SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktiges sessionsal, 08:00-12:00 Öppet sammanträde för allmänheten

Transkript

1 SÖDERHAMNS KOMMUN Nämnd Plats och tid Utses att justera Kommunfullmäktiges sessionsal, 08:00-12:00 Öppet sammanträde för allmänheten Johannes Tyve Justeringens plats och tid Förvaltningshuset, , kl 08:00 Paragrafer Underskrifter Alexandra Gard, ordförande Ing Marie Sundling, sekreterare Johannes Tyve, justerare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Paragrafnummer Nämnd/Styrelse Tid för anslag Förvaringsplats för protokollet s förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn Underskrift Anna Lundberg Nordin

2 Närvaroförteckning Beslutande Alexandra Gard (S), ordförande Gun Källgren (S) Johannes Tyve (S) Erik Sköld (S) Jan-Eric Berger (C) Eva-Mai Mineur Tynong (SD) Jonas Lindberg (M) Teresa Vanova Benke (L) Benny Gustafsson (V) Claes B Jacobson (MP) Christer Ödmann (SD) Ersättare Susanne Klevbert (S) Hannes Vainionpää (S) Patrik Tinglöf S) Henrik Viberg (S) Martina Eriksson (C) Tony Svensson (SD) Maria Leander (M) Maria Hansson Nielsen (KD) Carina Toner Jansson (V) Elin Vestling (MP) Ersättare för Claes B Jacobson (MP) Liselott Larsson (SD) Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x x x x x x x x Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x Övriga närvarande Per Granath, förvaltningschef Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Camilla Törnlund Nygren, rektor, 121 Annica Norlin, ungdomssamordnare, 122 Markus Thorsteinsen, kvalitetscontroller, 123 Pernilla Lund, kvalitetscontroller/utredningssekreterare, Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2

3 Innehållsförteckning Närvaroförteckning... 2 Innehållsförteckning Presentation av ny rektor Information från ungdomssamordnaren Verksamhetsredogörelse för förskola och grundskola 2015/ Ekonomisk rapport Budget Personaltäthet per Beslutsattestanter Rapport över effekterna på förskolorna efter att 15-timmarsregeln har tagits bort Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Skolriksdag Muntliga rapporter Begäran om att ianspråkta investeringspengar för ombyggnation av förskolelokaler.. 52 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

4 121 Presentation av ny rektor Beslut tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet Camilla Törnlund Nygren, ny rektor för Norrtullskolan B åk 4-6 och Stugsunds skola presenterar sig för nämnden. Nämnden hälsar Camilla välkommen till den nya befattningen i barn- och utbildningsförvaltningen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4

5 122 Information från ungdomssamordnaren Beslut tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet Information om det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) lämnas till nämnden. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för hur en ung människas liv kommer att utvecklas. En ungdom som aldrig har påbörjat, har avbrutit eller inte har fullföljt sin gymnasieutbildning på ett nationellt program eller motsvarande kan hamna i en situation, där vägen till vidare utbildning eller arbete begränsas. Det är därför viktigt att samhällets insatser för ungdomar sätts in, så att ungdomarnas utvecklingsprocess kan fortgå utan längre avbrott. Det är också viktigt att insatser som görs tar sin utgångspunkt i ungdomarnas behov, förutsättningar och mål. Kommunerna har skyldigheter och ansvar genom sitt aktivitetsansvar för ungdomar. Detta förtydligades även i Skollagen den 1 januari Målgruppen Ungdom i åldern år som inte avslutat eller fullföljt gymnasieutbildning. Elev som hoppar av gymnasiet eller som inte påbörjar gymnasiet efter grundskolan Elev som har studiebevis ingår i kommunens ansvar då det saknas betyg i ämnen. Elev som går på introduktionsprogrammet (IM). Elev har fullföljt en gymnasieutbildning om han eller hon fått ett examensbevis. Ungdomssamordnaren Ungdomssamordnaren ska hålla sig informerad om vilka ungdomar som omfattas av ansvaret (KAA). Informationen inhämtas från grundskolan, gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen eller från annan myndighet. Ibland kontaktar även ungdomen själv eller anhörig. Ha ett stort och bra nätverk i kommunen så att kontakter kan skapas snabbt. Ungdomssamordnaren ska föra register och dokumentera insatserna på lämpligt sätt. Kommunens skyldighet regleras i 29 kap. 9 Skollagen. I förordningen (2006:39) finns det reglerat vilka uppgifter kommunerna får behandla i registret de för över ungdomarna. Rapportera in till Skolverket via Statistiska Centralbyrån om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Syftet med insamlingen är att få ökad nationell kunskap om de ungdomar som omfattas. Övergång från grundskolan till gymnasiet Ungdomssamordnaren har nära kontakt med grundskolan och gymnasieskolan. Från grundskolan arbetar ungdomssamordnaren med de elever som skolan har oro för, att de inte kommer att fortsätta sina studier. Ungdomssamordnaren och ungdomen skapar en relation så att ungdomssamordnaren kan följa med hela vägen över till gymnasiet. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

6 Forts 122 Om eleven inte kommer på uppropet första dagen så kontaktas ungdomen omgående och ett möte bokas med berörda så att de som kan stötta till vidare studier. Om ungdomen inte har som mål att gå på gymnasiet erbjuds en plats hos Ung i Söderhamn, där handledarna jobbar aktivt med tillbakagång till skolan eller annan aktivitet. Viktigt är att stödja ungdomen och att visa vilka alternativ som finns så att de inte står utan aktivitet på dagarna. Läget i juni elever är inte behöriga till gymnasiet: 26 elever Börjar på individuella programmet (IM) 3 elever Fortsatta studier grundskolan 2 elever Individuella programmet (IM PRO) 5 elever Nationellt program 3 elever Utflyttade 6 elever Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Jämförelser ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret (KAA) ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret (KAA) 50 ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Projektet UNG i Gävleborg Målgruppen är ungdomar mellan år som genom individanpassade aktiviteter och verktyg ska ges ökade förutsättningar att närma sig arbetsmarknaden. Verksamheten sker genom förstärkning av befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser och beprövade metoder. Genom ett individcentrerat arbetssätt sker insatser såsom: Uppsökande verksamhet Kartläggning Individuellt stöd och coachning Motiverande samtal och aktiviteter Friskvård och hälsa Studie- och yrkesvägledning Utbildningsinsatser Praktik- och lärlingsplatser Matchning Målet är att medverkande ungdomar, utifrån sina förutsättningar, kommer i utbildning, praktik, jobb eller egenföretagande. Gävleborg har en starkt könssegregerad arbetsmarknad där projektet vill göra skillnad genom att belysa och möjliggöra utbildnings- och yrkesval som bryter mönstren. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

7 Forts 122 Projektet ägs av Region Gävleborg med verksamhet och insatser i tio delprojekt, ett i varje kommun. Ung i Gävleborg finansieras av Europeiska socialfonden och länets tio kommuner. För att åstadkomma ett individcentrerat arbetssätt som underlättar ungas etablering på arbetsmarknaden arbetar Ung i Gävleborg i nära samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Projektet startade i februari UNG i Söderhamn UNG i Söderhamn är ett delprojekt till UNG i Gävleborg där man bl a arbetar med nedanstående: Aktiviter Både i grupp och individuellt Hälsa Hemmiljö KomTek Visionen är att våra ungdomar ska få in så bra rutiner gällande god hälsa där vi fördjupar vår vägledning genom att försöka göra så hälsosamma val som möjligt gällande kost och motion. Tanken med lokalerna är att de ska kännas som en hemmiljö man gärna återvänder till. Väcka intresse för teknik och entreprenörskap hos ungdomarna. Social frukost Äter frukost tillsammans en gång i veckan. Ibland lagas även lunch. Studiebesök Trygghet Väcka intresse samt att finna motivation till att vilja göra en förändring i sitt liv som till exempel genom studier, praktik eller arbete. Värdegrund Att synliggöra både personer och grupper som befinner sig inom och utanför normen, inkludera utan att fokusera på problem eller avvikelser Resultat 4 av ungdomarna som deltog innan sommaren återgick till gymnasiet i augusti har förlängd tid i UNG i Söderhamn 5 nya har skrivits in under oktober och november 1 kommer under november att börja praktik på en förskola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7

