Antaget av kommunfullmäktige , 42

Transkript

1 Antaget av kommunfullmäktige , 42 Eksjö kommuns årsredovisning 2013

2

3 Innehåll Organisationsschema politiskt och förvaltningen... 4 Inledning... 5 Koncernen Sammanställd redovisning... 6 Koncernresultaträkning... 7 Koncernkassaflödesanalys... 8 Koncernbalansräkning... 9 Nothänvisningar, koncernen Kommunen Omvärld och framtid Ekonomisk översikt och analys Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål Fem år i sammandrag Varifrån kommer kommunens pengar? Hur används pengarna? Personalekonomisk redovisning Driftredovisning Investeringsredovisning och resultatbudget Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Nothänvisningar Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar Vart gick kommunens pengar? Politik Kommunfullmäktiges beredningar Förvaltningen Kommunledningskontoret Kost och städ Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Överförmyndaren Eksjö kommuns revisorer Bolagen Eksjö Stadshus AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjö Energi AB Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB eksjo.nu ab Höglandets kommunalförbund Bilaga 1 Styrkort 2013 Bilaga 2 Diagram över respektive perspektiv Revisionsberättelse Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret. Fotografer, omslagsbilder: Åsa Johansson (Gamla stan), Sven-Åke Svensson (elbil och Skedhultsdagen), Roger Hvitman (barn vid dator) Övriga bilder: Personal inom kommunen Produktion: Ekonomiavdelningen, Kommunikationsavdelningen mars 2014

4 Politisk och förvaltningsorganisation Valnämnden 5 ledamöter Kommunrevisionen 7 ledamöter Överförmyndarnämnd 3 ledamöter Tillstånds- och myndighetsnämnden 8 ledamöter Kommunfullmäktige 49 ledamöter (28 ersättare) Kommunstyrelsen 19 ledamöter (19 ersättare) Två fasta beredningar: Välfärdsberedningen Utvecklingsberedningen 8 ledamöter per beredning Fyra utskott: Ledningsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet Barn- och ungdomsutskottet Socialutskottet 5 ledamöter per utskott Förvaltningen Kommundirektör Kommunledningskontoret Centrala verksamheter Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn

5 Eksjö 610 år! I mitten av 1990-talet togs ett mycket strategiskt och djärvt beslut av kommunfullmäktige i Eksjö kommun. Vi var då mitt i en nationell finansiell svår situation vilket avspeglade sig på kommunernas intäkter. Kommunaliseringen av skolan och införandet av LASS/LSS med mera ställde också stora krav på kommunerna. Dessa tuffa utmaningar frestade också på samarbetsklimatet inom organisationen Eksjö kommun, men också inom hela kommunen. Då beslutade kommunfullmäktige att år 2003 ska vi i Eksjö fira 600-årsjubileum. Ett beslut som signalerade framtidstro! Från beslut till genomförandet av jubileumsåret lärde vi oss Det går lättare om vi samarbetar! blev ett fantastiskt år tack vare ett enormt engagemang och vilja till samverkan mellan medborgarna/föreningslivet, näringslivet och kommunen. När vi nu ska göra bokslut för 2013 ser vi att mycket är sig likt men också att mycket förändrats. Ekonomin, denna ständiga kamp med resurser som inte svarar upp mot det vi önskar oss. Vår ambition/ vilja överstiger den ökning av resurser vi årligen har. Väldigt mycket tid lägger vi på diskussioner omkring ekonomin, nu som då. Vad vi däremot lärt oss är se helheten och hur mycket bättre det blir om vi samarbetar. En förvaltning, en bolagskoncern, mera fokus på kommunkoncernen. eksjo.nu, Emilkraften, Eksjö Stadsutveckling, kommunbygderåd, delägda bolag tillsammans med näringslivet är exempel på detta. Medvetenheten som vuxit fram inom kommunstyrelsen om varandras problem i de olika verksamheterna, bolagen och organisationer har gett oss förutsättningar att ge relevanta uppdrag för att hitta lösningar. Alla har känt till bakgrunden och förutsättningarna vilket är en bra grund för realistiska beslut. När jag ser tillbaka på många bokslut, de olika utvärderingar som gjorts och de erfarenheter vi därmed har fått vill jag poängtera ordet engagemang. Jag vill uttrycka min beundran till all personal i olika roller Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande till och med den 7 februari 2014 för ert engagemang. Det är i mötet med brukaren, eleven, medborgaren det avgörs hur kvalitén på våra tjänster upplevs. Jag har mött så många som uttrycker hur positiv man är till det jobb ni utför. Engagemanget inom näringslivet. Framtidstro och framtidssatsningar trots kärva tider. Aktiva i kommunens näringslivsarbete och olika gemensamma satsningar. Vilket engagemang! Föreningslivet som gjort att vi upplevt ett jubileumsår varje år sen 2003 genom olika evenemang av hög klass. Tusentals timmar satsas i ideellt arbete för våra ungdomar. Jag har haft förmånen att under 15 år ha uppdraget som kommunstyrelsens ordförande i Eksjö kommun. I den rollen har jag fått möta och samarbeta med er alla. Tack för all uppmuntran och allt stöd genom åren. Nu ser vi framåt och fortsätter engagera oss och samverka för kommunens bästa. Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande 5

6 Sammanställd redovisning Kommunkoncernen Koncernens resultat, vinst 26,3 mnkr Koncernens investeringar uppgår till 98 mnkr Koncernstruktur Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö kommunfastigheter AB och AB Eksjö Industribyggnader. De delägda bolagen Eksjö Fordonsutbildning AB ägs till 40 procent och ITolv AB ägs till 35 procent av Eksjö Stadshus AB. I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo.nu som ägs till 50 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent. Starkt resultat 2013 Koncernen Eksjö kommun redovisar ett relativt starkt resultat 2013 med 26,3 mnkr vilket är väldigt nära 2012 års resultat på 26,6 mnkr. Dock är kommunens och bolagens bidrag till koncernens resultat omkastade mot Kommunens del i årets resultat uppgick till 18,5 mnkr (7,0 mnkr) medan bolagen svarade för 7,8 mnkr (19,6 mnkr). Det redovisade resultatet före skatt i kommunkoncernen uppgick till 24,8 mnkr (27,5 mnkr). Omsättning Den totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryckt i verksamhetens intäkter inkl skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till 1 359,7 mnkr vilket är en ökning med 47,7 mnkr. Av ökningen kommer 46 mnkr från kommunen och 1,7 mnkr från bolagen. Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto har försämrats med 6,6 mnkr under året. De finansiella kostnaderna har minskat med 0,3 mnkr och uppgick till 28,1 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgick till 3,2 procent (3,3 procent 2012). Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Eksjö Stadshus AB Eksjö Energi AB - Eksjö Elnät AB - Eksjö Elit AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB Delägare i : Eksjö Fordonsutbildning AB Itolv AB Delägare i: eksjö.nu 6

7 Investeringar Den samlade investeringsvolymen uppgick till 98 mnkr (154 mnkr). Bolagskoncernen investerade 75 mnkr och kommunen 23 mnkr. Stor del av bolagskoncernens investeringar hänför sig till Eksjöbostäder AB:s och Eksjö kommunfastigheter AB:s investeringar i bostäder och verksamhetslokaler, samt Eksjö Energi AB:s investeringar i fjärrvärmeanläggningar. Tillgångar och skulder Koncernens anläggningstillgångar uppgår till mnkr (1 432 tkr), en ökning med 54 mnkr. Omsättningstillgångarna har ökat med 3 mnkr till 240 mnkr. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 920 mnkr (858 mnkr), vilket är en ökning med 62 mnkr. Hela skulden ligger hos bolagen. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgår till 26,3 procent (25,6 procent). Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 64,4 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB är 9,0 procent. Redovisningsprinciper Eksjö Fordonsutbildning AB och ITolv AB redovisas som intresseföretag i bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB. I kommunkoncernens sammanställda redovisning ingår inte Eksjö Fordonsutbildning AB och ITolv AB med hänvisning till rekommendation från RKR (Rådet för kommunal redovisning) 8.2 Sammanställda räkenskaper c) som anger att företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kan undantas från den sammanställda redovisningen. Koncernresultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen (Noter avser koncernen) Not Verksamhetens intäkter 1 262,0 267,5 533,1 536,8 Verksamhetens kostnader , , , ,9 Avskrivningar 3-15,2-14,4-74,2-71,2 Återbetalda AFA-premier 16,9 17,9 16,9 17,9 Verksamhetens nettokostnader -815,0-778,1-776,9-729,5 Skatteintäkter 4 678,9 637,6 678,9 637,6 Utjämning 5 147,7 137,6 147,7 137,6 Finansiella intäkter 6 7,8 9,9 3,2 10,1 Finansiella kostnader 7-0,9-0,2-28,1-28,4 Resultat efter finansiella poster 18,5 7,0 24,8 27,5 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattekostnader 8 0,0 0,0 1,5-0,8 Årets resultat 9 18,5 7,0 26,3 26,6 7

8 Kassaflödesanalys koncernen (mnkr) Koncernen Koncernen Den löpande verksamheten Årets resultat 26,3 26,6 Avskrivningar och nedskrivningar 74,1 71,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Kostnadsförd avsättning - Pensioner 0,1 1,3 Kostnadsförd avsättning - Skatter -1,7-0,1 Övriga poster -11,7-12,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 87,1 86,2 Ökning(-) minskning(+) förråd 6,5 0,7 Ökning(-) minskning(+) av kortfristiga fordringar 13,1-43,9 Ökning(+) minskning(-) av kortfristiga skulder -29,7 89,9 Medel från den löpande verksamheten 77,0 132,9 Investeringsverksamhet Förvärv av materiella anläggningstillgångar -123,0-156,8 Försäljning av materialla anläggningstillgångar 25,3 1,2 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -18,2-1,0 Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar 0,0 2,4 Medel från investeringsverksamhet -115,9-154,2 Finansieringsverksamheten Upptagning lån/avbetalning lån netto 61,3 49,3 Ökning(-)/minskning(+) långfristiga fordringar 0,0 1,8 Medel från finansieringsverksamheten 61,3 51,1 Årets kassaflöde 22,4 29,8 Likvida medel vid årets början 58,2 28,4 Likvida medel vid årets slut 80,6 58,2 8

9 Koncernbalansräkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Noter avser koncernen Tillgångar Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar ,3 205, , ,0 - Maskiner och inventarier 11 43,5 43,2 76,2 74,2 - Pågående anläggningar 12 0,0 0,0 26,5 50,7 Finansiella anläggningstillgångar - Värdepapper, andelar, bostadsrätter 13 19,3 17,2 36,8 18,6 - Långfristiga fordringar ,7 117,7 5,0 5,0 Summa anläggningstillgångar 388,8 384, , ,5 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 0,5 0,5 3,4 9,8 Kortfristiga fordringar ,1 107,7 156,0 169,1 Kassa och bank 56,6 54,9 80,6 58,2 Summa omsättningstillgångar 161,3 163,2 240,0 237,1 Summa tillgångar 550,1 547, , ,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 16 - Ingående eget kapital 335,9 328,9 428,2 401,6 - Årets resultat 18,5 7,0 26,3 26,6 Summa eget kapital 354,4 335,9 454,5 428,2 Avsättningar 17 11,9 11,8 32,1 33,6 Skulder Långfristiga skulder 18 0,0 0,0 919,6 858,3 Kortfristiga skulder ,7 199,6 319,8 349,6 Summa skulder 183,7 199, , ,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 550,1 547, , ,6 64,4% 61,4% 26,3% 25,6% Panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Pensionsförpliktelser Ställda säkerheter

10 Nothänvisningar koncernen (tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt redovisningen 533,1 536,8 varav Energi, vatten och miljö 163,0 158,2 Fastighetsförvaltning 141,9 136,7 Vård och omsorgsavgifter (exkl hyra särskilt boende) 5,2 3,9 Barnomsorgsavgifter 10,6 10,2 Driftbidrag från staten 38,8 49,9 Ersättning från försäkringskassan (intäkter LASS*) 83,3 78,3 Övrigt 90,3 99,6 Summa 533,1 536,8 * LASS = Lagen om assistansersättning, betalas ut av försäkringskassan till assistansutföraren. Intäkten för de 20 första timmarna per vecka ska betalas tillbaka, vilket generar en kostnad som specifi ceras under not 2. Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt redovisning , ,9 Summa , ,9 Not 3 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar -59,4-58,2 Inventarier och maskiner -14,8-13,0 Summa -74,2-71,2 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt 677,8 629,6 Slutavräkning* -3,6 7,5 Mellankommunal utjämning 4,7 0,5 Summa 678,9 637,6 *Avräkningsbelopp per invånare Slutavräkning föregående år (korrigering) 24 7 Preliminär avräkning innevarande år Not 5 Generella statsbidrag m.m. Utjämningsbidrag inkomstutjämning 120,6 104,0 Utjämningsavgift kostnadsutjämning -7,6-4,2 LSS utjämningsbidrag 0,0 0,2 LSS utjämningsavgift -2,1 0,0 Regleringsbidrag 7,5 8,0 Kommunal fastighetsavgift 29,3 29,5 Summa 147,7 137,6 Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 0,9 1,7 Andelar i intresseföretag 1,2 8,4 Övriga fi nansiella intäkter 1,1 0,1 Summa 3,2 10,1 Not 7 Finansiella kostnader Räntor på lån -27,3-28,3 Ränta pensionskostnader -0,3-0,1 Ändrad kalkylränta -0,5 0,0 Summa -28,1-28,4 10

11 Nothänvisningar, koncernen (tkr) Not 8 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året -0,5-0,4 Uppskjuten skatt 2,0-0,4 Summa 1,5-0,8 Not 9 Årets resultat Resultat före skatt 24,8 27,5 Skatt 1,5-0,8 Summa 26,3 26,6 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående bokfört värde 907,3 853,9 Nyanskaffningar 91,4 121,6 Försäljning, avyttring -13,4-38,6 Årets avskrivning -31,5-29,6 Utgående bokfört värde 953,8 907,3 Fjärrvärmeanläggningar Ingående bokfört värde 261,4 265,1 Nyanskaffningar 36,1 14,6 Årets avskrivning -20,4-18,4 Utgående bokfört värde 277,1 261,4 Vatten- och avloppsanläggningar Ingående bokfört värde 86,7 75,6 Nyanskaffningar 0,8 15,5 Årets avskrivning -4,8-4,4 Utgående bokfört värde 82,7 86,7 Avfallsbehandlingsanläggningar Ingående bokfört värde 0,7 0,5 Nyanskaffningar 0,3 0,3 Försäljning, avyttring 0,0 0,0 Årets avskrivning -0,1-0,1 Utgående bokfört värde 0,9 0,7 Ledningsnät och andra tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 28,0 28,6 Nyanskaffningar 1,7 2,1 Årets avskrivning -2,7-2,7 Utgående bokfört värde 27,0 28,0 Not 11 Maskiner, inventarier och verktyg Maskiner, inventarier och verktyg Ingående bokfört värde 74,2 79,2 Nyanskaffningar 16,9 15,3 Försäljning, avyttring 0,0-7,4 Årets avskrivning -14,9-13,0 Utgående bokfört värde 76,2 74,2 11

12 Nothänvisningar, koncernen (tkr) Not 12 Pågående anläggningar Pågående nyanläggningar Ingående redovisat värde 50,7 63,3 Årets förändringar - Överfört till färdigställda materiella anläggningstillgångar -50,7-63,9 - Under året nedlagda kostnader 26,5 51,3 Utgående redovisat värde 26,5 50,7 Not 13 Värdepapper, andelar, bostadsrätter Andelar i intresseföretag 15,9 15,1 Andra långfristiga värdepappersinnehav 20,9 3,5 Utgående redovisat värde 36,8 18,6 Not 14 Långfristiga fordringar Förlagslån Kommuninvest 3,2 3,2 Övriga långfristiga fordringar 1,8 1,8 Utgående redovisat värde 5,0 5,0 Not 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 60,7 74,5 Övriga kortfristiga fordringar 14,9 43,7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 80,4 51,0 Utgående redovisat värde 156,0 169,1 Not 16 Eget kapital Bundet eget kapital Ingående bundna reserver 29,1 17,5 Förskjutning mellan bunda och fria reserver 4,8 11,6 Summa bundet eget kapital 33,9 29,1 Fritt eget kapital Ingående balanserat resultat 399,1 384,1 Förskjutning mellan bundna och fria reserver -4,8-11,6 Årets resultat 26,3 26,6 Summa fritt eget kapital 420,6 399,1 Utgående bokfört värde 454,5 428,2 Not 17 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 9,5 9,4 Uppskjutna skatter 19,5 21,2 Övriga avsättningar 3,0 3,0 Utgående redovisat värde 32,0 33,5 Not 18 Långfristiga skulder Skulder till banker och krediitinstitut 919,6 858,3 Utgående redovisat värde 919,6 858,3 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 66,6 99,6 Skulder till banken 24,8 25,5 Övriga kortfristiga skulder 52,9 77,7 Uppluppna kostnader och förutbetalda intäkter 175,6 146,7 Utgående redovisat värde 319,9 349,6 12

13 Omvärld och framtid Ekonomisk utveckling Internationell konjunkturutveckling 2013 stärktes världsekonomin med en tillväxt i BNP på 3,0 procent (3,2 procent 2012). Även om BNPtillväxten var lägre än 2012 ser prognoserna ljusare ut framåt och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bedömer att BNP i världen växer med 3,9 procent I Europa har länderna olika förutsättningar och det bedöms ta lång tid innan läget stabiliserats. I USA har konjunkturförbättringen kommit längre, där tillväxten varit större och arbetslöshet har stabiliserats. Svensk ekonomi Första delen av 2013 utvecklades svensk ekonomi svagt. Efter sommaren ökade tillväxten och flera prognosmakare bedömer att utvecklingen fortsätter Förklaringen till de positiva tillväxtprognoserna är ökad export och ökade investeringar, både för näringsliv och offentliga verksamheter. BNP växte med 0,9 procent 2013 och SKL bedömer att tillväxten i BNP 2014 landar på 2,6 procent. En starkt bidragande faktor är att hushållen kommer att konsumera mera, nu har hushållen ett historiskt sett högt sparande. Kommunernas ekonomi Kommunerna redovisar totalt ett positivt resultat Preliminära prognoser visar ett överskott på 2,4 procent av skatteintäkter och bidrag. En stor del av överskottet beror på tillfälliga poster (återbetalning av AFA-premier). För 2014 finns inga beslut om mer återbetalning av AFA-premier eller andra större engångsintäkter. Kostnadstrycket förväntas öka inom kommunerna på grund av demografi och ökade krav på skola, vård och omsorg. SKL:s prognos är att till 2014 kommer kommunernas resultat mer än halveras och blir 1,0 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Framåt ser också SKL att skattehöjningar totalt i kommunsektorn blir nödvändiga om statsbidragen inte räknas upp med kostnadsökningarna samtidigt som kostandstrycket ökar på grund av demografi och ökade krav på verksamheterna. Befolkning Den sista december 2013 uppgick Sveriges befolkning till personer, vilket innebär en ökning med personer jämfört med året innan. Folkökningen är den antalsmässigt största som uppmätts mellan Förvaltningsberättelse två enskilda år sedan Till följd av stor invandring från länder med oroligheter, bland annat Syrien och Somalia, var invandringen till Sverige under 2013 den högsta någonsin med personer. Folkmängden minskade i 77 av Sveriges 290 kommuner under Resterande 213 kommuner ökade befolkningen I Eksjö kommun ökade folkmängden med 96 invånare till invånare. Störst procentuella ökning i länet har Sävsjö kommun, följt av Jönköping, Habo och Eksjö kommuner. Det som framför allt förklarar ökningen för Eksjö kommuns del är det positiva flyttningsnettot på invånare Födelseöverskottet för 2013 är -19 invånare vilket är en förbättring jämfört med 2012 och dess -41. Under 2013 föddes 178 barn en ökning med 14 barn jämfört med år Bostadsmarknad Totalt finns det lägenheter i kommunen, varav 44 procent i flerbostadshus och 56 procent i småhus. I kommunens bostadsföretag, Eksjöbostäder AB, finns totalt lägenheter. Antalet outhyrda lägenheter har under 2013 i genomsnitt uppgått till 3 lägenheter, vilket ger en uthyrningsgrad på 100 procent. Under 2013 har påbörjats eller uppförts 31 lägenheter i enbostadshus, varav 21 av dem har uppförts i centralorten. Inga lägenheter producerades i flerbostadshus under 2013 i kommunen. Eksjöbostäder planerar att uppföra ett 20-tal flerbostadslägenheter i kvarteret Lunden. Det finns lediga tomter för småhusbebyggelse vid bland annat norra delen av Talluddasjön, Prästhagen inom centralorten, samt i de flesta övriga orter i kommunen. Arbetsmarknad De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandssjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de flesta anställda. En mycket stor del av kommunens omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverskottet uppgår i snitt till cirka den gångna femårsperioden. Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för den största inpendlingen. Kvinnor som arbetar inom vård och omsorg står för merparten av inpendlingen. 13

14 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Eksjö kommuns resultat för 2013 ger ett överskott med 18,5 mnkr. Överskottet är 2,1 mnkr högre än det budgeterade resultatet på 16,4 mnkr. Fig 1 Årets resultat , mnkr Förvaltningen/sektorerna har bedrivit verksamhet över sina budgetanslag. Verksamheten har kostat netto 816,2 mnkr, vilket är 22,9 mnkr mer än budgeterat varav 3,9 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med AFA-medel. Sektorernas överskidande vägs upp framförallt av återbetalda premier från AFA (16,9 mnkr) men också bättre utfall på skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat motsvarar 2,2 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är något högre än det resultatmål på 2,0 procent som budgeterades för Fig 2 Årets resultat i procent av skatteintäkter och bidrag , mnkr Årets resultat i mnkr visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen i procent av skatteintäkter och bidrag visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 1,7 procent av skatteintäkter och bidrag. Nettokostnaderna och skatteintäkterna För att god ekonomisk hushållning ska upprätthållas krävs att utvecklingen av nettokostnaden är i balans med utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag över tiden. Hur denna utveckling sett ut de senaste 5 åren illustreras i figur ökade nettokostnaden med 4,7 procent och skatteintäkten med 6,6 procent. Men justeras nettokostnaden för AFA-medlen, som är en jämförelsestörande post, ökade nettokostnaden med 6,9 procent, vilket överskrider ökningen av skatteintäkten. Ökningen av nettokostnader och skatteintäkter mellan 2012 och 2013 är hög historiskt sett och beror på att kommunen övertagit verksamheten hemsjukvård från landstinget och också skatteväxlat för detta. Under den senaste femårsperioden har skatteintäkterna ökat mer än nettokostnaden, men justeras nettokostnaden för AFA-medlen, blir situationen den omvända, att nettokostnaderna Fig 3 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling procent 6, exkl AFA exkl AFA Förvaltningsberättelse

15 ökat med mer än skatteintäkten. Det är nödvändigt att balansen mellan utvecklingen av kostnader och skatteintäkter fortsätter att vara i balans även utan AFA-medel för att inte riskera framtida minusresultat. Fig 4 Budgetavvikelse Budgetutfall Årets resultat uppgår till 18,5 mnkr vilket är 2,1 mnkr högre än det budgeterade resultatet. Verksamhetens nettokostnad uppvisar ett underskott mot budget med 2,4 mnkr. Förvaltningen/sektorerna redovisar ett underskott med 22,9 mnkr varav 3,9 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med AFAmedel. Politisk verksamhet och kommunledningskontoret redovisar ett överskott mot budget, övriga redovisar underskott. Bland de negativa budgetavvikelserna är sociala sektorns avvikelse beloppsmässigt störst med 16,2 mnkr. För analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisningen sid 34 och verksamhetsberättelse sid Fig 5 Nettoinvesteringar och avskrivningar , mnkr I figur 4 framgår de budgetavvikelser för såväl verksamheternas nettokostnad som det totala resultatet. Budgetföljsamheten har tidigare varit god, men de fyra senaste åren har det varit en negativ avvikelse. Den trenden behöver brytas för att kommunens ekonomi ska kunna utvecklas positivt. Investeringar och avskrivningar Nettoinvesteringarna 2013 har uppgått till 23,0 mnkr, vilket är i nivå med de senaste åren. De största investeringarna har skett i gator och vägar. Nettoinvesteringsvolymen under den senaste femårsperioden är i genomsnitt cirka 25 mnkr. Avskrivningarna ligger runt mnkr per år. Av figur 5 framgår de årliga nettoinvesteringarna och avskrivningarna för åren Självfinansiering av investeringar Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har uppfyllts Av figur 6 framgår hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren. Fig 6 Självfinansiering av investeringar , mnkr Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr 38,8 25, ,4 33,9 Årets nettoinvesteringar, mnkr 24,7 26,4 26,3 23,4 23,0 Självfi nansieringsgrad av investeringar, % 157% 95% 87% 96% 147% Förvaltningsberättelse 15

16 Låneskuld Kommunen har inte någon låneskuld sedan Inom koncernen finns dock låneskuld. Soliditetsutveckling Fig 7 Soliditetsutveckling , % Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas samt på lång sikt uppnå 80 procent. Vid bokslutet 2013 hade soliditeten ökat från 61,4 procent 2012 till 64,4 procent. Pensionsförmåner intjänade före 1998 (493 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om även denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -25,2 procent (-23,4 procent 2012). Figur 7 visar soliditetens utveckling Borgensåtagande Fig 8 Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgick till 947 mnkr, se figur 8. All upplåning som verkställs i de kommunala bolagen sker medkommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har under året ökat med 60 mnkr. Ökningen utgör i huvudsak in ökad upplåning hos Eksjö Energi AB, AB Industribyggnader och Eksjö kommunfastigheter. Uppgift om storleken på borgensförbindelser för respektive bolag med mera, se not 19 på sidan 42. Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2013 har inga förluster på grund av borgen förekommit. Pensionsåtagande och pensionskostnader Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 493 mnkr. Denna post ingår inte i balansräkningen utan redovisas inom linjen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 9 mnkr. Ansvarsförbindelsen har under året ökat med 29 mnkr. Anledningen till ökningen är sänkning av diskonteringsräntan 16 Förvaltningsberättelse

17 som används för ansvarsförbindelser i kommunerna (RIPS). Pensionsförpliktelsen som redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen avser nuvarande och före detta kommunanställdas intjänade pensionsrätt före Avsättning i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden till den del som inte betalas ut som individuell del. Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2013 till 56,3 mnkr, en ökning med 2,9 mnkr från föregående år, se figur 9. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. I figur 10 beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2012 års förutsättningar. Fig 9 Pensionskostnader, mnkr Löpande pensionsutbetalningar 16,8 17,3 18,3 19,7 20,5 Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 24,6 25,6 26,2 27,8 31,1 Förmånsbestämd ålderspension (försäkringspremie) 5,4 5,2 4,6 5,9 4,7 46,8 48,1 49,1 53,4 56,3 I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent Kommunens ekonomiska utveckling Årets resultat motsvarar drygt det budgeterade resultatet på 2 procent av skatteintäkter och bidrag. Sektorerna/förvaltningen har överskridit sina ramar vilket vägs upp främst av tillfälliga medel från AFA men också av större skatteintäkter och utjämningsbidrag än budgeterat. Det är positivt att budgeterat resultat och god ekonomisk hushållning uppnås men det är problematiskt för framtiden om verksamhetens utfall avviker stort från budgetramarna. För att kommunen ska ha en god ekonomisk utveckling krävs att ekonomiska ramar och ambitionsnivån i verksamheterna balanserar. Fig 10 Känslighetsanalys Löneökning med 1 % 6,9 mnkr Prisökning varor och tjänster 1 % 3,5 mnkr 10 heltidstjänster ( kr/mån) 3,6 mnkr Förändrad utdebitering 10 öre 3,2 mnkr Förändrad befolkning 100 personer 4,5 mnkr Budgetöverskidande från sektorerna aviserades tidigt och prognoserna under året har stämt mycket väl med utfallet. Det finns ljusglimtar i prognoser över tillväxten i omvärlden som kan påverka skatteunderlaget positivt för kommunen framåt ökade också befolkningen för tredje året i rad, vilket är positivt även för skatteintäkternas utveckling. Det är också positivt att kommunens budgeterade resultat för 2014 uppgår till 2 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är gränsen för god ekonomisk hushållning. Utmaningen är, att utan tillskott av AFA-medel, och med de behov och krav som finns på kommunens verksamheter också uppnå det resultatet i bokslutet Förvaltningsberättelse 17

