LÄRKULTUR: centrala fokusområden

Transkript

1 LÄRANDETS KULTUR

2 SYFTET MED DAGEN: Ökad medvetenhet om kulturens betydelse för de resultat som ni når på er skola. Och kulturens betydelse för dina möjligheter Att leda verksamheten i allmänhet och att Arbeta med ett pedagogiskt ledarskap i synnerhet. Den fråga vi skall försöka besvara under dagen lyder: Hur kan vi arbeta för att utveckla skolans LÄRKULTUR? (dvs. en kultur där inte bara elevers lärande utan även lärares lärande står i fokus)

3 LÄRKULTUR: centrala fokusområden 1. SAMSPELET VÄRDEN/ATTITYDER OCH RESULTAT (t ex en utvecklad och stärkt LÄRKULTUR) 2. HUR OCH NÄR SKAPAS KULTUR? (iscensättningens idé) (a work in progress) 3. SYMBOLER OCH TECKEN (SIGNS) BETYDELSE SOM MENINGS- VÄRDEBÄRARE 4. SPRÅKETS ROLL OCH SÄRSKILT METAFORER OCH DEN AVGÖRANDE ROLL SOM SKOLANS BERÄTTELSER SPELAR 5. HANDLINGARS BETYDELSE. VARDAGENS HANLINGAR OCH MER DRAMATISERADE SÅDANA. RITUALENS BETYDELSE 6. OBJEKTENS, MATERIALITETENS BETYDELSE FÖR ATT BÄRA FRAM VÄRDE OCH MENING (ESTETIK, ARKITEKTUR, DESIGN) 7. KULTURENS RESULTAT.. BL A IMAGINATION, IDENTITET OCH MENING (SENSE-MAKING)

4

5 KULTUR 1. GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN/VÄRDEN/VÄRDERINGAR/ BELIEFS ATTITYDER OCH NORMSYSTEM 2. VUXIT FRAM SUCCESSIVT ALLTEFTERSOM VI LYCKATS A) VINNA FRAMGÅNG EXTERNT (t ex IKEAs, Apples, Gnosjös framgångar) B) HÅLLA SAMMAN VERKSAMHETEN INTERNT (en viss företagskultur en viss anda, klimat eller ethos ) 3. ÖVERFÖRS TILL NYA MEDLEMMAR SOM SANNINGAR (JFR koder) 4. LEDER TILL SPECIFIKA SÄTT ATT: TÄNKA, KÄNNA OCH UPPFATTA (perceive) saker och ting, människor och händelser) 5. IDENTITET OCH FÖRESTÄLLNINGAR (IMAGINATION)

6 Utgångspunkt: Alla organisationer har ofrånkomligt en viss KULTUR. Antingen blundar vi för detta och låter oss bli styrda av kulturens krafter eller så försöker vi så långt det går att påverka och kanske i viss omfattning styra kulturens krafter. Omedvetenhet om kulturens krafter kan leda till att en rad bra initiativ demoleras. Eller så missar vi att tillvarata kulturens möjligheter att ge lyft

7 Kultur är osynlig men är alltid närvarande- likt ett spöke Det liksom sitter i väggarna (Skandia, Volvo, SJ.) Kultur? Det är som vi gör saker och ting här. (IKEA) Vår kultur bor i berättelser.. (WALT DISNEY,).. GNOSJÖANDAN. Ja, det är vår kultur liksom det är en kultur eller anda som innebär att vi lär av varandra.. (företagare i Gnosjö)

8 DÄRFÖR RÄCKER DET INTE ATT NI ÄR SKICKLIGA I KONSTEN ATT ANVÄNDA ER AV JURIDIKENS SPELREGLER MÅL- OCH RESULTATSTYRNING NI MÅSTE OCKSÅ HA RESPEKT FÖR KULTURENS KRAFTER (POSITIVA SOM NEGATIVA). Aldrig så bra intentioner kan demoleras av en toxic culture.