8 123 BUN/2016/0006/600 Verksamhetsredogörelse för förskola och grundskola 2015/2016 Beslut tar del av verksamhetsredogörelsen och lägger den till handlingarna. Ärendet Verksamhetsredogörelse för förskola och grundskola läsåret 2015/2016 redovisas. Beslutsunderlag Verksamhetsredogörelse för förskola och grundskola 2015/2016. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Inledning och syfte Syftet med verksamhetsredogörelsen är att påvisa vad som skett inom verksamheten under det senaste året. Fokus ligger på att återge vad som gjorts under året utifrån ett pedagogiskt perspektiv men med avsikten att inte bli en ny kvalitetsredovisning i dess omfattning. Verksamhetside I Söderhamn ska barn och elever möta lärandemiljöer som uppmuntrar och tränar dem att utvecklas till entreprenöriella individer. Detta ska ske genom att samtliga verksamheter kännetecknas av ett entreprenöriellt förhållningssätt. Barns och elevers framgång är förskolans och skolans ansvar genom att vi arbetar med att synliggöra lärandet, delaktighet, meningsskapande och känsla av sammanhang - alla ska lyckas, känna stolthet och uppleva ett lustfyllt lärande. Medarbetare arbetar i en lärande organisation där vi ser vårt lärande, är delaktiga och får våra kunskaper insatta i en helhet och i ett sammanhang. Vi utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och har ett inkluderande förhållningssätt. Utvecklingsområden 2015/16 Under det gångna läsåret har det systematiska kvalitetsarbetet varit en central del i verksamheten. Utifrån den analys som genomfördes under läsåret 2014/2015 prioriterades följande utvecklingsområden för läsåret 2015/2016: Pedagogisk dokumentation/systematiskt kvalitetsarbete Barn/elevers inflytande och delaktighet Språk och kommunikation Normer och värden Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

9 Forts 123 Utvärdering/analys läsåret 2015/2016 Förskolan Språk och kommunikation Förskolorna arbetar mycket med språk och kommunikation. Man använder sig bl.a. av TAKK (tecken som stöd)och Bornholmsmodellen. Förskolorna använder sig av språkassistenter och språkelever där det finns barn med annat modersmål, vilket har visat sig vara mycket bra för dessa barn. Språkassistenterna blir bron mellan språken. Flera förskolor har haft språk och kommunikation som prioriterat mål. Pedagogerna pratar om vikten av att lyssna och ta barns samtal på allvar. Arbetet med barns inflytande och demokrati främjar också språket. Förskolorna har ett målinriktat arbete med språk och kommunikation. På vissa förskolor finns stor kunskap om hur man arbetar med barn med annat modersmål. De delar med sig av sin kunskap till de förskolor som är nya på området. Förskola och hem Det läggs stor vikt vid att föräldrarna ska känna sig trygga med förskolan. Inskolningen är viktig. Förskolorna har föräldraråd och föräldramöten. Alla vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal. Stor vikt läggs vid den dagliga kontakten. Några förskolor skriver månadsbrev och har förslagslådor i hallen. Alla förskolor har dokumentationer uppsatta i hallen som visar barnens lek och utveckling på förskolan. Några förskolor har visat film för föräldrarna där uppdraget stått i fokus. Lillberget och Kilsmyran har haft föräldracirklar på olika språk. Där har man tagit upp vad förskola är, lagar och riktlinjer i Sverige. Språkassistenterna är en bro mellan föräldrar som inte pratar svenska och förskolan. Föräldrar erbjuds också att dela med sig av sitt språk och sin kultur. Många pedagoger upplever att det är svårt att få föräldrar intresserade på ett djupare plan. Att visa film om lärande och utveckling både på föräldramöten och utvecklingssamtal har visat sig vara bra. De förskolor som har nyanlända barn kommer att erbjuda någon form av föräldramöte/cirklar på olika språk då det visat på LB/KM att det skapar mycket bra kontakt med föräldrar och förståelse för det svenska systemet. Normer och värden Förskolan arbetar mycket med normer och värden i sitt vardagsarbete. Ett stort arbete läggs ner på relationer mellan barn och vuxna. En förskola har förbjudit skojbråk. Det finns likabehandlingsgrupper på förskolorna. Barnen får gå trygghetsvandringar. På flera förskolor finns s.k. normlådor eller dilemmalådor där man diskuterar värdegrundsfrågor. Det finns likabehandlingsgrupper och någon förskola har arbetat med olikheter t.ex. funktionshinder. I den självvärdering som personalen och förskolecheferna gjort kan vi se att de skattar sig något lägre i år. Det tyder på att i år har den varit en reell del av SKA-arbetet och diskuterats mer ingående. Då är det naturligt att värdet sjunker. Planerna mot diskriminering och kränkande behandling kan fortfarande bli mer konkreta och beskriva tydligare vad man faktiskt gör. Större vikt måste läggas vid utvärderingarna. Många skriver fortfarande för någon annan. Vi måste bli bättre på att ge feedback. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

10 Forts 123 Kvalitetsarbete Alla förskolor arbetar utifrån kommunens centrala årshjul för systematiskt kvalitetsarbete. Vi använder oss av bl.a. Lars Thorins material. SKA- arbetet är implementerat hos förskolecheferna och några förskolor har byggt ut årshjulet utifrån egna behov. Arbetet med pedagogisk dokumentation bidrar till ökad kvalitet i arbetet på förskolorna. Där nätverken lyfts och bidrar till bättre kvalitet för alla förskolor och därigenom en ökad likvärdighet. Arbetet med SKA har kommit långt inom förskolan men kan inte ses vara ett naturligt inslag i arbetet, som är målet. Förskolecheferna kommer att arbeta för mer likvärdighet under 16/17. Kollegialt lärande Förskolans nätverk har arbetat med boken Lyssnandets pedagogik och utifrån uppgifter mellan gångerna diskuterat olika dilemman. Flera förskolor har arbetat med att filma för att sedan diskutera pedagogiska frågor i personalgruppen. Det finns olika grupper på förskolorna t.ex. likabehandlingsgrupper, IKT-grupper etc. som genom kollegialt lärande ser till att alla får kunskaper. Vi har bra kollegialt lärande på förskolorna som bör fördjupas under 16/17. Barn/eleversinflytande och delaktighet Alla förskolor har arbetat med barns inflytande och flera förskolor har haft barns inflytande som prioriterat mål. Arbetet har kommit en bra bit på väg och diskussioner har förts på alla arbetsplatser. Alla förskolechefer har barnråd med de större barnen. Arbetet med pedagogisk dokumentation gör att man kan synliggöra barns intressen och analysera deras behov. Det arbetet måste intensifieras under 16/17. Nätverket har också bidragit till arbetet genom att man kan diskutera med personal från andra förskolor. Många förskolor arbetar med val d.v.s. att barnen har möjlighet att själv välja aktiviteter. En avdelning på en förskola har också arbetat aktivt med demokrati. Här har pedagogerna utvecklat arbetet tillsammans med barnen. Stor vikt har lagts vid att alla ska vara delaktiga i arbetet och ta ansvar över förskolan. Ett samhälle i miniatyr säger de själva. Ett fantastiskt arbete som alla ska lära sig av. De har berättat på skolforum, men tillsammans med förskolecheferna får vi fundera hur vi ska sprida detta vidare. Arbetet är alltså påbörjat men måste fördjupas under 16/17. Grundskola- fritids Måluppfyllelse och kunskapsresultat Förändringen av uppnådda betygsresultat gentemot föregående år kan sammanfattas med följande tabell. Betyg alla ämnen Betyg EN, MA, SV Meritvärde Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10