18 Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunens övergripande verksamhetsuppföljning har sedan fler år tillbaka skett med metoden balanserad styrning. De övergripande målen finns redovisade i kommunens vision 2020 och i de olika fullmäktigeprogrammen. I samband med att budgetdirektiv upprättas, görs en prioritering av de viktigaste målen för planperioden. Kommunstyrelsens styrkort fokuserar på fyra verksamhets-/affärsområden, nämligen: attraktivitet, utveckling och omsorg om barn och unga, utveckling och omsorg om vuxna, hållbar utveckling. Varje verksamhetsområde följs upp utifrån fyra olika perspektiv. Brukarperspektivet fokuserar på främst på kundnyttan. Processperspektivet tar sikte på att ha rationella och effektiva arbetsmetoder och processer. Medarbetarperspektivet lyfter fram kompetensförsörjning, rekrytering, värdegrund, ledarskapmedarbetarskap m.m. Resursperspektivet beskriver hur väl kommunen använder ekonomiska och andra resurser. Styrkortet har därmed två övergripande dimensioner, den ena dimension beskriver hur väl den kommunala verksamheten svarar mot respektive verksamhets-/ affärsområde. Den andra dimensionen beskriver hur väl den kommunala verksamheten fungerar utifrån ovan angivna perspektiv. Styrkortet är gemensamt för hela förvaltningen och ägs av kommunstyrelsen. Om utfallet avviker väsentlig i förhållande till målet ska handlingsplaner sättas in. Måluppfyllelsen redovisas i spridningsdiagram i form av en femgradig skala, där värdet fem avser full måluppfyllelse. Samtliga mål och deras senaste mätvärde med i förhållande till tidigare mätning finns redovisade i bilaga 1. Resultat av den övergripande verksamhetsuppföljningen På följande sidor redovisas måluppfyllelsen i spridningsdiagram för respektive verksamhetsområde. Måluppfyllelsen i förhållande till de fyra olika perspektiven finns redovisade i bilaga Övergripande verksamhetsuppföljning

19 Uppföljning av verksamhetsområdet attraktivitet De flesta målen inom verksamhetsområdet attraktivitet uppnås eller nästan uppnås. Bostadsproduktionen är fortfarande låg i förhållande till behov och mål. Kundnöjdheten avseende enkelhet och bra bemötande i kontakten med kommunen uppgår enligt senaste brukarundersökning till 98 procent vilket är bättre än det angivna målet om 90 procent kundnöjdhet. Besöksfrekvensen vid turistbyrån har gått ned med besökande. En del av förklaringen är att kommunen avyttrat vandrarhemsverksamheten till den privata marknaden. Antalet besökare vid museet och biblioteken har också gått ner något medan de ökat vid simhallen. Verksamhetens sjukfrånvaro har förbättrats. Ramavtalstroheten är hög medan förtroendet för de ekonomiska styrprocesserna bland budgetansvariga minskat under Verksamheten klarar även budgetmålet om 0 procent i avvikelse och levererar ett överskott på 1,8 procent. Förbättringsområdet gäller främst produktionen av bostäder. Attraktivitet Förståelse för Övergripande verksamhetsuppföljning 19

20 Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg av barn och unga Utvecklingen av vårddygn på institutioner för unga är alltjämt hög. Under 2013 har vårddygn på institutioner ianspråktagits. Motsvarande uppgift för året innan var vårddygn. Resultat är en förklaring till den negativa budgetavvikelsen. Den sociala sektorn har inlett ett förändrat arbetssätt och satsar mer på specialinriktade insatser för de tyngsta individärendena, vilket är en av åtgärderna för att nå ett grönt resultat och därmed en ökad måluppfyllelse. Utvärderingen av öppenvårdsinsatserna för unga ska ske årligen och vid avslutad insats ska en utvärderingsenkät fyllas i. Av 240 ärenden har endast 21 st utvärderats. Däremot har målet om en snabb återkoppling kring öppenvårdsinsatserna förbättrats. Av 107 ärenden fick 97 svar inom 10 dagar vilken ger en måluppfyllelse om 91 procent. Kunskapsmålen inom skolan uppnås inte och resultatet har jämfört med 2012 försämrats ytterligare från 82,8 procent till 73,6 procent. Målsättningen om att 100 procent av eleverna ska uppnå godkänt i alla ämnen samt uppnå minst godkänt resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 uppnås därmed inte. Lusten att lära och finna skolarbetet intressant har ökat även om skillnaderna är stora mellan årskurserna. I åk 5 anger 80,2 procent av eleverna att de känner lust att lära, medan 40,7 procent anger det i årskurs 8. Utvärderingen av öppenvårdsinsatserna för unga ska ske årligen och vid avslutad insats ska en utvärderingsenkät fyllas i. Av 240 ärenden har endast 21 st utvärderats. Däremot har målet om en snabb återkoppling kring öppenvårdsinsatserna förbättrats. Av 107 ärenden fick 97 svar inom 10 dagar vilken ger en måluppfyllelse om 91 procent. Den totala sjukfrånvaron inom verksamhetsområdet har minskat medan frisktalen försämrats. Förståelsen för ekonomiska samband och förtroendet för ekonomiska styrprocesser har ökat något under Men ramaavtalstroheten har minskat. Verksamhetsområdet ger ett underskott för det gångna räkenskapsåret. Förbättringsområdena gäller främst kunskapsmålen, lusten att lära, uppväxt och vård i trygg invand miljö samt att hålla budget. Utveckling och omsorg om barn och unga ansvar Förståelse för 20 Övergripande verksamhetsuppföljning

21 Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg om vuxna Rättsäkerheten är alltjämt god. Antalet överklaganden är få och uppgick 2013 till 16 överklaganden och kommunen har fått rätt i 15 fall i högre instans. Målen om tillgången till äldreomsorg efter behov och nöjda brukare är uppnådda. Mångfalden och valmöjligheten i äldreomsorgen är fortfarande ringa. Skälet är bristen på alternativa utförare. Målet om att samtliga <29 år som söker bistånd ska erbjudas coachsamtal på HIA för arbetsmarknadsprövning efter första besöket förefaller vara svårt att nå. Av 110 personer som gjort ett första besök har 39 stycken anvisats och träffat en coach. Måluppfyllnaden uppgår därmed till 35 procent. Utfallet i det nya målet, inom området individuellt riktade insatser med delaktig, som uttrycks som Alla brukare ska vara delaktiga i framtagandet av genomförandeplan får godkänt. Frisktalen har väsentligt försämras medan den totala sjukfrånvaron har kraftigt förbättrats. Förståelsen för ekonomiska samband har ökat något med ramavtalstroheten har minskat. Verksamhetsområdet redovisar ett negativt resultat på -5,1 procent jämfört med budget. Orsaken till budgetavvikelsen hänför sig i första hand till hemtjänst- och institutionskostnaderna. Förbättringsområdena är främst att fler <29 år erbjuds coachsamtal, öka förtroende de ekonomiska styrprocesserna samt att under 2014 följa upp målet 100 procent av tillfrågad personal ska känna till värdighetsgarantierna. Utveckling och omsorg om vuxna Förståelse för Övergripande verksamhetsuppföljning 21

22 Uppföljning av verksamhetsområdet fysisk hållbar utveckling Det finns en god måluppfyllelse i de flesta perspektiv inom det aktuella verksamhetsområdet. Däremot när det gäller resursperspektivet som omfattar förståelse ekonomiska samband, förtroende för ekonomiska styrprinciper, ramavtalstrohet och budgetavvikelse är resultaten fortfarande låga och därmed viktiga förbättringsområden. Verksamhetsområdet redovisar en negativ budgetavvikelse på 1,9 procent. Fysisk hållbar utveckling Förståelse för Förtroende Förståelse för 22 Övergripande verksamhetsuppföljning

23 Total lägesbild av samtliga perspektiv Den totala måluppfyllelsen för samtliga perspektiv kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För år 2013 är den samlade måluppfyllelsen 15,4 eller 77 procent. vilket är en förbättring jämfört med 2012, då måluppfyllelsen uppgick till 74 procent. Störst är måluppfyllelsen inom perspektivet medarbetar som ökat värdet från 3,8 till 4,5. Även processperspektivet har förbättrats från 3,5 till 3,8. Brukarnöjdheten har under samma period minskat från 3,8 till 3,6. Även resursperspektivet minskar, vilket bedöms som allvarligt från tidigare 3,7 till 3,5. Eftersom styrkortet ska ara balanserat inger det försämrade resultatet inom resurs och brukarperspektiven viss oro. Perspektiv Utfall Utfall Brukare 3,6 av 5 3,8 av 5 Process 3,8 av 5 3,5 av 5 Medarbetare 4,5 av 5 3,8 av 5 Resurs 3,5 av 5 3,7 av 5 Perspektiv Övergripande verksamhetsuppföljning 23

24 Total lägesbild av samtliga verksamhetsområden Den totala måluppfyllelsen för samtliga verksamhetsomården kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För år 2013 är den samlade måluppfyllelsen 14,6 eller 73 procent, vilket är en liten försämring jämfört med 2012, då måluppfyllelsen uppgick till 74 procent. Störst är måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet attraktivitet. Viktiga förbättringsområden bostadsproduktionen (attraktivitet), kunskapsmål, lust att lära och uppväxt och vård i trygg invand miljö (utveckling och omsorg om barn och unga). arbetsmarknadsprövning för ungdomar och alternativa utförare (utveckling och omsorg om vuxna), kommunikationer, (fysisk hållbar utveckling). Perspektiv Utfall Utfall Attraktivitet 4,0 av 5 3,9 av 5 Omsorg och utveckling av barn och unga 3,4 av 5 3,5 av 5 Omsorg och utveckling av vuxna 3,4 av 5 3,3 av 5 Hållbar utveckling 3,8 av 5 4,0 av 5 Verksamhetsområden 24 Övergripande verksamhetsuppföljning

25 Fem år i sammandrag Antal invånare Utdebitering 31,57 31,57 31,57 31,57 33,07 - därav kommunen 21,90 21,90 21,90 21,90 22,41 Årets resultat mnkr, kommunen 20,9 12,3 6,9 7,0 18,5 Årets resultat mnkr, koncernen 35,7 30,5 7,9 26,6 24,8 Nettoinvesteringar mnkr, kommunen 24,7 26,4 26,3 23,4 23,0 Skattefi nansieringsgrad av nettoinvest % 156,8 95,2 87,6 96,0 147,5 Verksamhetens nettokostnad mnkr ,7 767,9 778,1 814,7 Avvikelse sektorernas driftbudget mnkr 2) 12,1-10,5-7,4-29,4-26,5 Nettokostnader inkl fi nansnetto/ skatteintäkter + kommunal utjämning % 97,2 98,4 99,1 99,1 97,8 Balansräkning Omsättningstillgångar mnkr, kommunen 146,2 107,9 89,2 163,3 161,3 - per invånare kr Omsättningstillgångar mnkr, koncernen 203,0 184,2 164,6 237,1 239,2 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, kommunen 350,8 375,5 380,6 384,0 388,8 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, koncernen 1 309, , , , ,8 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr, kommunen 178,1 152,2 129,3 199,7 183,7 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr, koncernen 284,9 262,3 270,6 349,6 320,9 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr, kommunen 1) 9,1 9,0 10,8 11,8 11,9 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr, koncernen 1) 863,9 873,6 914,6 891,8 946,5 - per invånare kr Eget kapital mnkr, kommunen 309,8 322,1 328,9 335,9 354,4 - per invånare kr Eget kapital mnkr, koncernen 363,4 393,8 401,6 428,2 454,5 - per invånare kr Soliditet % kommunen 62,3 66,6 70,1 61,4 64,4 Soliditet % koncernen 24,0 25,7 26,0 25,6 26,4 Inkl hela pensionsåtagandet % kommunen -24,7-19,4-27,4-23,4-25,2 1) inkl avsättningar 2) Avsatt för resultatfondsdisp 3,5 mnkr ingår inte 2012, 2013 ingår återbetalning AFA-premier Förvaltningsberättelse 25

26 Varifrån kommer kommunens pengar? Hur används pengarna? *Med huvudverksamhet avses sådan verksamhet som kommunen har direkt ansvar för - till exempel skola, vård, omsorg samt gator och vägar 26 Förvaltningsberättelse

27 Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen är en del av kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika personalnyckeltal redovisas och är ett faktaunderlag för analyser och olika personalstrategiska bedömningar. Korta fakta följande fakta är hämtad ur Eksjö kommuns personalekonomiska redovisning. Den 31 december hade kommunen tillsvidareanställda personer. Av kommunens anställda är 83,9 procent kvinnor och 16,1 procent män. 49,4 procent av kommunens anställda arbetar inom sociala sektorn. 59,3 procent är heltidsanställda av kvinnorna 55,9 procent och av männen 76,8 procent. Den genomsnittliga heltidslönen i kommunen är kr för kvinnor kr och kr för män. Den genomsnittliga åldern i kommunen är 47 år. Den totala sjukfrånvaron har ökat från 4,85 procent till 4,97 procent. Både långtidssjukskrivningar och korttidssjukskrivningar har ökat i omfattning. Antalet anmälda arbetsskador och tillbud har ökat under året. Antal anställda Eksjö kommun hade den 31 december, 2013, 1591 tillsvidareanställda. Vilket är en ökning med 72 personer och 67,7 årsarbetare sedan föregående år. En del av förklaringen till ökningen av tillsvidareanställda är att kommunen tog över hemsjukvården från landstinget 1 januari 2013, vilket innebar 25 nya tillsvidareanställningar. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har fortsatt att öka och är nu 90,6 procent. Tabellen nedan visar antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad per sektor. Utöver de tillsvidareanställda finns cirka 160 månadsavlönade visstidsanställda, timavlönade (motsvarande 180 årsarbetare) samt 51 deltidsanställda brandmän som har en annan huvudarbetsgivare. Sysselsättningsgrad Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom olika intervaller har förändrats såtillvida att allt fler anställda har en högre sysselsättningsgrad. Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor Kvinnor Män Totalt Årsarbetare Ssgr % Sektor (eller motsvarande) Kommunledningskontoret ,0 94,4 93,7 92,5 Samhällsbyggnadssektorn ,4 76,5 91,3 92,1 Barn- och ungdomssektorn ,0 490,5 93,3 93,6 Sociala sektorn ,2 695,9 88,2 88,5 Klk kost och städ ,0 83,2 87,5 86,7 Totalt , ,5 90,4 90,6 Heltid och deltid, fördelningen kvinnor/män och alla anställda % Kvinnor Män Totalt Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid < -74% % < -74% % < -74% % ,1 9,6 35,1 34,4 54,8 55,9 5,4 5,1 16,7 18,0 77,8 76,8 9,3 8,8 32,3 31,8 58,4 59,3 Förvaltningsberättelse 27

28 Sammanlagt 91,1 procent har nu en sysselsättningsgrad på 75 procent eller mer. Ytterligare ökning har alltså redovisats sedan förra årets siffra på 90,7 procent och det kan diskuteras om det fortsatt är så att det arbetstidsavtal som ger möjlighet för anställda inom vård och omsorg att önska sin sysselsättningsgrad är förklaringen till detta. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda var 94,7 procent för män och 89,8 procent för kvinnor. För kommunen totalt var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 90,6 procent, vilket innebär en marginell ökning. Övertid och mertid Tabellen till höger visar den redovisade mertid/ övertid för samtliga tim- och månadsavlönade, det vill säga även för tillfälligt anställda och vikarier. Uttag av både mertid och övertid har ökat överlag i kommunen, det är endast samhällsbyggnadssektorn som redovisar ett minskat uttag av både mertid och övertid. Barn- och ungdomssektorn visar ett minskat uttag av övertid. Det totala uttaget av mertid/övertid 2013 motsvarar 19,7 årsarbetare eller 1,3 procent av den totalt arbetade tiden i kommunen. Tabellen på föregående sida (längst ner) visar fördelningen mellan heltid och deltid. Övertid och mertid 2012 och 2013 (timmar) Sektor (eller motsvarande) Mertid (tim) Övertid (tim) Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Klk kost och städ Summa övertid/mertid Rekryterings- och bemanningsenhet Under andra halvåret sattes ett stort fokus på bemanningsekonomi. På uppdrag av kommunstyrelsen skulle det redovisas hur bemanning kan organiseras med målsättning att: skapa kontinuitet för äldre och barn, säkerställa framtida rekrytering, ge möjlighet för personal att leva på sin lön, vara effektiv och flexibel. Hösten vigdes åt att göra en kartläggning för att skapa en nulägesbild, framförallt inom sociala sektorn men även inom barn- och ungdomssektorn är detta arbete gjort. Tanken är att kunna minska antalet timvikarier för att istället tillsvidareanställa fler omvårdare, detta för att kunna fylla det behov som dessa timvikarier idag täcker upp. Rekryterings- och bemanningsenheten har under 2013 förmedlat vikarietimmar fördelat enligt tabellen här intill. Enheten rekryterar merparten av de timvikarier som arbetar i Eksjö kommun. Under 2013 rekryterades 225 nya personer in till äldreomsorg, skola och förskola samt till kostenheten. 28 Debiterade timmar 2013 Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Kost, repro och reception Totalt Nyanställda 2013 Barn- och ungdomssektorn 95 Sociala sektorn 120 Kost 10 Totalt 225 Antal vikarier/sektor Barn- och ungdomssektorn 118 Sociala sektorn 156 Kost 25 Totalt 299 Utöver dessa är ca 50 personer utlånade på vikariat längre än 3 mån och därmed anställda på respektive sektor 225 personer är exkl. sommarvikarier Antal vikarier i systemet Förvaltningsberättelse

29 Åldersstruktur Andelen anställda under 29 år fortsätter att öka samtidigt som andelen anställda över 50 år minskar. Medelåldern bland kommunens anställda är, för kvinnor 47,1 år för män 46,8 år och på totalen 47 år. Detta innebär en ökning av medelåldern sedan förra året. Medelålder för män/kvinnor och totalt Kön År Män 46,5 46,6 46,8 Kvinnor 46,4 46,3 47,1 Totalt 46,4 46,4 47 Åldersfördelning anställda i Eksjö kommun, fördelning män/kvinnor och totalt Kvinnor Män Totalt <=29 år år >=050 år <=29 år år >=050 år <=29 år år >=050 år ,3 8,3 45,8 45,7 47,0 45,8 10,9 9,8 40,2 45,8 49,0 44,3 7,8 8,6 44,9 45,7 47,3 45,6 Planerade pensionsavgångar Under 2013 har 19 ålderspensioner, 9 ålderslivräntor och 10 familje-/efterlevandepensioner beviljats. Kommuner och företag ser ofta de stora pensionsavgångarna som en stor utmaning ur rekryteringssynpunkt. Då ska man komma ihåg att Eksjö kommun årligen rekryterar cirka 140 personer. Givet detta så utgör pensionsavgångarna endast 21 procent av det totala rekryteringsbehovet. Antal beräknade pensionsavgångar (65 år) År Tabellen till höger visar framtida pensionsavgångar per år, denna utgår ifrån hur många av de anställda som fyller 65 år respektive år. Personalkostnader Personalkostnader år (mnkr) Grundlön och arvoden 414,6 427,4 428,9 444,8 469,5 OB-ersättning 19,5 19,6 20,4 21,2 23,1 Övertids-/mertidsersättning 4,2 4,1 4,3 4,1 4,8 Jour och beredskap 1) 2,8 2,7 2,7 6,7 7,0 Sjuklön 5,2 5,5 6,4 6,7 7,1 Arbetsgivaravgifter enl lag och avtal 171,6 167,9 173,8 174,9 184,8 Utbetalda pensioner 13,4 13,9 14,9 15,9 16,5 Löneskatt på pensionskostnad 3,3 3,4 3,6 3,9 4,0 Totalt 634,6 644, ,2 716,8 1) 2012 inräknas beredskapsersättning till deltidsanställda brandmän i stället för under Grundlön och arvoden. Förvaltningsberättelse 29

30 Löner och lönepolitik Lönesättningen i kommunen grundar sig på kravet i anställningen, den enskildes sätt att utföra sina arbetsuppgifter samt eventuella marknadsfaktorer. Kravet i anställningen mäts genom arbetsvärdering, genom denna får man en rangordning av jobbens svårighet och tyngd. I Eksjö kommun har man arbetsvärderat sedan slutet på 90-talet. Denna kartläggning utgör underlag för jämställdhetsarbetets analys av jämställda löner samt är ett viktigt underlag för de lönepolitiska avvägningarna i samband med de årliga löneöversynsförhandlingarna. Den genomsnittliga heltidslönen i Eksjö kommun för kvinnor är kr medan den för män är kr. Den löneanalys som jämför yrken utifrån komplexitet och ansvar visar att det inte föreligger sakliga skillnader mellan könen, utan skillnaden förklaras av att männen återfinns inom yrken som är högre värderade i arbetsvärderingen, medan kvinnor återfinns i de lägre värderade yrkena. Kvinnorna har en medellön som är 91,5 procent av männens lön. Tabellen nedan visar den genomsnittliga heltidslönen i Eksjö kommun. Genomsnittlig heltidslön (kr/mån) År /2011 1) Lön ) Den redovisade lönen avser både 2010 och Lönerevision 2013 Lönerevisionen 2013 genomfördes med de olika förbunden under perioden maj till oktober. Det samlade utfallet för samtliga organisationer blev 2,99 procent. Utfallet avser tillsvidareanställda. Inom ramen för lönerevisionen gjordes riktade satsningar mot lärare, socialsekreterare, sjuksköterskor, vissa chefer och kvalificerade handläggare samt tekniker. Redovisning sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro Den årliga redovisning, som kommunen enligt lag är skyldig att genomföra, vilken innebär att man redovisar all sjukfrånvaro i förhållande till all arbetad tid har under åren haft följande utveckling, se tabellen nedan. Utveckling av den totala sjukfrånvaron 30 Förvaltningsberättelse

31 Frisknärvaro Under de två sista åren har kommunen följt de anställdas frisknärvaro. Till frisknärvarande räknas de som varit helt friska och de som har mindre än 6 sjukdagar på året. Kommunens strategiska arbete med att minska kortoch långtidssjukfrånvaron borde på sikt medföra att frisknärvaron ökar. Ett rimligt mål att sträva efter är att höja den totala frisknärvaron med 10 procentenheter fram till bokslutet Utveckling av frisknärvaron Förvaltning SBS BUS SOC KLK inkl Kost och KLK kost och städ städ Uppföljning långtidssjukfrånvaro Utveckling av långtidssjukfrånvaron Under många år har kommunen haft rutiner för att följa utvecklingen av långtidssjukfrånvaron. Vid tre olika tillfällen på året mäts den. Det finns som målsättning att jobba med rehabiliteringsarbetet så att vi kan ha fler deltidssjukskrivna än heltidssjukskrivna. Utvecklingen ser ut enligt diagrammen. Utveckling av hel- respektive deltidssjukskrivningar Förvaltningsberättelse 31

32 Uppföljning av upprepad korttidssjukfrånvaro Utveckling korttidssjukfrånvaro Projektet som startades under hösten 2012, med syfte att kartlägga bakgrunden till kommunens höga och stigande korttidssjukfrånvaro, avslutades under våren 2013 med gott resultat. Den upprepade korttidssjukfrånvaron hade då minskat från 8,3 procent till 6,1 procent vid projektets avslut i maj månad. En siffra som vid årsskiftet dock ökat till 6,9 procent. Vid avslutandet av projektet hade antalet sjukdagar för denna grupp minskat med dagar, vilket innebär 7 årsarbetare, sjukfrånvarokostnaderna exklusive vikariekostnader minskade med 600 tkr. Huvuddelen av projektet har varit att hålla samtal med anställda som har sex eller fler sjukfall under en rullande tolvmånadersperiod. Totalt genomfördes samtal med 100 anställda, fokus vid dessa samtal har varit personligt mående, arbetstrivsel och framtid. Friskvård Friskvårdsarbetet 2013 har haft samma inriktning som tidigare och med kommunens förvaltningsgemensamma Friskvårdspolicy som grund. Vi har med hjälp av vår friskvårdskonsulent genomfört ett stort antal aktiviteter. Alla anställda har fri tillgång till KLK/Kost-städ simhallen. Dessutom har ytterligare ett alternativ till fysisk träning öppnats under året då kommunen fått ny leverantör av företagshälsovård och som också har en träningslokal där en hel del anställda valt att köpa träningskort. Arbetsskador och tillbud Redovisningen av tillbud och arbetsskador har haft följande utveckling. Antalet anmälda arbetsskador och tillbud har ökat under Förhoppningsvis så är det ett resultat av den omfattande arbetsmiljöutbildningen som samtliga chefer och skyddsombud tagit del av de sista två åren. För att våra anställa ska kunna få del av avtalsförsäkringen för eventuella kostnader så måste alltid skadan också vara anmäld till Försäkringskassan. Antal arbetsskador/olycksfall och tillbud Förvaltningsberättelse

33 Företagshälsovård Under 2013 upphandlade kommunen ny företagshälsovård. Sedan 1 april 2013 anlitar kommunen, Sensia, för sitt behov. Innehållet i företagshälsovården har samma inriktning som tidigare. I kommunens policy om företagshälsovård så ska denna utföra uppgifter enligt gällande regler från arbetsmiljöverket samt enligt plan upprättad av personalavdelningen. Utöver detta använder arbetsgivaren företagshälsovårdens olika professioner för att förhindra sjukskrivning hos anställda eller för att med olika stöd få tillbaka anställda i tjänst så snart som möjligt. Företagshälsovården är också viktig när bedömning av arbetsförmågan ska göras för att pröva rätten till eventuell sjukersättning och arbetsförmåga av betydenhet för arbetsgivaren. Det kan handla om uppsägning om försäkringskassan inte längre betalar ut sjukpenning till någon som varit sjuk under en längre period. Kommunens anställda kan också använda företagshälsovården för arbetsrelaterade besvär 1-3 gånger. Från den fjärde gången arbetar företagshälsovården på uppdrag av den anställdes chef med inriktning enligt ovan. Rent behandlingsarbete utförs inte av företagshälsovården. Arbetsmiljö Sedan några år tillbaka har kommunen en utarbetad plan för utbildning av chefer och skyddsombud. Planen innebär att alla berörda får en grundutbildning i arbetsmiljöarbete, en så kallad BAM-utbildning. Under 2013 utbildades cirka 15 chefer och 35 skyddsombud. I utbildningsplanen ingår också fortsättningsutbildning. Den har under 2013 behandlat vår policy om kränkande särbehandling och mobbning och det arbetssätt vi har för att motverka detta. Det var totalt 53 chefer och 83 skyddsombud som deltog i den utbildningen. Personalutveckling Medarbetarundersökning Under våren 2013 genomförde Eksjö kommun en medarbetarundersökning, vilken gav ett mycket positivt resultat, samtliga index ökade jämfört med förra mätningen Generellt sett är index över 70 beskrivande för en väl fungerande organisation, Eksjö kommun visar index på en mycket hög nivå vilket innebär att dessa värden måste arbetas mycket hårt kring för att kunna behållas vid nästa medarbetarundersökning. Resultat medarbetarundersökning Total index Arbetsorganisation Engagemang Arbetssituation Samarbeta Kultur och värderingar Ledarskapsindex Värdegrund Arbetet med att etablera en tydlig och gemensam värdegrund för Eksjö kommun fortsätter och detta år har medarbetarundersökningen tjänat som motor för arbetet. Ett antal frågor som belyser öppenhet, handlingskraft och engagemang har plockats ur undersökningen och samlats i ett arbetshäfte för varje arbetsplats att arbeta vidare med sina egna resultat. Ledarutveckling Framtidens chefer Det EU-finansierade ledarutvecklingsprogrammet, Ledarutveckling över gränserna, som Eksjö driver tillsammans med övriga höglandskommuner samt Vimmerby, Hultsfred och Högsby kommuner har under 2013 examinerat första kullen med mycket goda resultat. Total har 10 medarbetare fördelat på två omgångar blivit uttagna till detta program och redan innan programmet är slutfört har 60 procent antigen blivit chefer eller fått ett vikariat som chef. Lyfta fram goda exempel Ta-sig-församhets-exempel har lyfts och belönats i varje nummer av personaltidningen. Det har varit möjligt att nominera en kollega eller medarbetare som gjort något lite extra för våra brukare, elever eller kunder. Varje nummer har haft minst en historia om medarbetare som gjord det lilla extra. Utlottning av biobiljetter på kulturhandboken har fortsatt, detta i syfte att hålla boken levande. Förvaltningsberättelse 33

