LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN I RASEBORG

Transkript

1 BLDN BILAGA 59/1 LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN I RASEBORG 2011

2 Reviderad läroplan för förskolan i Raseborgs stad träder i kraft och upphäver tidigare läroplaner Läroplanen har utarbetats av följande arbetsgrupp ordförande Märta Wikström dagvårdschef övriga representanter Jaana Tasanko daghemsföreståndare Janet Zweigberg daghemsföreståndare Ulla Backman specialbarnträdgårdslärare Hanna Sundblom specialbarnträdgårdslärare Anna-Greta Svanbäck specialbarnträdgårdslärare Heidi Nyström-Leppänen specialbarnträdgårdslärare Vid reviderandet av förskolans läroplan har arbetsgruppen utgått från: Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:21 64/011/2000 Utbildningsstyrelsen Läroplan för förskolan i Ekenäs Shvn Läroplan för förskolan i Karis Förskoleundervisningsplan för Pojo kommun Grundtrygghetsnämnden Stoor, M. & Grenner, L. 2011: Mobbningsförebyggande arbete inom småbarnsfostran. Paavola, H. & Taliob, M-T. 2010: Kulttuurinen moninaisuus päiväkodissa ja koulussa. JUVA.

3 I läroplansarbetet har även beaktats Ändringar och kompletteringar i läroplaner för den grundläggande utbildningen i Raseborgs stad 2011, Bldn INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSIDÉ FÖR FÖRSKOLAN 1 2. ANORDNANDET AV FÖRSKOLAN 1 3. FÖRSKOLEMILJÖN Raseborg som uppväxtmiljö Den pedagogiska miljön i förskolan 2 4. MÅL FÖR FOSTRAN, UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Allmänna mål Kunskaps- och inlärningssyn 5 5. DET PEDAGOGISKA FÖRVERKLIGANDET I FÖRSKOLAN Helhetssyn och centrala ämnesområden Arbetsmetoder 7 6. STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Det allmänna stödet i förskolan Det intensifierade stödet i förskolan Det särskilda stödet i förskolan 9 7. FORMER AV STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Allmänna principer Elevvården i förskolan i Raseborg Elevvårdsgruppen 12

4 7.4. Förlängd läroplikt Observationsblankett Elevtransporter och bespisning ANORDNANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNING FÖR BARN FRÅN OLIKA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA MILJÖER SAMARBETE Samarbete med hemmen Samarbete med den övriga småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen Övriga samarbetspartners Samarbete mellan den personal som genomför förskoleundervisningen i Raseborg ANORDNANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNING I SAMMANSATTA GRUPPER I DAGVÅRDEN UPPGÖRANDE AV EN PLAN FÖR FÖRSKOLAN INTYG ÖVER DELTAGANDE I FÖRSKOLEUNDERVISNING UPPFÖLJNING AV BARNS UTVECKLING OCH INLÄRNING FORTGÅENDE UTVÄRDERING AV FÖRSKOLAN 19 Bilagor Bilaga 1: Mål och centrala ämnesinnehåll. Bilaga 2: Plan för barnets lärande. Bilaga 3: Instruktioner för uppgörande av den pedagogiska bedömningen. Bilaga 4: Plan för barnets lärande i förskola inom intensifierat stöd. Bilaga 5: Förslag om särskilt stöd i förskolan. Bilaga 6: Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas i förskolan (IP). Bilaga 7: Plan för förebyggande av och ingripande i mobbning i förskolan. Bilaga 8: Blankett för överföring av information till skolan. Bilaga 9: Förslag om särskilt stöd (skolan).

5 1. 1. VERKSAMHETSIDÉ FÖR FÖRSKOLAN Förskolan skall sträva efter att stärka barns sunda självkänsla genom att erbjuda dem positiva inlärningserfarenheter samt möjligheter till mångsidig interaktion med andra människor. Förskolan skall fostra barnen till självständiga, kreativa individer med social kompetens och ett fortlöpande intresse att söka ny kunskap. Samarbetet med hemmen betonas. 2. ANORDNANDET AV FÖRSKOLAN I Raseborg har 6-åringar haft möjlighet att delta i förskoleundervisning alltsedan början av 1970-talet. Denna förskoleverksamhet har skett inom ramen för dagvården där det finns färdigt utarbetade verksamhetsförutsättningar för detta ändamål. De flesta barn har även ett vårdbehov utöver förskolan vilket gör det naturligt att förskola och eftermiddagsvård/dagvård erbjuds så långt detta är möjligt på samma verksamhetsställe. Ur barnens synvinkel bildar dagen då en naturlig helhet. I Raseborg verkar förskolan inom bildningsväsendet. Fysiskt sett kan förskola och eftermiddagsvård/dagvård vara belägna i anslutning till grundskolan eller fungera tillsammans med annan dagvård i daghemslokaliteter. Anmälan till förskolan sker vanligtvis i början av mars månad i samband med anmälningar till dagvård. Förskoleundervisning ges vid samtliga daghem, om med beaktande av områdets särdrag, ett tillräckligt antal förskolebarn anmäler sig (min. 7). Oberoende av var barnet bor, så kan föräldrarna ansöka om förskoleplats för sitt barn till det daghem de själva önskar. Kommunen förbehåller sig dock rätten att enligt eget omdöme omfördela förskolebarnen utgående från platsantal och personalresurser. Rätt till förskoletransport kan beviljas till närmaste förskola i enlighet med grundskolelagen.