11 Forts 123 Tabellen ovan visar att samtliga resultat (betyg i alla ämnen, betyg i Ma, Sv, Eng och meritvärdet) försämrats för pojkarna och förbättrats för flickorna i åk 7 gentemot föregående år. I åk 6 har båda könen förbättrat sina resultat vad gäller betyg i alla ämnen och betyg i Eng, Ma, SV/SVA men där meritvärdet försämrats gentemot föregående år. Resultaten i åk 8 är de som försämrats på flest områden. I åk 9 har merparten av resultaten förbättrats där pojkarna förbättrat samtliga resultat. Vad säger då tabellen oss? Egentligen informerar den oss om att vi har variationer mellan årskurserna och över åren vilken utifrån ett likvärdighetsperspektiv inte kan tolkas positivt. Vi behöver därför se hur stora variationerna är inom respektive resultatområde och hitta förklaringar till dess variation. Tabellen syftar därmed till att ge en överblicksbild av kommunens resultat. I tabellen nedan ges ytterligare en insikt i att det råder variation mellan skolorna där de högsta respektive lägsta resultaten synliggörs. Noterbart är att i flera av måtten så tenderar skillnaderna mellan det högsta respektive lägsta värdet att minska ju högre årskurs. Åk Resultat Högst Lägst Skillnad Högst Lägst Skillnad Högst Lägst Skillnad 6 Betyg i alla ämnen 100% 64% 36% 100% 55% 45% 100% 66% 34 EN, MA, SV 100% 68% 32% 100% 67% 33% 100% 77% 23 Meritvärde Betyg i alla ämnen 80% 60% 20% 75% 58% 17% 90% 64% 26 EN, MA, SV 92% 72% 20% 80% 74% 6% 95% 74% 21 Meritvärde Betyg i alla ämnen 71% 49% 22% 75% 65% 10% 78% 62% 16 EN, MA, SV 80% 63% 17% 85% 71% 14% 83% 71% 12 Meritvärde Betyg i alla ämnen 81% 73% 8% 89% 71% 18% 95% 66% 29 EN, MA, SV 93% 77% 16% 91% 78% 13% 100% 77% 23 Meritvärde Ett mönster i betygsstatistiken som vi kunnat se under flera år är hur betygen i årkurs 8 dippar gentemot övriga årskurser. Något som legat till grund för diskussion för ledningsgrupp, rektorer, lärare och elever. Där olika förklaringsfaktorer lyfts fram såsom pubertet, mycket som lockar i den här åldern, betygskultur, motivationsaspekter, stort hopp mellan 7:an och 8:an m.m. Det som dock är oroande är att dippen är utmärkande djup avseende betyg i samtliga ämnen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11

12 Forts 123 Något som är glädjande är utvecklingen av meritvärdet där vi kan se en gradvis stegring sedan 2011, där det finns elever som har uppnått det högsta möjliga meritvärdet på 340 poäng. Vi kan dock fortfarande konstatera att meritvärdet ligger under rikssnittet (rikssnittet år 2016=år 2015) Meritvärde Åk 9 övertid Söderhamn Riket totalt 216, Undervisning och lärande En insats inom undervisning och lärande är Norrtullskolans arbete som med hjälp av Invigos som stödjer elevers skriv- och språkutveckling i skolans alla ämnen. Invigos är uppbyggt utifrån språkutveckling, bedömning och planering. Där språkutvecklingen anpassas till varje individ och är uppdelad i faser. Bedömningen är baserad till stor del på formativ bedömning Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12

13 Forts 123 och ligger till grund som en lätt överskådlig dokumentation som underlättar lärarens betygsättning och gynnar sammarbeten över ämnesgränserna. Arbetet med att tidigt upptäcka elever i behov av anpassningar eller särskilt stöd har på flera skolor utvecklats ytterligare, vilket har lett till att flera elever som befarats riskera att inte nå målen i åk 3 och 6 har lyckats. Den särskilda lågstadiesatsningen har bidragit till en högre personaltäthet runt de yngre eleverna och inneburit förbättrade möjligheter till stöd för elever som behövt det. I de fall då studiehandledning har fungerat har det inneburit att många av våra nyanlända elever fått möjlighet både att uppvisa kunskaper de redan har men dessutom få det stöd de behöver för att nå uppsatta mål. Tyvärr har inte alla nyanlända elever fått studiehandledning på modersmålet då personal saknats. Grundläggande värden och inflytande Andelen anmälningar till huvudmannen angående kränkningar varierar stort mellan kommunens skolor. Detta kan bero på att vissa rektorer är mer benägna att anmäla eller att kränkningar förekommer mer frekvent på vissa skolor. Samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan har utvecklats positivt under året. Elevers inflytande organiseras främst genom klass- och elevråd som generellt fungerar bra. Inflytande över planering och utvärdering av undervisningen är ett utvecklingsområde. Ett initiativ för att ge eleverna kunskap om inflytandefrågor genomfördes under våren som ett miniprojekt, då elever i åk 6-9 i Stenberga och Sandarne fick en heldagsutbildning av demokratiakademin. Trygghet och studiero Arbetet med att revidera skolornas planer mot kränkande behandling och diskriminering har utvecklats, men behöver på några skolor bli mer konkreta med hänsyn till analys av tidigare insatser. Många skolor har i syfte att öka tryggheten för eleverna i arbetet med särskilda insatser, som t ex placering och öppettider för elevcafeterior, fler vuxna ute på raster, extra resurspersonal och ändrad användning av lokaler. På några skolor har situationen i matsalarna inte varit bra. Stora elevgrupper som tvingas äta under en begränsad tid har medfört en stressig matsituation och för mycket mat som hamnar i slaskhinkarna. I Sandarne löstes problemet genom att några elevgrupper fick äta lunch i klassrummen. Resultatet av vårterminens elevenkät angående upplevda kränkningar har efterarbetats på skilda sätt i våra skolor. Representanter i det centrala elevrådet hävdar att inget efterarbete gjorts i några skolor. Ledning och utveckling av verksamheten Många rektorer arbetar med ett väldigt stort antal underställd personal. I takt med att nyanlända skrivits in i skolorna har personalgruppen ökat, men inte ledartätheten. Kopplat till problem med att rekrytera personal med föreskriven kompetens ökar arbetsbelastningen inte bara i rekryteringsarbetet utan också i arbetet med att särskilt stötta anställda som saknar adekvat utbildning. Många rektorer vittnar också om sårbarhet då stöd från t ex skoladministratörer eller elevhälsoteam ser väldigt olika ut i kommunen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13

14 Forts 123 I samband med att rektorer börjat delta i kommunens ledarutvecklingsprogram uppstår från flera rektorer frågor om hur man ska hantera förväntningar på mycket större regelbundenhet i enskilda samtal med medarbetare. Huvudmannens analys Pedagogisk dokumentation/systematiskt kvalitetsarbete (SKA) Förskolan har kommit en bra bit på vägen vad gäller deras systematiska kvalitetsarbete. Det övergripande årshjulet för SKA lever och där lokala arbetsplaner skrivs av arbetslagen utifrån förskolechefens handlingsplan för verksamheten. Ett arbete som succesivt arbetats in för att få till en delaktighet och ökad förståelse för varför SKA är betydelsefullt. Arbetet med att förstå den röda tråden i SKA är på god väg. Alla förskolor har påbörjat ett arbete med s.k. pedagogisk dokumentation som kort betyder att man dokumenterar vad som händer under aktiviteter enligt given mall. Efteråt reflekterar man vad som hänt och hur man ska gå vidare. Detta bidrar till att analysen blir tydligare och det man gör blir utifrån barns intressen. Arbetet är påbörjat men är inte en naturlig del i alla verksamheter. Förskolecheferna måste hålla i det påbörjade arbetet. Något som bl.a. sker i de kommunövergripande nätverken som också arbetar med frågan. Något som de flesta förskolechefer har infört i sina verksamheter är något som kallas måndagsplanering. Detta innebär att varje måndag reflekterar och planerar all personal individuellt under dagen och tillsammans mellan kl där en agenda arbetas fram utifrån behov. Då dessa planeringsdagar är centrala för verksamheten betonas vikten av minnesanteckningar vilket leder till ett naturligt steg i den dokumentationskultur som ska råda i verksamheterna. De förskolchefer som under 2015/2016 inte infört planeringsmåndagar planerar att göra det under kommande läsår. Något som ses positivit utifrån ett likvärdighetsperspektiv där alla förskolor har ett gemensamt arbetssätt. Genom att känna sig hemma även på andra förskolor underlättar det för medarbetare att byta arbetsplats vilket ses som utvecklande för alla parter. Förskoleverksamheten har blivit bättre på att dokumentera och måndagsplaneringarna har även bidragit till att bli bättre på att reflektera och nästa steg i processen är att vidareutveckla analysförmågan. Till skillnad mot förskolan är grundskolornas SKA av mer varierande kvalité. Rektor arbetar utifrån kommunens årshjul för SKA där det fortfarande finns brister i att föra underlag/resultat vidare ut till medarbetarna och eleverna. Något som kan konstateras efter samtal med elever som inte känner till ex kränknings och trivselenkätens resultat. Med anledning av detta är det centralt att använda det underlag som finns tillgängligt och även använda rätt terminologi för att kopplingen ska bli mer tydlig för elever. Även analysarbetet ses som en avgörande faktor för att ta SKA framåt. Arbetet med SKA ses således fortfarande som en utmaning där rektor/förskolechefer har överlag en god förståelse för SKA men där arbetet måste förankras mer hos lärarna. Hur gör vi då detta? Att arbeta med uppdragsförståelse och helhetsyn är av stor betydelse i detta arbete något som även ligger i linje med kommunens styr- och ledningsfilosofi. Där förankring och Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14