34 Driftredovisning (tkr) Sektor/motsvarande Intäkter Kostnader Netto Avvikelse Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Tillstånds- och myndighetsnämnden Kommunledningskontoret (KLK) KLK kost och städ Samhällsbyggnadsektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Revisionen Överförmyndarnämnden Valnämnden Summa Nettokostnader, Budget Utfall 2013 (mnkr) Kommunledning- Samhällsbygg- Barn- och ung- Sociala Politiken kontoret nadssektorn domssektorn sektorn 34

35 Investeringsredovisning och resultatbudget Investeringsredovisning 2013 (tkr) Inkomster Utgifter Netto Återstår Sektor/motsvarande Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Kommunfullmäktige Kommunledningskontoret (totalt) Samhällsbyggnadsektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Summa Resultatbudget Utfall 2013 (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Verksamhetens nettokostnader -796,7-816,6-19,9 Återbetald AFA-premie 0,0 16,9 16,9 Avskrivningar -15,8-15,2-0,6 Verksamhetens nettokostnader -812,5-815,0-2,4 Skatteintäkter 675,5 678,9 3,4 Kommunalekonomisk utjämning 145,9 147,7 1,8 Finansiella intäkter 7,8 7,8 0,0 Finansiella kostnader 0,0-0,1-0,1 Ränta pensionsskuld -0,2-0,8-0,6 Resultat före extraordinära poster 16,4 18,5 2,1 Extraordinära poster 0,0 0,0 Årets resultat 16,4 18,5 2,1 Resultat / skatteintäkter och bidrag 2,00% 2,24% 35

36 Resultaträkning och kassaflödesanalys (mnkr) Resultaträkning Intäkter Not 1 262,0 267,5 Kostnader , ,0 Återbetalda AFA-premier 16,9 17,9 Avskrivningar -15,2-14,4 Verksamhetens nettokostnader -815,0-778,1 Skatteintäkter 3 678,9 637,6 Kommunala utjämningbidrag 4 147,7 137,6 Finansiella intäkter 5 7,8 9,9 Finansiella kostnader 6-0,9-0,2 Resultat före extraordinära poster 7 18,5 7,0 Årets resultat 7 18,5 7,0 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat 18,5 7,0 Justering för avskrivning och nedskrivning 15,2 14,4 Justering för avsättningar 0,2 1,0 Justering före förändring av rörelsekapital 33,9 22,4 Förändring kortfristiga fordringar 3,6-34,7 Förändring förråd och lager 0,0 0,1 Förändring kortfristiga skulder -15,8 70,1 Medel från den löpande verksamheten 21,7 57,9 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -23,7-24,6 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,7 1,2 Förändring fi nansiella anläggningstillgångar -2,0 0,5 Medel från investeringsverksamheten -25,0-22,9 Finansieringsverksamheten Minskning långfristiga fordringar 5,0 5,0 Medel från finansieringsverksamheten 5,0 5,0 Årets kassafl öde 1,7 39,9 Likvida medel vid årets början 54,9 15,0 Likvida medel vid årets slut 56,6 54,9 36

37 Balansräkning (mnkr) Tillgångar förändring Anläggningstillgångar Not Fastigheter och anläggningar 8 213,3 205,9 7,5 Maskiner och inventarier 9 43,5 43,2 0,3 Finansiella anläggningstillgångar ,0 135,0-3,0 Summa anläggningstillgångar 388,8 384,0 4,8 Omsättningstillgångar Förråd 0,1 0,1 0,0 Exploateringsfastigheter 0,4 0,4 0,0 Fordringar ,1 107,7-3,5 Kassa och bank 12 56,6 54,9 1,7 Summa omsättningstillgångar 161,3 163,2-1,8 Summa tillgångar 550,1 547,2 2,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Anläggningskapital 376,9 372,3 4,6 Rörelsekapital 13-22,4-36,4 13,9 Summa eget kapital ,4 335,9 18,5 därav årets resultat 18,5 7,0 varav avsatt till resultatutjämningsreserv 7 2,0 varav balanskravsresultat 16,5 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 8,9 8,8 0,2 Avsättning för återställning deponi 3,0 3,0 0,0 Summa avsättningar 11,9 11,8 0,2 Skulder Kortfristiga skulder ,7 199,6-15,7 Summa skulder 183,8 199,6-15,7 Summa eget kapital och skulder 550,1 547,2 2,9 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna ,9 463,8 Utfästelse om visstidspension 18 0,8 1,2 Borgensförbindelser ,9 886,7 Soliditet 64,4% 61,4% Soliditet inkl ansvarsförbindelse -25,2% -23,4% 37

38 Nothänvisningar (tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Sektorernas intäkter enligt driftredovisningen Interna poster redovisning Reavinster Övriga verksamhetsintäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Sektorernas kostnader enligt driftredovisningen härav leasingavgifter Interna poster redovisning Reaförlust försäljning anläggningstillgång 0 89 Kapitalkostnad och avtalspension Utbetalda pensioner Förändring avsättning för pensioner Premie avgiftsbestämd ålderspension Premie förmånsbestämd pension/risk Löneskatt på pensionskostnad Förvaltningsavgifter pensioner Förändring övertidsersättning (ej utfördelad del) Justering personalomkostnader Övriga kostnader Not 3 Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning* Mellankommunal utjämning Summa *Avräkningsbelopp per invånare SKL 13:72 Slutavräkning föregående år (korrigering) 24 7 Preliminär avräkning innevarande år Not 4 Generella statsbidrag m.m. Utjämningsbidrag inkomstutjämning Utjämningsavgift kostnadsutjämning LSS utjämningsbidrag 225 LSS utjämningsavgift Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift Summa Not 5 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel Ränta revers Eksjö kommunfastigheter AB Borgensavgift Övriga fi nansiella intäkter Summa

39 Nothänvisningar (tkr) Not 6 Finansiella kostnader Räntor på lån 1 27 Ränta pensionskostnader Ändrad kalkylränta Övriga räntor Övriga fi nansiella kostnader Summa Not 7 Resultatutredning Årets resultat Avstämning balanskrav: Reavinster avyttring anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjustering Ingående öronmärkt för väntade underskott Avskrivs på grund av ny lagstiftning Medel till resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat Not 8 Fastigheter och anläggningar Ackumulerade ingående anskaffningsvärden Avyttring/utrangering/värdejustering Nyanskaffningar Värdejusteringar/omfört till inventarier 0 0 Summa anskaffningsvärde Ackumulerade ingående avskrivningar Årets avskrivning Avyttring/utrangering Summa avskrivningar Bokfört värde Specifikation Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Övriga fastigheter Mark under exploatering Pågående arbete Summa Not 9 Fordon, maskiner och inventarier Ackumulerat ingående anskaffningsvärde Anskaffningar Värdejustering/omfört från fastigheter Summa anskaffningsvärde Ackumulerade ingående avskrivningar Årets avskrivning Summa avskrivningar Summa bokfört värde

40 Nothänvisningar (tkr) Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Eksjö Stadhus AB eksjo.nu Träcentrum Smålands Turist AB Andelar Säkerhetsfonder hos Kommunkredit Kreditgarantiföreningar Andelar i ekonomiska föreningar Andel i Kommuninvest * Långfristiga fordringar Eksjö Kommunfastigheter AB Eksjö Stadshus AB / AB Eksjö Industribyggnader (2012) Soldaternas vänner Förlagslån Kommuninvest Summa * se särskild kommentar Not 11 Fordringar Kundfordringar Fordringar hos staten Inbetald preliminärskatt Diverse kortfristiga fordringar Fordran momsersättning Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Upplupna skatteintäkter Övriga interimsfordringar Summa Not 12 Kassa och bank Kassa Bank och plusgiro Summa Not 13 Rörelsekapital Resultatfonder Före bokslut Före bokslut Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 0 7 Finansförvaltningen Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret/kost städ Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Överförmyndaren Revisionen Valnämnden 6 15 Tillstånds- och myndighetsnämnden Summa resultatfonder Övrigt rörelsekapital, brist Summa

41 Nothänvisningar (tkr) Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa Not 15 Avsatt för pensioner Avsatt för pensioner exkl ÖK-SAP Omfört vid byte av pensionsförvaltare Ränte- och basbeloppsuppräkning Pensionsutbetalning Nyintjänad pension/förmånsbelopp/personalföränd Sänkning disonteringsränta Försäkring, övrigt 26 3 Utgående avsättning Avsatt för pensioner ÖK-SAP Omfört vid byte av pensionsförvaltare Ränte- och basbeloppsuppräkning Pensionsutbetalning Sänkning disonteringsränta Förmånsbelopp, personalförändringar Grundändring, övrig post Utgående avsättning Avsättning för särskild löneskatt Summa Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld mervärdesskatt Personalens källskatt Förutbetalda statsbidrag Skuld fastighetsskatt Övriga kortfristiga skulder Upplupna löner Upplupen semesterlön Skuld arbetsgivaravgift Upplupen löneskatt Avgiftsbestämd pensionspremier Förutbetalda skatteintäkter Förutbet intäkter/upplupna kostnader Summa Leasingskuld fordon Not 17 Pensionsförpliktelser inom linjen Pensionsförmåner intjänande t.o.m enligt KPA Justering vid byte av pensionsförvaltare under året Ränteuppräkning Pensionsutbetalningar Sänkning diskonteringsränta Bromsen/förmånsbelopp Aktualisering, övriga post Summa ansvarsförbindelse Löneskatt Summa 41

42 Nothänvisningar (tkr) Not 18 Utfästelse av visstidspension politiker Beräknat värde utfästelser inkl löneskatt en person Not 19 Borgensförbindelser Kommunala företag AB Eksjö Energiverk Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjö Stadshus AB Summa kommunala företag Bostadslån ansvarsförbindelser Eksjö Golfklubb, tillfällig borgen Höglandets kommunalförbund Övriga förpliktelser Summa borgensförbindelser Kommentar till not 10, andel i Kommuninvest ekonomisk förening Andelskapitalet i Kommuninvest avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest har därefter beslutat om insatsemissioner samt återbäring för åren 2012 och Medlemmarna har använt dessa medel för att öka kapitalet i Kommuninvest. Eksjö kommuns återbäring uppgick 2013 till kronor och kommunens totala andelskapital uppgick till kronor. Eksjö kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Eksjö kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 42

43 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar Redovisningsprinciper Tillämpning av RKR:s (Rådet för kommunal redovisning) rekommendationer Nr 3.1 Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål Återbetalda AFA-premier har 2013 liksom 2012 redovisats på egen rad i resultaträkningen. Nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter Slutavräkning avser skillnaden mellan preliminärt erhållna skatteintäkter och den slutliga skatten. I bokslut 2013 har definitiv slutavräkningen för år 2012 och en preliminär slutavräkning för 2013 bokförts. Nr 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Avsättning till pensioner och pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till totalt 502,6 mnkr.. Beloppen har återlånats, inga placeringar av pensionsmedel finns. Nr 8.2 Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår även de delar av kommunens verksamhet som bedrivs i bolagsform och där kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. Väsentligt inflytande anses kunna utövas vid en röstandel av minst 20 procent. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Den innebär att aktiekapitalet i dotterföretagen inte tagits med. I de fall kommunen äger delar av ett bolag har resultat- och balansräkningen räknats om med hänsyn till kommunens ägarandel. Obeskattade reserver räknas som eget kapital, uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Alla interna mellanhavanden mellan enheterna elimineras. Utöver bolagen ingår Höglandets kommunalförbund, där kommunen har 20 procent röstandel. I bokslutet har dock kommunalförbundet tagits med motsvarande Eksjö kommuns andel av dess finansiering (18,6 procent). Nr 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser Avsättning Ingående avsättning för återställande av deponi uppgår till 3 mnkr. Arbetet beräknas fortgå under en femårsperiod. Befintlig avsättning bedöms täcka kommunens åtagande och ingen avsättning har gjorts Ansvarsförbindelser Redovisat belopp för borgensförbindelser avser utnyttjad del av beviljad borgen. Nr 11.3 Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar. Exempel på avskrivningstider: Fastigheter 33 år Gator och vägar 33 år Inventarier 3-10 år Fordon 5 år Räddningsfordon 20 år Idrottsanläggningar 20 år Ett halvt prisbasbelopp tillämpas som beloppsgräns för aktivering av inventarier. Avskrivningar påbörjas månaden efter avslutad anskaffning. Nr 17 Pensionsförpliktelser Kommunens samlade pensionsförpliktelser återfinns i posterna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna och avsättningarna. Denna rad ligger under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens totala pensionsförpliktelse uppgår till 532,6 mnkr varav 492,9 mnkr avser ansvarsförbindelsen. Kommunen har beslutat att från och med 1998 årligen betala hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Utfästelser om visstidspension har tecknats för en politiker. Om denna infriats vid årsskiftet skulle skulden ha uppgått till 0,8 mnkr inklusive löneskatt. 43

44 Nr 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Bidrag har fordringseller skuldförts på så sätt att endast intjänad del bokförts som intäkt under året. På grund av byte av ekonomisystem 2013 kunde ingen periodisering göras vid årsskiftet. Leverantörsfakturor som avser kommande år ingår 2012 i posten förutbetalda kostnader och 2013 i övriga interimsfordringar. Nr 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Finansiella tillgångar utgörs av aktier i koncernföretag, övriga aktier, andelar och långfristiga fordringar. Samtliga klassificeras som anläggningstillgångar. Kommunen har inga långfristiga skulder. Begreppsförklaringar Resultaträkningen visar årets resultat och hur det uppkommit. Det visar även förändringen av det egna kapitalet, som även kan utläsas genom att jämföra årets balansräkning med föregående års. Kassaflödesanalysen redovisar inbetalningar och utbetalningar det vill säga hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten påverkat årets kassaflöde. Balansräkningen redovisar kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa finansieras, med skulder eller med eget kapital. Tillgångarna indelas i omsättningstillgångar (kontanter, kortfristiga fordringar och förråd) och anläggningstillgångar (t.ex. fastigheter, inventarier, maskiner, långfristiga fordringar). Tomtmark som anskaffats i avsikt att säljas vidare redovisas som omsättningstillgång. Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, det vill säga hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller förfallotidpunkt inte är helt bestämd. 44

45 Vart gick kommunens pengar 2013? Diagrammet visar översiktligt hur sektorernas nettokostnad på 816,2 mnkr fördelas på typ av verksamhet. I Kommungemensamt ingår kommunledning, övergripande ekonomi- och personaladministration, telefoni, post, repro och 2013 även större delen av IT-kostnaderna. I officiell statistik som Vad kostar verksamheten i Din kommun fördelas dessa kostnader ut och ingår som en del i respektive övrig verksamhet. Utbildning omfattar alla nivåer från förskoleklass till högskoleutbildning. I Politisk verksamhet ingår förutom kostnad för fullmäktige, kommunstyrelse och övriga nämnder även partistöd och avgifter till Sveriges Kommuner och landsting och regionala organ. Infrastruktur och skydd, övrigt ingår miljöoch byggverksamhet, räddningstjänst och fysiskoch teknisk planering. 45

46 Kommunfullmäktiges beredningar Välfärdsberedningen Beredningen har arbetat med samtliga sina tio uppdrag och flera av aktiviteterna berör mer än ett av dessa. Redovisningen är därför inte uppdelad efter uppdrag En stor del av tiden har ägnats åt att finna former för medborgardialog. Beredningen har beslutat att prioritera en dialog med ungdomar och ledamöterna har deltagit i ett antal aktiviteter som berört detta tema. Beredningen har förslagit kommunfullmäktige att den organisation som finns för LUPP-undersökningen också ska få i uppdrag att genomföra en mer systematisk ungdomsdialog samt att Eksjöpanelen ska få en fortsättning. Tillsammans med utvecklingsberedningen har förslag lämnats till Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och översiktsplanen. För att få en god bild över hur de politiska programmen används i praktiken har ett formellt samråd skett med samtliga presidier i kommunstyrelsen utskott. Beredningen påbörjade en översyn över Vision 2020 i enlighet med ett uppdrag i detta dokument. En frågeomgång i Eksjöpanelen genomfördes, dock med låg svarsfrekvens. Underhand meddelade presidiet i kommunfullmäktige att en översyn inte skulle ske. Beredningen har påbörjat arbetet med att revidera de övriga program som ligger inom beredningens ansvar. För att göra en gedigen revision av Barn- och ungdomspolitiskt program skickades ett antal frågor ut till skolledare, lärare och elever inom grundskolans åk 7 9 och gymnasiet. Svar inkom endast från Prästängsskolan. Till kommunfullmäktige inlämnades 2013 ett förslag på hur delar av Barn och ungdomspolitiskt program ska redovisas. Kommunfullmäktige har godkänt framställningen. Återapporteringen har inte skett under året. Vid omarbetning av Alkohol och drogpolitiskt program har beredningen på ett flertal sätt orienterat sig Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Kommunfullmäktige Kostnader 2,3 2,0 0,3 varav personalkostnader 1,2 1,0 0,2 varav partistöd 0,6 0,6 0,0 varav övriga kostnader 0,5 0,4 0,1 Nettokostnader 2,3 2,0 0,3 Kommunstyrelsen Intäkter 0,0 0,2 0,2 Kostnader 4,1 4,0 0,1 varav personalkostnader 3,7 3,6 0,1 varav övriga kostnader 0,4 0,2 0,2 Nettokostnader 4,1 3,8 0,3 Tillstånds- och myndighetsnämnden Kostnader 0,3 0,2 0,1 varav personalkostnader 0,2 0,2 0,0 Nettokostnader 0,3 0,2 0,1 om hur liknande frågor behandlas i andra kommuner. Beredningens överväganden har lett till att den föreslagit och fått sanktion för att göra ett bredare program med rubriken Säkerhet och Trygghet. I enlighet med uppdraget att bevaka vad som sker i omvärlden har beredningen i vid flera sammanträden diskuterat förhållanden som kan ha betydelse för Eksjö kommun. Beredningen har kontinuerligt fått information i aktuella frågor från kommunens anställda. Vid ett tillfälle har en representant för Polismyndigheten besökt beredningen. Ett remissvar över ett medborgarförslag angående medborgardialog har lämnats. Beredningen har medverkat i kommunens informationsblad Hemma i Eksjö angående möjligheter att delta i politiskt arbete. 46 Verksamheterna

47 Utvecklingsberedningen Beredningen har i uppdrag att arbeta med frågor kring näringsliv, sysselsättning, miljö, landsbygdsutveckling, kultur, fritid, samhällsbyggnad och kommunikationer. Under året har tiden ägnats åt följande uppdrag. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ekonomichefen har i dialog med beredningen utarbetat riktlinjer för god ekonomisk hushållning, som sedermera har fastställts av kommunfullmäktige. Centrumhandelns betydelse för Eksjö Under denna punkt har dialog förts med Svensk Handel i Eksjö och beredningen har försökt blicka framåt för att säkerställa att handeln lever och utvecklas i centrum. Beredningen har även diskuterat hot och möjligheter med internethandel, och hur den kan stärka landsbygden. Eksjö kommuns miljöarbete Under 2013 har en miljöplan upprättats av Samhällsbyggnadssektorn. Ledamöter i beredningen har deltagit i arbetet som referensgrupp. Planen antogs av fullmäktige i november. Revidering av näringslivspolitiskt program Beredningen har i dialog med förvaltningen påbörjat arbetet med att revidera och sammanfoga Näringslivspolitiskt- och Tillväxt- och sysselsättningspolitiskt program till ett program. Arbetet har inletts med att ett företag fått i uppdrag att genomföra en kvalificerad omvärldsanalys. En arbetsgrupp ska bildas för att utforma programmet med omvärldsanalysen som underlag. Samverkan på Höglandet Beredningen har diskuterat vilka områden som är lämpliga att samverka kring på Höglandet. Det är av stor vikt att kommunerna arbetar för samverkan på så många områden som möjligt. Utbildning kan vara ett sådant område. Inom IT finns redan idag Höglandets IT, och flera andra samordningsprojekt pågår. Information i frågan har inhämtats på olika sätt. Medborgardialog En del av tiden har ägnats åt att i samarbete med välfärdsberedningen finna former för medborgardialog. Beredningen har beslutat att prioritera en dialog med ungdomar. Översiktsplan Beredningen har aktivt deltagit i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Ledamöterna har deltagit i samrådsmöten tillsammans med samhällsbyggnadssektorn. Planen antogs av fullmäktige i september Nya verksamhetsområden för HIA (Enheten för Hälsa, Integration och Arbete). Beredningen har diskuterat hur man på olika sätt kan bredda verksamheten inom HIA. Frågan kommer fortsatt diskuteras under Inbjud intresserade kommunmedborgare till så kallade demokratidagar (medborgarförslag) Beredningen har yttrat sig över ett medborgarförslag. Kommunfullmäktige har beslutat att demokratidagar ska prövas. Landsbygdsprogram Länsstyrelsen arbetar med att ta fram ett nytt landsbygdsprogram. Beredningen får kontinuerligt information om hur arbetet fortskrider via en av beredningens ledamöter. Verksamheterna 47

48 Kommunledningskontoret Måluppfyllelse enligt styrkort Ekonomi budgetavvikelse Kommunledningskontoret redovisar sammanlagt en positiv budgetavvikelse med 1,1 mnkr (1,7 procent). Beloppsmässigt högst positiva avvikelse redovisar EksjöVux med 2 mnkr. Informations- och utvecklingsavdelningen överskrider budget med 1,7 mnkr på grund av tillkommande IT- och telefonikostnader och minskade intäkter. Stora ansträngningar görs för att få en budget i balans för dessa verksamheter. Ekonomi förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser Förståelsen för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser mäts via en årlig enkät till budgetansvariga chefer. Resultatet från 2013 års enkät visar förbättringar mot tidigare år men målet i styrkortet, att 90 procent ska ha full förståelse för ekomiska samband och förtroende för styrprocesser, uppnås inte. Totalt i kommunen uppnåddes 75 procent förståelse (72 procent 2012) och 65 procent förtroende (61 procent 2012). För kommunledningskontorets del uppnåddes 77 procent förståelse (65 procent 2012) och 76 procent förtroende (82 procent 2012). Attraktivitet God näringslivsutveckling Vid Svenskt näringslivs årliga mätning av kommunernas näringslivsklimat hamnar Eksjö kommun på plats 62 av Sveriges 290 kommuner. Målet är att ligga bland de 70 bästa. Viktiga händelser Ny medborgarundersökning Campus i12 växer med fler utbildningar Ny förbättrad turistwebb visit.eksjo.se Årets verksamhet Kommunledning, övergripande utveckling och administration Arbetet med att ta fram ett nytt Tillväxtpolitiskt program, som ska ersätta de två tidigare fullmäktigeprogrammen Näringslivspolitiskt program och Tillväxt- och sysselsättningsprogram har påbörjats. Det nya programmet beräknas ligga klart för beslut i dec Utvecklingsberedningen är styrgrupp för arbetet. I anslutning till programmet genomförs en omfattande omvärldsanalys av företaget Kontigo. Eksjö kommun deltog i SCB:s medborgarundersökning våren Utfallet var i snitt med deltagande kommun (138 st), men bättre än jämfört med den kommungrupp Eksjö tillhör ( invånare). Arbetet med ny politisk organisation har involverat kommunledningskontoret på flera olika sätt. Bland annat genom att svara för processledning och genomföra och analysera en politisk enkät ställd till förtroendemännen. Kommunfullmäktiges presidium leder arbetet med ny politisk organisation. En organisationsförändring har påbörjats inom kommunledningskontoret. Utvecklings- och informationsavdelningen ombildas till en kommunikationsavdelning. I den nya kommunikationsavdelningen ingår reception, reprofunktion, information, post och IT. Samtidigt påbörjas inrättandet av ett kontaktcenter. Den tidigare utvecklingsenheten liksom den administrativa avdelning upphör som egna enheter och ingår kommundirektörens stab. Ekonomi- och upphandling Året har präglats av införandet av nytt ekonomisystem. Kvar att införa är en användarvänlig uppföljningsfunktion för enhetschefer, främst när det gäller personalkostnader. Den nya funktionaliteten beräknas vara i drift i början av Som ett led i arbetet med att effektivisera rutiner och processer har arbete 48 Verksamheterna

49 under året lagts ned på att förbereda införande av e-handel under Upphandlings- och inköpsskola har i år hållits i personaltidningen Pi för att öka kompetensen i kommunen i upphandlingsfrågor. Personaladministration och gemensamma personalfunktioner Under våren 2013 genomförde Eksjö en medarbetarundersökning vilken gav ett mycket positivt resultat samtliga index ökade jämfört med förra mätningen och ligger nu på en mycket hög nivå, generellt kan man säga att värden runt 70 beskriver en väl fungerande organisation. Det är också värden man måste arbeta hårt för att behålla Total index Arbetsorganisation Engagemang Arbetssituation Samarbeta Kultur och värderingar Ledarskapsindex Arbetet med att etablera en tydlig och gemensam värdegrund för Eksjö kommun fortsätter och detta år har medarbetarundersökningen tjänat som motor för arbetet. Ett antal frågor som belyser öppenhet, handlingskraft och engagemang har plockats ur undersökningen och samlats i ett arbetshäfte. Projektet för att minska förekomsten av upprepad korttidssjukfrånvaro har varit ytterst framgångsrikt vilket gjort att arbetet permanentats och en tjänst inrättas för att fortsätta arbetet. Definitionen av upprepad korttidsfrånvaro är att man ska ha mer än fem frånvarotillfällen de senaste 12 månaderna. Sedan projektet startade hösten 2012 har frånvaron för denna grupp minskat med 1500 dagar (sju årsarbetare) och sjukfrånvarokostnaderna exklusive vikariekostnader har minskat med 600 tkr. Det EU-finansierade ledarutvecklingsprogrammet, Ledarutveckling över gränserna, som Eksjö driver tillsammans med övriga höglandskommuner samt Vimmerby, Hultsfred och Högsby kommuner har under 2013 examinerat första kullen med mycket goda resultat. Totalt så har 10 medarbetare fördelat på två omgångar blivit uttagna till detta program och redan innan programmet är slutfört har 60 procent antingen blivit chefer eller fått ett vikariat som chef. Personalavdelningen har i prognoser under året redovisat en negativ avvikelse på grund av dubbelbemanning vid byte av tjänst och åtagande för avgångna tjänster. Genom bland annat lägre utnyttjande av företagshälsovårdens tjänster än beräknat och sänkt semesterlöneskuld kunde avvikelsen reduceras till 227 tkr. Ett ökat antal kommunanställda häribland personal som övergått från landstinget som fick kommunens minnesgåva efter 25 års anställning innebar ett överdrag av detta anslag med 29 tkr. Rekrytering- och bemanningsenheten Under året har stort fokus satts på bemanningsekonomi efter kommunstyrelsens uppdrag att redovisa hur bemanning kan organiseras med målsättning att: skapa kontinuitet för äldre och barn, säkerställa framtida rekrytering, ge möjlighet för personal att leva på sin lön, vara effektiv och flexibel. Under hösten 2013 har en kartläggning och första stegen mot att minska antalet timvikarier tagits i samarbete med sociala sektorn och äldreomsorgen. Att anställa fler omvårdare för att täcka det behov som i dag täcks av timvikarier. Rekryterings- och bemanningsenheten har under 2013 förmedlat vikarietimmar med följande fördelning: Debiterade timmar 2013: Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Kost, repro/post/reception Utöver dessa är cirka 50 personer utlånade på vikariat längre än 3 månader och därmed anställda vid respektive sektor. Nyanställda under 2013: Barn- och ungdomssektorn 95 Sociala sektorn 120 Kostenheten 10 Totalt 225 personer exklusive sommarvikarier. Antal vikarier/sektor Barn- och ungdomssektorn 118 Sociala sektorn 156 KLK/kostenhet 25 Totalt 299 personer. Verksamheterna 49