6 Förskoleundervisning ges på svenska eller finska utgående från vårdnadshavarnas val av kommande skolspråk. Om valet avviker från barnets modersmål bör beslutet alltid föregås av en diskussion mellan föräldrar och expertis, t.ex. förskolläraren och specialbarnträdgårdsläraren FÖRSKOLEMILJÖN 3.1. Raseborg som uppväxtmiljö Raseborg är en tvåspråkig stad där majoriteten talar svenska som modersmål. Raseborg är en naturnära stad med unika natur- och kulturmiljöer. Med sin särpräglade skärgård, en levande landsbygd samt en omväxlande och rik fauna, erbjuder staden oanade möjligheter till upplevelser. De gamla brukssamhällena i Pojo och Svartå och deras historia är närvarande i vardagen. Staden är även känd för sina hantverksmiljöer speciellt i Fiskars. Staden har många gamla kulturhistoriska anor, vilket bland annat den välkända stadsdelen Gamla stan i Ekenäs vittnar om. Det mest iögonenfallande för Karisområdet är järnvägsstationen där järnvägsspåren erbjuder möjligheter att resa på upptäcktsfärder. Raseborg kan även stoltsera med att vara en skolstad. Både förenings- och musiklivet har ett mycket rikt utbud i staden. I Raseborg finns med andra ord fina möjligheter till att utforska, göra själv, uppleva och experimentera i sin egen närmiljö. Då förskoleverksamheten planeras bör dessa möjligheter beaktas och utnyttjas i verksamheten Den pedagogiska miljön i förskolan Fysisk miljö Den fysiska miljön skall vara hälsosam och trygg och uppmuntra till utforskning. Det är viktigt att barnen har tillräckligt med utrymme att röra sig på för att kunna utveckla sin grovmotorik och kroppsuppfattning. Miljön skall vara estetiskt tilltalande och ge barnen möjligheter att naturligt utveckla sin begrepps- och rumsuppfattning. Atmosfär

7 Atmosfären skall vara positiv och glad, öppen, uppmuntrande och utan stress. Förskolemiljön skall väcka barnens intresse, nyfikenhet och lust att lära och stöda deras aktivitet och förmåga till självständigt arbete och logiskt tänkande. Barnets sunda självkänsla skall stärkas. Det är inte den vuxne som sitter inne med alla svar, utan barnen uppmuntras att lösa problemen själv. 3. Den vuxne skall vara medveten om sina egna attityder och värderingar och att hon fungerar som modell för barnet, exempelvis då det gäller att lösa konflikter eller i förhållningssätt till vissa arbetsuppgifter eller till bemötande av sina medmänniskor. Språkmiljö Språkmiljön skall vara levande och rik på impulser så att barnens språkliga medvetenhet stöds och utvecklas. Det centrala i den språkliga miljön är interaktionen mellan såväl läraren och barnen som barnen sinsemellan. Kognitiv miljö Barnen skall ges möjligheter till lek, aktivitet och forskande, men också till lugn och ro och till reflektion över sina egna upplevelser. Barn och vuxna kan utföra vardagliga sysslor tillsammans. Dessa sysslor hjälper barnen att lära sig ta egna initiativ och bli självständiga och handlingskraftiga. Förskolan skall erbjuda möjlighet till olika erfarenheter, tillvägagångssätt och problemställningar. Barnet är det centrala, vilket betyder att läraren skall fungera som handledare och utgå från barnens erfarenhetsvärld då verksamheten planeras. Läraren skall ge en handledande fostran, sätta upp gränser för barnet och ställa förväntningar och krav på barnet. Utrustning och material Utrustning och undervisningsmaterial skall vara pedagogiskt genomtänkt så att det stöder barnens utveckling. Barnen skall erbjudas möjligheter till naturupplevelser och uppmuntras att utveckla alla sina sinnen, syn, hörsel, känsel, smak och lukt.

8 4. 4. MÅL FÖR FOSTRAN, UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 4.1. Allmänna mål Förskolan skall tillsammans med hemmen befrämja en balanserad utveckling av barnens personlighet. Målen för förskoleundervisningen bestäms dels utgående från varje barns individuella utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för lärande, dels utgående från samhällets behov. Delmål för förskoleundervisning är: * att förstärka barnens positiva självuppfattning och intresse för och förmåga att inhämta kunskaper * att stöda barnen att bli självständiga och klara sig i vardagen * att barnen lär sig reflektera över vad som är rätt och fel * att barnen utvecklar sin ansvarsförmåga * att barnen utvecklar sin förmåga att behärska sig själva *att barnen blir medvetna om konsekvenserna av sitt handlande * att barnen utvecklar sin sociala kompetens och lär sig fungera i grupp; ta emot instruktioner, ta hänsyn, vänta på sin tur, lösa konflikter på ett konstruktivt sätt * att lära barnen förstå spelregler i mänskligt umgänge och att respektera dem * att barnen lär sig goda seder och bruk s.s. att tacka, att hälsa, bordsskick * att barnen lär sig förstå människors lika värde och acceptera att människor är olika * att barnen lär sig förstå betydelsen av god hälsa * att barnens språkliga och kulturella identitet samt deras förmåga att uttrycka sig förstärks och utvecklas

9 * att barnen lär sig förstå sin egen och gruppens betydelse i lärandeprocessen * att barnen bekantar sig med olika konstformer samt med den lokala och nationella kulturen och i mån av möjlighet med andra kulturer * att barnens intresse och ansvar för naturen och miljön fördjupas Kunskaps- och inlärningssyn Inlärning är en livslång process, den sker överallt och sträcker sig genom hela livet. Barn lär sig bäst om de får utgå från sina egna erfarenheter, tankar och känslor samt genom att leka sig till kunskap. I förskolan ses barnets lärande som en aktiv, målinriktad process som bygger på tidigare kunskapsstrukturer och som ofta innebär problemlösning. Kunskap kan således inte direkt överföras till barnen, utan de måste själva aktivt bygga upp ny kunskap utifrån sina tidigare erfarenheter och det nya som de har lärt sig. Det är därför viktigt att läraren ger barnen möjligheter och tid att utforska, tänka, pröva själv, jämföra och experimentera. På så sätt erhåller barnen erfarenheter till vilka de kan referera i nya situationer. Den vuxnes roll blir att uppmuntra, stöda och skapa inlärningsmöjligheter. Inlärningen sker kontinuerligt som en ständig process i den sociala interaktionen. I grupp lär sig barnen med och av varandra genom att ge varandra impulser som stimulerar tänkandet och fantasin. I samverkan med andra, åskådliggörs och förstärks inlärningen. Om inlärningssituationen dessutom är lustbetonad, har barnen högre motivation och därmed bättre möjligheter att lära sig. För att kunna bemöta barnen mera individuellt är det viktigt att ibland kunna dela in barngruppen i mindre grupper. I en inlärningsprocess är det vanligtvis inte produkten som är den viktiga, utan själva processen då man reflekterar och uppnår någon form av ny insikt och förståelse.