15 Forts 123 implementeringen av M.E.T. (medarbetarfokus, engagemang och tillit) skapar grundförutsättningar för att utveckla medarbetarna till att bli mer delaktig i SKA. Barn/elevers inflytande och delaktighet Alla förskolor har arbetat med barns inflytande och flera förskolor har haft barns inflytande som prioriterat mål. För att få ett arbete på djupet i den här frågan krävs att personalen har kunskap i ämnet. Här behövs samsyn på arbetsplatsen om vad delaktighet betyder. Förskolans nätverk fyller här en viktig funktion. Vikariebristen gör dock att alla inte kan närvara på nätverken, vilket gör att man tappar delar av det kollegiala lärandet. Arbetet har kommit en bit på väg men behöver fördjupas under 16/17. Den grundläggande organisationen kring elevers inflytande och delaktighet, i form av klassråd och elevråd och centralt elevråd, är etablerad och fungerar i stort sett bra för grundskolan. När det kommer till elevernas delaktighet och inflytande runt inlärningssituationen att vara delaktig i planering av sin egen undervisning finns fortfarande en stor utvecklingspotential. Språk och kommunikation Förskolan har en viktig roll i arbetet med språk och kommunikation eftersom det är grunden för allt lärande. I förskolan läggs grunden till hur barnen ska lyckas och få godkända betyg i skolan. Screeningen i första klass blir ett bra hjälpmedel för att se vad man behöver arbeta med. Här blir rutinerna för möten mellan förskola/skola viktiga. Vi måste också skapa nyfikenhet för olika språk och kulturer. Vi behöver bygga broar och skapa förståelse för olikheter. Vi har flera förskolor som har fått nyanlända barn och behöver skaffa sig kunskap om det arbetet. Här behöver samarbetet med erfarna förskolor stärkas. Vi kan se att vissa förskolor har många nyanlända barn och vissa har inte några. Det blir inte heller bra eftersom barnen då inte får chans att träna på det svenska språket. Vi behöver ha en lämplig sammansättning av svenska och nyanlända barn på alla förskolor. Hur gör vi? Det finns faktorer som är svåra att påverka och däribland kan t.ex. bostäder nämnas. Men en faktor som vi sett givit bra resultat är att ha språkassistenter som bör utvecklas ytterligare utifrån förskolornas behov. Ett konkret utvecklingsområde avser kunskap om Skollagen och svensk lag. När det gäller att utveckla språk och kommunikation ser vi några samarbetspartners som oerhört viktiga. Kulturskolans Kulanprojekt och biblioteket är två. Bra för att alla barn kan samlas runt musik, drama och läsning. En väg in i det svenska språket men också att utveckla det för de som redan kan. Arbetet med ett språkutvecklande arbetssätt är lyft som en prioriterad fråga i kommunen. Alla elever, inte endast de nyanlända utveklar sitt språk genom att medvetet inrikta arbetet på språkutveckling. För att detta arbete ska leda till framgång måste det inbegripa elevens hela undervisning, inte endast under lektioner i svenska och svenska som andra språk. Arbetet är påbörjat, men behöver utvecklas ytterligare. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15

16 Forts 123 Det särskilda arbetet med att arbeta för att våra nyanlända elever så fort det går ska lära sig svenska har utvecklats med hjälp av många kompetensutvecklingsinsatser, men skulle få ännu bättre verkan om vi framöver erbjuder nyanlända elever skolgång i skolor som idag har få nyanlända. Det stöd via Invigos, som idag används vid någon/några skolor i kommunen skulle kunna spridas i fler skolor. Normer och värden Vi ser att normer och värden är ett viktigt område för förskolan, vilket också Skolinspektionen påvisade. Normfrågor måste få ta plats i arbetet. De vuxna måste diskutera sina värderingar. Här är normlådorna och självvärderingsblanketten ett bra verktyg. Det är dock svårt att få tiden att räcka till för arbeta med den på djupet. Här kanske måndagsplaneringarna kan göra att det blir bättre. Vi kan ändå se att den har diskuterats lite bättre i år eftersom resultatet har gått ner. Det betyder att man reflekterat bättre över frågorna. Förskolecheferna behöver diskutera innebörden av frågorna i självvärderingen. Hur garanterar vi rätt förhållningssätt med många visstidsanställda utan utbildning? Hur ska självvärderingsblanketten användas? Arbetet med etnicitet, traditionella könsmönster och barns delaktighet och inflytande måste fortsätta eftersom vi kan se att det är viktiga normfrågor för att alla ska lyckas. Uppdraget att arbeta med läroplanens kapitel 1 och 2 är ett prioriterat arbete i hela grundskolan i Söderhamn. Flera lokala planer mot kränkande behandling och diskriminering har utvecklats och förtydligats. Trots detta arbete inträffar fortfarande allt för många händelser där elever upplever sig kränkta under sin skoldag eller i kommentarer på sociala medier. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot skolor där pojkars och flickors resultat skiljer sig mycket. Sammanfattning prioriterade mål och åtgärder för läsåret 2015/2016 Förskolan Inom förskolan kan vi se en tydlig utveckling i de prioriterade målen, där SKA lyfts särskilt. Den nya organisationen, tror vi, kommer att utveckla förskolan till att bli mer likvärdig i kommunen. Arbetet utifrån Reggio Emilias förhållningssätt har intensifierats under året. Det övergripande nätverket har varit till stor nytta. Det kan vi se i häftet Utvecklingsarbeten i Söderhamns kommun. Vi har en bra IT-utveckling i förskolan med hjälp av lärplattorna. Dessa används både till dokumentation och som ett lärverktyg för barnen. Under året har kunniga pedagoger utbildat sina kollegor, vilket ligger i linje med vårt fokus på att utveckla det kollegiala lärande. Tillgången på lärplattor är däremot väldigt ojämn och vi skulle önska att alla pedagoger hade en egen lärplatta samt att tillgången för barnen också var bättre. Vi har ett mycket bra arbete med nyanlända i förskolan. Vissa förskolor har stor kunskap som vi måste sprida till de förskolor som inte har samma erfarenhet. Språkassistenter har visat sig vara ett mycket bra sätt att bygga broar mellan hem och förskola. Önskvärt är att alla förskolor med behov ska ha språkassistenter. Vi ser att tid för reflektion och planering är ett problem på förskolan och att det inte på något sätt är likvärdigt mellan förskolorna. Förhoppningsvis kommer måndagsplaneringarna att rätta till detta. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16