50 Näringslivsutveckling Näringslivs- och turismenheten, tillsammans med företaget eksjö.nu, arbetar med att stödja etablering och utveckling av företag. Under året har det genomförts cirka 940 företagsbesök fördelat på tre personer. Under året har enheten haft cirka 64 möten med människor som haft idéer och tankar kring nya företag, av dessa har 32 företag startat. Fyra utbildningstillfällen i starta eget har genomförts tillsammans med ALMI. I Eksjö kommun har totalt 82 företag startat under I VD-nätverk deltar 26 företagsledare och har regelbundna träffar med bland annat kundspecifika föreläsningar. Inom länets satsning på Science-Park systemet, coachas ett antal företag som förväntas ha potentiell tillväxt inom en snar framtid. Kommunen är med och deltar aktivt i föreningarna Eksjö stadsutveckling och Emilkraftens arbeten. Turistverksamhet Antalet besökare har minskat vilket förklaras av att funktionen som vandrarhemsreception upphört. Under september och oktober noterades 500 färre besökare än förra året. De danska besökarna har minskat med 50 procent jämfört med samma period förra året. Den starka svenska kronan kan ha påverkat de danskar som vanligvis besöker regionen på potatislovet och även under sommaren. Däremot har servicen med biljettförsäljning inneburit att antalet besökare som inte räknas som turister ökar. Kommuninvånare besöker också alltmer turistshopen för att hitta presenter. Ryktet om de fina Eksjöprodukterna har spridit sig och försäljningen ökar. Med nytt biljettsystem, bokningssystem och ny databas har hösten krävt mycket energi och tid av turistbyråpersonalen. En fortbildning har genomförts i studiecirkelform och personalen har fått ytterligare kunskaper om Eksjö som är viktiga vid möte med journalister och andra PR-besök. Kompetensen för guidningar har också ökat. Turistwebben visiteksjo.se Smålands Turism, Destination Småland och Regionförbundet i Kalmar län har i projektet Partnerskap för gemensam informations- och bokningsplattform för Småland och Öland IT-plattformen arbetat fram en lösning som ska omfatta huvuddelen av de informations- och bokningsfunktioner som en besökare till Småland och Öland efterfrågar. Information och bokning ska vara möjlig via olika kanaler som webb, telefon och över disk. Genom över diskförsäljning kan exempelvis turistbyråerna med hjälp av IT-plattformen få en möjlighet att öka sin service, inkomst och utöka samarbetet med lokala aktörer trots begränsade resurser ekonomiskt och personellt. Information, marknadsföring och evenemangsstöd Hushållstidningen Hemma i Eksjö har kommit ut med tre nummer under Tidningen sänds till alla hushåll i kommunen. Den finns också som nättidning och talskiva. Under året har fyra nummer av personaltidningen Pi getts ut. För att få med utvalda kontaktuppgifter och ett enhetligt utseende i mail från samtliga kommunalställda, har en så kallad elektronisk signatur införts. Tre monitorer med programvara har köpts in och tagits i bruk under året. En av dem finns i entrén i Förvaltningshuset. Syftet med denna är att underlätta för besökare att hitta till olika sammanträdesrum men också att visa nyheter från eksjo.se samt viktig samhällsinformation. Antalet besökare på Eksjö kommuns officiella hemsida ökar. Antalet unika besökare per månad var år 2012 i genomsnitt Motsvarande siffra för 2013 var Unika besökare innebär att endast ett besök per dator registreras per månad. Årsbudgeten för marknadsföring och evenemangsstöd på totalt 427 tkr har utökats med 105 tkr från anslaget för oförutsett. Föreningen Eksjö stadsutveckling har medfinansierat marknadsföringen av evenemang med 70 tkr under året. Anslaget har används för stöd till och marknadsföring av de större sommarevenemangen Diggiloo, Eksjö kammarmusikfestival och Eksjö stadsfest. 50 Verksamheterna

51 Bland övriga evenemang som fått stöd märks Barnens lördag, premiären av nya Emil-filmen i Mariannelund och Smålands Karoliners 40-årsjubileum. Försvars- och Blåljusdagen genomfördes i april tillsammans med Landstinget och Försvarsmakten. I augusti hyllades ishockeyspelaren Niklas Hjalmarsson som för andra gången kunde visa upp den åtråvärda Stanley Cup-bucklan i Russnäs och på Stora Torget i Eksjö. Föreningen Eksjö Bollklubb beviljades ett bidrag som arrangör av EM-kval för herrar U18 i januari Konceptet Barnfilmbyn Mariannelund, med Emilkraften som projektägare, har under 2013 flyttat fram sina positioner genom bildandet av utvecklingsoch fastighetsbolaget Snickerboa Mariannelund AB. Eksjö kommun har bidragit med administrativt stöd under det gångna året och ingått i en särskild arbetsgrupp som arbetar med förverkligandet av konceptet. I juni öppnades portarna för Barnfilmbyhuset i Mariannelund där företrädare för Emilkraften berättar om inspelningarna av Emilfilmerna. Emilkraften arrangerade för tredje året i rad en filmfestival för barn och ungdomar, Film X. På Astrid Lindgrens födelsedag den 14 november fick Emilkraften det ärofyllda uppdraget av SF att arrangera världspremiären av nya animerade filmen Emil & Ida i Lönneberga på Mariannelunds Biograf. Mariannelunds Biograf firade 100 år under 2013 och det här firades med fullsatta föreställningar i julhelgen. Servicehörnan i Hulthallen sköts av butiksinnehavaren. Emilkraften stöttar och bidrar med information. Emilkraften har under året deltagit i en rad träffar kring landsbygdsutveckling. Föreningen ingår också i den grupp med bland andra Migrationsverket, Eksjö kommun och Polisen som arbetar för att nyanlända asylsökande ska tas om hand på bästa sätt vid ankomsten till Mariannelund. Inflyttarservice Personal från näringsliv- och turistavdelningen har deltagit på regementets Bo-Mässa för nya rekryter och genomfört två informationsträffar för läkarkandidater. Höstens träff för nyinflyttade lockade 25 invånare som bjöds på en visning på Aschanska gården och flyttgröt på Stadshotellet. Inflyttarservice har även deltagit i ett antal möten med personal från Landstinget. Campus i12 (Högskolecenter) Campus i12 har under 2013 haft ett bra söktryck till utbildningarna vilket resulterat i ökade intäkter. Verksamheten har optimerats genom att många utbildningar och projekt delat på de övergripande kostnaderna. Lokalerna har utnyttjats maximalt och extra lokaler har fått hyras under vissa veckor. Campus i12 har medvetet hållit igen under 2013 med förhoppningen att kunna utveckla verksamheten ytterligare YH-myndigheten (myndigheten för Yrkeshögskolan) har gett Campus i12 förtroendet att dels driva två tekniska utbildningar vidare en efter omsök och en efter ny ansökan. Detta betyder att antalet studenter kommer att öka med ett 70-tal under Hösten 2013 fanns det 240 heltidsstuderande. Verksamheten utvecklas i två steg: att ta i anspråk två nya datasalar under våren 2014, att öka antalet lokaler på Itolvområdet. Ekonomiskt redovisar Campusi12 en positiv budgetavvikelse med 0,3 mnkr och resultatfonden har man inte behövt ta i anspråk. Såväl årets överskott som avsatta resultatfondsmedel kommer dock att behövas för att klara driften de närmaste tre åren. Verksamheten har också behöv av investeringsmedel för att utrusta de nya lokalerna. EksjöVux Det ekonomiska resultatet blev över förväntan tack vara att intäkterna varit större än budgeterat. Personalen har tagit på sig extra arbete med uppdragsutbildningar, både inom SFI och Omvårdnadslyftet. Även interkommunala ersättningar, statsbidrag och andra bidrag har varit större än beräknat. Statens satsning på Yrkesvux har fortsatt under året, och inför andra halvåret delades många extra platser ut till kommunerna. Pengarna kan bara användas till yrkesutbildningar, vilka ofta kräver längre tid att genomföra än statsbidragsperioden. Snabba, kortsiktiga satsningar som inte medger riktiga planeringsförutsättningar. Verksamheterna 51

52 En ny omgång med riksrekryterande utbildningsplatser för Yrkesförare har genomförts i samarbete med Nifsarpsskolan. Det har också varit ett ökat antal elever på industriutbildningen, både inom CNC och svets. Den tidigare tendensen att allt större andel av de studerande har olika former av studiesvårigheter har förstärkts. Inget tidigare år har det varit så många elever med olika former av studiesvårigheter, koncentrationssvårigheter, sociala problem eller helt enkelt bara dåliga erfarenheter av tidigare skolmisslyckande bakom sig. EksjöVux prioriterar satsningen på en specialpedagog vilket inte är så vanligt inom vuxenutbildningen annars. Det är en stor samhällsvinst när unga vuxna återfår sitt självförtroende och lyckas med sina studier. Idag krävs att man har en avslutad gymnasieutbildning för att bli anställningsbar. För att bättre kunna stödja och hjälpa de elever som inte riktigt har sin studielust med sig, har all personal på EksjöVux tillsammans påbörjat Högskolekursen Att motivera när ingen motivation finns 2,5 p distans. Verksamheten på SFI (Svenska för invandrare) har utvecklats under året. Antalet elever har ökat med 50 procent sedan föregående år. Dessutom har rejält med projektmedel via Skolverket hjälpt till att utveckla kvalitén, ökat flexibiliteten och individanpassningen. Inom Särvux har den tidigare lyckade satsningen på lärlingsutbildningar inom Skog och Park fortsatt under hösten med nya elever i samarbete med Café i12. EksjöVux samarbetar med övriga Vuxenutbildningsenheter på Höglandet om ett gemensamt lärlingsråd för Särvux. Detta arbete har land annat lett fram till en beviljad förstudie tillsammans med Regionförbundet för att kartlägga förutsättningarna för supported education. Många elever som har sociala problem eller någon form av funktionshinder behöver stöttning i vidare mening för att kunna genomföra sina studier. Det kommer att vara fortsatt stort behov av Vuxenutbildning både för att skaffa sig högskolebehörighet och för yrkesutbildning. De nya reglerna för gymnasieexamen för vuxenstuderande kräver tillgång till många fler ämnen och kurser än tidigare. Oavsett konjunkturläge råder det brist på yrkeskompetens inom en rad branscher och det finns många vuxna som saknar lämplig yrkesutbildning. Trots detta finns det tyvärr inga beslut om någon fortsättning på den statliga satsningen Yrkesvux efter Utredningen om SFI-peng och Frivux la fram sitt förslag under hösten. Ännu har det inte lett fram till några politiska beslut. Utgången kan få stora konsekvenser för verksamheten vid EksjöVux i framtiden. Internationell verksamhet, förbundsavgifter Eksjö kommun uppvaktade vänortsstaden Neusäss 9 11 juni 2013 med en mindre delegation för att delta i stadens 25-årsjubileum. I samband med jubileet fanns även Eksjö kommun representerad i form av en större utställning under en längre period. Vänortsutbytet med Schneverdingen genomfördes under perioden 27 juni 1 juli. Från Eksjö deltog 32 deltagare varav 25 ungdomar. Liksom tidigare år deltog Eksjö kommun vid Heideblütenfest aug. Ett arbetsmöte med de internationella samordnarna genomfördes i Barlinek oktober inför vänortsmötet i juni 2014 i Barlinek, där ambitionen är att få vänortsarbetet att breddas till att i större utsträckning omfatta det ideella föreningslivet och näringslivet. Mot den bakgrunden har sju områden prioriterats nämligen: pensionärer, frivilligbrandkåren (Eksjö deltar inte i detta område), samhällsföreningar och landsbygdsutveckling, schackklubbar, idrottsföreningar, ungdomar, företagskontakter. Som ett exempel på dessa prioriterade områden kan nämnas att Eksjö Schackklubb deltog i november i en turnering i Schneverdingen. I samband med vänortsmötet i Barlinek juni 2014 kommer flera företrädare för de prioriterade områdena att möta sina motsvarigheter för överläggningar om samarbete mellan våra vänorter. Förbundsavgifter m.m. Förutom avgiften till SKL (Sveriges kommuner och landsting), Regionförbundet Jönköpings län och Höglandets kommunalförbund har ett nytt organ, E-rådet, tillkommit. Avgiften till E-rådet uppgick till 138 tkr vilket är 58 tkr mer än budgeterat. 52 Verksamheterna

53 Internservice reception, repro, IT Kostnaderna i samband med teknikbyte och nytt telefoniavtal var 2013 ännu inte i fas med budget och den negativa avvikelsen uppgår till 570 tkr. Såväl reception/växel som post/repro redovisar minskade externa intäkter på grund av uppsagda avtal. Kostnaden för IT-enheten överstiger budget med cirka 850 tkr varav 700 tkr är en tillkommande kostnad för ThinLink (metod för uppkoppling hemifrån) och 70 tkr merkostnader i samband med migreringen. Investeringar Kommunledningskontoret (exklusive kost- och städenheterna) disponerade 2013 ett investeringsanslag på 1,6 mnkr men har endast utnyttjat 0,2 mnkr. Digitala informationstavlor har köpts in och turistbyrån har fått en förbättrad hemsida med fler funktioner. Största enskilda objekt (0,9 mnkr) har avsatts för nytt ärendehanteringssystem och hela summan kvarstår. Arbetet med att upprätta ett kontaktcenter påbörjades under 2013 och kommer att driftsättas under augusti I samband med detta kommer stark fokus att läggas på att få en budget i balans. Nyckeltal Turistbyrån Totalt antal besökare Telefonförfrågningar + e-post Besök i.u.* * ingen uppgift Verksamheterna 53

54 Nyckeltal Campus i12 Heltidsstudenter Antal studenter i augusti totalt Digital Visualisering Digital Design formbestämmare Digital Visualisering Arkitektur och design Teknisk projektledare ITspåret Behandlingspedagog 46 Deltidsstudenter Antal studenter fristående kurser Antal studenter Eksjö är ett mecka för behandlingshem Energieffektiv driftsteknik Antal förstahandssökande/plats Digital Visualisering 2,4 2,46 2,58 Digital Design formbestämmare 0,4 0,64 1,13 Digital Visualisering Arkitektur och design 0,88 1,4 - Energieffektiv driftsteknik 0 0,96 0,52 Behandlingspedagog 2,42 Nyckeltal Eftersom vuxenutbildningen är en kursutformad verksamhet och EksjöVux har ett fl exibelt upplägg börjar och avslutar deltagarna sina studier kontinuerligt under året. Studierna omfattar allt från en enstaka kurs till heltidsstudier. Följande siffror visar på ett ungefärligt genomsnitt av antalet studerande under respektive period. EksjöVux VT 2011 HT 2011 VT 2012 HT 2012 VT 2013 HT 2013 Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Flexvux: Allmänna ämnen (gr+gy) Orienteringskurser Data/ekonomi Turism/friskvård Omvårdnad/Behandling *) 78+31*) 73+29*) 69+25*) Yrkesförarutbildning Industri Svets/CNC Hotell och Restaurang Särvux Lärling/särvux SFI Dag **) 54+33**) 40+34**) 74+45**) 72+41**) Utbildning i svenska för invandrare Kväll Totalt *) avser antal elever i uppdragsutbildning/omvårdnadslyftet. **) avser antal elever kvarboende på asylförläggning finansierade via AF. I ovanstående siffror ingår också studerande från andra kommuner. (Aneby kommun startade egen SFI-undervisning HT2010, vilket medförde en minskning med 20 elever på EksjöVux. Skolformen Påbyggnadsutbildning upphörde 2010). Till ovanstående siffror tillkommer de utbildningsplatser som EksjöVux köper för kommunens invånare i andra kommuner. 54 Verksamheterna

55 Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Ledning och utveckling, administration Intäkter 0,0 0,3 0,3 Kostnader 4,8 4,9 0,0 varav personalkostnader 3,9 3,9 0,0 varav övriga kostnader 0,9 1,1-0,2 Nettokostnader 4,8 4,6 0,2 Ekonomi- och inköpsadministration Intäkter 0,7 1,0 0,3 Kostnader 7,4 7,4 0,0 varav personalkostnader 5,2 5,2 0,0 varav övriga kostnader 2,2 2,2 0,0 Nettokostnader 6,7 6,4 0,3 Personaladministration Intäkter 0,9 1,0 0,2 Kostnader 8,1 8,8-0,8 varav personalkostnader 5,9 6,1-0,1 varav övriga kostnader 2,2 2,8-0,6 Nettokostnader 7,2 7,8-0,6 Gemensamma personalfunktioner Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 3,9 3,6 0,3 varav personalkostnader 2,1 2,2-0,1 varav övriga kostnader 1,8 1,4 0,5 Nettokostnader 3,9 3,6 0,3 Bemanningsenheten Kostnader 2,2 1,7 0,5 varav anslagsfi nansierad del 2,2 2,3-0,1 varav bemanningsdel 0,0-0,6 0,6 Nettokostnader 2,2 1,7 0,5 Näringslivsutveckling Intäkter 0,9 2,2 1,3 Kostnader 3,3 4,6-1,3 varav personalkostnader 1,2 1,9-0,7 varav övriga kostnader 2,1 2,7-0,6 Nettokostnader 2,4 2,4 0,0 Turistverksamhet Intäkter 0,3 1,0 0,7 Kostnader 2,4 3,1-0,7 varav personalkostnader 1,5 1,4 0,1 varav övriga kostnader 0,9 1,7-0,8 Nettokostnader 2,1 2,1 0,0 Information och marknadsföring, evenemangsstöd Intäkter 0,2 0,5-0,2 Kostnader 2,7 3,1-0,4 varav personalkostnader 0,9 0,8 0,1 varav övriga kostnader 1,8 2,3-0,5 Nettokostnader 2,5 2,6-0,1 Campus i12 inkl projekt Intäkter 14,4 13,7-0,7 Kostnader 18,0 17,0 1,0 varav personalkostnader 5,5 5,9-0,4 varav övriga kostnader 12,5 11,1 1,4 Nettokostnader 3,6 3,3 0,3 EksjöVux Intäkter 2,9 5,7 2,7 Kostnader 12,9 13,6-0,6 varav personalkostnader 8,7 8,0 0,6 varav övriga kostnader 4,3 5,5-1,3 Nettokostnader 10,0 7,9 2,1 Internationell verksamhet, förbundsavgifter, förvaltningsfastigheter Intäkter 1,5 1,6 0,2 Kostnader 2,8 3,1-0,2 varav kapitalkostnader 1,5 1,5 0,0 varav övriga kostnader 1,4 1,2 0,2 Nettokostnader 1,4 1,5-0,1 Övrigt (bidrag, alkoholtillsyn, kompetensutveckling) Intäkter 0,2 0,2 0,0 Kostnader 0,5 0,6-0,1 varav bidrag 0,2 0,2 0,0 varav övriga kostnader 0,3 0,4-0,1 Nettokostnader 0,3 0,4-0,1 Internservice (växel, repro, IT) Intäkter 1,6 1,5 0,0 Kostnader 15,5 17,2-1,7 varav personalkostnader 2,9 3,0-0,1 varav köpta IT-tjänster 8,7 9,7-1,1 varav övriga kostnader 2,3 2,9-0,6 Nettokostnader 13,9 15,7-1,7 Kommunledningskontoret totalt Intäkter 23,6 28,7 5,1 Kostnader 84,6 88,6-4,0 varav personalkostnader 40,0 40,8-0,7 varav övriga kostnader 44,6 47,9-3,3 Nettokostnader 61,0 59,9 1,1 Investeringar 1,6 0,2 Verksamheterna 55

56 Kommunledningskontoret Kost och städ Kostenheten Årets verksamhet Kostenheten gör 2013 ett underskott på tkr. I detta underskott ingår dock sent inkomna livsmedelsfakturor gällande 2012 på 400 tkr och bortbokning av osäkra kundfodringar på 250 tkr. Det kvarvarande underskottet är i höjd med tidigare års underskott. Arbete med att ge större ekonomi- och personalansvar till kökschefer fortlöper som planerat. Projektet med att minska mängden matsvinn har pågått under hela 2013, vilket redan har gett bra resultat i de kök som har prioriterat projektet då mängden matsvinn minskat. Framtiden En kostpolicy togs fram och fastställdes av kommunfullmäktige under våren. En av kökscheferna slutade sin tjänst i november 2013 vilket eventuellt innebär strukturella förändringar i organisationen. Matsvinnsprojektet är fortsatt aktuellt och kommer Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Kostenheten Intäkter 18,0 18,3 0,3 Kostnader 36,3 37,9-1,6 varav personalkostnader 21,3 20,5 0,8 varav livsmedelskostnader 11,1 12,9-1,8 varav övriga kostnader 3,9 4,5-0,6 Nettokostnader 18,3 19,6-1,3 Städenheten Intäkter 13,2 13,2 0,0 Kostnader 13,2 13,1 0,1 varav personalkostnader 12,3 12,4-0,1 varav övriga kostnader 0,9 0,7 0,2 Nettokostnader 0,0 0,1 0,1 Kost- och städenheten totalt Intäkter 31,2 31,5 0,3 Kostnader 49,5 51,0-1,5 varav personalkostnader 33,6 32,9 0,7 varav övriga kostnader 15,9 18,1-2,2 Nettokostnader 18,3 19,5-1,2 prioriteras på de enheter där arbetet inte har kommit igång fullt ut. Nytt avtal när det gäller livsmedel beräknas starta 1 maj Prognosen är fortsatt osäker vad detta kommer innebära för ekonomin. Högre kvalitetskrav har ställts på vissa produkter men det är för tidigt att förutsäga hur det kommer att påverka ekonomin under 2014 och framåt. Städenheten Årets verksamhet Städenheten har under verksamhetsåret 2013 uppnått ett positivt budgetresultat. Fortsatt optimering av personalresurser har medfört att budgetramen kunnat hållas trotts att timpriset inte höjts efter utfallet av de löneavtal som slutits under året. Profileringen av vad som ingår i den dagliga städningen fortgår och även vilka kemartiklar som ska användas för den dagliga städningen. Framtiden Under 2014 minskar antalet sålda städtimmar vilket har medför viss omfördelning av personal, även så kallad extrastädning utanför avtal minskar. För att komma i fas med löneökningarna höjs städpriset Det externa timpriset höjs från 227 kr till 244 kr och det interna timpriset från 219 kr till 236 kr. De interna kunderna kompenseras för prisökning från central pott. 56 Verksamheterna

57 Samhällsbyggnadssektorn Måluppfyllelse enligt styrkort Antalet besökare inom kultur- och fritidsanläggningarna har minskat under 2013 jämfört med Målet besökare totalt på simhallen, huvudbiblioteket och museet uppnås inte under Besökssiffran ligger på Motsvarande siffra 2012 var Simhallsbesöken är stabila på cirka besökare medan besökare till bibliotek och museum minskar. Målet 50 påbörjade lägenheter årligen har inte uppnåtts under Resultatet visar på 31 påbörjade lägenheter under 2013 vilket innebär samma nivå som Upplevelsen av enkelhet och bra bemötande i kontakt med kommunen mäts genom att en enkät skickas ut till de som fått någon typ av beslut i ärenden som berör tillstånds- och myndighetsnämnden. Målet är att 90 procent ska känna att de blivit bra bemötta. Resultatet visar på 98 procent. Enligt styrkortet ska det finnas detaljplan för 100 bostäder i Eksjö stad och 100 i övriga tätorter samt 90 ha detaljplan för verksamheter totalt i kommunen. Kontrollen för 2013 visar att det fanns detaljplan för 229 bostäder i Eksjö stad. Det finns ha planerad mark för verksamhet totalt i kommunen. Målet kan därför anses uppfyllt. Slutsatsen är att det finns gott om planlagd mark för bostäder och verksamhet. Problemet är bland annat att marken till stor del inte ligger i attraktiva lägen. Målet för kommunikationerna är att öka turerna, dels mellan Eksjö Mariannelund (ökning med 1 dubbeltur kvällstid måndag fredag och 2 dubbelturer med tåg måndag fredag och söndag samt 3 turer lördagar) och dels mellan Eksjö Österbymo (ökning med 2 turer) samt de dagliga direktförbindelserna mellan Eksjö och Jönköping (ökning med 2 turer). Ytterligare en daglig förbindelse mellan Eksjö och Jönköping har tillkommit. I övrigt har inte någon utökning skett under Verksamheterna Beslut om bygglov inom 4 veckor vid delegationsbeslut och 8 veckor vid nämndbeslut har i det närmaste uppfyllts. Delegationsbeslut har i genomsnitt behandlats inom 3 veckor medan nämndbesluten ligger på 7 veckor. Det finns alltid omständigheter som gör att handläggningstiden blir längre i vissa fall. Dessa särskilda fall är inte med i beräkningen. Enligt genomförd LUPP-undersökning under höstterminen 2012 är 78 procent av alla ungdomar i åk. 8 nöjda med fritidsutbudet. Målet är 90 procent. Vid den tidigare undersökningen som skedde 2009 uppgick andelen nöjda till 86 procent. Viktiga händelser Kommunen har tecknat nytt långsiktigt arrendeavtal för Skidstugeområdet som säkrar den fortsatta användningen av marken för skid- och friluftsliv. Detta var också en förutsättning för anläggande av den nya konstsnöanläggningen som anlades i samarbete med Eksjö Skid- och Orienteringsklubb. En översiktsplan har antagits av kommunfullmäktige. En miljöplan med övergripande mål, delmål och åtgärder har antagits. Ett stadsmiljöprogram och färgsättningsguide har upprättats och antagits. En VA-handlingsplan har antagits som sista delen i kommunens VA-plan. En uppföljning av det kultur- och fritidspolitiska programmet har gjorts. Bidragsreglerna till ideella föreningar har reviderats i syfte att göra dem mer heltäckande, enhetliga och tydligare. För första gången genomfördes Eksjö Kammarmusikfestival, som blev en stor succé. Museets och bibliotekets magasin har flyttats från Itolvområdet till kommunala lokaler vid Storegårdsområdet. Skedhultsprojektet pågår för fullt. Projektet är ett samarbete mellan kommunen och ett tiotal föreningar i syfte att utveckla området för friluftsliv och naturupplevelser. Tillbyggnaden av brandstationen slutfördes och räddningstjänsten kunde flytta in och ta de nya lokalerna i drift. 57