10 6. 5. DET PEDAGOGISKA FÖRVERKLIGANDET I FÖRSKOLAN 5.1. Helhetssyn och centrala ämnesområden Helhetssyn Förskoleundervisningen bygger på en helhetssyn. Undervisningen utgår från helheter, som å ena sidan anknyter till barnets liv och närmiljö och å andra sidan till olika teman, som hjälper barnet att vidga och strukturera sin världsbild. Förskoleundervisningen indelas inte i särskilda läroämnen, utan innehållet integreras i ett helhetsperspektiv/sammanhang för att ge barnen mening och förståelse. Indelningen av förskoleverksamheten i olika temaområden skall främst fungera som ett hjälpmedel för läraren. Social kompetens I förskolan bör man fästa stor vikt vid att utveckla barnens sociala kompetens. Med detta avses att barnen bör stödas i att klara olika gruppsituationer och samvaro med andra barn och med vuxna. De sociala färdigheterna övas bl.a. genom att barnen uppmuntras att visa hänsyn, respekt för andra, att vänta på sin tur, lyssna, lösa konflikter konstruktivt, ta emot instruktioner i grupp, visa intresse för andras tankar och göromål, att lära sig att förlora i spel, att hjälpa varandra att samarbeta och samsas. Centrala ämnesområden För samtliga ämnesområden framgår mål och innehåll ur bilaga 1. Undervisningens mål och syfte bör styra valet av arbetssätt. * Språk och interaktion

11 * Matematik * Etik och livsåskådning * Natur och miljö * Hälsa * Fysisk och motorisk utveckling * Konst och kultur 5.2. Arbetsmetoder 7. Fri och strukturerad lek: Leken har traditionellt sett haft stor betydelse för inlärning för barn under skolåldern. Även i förskoleverksamheten betonas leken som en av de bästa inlärningsmetoderna. Leken är barnets sätt att inhämta kunskaper och att undersöka, bearbeta och lära sig att behärska omvärlden. I leken gestaltar och behandlar barnet den nya kunskapen genom att relatera till sina tidigare erfarenheter och därmed erhålls nykunskap. I leken skapar barnen ordning i sin tankevärld. De tränar också sina sociala färdigheter samt bearbetar och uttrycker sina känslor. Leken övar upp barnens kreativitet och fantasi. Den vuxnes roll blir att skapa spontana och pedagogiska möjligheter till lek. I förskolan skall det finnas möjligheter till både fri och strukturerad lek. Den fria leken utvecklar fantasin och ger barnen möjligheter att bearbeta sina erfarenheter. Med strukturerad lek avses i förskolan sådan lek som har ett planerat mål och som leds av läraren. Läraren skall vara lyhörd för barnens intressen och reflektioner och bemöta barnen på ett positivt och stimulerande sätt. Experiment och forskning: Då barnen själva får experimentera och ta reda på hur saker förhåller sig, lär de sig bäst och de uppnår även en djupare förståelse för sammanhanget. Erfarenheterna barnet får används framöver för att förstå nya sammanhang. Utforskande av närmiljön och studiebesök: Genom att låta barnen uppleva sin närmiljö erhåller de nya erfarenheter och lär sig att uppskatta det som finns omkring dem. Upptäckterna hjälper barnen att nå förståelse för vardagssituationer och sin närmiljö.

12 Grupparbeten: Grupparbeten tränar barnen bl.a. i att öva upp sin sociala kompetens samtidigt som de utvecklar sina språkliga färdigheter. Grupparbeten ger även barnen möjligheter att lära av varandra. Om gruppsituationerna görs lustbetonade sker inlärning bäst. 8. Interaktion och språkstimulans: Det är viktigt att erbjuda barnen så många tillfällen som möjligt att öva upp sina språkfärdigheter och sin språkliga medvetenhet. Detta kan ske bl.a. med hjälp av sagor, rim och ramsor, sagotering, rytmik, rörelse och sånglekar. Barnens egna aktivitet: I förskolan skall barnen erbjudas möjligheter och uppmuntras till att själva vara aktiva, att reflektera, lösa vardagliga problem, dra slutsatser och ta ansvar. Förskolan skall m.a.o. uppmuntra till självständighet och utvecklande av initiativsamt problemlösningsförmågan. Hemuppgifter: I förskolan ges inte några regelrätta läxor. Man kan dock ge barnen små uppgifter för att exempelvis träna deras minne och ansvarskänsla. 6. STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 6.1. Det allmänna stödet i förskolan Det allmänna stödet i förskolan ges inom ramen för den dagliga verksamheten där man följer grunderna för förskolans läroplan samt den plan för barnets lärande i förskola som görs upp för varje barn (blankett, bilaga 2). Förskolläraren ansvarar för uppgörande av planen. Den baserar sig på föräldrarnas tankar om sitt barn samt på barnets individuella plan för småbarnsfostran (VASU) och görs upp i början av höstterminen. Ur planen för barnets lärande framgår de områden där barnet kan behöva ett extra stöd. Behovet av stöd framgår också via observation av barnet. Det allmänna stödet kan förverkligas genom differentiering av undervisningen, t.ex. via smågruppsverksamhet.