17 Forts 123 Under året har en kulturanalys genomförts på en förskola. Ett bra verktyg som stämmer bra överens med kommunens styr och ledningsfilosofin. Utifrån personalens syn på hur förskolan fungerar arbetar de själva tillsammans med en handledare från RU-gruppen för att förbättra verksamheten. Arbetssättet är positivt utifrån att förändringsarbetet kommer från medarbetarna vilket skapar en bättre acceptans i förändringsprocessen. Vi planerar att fortsätta med fler förskolor. Vi har en stor utmaning i att rekrytera personal både chefer och förskollärare. Under året har vi haft väldigt få förskollärare som sökt tjänster. Vi måste hitta vägar att locka personal och att människor ska vilja utbilda sig. Här är våra elever från högskolan en viktig länk. Arbetet med VFU är bra och vi måste utveckla det än mer. Ett annat problem är vikarietillgången. Under året har några förskolechefer och chefer på bemanningen träffats regelbundet för att samarbetet ska bli så bra som möjligt. Det finns dock inte så många vikarier att tillgå och vi delar dem med ON som också har svårt att få folk. Grundskolan Grundskolan har under verksamhetsåret haft stort fokus på att skapa en god undervisningssituation också för våra nyanlända elever. Den pedagogiska kompetensen har utvecklats mycket inom området. Under våren 2016 skärptes regelverket kring de nyanlända eleverna beträffande tidig kartläggning av de nyanlända elevernas kunskap vilket med något undantag genomförts och uppfattas positivt. En stor volymökning av elevtalen har bidragit till att flera enheter har utnyttjat sina lokaler maximalt något som ibland bidragit till en mindre god undervisningssituation. Grundskolan är i behov av att förstärka sin digitala utrustning. På flera håll är bristen på tillgång till datorer/lärplattor ett hinder i undervisningen. Grundsärskolan har under året haft en oväntat stor elevökning. De lokaler grundsärskolan har till förfogande är i stort behov av anpassning för den utökade elevgruppen. Fritidshemmen har under året utökat sitt nätverksarbete genom att nu också finnas med i ett regionalt nätverk för fritidshem, i syfte att ytterligare utveckla verksamheten. Inom grundskolan har stort fokus också riktats mot Vågbroskolan som fått ett föreläggande om vite om inte påtalade brister på skolan hanterades. Vid vårterminens slut fanns planer för att åtgärda påtalade brister, samtidigt som skolans undervisningslokaler utökades genom att skoladministrationen flyttade till externt förhyrda lokaler. Även grundskolan brottas med stora problem att rekrytera personal med föreskriven kompetens, vilket resulterat i att ett stort antal lärare anställts på tidsbegränsade uppdrag då de saknar lärarlegitimation. Även rekrytering av skolledare är ett problem som växer. Media fokuserar ofta på ett stort antal elever som inte når målen för utbildningen i samtliga ämnen. För vår kommun innebär det att ca 18 % av eleverna i åk 9 våren 2016 saknade fullständiga betyg. Stora insatser behöver vidtas för en högre måluppfyllelse men samtidigt måste också påpekas att vi i jämförelse med många andra kommuner i regionen har en högre måluppfyllelse. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17

18 Forts 123 Utvecklingsområden 2016/17 Prioriterade mål och åtgärder för läsåret 2016/2017: Pedagogisk dokumentation/systematiskt kvalitetsarbete Barn/elevers inflytande och delaktighet Språk och kommunikation Normer och värden Kollegialt lärande Ledarskap Administration Lokaler Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18

19 124 BUN/2016/0018/042 Ekonomisk rapport Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet s ekonomiska uppföljningsrapport till och med november 2016 visar ett minus på ca kronor. Prognostiserat resultat för 2016 beräknas bli ett minus på kr. Beslutsunderlag Månadsrapport daterad Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande belopp i tkr Verksamhet Utfall period Ack periodbudget Ack utfall period Ack avvikelse Årsbudget Prognos jan-dec 00 Kommunledning och revision Gymnasiesärskola Kulturskola Administration Förskola Grundsärskola Grundskola Gymnasieskola Fritidshem Förskoleklass Summa BUN Prognosticerad årsavvikelse Verksamhet Dec Nov Okt Sept Aug Maj April Mars Feb 00 Kommunledning och revision Gymnasiesärskola Kulturskola Administration Förskola Grundsärskola Grundskola Gymnasieskola Fritidshem Förskoleklass Summa BUN Gymnasiesärskola Den negativa avvikelsen per sista november och i helårsprognosen beror på högre skolskjutskostnader än budgeterat till följd av fler elever än budgeterat, en elev med särskilda behov samt att priset är dyrare än budgeterat troligen beroende på att skolskjutsupphandlingen överklagades och på grund av det har leverantörerna helt styrt priset. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19

20 Forts 124 Kulturskola Verksamheten prognosticerar en nollavvikelse på helår. Att avvikelsen har förbättrats sedan förra månaden beror på att elevintäkter, som var betydligt lägre än budgeterat på vårterminen, har hämtats igen under höstterminen samt att kundfakturor nu har skickats till andra huvudmän för personalkostnader. Administration I verksamheten administration beror den positiva avvikelsen till största delen på BUN:s buffert. Resterande avvikelse beror på nedsättning i tjänst för medarbetare på förvaltningskontoret samt vakanser under del av året inom internservice. På helår beräknas verksamheten ha en positiv avvikelse till följd av något färre som går rektorsutbildningen än budgeterat, något lägre IT-kostnader samt ovan nämnda vakanser och delvis oanvänd BUNbuffert. Förskola Den huvudsakliga förklaringen till avvikelsen per sista november samt i helårsprognosen är fler elever än budgeterat i verksamheten. Detta gör att den interna resursfördelningen, pengen som delas ut till förskolecheferna per barn, genererar en negativ avvikelse. I ökningen av antalet barn finns många asylsökande, för dessa får inte nämnden kompensation genom demografijustering. För de asylsökande barnen får nämnden heller inte ersättning från staten för barn 1-2 år samt inte full ersättning för barn 3-5 år. Övriga avvikelser i förskolan beror på ett ökat behov av extra resurser till barn i behov av särskilt stöd och dubbla kostnader för verksamhetssystem på grund av försening i införande av nytt system. De negativa avvikelserna kompenseras delvis av felbudgetering av lokaler som lagts som en buffert. Grundsärskola Grundsärskolan uppvisar en negativ budgetavvikelse, per sista november samt i helårsprognosen, på grund av fler elever än budgeterat samt höga rektorskostnader i samband med avgång. Det ökade elevantalet genererar ökade kostnader både när det gäller personal, lokalanpassning och skolskjutsar. Även den överklagade skolskjutsupphandlingen har genererat högre priser. Grundskola Grundskolans totala avvikelse per sista november är i princip noll. I verksamheten finns negativa avvikelser för skolskjuts- (se ovan) och IT-kostnader som balanseras av lägre kostnad än budgeterat för skolläkare samt positiva avvikelser hos några rektorer främst tack vare ökade asylintäkter. På helår prognosticerar verksamheten med en nollavvikelse. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20

21 Forts 124 Gymnasieskola Den negativa avvikelsen per sista november och i helårsprognosen härrör till busskortskostnad (se även ovan) för ett högre elevantal än budgeterat. Av elevökningen är en stor del asylsökande elever som nämnden ej får budget för. Fritidshem I verksamheten fritidshem är avvikelsen per sista november och i helårsprognosen mot budget positiv tack vare lägre personal- och IT-kostnader än budgeterat. I verksamheten finns också negativa avvikelser till följd av fler elever än budgeterat i fristående fritidshem, ett ökat elevantal i grundsärskolans fritidshem samt dubbla kostnader för verksamhetssystem. Förskoleklass Avvikelsen i verksamheten och prognosticerad årsavvikelse beror på ökade intäkter för asylelever samt en felfördelning av IT-kostnader mellan verksamheter. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21

22 125 BUN/2016/0015/041 Budget 2017 Beslut beslutar att säga JA till budget 2017 och plan samt att den fördelas per program enligt framlagt förslag. beslutar att säga JA till hur satsningar motsvarande kronor och besparingar som prioriterats i budgetarbetet ska finansieras. beslutar vidare om investeringar upp till ett totalbelopp på kronor per år. Ökade driftkostnader i form av kapitaltjänstkostnader får rymmas inom ordinarie budgetram. I det fall investeringsbehovet förändras används budgeterade medel för kapitaltjänstkostnader till utbyte av möbler och utrustning. Protokollsanteckning Koalitionen M, L och KD avstår från att delta i beslut, med anledning av att man utgår ifrån den kommunalbudget som upprättats av majoriteten S, V och MP. Ärendet s budget 2017 och plan för Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Tidigare beslut, BUN , budget och investeringar Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Budget Budgeten för perioden beslutades av kommunfullmäktige augusti 2015 och ligger fast för alla fyra åren. En budgetuppdatering gjordes av kommunfullmäktige i september För barn- och utbildningsnämnden sker en årlig anpassning av budgeten efter den demografiska utvecklingen. Nämndens verksamheter påverkas olika beroende på beräknad förändring av antalet barn och elever per verksamhet. Inom budgetramen ska nämnden arbeta mot de fokusområden som fullmäktige beslutat om samt genomföra den verksamhet som nämnden ansvarar för. Nämnden beslutar om hur nettobudgetramen fördelas på de olika verksamheterna med tillhörande ambitionsnivå. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22