58 Årets verksamhet Fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltningen tilldelads under hösten 2012 så kallade AFA-medel. Fyra renoveringsprojekt (Kvarnarps gård, Skedhults gård, Klintens lägergård och biografen i Mariannelund) startades upp 2012 och slutfördes under Coompanion Jönköpings län Ekonomiska förening har sagt upp sitt avtal på Kvarnarps gård. Arbete pågår med att hitta ny hyresgäst. Kommunen förvärvade under 2013 Kråkeberg 1:7 vid Ränneborg, som ett strategiskt markförvärv. Avloppsanläggningen vid Skedhults gård som ingår som gemensamhetsanläggning med Eksjö Golfklubb, har inte godkända värden på utgående avloppsvatten. Som en första åtgärd kommer en del av avloppsanläggningen att bytas ut under Allmänkultur Eksjös position som kultur- och evenemangskommun är fortsatt stark. Föreningslivet har en stor del i denna utveckling och får i de flesta fall stöd av kommunen. Näringslivet utgör också en betydande del i detta arbete. De kommunala arrangemangen som Eksjö Kammarmusikfestival, Musik på Museigården med flera har varit välbesökta och utgör en viktig del i att levandegöra och marknadsföra Eksjö som kultur- och evenemangskommun. Eksjö Kammarmusikfestival arrangerades för första gången under 5 dagar i augusti. Över 50 professionella artister från Sverige, Norge, Danmark, Frankrike och Ungern genomförde 25 välbesökta musikupplevelser. Föreningen Samklang, som under många år har varit arrangör för Caféserien (Smålands Musik & Teater) lades under året ner. Arrangörskapet har från och med hösten 2013 tagits över av Eksjö kommun. I samband med avvecklingen av föreningen skänktes en ny flygel till Olsbergs Arena. Bibliotek Årets verksamhet på biblioteket har präglats mycket kring utvecklingsarbete både på det lokala och regionala planet. En omfattande marknadsundersökning har genomförts vilken ska utgöra en av utgångspunkterna i arbetet med biblioteksplanen. Arbetet med att ta fram en konkret och väl förankrad biblioteksplan har under året påbörjats och är planerad att slutföras under hösten Det nya bibliotekssystemet RFID har under hösten installerats och nödvändiga omändringar av informationsdisken, för att anpassas till det nya systemet, är klara. Kulturskolan Årets verksamhet har präglats av omfattande utåtriktad verksamhet med konserter, läger, teater- och dansföreställningar med mera. Intresset bland sökande är stort till samtliga verksamheter och antalet köande elever är omfattande. Kriminalfarsen Arsenik & gamla spetsar sattes upp under våren och spelades för fulla hus på Fritidsgården. Museum Under våren startade museet en studiecirkel om Eksjös historia. Inför sommaren öppnades två egenproducerade utställningar. Koronas utställning visade kläder och smycken av återanvända textilier och andra material. I utställningen Marys salong visades möbler och konst ur museets samlingar. Under hösten genomfördes en flytt av museets magasin från Itolvområdet till Storegårdsskolan. Flytten föranleddes av en uppsägning av lokalerna på Itolv-området. I museet förvaras samlingar av kulturhistoriska föremål, konst och foton. Mätningsverksamhet Under året införskaffades och installerades ett kommuninvånarregister kopplat till den digitala kartan. Mätningsverksamheten har under 2013 haft färre beställningar av nybyggnadskartor och utsättningar till följd av ett mindre byggande. Utbyggnaden av bredband i kommunen har inneburit mycket arbete i form av inmätning och kabelvisning. 58 Verksamheterna

59 Trafik Uppföljning av hastighetsomläggningen 2012 har genomförts och redovisar en hastighetssänkning inom tätorterna. Utbyggnaden av gång- och cykelvägen utmed Ydrevägen har avslutats. Vägen innebär att det blir ett sammanhängande cykelstråk från Husargatan till Bänarp. Under året har stora utbetalningar av bidrag till iståndsättning av enskilda vägar gjorts med anledning av tidigare inkomna ansökningar om bidrag som inte kunnat tillgodoses på grund av begränsad budget. Mark- och exploatering Nybyggnationen av enfamiljsvillor har under 2013 varit starkt begränsad. Efterfrågan på kommunala tomter har därför också varit liten. Enbart två villatomter har sålts under året. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten Parallellt med traditionell tillsyn av olika objekt har miljöavdelningen 2013 bedrivit tillsyn i projektform. Årets projekt har varit skrotanläggningar och omfattande uppstädning har skett på två platser och några fler är på gång. Flera större prövningar har slutförts under året, såsom fordonsdemontering, biltvätt, timmerupplag och gjuteri. Inom området förorenad mark har man arbetat med tre saneringar av nedlagda bensinstationer och flertalet cisternsaneringar. Uppgifter från länsstyrelsen har resulterat i ett flertal förelägganden beträffande förorenade områden. Telaris-området i Hjältevad har uppvisat något stigande arsenikvärden och reviderat kontrollprogram har tagits fram. Ytterligare två områden i kommunen har blivit riskklassade. Det långsiktiga arbetet med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp i hela kommunen pågår. Aktuella områden under året har varit Mellby och Skiverstadån. Inom hälsoskyddsområdet har tillsynsprojektet på flyktingboenden fortsatt. Återkommande tillsynsbesök och uppföljning har varit nödvändiga för att hålla bostadsmiljön på en skälig nivå. Tillsynsprojektet beträffande idrottsanläggningar som påbörjades i slutet av 2012 slutfördes under Överlag har anläggningarna bra rutiner och bra skötsel. Tillsyn har även genomförts inom tillfälligt boenden där campinganläggningar, vandrarhem, hotell, bed & breakfast med flera tillsynades. Resultatet visar på bra rutiner och skötsel av anläggningarna. Föreningsbidrag Lokalbidrag är ett årligt stöd till drift och underhåll av lokaler och anläggningar som föreningar själva äger. Förutsättning för stöd är att lokalerna och anläggningarna används till ungdomsverksamhet. Under 2013 betalades tkr ut till 35 föreningar. Investeringsbidrag om 838 tkr har betalats ut till 13 föreningar. Bidragen har fördelats till föreningar som renoverat sina lokaler och anläggningar. Bidrag har bland annat betalats ut för elsäkerhetsåtgärder vid ridanläggningen vid Persö, produktion av fritidskartor för orientering, renovering av elljusspår i Mariannelund, gräsklippare till Höreda GIF med mera. Aktivitetsbidrag om 713 tkr har betalats ut till 43 föreningars ungdomsverksamhet, åldrarna 7 20 år. Antalet aktiviteter med ungdomsverksamheter var i stort sett i samma omfattning som år Fritidsanläggningar Niklas Hjalmarssons Hockeyläger genomfördes med 137 deltagare varav 68 från Eksjö. Gång- och cykelväg invid Sjöåsgatan Konstsnö tillverkas på längdspår vid Skidstugan Verksamheterna 59

60 Efter att ha varit nedläggningshotad förlängdes avtalet angående Nannylunds sim- och sporthall med Landstingsfastigheter. I Olsbergs Arena har ytterligare förbättringar gjorts vad gäller teknik för arrangemang. Bland annat har anordningar i innertaket så att ljud- och ljusutrustning smidigt kan hissas upp och ner. Avtal har tecknats med en privat entreprenör som hyr och driver Olsbergs Arenas café. Anläggningarna har liksom tidigare år nyttjats av allmänhet, skolor och föreningar. Genom tillkomsten av Olsbergs Arena har en ökning av andelen organisationer och företag som hyrt konferensrummen skett. I Olsbergs Arena har elva olika större arrangemang samt nio mindre evenemang samt cirka 40 konferenser av olika storlekar genomförts. Bland de större idrottsarrangemangen som genomförts vid anläggningarna kan nämnas Eksjö Idrottsgala, IBK Husar DM-slutspel, Niklas Hjalmarssons hockeyläger, Eksjö Bollklubbs ungdoms-sm i handboll för flickor födda 99, Eksjö Gymnastiksällskaps jubileumsuppvisning EGS 80 år, Eksjö Bollklubbs jubileumsdag EBK 70 år och prisutdelning i samband med Novemberkåsan. Ett nytt besöksrekord slogs i Prästängshallen och Olsbergs Arena den 14 december. Då hyrdes Olsbergs Arena ut för julshow med uppträdande av The Visitors som framförde ABBA-låtar. Samtidigt arrangerades traditionsenligt Lucia Cup i Prästängshallen i samverkan med Innebandyklubben Husar. Besöksantalet uppgick då till personer. Simhallsbesöken ligger på samma nivå som föregående års besöksantal ( besök). Främsta besöksgrupper vid allmänhetens badtider är fortfarande barnfamiljer och motionssimmare. En ökning av studerande 6 18 år kan skönjas vilket troligtvis beror på den nya isbergsattraktionen som är på plats på söndagar. Plan- och byggverksamhet Ny översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i september. Till denna har sedan upprättats en handlingsplan som anger prioriterade åtgärder för åren Ett antal detaljplaner har arbetats fram under året. Antagna detaljplaner är kvarteret Starabolet i Eksjö (gamla polishuset), detaljplan som möjliggör ny infart till Vida sågverk i Hjältevad, del av Mariannelund 9:1 för handel och hantverk. Dessutom har områdesbestämmelserna för Eksjöholm (Hunsnäsen) reviderats i syfte att möjliggöra utökade byggnadsareor. Planarbete pågår för del av Edshults-Gummarp (fritidshus/bostäder), Stocksnäs sjukhusparkering, kvarteret Lunden i Eksjö (bostäder) och Moväntaområdet (camping med mera). Förberedelser pågår för bostadsprojektet i kvarteret Lunden i Eksjö tillsammans med Eksjöbostäder AB. En färgsättningsguide, avsedd för den centrala bebyggelsen i Eksjö, har tagits fram i syfte att ge tips och vägledning om lämpliga färgval. Bygglovverksamheten har legat på en hög nivå med många stora objekt under året. Bland dessa kan nämnas Höglandssjukhuset, Itolv, Nannylund, Borgen 4 och Starabolet 4 med flera. Däremot har ärenden av mindre karaktär och villor minskat. Energi- och klimatrådgivning Under Framtidsveckan i mars arrangerade samhällsbyggnadssektorn, tillsammans med Eksjö Klimatnätverk en kväll för allmänheten om solceller med Johan Skedhultsdagen - kommunen och tio ideella organisationer inbjöd till en dag på temat natur- och friluftsliv. Eksjös första elbil invigdes i september. 60 Verksamheterna

61 Ehrenberg. Eksjö Energi AB presenterade eltaxan för nettodebitering med årsavräkning för den som har egen elproduktion. Inom energieffektiviseringsprojektet har 60 anställda vid hemtjänsten genomgått utbildning i ecodriving. Målet är minskad energiförbrukning för transporter. Projektet pågår även under Eksjös första elbil invigdes av landshövdingen den 21 september. Cirka 200 personer kom till Stora Torget för att se och provköra elbilen. Gatu- och parkverksamheten Den särskilda satsningen på att förbättra beläggningsunderhållet (med så kallade AFA-medel) avslutades i början av året. Även om detta har förbättrat situationen behöver dock det årliga anslaget höjas för att inte vägkapitalet ska försämras ytterligare. Under året har några större investeringsprojekt genomförts. Det gäller renovering och förbättring av den så kallade Övre dammen i Mariannelund, omläggning av Bruksvägen i Bruzaholm samt omläggning av infart till Sjöåsgatan i Eksjö, kombinerat med delvis ny gång- och cykelväg. Infrastruktur och kommunikationer En handlingsplan har antagits som det tredje och sista steget i kommunens VA-plan. Tidigare har VAöversikt och VA-policy upprättats. Busshållplatsen vid Järnvägsstationen i Mariannelund har gjorts om, främst för att göra den tillgänglighetsanpassad. Ansvaret för såväl färdtjänst som kompletteringstrafik övergick från och med 2014 till landstinget. Det innebär att kommunen numera enbart ansvarar för kollektivtrafikens infrastruktur, det vill säga hållplatser och väderskydd. Kommunen har varit delaktig i Regionförbundets arbete med regional och nationell transportplan. De viktigaste objekten för kommunens del är ombyggnad av riksväg 40 mellan Eksjö och Nässjö samt förbifart söder om Eksjö på riksväg 40. Den regionala transportplanen beslutades av Regionförbundet under hösten Den nationella planen förväntas Regeringen kunna besluta under våren Miljösamordning/Naturvård En arbetsgrupp har genom Emåförbundet bildats som ska samordna och driva frågor som berör arbetet med kalkning av sjöar och vattendrag, EU:s ramdirektiv för vatten och andra vattenvårdande åtgärder. Efter ett omfattande arbete har en kommunövergripande miljöplan antagits av fullmäktige. Planen anger mål och inriktning samt åtgärder för kommunens miljömålsarbete. Två LONA-projekt (lokala naturvårdsinsatser) slutrapporterades till länsstyrelsen. Dessa var Renovering av fågeltorn och upprustning av naturstig vid Solgen och Stadsnära fiske. Totalförsvar och samhällsskydd Under året har risk- och sårbarhetsanalys och dess planer reviderats. Plan för kommunens trygghetspunkter har tagits fram. En samverkansöverenskommelse med livsmedelshandlare i kommunen har undertecknats. Räddningstjänst Året inom räddningstjänsten har präglats av ett normalt antal insatser som dessbättre inte har krävt några större personalinsatser. Omsättningen bland deltidspersonalen är fortfarande hög. Främst i Hjältevad men även i Mariannelund har man vid flera tillfällen inte kunnat upprätthålla Brand i Eksjö Räddningstjänstens uppdrag är skiftande Verksamheterna 61

62 beslutad beredskap enligt kommunens handlingsprogram. Bemanningen är nu ett påtagligt problem som man jobbar intensivt med för att lösa. Brandskyddskontroll och rengöring Under året har en samordnad upphandling av brandskyddskontroll och rengöring (sotning) gjorts i länet. Detta har inneburit betydligt bättre priser. Framtiden Inom de närmaste åren finns uppenbara risker att flera kulturföreningar får problem att klara sin verksamhet. Eksjö orkesterförening lade för flera år sedan ner sin verksamhet och innevarande år lades föreningen Samklang ner. Flera föreningar har rekryteringsproblem och ekonomiska svårigheter. Samtidigt finns, glädjande nog, flera mycket aktiva kulturföreningar som får stöd av kommunen. Kommunens framtida roll bör vara att stödja och uppmuntra ett aktivt föreningsliv och samtidigt hitta nya former för ideellt arbete som till exempel i nätverksform liknande det sätt som Eksjö Kammarmusikfestival är organiserad. Den nya biblioteksplanen lyfter fram bibliotekens roll för att främja läsning och rikta särskild uppmärksamhet åt barns och ungdomars läsande. Den digitala utvecklingen innebär både möjligheter och utmaningar liksom samarbeten mellan bibliotek, både på regionalt och nationellt plan. Den kommande biblioteksplanen kommer att utgöra ett viktigt verktyg för det fortsatta utvecklingsarbetet på biblioteket. Smålands Militärhistoriska utställning kommer att vara kvar och förhoppningen är att museet kan planera för framtiden med bibehållen utställningsverksamhet. Museets bilddatabas kommer att uppgraderas till en ny version som kommer att göra museets samlingar ännu mer tillgängliga via nätet. Museets entré och butik kommer att få en ansiktslyftning i samband med byte av golv under Behov finns att införskaffa mark för exploateringsområden för villabebyggelse och industriområden i attraktiva lägen. Framtida driftsformer för sporthallarna i Hjältevad och Mariannelund måste klaras ut då föreningen har svårt att klara ägaransvaret och driften av hallarna. Inom fritidsanläggningarna är ny konstgräsplan i Eksjö och utveckling av Storegårdsområdet med näridrottsplats eller dylikt aktuellt framöver. Tillsammans med Eksjö kommunfastigheter kommer arbetet med energieffektivisering av fritidsanläggningarna att fortsätta, framförallt vad gäller simhallen och Storegårdshallen. Simhallen och omklädningsbyggnaderna vid Ränneborgs idrottsplats är i mycket stort behov av renoveringsåtgärder. Den provisoriska läktaren i Storegårdshallen bör ersättas med en läktare av mer permanent konstruktion. Inom planeringsverksamheten kommer förverkligandet av översiktsplanen bli ett viktigt arbete under flera år framöver. Handlingsplanen är ett stöd i detta arbete. På motsvarande sätt blir miljöplanen vägledande för kommunens miljömålsarbete. Energi- och klimatstrategin samt energieffektiviseringsplanen behöver revideras inom snar framtid. Frågor som berör klimatanpassning behöver uppmärksammas ytterligare. Frågor som berör planering av vatten blir allt viktigare. Det gäller åtgärder med anledning av EU:s vattendirektiv, klimatförändringar, översvämningsproblematik, planering för vatten- och avloppslösningar samt vatten som en attraktivitetsfaktor. Frågan om skötselplan och eventuellt naturreservat för Skedhultsområdet är inte slutligt avgjord. Det råder däremot stor politisk enighet om att ta till vara och utveckla området för friluftsliv och naturupplevelser. En skogsstrategi kommer att tas fram under året med mål och inriktning för kommunens skogsförvaltning. Mot bakgrund av att flera specialister kommer att gå i pension inom ett par år måste frågan om personaloch kompetensförsörjning uppmärksammas särskilt. Behovet av underhållsåtgärder på våra fastigheter och gatumark är fortsatt stort och måste lösas långsiktigt. 62 Verksamheterna

63 Nyckeltal Nyckeltal Kulturverksamhet Biblioteket Utlån totalt Utlån på huvudbiblioteket, Eksjö Utlån på Ingatorps fi lial Utlån på Bokbuss Utlån på Mariannelunds fi lial Utlån per invånare och år 6,11 6,4 6,06 Besökare huvudbiblioteket, Eksjö Webb-besökare till bibliotekets webbplats Totalt antal besökare till bibliotekets webbplats Bibliotekets katalog OPAC, antal besök Museum Antal besökare Kulturskola Antal inskrivna Antal elever i kö Bygg- mät- och trafikverksamheterna Antal lovärenden Lovintäkter, bygglov/ bygganmälan (tkr) Antal mätningsärenden Mantimmar förrättningar Mantimmar nybyggnadskartor/ utstakning Intäkter förrättningar (tkr) Intäkter nybyggnadskartor/ utstakning (tkr) Olycksstatistik (trafi k) i Eksjö kommun Antal dödade Antal svårt skadade Antal lindrigt skadade Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Antal inkomna ärenden för handläggning Mantimmar miljöskydd Mantimmar hälsoskydd Mantimmar livsmedel Intäkter miljö- och hälsoskydd (tkr) Fritidsverksamhet Uthyrda timmar, föreningar och allmänhet: Olsbergs Arena, evenemangshall Olsbergs Arena, konferenslokal Prästängshallen sporthall Prästängshallen simhall Bordtennissalen Budosalen Furulundsskolans gymnastiksal Grevhagsskolan Linnéskolan Itolvhallen Storegårdshallen Nannylunds gymnastiksal Nannylunds simhall Besök i simhallen, allmänhet Deltagare i simskola: Simhallen, vårterminen Simhallen, sommar Simhallen höstterminen Utomhus Deltagaraktiviteter i föreningars ungdomsverksamhet, 7-20 år: Gator och vägar Yta, gator och gång och cykelvägar (1 000 m 2 ) Kostnad/m 2 (kr) 14,74 15,07 15,56 Gatubelysning (antal) Kostnad/styck (kr) 681,05 507,40 693,74 Räddningstjänst Antal utryckningar Antal mantimmar Antal utförda tillsyner Utförda tillsyner (% av planerade) Personer utbildade av räddningstjänsten Verksamheterna 63

64 Ekonomi (mnkr) Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Budget Utfall Avvik else Sektorsövergripande Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 2,3 2,2 0,0 varav personalkostnader 1,9 1,8 0,1 Nettokostnader 2,3 2,2 0,1 Fastighetsförvaltning Intäkter -1,0-1,1 0,1 Kostnader 3,0 6,1-3,1 varav kapitalkostnader 0,7 0,7 0,0 Nettokostnader 2,0 5,0-3,0 Kultur Intäkter -3,4-4,4 1,0 Kostnader 20,4 22,9-2,5 varav personalkostnader 10,9 12,5-1,6 varav utbetalda bidrag 1,6 1,3 0,3 Nettokostnader 17,0 18,5-1,5 Mätning och trafik Intäkter -1,5-1,4 0,0 Kostnader 5,5 5,9-0,4 varav personalkostnader 3,0 3,0 0,0 Nettokostnader 4,0 4,4-0,4 Mark och exploatering Intäkter -0,1-0,2 0,1 Kostnader 1,7 1,7 0,0 varav kapitalkostnader 1,6 1,6 0,0 Nettokostnader 1,6 1,4 0,2 Miljö- och hälsoskydd Intäkter -1,7-2,0 0,3 Kostnader 3,5 3,4 0,2 varav personalkostnader 3,1 2,9 0,2 Nettokostnader 1,8 1,4 0,4 Fritid och ungdom Intäkter -8,3-9,7 1,4 Kostnader 23,4 24,9-1,5 varav personalkostnader 8,9 9,4-0,5 varav utbetalda bidrag 3,6 3,5 0,1 Nettokostnader 15,1 15,2-0,1 Plan och bygg Intäkter -2,4-2,3-0,1 Kostnader 6,0 5,8 0,2 varav taxor och avgifter 1,8 1,8 0,1 erhållna bidrag 0,7 0,7 0,1 varav personalkostnader 4,1 3,9 0,2 Nettokostnader 3,5 3,5 0,1 Gator och vägar Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 23,1 24,7-1,6 varav kapitalkostnader 9,2 9,2 0,0 Nettokostnader 23,1 24,7-1,6 Skogar Intäkter -2,4-1,7-0,7 Kostnader 1,7 0,7 1,1 Nettokostnader -0,6-1,0 0,4 Miljösamordning/naturvård Intäkter -0,2-0,2-0,1 Kostnader 1,1 0,9 0,1 Nettokostnader 0,8 0,8 0,1 Räddningstjänst, samhällsskydd m.m. Intäkter -2,3-2,2 0,0 Kostnader 19,1 18,6 0,5 varav personalkostnader 12,0 11,7 0,3 Nettokostnader 16,8 16,3 0,5 Eksjö Tattoo Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 0,1 0,1 0,0 Nettokostnader 0,1 0,1 0,0 Samhällsbygnadssektorn totalt Intäkter -23,3-25,3 2,0 Kostnader 110,8 117,8-6,9 Nettokostnader 87,6 92,5-4,9 Investeringar Inventarier 9,6 3,8 5,8 Byggnader och anläggningar -0,9 3,1-4,0 Offentliga miljöer 1,3 3,1-1,8 Tillgänglighetsåtgärder 2,3 0,2 2,1 Trafi kmiljö 10,3 4,2 6,1 Övrig infrastruktur 0,0 0,0 0,1 Markförvärv och exploatering 4,8 4,2 0,6 Totalt 27,5 18,6 8,9 64 Verksamheterna

65 Barn- och ungdomssektorn Ekonomi Barn- och ungdomssektorns utfall per är 291,6 mnkr mot budgeten på 295,4 mnkr vilket är ett överskridande mot budget med 5,8 mnkr. Resultatet inkluderar ökad semesterskuld 751 tkr, användande av AFA-medel 2012 på 700 tkr samt migreringskostnader på 590 tkr. Exkluderat ovanstående är resultatet tkr. Större negativa avvikelser är stöd och hjälp till barn i förskolan med cirka tkr och ökad efterfrågan i förskolan, ca tkr. Extra stöd till Höredaskolan för elever i behov, ca 600 tkr, extra stöd för elev på gymnasiesärskolan, ca 850 tkr samt ökade skolskjutskostnader, 702 tkr, beroende på behov av fler och längre skolskjutsturer. Investeringsbudgeten uppgick till tkr mot en förbrukning av tkr. Avvikelsen beror på att planerade inköp av inventarier till Furulundskolan har förskjutits i tid då ombyggnationen har försenats. Överskottet på tkr begärs överföras till Måluppfyllelse enligt styrkort Sektorsmål 100 procent godkända resultat i samtliga ämnen för alla barn och ungdomar. Meritvärdet ska i åk 9 uppgå till minst genomsnittet för riket. 100 procent av alla barn och ungdomar känner lust att lära. Uppföljning av mål för perioden 73,6 % (föregående år 82,8) av grundskolans elever har nått målen i alla ämnen. Riket 77,4 procent. Meritvärdet vt 2013 i åk 9 uppgick till 205 (föregående år 213,9) mot riket 213,8. 80,2 procent känner Lust att lära i åk 5 grundskolan. I åk 8 är resultatet lägre, 40,7 procent. 89 procent av eleverna på Eksjö Gymnasium erhöll slutbetyg 2013 vilket innebär att de är behöriga att söka till vidare studier. Årets verksamhet Ledning och organisation Sektorn har en platt organisation, vilket innebär att rektorer och förskolechefer ansvarar för sin resultatenhet direkt till sektorschefen. Sektorns balanserade styrkort ligger till grund för enheternas arbetsplaner/ handlingsplaner. Under 2012 renodlades ledningstjänsterna så att ansvarsområdena uppdelats på skola respektive förskola. Fortfarande har dock två chefer av sexton ansvarar för både skola och förskola. Skollag, Lgr 11, nya kursplaner och betyg 2013 präglades av fortsatt implementation av skollag, Lgr 11, nya kursplaner, reviderad läroplan för förskolan samt nytt betygssystem. Inköp av nya läromedel som är anpassade enligt de nya kursplanerna påbörjades 2012 och fortsatte under Gemensamma träffar har genomförts kring bedömning och betygssättning. IT i undervisningen Arbetet med att stödja och utveckla IT i undervisningen fortsätter. Alla lärare på grundskolan har utrustats med en bärbar dator. Alla lärare och elever på Eksjö Gymnasium har bärbara datorer från och med ht Målet är att effektivisera skolarbetet med lärplattformen ITs learning och att kommunicera digitalt inom skolan. Inom grundskolan har en digital lärplattform införts, edwise. Målsättningen är bland annat att förenkla kommunikationen mellan lärare elev föräldrar. Införandet har inte varit lyckosamt då lärare har saknat Verksamheterna 65