13 Som ett arbetsredskap för förskolläraren finns den observationsblankett som ifylls höst och vår. Förskolläraren samarbetar också med barnets vårdnadshavare och sakkunniga samt med elevvårdsgruppen. Specialbarnträdgårdsläraren kan konsulteras vid behov. Under vårterminen gör specialbarnträdgårdsläraren en utvärdering av skolfärdigheterna. 9. Barn med ett annat modersmål än svenska eller finska uppmärksammas särskilt inom det allmänna stödet Det intensifierade stödet i förskolan Om det allmänna stödet inte är tillräckligt kan barnet överföras till ett intensifierat stöd. Överföringen görs på basen av en pedagogisk bedömning av barnet. Initiativtagare till överföringen kan vara förskolläraren och/eller föräldrarna. Den pedagogiska bedömningen görs av förskolläraren, vid behov tillsammans med specialbarnträdgårdsläraren och andra sakkunniga. Den formuleras egenhändigt utgående från instruktioner (bilaga 3). Om barnet har varit i kommunal dagvård och man vet att barnet är i behov av ett intensifierat stöd, gör den tidigare gruppens barnträdgårdslärare den pedagogiska bedömningen, innan barnet börjar i förskolan, vid behov tillsammans med specialbarnträdgårdsläraren. Det intensifierade stödet utgörs av ett regelbundet stöd eller flera olika former av stöd som ges i gruppen, i smågruppsverksamhet eller individuellt. I gruppen kan finnas en assistent om undervisningsarrangemangen så kräver. Barnet kan ha individuella hjälpmedel såsom bilder, tecken som stöd etc. Inom det intensifierade stödet ska barnet ha en plan för sitt lärande inom intensifierat stöd i förskolan (blankett, bilaga 4). Daghemsföreståndaren informeras om de barn som överförts till intensifierat stöd. Inom det intensifierade stödet får barnet och förskolläraren ett regelbundet stöd av specialbarnträdgårdsläraren. I stödet ingår också ett intensifierat samarbete med barnets vårdnadshavare samt samarbete med elevvårdsgruppen (terapeuter, psykolog, m.fl.).

14 6.3. Det särskilda stödet i förskolan Överföring till det särskilda stödet inom förskolan sker på basen av en pedagogisk utredning som görs av specialbarnträdgårdsläraren och förskolläraren, samt vid behov på utlåtanden av sakkunniga. Utlåtandena kan vara utfärdade av psykologisk eller medicinsk expertis. 10. Förslag om särskilt stöd i förskolan riktas till dagvårdschefen som också besluter om beviljandet av stödet (blankett, bilaga 5). Förslaget ges också daghemsföreståndaren till kännedom. Inom det särskilda stödet ska barnet ha en individuell plan för sitt lärande (IP) (blankett, bilaga 6). För uppgörandet av denna plan (IP) ansvarar specialbarnträdgårdslären. Det särskilda stödet kan förverkligas i en liten grupp eller i en förskolegrupp. I gruppen kan finnas assistent. Inom det särskilda stödet utgår barnets förskoleundervisning från barnets individuella plan (IP). Barnet kan överföras till särskilt stöd med eller utan föräldrarnas medgivande. Bild 1. Beskrivning av processen och ansvarsfördelningen för de olika stödformera ALLMÄNT STÖD PLAN FÖR BARNETS LÄRANDE Förskolläraren Pedagogisk bedömning INTENSIFIERAT STÖD PLAN FÖR BARNETS LÄRANDE FÖR INTENSIFIERAT STÖD Förskolläraren och specialbarnträdgårdsläraren och elevvårdsgruppen (mångprofessionell arbetsgrupp) Ges som information till daghemsföreståndaren Pedagogisk utredning SÄRSKILT STÖD Förvaltningsbeslut: Dagvårdschefen INDIVIDUELL PLAN FÖR BARNETS LÄRANDE (IP) Specialbarnträdgårdsläraren, förskolläraren, elevvårdsgruppen (mångprofessionell arbetsgrupp) Ges som information till daghemsföreståndaren På initiativ av: Förskolläraren, föräldrarna På initiativ av: Specialbarnträdgårdsläraren, förskolläraren, elevvårdsgrupp

15 FORMER AV STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 7.1. Allmänna principer Barn med behov av särskilt stöd integreras oftast i den vanliga förskolundervisningen. Specialundervisning i förskolan ordnas i huvudsak som parallellundervisning i samband med den övriga undervisningen, som arbete i smågrupp eller individuellt Elevvården i förskolan i Raseborg Elevvården i förskolan är en del av den helhet som utgörs av elevvården inom den övriga småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Elevvården i förskolan är en angelägenhet för alla dem som arbetar inom respektive förskoleenhet och för de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänster. En viktig del av elevvården i förskolorna i Raseborg är samarbetet med barnens vårdnadshavare. Elevvården i förskolan kan bestå av både individuellt stöd och stöd till gruppen. Elevvården kan stöda gruppen med hjälp av att bland annat utveckla kommunens plan för förebyggande av och ingripande i mobbning i förskolan (bilaga 7) samt att utveckla kommunens krisplan och räddningsplan. Alla dessa planer finns tillgängliga i en skild pärm på varje förskoleenhet. Till elevvårdens uppgift hör också att utveckla en inlärningsmiljö som stöder barnets välmående och stärker gemenskapen. Målet är att för varje barn skapa