9 KULTUREN: här odlas identiteter! VI ÄR IKEA. DET VI GÖR ÄR IKEA-MÄSSIGT OCH VI ÄR FRAMGÅNGSRIKA Ja, vi är ikeaner, we are family.. VI ÄR APPLE. VI FÖRBÄTTRAR VÄRLDEN! (apple människor, apple-idéer, etc) VI ÄR LUNDSBERG VI STYR FRAMTIDEN.. ( de utvalda ) x-skolan vi känner oss lite som LOOSERS.. MÅNGA KÄNNER ATT DET ÄR INGEN IDÉ ATT GÖRA NÅGOT ( de inte utvalda ) Kommunal förvaltningskultur: ALLT ÄR REGLERAT, STELT OCH TRÅKIGT (fostrar byråkratisk mentalitet etc) Gnosjö. ENTREPRENÖRSKULTUR ja, vi är lite ovanliga här i Gnosjö vi säger alltid inget är omöjligt ja lite av anti-jante! Karlskrona-kulturen :!

10 Antag att DU som skolledare/ förskolechef bestämmer dig för eller får i uppdrag- att stärka/utveckla skolans lärkultur (dvs en kultur som utvecklar lärprocesserna - inte bara för eleverna - utan också för skolan som helhet dvs lärarnas lärande inkluderat).. Vad börjar du med? Vilka insatser krävs av dig som ledare för att lärkulturen skall påverkas? Vem/vilka måste involveras i en sådan process?

11 Anders Persson mfl om SKOLKULTUR Skolkultur definieras som den uppsättning idéer, värderingar, normer och institutioner som kännetecknar en skola och den anda eller det klimat som utmärker den.

12 SKOLKULTUR? (G. BERG) Skolkulturer är abstrakta och svårfångade. Icke desto mindre är de närvarande överallt i skolors vardagsarbete. Scheman, tjänstefördelningar, skolkataloger och arbetsplaner är administrativa dokument som inrymmer väsentliga skolkulturella aspekter Vidare finns skolkulturer närvarande i undervisningen, elevers inbördes relationer, lärares samtal i personalrummet, föräldramöten, konferenser av alla slag etc. Skolkulturer kan liknas vid informella regelsystem som informellt styr skolors vardagsarbete, och därmed utgör en kritisk materia att väga in och hantera i skolutvecklingsarbete. Informella regelsystem som styr skolors vardagsarbete

13 VILKEN BETYDELSE HAR: - LÄRARNAS KULTUR?(KÅRANDA?) - ELEVERNAS KULTUR? - ORGANISATIONENS KULTUR? (SAMSPELET MELLAN REKTOR, LÄRARE OCH ELEVER?)

14 KULTUR-FAKTORER SKOLANS HISTORIA (BERÄTTELSERNAS KRAFT) SKOLANS STORLEK (ANDEL ELEVER) HUR OFTA OMSÄTTS REKTORSTJÄNSTEN? FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSBAKGRUND LÄRARKÅRENS SAMMANSÄTTNING (ANDEL SOM ÄR FORMELLT BEHÖRIGA, ANDEL LÄRARE SOM VARIT LÄNGE PÅ SKOLAN, ) KÅRANDANS STYRKA /FACKLIG AKTIVITET-STYRKA SAMSPEL MED HUVUDMANNEN POLITIKERNAS SYN (TILLTRO TILL SKOLLEDNINGEN?)

15 OLIKA SKOLOR- OLIKA SKOLKULTURER OLIKA SYMBOLSYSTEM (t ex berättelser) FRISTÅENDE: IDÉBASERAD (t ex Montessori..) PRIVAT FÖRETAGS- ÄGARE KONCERNÄGT LANDSBYGD/TÄTORT FÖRÄLDRARS UTB. NIVÅ FÖRSKOLOR GRUNDSKOLA GRUNDSKOLOR.. HÖGSTADIER GYMNASIESKOLA -yrkesförberedande Teoretiska särskolegymnasium KONTEXT: SVENSK SKOLKULTUR KOMMUNALA: LANDSBYGD/TÄTOTORT FÖRÄLDRAS UTB NIVÅ POLITISK MAJORITET (BLÅ/RÖD/GRÖN)

16 LÅT OSS NU NÄRMA OSS DE OLIKA DELARNA MER INGÅENDE: 1. VÄRDE/ANTAGANDEN/NORMER.. [ budskapet ] 2. ISCENSÄTTNING (hur kultur görs, blir till, underhålls entertains ) 3. SPRÅKLIGA PROCESSER [bl.a. betydelsen av berättelser och metaforer] 4. HANDLINGAR [RITUALER vardagshandling OCH DRAMATISERINGAR] 5. OBJEKTENS BETYDELSEN HUR OBJEKTEN TALAR TILL OSS T ex arkitekturens poesi. 6. KULTURENS RESULTAT : självbilder (identitet) och föreställningar (imaginationer) om vad vi klarar av, vad vi tycker är viktigt etc. T ex Kreativa individer i Apple, Google, Netflix eller elever i x-skolan som utvecklar en slags förloraridentitet..