66 datorer och säker inloggning inte har varit på plats. Under 2014/15 kommer ett omtag att göras så att all elevdokumentation och elevfrånvaro kommer att föras digitalt i edwise. Säker inloggning för föräldrar med bankid och mobilt bankid kommer att införas under Det möjliggör att föräldrar kan följa elevernas skolarbete på ett säkert sätt. Skriva till läsning är ett projekt som genomfördes hösten Alla elever i förskoleklass och årskurs 1 lär sig skriva med hjälp av ipad eller bärbar dator. Målsättningen är att alla elever ska kunna skriva och läsa tidigare än innan. Förskolan har med hjälp av extra tilldelade AFA-medel inköpt bland annat ipads för att stödja och utveckla det pedagogiska arbetet. Barnomsorgen/förskolan Grundskolan Full behovstäckning inom barnomsorgen fullföljs infördes barnomsorgspeng. Oberoende av utförare erhålls samma ersättning/ peng per barn. I februari 2014 har placerats 758 barn i barnomsorgen 1 5 år (inkl dubbelplacerade). Motsvarande tid 2013 var det 740 barn. Med utgångspunkt från Skolverkets rapport (vt 2010) pågår ett fortsatt förändringsarbete som startade redan före inspektionen. Lärartätheten har minskat något och beräknas till 2013/2014, 8,0 lärare per 100 elever, inräknat centrala specialpedagoger och Resursskolans lärare. Varje skola arbetar för att skapa en attraktiv grundskola och för att öka andelen grundskoleelever som når målen i alla ämnen samt höja meritvärdet. Resursskolan är till för elever i behov av särskilt stöd där grundskolans kompetens och/eller resurser inte räcker till. Här ges möjlighet till heldagsomsorg, det vill säga även fritidshemsverksamhet. Elevantalet är 8 9 elever. Eksjö Gymnasium (E Gy) Gymnasiet är inne i en elevminskningstid sedan ett antal år tillbaka. Höstterminen 2010 hade Eksjö Gymnasium 610 elever och höstterminen 2013 fanns det 496 elever. Preliminärt beräknas elevantalet nästa läsår till samma antal för att sedan öka till cirka 550 elever Med minskade elevantal och med minskad budget pågår en ständig översyn av gymnasiets programutbud. Utgångspunkten är att erbjuda ett programutbud som håller över tid och att attraktiviteten kan bibehållas. Eksjö Gymnasium har hamnat högt på ranking över uppnådda resultat och arbetar vidare för att bibehålla hög kvalité. Särskolan Särskolan bedrivs på Grevhagsskolan, Prästängsskolan och Eksjö Gymnasium. Nationella program finns på gymnasiesärskolan och dessa är hotell- och restaurangprogrammet, industriprogrammet, fordonsprogrammet, handelsprogrammet samt det individuella programmet. Till dessa program söker elever från våra grannkommuner. Elevhälsan Elevhälsans övergripande organisation överensstämmer mycket bra med intentionerna i den nya Skollagen; att arbeta med pedagogiska, medicinska, sociala och psykologiska insatser. Elevhälsans verksamhet är en del av skolans lärande uppdrag. Elevhälsan arbetar för en likvärdig skola, att främja det friska och att förebygga ohälsa. I Elevhälsans organisation ingår kuratorer, skolsköterskor, psykolog/logoped och specialpedagoger. Lokaler Renoveringen av Furulundsskolan fortsätter för andra året, och beräknas vara klar till sommaren Tillfälliga lokaler för barnomsorgen tillskapades på Eksjö camping (cirka 20 platser) Förskolelokaler på Hjältevadsskolan renoverades med plats för två avdelningar. Förskolan i Hult har tagit två lektionssalar i anspråk i paviljongen då efterfrågan är hög. Hösten 2013 startade Hunsnässkolan upp med elever från framförallt behandlingshemmet Stuveryd med cirka 7 elever. Skolan har lokaler i närhet till Resursskolan. 66 Verksamheterna

67 Övrigt Skolinspektionen kontrollerar att kommuner och skolor följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö där alla når minst godkänt i alla ämnen. Framtiden Matematiklyftet, ett statligt projekt, i syfte att förbättra matematikkunskaperna har påbörjats på några skolor och under 2014 kommer alla grundskolor att ha genomfört denna kompetensutveckling. Samtliga lärare/pedagoger som undervisar i matematik ingår i projektet. Läslyftet, ett kompetensutvecklingsprojekt liknande matematiklyftet planeras för 2015/2016. Elevhälsan - Eksjö kommun ingår i ett modellområde för Psykisk hälsa för barn och ungdomar tillsammans med Jönköpings kommun och Jönköpings Läns Landsting, ett projekt i SKL:s regi. Utifrån en nulägesbeskrivning har ett mål- och samverkansdokument tagits fram för perioden Utvecklingsarbetet är kopplat till vårt vardagsarbete och ska ske i intern och extern samverkan, som ska utmynna i insatser som genom struktur och tydlighet ger goda effekter för barn och ungdomar. Detta kan uppnås genom att arbeta med tydliga dokumenterade rutiner, familjestöd, samverkan med familjeenheten förskola/skola familjecentralen samt kompetensutveckling. Framtida utveckling Barn- och ungdomssektorn har spännande utmaningar inför framtiden. Nedan väljer sektorn att peka på några områden: Klara av full behovstäckning i barnomsorgen. För att uppnå detta måste fler avdelningar tillskapas. Implementera Läroplan för förskolan. Vända den negativa resultatutvecklingen inom grundskolan. Idag ligger resultaten klart under rikssnittet. Fortsätta skapa en attraktiv gymnasieskola som har ett bra programutbud och når goda resultat. För att klara ovanstående krävs goda pedagoger. Kommunen måste satsa på god kompetensutvecklingför nuvarande personal och även tillskapa en personalförsörjningsplan som gör att kommunen står väl rustad för att klara nyrekryteringar i framtiden. Att kartlägga och besluta om tidiga insatser kommer bli än viktigare i framtiden om resultatet ska förbättras. Elevunderlaget viker respektive ökar i olika områden i kommunen. Hur ska lokalisering av enheter se ut i framtiden? Likvärdigheten mellan kommunens skolor har idag uppmärksammats på ett helt annat sätt i nuvarande Skollag. Att uppfylla Skollagens krav innebär en ökad kostnad på cirka 3 mnkr. Verksamheterna 67

68 Nyckeltal och resultat av kunskapsuppföljning 2013 Nyckeltal Antal barn/elever Barnomsorg (genomsnitt) Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Eksjö Gymnasium Gymnasiesärskola Nyckeltal Resultat av de ämnen som ingår i PISA-undersökningen Matematik Klarar kunskapskraven/ Betyg A-E Ämnesprov Ma Betyg A-E Åk 3 89,1 % Något bättre än riket förutom enkla problem Åk 6 Eksjö 91,6% 93,0% Åk 6 riket 93,3% 93,7% Åk 9 Eksjö 94,0% 86,0% Åk 9 riket 92,2 % 89,6% Gy 94,0% Svenska Klarar kunskapskraven/betyg A-E Ämnesprov Sv Betyg A-E Åk 3 93,2 % Läsuppg 98%, 4% bättre än riket Åk 6 Eksjö 93,8% 95,0% Åk 6 riket 95,2% 95,3% Åk 9 Eksjö 95,0% 96,0% Åk 9 riket 95,2 % 96,2% Gy 93,0% Nyckeltal Meritvärde, betyg Årskurs 6 Eksjö kommun Riket Pojkar 195,5 Ej tillg Flickor 221,4 Ej tillg Totalt 208,3 Ej tillg Årskurs 9 Eksjö kommun Riket Pojkar * 202,2 202,1 Flickor 208,9 224,0 Totalt 205,0 212,8 * Exklusive pojkar inskrivna på Stuveryds HVB-hem Nyckeltal Resultat av antal och andel elever som fullföljer sina gymnasiestudier inom 3 år Totalt 166 elever Elever Procent Ej behöriga till högskola Slutbetyg % 10 Samlat betygsdokument % 17 Inget betyg 1 1 % 1 Fortsättning - Resultat av de ämnen som ingår i PISA-undersökningen Naturvetenskapliga ämnen Biologi Fysik Kemi Ämnesprov naturvetenskapliga Betyg A-E Betyg A-E Betyg A-E ämnen, Betyg A-E Åk 6 Eksjö 89,1% 93,3% 92,7% 99,0% Åk 6 riket 96,4 % 95,6 % 96,0% Åk 9 Eksjö 93,0% 93,0% 86,0% 72,0% Åk 9 riket 93,5 % 93,1 % 92,4 % 68 Verksamheterna

69 Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Pedagogisk omsorg Intäkter -0,7-0,9 0,3 Kostnader 7,2 7,5-0,3 varav personalkostnader 6,2 6,0 0,3 Nettokostnader 6,6 6,6 0,0 Fritidshem Intäkter -6,0-5,6-0,5 Kostnader 15,5 16,0-0,5 varav personalkostnader 14,0 14,4-0,4 Nettokostnader 9,4 10,4-1,0 Förskoleklass Intäkter 0,0-0,1 0,1 Kostnader 7,0 6,9 0,1 varav personalkostnader 6,8 6,8 0,0 Nettokostnader 7,0 6,8 0,2 Grundskola Intäkter -2,2-7,3 5,2 Kostnader 124,6 132,6-7,9 varav personalkostnader 78,4 83,6-5,1 Nettokostnader 122,5 125,2-2,8 Grundsärskola Intäkter 0,0-0,2 0,2 Kostnader 6,5 5,8 0,7 varav personalkostnader 5,9 5,4 0,5 Nettokostnader 6,5 5,6 0,9 Gymnasieskolan Intäkter -28,1-28,6 0,6 Kostnader 87,6 88,8-1,2 varav personalkostnader 33,2 34,5-1,3 Nettokostnader 59,5 60,1-0,6 Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Öppen fritidsverksamhet Intäkter -0,3-0,7 0,4 Kostnader 2,8 2,9-0,1 varav personalkostnader 1,8 1,6 0,1 Nettokostnader 2,5 2,2 0,3 Öppen förskola Intäkter -0,7-0,7 0,0 Kostnader 1,9 1,8 0,1 varav personalkostnader 0,5 0,5 0,0 Nettokostnader 1,3 1,2 0,1 Förskola 1-5 år Intäkter -10,2-12,2 2,0 Kostnader 71,3 75,2-4,0 varav personalkostnader 52,8 56,7-3,9 Nettokostnader 61,1 63,1-2,0 Gymnasiesärskolan Intäkter -5,6-5,8 0,2 Kostnader 10,3 11,4-1,1 varav personalkostnader 8,1 8,8-0,8 Nettokostnader 4,8 5,6-0,9 Sektorsövergripande Intäkter -0,2-2,2 2,1 Kostnader 14,5 16,5-2,1 varav personalkostnader 9,8 10,2-0,3 Nettokostnader 14,3 14,3 0,0 Barn- och ungdomssektorn totalt Intäkter -53,8-64,3 10,5 Kostnader 349,2 365,4-16,2 varav personalkostnader 217,5 228,3-10,8 Nettokostnader 295,4 301,1-5,8 Verksamheterna 69

70 Sociala sektorn Måluppfyllelse enligt styrkort Brukarperspektiv Högst 3000 externa vårddygn per år av unga på institution Utfall 2013: 2836 dygn. Utfall 2012: 4258 dygn Totalt antal vårddygn till barn och unga uppgår till 2836 dygn. Av dessa är 976 dygn enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och resterande 1860 dygn avser placeringar enligt SoL. Utfallet 2012 var 4258 dygn och totalt antal dygn exklusive dygn som sektorn fått ersättning ifrån migrationsverket uppgick till 2838 dygn. Målsättningen är förändrad sedan föregående år. Tidigare var målsättningen högst 1500 externa vårddygn per år. Den förändrade målsättningen gör att målet är uppfyllt under Årligen samt vid avslutad insats ska en utvärderingsenkät fyllas i Utfall 2013: 9 procent. Nytt styrkortsmål för För att utvärdera sektorns öppenvårdsinsatser ska en utvärderingsenkät fyllas i. Det har avslutats 58 insatser inom öppenvården barn och unga. Under perioden har inga utvärderingsenkäter fyllts i av de som avslutat insatser. Inom enheten, Hälsa, integration och arbete har 182 ärenden avslutats, varav 21 avslutsenkäter har besvarats. Totalt ger detta en svarsfrekvens på cirka 9 procent. Måluppuppfyllensen är inte uppnådd. Rätt i länsrätten i minst 99 procent av de överklagade sociala myndighetsbesluten Utfall 2013: 93,75 procent. Utfall 2012: 93,75 procent Totalt har det varit 16 överklaganden varav 15 beslutats i enlighet med Eksjö kommuns bedömning, vilket innebär 93,75 procent. Måluppfyllelsen om rätt i minst 99 procent av alla överklagade sociala myndighetsbeslut enligt kommunstyrelsens styrkort är inte uppnått. 75 procent upplever att informationen varit lättillänglig om de tjänster som äldreomsorgen kan bistå med Utfall 2013: 65 procent. Utfall 2012: 66 procent Måluppfyllelsen i styrkortsmålet mäts genom att kontrollera andelen brukare som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål inom hemtjänsten, andelen som uppger hur väl personalen informerar om tillfälliga förändringar inom hemtjänsten och särskilt boende samt hur väl kommunens hemsida för äldreomsorgen uppfyller olika informationskriterier. Det uppmätta resultatet uppgår till 65 procent vilket innebär att målet i styrkortet inte har uppnåtts. Avseende information erhåller hemtjänsten ett index på 72 procent medan index för särskilt boende är 44 procent. Indexet för kommunens hemsida är 78 procent och 66 procent för synpunktshanteringen. 80 procent nöjda brukare inom äldreomsorgen Utfall 2013: 86 procent. Utfall 2012: 86,5 procent Socialstyrelsen har genomfört en brukarundersökning under 2013 vars syfte är att ge ökad kunskap om vårdens och omsorgens kvalitet ur de äldres perspektiv. Undersökningen bygger på ett antal kvalitetsområden som har betydelse för vården och omsorgen om äldre. Bland annat undersöks de äldres uppfattning om vård- och serviceinsatser, personalens bemötande och möjligheter till social samvaro och aktiviteter. Socialstyrelsen har genomfört liknande undersökningar sedan Tidigare har metoden Nöjd-Kund-Index nyttjas, men till 2012 har metoden förändras samt frågorna som ställts till brukarna delvis förändrats. Resultaten för 2012 och 2013 är jämförbara. Resultatet för de äldres bedömning av äldreomsorgen i sin helhet uppgår till 86 procent där andelen som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten uppgick till 92 procent. Motsvarande siffra för särskilt boende är 80 procent. Ett urval av underkategorier och svar på dessa inom hemtjänst respektive särskilt boende är bland annat. Inom hemtjänsten upplever 81 procent att persona- 70 Verksamheterna

71 len alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet. I kategorin inflytande och delaktighet upplever 88 procent av brukarna att personalen tar hänsyn till brukarnas åsikter och önskemål. 98 procent anser att personalen brukar bemöta brukarna på ett bra sätt och 98 procent har svarat att de känner ett förtroende för personalen inom hemtjänsten som kommer hem till brukarna. För särskilt boende ges de högsta omdömena inom kategorierna mat och måltidsmiljön där brukarna upplever att såväl maten smakar mycket (73 procent) som att måltidsmiljön är en trevlig stund (72 procent). Resultat för boendemiljön samt att upplevelsen att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål är 67 respektive 77 procent. Jämfört mot hemtjänst är resultatet i de flesta kategorier lite lägre. I sociala sektorns utvecklingsarbete fortgår arbetet med att förbättra resultatet inför kommande undersökningar. Bland annat kommer undersökningens resultat inom de olika områdena att användas som verktyg inom äldreomsorgens utvecklingsarbete. Alla brukare ska vara delaktiga i framtagandet av genomförandeplan Utfall 2013: 89 procent. Nytt styrkortsmål 2013 En framgångsfaktor för att utveckla omsorgsinsatserna är att det ska vara individuellt riktade insatser till brukarna och att de varit delaktiga i framtagandet av dessa. Resultatet är att 89 procent har varit delaktiga i framtagandet av sin genomförandeplan. Processperspektiv Svar inom tio dagar till anvisande myndighet vid inkommen förfrågan Utfall 2013: 91 procent. Nytt styrkortsmål Resultatet vid delårsbokslutet var 85 procent. Arbete har pågått under året för att förbättra och få till en välfungerande rutin där anvisande myndighet ska få svar inom tio dagar, vilket har förbättrats under andra halvåret Tillgång till särskilt boende inom tre månader efter beslut När biståndshandläggare tagit beslut om särskilt boende för enskild person samordnas den fortsatta processen av en boendesamordnare som samordnar en gemensam kö som gäller för samtliga särskilda boenden inom kommunen. Genomsnittlig slutlig väntetid 2013 är 2,6 månader, varav 2,5 månader på korttidsboende och 2,7 månader i ordinärt boende. Målet i styrkortet är därmed uppnått. Under 2013 har totalt 59 personer erbjudits att flytta in på särskilt boende i kommunen. Under första halvåret var den genomsnittliga kön 1,8 månader, vilket innebär att kön på att kön har ökat andra halvåret Sex personer har med beslut om särskilt boende flyttat in från andra kommuner. En person har flyttat från Eksjö till en annan kommun. 10 procent av hemtjänsten utförs av alternativa utförare utifrån LOV (Lag om valfrihetssytem) Utfall 2013: 0 procent. Utfall 2012: 0 procent Målet är inte uppfyllt. Under året har det enkom varit den kommunala egenregin som utfört hemtjänst i Eksjö kommun. Vid ansökan utförs alltid utredning med beslut senast tre veckor efter ansökan om hemtjänstinsatser lämnats in Utfall 2013: 100 procent. Utfall 2012: 98 procent Antalet ansökningar har varit 995 stycken under Resultatet har varit svårt att kvalitetssäkra på grund av svårigheter i verksamhetssystemen. Högst 40 hushåll med andrahandskontrakt genom kommunens försorg Utfall 2013: 50 stycken. Utfall 2012: 56 stycken. Målet är inte uppfyllt då totalt 50 stycken hushåll har haft andrahandskontrakt genom kommunen under året. Av dessa är det 23 stycken hushåll som avser Biståndsenheten ekonomiskt bistånd, varav elva stycken har avslutats under året och tretton har tillkommit. 22 stycken avser Biståndsenheten missbruk varav två stycken har avslutats och 9 stycken har tillkommit under året. Fem stycken avser Biståndsenheten psykiatri, varav fyra stycken har avslutats under året. Samtliga under 29 år som söker ekonomiskt bistånd ska erbjudas coachsamtal HIA (enheten för Hälsa, integration och arbete) för arbetsmarknadsprövning efter första besöket Utfall 2013: 35 procent. Nytt styrkortsmål Utfallet vid delårsbokslutet var 37 procent. 39 personer har anvisats till HIA och av dessa har samtliga träffat en coach för arbetsmarknadsprövning. 17 Verksamheterna 71

72 ungdomar har Arbetsförmedlingen tagit över efter kartläggning, då de har bedömts att inte ha något behov av fortsatt insats via HIA. Tre personer är i praktik inom HIA som en följd av kartläggningen. Sex personer har gått vidare till studier, sex personer har flyttat från kommunen, en har blivit sjukskriven pga. psykisk ohälsa, två personer har själva avbrutit, tre har gått vidare till subventionerad anställning och en person har erhållit osubventionerad anställning. Högst vårddygn per år på institution inom psykiatri- och missbruk Utfall 2013: 1136 dygn. Utfall 2012: 1128 dygn. Totalt antal vårddygn till vuxna personer uppgår till 1128 stycken vilket innebär att målet är uppnått. Av dessa avser 856 dygn placeringar enligt SoL (Socialtjänstlagen) och 280 stycken avser placeringar enligt LVM (Lag om vård av missbrukare). Det har varit ett större vårdbehov under andra halvåret än första halvåret. Utfallet vid halvårsskiftet var 430 dygn varav 428 var dygn enligt SoL och 2 dygn var dygn enligt LVM. Viktiga händelser Eksjö kommun har tagit över huvudmannaskapet för hemsjukvård ifrån Landstinget. Skatteväxling har genomförts. Ett fältteam, genom samarbete mellan Sociala sektorn och Barn- och ungdomssektorn, har startats för att påbörja uppsökande och förebyggande arbete kopplat till barn och ungdomar i riskzonen. Fokus på arbete kring sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Samordnat projekt tillsammans med Aneby kommun för att utbilda samtlig personal inom äldreomsorgen i värdegrundsarbetet. Väntjänst startades hösten Under våren 2013 har uppbyggnadsarbetet fortsatt och utfallet har varit bra. Årets verksamhet Äldreomsorg Äldreomsorg boende har ett negativt utfall jämfört mot budget med 0,1 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 0,1 procent. Inom särskilt boende märks alltmer effekter av den låga bemanningen efter neddragningarna Effekter av detta leder till att personalen måste lägga mer tid på omvårdnad och att det finns mindre tid för aktivering eller egentid för brukarna. Det är en stor utmaning för verksamheterna att klara befintlig budget om någon brukare får ett utåtagerande beteende och kräver särskild tillsyn, vilket leder till att extrabemanning kan krävas. Under 2013 har extrabemanning satts in periodvis för att öka säkerheten för brukarna och trygga arbetsmiljön för medarbetarna. Detta har medfört till ett negativt ekonomiskt utfall. För att minska på den negativa budgetavvikelsen förändrades schemaläggningen delvis under tredje och fjärde kvartalet. För att förstärka en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre har staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gjort en överenskommelse som handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. I Eksjö kommun har stort fokus lagts på att synliggöra det preventia arbetet med riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår, beteende och psykiska symtom vid demenssjukdom samt förbättrad vård vid livets slut. Ett projekt startades upp under 2012 och har fortsatt under 2013 där tvätt skickas ifrån kommunens särskilda boenden till Kärntvätten. Detta har varit ett lyckat projekt där dels brukarna varit mycket nöjda med tvätthanteringen och dels har omvårdnadspersonalen kunnat ägna mer tid till aktiviteter med brukare, både enskilt och i grupp. I samband med att Eksjö kommun tog över huvudmannaskapet för hemsjukvård ifrån landstinget har sjuksköterskeorganisationen förändrats. Sjuksköterskorna arbetar numera i team och har gemensamt ansvar för ett geografiskt område, istället för att som tidigare då varje enskild sjuksköterska hade ett patientansvar utifrån respektive boendeenhet. Det har förts diskussioner om intraprenad Mogårdens eventuella alternativa driftsformer. Intraprenadavtalet förlängdes med ett år inför Intraprenadsavtalet har från och med 1/ upphört och Mogården bedrivs på samma premisser som kommunens övriga särskilda boenden. Äldreomsorg hemtjänst har ett negativt utfall jämfört mot budget med 4 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 5,6 procent. För hemtjänst inom LOV (Lag om valfrihetssystem) har 72 Verksamheterna

73 utförarna, som enkom är den kommunala egenregin, erhållit 57,7 mnkr. För motsvarande period har nettokostnaderna varit 62,7 mnkr. Inför 2013 gjordes en neddragning inom hemtjänsten med 2,6 mnkr för att minska antalet beviljade timmar. Nya riktlinjer infördes för biståndsbedömningen. Totalt ersattes hemtjänsten för cirka timmar under år För 2013 var utfallet cirka timmar. Hemtjänsten har flera uppdrag med korta besök. Restiden är densamma om det är korta eller långa besök, men är det många korta besök per dag blir det totala antalet resor fler och därmed en procentuellt högre kringtid. I början av maj 2013 infördes ett nytt arbetsplaneringssystem för planering av alla hemtjänstinsatser som en del av förbättringsarbetet i hemtjänsten. En annan del av förbättringsarbete inom hemtjänsten är att samtliga medarbetare i landsbygdsgrupperna har genomgått en utbildning i ecodrivning, för att minska utsläppen och minska drivmedelskostnaderna i Eksjö kommun. Hälso- och sjukvård Utfallet för hälso- och sjukvården är negativt med 1,3 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 4,3 procent. Sektorn har sedan årsskiftet fått en ny verksamhet i och med att hemsjukvården flyttades över ifrån landstingen till kommunen i samband med skatteväxlingen i länet. Första delen av 2013 präglades av att få den nya organisationen på plats och inledningsvis var det svårigheter med stödsystemen och att personalstyrkan var underbemannad. Underbemanningen löstes delvis via inhyrda sjuksköterskor. Organisatoriskt har det skett en samordning av den nya skatteväxlade verksamheten till ordinärt boende och den gamla sjuksköterskeverksamheten i kommunens särskilda boenden. Stöd och service till funktionshindrade Verksamheter inom stöd och service till funktionshindrade har ett negativt utfall med 0,5 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 1 procent. Under året har det skett en del större förändringar inom några ärenden som varit ekonomiskt ogynnsamt för sektorn. Det har krävts extrainsatta personalresurser, vilket det inte funnits täckning för i budgeten under hela året. Under året har det också tillkommit nya ärenden såväl som det minskat med ett par ärenden som haft många SFB-timmar (Socialförsäkringsbalken, tidigare LASS). Det är framförallt under andra halvåret 2013 som det blivit större förändringar i ett par ärenden som har varit ogynnsamt för sociala sektorn. Sektorn har ansökt om SFB-ersättning i ett par ärenden under året, där det blivit avslag i ärendet som krävt extrainsatta resurser. Sociala sektorn har inte haft någon LSS/ SFB-reserv, vilket leder till att oförutsägbara händelser ofta leder till en kostnadsökning som det ej finns täckning för i budgeten. Det har arbetats med att utveckla rutiner kring genomförandeplaner, uppföljning och dokumentation. Samarbete har skett med EksjöVux för att starta ytterligare en lärlingsutbildning. Socialt stöd Utfallet för socialt stöd är ett underskott på 12,7 mnkr, vilket en negativ avvikelse mot budget med 17 procent. Sociala sektorn har haft i uppdrag att satsa på hemmaplanslösningar med syftet att skapa möjligheter till god vård och för att motverka externa placeringar. I ett arbete för att minska kostnaderna för placerade barn och ungdomar utökade sektorn antalet platser på det egna HVB-hemmet, HVB- Justelius, som har haft plats att ta emot fem stycken barn och ungdomar i ålderskategorin år. Verksamheterna 73

74 Under första kvartalet 2013 startades ett korttidsboende med inriktning mot barn och ungdomar med neuropsykiatriska problem. Boendet har plats för tre placeringar. I ett led av detta, samt neddragningarna av sju boendeplatser med inriktning mot beroendeproblematik, så har organisatoriska förändringar krävts. Ifrån en samlad Behandlings- och boendeenhet har det skapats en Behandlingsenhet och en Boendeenhet för att skapa möjligheter för anpassade behandlingsplatser. Initialt har satsningen medfört kostnader för såväl hemmaplanslösningar som för externa placeringar. Långsiktigt har tanken varit att minska externa placeringar och ersätta dessa med mer kostnadseffektiva hemmaplanslösningar. Bland annat har det skapats ett hemmaplansalternativ för en av de dyraste externa placeringarna under kvartal 3. Det har varit en negativ avvikelse mot budget med cirka 5,4 mnkr för externa placeringar och hemmaplanslösningar för barn- och ungdomsvård. Kostnaderna för extern vård för missbruksvård kombinerat med psykiatrisk problematik för vuxna har ökat under framförallt fjärde kvartalet. För extern vård för vuxna redovisas en negativ avvikelse med cirka 1 mnkr. Den inledande ökningen avseende försörjningsstöd och av utbetalning till allt fler hushåll har delvis avtagit. Utifrån rådande omvärld och samhällsfaktorer är det svårt att bedöma om det är ett trendbrott eller ej. Däremot innebar minskningen ett lägre negativt utfall än tidigare prognostiserat under året. För försörjningsstöd redovisas en negativ avvikelse mot budget med 1,4 mnkr. Sektorn har under året behövt nyttja personal ifrån bemanningsföretag inom myndighetsutövning, vilket är en av orsakerna till fördyrade personalkostnader jämfört mot budget. För personalkostnader redovisas en negativ avvikelse mot budget med 2,5 mnkr. Avseende arbetsmarknadsåtgärder så har sektorn kunnat erbjuda feriepraktik, som 118 ungdomar mellan 16 till 18 år har deltagit i där ungdomarna framförallt arbetat på Långanässjöbadet, inom äldreomsorgen samt på kommunala idrottsanläggningar. Flyktingmottagningen har omfattat 94 personer som har flyttat till Eksjö kommun inom etableringen under Motsvarande siffra var 32 personer under Framtiden Till årsskiftet 2013/2014 står kommunerna i länet inför ytterligare en skatteväxling där färdtjänsten ska skatteväxlas mellan kommunerna och landstinget. Sociala sektorn står inför att kommuninvånarnas behov av omsorg och service kommer att öka där en målgrupp som ökat är barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder. Sociala sektorn kommer att behöva utöka och utveckla omsorgsverksamheterna framöver för att tillgodose dessa behov. Enligt befolkningsprognosen blir det fler äldre i Eksjö kommun, vilket kan leda till att allt fler brukare blir beroende och behöver nyttja kommunens äldreomsorg. Antal äldre över 65 år har de senaste åren stigit och beräknas göra så även framöver. Den procentuella ökningen sker framförallt inom ålderskategorierna år medan antalet personer över 80 år prognostiseras relativt konstant under för att sedan öka några år efter Socialstyrelsen har uppmärksammat smittspridningsproblematik i Sverige, till exempel av antibiotikaresistenta bakterier inom äldreomsorgen. På särskilt boende i Eksjö kommer det in fler brukare med multiresistenta bakterier. Detta kan påverka både 74 Verksamheterna