16 en sund, trygg och säker inlärnings- och uppväxtmiljö, att värna om barnens mentala hälsa och välbefinnande samt att förebygga utslagning. 12 Målsättningen på ett individuellt plan är att i ett så tidigt skede som möjligt förebygga, upptäcka, lindra och eliminera faktorer som försvårar barnets växande och lärande. I elevvårdsarbetet vinnlägger man sig särskilt om ett tillitsfullt och respektfullt förhållningssätt till barnet och barnets vårdnadshavare. Allas delaktighet och synpunkter är viktiga inom elevvårdsarbetet Elevvårdsgruppen Basen för elevvården för förskolorna i Raseborg är samarbetet mellan förskolläraren och specialbarnträdgårdsläraren. I elevvårdsgruppen kan dessutom ingå daghemmets föreståndare, områdets hälsovårdare, psykolog, familjeterapeut och talterapeut. Elevvårdsgruppen är gemensam för dagvården och förskolan. Hela gruppen träffas en till två gånger per år för diskussion på ett allmänt plan kring elevvårdens uppgifter. Den första träffen är på hösten i september oktober och ägnas åt diskussion kring förskolegruppens sammansättning och dynamik, hälsofrågor såsom t.ex. epidemier, kostfrågor m.m. I enskilda elevärenden inkallas de medlemmar av elevvårdsgruppen som berörs av ifrågavarande ärende. Vid sidan av ovan nämnda sakkunniga kan vid behov inkallas fysioterapeut, ergoterapeut, representanter för vårdorganisationer så som Folkhälsan, Barnets Borg m.fl. Vid dessa möten är barnets vårdnadshavare alltid närvarande. Vid behov samarbetar förskolans personal också med barnskyddsmyndigheterna.

17 Utgångspunkten vid behandling av varje enskilt ärende är tillit och samarbete med barnets vårdnadshavare. Sekretess och tystnadsplikt bör iakttas av samtliga medlemmar i elevvårdsgruppen. De som deltar i elevvårdsarbetet har dock utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och till varandra och till barnets lärare och den myndighet som ansvarar för förskoleundervisningen ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen för barnet. 13. Särskild uppmärksamhet fästs vid övergångarna, det vill säga då barnet kommer från dagvården eller från hemmet till förskolan och går från förskolan till skolan. Det är viktigt att sådana uppgifter som har betydelse för ordnandet av undervisningen överlämnas till den berörda personalen. Vanligen sker informationsutbytet på våren, i april-maj, då den blivande läraren/förskolläraren är utsedd. Specialbarnträdgårdsläraren är den som sammankallar elevvårdsgruppen. Specialbarnträdgårdsläraren ansvarar också för dokumentationen vid mötena Förlängd läroplikt Barnet har rätt till förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Den förlängda läroplikten beviljas av bildningschefen på rekommendation av barnneurolog eller annan barnläkare. Ett beslut om förlängd läroplikt behövs innan förskoleundervisningen inleds för att rätten till den skall kunna förverkligas. Den förlängda läroplikten är vanligtvis utredd och beviljad innan barnet kommer till förskolan. I Raseborg börjar barn som beviljats förlängd läroplikt sitt avgiftsfria förskoleår på hösten det år då barnet fyller 5 år och inleder vid 6 års ålder sitt första läropliktsår som vanligtvis förverkligas i en förskolegrupp. För barn med förlängd läroplikt kan elevvårdsgruppen utökas med skolans personal, t.ex. rektor och speciallärare.

18 I vissa fall kan en förskolegrupp där det finns ett barn med särskilda behov ha behov av en gruppassistent. Assistentens arbetsuppgifter bestäms i respektive assistents uppgiftsbeskrivning och kan variera beroende på behovet av stöd Observationsblankett För att kunna följa upp varje barns framgångar har förskolläraren till sin hjälp en observationsblankett som kan fyllas i höst och vår. Blanketten kan lätt användas vid föräldrasamtal redan på hösten. I januari- februari gör specialbarnträdgårdsläraren för varje förskolebarn en utvärdering av skolberedskapen. Utgående från denna utvärdering diskuterar specialbarnträdgårdsläraren vid behov med föräldrarna till de barn som har 14. behov av en individuell undersökning hos psykolog. Uppgifterna från observationsblanketten förs under våren över till den blankett för överföring av information som, efter att föräldrarna gett sitt samtycke, går vidare till skolan (blankett, bilaga 8). För de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd i skolan, gör specialbarnträdgårdsläraren tillsammans med förskolläraren en pedagogisk bedömning. Till bedömningen bifogas psykolog- och/eller läkarutlåtande. I samråd med föräldrarna ifylls blanketten Förslag om särskilt stöd (blankett, bilaga 9). Blanketten jämte bilagor skickas till undervisningschefen Elevtransporter och bespisning Förskolebarn har rätt till transport till och från förskolan i enlighet med lagen om grundläggande utbildning. Till elevvårdens uppgifter hör tryggheten och säkerheten under transporterna till och från förskoleundervisningen samt vid väntan på transport. Förskolans personal följer barnen till och från transporten. Förskolläraren bör diskutera med vårdnadshavarna om barnets mognad och om förutsättningarna för att garantera en trygg transport till och från förskolan. Till elevvården hör också anordnandet av bespisning. Under förskoledagen serveras en avgiftsfri och övervakad lunch bestående av näringsriktig och omväxlande kost.