23 Forts 125 s nettobudgetram för budgetperioden uppgår till: År Ursprungsram Beräknad tilläggsbudget Total budget I beräknad tilläggsbudget ingår beräknad demografijustering utöver den som ligger i ursprungsramen samt kapitaltjänst- och hyreskompensation och ytterligare besparing som en effekt av e-handeln. Budgeten är beräknad per verksamhet och innehåller en budgetreserv på kronor. Satsningar 2017 Nämnden fortsätter under 2017 att satsa på Skolforum, elevinflytande och miniprojekt. Nya satsningar görs genom ett pilotprojekt avseende utveckling av kollegialt lärande för lärare under tre år på Vågbroskolan och Trönö skola samt utökning av nattomsorg. Dessutom görs ytterligare utökning med en skolledartjänst. Sedan tidigare finns beslut om att finansiera, Skolforum, miniprojekt, familjecentral och arbetskläder i förskolan från balanserade pengar motsvarande kronor. Ytterligare behöver ianspråktas av de resultatbalanserade medlen för att finansiera satsningar på kollegialt lärande samt elevinflytande. Resultatbalanserade medel Resultatbalansering BUN Belopp Medel att disponera Balanserade medel per Prognostiserat underskott Intecknat ej använt sedan Återstår Kollegialt lärande PILOT Elevinflytande Återstår Utökningen av skolledartjänsten och nattomsorgen finansieras i nämndens ram. Besparingar För att få en budget i balans måste besparingar på kronor göras. Orsaken till detta är att nämnden inte får full kompensation för de kostnadsökningar som sker bl. a. inom städ, kost, IT. Dessutom beräknas mindre statsbidrag gällande hyror för förskolelokaler på grund av färre asylsökande barn. Utöver det beräknas föräldraintäkterna bli lägre än tidigare. Besparingarna fördelas mellan kulturskola, förskola och grundskola. Inom förskola och grundskola ska besparingarna göras genom minskade vikariekostnader. I planen för de två sista åren i budgetperioden har kraftiga besparingar behövt genomföras för att få en budget i balans. I nuläget har dessa besparingar gjorts generellt. Var besparingarna ska göras beslutas i Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23

24 Forts 125 samband med budgetbeslutet Det kommer att bli en stor utmaning att bibehålla kvalitén i verksamheten med ett ökat elevunderlag och minskade budgetramar. Investeringsbudget Investeringarna fortsätter enligt tidigare beslut som fattats av barn och- utbildningsnämnden. Kommunfullmäktige har beslutat om en investeringsbudget på kronor för budgetperioden Nämnden har prioriterat i första hand investeringar för kronor. Återstående del beslutas senare. Beslutade investeringar är följande: Om- och tillbyggand av Stentägtskolan Färdigställande av Bergviksskolan Nybyggnation av en förskola med 100 platser Tillbyggnad av Stentägtens förskola Omklädningsrum Vågbroskolan Beslutsalternativ 1 beslutar att säga JA till budget 2017 och plan samt att den fördelas per program enligt framlagt förslag. beslutar att säga JA till hur de satsningar och besparingar som prioriterats i budgetarbetet ska finansieras. beslutar vidare om investeringar upp till ett totalbelopp på kronor per år. Ökade driftkostnader i form av kapitaltjänstkostnader får rymmas inom ordinarie budgetram. I det fall investeringsbehovet förändras används budgeterade medel för kapitaltjänstkostnader till utbyte av möbler och utrustning. Ekonomiska konsekvenser Den föreslagna budgeten för 2017 och plan för ryms inom tilldelad budgetram, dock har besparingar lagts in i budget och plan för att komma i ram. I en redan ansträngd organisation ser vi en ökad risk för psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar. Det innebär i sin tur att kvalitén på utbildningen för barn och elever kan försämras vilket också kan påverka elevresultaten. Budget och plan har räknats fram utifrån kända kostnads- och intäktsförändringar samt de prisantaganden som använts i beräkningen av barn- och utbildningsnämndens budgetram. Förslag till beslut under sammanträdet beslutar att säga JA till budget 2017 och plan samt att den fördelas per program enligt framlagt förslag. beslutar att säga JA till hur de satsningar och besparingar som prioriterats i budgetarbetet ska finansieras. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24

25 Forts 125 beslutar vidare om investeringar upp till ett totalbelopp på kronor per år. Ökade driftkostnader i form av kapitaltjänstkostnader får rymmas inom ordinarie budgetram. I det fall investeringsbehovet förändras används budgeterade medel för kapitaltjänstkostnader till utbyte av möbler och utrustning. Vidare föreslår ordförande att ett tillägg i texten ska göras när det gäller de satsningar som nämnden ska göra Tillägget är att satsningar som ska göras uppgår till kr. Beslutsgång Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag samt att nämnden beslutar att göra tillägg i beslutet. Beslutet skickas till Verksamhetschefer Förvaltningsekonom Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25

26 126 BUN/2016/0007/600 Personaltäthet per Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Redovisning av personaltäthet inom förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola samt uppföljning av resursfördelningsmodell för undervisningsresurser till grundskolan. Dessutom sker en redovisning av antal barn och elever och medarbetare per enhet samt chefstäthet. Beslutsunderlag Månadsrapport daterad Tidigare beslut Beslut om resursfördelningsmodell för undervisningsresurser i grundskolan, barn- och utbildningsnämnden Bakgrund och syfte I rapporten redovisas personaltäthet för kommunen och per enhet i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Ett syfte med redovisningen är att få en tidigare bild av personaltätheten inom verksamheterna än när den presenteras av Skolverket under kommande vår. Det andra syftet är att följa upp den resursfördelningsmodell som används för undervisningsresurser i grundskolan. Noteras att när jämförelser görs mot riksgenomsnittet så görs det alltid mot det så kallade Kommunbladet som Skolverket tar fram varje år. Noteras att i Kommunbladet ingår både kommunala och fristående enheter i statistiken för kommunen. Nytt för i år är att redovisning sker av antal barn och elever och medarbetare per enhet utifrån önskemål av ordförande. Även chefstätheten bland rektorer och förskolechefer redovisas. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Förskola Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och barn är framtagna på samma grunder som uppgifterna till Statistiska centralbyrån (SCB) och vidare till Skolverket per 15 oktober. Jämförelser görs per enhet för perioden och på kommunnivå för perioden Noteras att under hösten 2013 påbörjades genomförandet av det kommunala Förskolelyftet som slutfördes under våren I årets redovisning syns också den tillfälliga förstärkning som gjorts inom förskolan. Förstärkningen görs under perioden oktober 2016 till mars Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26

27 4,7 5,5 5,3 5,2 5,2 4,8 4,6 5,3 5,0 4,8 4,8 4,5 4,6 4,9 5,3 4,8 5,2 4,7 5,1 5,0 4,5 4,8 5,0 5,3 5,5 5,2 6,0 5,8 5,7 5,8 5,8 6,1 5,6 5,6 5,4 5,3 5,6 5,3 5,5 6,0 6,0 5,9 6,0 6,2 6,6 6,3 6,7 6,5 SÖDERHAMNS KOMMUN Forts 126 För förskolan redovisas antalet barn per pedagog omräknat i årsarbetare. I förskolans statistik ingår även resurs- och stödpersonal som arbetar med barn eller i barngrupp exempel på detta kan vara språkassistenter och pedagogresurser. Kommungenomsnittet för förskolan är 5.2 barn per pedagog. Detta ska jämföras mot 2015 då motsvarande siffra för kommunen i den egna mätningen var 5.5 och för riksgenomsnittet i Skolverkets mätning var 5.2 barn per pedagog. Den förstärkning som gjorts tillfälligt i förskolan har dock inte hunnit ge full effekt under oktober då det har varit problem med att rekrytera lämpliga medarbetare. Den satsning som gjorts på förskolan under 2013, det så kallade Förskolelyftet, beräknades ge en genomsnittlig grundbemanning på 5.7 barn per pedagog. Den tillfälliga satsningen under 1 oktober 2016 till 31 mars 2017 beräknas förändra detta till 5.2 barn per pedagog. Antal barn per pedagog i förskola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27

