2 EN SAMMANLÄNKANDE INTRIG ( PLOT ) V 5 V 3 V 4

54 IKEA: EN BERÄTTELSE Innehållande värden som.

55 V 1 V2 V 5 DET LILLA SMÅLÄNDSKA FÖRETAGET SOM GJORT DET MÖJLIGT FÖR VANLIGA MÄNNISKOR ATT FÅ ETT BRA OCH VACKERT V 4 BOENDE V 3

56 VIKTIGT ATT ALLA I VERKSAMHETEN ÄR BÄRARE AV GEMENSAMMA VÄRDEN

57 Men på Ross Tensta vill inte lärarna ansluta sig berättelsen!

58 VÅRT LUNDSBERG!

59 ISCENSÄTTNINGEN AV KULTURENS VÄRDEN VIA - SPRÅKLIGA PROCESSER - HANDLINGAR - MATERIALITET (OBJEKT)

60 RETORIK, METAFORER BERÄTTELSER

61 VARJE KULTUR UTVECKLAR ETT EGET SPRÅK, METAFORER, BERÄTTELSER SPRÅK (BEGREPP) KONSTRUERAR VÄRLDAR METAFOREN: SPRÅKLIG BILDER som skapar begriplighet (A. Borgs vargavinter, du är som en ros ) NARRATION: BERÄTTELSER SOM SKAPAR SAMMANHANG, HELHET (Astrid Lindgrens Mio min mio om livet, döden.. Ulf Nilsson: Adjö Herr Muffin - ämnesord: död, styrka )

62 Språket avbildar inte bara Språket skapar (poiesis).!

63 Ordspråk (CREDO) MENS SANA IN CORPORE SANO

64 Berättelser skapar kultur och kontext Vi binder samman fakta OCH VÄRDEN till en helhet som vi därmed kommer ihåg (jfr att lära sig Sveriges geografi genom uppräkning av landskap och städer eller läsa Nils Holgerssons underbara resa )

65 MÄNNISKAN ÄR EN BERÄTTELSE C. CRAFOORD Att samtala är mycket mer än att utbyta ord. Det innebär att se och lyssna med alla sinnen och att vara medveten om att man ständigt som lyssnare också själv hela tiden är en berättare. Våra relevanta minnen präglar oss från första stund och återkallas inom både kropp och själ. De återges i hela vår varelse. När vi uppmärksammar denna inbäddade berättelse anlägger vi det narrativa perspektivet på människan. Varje människa förtäljer oavlåtligt sin historia, inte bara i sin verbala framställning utan med hela sitt väsen - sitt framträdande, sin klädsel, sin uppsyn, hållning, röst och gångart.

66 Du blir till i berättelser Ditt ledarskap bärs fram i och genom berättelser

67 IKEAS BERÄTTELSE.

68 ICA- Stig 68

69 POPULARITET PÅ GRUND AV BERÄTTELSER OCH SCENER SOM SÄTTER IN ANNARS MENINGSLÖSA OBJEKT I ETT ALLDELES SPECIFIKT SAMMANHANG.

70 METAFORENS MAKT

71 METAFORENS BETYDELSE METAFORER ÄR KONDENSERANDE MENINGSBÄRARE

72 Organisationsmetaforer Att se organisationen (t ex en skola) som vore den ett/en Fängelse Maskin Organism Hjärna Teater Text Kultur

73 OM DU SKULLE BESKRIVA DIN SKOLAS KULTUR MED HJÄLP AV NÅGRA METAFORER VILKEN MENING UPPKOMMER DÅ? EXEMPEL INNEBÖRDEN ÄR.. BLOMSTERMETAFORER: BILAR: VOLVO ELLER TOYOTA TRYGG, HÖG KVALITET ÅRSTIDER: VÄDER: EN BOK: RESA: VÅR VÄXT, UTVECKLING SOLSKEN /NÅGOT MOLN BRA STÄMNING MEN KAFKAS PROCESSEN HEMSKT, SKOLINSPEKTIONEN ÄVENTYRSRESA/CHARTERRESA SPÄNNING/ DET VANLIGA EN TELEFON: EN BYGGNAD: ETT DJUR: GAMMAL NOKIA/APPLE FÄNGELSE, VÄXTHUS EN TERRIER TRADITION/MÖJLIGHET TVÅNG, UTVECKLING VI GER ALDRIG UPP

74 ATT GÖRA KULTUR VIA HANDLINGAR ( WALK THE TALK ) ALLA KULTURER KOMMUNICERAR SIN MENING OCH SINA VÄRDEN VIA HUR MAN HANDLAR I OLIKA SITUATIONER OCH I OLIKA RITER OCH RITUALER