19 8. ANORDNANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNING FÖR BARN FRÅN OLIKA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA MILJÖER I förskolan skall man värna om alla barns rättighet till samma utgångsläge och möjlighet till fostran och inlärning oberoende av etnisk, socioekonomisk eller språklig bakgrund eller oberoende av kön. Målet bör vara en kulturell mångfald där vars och ens kultur är närvarande samtidigt som alla blir integrerade i majoritetskulturen. 15. Barn med annat modersmål än svenska eller finska integreras i vanliga förskolegrupper. I undervisningen strävar man efter att uppnå förskolans allmänna mål inom ramen för de lokala resurser som finns att tillgå. För att få kännedom om och lära sig om olika kulturer bör den mångkulturella fostran riktas till hela förskolegruppen, inte endast till minoriteterna. För att barnen skall nå framgång och för att de skall utveckla ett sunt självförtroende är det synnerligen viktigt att personalen har höga förväntningar på och en positiv inställning till varje barn. Barnens och familjernas olikheter skall ses som en positiv mångfald och inte som en stämplande olikhet. Om fostraren i sin interaktion visar respekt för varje barn, påverkas barnets identitetsutveckling positivt och därigenom påverkas även barnets kognitiva utveckling. För att kunna förverkliga mångkulturella principer och mål i vardagen och i undervisningen, bör alla fostrare och lärare godkänna dessa. I undervisningen för invandrarbarn skall barnens bakgrund beaktas. Vidare skall även utvecklingen av svenskan/finskan och i mån av möjlighet också barnets modersmål samt möjligheten att växa in i två kulturer stödjas. I förskolan skall sådana läromedel och material väljas så att de beaktar mångfald i stället för att de upprätthåller gamla stereotyper.

20 Målet för undervisningen i svenska/finska som andra språk (R/S2-undervisning) är, att barnen under den grundläggande utbildningen erhåller på språkets alla delområden så funktionella kunskaper som möjligt. Förutsättningar för att barnet skall utveckla och behärska det nya språket bra (svenska eller finska) och för att barnet skall utveckla en positiv identitet, är att barnet behärskar sitt modersmål och att inlärningen är målinriktad. Modersmålet är tecken för en etnisk och kulturell samhörighet när barnet lär sig sitt modersmål, lär hon sig samtidigt sin kultur. 16. Samarbete med föräldrarna skapar förtroende och för att undvika konflikter bör man upprätthålla en ständig diskussion mellan föräldrarna och förskolläraren. Föräldrarna berättar om sin kultur och förskolläraren berättar om förskolan och om den finska kulturen. Även i förskolan bör man komma ihåg att invandrarbarn i första hand är individer, barn och att deras föräldrar är mammor och pappor. 9. SAMARBETE 9.1. Samarbete med hemmen Det främsta ansvaret för barnets fostran ligger hos vårdnadshavarna. Med tanke på barnets utveckling är det dock viktigt att vårdnadshavare och förskolepersonal har regelbundna samtal kring barnets inlärning och utveckling. Detta kan ske på ett naturligt sätt då vårdnadshavarna avlämnar och avhämtar sina barn från förskolan. Föräldramöten och olika evenemang kan även ordnas dagtid. För övrigt skall det ordnas föräldrakvarter (samtal) minst en gång per år, helst dock en gång på höst- och en gång på vårterminen. Det är viktigt att man som personal följer upp varje barns utveckling och är uppriktig och professionell i sina uttalanden. Genom ett sakligt bemötande får man förtroende.

21 9.2. Samarbete med den övriga småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen Utgående från synsättet om ett livslångt lärande, har dagvård förskola och skola många beröringspunkter. Alla dagvårdsbarn blir småningom skolbarn. För barns helhetsutveckling är det viktigt att skapa kontinuitet och en positiv inlärningsmiljö. Dagvård, förskola och skola bör samarbeta i frågor som hänför sig till barns utveckling och inlärning. Samarbetsformerna kan vara gemensamma seminarier, skolnings- och temadagar för respektive sektorers pedagoger, studiebesök i dagvård/förskola/skola och informationsmöten. 17. Målet med samarbetet är att varje barn garanteras en lyckad övergång från förskola till skola samt kontinuitet i vård och undervisning. Samarbetsformerna varierar inom kommunen beroende på avståndet mellan förskola och skola. Vid övergång från förskola till nybörjarundervisning hör dock följande förfaringssätt till samtliga förskolor/skolor: Barnen bekantar sig med sin egen närskola under förskolåret o skolbesök o skolan informerar de blivande elevernas föräldrar i maj o väneleverna stöder nybörjarna i skolstarten Specialbarnträdgårdsläraren kartlägger förskolelevernas skolfärdigheter Klassläraren och specialläraren bekantar sig i slutet av vårterminen med förskolebarnen och förskolans verksamhet Förskolans lärare deltar i en överföringspalaver med klassläraren i årskurs 1 För kontinuitet i stödåtgärderna för en elev sker vid behov en återkoppling under höstterminen. Initiativet till återkopplingen tas av klassläraren. Det är viktigt att sträva efter att läroplanerna för dagvård, förskola och skola bildar kontinuitet.

22 9.3. Övriga samarbetspartners Utöver elevvårdsgruppen är församlingen och olika kommunala aktörer så som biblioteket, idrottsväsendet, invandrarbyrån samt olika privata aktörer, förskolans naturliga samarbetspartners Samarbete mellan den personal som genomför förskoleundervisningen i Raseborg För att kunna garantera en jämn kvalitet i förskolan är det viktigt att alla lärare i förskolan samarbetar. Det bör ske en gemensam, regelbunden genomgång och revidering av läroplanen. Personalen kan hålla gemensamma träffar där man diskuterar och utvecklar förskolans innehåll, metoder samt övriga arrangemang gällande förskoleverksamhet ANORDNANDET AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN I SAMMANSATTA GRUPPER INOM DAGVÅRDEN I detta skede ordnas förskoleundervisning i Raseborg endast inom dagvården. Det kan dock finnas olika lösningsmodeller framöver, exempelvis i samband med den grundläggande utbildningen. Heldagsgrupp Förskoleundervisning kan ges i enskilda eller i sammansatta grupper i dagvården. Strävan är att det i sammansatta grupper vari ingår även heldagsbarn i åldern 3-5 år, finns minst en person med behörighet för förskoleverksamhet samt en annan person med barnträdgårdslärarbehörighet och en tredje person med behörighet på minst skolnivå för vårduppgifter. Halvdagsgrupp Då förskoleundervisning ges i sammansatta halvdagsgrupper vari ingår även halvdagsbarn i åldern 3-5 år, strävar man efter att det finns minst en person med behörighet för förskoleverksamhet samt en annan person med behörighet på minst skolnivå för vårduppgifter. Verksamheten i sammansatta hel- eller halvdagsgrupper kan verkställas så att alla barn delvis har samma program. Gemensamma verksamhetsformer kan då vara sång, musik, gymnastik, skapande, forskande, sagoläsning och vardagliga