17 1. VÄRDE/VÄRDERINGAR (rätt/fel) ATTITYDER/inställning ANTAGANDEN ( så gör vi här ) (FÖRVÄNTNINGAR) NORMER: ett värdesystem som talar om vad man bör göra

18 VAD MENAS MED VÄRDE? Milton Rokeach s (1973) definition of value is one of the most cited points of departure in value research. He states that a value is an enduring belief that a specific mode of conduct or end-state of existence is personally or socially preferable to an opposite or converse mode of conduct or end-state of existence. Another definition in the same line of thought is the view that values are standards or criteria for choosing goals or guiding action and are relatively enduring and stable over time (Dose 1997:220). A third definition states that a value is a person s internalized belief about how he or she should or ought to behave (Meglino & Ravlin 1998:354). Rokeach, M. (1973). The Nature of Human Values. New York: The Free Press. Rokeach, M. (1968). Beliefs, attitudes, and values: A theory of organization and change. San Francisco: Jossey-Bass.

19 VÄRDE/VÄRDERINGAR? NÅGOT VIKTIGT, NÅGOT VI SÄTTER VÄRDE PÅ AVGÖRANDE NÄR VI GÖR VAL AV OLIKA SLAG STYRMEDEL - VÄGLEDER GER UTTRYCK FÖR AMBITIONER EN FILOSOFI (RÄTT/FEL) ETIK/MORAL ( KOMPASS ) (RÄTT/FEL) VÄRDE BILDAR GRUND FÖR NORMSYSTEM

20 2. ISCENSÄTTNINGSPROBLEMATIKEN 1. IDENTIFIERA KULTUREN (dominerande värden, värderingar, attityder etc) som gäller idag. SYNLIGGÖRANDETS PROBLEMATIK: KULTUREN BLIR SYNLIG NÄR DEN KRACKELERAR (utmanas, krisar) 2. FASTSTÄLL DEN IDEALA KULTUREN FÖR DET NI VILL UPPNÅ. (målbilden)

21 KULTUREN BLIR SYNLIG NÄR. DET KRISAR (värden och värderingar som annars är osynliga blottläggs.) (PISA-STUDIERNA!!) EN NYKOMLING eller EN FORSKARE eller KONSULT synliggör det vi själva är blinda för (jfr Kejsarens nya kläder ) NÄR VI JÄMFÖRS (rangordningar, t ex PISA-studier) NÄR VI FÖRSÖKA SKÄMTA OM OSS SJÄLVA.. (STAND-UP) NÄR VI RESER BORT. ( för-främmandets möjligheter)

22 Var beredd på motstånd! HUR MYCKET KULTURSTYRNING TÅL SKOLAN? RISK ATT LÄRARNA (PROFESSIONEN) PROTESTERAR OM NYA VÄRDEN OCH VÄRDERINGAR INFÖRS (kårandan Utmanas?)

23 ATT GÖRA KULTUR VIA SPRÅKET VARJE KULTUR BÄRS UPP AV NÅGRA CENTRALA BERÄTTELSER (MASTER STORIES) OCH METAFORER

24 OM DU SKULLE BESKRIVA DIN SKOLAS KULTUR MED HJÄLP AV NÅGRA METAFORER VILKEN MENING UPPKOMMER DÅ? EXEMPEL INNEBÖRDEN ÄR.. BLOMSTERMETAFORER: BILAR: ÅRSTIDER: VÄDER: EN BOK: EN ARTIST: EN TELEFON: EN BYGGNAD: ETT DJUR: VOLVO ELLER TOYOTA VÅR SOLSKEN /NÅGOT MOLN KAFKAS PROCESSEN GAMMAL NOKIA EN UTJÄNT LAGERLOKAL EN TERRIER TRYGG, HÖG KVALITET VÄXT, UTVECKLING BRA STÄMNING MEN HEMSKT, SKOLINSPEKTIONEN VI GER ALDRIG UPP

25 ATT GÖRA KULTUR VIA HANDLINGAR ( WALK THE TALK ) ALLA KULTURER KOMMUNICERAR SIN MENING OCH SINA VÄRDEN VIA HUR MAN HANDLAR I OLIKA SITUATIONER OCH I OLIKA RITER OCH RITUALER