75 OLIKA TYPER AV HANDLINGAR Vardagshandlingar (oreflekterade, tex att i vissa kulturer hälsar man varmt på varandra, en, två tre kyssar på kinden, i andra hälsar man knappast) RITUALER: symboliskt kondenserade handlingarsärskilt meningsladdade. T ex Lundsbergs elever ber bön innan maten, går aldrig ut ur ett rummet med ryggen vänd mot läraren-kamraterna) Dramatiserande handlingar som tydliggör vissa värden ( Lucia-firandet, Riksdagens öppnande, skolårets öppnande, avslutningen)

76

77 Objekt Arkitekturen : Words/values in stone! The Poetics of place (G BACHELARD) Genius Loci (Platsens anda) FRIMURARNA ESTETIK (=FORM) [ Danska författaren Josefine Klougart om litteraturens betydelse. Det handlar om en ESTETIK som gör det möjligt att ge våra liv mening.]

78 ELLEN KEY BARNETS ÅRHUNDRADE Mest känd är Ellen Key känd för Barnets århundrade (1900) som översattes till en lång rad språk och gjorde författaren internationellt omtalad. Den banbrytande boken gick ut på att barn borde få tid och möjlighet att utveckla fri lek, fantasi och känsla. Men Key hade även idéer om hemmets betydelse och var övertygad om att skönhet kunde förändra och förädla människan. I hennes ögon fanns det med andra ord ett samband mellan det yttre och det inre, en vacker miljö kunde göra folk till bättre och lyckligare människor: man arbetar bättre, mår bättre, blir vänligare och gladare om man i sitt hem möter vackra former och färger på de saker man omger sig med. Lika betydelsefullt är författarens sociala och demokratiska patos: skönhet är något alla ska ha rätt till. Född 11 december 1849 i Gladhammars socken utanför Västervik, död 25 april 1926 i hemmet Strand på sydsluttningen av Omberg vid Vättern,

79 Deal & Peterson Shaping School Culture The SYMBOLISM OF ARCHITECTURE SIGNALS WHAT IS IMPORTANT PROVIDES A MESSAGE OF DEEPER PURPOSES AND VALUES MOTIVATES STAFF, STUDENTS AND COMMUNITY BY FORGING PRIDE IN THEIR SCHOOL

80 DE TRE ARENORNA FÖR KULTURENS UPPKOMST BERÄTTELSER, MYTER RETORIK, TEXTER. RUTINER, RITUALER DRAMATISERADE HÄNDELSER VÅR SKOLAS LÄRKULTUR VÄRDEN BYGGNADER MTRL ETC

81 DEL 2

82 TVÅ STEG: 1. IDENTIFIERA OCH ANALYSERA DEN KULTUR VI HAR IDAG 2. KLARLÄGGA I VAD MÅN DENNA KULTUR UTGÖR EN BRA LÄRKULTUR VILKET FÖRUTSÄTTER ATT VI VET VAD EN SÅDAN KULTUR INNEBÄR OCH HUR DEN BÖR ISCENSÄTTAS.

83 UPPGIFT 1. DISKUTERA VAD SOM MENAS MED BEGREPPET LÄRKULTUR KLARGÖR VILKA VÄRDEN ÄR DET SOM BILDAR GRUNDSTOMMEN? IDENTIFERA 3 SÄRSKILT CENTRALA ( KRITISKA ) VÄRDEN FÖR ATT EN LÄRKULTUR SKALL UTVECKLAS. 2. HUR SKALL EN SÅDAN KULTUR ISCENSÄTTAS I PRAKTIKEN? A) I ORD (BERÄTTELSER, METAFORER) B) I HANDLING C) I OBJEKT/MATERIALITET [ MER INFORMATION NÄSTA SIDA]

84 Sök svar på följande frågor: 1. 3 KRITISKA VÄRDEN SOM BILDAR GRUND FÖR EN LÄRKULTUR 2. Hur kan vi få dessa värden att bli framträdande i ord? Berättelser? Metaforer, anslag på väggen? Uttalanden från rektor? Samtal med lärare? Inslag i utvecklingsmöten? 3. Hur kan man visa att dessa värden framstår som kritiskt viktiga i er kultur via olika handlingar (vardag men också i mer dramatiserade fall)? 4. Materiella inslag som bidrar till att synliggöra valda värden och som visar att vi verkligen menar det vi säger? Syns värdena i lokalerna, i miljön i övrigt? I utrustning, i färgsättning och design?

85 OM DU VILL BYGGA ETT SKEPP, DRA INTE SAMMAN FOLK FÖR ATT SAMLA VIRKE OCH TILLDELA DEM INTE UPPGIFTER OCH ARBETE, MEN LÄR DEM ISTÄLLET ATT LÄNGTA EFTER HAVETS OÄNDLIGA STORHET ( Se Peter Gärdenfors bok: Människans sökande efter mening 2006 s. 111)