75 ekonomin och medarbetarnas arbetsmiljö. Som en del av att leva upp till striktare hygienkrav kommer personal inom äldreomsorgen att få nya arbetskläder under inledningen av Socialstyrelsen menar att ett problem inom särskilda boenden i Sverige är att insatserna inte utgår ifrån den enskildes behov utan att brukarna får anpassa sig efter vilken bemanning som finns. Socialstyrelsen fattade beslut om en ny föreskrift som rör ansvaret för personer med demenssjukvård och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:12). Föreskriften skulle träda i kraft 1 januari 2014 med innebörden är att varje särskilt boende, där brukare med demenssjukdom eller demensliknande symtom bor, skulle ha varit bemannat på ett sådant sätt att brukarna skulle få de insatser som de blivit beviljade och att insatserna genomförs enligt en genomförandeplan. Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen har förskjutits och träder i kraft under 2015 istället för den 1 januari I Ekonomirapporten ifrån SKL redogörs att det varit ett dämpat konjunkturläge och svag tillväxt under Den svaga internationella konjunkturen dämpar den svenska tillväxten även under 2014, dock bedöms en liten tillväxt, men sammantaget är inte den förbättring som sker i svensk ekonomi tillräckligt stark för att snabbt vända utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten prognostiseras i ekonomirapporten ifrån SKL ligga runt åtta procent 2014 för att minska ned mot sex procent. En viktig förklaring till varför en del hushåll har en låg ekonomisk standard är en svag anknytning till arbetsmarknaden. Ekonomiskt bistånd är ett skyddsnät i samhället och är avsett för korta perioder av försörjningsproblematik. Det pågår förbättringsarbeten inom verksamheten inom sociala sektorn som präglas av arbete med kvalitetsförbättring inom flera verksamhetsområden för att kunna tillmötesgå invånarnas efterfrågan på sociala tjänster. Samverkan sker med flera olika aktörer och utveckling av metoder samt utbildning av personal är viktiga inslag i verksamheten. Nyckeltal Äldreomsorg Antal personer 65 år och äldre Antal personer år Antal personer år Antal personer år Antal personer 95 år och äldre Antal personer över 80 år Nettokostnad kr inom ÄO (exkl. HSL) /invånare 65 år Nettokostnad kr inom ÄO (exkl. HSL) /inv ånare 80 år Hemtjänst/särskilda boendeformer Antal personer med hemtjänst i ordinärt boende Antal bostäder i särskilda boendeformer Vårdboende Demensboende Korttidsplatser Totalt Andel av befolkningen som bor i särskilt boende eller har hemtjänst år 5% 3% 2% år 6% 9% 9% år 18% 19% 19% år 39% 36% 45% 90 år- 69% 64% 73% Omsorg Nettokostnad kr/invånare Antal verkställda insatser Personlig assistans enligt LSS Ledsagarservice enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Avlösarservice enligt LSS Korttidsvistelse utanför hemmet enligt LSS Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS Boende barn/unga enligt LSS - familjehem Boende barn/unga enligt LSS - bostad med särskild service Boende vuxna enl LSS - bostad med särskild service Boende vuxna enl LSS - annan särsk anpassad bostad Daglig verksamhet enligt LSS Antal SFB (LASS)-ärenden Summa antal LSS-insatser Verksamheterna 75

76 Nyckeltal Färdtjänst Antal färdtjänstberättigade 31/ Antal färdtjänstresor Antal personer som utnyttjat riksfärdtjänst Antal riksfärdtjänstresor Socialt stöd Total kostnad kr socialt stöd exkl socialbidrag, netto/invånare * * 2012 övertog Sociala sektorn före detta Familjeenheten ifrån Barn- och ungdomssektorn. Institutionsvård & familjehem (vuxna) Vård utom hemmet nettokostnad kr/invånare Extern vårddygn psykiatri /övrig vuxen Externa vårddygn SOL, missbruk LVM-vård/dygn Institutionsvård & familjehem (barn och ungdomar) Extern vård utom hemmet nettokostnad kr/invånare Extern vårddygn LVU Externa vårddygn SOL Ekonomiskt bistånd Antal hushåll, etableringsersättning 31 Bruttokostnad kr/hushåll, etableringsersättning Ekonomiskt bistånd ej fl yktingar, antal bidragshushåll Nettokostnad kr/hushåll Arbetsmarknadsåtgärder Personer anvisade till AMC under året Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Äldreomsorg boende Intäkter -12,4-12,8 0,4 Kostnader 96,8 97,3-0,5 varav personalkostnader 72,9 73,6-0,7 Nettokostnader 84,4 84,5-0,1 Äldreomsorg hemtjänst Intäkter -2,5-3,7 1,2 Kostnader 74,6 79,8-5,2 varav personalkostnader 67,7 71,1-3,4 Nettokostnader 72,1 76,1-4,0 varav LOV hemtjänst Intäkter 0,0-1,2 1,2 Kostnader 57,7 63,9-6,1 varav personalkostnader 55,0 58,9-3,9 Nettokostnader 57,7 62,7-5,0 Hälso- och sjukvård Intäkter -0,4-0,9 0,5 Kostnader 30,3 32,0-1,8 varav personalkostnader 20,4 21,2-0,8 Nettokostnader 29,9 31,2-1,3 LSS/SFB-verksamhet Intäkter -91,5-91,5 0,0 Kostnader 137,1 137,5-0,5 varav personalkostnader 108,7 107,6 1,1 Nettokostnader 45,6 46,0-0,5 Socialt stöd Intäkter -39,4-34,6-4,8 Kostnader 114,0 122,0-7,9 varav personalkostnader 62,7 67,6-4,9 varav kostnader ekon. bistånd 14,7 16,2-1,5 Nettokostnader 74,7 87,4-12,7 Sektorsövergripande funktioner Intäkter -5,3-7,1 1,8 Kostnader 16,4 15,8 0,6 varav personalkostnader 7,7 7,2 0,5 varav bostadsanpassningsbidrag 1,1 1,6-0,5 Nettokostnader 11,1 8,8 2,4 Sociala sektorn totalt Intäkter -151,5-150,5-1,0 Kostnader 469,3 484,5-15,3 varav personalkostnader 340,1 348,3-8,2 Nettokostnader 317,8 334,0-16,2 76 Verksamheterna

77 Överförmyndarnämnden Ekonomi budgetavvikelse De beräknade intäkterna i budget för 2013 gällande ensamkommande barn har inte uppfyllts på grund av att det i år kommit färre barn än föregående år. Detta beror mycket på att asylprocessen tagit längre tid eftersom Migrationsverket har hög arbetsbelastning. Några barn har också haft fler utredningssamtal än vanligt. Det har också varit brist på bostäder att flytta ut till efter barnen fått uppehållstillstånd. Årets verksamhet Ekonomi (mnkr) Överförmyndaren Budget Utfall Avvik else Intäkter 0,6 0,6 0,0 Kostnader 2,5 2,6-0,1 varav personalkostnader 2,1 2,1 0,0 varav övriga kostnader -0,2-0,1-0,1 Nettokostnader 1,9 2,0-0,1 Antalet huvudmän har nu passerat 275 och fortsätter att öka. Detta har inneburit att allt större krav ställs på ordförande och tjänstemän. Ökningen påverkar också kostnaden för överförmyndarens verksamhet. Förvaltaruppdrag med betydande svårighetsgrad har ökat. Flertalet av dessa har ändrats från godmanskap till förvaltarskap då det inte varit tillräckligt rättssäkert med godmanskap. I några ärenden har inte lekmannakunskap varit tillräcklig utan en konsult har anlitats. Detta är kostsamt men någon annan lösning har inte gått att hitta. Många nya ärenden har inkommit från andra kommuner på grund av att flera huvudmän på HVB-hem har folkbokförts i kommunen (sju nya ärenden). I kommunen har det under året funnits sammanlagt sex ensamkommande barn placerade i eget boende (EBO) varav fyra fortfarande finns kvar. HVB-hemmet Prästgården har tagit hand om åtta asylsökande pojkar mellan år. Gode männen har erhållit ersättning för sitt uppdrag från Överförmyndarnämnden som får återsöka kostnaden från Migrationsverket. Migrationsverket har cirka sex månaders eftersläpning med utbetalningarna. Återsökning från överförmyndarens sida har också fördröjts på grund av att fakturor, till exempel tolkarvode, bilhyror och biljettkostnader, släpat efter med upp till ett halvår. Sociala sektorn (HIA) överför den ersättning från Migrationsverket som avser viss del av god mans och särskilt förordnad vårdnadshavares arvode när barnet fått uppehållstillstånd kr utbetalas ut som engångsbelopp och är barnet 17 år räcker detta men för yngre barn blir kostnaden högre. Verksamheterna 77

78 Eksjö kommuns revisorer Årets verksamhet Revisorerna har under verksamhetsåret haft en fortlöpande dialog med kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsen och dess utskott samt ledande tjänstemän i syfte att hålla sig informerade samt uppdaterade om kommunens verksamheter. Revisorerna har inom ramen för sin kompetensutveckling deltagit i olika utbildningar, bland annat via Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ett fortsatt samarbete med revisorerna på Höglandet i nätverket Högrev samt i nätverket med samtliga kommunrevisorer i länet och Landstingsrevisionen i Jönköpings län. Revisorerna har under hösten anordnat ett seminarium för kommunstyrelsens ledamöter och ersättare, med föreläsare från Sveriges kommuner och landsting. Revisorerna har inom ramen för sitt uppdrag förutom övergripande uppföljningar djupgranskat följande områden: årsredovisning, delårsredovisning, personal- och kompetensförsörjning, flyktingmottagning och ensamkommande barn/ ungdomar, sociala sektorn styrning och ledning, näringsliv och turism. Framtiden Revisorerna kommer under 2014 att sätta större fokus på ändamålsenlighet och ekonomisk effektivitet samt fortsatt fokus på intern styrning och kontroll. Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Eksjö kommuns revisorer Kostnader 1,2 1,2 0,0 varav personalkostnader 0,3 0,3 0,0 varav övriga kostnader 0,9 0,9 0,0 Nettokostnader 1,2 1,2 0,0 Utifrån genomförd risk- och väsentlighetsbedömning kommer följande områden att vara föremål för granskning: kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen, chefsrekryteringar, underhåll av kommunens kapital i form av gator, ledningar och fastigheter beredning av motioner och medborgarförslag trafiksäkerhet och trafikmiljö. En samordnad upphandling av sakkunniga biträden till kommunrevision, Höglandets Kommunalförbund och lekmannarevisorer samt bolagsrevision har påbörjats och avslutas under hösten Verksamheterna

79 Eksjö Stadshus AB (ur bolagets årsredovisning 2013) Eksjö Stadshus AB, är helägt av Eksjö kommun och utgör moderbolag för kommunens samtliga helägda bolag; Eksjöbostäder AB, Eksjö Energi AB med dotterbolagen: - Eksjö Energi ELIT AB, - Eksjö Elnät AB, AB Eksjö Industribyggnader Eksjö Kommunfastigheter AB Eksjö Stadshus AB innehar andelar i intresseföretagen: Eksjö Fordonsutbildning AB (40 procent) ITolv AB, org nr (35 procent) Samtliga bolag har sitt säte i Eksjö. Koncernen Koncernen Eksjö Stadshus AB redovisar för 2013 ett resultat på 7,6 mnkr (19,7 mnkr). ITolv AB har som intresseföretag bidragit med 313 tkr till årets resultat (35procent) och Eksjö Fordonsutbildning AB har bidragit till koncernens resultat med 695 tkr (40 procent). De totala intäkterna i koncernen minskade med 1 mnkr och uppgår till 342 mnkr. Rörelsens kostnader uppgår till 303 mnkr (295 mnkr). Räntekostnaderna har minskat med 3,7 mnkr och uppgår till 33,5 mnkr. Anläggningstillgångarnas bokförda värde har under året ökat med 44 mnkr och uppgår till mnkr. De långfristiga skulderna har ökat med 51 mnkr och uppgår till mnkr. Det egna kapitalet uppgår till 117,1 mnkr. Koncernens soliditet har ökat med 0,4 procentenheter och uppgår till 9,0 procent. VD:s kommentar Flerårsöversikt - bolagskoncernen Intäkter, mnkr Resultat efter finans, mnkr 6,1 20,5 1 23,6 18,5 Anläggningstillgång, mnkr Långfristiga skulder, mnkr Eget kapital, mnkr , ,7 50 Soliditet, procent 9 8,6 7,2 7,2 4,5 Definition soliditet: soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Syftet med bolagets verksamhet är att tillvarata ägarens intressen för den kommunala verksamheten som bedrivs i bolagsform. Det sker genom löpande verksamhetsuppföljning, överläggningar med dotterbolagen två gånger per år, samt översyn av ägardirektiv. ITolv AB har från flyttats från intresseföretag under Eksjö Industribyggnader AB till intresseföretag under Eksjö Stadshus AB. Skälet är att kommunen ska öka sin möjlighet att samordna såväl helägda som delägda bolag under ett paraply, med syfte att bättre utnyttja hela koncernens verksamhet för en positiv utveckling av Eksjö kommun. Under 2013 har Eksjö Stadshus AB prioriteras att ytterligare utveckla möjligheterna till att öka koncernnyttan. Detta har skett genom en utvärdering av alla dotterbolags bolagsordningar och ägardirektiv. Förutom skälen att skapa större koncernnytta, har även förändringar i kommunallagen avseende kommunstyrelsens uppsiktsplikt över kommunala bolag, gett anledning till översynen. Eksjö Stadshus AB:s viktigaste syfte är enligt ägardirektiven, att utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål och mål tillgodoses. På så vis säkerställs att medborgarna får största möjliga nytta av de kommunala bolagen. Med utarbetande av ägardirektiv i samverkan med dotterbolagen och i övrigt en bra dialog med dem, är förhoppningen att detta ska utvecklas. Eksjö Stadshus AB 79

80 AB Eksjö Industribyggnader (ur bolagets årsredovisning 2013) Verksamhet Bolagets verksamhet är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för industriell verksamhet och hantverk. Det löpande förvaltningsansvaret och det akuta och löpande fastighetsunderhållet har skötts av Eksjö Kommunfastigheter AB och Eksjöbostäder AB. Bolaget har betalat ersättning för konsultuppdrag, administration och fastighetsskötsel till Eksjöbostäder AB, Eksjö Kommunfastigheter AB och kommunens berörda sektorer. VD:s kommentar Överlåtelse av aktier i ITOLV AB till Eksjö Stadshus AB 2013 genomfördes överlåtelse av aktier i ITOLV AB från AB Eksjö industribyggnader till Eksjö Stadshus AB. Fastigheter Bolaget har under året förvärvat del av fastigheten Eksjö Pumpen 2 och fastigheten Eksjö Pumpen 3. Fastigheten Eksjö Verkstaden 3 totalförstördes i en brand Underhåll m.m. Underhållsåtgärder och hyresgästanpassningar har utförts för såväl nya som befintliga hyresgäster. Underhållsplanen har reviderats och visar på ett utökat underhållsbehov i fastigheterna. Hyresgäster Efterfrågan på lokaler har ökat något under den senare delen av året. I Eksjö Spindeln 7 har ett par nya hyresgäster etablerat sig. I fastigheten finns dock flera vakanta lokaler. I och med bolagets förvärv av Eksjö del av Eksjö Pumpen 2 och Eksjö Pumpen 3 har en ny hyresgäst tillkommit. Flerårsöversikt Omsättning, mnkr 9,2 4,8 4,3 4,6 9,8 Resultat efter finans, mnkr 0 0,2 0-0,4 3,2 Soliditet, procent 6,1 7,3 10,6 10,6 8,5 av bolaget. Lokalerna som hyrs i andra hand av Elgiganten, Sverige, har man dock valt att vara kvar i. I fastigheten Eksjö Björnstorp 1:143 har hyresgästen Elajo sagt upp sitt hyresavtal till den 30 juni Bolaget arbetar aktivt med att hitta eventuell ny hyresgäst alternativt annat användningsområde. Då fastigheten Eksjö Lunden 2 förvärvades av bolaget var avsikten att i framtiden omdisponera fastigheten till bostadsändamål. Med anledning av detta har en av befintliga hyresgäster erbjudits lokaler i fastigheten Eksjö Spindeln 7 från och med Den andra hyresgästen i fastigheten har under året upphört med sin verksamhet. Framtiden Några av bolagets befintliga fastigheter planeras om möjligt försäljas. En önskan är att i framtiden kunna investera i nyproduktion alternativt förvärva en fastighet för att kunna tillhandahålla enkla och ändamålsenliga lokaler. Möjligheten att återuppföra en byggnad på annan plats med anledning av branden på fastigheten Eksjö Verkstaden 3 kan också vara ett alternativ. I nära samarbete med kommunens näringslivsenhet och eksjö.nu finns förhoppningar om att kunna utöka antalet nyetableringar i kommunen. Osäkerhetsfaktorer och brister som påverkar bolaget negativt är bland annat räntehöjningar, vakanser, hyresgästkonkurser och fortsatt lågkonjunktur. Family House, som är hyresgäst i Eksjö Verkstaden 4 har sagt upp den del av lokalerna som förhyrs direkt 80 Eksjö Industrifastigheter AB

81 Eksjö Energi AB (ur bolagets årsredovisning 2013) Energi, värme, VA, renhållning, gata och IT-nät I underkoncernen ingår Eksjö Energi AB som moderbolag till Eksjö Elnät AB och Eksjö Energi ELIT AB. Moderbolaget bedriver fjärrvärmeverksamhet i Eksjö stad, Mariannelunds och Ingatorps samhälle samt svarar för renhållningen, vatten och avlopp samt underhåll av gator inom kommunen. Dotterbolagen svarar för elnätsverksamheten inom tätorten, samt elhandels- och datakommunikationsverksamheten inom hela kommunen. VD:s kommentar Året som gick 2013 började bra för oss som säljer värme, men efter mars så kom kylan av sig och året avslutades varmare än normalt. Ungefär hälften av vår omsättning kommer från försäljning av värme men då vi har många andra verksamheter som gynnas av mildväder så är vi inte alltför ledsna. Fiberutbyggnadsgraden är hög här i kommunen. Utvecklingen av nya tjänster på internet går i en rasande fart. Många nya tjänster av film och TV kommer mycket starkt. Med dessa följer sedan utveckling av ytterligare tjänster. Utbildning är ett område som jag tror kommer att förändras mycket tack vare ny teknik och nya arbetssätt. Det är då viktigt att infrastrukturen finns på plats för att vi i kommunen skall få tillgång till den utvecklingen. Vi bygger en fiberstruktur idag som är anpassad till framtidens möjligheter. Hade vi byggt för dagens behov hade det fibernät vi gräver ner idag varit föråldrad redan om ett par månader. Under detta år har vi upphandlat ett första eget vindkraftverk. Vi äger redan del i vindkraftverk men nu har vi alltså varit engagerade i hela processen från projektering till upphandling. Under 2014 kommer vi, med personal från oss, även att vara med som projektledare för uppförandet av verken. Totalt sett är det sex verk som skall byggas i vindkraftparken vilken är belägen strax sydost om Vetlanda. Hela projektet bygger på ett samarbete med Vetlanda Miljö och Energi AB samt ett tiotal ytterligare delägare. Det är för Eksjö Energi AB mig glädjande att samarbeta i projekt, vilket skulle vara väldigt stort att driva själv. Nu sprider vi arbetsbelastningen och så får vi möjlighet att göra saker som vi annars hade haft svårt att genomföra själva. Ekonomiskt resultat Ekonomiskt blev 2013 ett mellanår. Vi hade som sagt ett varmare år än normalt vilket minskar våra intäkter. Mildare väder minskar naturligtvis våra rörliga kostnader för bränsle men de fasta kostnaderna är ju oförändrade. Den totala omsättningen hamnade på 193 mnkr. Hela koncernen består av tre bolag. Elnät AB har koncessionsområde ungefär runt Eksjö stad och gjorde ett resultat på 2,2 mnkr. Elit AB som sköter elhandel och bredband hamnade på ett resultat på 0,8 mnkr. Moderbolaget som står för de övriga verksamheterna gjorde i år ett negativt resultat på 0,2 mnkr. Totalt sett så hamnade vi alltså på drygt 2 mnkr i resultat för Vi hade budgeterat för ett totalt resultat på omkring 11 mnkr. Den stora skillnaden i resultat mellan förväntat och utfallet beror till viss del på det milda vädret men den största påverkan har den avskrivning av ett oljelager som vi tvingats göra. Vi har under många år lagt den olja vi använt för torkning av pannorna i ett lager i bokföringen. Så skulle det naturligtvis inte vara. Därför har vi nu under året skrivit av det lagret, vilket påverkade vårt resultat negativt med 6,5 mnkr. Vår uppgift är att leverera våra kunder ett bekvämt liv. Ibland är detta dock inte helt enkelt för oss, men med alla de engagerade och kompetenta medarbetare som finns här på Eksjö Energi AB så ser jag framåt med stor tillförsikt. Vi arbetar för ett hållbart samhälle och det känns riktigt bra. Flerårsöversikt - moderbolaget Eksjö Energi AB Omsättning, mnkr 159,0 155,8 148,5 165,3 147,4 Resultat efter finansifella poster, mnkr -0,8 7,9-4,3 9,6 3,6 Soliditet, procent -10,7 10,4 9,3 9,5 7,4 81

82 Eksjöbostäder AB (ur bolagets årsredovisning 2013) Bolagets huvudsakliga verksamhet är att äga och förvalta fastigheter som upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. En offensiv samhällsutveckling Detta år har våra renoveringar uppgått till över 42 mnkr där våra stora områden, Tuvehagen, Grevhagen och Stocksnäs prioriterats. Här har det handlat om tak, avlopp, fasader, balkonger, gårdsmiljöer, garage och mycket annat. Vi har aldrig lagt så här mycket pengar på renoveringar under bolagets historia. Genom dessa åtgärder förebygger vi och stärker våra fastighetsvärden och slipper gigantiska problem och att chockhöja hyrorna i framtiden. Vi har numera full kontroll och våra underhållsplaner sträcker sig fram till Omsättningen blev drygt 104 mnkr och resultatet blev cirka 3,8 mnkr före skatt vilket ligger något över ägarkravet. Soliditeten har ökat och ligger på 19,7 procent vilket känns skönt och viktigt inför våra stora byggprojekt som kommer Under året har vi sålt cirka 50 lägenheter och använt reavinsterna på cirka 13 mnkr till reinvesteringar i Stocksnäs. Balansomslutningen uppgår nu till 325 mnkr. Vi har gjort avskrivningar på drygt 8 mnkr och amorterat två mnkr på våra fastighetslån. Det är med andra ord ett välskött bolag med en god kostnadsmedvetenhet och effektiv organisation. Samtliga kostnadsposter har minskat med undantag för renoveringar där vi storsatsat Under 2013 har vi påbörjat förvaltarutbildningar av alla våra fastighetsansvariga. Det är en ettårig certifierad utbildning som kommer att stärka yrkesrollen och vår effektivitet. Vi har också genomfört en ettårig miljöutbildning som gett oss kunskap om hur vi ska planera och verkställa olika miljöinsatser. Miljöfrågorna kommer under överskådlig tid att spela en central roll i företagets verksamhet, liksom även utbildningen av våra medarbetare. Målet är välutbildade praktiker, där vi själva kan lösa problem som uppstår i våra fastigheter. Vi har även stärkt upp vår maskinpark så att vi kan göra mer i egen regi. Under året har vi också lanserat en ny hemsida, tagit klivet in i sociala medier och jobbar med att utveckla vår intern-tv, så att vi kan ge snabb och aktuell information. Ett omfattande arbete med ramavtal och upphandlingar har pågått hela året har vi också inlett arbetet med den nya komponentredovisningen, K3, där vi delar upp en fastighet på 12 komponenter istället för 1 komponent. Detta är ett myndighetskrav och har varit ett omfattande arbete för både teknik och ekonomi. Varje fastighet har besiktigats, värderats och analyserats för att få fram rätt värden. Vi har valt att följa branschstandard i detta arbete. Vi har jobbat tillsammans med Eksjö kommuns sociala sektor för att skapa tydligare rutiner kring deras andrahandsuthyrning av våra lägenheter. Vi har inlett ett arbete med att förbättra rutinerna vid in- och avflyttningen i och med det är ett så hårt tryck på lägenheterna. Vårt måleri gör varje år i ordning cirka lägenheter, det vill säga cirka tio procent av hela beståndet. Utöver detta gör vi även måleri på utsidan. Insatser som syns och gör våra hus fina. Bostadsmarknaden har slutligen varit gynnsam och vi ligger på en uthyrningsgrad på cirka 99,9 procent som tyvärr gör att vi inte kan hjälpa alla som vill ha lägenhet omgående. De kommande åren kommer att präglas av nyproduktion i kvarteret Lunden där vi har för avsikt att bygga cirka 100 nya och moderna lägenheter. I detta projekt ska arkitektur, design, miljö och ett bekymmersfritt boende spela en framträdande roll. Flerårsöversikt Omsättning, mnkr 104,3 89,3 9,5 96,5 91,5 Årsarbetare, antal Resultat efter finans, mnkr 3,9 0,8 3,3 8,1 5,7 Soliditet, procent 19,7 19,4 19, ,5 82 Eksjöbostäder AB