26 OLIKA TYPER AV HANDLINGAR Vardagshandlingar (oreflekterade, tex att i vissa kulturer hälsar man varmt på varandra, en, två tre kyssar på kinden, i andra hälsar man knappast) RITUALER: symboliskt kondenserade handlingarsärskilt meningsladdade. T ex Lundsbergs elever ber bön innan maten, går aldrig ut ur ett rummet med ryggen vänd mot läraren-kamraterna) Dramatiserande handlingar som tydliggör vissa värden ( Lucia-firandet, Riksdagens öppnande, skolårets öppnande, avslutningen)

27 ATT ANVÄNDA OBJEKT OCH MATERIELLA ARTEFAKTER FÖR ATT SKAPA KULTUR OBJEKT ANVÄNDS FÖR ATT VISA VILKA VÄRDEN OCH VÄRDERINGAR SOM ANSES SÄRSKILT VIKTIGA I KULTUREN DVS VILKA VÄRDEN SOM HAR MAKT

28 Objekt Arkitekturen : Words/values in stone! The Poetics of place (G BACHELARD) Genius Loci (Platsens anda) atmosfär Design estetikens betydelse (Ellen Key) FRIMURARNA

29 Deal & Peterson Shaping School Culture The SYMBOLISM OF ARCHITECTURE SIGNALS WHAT IS IMPORTANT PROVIDES A MESSAGE OF DEEPER PURPOSES AND VALUES MOTIVATES STAFF, STUDENTS AND COMMUNITY BY FORGING PRIDE IN THEIR SCHOOL

30 ELLEN KEY BARNETS ÅRHUNDRADE Mest känd är Ellen Key känd för Barnets århundrade (1900) som översattes till en lång rad språk och gjorde författaren internationellt omtalad. Den banbrytande boken gick ut på att barn borde få tid och möjlighet att utveckla fri lek, fantasi och känsla. Men Key hade även idéer om hemmets betydelse och var övertygad om att skönhet kunde förändra och förädla människan. I hennes ögon fanns det med andra ord ett samband mellan det yttre och det inre, en vacker miljö kunde göra folk till bättre och lyckligare människor: man arbetar bättre, mår bättre, blir vänligare och gladare om man i sitt hem möter vackra former och färger på de saker man omger sig med. Lika betydelsefullt är författarens sociala och demokratiska patos: skönhet är något alla ska ha rätt till. Född 11 december 1849 i Gladhammars socken utanför Västervik, död 25 april 1926 i hemmet Strand på sydsluttningen av Omberg vid Vättern,

31 Sammanfattning MODELLEN SOM FÖLJER BASERAR SIG PÅ ARTIKELN Organizational Symbolism: A Topic To Expand Organizational Analysis THOMAS C. DANDRIDGE State University of New York Albany IAN MITROFF University of Pittsburgh WILLIAM F. JOYCE University of Pennsylvania Academy ot Management Review 1980, Vol. 5, No. 1,77-B2

32 KULTURENS EFFEKTER/ RESULAT IMAGINATION/FÖRESTÄLLNINGAR IDENTITET S A M S P E L INTERAKTION SPRÅKLIGA PROCESSER HANDLINGAR OBJEKT/MATERIA KOMMER TILL UTTRYCK GENOM (ISCENSÄTTS) VÄRDEN, ANTAGANDEN, ATTITYDER

33 TOYOTAS KVALITETSKULTUR IMAGINATION /FÖRESTÄLLNINGAR OM VAD SOM ÄR EN KVALITATIVT BRA BIL TOYOTA- IDENTITET S A M S P E L INTERAKTION TOYOTA- SPRÅK BERÄTTELSER TOYOTA-HANDLING Tex nollfel Rätt direkt Rena byggnader Snyggt, vitt KOMMER TILL UTTRYCK GENOM (ISCENSÄTTS) TOYOTAS VÄRDEN/FILOSOFI

34 Y-SKOLANS LÄRKULTUR IMAGINATION /FÖRESTÄLLNINGAR OM VAD SOM GER LÄRANDEKVALITET IDENTITET LÄRKULTUR SPRÅK BERÄTTELSER S A M S P E L LÄRKULTUR- HANDLING INTERAKTION LÄRKULTUR- ESTETIK, MILJÖ KOMMER TILL UTTRYCK GENOM (ISCENSÄTTS) Y-SKOLANS LÄRKULTUR-VÄRDEN