23 sysslor och samtalsämnen. Verksamheten och förväntningarna/kraven på barnen skall då vara anpassade efter barnens olika ålder och utvecklingsstadier. Utöver gemensamma aktiviteter skall barnen delas in i mindre grupper där förskolebarnen vissa delar av dagen eller för vissa särskilda uppgifter bildar en egen grupp. Förskolebarnen skall följa sin läroplan. 11. UPPGÖRANDE AV VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN För varje förskolegrupp skall finnas en verksamhetsplan. Planen uppgörs terminsvis och godkänns av dagvårdschefen. Planen skall utgå från läroplanen och från barnens/gruppens intressen och behov. Barnen skall tillfrågas och ha möjligheter att aktivt delta i planeringen av de teman man tar upp i förskolan INTYG ÖVER DELTAGANDE I FÖRSKOLEUNDERVISNING För genomförd förskola ges inte några betyg eller annan bedömning. För att ge ett positivt minne av förskolan, kan man ge ett trevligt utformat dokument/intyg till barnen. 13. UPPFÖLJNING AV BARNS UTVECKLING OCH INLÄRNING Lämpliga metoder för uppföljning av barns utveckling och inlärning är observation och regelbunden dokumentation av barnens dagliga aktiviteter. Den s.k. Portfoliometoden, där barnen själva aktivt får vara med i dokumentationen, kan med fördel användas för detta ändamål. Utöver detta kan barnens utvecklings- och inlärningsprocess följas upp med hjälp av olika uppföljningsuppgifter. Det är viktigt att föräldrarna tas med i uppföljningen av sitt barns utveckling. Föräldrasamtal (kvarter) ger tilläggsinformation till bägge parter. 14. FORTGÅENDE UTVÄRDERING AV FÖRSKOLAN Utvärderingen av förskoleundervisningen bör vara en fortgående process, där barn, föräldrar och personal kan delta. Ett sätt utvärdera är att tillsammans

24 med föräldrarna föra regelbundna samtal, där man ger och får respons utgående från aktuella händelser i förskolan. Enkäter är ett annat alternativ till utvärdering. I en enkätförfrågan som är anpassad för denna åldersgrupp (TAK), får förskolebarnen årligen uttrycka sin åsikt om förskolan. I fostrarteamet utvärderar man hur man har lyckats ta hänsyn till barnens utvecklingsnivå, ålder och individuella behov. Personalen bör också tillsammans analysera sin egen verksamhet och bedöma hur väl man nått läroplanens mål. Utgående från läroplanen görs regelbundet en utvärdering av verksamheten, där man bedömer hur innehållet och de uppställda målen förverkligats. Utvärdering av förskolan bör ske regelbundet och personalen bör ges möjlighet och uppmuntras till kontinuerlig fortbildning. Bilaga 1. MÅL OCH CENTRALA ÄMNESINNEHÅLL * Språk och interaktion * Matematik * Etik och livsåskådning * Natur och miljö * Hälsa * Fysisk och motorisk utveckling * Konst och kultur SPRÅK OCH INTERAKTION Mål Stöda en mångsidig språklig utveckling samt användandet av språket som kommunikationsmedel. Utveckla den sociala förmågan. Utveckla barnets språkliga medvetenhet. Innehåll - diskussioner, instruktioner - samtala, lyssna, ställa frågor, svara, dra slutsatser - erbjuda erfarenheter, upplevelser - rim och ramsor - gåtor - förklara händelseförlopp - studera böcker, läsa tillsammans - sagor, dikter, sånger

25 Berika ordförrådet. Väcka och stöda intresset för språket samt lägga grunden till läs- och skrivinlärning. Uppmuntra barnet att koncentrera sig, lyssna, minnas och försöka förstå. Uppmuntra barnet till en positiv attityd till det egna modersmålet och till andra språk. - lek med ord, bokstäver, uttryck, texter och språkljud i sammanhang som är bekanta för barnet - hitta på egna sagor och berättelser samt illustrera dessa (sagotering) - återge sagor - logiskt berättande - lek med språkrytmer, ljud, stavelser - gestaltningsövningar, pussel - läsriktning Förebyggande av läs- och skrivsvårigheter. MATEMATIK Mål Utveckla och uppmuntra till självständigt tänkande, förmåga att reflektera och lösa olika frågeställningar och problem. Utveckla minnesförmågan. Utveckla förmågan att förstå orsak och verkan. Utveckla förståelsen av matematiska begrepp. Uppmärksamgöra barnet på matematiska fenomen som förekommer i vardagliga situationer. Öva koncentrationsförmågan och Innehåll - lekar, spel, sånger, berättelser, diskussioner, arbetsuppgifter - konkretisera och utforska - genom att klassificera, jämföra, ordna och sortera antal, färger, former, ämnen, material, fenomen och andra egenskaper - reflektera över sitt eget tänkande, möjlighet att lösa problem - experiment och laborerande - matematiska begrepp t. ex:. först, sist, på ena/andra sidan, under, utanpå, ovanför, i mitten, bakom, framför,storlek, längd, vikt, hel/halv, vänster/höger - bekanta sig med tidsbegrepp t.ex. natt/dag, dagar, månader, år, timmar, idag, igår, i morgon