28 Forts 126 Två tredjedelar av förskolorna har förbättrat personaltätheten 2016 i förhållande till Detta beror till största del på av den tillfälliga personalförstärkning som gjorts i förskolan. Många faktorer spelar roll i skillnaderna mellan förskolorna och mellan år. Det kan till exempel bero på barngruppernas ålderssammansättning då barn 1-3 år genererar mer pengar än barn 4-5 år utifrån den resursfördelningsmodell som tillämpas på förskolan. Exempel på en förskola med många små barn är Utterns förskola. En annan orsak kan vara att extra resurser och stödpersonal är olika mellan förskolorna eller olika år. Exempel på detta är Rosenvalls förskola. Ytterligare en orsak kan vara hur förskolechef valt att fördela pengarna mellan vår och höst. Då våren ofta har högre beläggning än vad hösten har, görs ibland valet att lägga mer resurser på våren än på hösten. De förskolor som har försämrat bemanningen är Mo, Stentägten, Stråtjära, Trönö och Utterns förskolor orsakerna är dock olika till den förändrade bemanningen. Mo förskola har samma bemanning men tre barn till vilket påverkar förändringen. Stentägtens och Stråtjära förskolor påverkar barnens ålderssammansättning den förändrade personaltätheten. På Trönö förskola har man valt att lämna utrymme för att möjliggöra att sätta in vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Utterns förskola hade under 2015 års mätpunkt fortfarande tomma platser, men personalstyrkan fanns på plats. Fortfarande påverkas personaltätheten på Utterns förskola av att de främst har små barn. De förskolor som har under 5.0 barn per medarbetare har alla fått ta del av den extra förstärkningen på förskolan, förutom Klossdammen där resurser påverkar personaltätheten. Förskoleklass Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. I de fall finansiering har skett av statsbidrag för asyl så har elever som genererar statsbidrag för asyl samt den personal som finanseras av detta räknats bort. När det gäller de yngre eleverna så bör personaltätheten ses över verksamheterna förskoleklass, fritidshem och grundskolans årskurs 1-3. Detta på grund av att delar av personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna. Avvikelse på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats mellan verksamheterna i statistiken respektive år. Kommungenomsnittet för förskoleklassen är 24.1 elever per pedagog att jämföra mot 22.6 för 2015 för kommunen i den egna mätningen och för riksgenomsnittet 16.4 för Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28

29 Forts 126 Personaltätheten på de olika skolorna varierar. Då förskoleklassen bara är en årskull ger små variationer, av antal personal och eller antal elever, stora utfall mellan år. Främst märks det på enheter med få barn i förskoleklassen som t ex Mo och Stråtjära skolor. Nedan kommentaras de skolor där personaltätheten är låg eller hög i förhållande till det nycketal som används vid fördelning av budgeten. Orsak till högre personaltäthet kan vara extra resurser då de ligger utanför grundbudgetens nyckeltal. Bergviksskolans avvikelse i förhållande beror på att elevantalet ökat men personalbemanningen är densamma, vilket gör att personaltätheten blir låg. Mo skolas avvikelse i förhållande till 2015 beror på att personalbemanningen ökat men barnantalet är oförändrat, vilket gör att personaltätheten är hög. Inför vårterminen planeras personalbemanningen minska. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29

30 Forts 126 Stråtjära skolas höga personaltäthet beror på att det är få elever i förskoleklassen. Det krävs en viss grundbemanning för att få ut förskoleklasstiden oavsett hur många elever den har. Vågbroskolans minskade personaltäthet beror på att personaltätheten ökat på fritids. Tidigare rektor hade medvetet gjort ett val att lägga resurserna i förskoleklassen. Nuvarande rektor har priorieterat annorlunda. Fritidshem Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna i SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. Jämförelser görs per skola för perioden och på kommunnivå för perioden För fritidshemmet gäller samma sak som för förskoleklassen och grundskolans lägre årskurser, att delar av personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna. Avvikelser mellan år på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats i statistiken mellan verksamheter respektive år. Under 2015 gjordes en kommunal satsning på fritidshemmen, det så kallade fritidslyftet med 6.5 tjänster till fritidshemmen. Under 2016 har även staten gjort ett fritidslyft som tillfört fritidshemmen ytterligare 1.5 tjänst. Trots den statliga satsningen har personaltätheten försämrats vilket beror på ökade antal asylsökande barn på fritidshemmen som det inte tillskjuts några pengar varken i ramen eller från staten. Antalet inskrivna barn har ökat på alla fritidshem (11 % i genomsnitt) förutom Vågbroskolan under 2016 i förhållande till Personalbemanningen har också ökat på de flesta fritidshem (7 % i genomsnitt), undantagen är Norrtullskolan och Stenbergaskolan. Sett i förhållande till varandra så har personalbemanningen ökat procentuellt sett mer än elevökningen på fem av de elva fritidshemmen. Kommungenomsnittet för fritidshemmet är 25.1 elever per pedagog exklusive elever och personal på särskolan. Motsvarande siffra 2015 var 24.0 för kommungenomsnittet och 21.9 elever per pedagog i riket. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 30

31 Forts 126 Antalet barn per pedagog i fritidshem ,0 30,0 28,8 28,5 25,0 25,5 24,0 25,1 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Personaltätheten per skola varierar. Flera av enheterna har avvikelser att notera, trots att kommunsnittet inte skiljer sig i stort mot Bergviksskolan där elevantalet ökat med 30% men personalbemanningen är i stort sett detsamma. Detta beror bland annat på fler asylsökande barn på skolan. Norrtullskolans avvikelse i förhållande till 2015 beror på att det under förra året anställdes pedagogiska resurser i skolan som arbetade på fritidshemmet på eftermiddagen. Detta sker inte i samma omfattning under Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31

32 Forts 126 Stenbergaskolans avvikelse beror på att många asylsökande elever börjat på skolan vilket även påverkar fritidshemmet, men där ingen ekonomisk kompensation ges för utökad bemanning. En personalförstärkning har gjorts efter 15 oktober vilket förbättrar personaltätheten. Vid Vågbroskolan har tidigare rektor medvetet satt in resurser i förskoleklassen och haft mindre bemanning på fritids. Nuvarande rektor har prioriterat bemanningen på annat sätt. Stråtjära skola har hög personalbemanning. Detta beror på att det är ett litet fritidshem med få barn inskrivna i förhållande till många av kommunens övriga fritidshem. Oavsett hur många barn som är inskrivna på fritids så behövs en viss grundbemanning för att kunna hålla öppet de tider som riktlinjerna anger. Stugsunds skola beror avvikelsen på att de fått tagit del av fritidshemssatsningen samt annan förstärkning. Skolverket redovisar också antalet inskrivna elever per anställd, vilket för riket var 12.9 under Motsvarande siffra för Söderhamns kommun är 13.2 under Skillnaden mellan antalet medarbetare och antalet årsarbetare beror på att de som arbetar i fritidshem även arbetar i förskoleklass eller skola under delar av dagen. Grundskola Grundskolan redovisas på två sätt. Ett sätt att följa upp resursfördelningsmodellen och ett sätt för att ge en totalbild av personaltätheten. Uppföljning av resursfördelningsmodell För att följa upp resursfördelningsmodellen har de personalgrupper och de elever som finansieras av resursfördelningsmodellen räknats in. Elever som söker asyl finansieras av statsbidrag för asyl. Dessa elever har räknats bort samt de personalresurser som finansieras av statbidraget. Dessutom har den förstärkning som gjorts av lågstadiesatsningen räknats bort. Utöver detta så är uppgifterna om pedagogisk personal framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. Dock har uppgifterna vidareförädlats genom att dela på skolåren i grundskolan samt att träningsskolan särredovisas. Noteras också att Skolverket i det så kallade Kommunbladet redovisar lärare per elev, här redovisas pedagoger per elev. Kommungenomsnittet för grundskolans årskurs 1-9 är 10.4 elever per pedagog Motsvarande siffra för 2014 var 10.6 elev per pedagog. I årets statisk har personaltätheten minskat på lågstadiet medan den har ökat på övriga stadier, vilket är emot modellens intentioner där satsningar ska göras på de tidiga åren. Norrtullskolan A och B är de skolor som fått tagit emot mest med pengar. Det går dock inte att se lika tydligt i statistiken detta år som 2015 att de har högre personaltäthet än andra skolor. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32

33 Forts 126 De skolor som tilldelats per pengar i resursfördelningsmodellen bör ha en bättre personaltäthet än de skolor som fått lämna ifrån sig pengar. Sedan finns det andra faktorer som påverkar detta också som t ex antalet paralleller som är möjliga på en skola. Norrtullskolan A och B, Norrtullskolan C, Stenbergaskolan och Stentägtskolan är de skolor som fått mer pengar under Ökningen för de tre sistnämnda skolorna mindre än 1% än skolornas totalbudget så där är det svårt att göra några större åtgärder som ger effekter. De rektorer som fått eller fått lämna ifrån sig mer än 2% av totalbudgeten har blivit tillfrågade om vilka effekter det ger för verksamheten på respektive skola. Några effekter är svår att se på så kort sikt. Däremot har rektorerna talat om vilka åtgärder de gjort. Norrtullskolan A och B är den skola som har fått till sig 2 % mer pengar ur resursfördelningssystemet än sin totalbudget. På Norrtullskolan A och B finns många elever med specifika behov. Genom att få mer pengar så är möjligheten till utveckling bättre. Det har möjliggjort att ha små klasser i de lägre åldrarna samt har extra resurser anställts för att jobba med mindre grupper och med enstaka elever. Bergviksskolan, Stråtjära skola, Mo skola, Rosenvallskolan, Stugsunds skola, Trönö skola och Vågbroskolan är de skolor som fått lämna ifrån sig 2 % eller mer av sin totalbudget. Skolorna påverkas på olika sätt av detta. Rektorerna upplever följande: Mo och Stråjära skolor är små skolor där varenda krona är betydelsefull. Dock är det inte det största problemet i dagsläget då det stora problemet är att rekrytera behörig personal. Rosenvallskolan är en väl fungerande skola på många plan och inte lika sårbar. I det läget påverkas den inte av att lämna ifrån sig den lilla del det ändå är på totalbudgeten. Stugsunds skola har en något försämrad personaltäthet. Det är främst mellanstadiet som det har varit tufft att då det inte gått att sätta in önskvärd resurser fullt ut. Om detta har effekt på elevernas resultat finns det ännu inga signaler om. Bergviksskolan upplever problem med att få en bra och väl fungerande organisation med mindre pengar. Trönö skola har svårt att stötta åtgärder som finns beskrivna i åtgärdsprogram, vilket kommer att påverka elevernas resultat. Vågbroskolan har med nuvarande modell inga problem med att få ihop organisationen, men skulle omfördelningen öka kan det blir problematiskt. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 33

34 Forts 126 Personaltätheten inom resursfördelningsmodellen på de olika skolorna beskrivs stadievis i nedanstående diagram. Personaltätheten har minskat i årskurs 1-3 under 2016 i förhållande till 2015 men ligger dock under utgångsvärdet Avvikelserna per enhet mellan 2015 och 2016 är dock marginella per år, men nio av elva skolor har försämrat personaltätheten inom ramarna för resurstilldelningsmodellen. Den skola som har nämnvärd förändring är Stenbergaskolan. Orsaken till förändringen är att det är en klass mindre och därmed några fler elever i varje klass istället. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34

35 Forts 126 Personaltätheten i årskurs 4-6 har ökat något på kommungenomsnittet under En skola avviker nämnvärt mellan åren och det är Stenbergaskolan vilket beror på att extra resurser satts in. Personaltätheten i årskurs 7-9 har blivit något högre 2016 jämfört med de två tidigare åren i serien. I årskurs 7-9 påverkas personaltätheten i högre grad än övriga stadier av hur många elever som går på skolan eftersom eleverna delas upp i parallella klasser. Utifrån hur många parallella klasser rektor väljer att fördela eleverna i så slår det på personaltätheten. Vågbroskolan och Norrtullskolan C har i genomsnitt några fler elever per klass än övriga skolor. För de andra skolorna är det i de flesta fall inte varit möjligt att göra färre parallella klasser om man inte vill ha klasser med över 30 elever. Att antalet parallella klasser påverkar personaltätheten gör att det är svårt att se hur de socioekonomiska effekterna i resursfördelningsmodellen slår. Förändringen mellan år på Vågbroskolan beror bland annat på att under mätveckan så gick två medarbetare dubbelt för överlämning. Därutöver så har även resurser anställts. Faktisk personaltäthet För att få en bild av den faktiska personaltäteten så har även den tagits fram uppdelat på årskurser. I den statistiken har inget räknats bort, utan alla som arbetar i klassrummen finns inräknade. Då det är andra året denna statistik tas fram och att det därmed bara finns två värden är det svårt att avgöra om något blivit bättre eller sämre, vilket innebär att någon egentlig analys inte går att göra på underlaget. Den faktiska personaltätheten är 9.3 elever per pedagog under 2016 motsvarande för 2015 var Generellt för de tre stadierna så är den faktiska personaltätheten i några fall lägre än personaltätheten mätt ur resursfördelningsmodellens undervisningsresurser. Detta beror på hur många asylsökande elever som finns på skolan och hur resurser satts in för dessa barn i förhållande till hur många elever som har räknats bort. Personaltätheten har förbättrats i alla stadier. Detta påverkas av statsbidrag som riktats under året där en del består av Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35

36 Forts 126 lågstadiesatsningen. En annan del av att det under året har kommit många asylsökande elever och att ersättningen från staten för asylsökande elever har fördubblats mot tidigare år. En tredje del är schablonersättningen under de två första åren för elever som fått permanent uppehållstillstånd, där antalet elever som berörs av detta ökat kraftigt under året. Den faktiska personaltätheten har ökat på i princip alla skolor. Detta beror främst på den statliga lågstadiesatsningen, vilket möjliggjort att anställa fler pedagoger. Lågstadiesatsningen har också möjliggjort att anställa annan personal som kan avlasta pedagogerna som t ex administrativa arbetsuppgifter. Sådan personal finns bara med i denna redovisning om de är med elev eller klass. Administrativ personal redovisas inte i denna redovisning. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36

37 Forts 126 Den faktiska personaltätheten ligger i stort sett i nivå med Detta gäller både på totalen och per skola. Den faktiska personaltätheten har förbättrats mellan de två åren. Detta beror främst på att ersättningen för asylsökande elever har fördubblats samt att antal asylsökande och elever som genererar schablonersättning dessutom har ökat stort. Grundsärskola Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. I detta material har en vidareförädling gjorts genom att urskilja de elever och de medarbetare som arbetar i träningsskolan. Kommungenomsnittet för grundsärskolan exklusive de elever som går i träningsskolan är 1.7 elev per pedagog vilket är i stort sett samma nivå som de senaste åren. Personaltätheten på grundskolans träningsskola är 1.6 elev per pedagog vilket är en förändring i förhållande till tidigare år. Detta beror på att rektor medvetet, i den mån det har varit möjligt, inte anställt fullt ut eftersom att det finns fler elever på särskolan mot för vad som budgeterats. Några rikssiffror att jämföra mot finns inte då denna statistik omfattar alla elever i grundsärskolan och visar enbart antalet lärare som arbetar med dessa elever. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37

38 Forts 126 Antal elever och antal medarbetare per enhet För första året, på önskemål från ordförande, redovisas antal elever och antal medarbetare per enhet i denna rapport. Antal anställda 1 november Statistik per 1 november över antalet anställda har tagits fram i förvaltningen sedan 2013 och ser ut enligt följande: År Antal tills- Antal visstids- Totalt vidareanställda anställda antal medarbetare medarbetare anställda 2013* * *Anställda på gymnasieskolan har räknats bort ur statistiken. Antal anställda 2016 Nedanstående tabell visar antalet barn och elever per enhet per 15 oktober. Antalet anställda medarbetare redovisas per 1 november och är fördelade på visstidsanställda och tillsvidareanställda medarbetare. Noteras att så många medarbetare som är anställda vid mätpunkten inte har förekommit på väldigt lång tid. Det är fler anställda inom förvaltningen idag än när även gymnasiet tillhörde barn- och utbildningsförvaltningen. Den stora ökningen av antalet anställda finns i de tidsbegränsade anställningsformerna. Av de 174 visstidsanställningarna så har 51 medarbetare anställningsformen visstid enligt Skollagen vilket innebär att de arbetar som lärare men saknar legitimation. 110 medarbetare, främst resurser och barnskötare, har anställningsformen allmän visstidsanställning. 4 medarbetare har provanställning, 8 medarbetare har vikariatsanställning och 1 medarbetare äldre än 67 år. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 38