26 förmågan att ta emot instruktioner enskilt och i grupp. ETIK OCH LIVSÅSKÅDNING Mål Utvecklar förmågan att värdera, motivera och ansvara för sina handlingar. Utvecklar förmågan till empati Lär sig betydelsen av ärlighet och rättvisa. Vett och etikett, att följa regler, gränser. Bekantar sig med och utvecklar förståelsen för andra kulturer. Att tillsammans med barnet söka svar på barnets frågor kring livet, känslor och värderingar. Att lära känna till kyrkoårets högtider och kyrkliga förrättningar. Innehåll - rätt/fel, god/ond - ärlighet, jämlikhet och rättvisa - ta ansvar - lösa konflikter konstruktivt - respektera olikheter, vänlighet, tolerans - följa regler och acceptera gränssättningar - bemötande av andra barn och vuxna - vanliga etikettsregler - möjlighet till stillhet - bekanta sig med religiösa högtider och traditioner, kyrkobesök -beröra kyrkliga förrättningar s.s. dop, bröllop, begravningar - den vuxne skall bemöta barnens frågor på ett sakligt, professionellt och äkta sätt - familjens religiösa åskådning skall beaktas

27 NATUR OCH MILJÖ Mål Erbjuda barnen erfarenheter och upplevelser i naturen. Uppmuntra att uppskatta och respektera naturen. Uppmuntra barnen att reflektera kring händelser i naturen och sin närmiljö. Lära barnen känna sin närmiljö/hembygd. Innehåll - bekanta sig med naturen - mulleverksamhet eller annan naturoch miljöfostran - bekanta sig med frågeställningar kring människan, djur, växter, årstider, dygnets växlingar - hålla rent i naturen - bekanta sig med olika yrken i barnens näromgivning samt med vardagssysslor och rutiner HÄLSA Mål Påverka barngruppens verksamhet så att alla i gruppen känner sig trygga och att interaktionsfärdigheterna stärks. Innehåll -motverka mobbning - iaktta och ingripa (genast då det behövs) i gräl och konflikter - göra barnen medvetna om sitt eget agerande och konsekvenserna av detta - träna den sociala kompetensen Lära barnen sunda vanor. Goda seder och bruk. Öka barnens medvetenhet om fysiska aktiviteters betydelse för välbefinnandet. -uppmärksamgöra barnen på vikten av hälsosamma matvanor och tillräcklig sömn -variera verksamheten mellan arbete och vila -kläder efter väder -tandvård -iaktta hygien i olika situationer -uppmuntra barnen att självständigt klara dagliga rutiner

28 Säkerhet. -träna trafikbeteende -lära känna sin näromgivning -delta i utrymmesövningar -ta till tals aktuella händelser som påverkar känslan av trygghet i barnens näromgivning FYSISK OCH MOTORISK UTVECKLING Mål Innehåll Väcka och uppmuntra barnets intresse för och glädje i att röra sig. - möjlighet till att öva upp olika kroppsfunktioner och sinnen Tillfredsställa barnets dagliga rörelsebehov och träna muskelgrupperna. Stöda barnet i att öva upp sin kroppsoch rumsuppfattning och sina sinnen. Utveckla barnets motorik. Lära sig följa regler, instruktioner, samarbeta och ta hänsyn. - lekredskap som uppmuntrar till rörelse och lek (utom- och inomhus) - hoppa, springa, gå klättra, krypa, åla, kasta, balansera, hänga, rulla - med hjälp av mångsidig verksamhet öva: koordination, reaktionsförmåga, rytm, spänst, smidighet, muskelstyrka, uthållighet, snabbhet - sagogymnastik, drama, rörelse till musik, spel, lekar och tävlingar

29 KONST OCH KULTUR Mål Ta till sig och föra vidare sitt kulturarv. Utveckla barntes känsloliv, uttrycksförmåga, kunskaper och färdigheter. Utveckla barnets fantasi, kreativitet och sinne för estetik. Ge konstupplevelser och erfarenheter samt möjligheter att själv experimentera. Innehåll -upptäcka och utnyttja det kulturutbud som finns i närmiljön - iaktta, erfara och uppleva omgivningen - bekanta sig med konst av olika slag - själv få pröva på och producera i olika material och tekniker - bearbeta känslor via konsten - bekanta sig med färglära: grundfärger, färgblandningar, nyanser, ljus/skugga - leka, experimentera, fantisera, bygga, forma Utveckla barnets förmåga att uttrycka sig mångsidigt och att göra det bekant med olika redskap och material och metoder. Stimulera barnets förmåga att skapa, planera, arbeta koncentrerat och uthålligt, att utvärdera och slutföra sitt arbete. Utveckla finmotoriken. - hobbyarbete: klippa, limma, riva, färga, måla, vika... -textilarbete t.ex. sy, väva, trä, tvinna, fläta, knyta, textiltryck, rep- och garnarbeten... - träslöjd t.ex. spika, såga, borra... - bekanta sig med hantverk som yrke

30 Lära sig att respektera eget och andras arbete, vara tolerant och se att mångfald är berikande. Låta barnet få uppleva skaparglädje Väcka intresse och glädje för musik, uppmuntra att uttrycka sig via musiken. Lyssna och koncentrera sig. Bekanta sig med olika musikinriktningar, olika instrument och musikens grundbegrepp. samt olika hushållsarbeten: baka, diska, städa, laga mat... - delta i vardagssysslor tillsammans med vuxna -sjunga, spela och röra sig till musik; rytm och takt -lyssna till och definiera olika ljud i omgivningen, tystnaden -sånglekar: finger-, rörelse-, ringlekar, dans, musiksaga, drama, instrument -att lyssna till olika sorters musik: hög/låg, långsam/snabb, stark/svag, dur/moll

31

32

33