83 Eksjö Kommunfastigheter AB (ur bolagets årsredovisning 2013) Bolagets huvudsakliga verksamhet är att äga och förvalta fastigheter avsedda för kommunal eller därmed jämförlig verksamhet samt med hyresrätt upplåta lokaler för sådan verksamhet. En kostnadseffektiv samhällsutveckling Eksjö Kommunfastigheter fortsätter att leverera stabila resultat trots ett år med stor byggverksamhet och omfattande renoveringar. Resultatet blev drygt 1,4 mnkr före skatt vilket ligger strax över ägarkravet. Soliditeten har backat något till 9,3 procent beroende på stora investeringar och därmed har balansräkningen ökat till 343 mnkr. Omsättningen blev 54 mnkr vilket är detsamma som vårt hyresuttag för att driva alla kommunala fastigheter i Eksjö kommun. Det innebär en hyreskostnad på cirka 540 kronor per kvadratmeter och år, vilket är väsentligt lägre än alla andra kommuner på höglandet och i regionen. Det är med andra ord ett välskött bolag med en god kostnadsmedvetenhet och effektiv organisation. Året har kännetecknats av om- och tillbyggnaden av nya brandstationen i Eksjö som blev klar i slutet av året. Även den gamla delen av brandstationen har renoverats i samband med förändringen. Vi har kommit halvvägs i renoveringen av hela Furulundskolan som är en omfattande renovering under tre år. Vi har byggt om arkiv för Eksjö museum och dränerat skolgården på Linnéskolan. Ett starkt fokus har varit att spara energi och sänka verksamheternas driftskostnader. Ny värmeåtervinning har bland annat skett i köket på Norrtullskolan, Grevhagsskolan och i lokaler i Bobinen i Mariannelund. Vi har också bytt undercentral på museet och bytt en mängd belysningsarmaturer i våra skolor. Insatser som sänker kostnader och stärker vårt miljöarbete. I jämförelse med de andra höglandskommunerna så är vår förbrukning och driftskostnader väsentligt lägre. Närmast på tur står att sänka våra driftskostnader i simhallen och ishallen. Totalt har vi under året renoverat för 17 mnkr vilket är den högsta nivån i bolagets historia. Eksjö Kommunfastigher AB Under 2013 har vi påbörjat förvaltarutbildningar av alla våra fastighetsansvariga. Det är en ettårig certifierad utbildning som kommer att stärka yrkesrollen och vår effektivitet. Vi har också genomfört en ettårig miljöutbildning som gett oss kunskap om hur vi ska planera och verkställa olika miljöinsatser. Miljöfrågorna kommer under överskådlig tid att spela en central roll i företagets verksamhet liksom även utbildningen av våra medarbetare. Målet är välutbildade praktiker, där vi själva kan lösa problem som uppstår i våra fastigheter. Vi har även stärkt upp vår maskinpark så att vi kan göra mer i egen regi. Eksjö Kommunfastigheter har som ambition att göra hårdvaran så attraktiv som möjlig så att arbetsmiljön och lokalerna är inspirerande att jobba i. Detta arbete kommer på sikt att gagna verksamheterna och stärka Eksjös position av mycket välskötta kommunala fastigheter. De närmaste fyra åren är intecknade av renoveringar där vi fortsätter att stärka våra skolor, idrottsanläggningar, äldreboenden, offentliga lokaler och brandstationer. Under året har vi också lanserat en ny hemsida, tagit klivet in i sociala medier. Bolaget har de senaste sex åren haft en tuff investeringsverksamhet. Efter storrenoveringen av Furulundskolan sätter vi ett investeringsstopp för de kommande fyra åren. Inriktningen för 2014 och framåt är att jobba aktivt med vårt underhåll och att se till att våra lokaler används optimalt och är yteffektiva. Vi kommer också att inleda arbetet med den nya komponentredovisningen, K3, där vi delar upp en fastighet på 12 komponenter istället för 1 komponent. Detta är ett myndighetskrav som innebär ett omfattande arbete för ekonomi och teknik. Flerårsöversikt Omsättning, mnkr 54,4 55, ,7 52,8 Årsarbetare, antal Resultat efter finansiella poster, mnkr 1,5 0,9 0,9 1 3,3 Soliditet, procent 9,3 9,6 9,1 9,1 3,2 83

84 eksjö.nu ab (ur bolagets årsredovisning 2013) Vision Eksjö.nu är den självklara mötesplatsen när det gäller företagsfrågor och alla företag känner tillhörighet med bolaget. Samarbetet företagen emellan är stort och näringslivsarbetet i Eksjö kommun präglas av partnerskap mellan företagen, eksjö.nu och kommunen. Verksamhetsidé Att genom personligt engagemang göra det enklare för företagare att driva och utveckla sina företag i Eksjö kommun. Företagsranking Svenskt näringslivs årliga ranking av kommunerna är ett mät-mått för vårt näringslivsarbete i kommunen. Vi har sedan införandet av vår verksamhetsplan, för sju år sedan, klättrat och stadigt förbättrat oss inom en rad olika områden. År 2005 låg vi på plats 230 av Sveriges 290 kommuner. Under dessa sju år har vi arbetat inom ett tiotal strategiska områden och som givit genomslag i näringslivet. Vi har klättrat flertalet platser och det politiska målet, att vara bland Sveriges 70 bästa kommunerna är uppnått. Vår ambition är att även framöver lyckas med att hålla oss kvar i denna övre del av rankingen. eksjo.nu arbetar inom tre fokusområden; starta, etablera och utveckla Starta Stöd och rådgivning Vi har under året haft 178 möten med människor som haft idéer och tankar kring nya företag. Totalt har det startat 82 företag under 2013 i Eksjö kommun. Av dessa har vi varit direkt involverade i 34. Utbildning Vi har genomfört två olika utbildningstillfällen i starta-eget. Detta gör vi tillsammans med ALMI och Skattemyndigheten. Företagsinkubator eksjö.nu har under det gångna året fortsatt arbeta med FöretagsParken (inkubator) i Mariannelund. I Parken är flera företag inrymda och kan ta del av den kompetens och service som erbjuds via eksjö.nu och Science Park Systemet. eksjö.nu har också samarbetat med Campus i12 när det gäller företagsinkubator i Eksjö. De företag som inryms i inkubatorn tar del av samma kompetens och service som erbjuds i Mariannelund. Etablera Myndighetskontakter Vi agerar som en lots åt många företag, där vi dagligen lotsar in företag i den kommunala förvaltningen. Lediga lokaler Vi har under året länkat ihop fastighetsägare med kunder för att få till stånd en så snabb och smidig etablering som möjligt. Vi har under året länkat ihop ett tjugotal olika kontakter vad gäller lokaler. Ledig mark Vi har under året lotsat ett antal företagare till att få rätt information vid köp av mark. Vi har tät kontakt med mark- och exploateringschef på samhällsbyggnadssektorn, Eksjö kommun. Rekryteringsstöd samt support till medflyttande familjer Vi har ett brett kontaktnät då företag vill hitta ny arbetskraft. Vi länkar ihop företag med rekryteringsföretag, men ger även tips om företag som har rekryteringsbehov. Vid flertalet tillfällen har vi även varit behjälpliga vid tandemrekrytering. Det innebär att då medföljande familjemedlem ska hitta arbete i närområdet har vi kunnat hjälpa till genom att sprida CV inom höglandskommunernas företag/arbetsgivare, allt för att göra etableringsfasen så enkel och smidig som möjligt. 84 eksjö.nu ab

85 Utveckla Styrelseutveckling, sälj- och marknadsföring Vi har också drivit olika nätverk med syfte att bedriva både kompetensutveckling och för att utveckla kontakt-etablering. Nätverk vi jobbat med under året har varit VD nätverk, Hotell- & konferensnätverk. Nätverken har träffats regelbundet och har bland annat haft föreläsningar och workshops på agendan. Kompetensutveckling eksjö.nu har under året genomfört en webbaserad utbildnings-/seminarieserie (sex gånger) med inriktning på företagsutveckling. De webbaserade utbildningstillfällena har efterföljts av diskussioner kring ämnet och andra för företagen aktuella frågeställningar har lyfts. Handelsplatsutveckling Vi är representerade i föreningen, Eksjö stadsutveckling ekonomisk förening (ESU). I föreningen sitter representanter från handeln, fastighetsägarna samt kommunen. Syftet är att vi tillsammans ska vara delaktiga i vår stadsutveckling, och ta vara på våra olika synpunkter så att staden utvecklas på ett sätt som alla parter känner sig delaktiga i. Projekt eksjö.nu har under 2013 drivit en förstudie inom destinationsutveckling. Målet är att undersöka möjligheterna om att få ett genomförandeprojekt, där syftet är att hitta en strukturerad modell att arbeta med destinationsutveckling för mindre destinationer. Vi har även under 2013 varit aktiva i det pågående projektet Tillväxtresor som ryms inom Science Park Systemet. Inflyttarserviceverksamheten, Eksjö välkommen.nu Vi har under 2013 haft tre nyinflyttarträffar, där vi har bjudit på flyttgröt, information, stadsvandring och möjlighet för de nyinflyttade att knyta nya kontakter. Vi har även under året hjälpt landstinget, garnisonen samt flera företag med ex. tandemrekryteringarna. Den årliga näringslivsfesten gick av stapeln den 3 oktober på Olsbergs Arena. Under festen delades följande priser ut: Årets Företag Smålands stålgjuteri AB Årets Butik Cykelsmedjan AB Årets Lantbruksföretag Torsjö gård AB Ta-sig-församhetspriset Eksjöverken AB Årets Turistpris Eksjö Stadshotell AB Flerårsöversikt (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning eksjö.nu ab 85

86 Höglandets kommunalförbund (ur bolagets årsredovisning 2013) Höglandets kommunalförbund startade sin verksamhet den 1 januari 2002 med medlemskommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Bakgrunden var ett mångårigt informellt samarbete mellan höglandskommunerna. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas möjligheter och främja dess utveckling och tillväxt. Förbundets syfte är att utveckla och fördjupa samarbetet mellan medlemmarna för att åstadkomma utveckling och effektivt resursutnyttjande. Förbundets verksamheter skall till övervägande del omfatta samtliga medlemskommuner. Inom förbundet finns i dag en gemensam organisation inom IT-området samt en organisation för familjerättsfrågor. Vidare svarar förbundet för samordning med syfte att stärka kompetensutvecklingen på Höglandet. Detta uppdrag inkluderar även processledning för teknik- och vård- och omsorgscollege. Förbundet samordnar bidrag till Föreningen Brottsofferjouren i Höglandskommunerna. Kommunalförbundet, som har sitt säte i Eksjö, leds av en direktion på tio ledamöter med tio ersättare, där varje kommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Utöver direktionen finns en familjerättsnämnd. HKF Kansli Ett genomgripande organisationsarbete genomfördes under våren. Detta innebar att vision och verksamhetsidé antogs av direktionen. Ny organisation för förbundet gäller från och värdegrund, arbetssätt och mål arbetades fram. Under hösten har ett intensivt intern arbete pågått för att implementera nytt arbetssätt, skapande av beslutsforum och inte minst mätningar mot enheternas mål. I december genomförde vi också en enkät gällande den interna informationsspridningen inom förbundet där alla anställda fick chansen att tycka till. Resultatet visar att HKF har medarbetare som är stolta över sin arbetsplats och som trivs. Resultatet visar att det finns behov av att utveckla informationsvägarna mellan de olika avdelningarna, liksom informationsmängd och innehåll från den högsta ledningen. Även kommunikation kring mål och måluppfyllelse behöver utvecklas, liksom den personliga kommunikationen medarbetarna emellan för att förhindra ryktesspridning. Ny förbundsordning antogs att gälla fr.o.m vilket bland annat innebar inrättande av arbetsutskott under direktionen. En finanspolicy antogs av direktionen som också anger ansvarsfördelning och riktlinjer. KPMG genomförde en verksamhetsgranskning på uppdrag av förbundets revisorer. Syftet var att granska hela förbundets verksamhet med fokus på ändamålsenlighet och effektivt utnyttjande av de samlade resurserna utifrån dels ett verksamhetsperspektiv som styrning, ledning och organisation och dels förbundets interna kontroll och ekonomiska förvaltning. De aktiviteter som initierats och genomförts under vårens organisationsöversyn svarar i stora delar mot de slutkommentarer som redovisades i rapporten. Under 2014 kommer detta arbete att fortsätta. Samtliga kommuner har beviljat förbundet ökat borgensutrymme. En omarbetning av förbundets webbplats gjordes under våren. Ambitionen var att på ett tydligare sätt kommunicera förbundets verksamhet. Under året har mycket arbete lagts på ny ekonomimodell. Samtlig personal tidsredovisar. Modellen ska göra det möjligt att följa kostnader relaterat till de tjänster som kommunerna köper via tjänstekatalogen. Liksom tidigare år har ett antal upphandlingar och förnyade konkurrensutsättningar genomförts på uppdrag av medlemskommunerna. Som upphandlingsstöd har resurser köpts från Eksjö kommun. 86 Höglandets kommunalförbund

87 Framtid I intentionsavtalet avseende gemensamt ekonomioch beställningssystem uttrycks att upphandlingen ska lägga grunden för ett närmare samarbete mellan Höglandskommunerna rörande ekonomiadministrativa rutiner (effekthemtagning). Detta arbete har förskjutits då införandet av ekonomisystem tagit mer resurser än planerat. Arbetet med effekthemtagning kommer att genomföras under Förbundet är avtalsägare och således systemägare för de upphandlade ekonomi- och telefonisystemen. Detta kommer att ställa krav på oss som systemförvaltare. Familjerätten Under året har ett gemensamt arbetssätt landat i gruppen. Den tekniska lösningen ställde under första halvåret till stora problem och skapade en problematisk arbetssituation. Under andra halvåret har den tekniska lösningen förbättrats avsevärt. Den 1 januari 2013 övertog Familjerätten ansvaret för kostnader för DNA-analyser, umgängesstöd och tolkningar vid medgivandeutredningar. Det var svårt att inför övertagandet räkna på vad det skulle innebära då kommunerna inte kunde redovisa dessa kostnader specifikt. I samband med bokslut visar det sig att kostnaden för DNA-analyserna under 2013 är cirka kr. Samtliga av dessa kostnader har tagits inom befintlig budget. Personalsituationen har under året varit varierande bland annat på grund av pensionsavgång och föräldraledighet. Framtid förväntad utveckling Familjerätten har nu en stabil verksamhet utifrån ett basutbud. Det som blir aktuellt under kommande år är hur vi ska fortsätta att utveckla vår verksamhet. En diskussion om detta har påbörjats inom familjerättsnämnden. Synpunkter kommer även att inhämtas från socialchefer och enhetschefer i kommunerna. Kompetens Beredningsgrupp för utbildning och kompetens inom HKF Regional utbildningssamordnare är sammankallande och sekreterare i gruppen, som består av en ledamot per medlemskommun. Gruppen har bland annat tittat på collegeformerna och samverkan kring dessa. Gymnasiesamverkan college Teknikcollege Höglandet återcertifierades regionalt och lokalt våren 2013 för fem år framåt. Kommunalförbundet betalar årlig medlemsavgift till Riksföreningen Teknikcollege. Tre gymnasier är anslutna till Teknikcollege; Eksjö Gymnasium, Brinellgymnasiet och Njudungsgymnasiet. Vård- och omsorgscollegeansökan har processats under 2013 med ansökan om regional certifiering inlämnad i november. Alla kommuners gymnasier är anslutna till ansökan och bildar ett gemensamt lokalt college. Regional utbildningssamordnare är processledare inom regionalt college. Dessutom deltar processledare i arbetsgrupper, i nationella samverkansgrupper och i lokala styrgrupper i mån av tid. Vuxnas lärande Samverkan och samordning sker via EGYVUX som är den strategiska gruppen på chefsnivå med två till tre möten per termin för behovsinventering, för utbildningsplanering och uppföljning. Inom kommunal vuxenutbildning har viss samverkan finansierats av HKF genom utvecklingsmedel; t.ex. fortbildningsinsatser för lärare och studie- och yrkesvägledare. Eftergymnasial utbildning Utbud av fristående kurser och program på internet marknadsförs bland annat via hemsidan www. hogskolanhoglandet.se. Ett mindre antal kurser från Högskolan i Jönköping erbjuds via videokonferens liksom kurser inom det s.k. Bättre-konceptet. Lärcentergruppen är den operativa personal som möter studenter och teknik i utbildningssammanhang. Regelbundna träffar tre gånger per termin för marknadsföring, studentservice och kvalitetsutveckling av den praktiska verksamheten. Yrkeshögskoleprogram erbjuds i Eksjö, Nässjö och Vetlanda inom profilområden. Högskoleprogram finns i Eksjö och Nässjö som ett resultat av Jönköpings Tekniska Högskolas nodsamarbete. Behovsinventering sker i varje kommun utifrån näringslivets och offentlig verksamhets planering liksom från regional arbetsmarknadsstatistik. Höglandets kommunalförbund 87

88 Teknikcollege Vård- och omsorgsutbildning 604 Fristående högskolekurser Lokalt campus, tenterande YH och högskoleprogram Öppna föreläsningar Totalt antal studerande Antal högskolor/universitet Höglandets IT Under 2013 har det genomförts ett omfattande arbete kring organisation och arbetssätt och detta arbete har resulterat i bl.a. införande av ny organisationsstruktur, övergripande processer med mål och mätetal samt, inte minst, en gemensam värdegrund med syfte att vara vägledande i det dagliga arbetet. Enheten Affärsutveckling och Projekt är uppdelat med tre olika ansvarsområden kunddialog, affärsutveckling och projekt. Detta har inneburit tydligare ansvarsområden avseende genomförande av projekt resp. ansvar för HIT:s kunder. Under 2013 infördes tjänstekatalog och tjänstedebitering vilket innebär att vi nu har paketerat våra tjänster och prissatt dessa. Våra leveranser mäts och faktureras från och med januari Tjänstekatalogen är levande och kommer genom ett aktivt förvaltande och en aktiv dialog med våra kunder att uppdateras och justeras för att passa våra kunders och HIT:s behov. Förvaltningen och utvecklingen av externa tjänster kommer att ske tillsammans våra kunder. Under 2013 har det även genomförts ett omfattande arbete med att skapa kontroll över befintliga projekt. Vi har nu bl.a. en projektmetodik på plats (Prince2) samt en avskalad variant anpassad för mindre uppdrag/projekt. Detta medför att vi nu arbetar mer strukturerat i våra projekt med en ökad tydlighet både internt och externt. Vi har också jobbat med vår projektmetodik tillsammans med kommunerna vilket gör att vi på sikt också kommer att få mer genomarbetade förfrågningar till oss inför kommande projekt och nya lösningar. Projektet med att få över kommunerna till en gemensam klientplattform har slutförts och arbetet med att migrera kommunernas system till vårt gemensamma datacenter har påbörjats. Införande av Kunddialogen innebär att ansvaret för samverkan med våra kunder på förvaltningsnivå ligger på vår KAM (kundansvariga) vars uppdrag är att identifiera verksamheternas behov och koppla detta mot de tjänster vi levererar. I detta ingår att starta och upprätthålla tvärkommunala gränssnitt mellan verksamheter för att möjliggöra samarbete och smarta lösningar. Varje förvaltning i varje kommun har sin egen representant hos oss och vi har redan börjat se positiva effekter av att vi syns ute i verksamheterna. Inom Licenssamordning genomfördes under 2013 en Microsoft-revision för HKF som resulterade i att både Microsoft och KPMG var nöjda med vår insats och vårt samarbete. Under året genomfördes även konsolidering av VM-ware för HKF, där alla kommuner tidigare hade separata avtal som nu har harmoniserats och där har vi nu ett gemensamt avtal för HKF. Under 2013 startades även revision avseende Oracle för HKF (pågår) denna har medfört ökad kontroll avseende vårt licensinnehav. Under året har även ett omfattande arbete med tekniska förbättringar i nätverk och driftmiljöer gjorts. Förbättrade rutiner och metoder för adressering i nätverket har genomförts, samt utökning av lagrings- 88 Höglandets kommunalförbund

89 kapacitet och införande av DNS Sec, som är en tjänst som gör internet säkrare genom att försvåra manipulation av den information som trafikerar domännamnsystemet. Införande av FIM för elever, nätverksharmonisering inom Vetlanda kommun samt systemmigrering av Brinellgymnasiet. Vidare har komplicerade användarprogram gjorts om till så kallade paket som vi kan tilldela användarna på sina datorer på ett enklare sätt istället för att manuellt installera på varje dator. Det har också tagits fram ett nytt koncept för certifiering av hårdvara. Framtid förväntad utveckling Den erfarenhet vi byggt upp under de fyra inledande åren är att de förändringar som sker i verksamhen hos medlemskommunerna och som resulterar i förändrade krav på leveranser från HKF, är svåra att förutse. Vi har behov av att skapa en bild av framtida krav och göra prioriteringar tillsammans med kommunerna baserade på en gemensam uppfattning av nyttoeffekter. Följande tre punkter bildar en målbild för verksamheten: På kort sikt är målet att öka kvalité i leveranser, utveckla kunddialog och att öka process-mognadsgrad inom organisationen. På kort och medellång sikt: konsolidering av verksamhetssystem och effekthemtagning av investeringen i gemensam teknisk infrastruktur. På medel och lång sikt: genomföra driftsättning av resultaten från nationella och regionala samverkansprojekt med basen kring begreppet e-förvaltning där SKL och regionförbundet är initiativtagare. Personal Under året har antalet anställda ökat till sammanlagt 64 personer. En omflyttning av tjänster mellan HIT och kansliet har genomförts. Alla centrala stödresurser är nu organiserade under kansliet, så som ekonomi, information och administration. En förstärkning har gjorts inom Affärsutveckling och projekt i anslutning till organisationsöversynen. Familjerätten har samtidigt minskat något. Flerårsöversikt Årets resultat (mnkr) 0,7 0,1 0,4-0,5 0,5 Nettoinvesteringar (mnkr) 20,2 25,4 18,7 3,2 0 Omsättning inkl. förbundsavgifter (mnkr) 81,7 56,7 44,8 42,9 2,9 Antal anställda Höglandets kommunalförbund 89

90 Bilagor till Årsredovisningen 2013 Styrkort 2013 Bilaga 1 Diagram över respektive perspektiv Bilaga 2

91 Styrkort , Fastställt av KF Styrkort för attraktivitet (brukar och processperspektiv) Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Mätning Mätt Utfall Betyg Trend Anm Helår 2013 Simhall: not 1 Bibliotek: Museum: Ranking: 172 (290) Brukarperspektiv 1 Mångfaldig och kvalitativ fri tid med ett rikt föreningsliv * Årliga besök: i simhallen, på huvudbiblioteket och på Eksjö museum. * deltagaraktiviteter per år i föreningsverksamhet. * Placeras i den övre kvartilen i Naturvårdsverkets ranking av Sveriges friluftskommuner Processperspektiv Attraktiv boendemiljö med ett * 50 påbörjade bostadslägenheter årligen. blandat utbud av boendeformer God näringslivsutveckling Placeras i den övre kvartilen i Sv Näringslivs ranking Fler besöksmål * 180 personer sysselsatta i turistnäringen 2012 samt 185 personer 2013 Ökad användning av tjänster på nätet Förenkla rutiner vid myndighetsutövning * besök årligen på turistbyrån Andel användare av kommunens e-tjänster ska öka med 10 % till % upplevelse av enkelhet och bra bemötande i kontakten med kommunen Helår (50) 2 Helår 2013 Plats 63 av Helår (180) sysselsatta, (78 000) besök Halvår 2013 Halvår 4 3 > 10% % (90) 5 Not 1: Utfallet av antalet deltagaraktiviteter ligger klar i mars Eksjö kommun befinner sig på 172 plats i Naturvårdsverkets ranking över landets frilutfskommuner 2013, vilket är en förbättring med 9 platser jämfört med året innan.

92 Styrkort , Fastställt av KF Styrkort för hållbar utveckling (brukar och processperspektiv) Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Brukarperspektiv 7 8 God planberedskap för olika ändamål Minskad miljöbelastning *Detaljplan för 100 bostäder i Eksjö stad och 100 i övriga tätorten *Detaljplan för verksamheter: 90 ha totalt i kommunen Mätning Helår 2013 Mätt Utfall Betyg Trend Anm >200= = = =2 <80=1 * Andel ekologisk mat i kommunens verksamhet ska vara minst 10 % år 2013 och Helår % 4 5 Bostäder: Eksjö 229, övr 325 Verksamheter: ha Energieffektivisering Kommunikationer som tillgodoser arbete, studier, fritid och service * Minst 60 % 2013 och 65 % 2014 av alla fordon inom kommunkoncernen ska köras på alternativa bränslen eller fönybar el * Utsläpp av koldioxid från kommunens egna tjänstresor ska vara högst 120 gram/km 2013 och 110 gram/km Fem dubbelturer Eksjö-Mariannelund kvällstid måfr (ökning med 1) -Sex dubbelturer med tåg Eksjö-Mariannelund (ökning med 2 må-fr, sö samt 3 lör) -Åtta dubbelturer Eksjö-Österbymo (ökning med 2) Fyra dagliga direktförbindelser Eksjö-Jönköping (ökning med 2) Helår Helår turer= turer= turer = turer =2 <14 turer =1 ej mätt än 3 en ytterligare tur under 2013 Processperspektiv 11 Utveckla system och rutiner för att korta processtiderna Beslut om bygglov (efter att komplett ansökan inkommit) inom 4 veckor vid delegationsbeslut och 8 veckor vid nämndbeslut Helår Delegations-beslut: 3 veckor. Nämndbeslut: 7 veckor

93 Styrkort , Fastställt av KF Styrkort för utveckling av och omsorg om barn och unga (brukarperspektiv) Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Mätning Brukarperspektiv 12 Höga förväntningar på barn och ungdomar *100 % av eleverna ska minst uppnå godkänt i alla ämnen *100 % av eleverna ska uppnå minst godkänt resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. Mätt Utfall Betyg Trend Anm Helår % 2 not 2 13 * Följa upp resultat för att kunna ge rätt stöd till elever och pedagoger * Rektors/förskolechefs pedagogiska ledarskap, dvs styra och utvärdera verksamheten *Pedagogens kvalitet är den enskilt viktigaste faktorn för en hög måluppfyllelse * Meritvärdet ska i åk 9 uppgå till minst genomsnittet för riket * 100 % av eleverna på gymnasiet ska erhålla gymnasieexamen *100 % av gymnasieeleverna ska på tre läsår fullfölja sin gymnasieutbildning Helår ,10% 4 not 3 14 Uppväxt och vård i trygg och invand miljö * Högst externa vårddygn per år av unga på institution Halvår dygn 1 not 4 15 Utvärdering av öppenvårdsinsatser *Årligen samt vid avslutat insats ska en utvärderingsenkät fyllas i Helår % 1 not 5 16 *Ungdomars delaktighet och ansvar *Ungdomar från olika intressegrupper Fem årligen offentligt genomförda arrangemang/initierade och genomförda av ungdomar Helår arrangemang 5 Not 2: Resultat: 73,6 %, rikssnittet 77%. ( 2012 var resultatet 82,8%.) Not 3: Resultat: Genomsnittligt meritvärde 205, riket 212,8 (2012 var meritvärdet 213,9 )

94 Styrkort , Fastställt av KF Styrkort för utveckling av och omsorg om barn och unga (processperspektiv) Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Processperspektiv 17 *Gemensam värdegrund för att barn och ungdomar ska känna sig trygga och kunna prestera sitt bästa *Utveckla pedagogiska redskap för förskola och skola Mätning * 100 % av alla barn och ungdomar ska känna att skolarbetet är så intressant att de får lust att lära mer. Helår 2013 Mätt Utfall Betyg Trend Anm Åk 5 80,2% Åk 8 40,7 % *Utveckla och använda digitala lärmiljöer Snabb återkoppling kring öppenvårdsinsatser Brett och attraktivit kultur- och fritidsutbud *Svar inom tio dagar till anvisande myndighet vid inkommen förfrågan 90 % av alla ungdomar i åk 8 ska vara nöjda med kultur- och fritidsutbudet Halvår % 4 not 6 Helår % 3 Not 4: Mätning per : 976 st SoL-dygn och 1860 st LVU-dygn Not 5 :Mätning per : HIA 21/182, Behandling 0/58, Totalt 21/20=8,75% Not 6: Mätning : Har inkommit 107 förfrågningar. Antal svar som gjort inom 10 dagar är: 97 st

95 Styrkort , Fastställt av KF Styrkort för utveckling av och omsorg om vuxna (brukarperspektiv och processperspektiv) Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Mätning Mätt Utfall Betyg Trend Anm Rätt i länsrätten i minst 99 % av de överklagade sociala myndighetsbesluten Halvår % 4 not 7 75 % upplever att informationen varit lättillgänglig om de tjänster som äldreomsorgen kan bistå med Helår % 3 not 8 Brukarperspektiv Trygghet i professionellt 20 bemötande Lättillgänglig information om 21 utbud av äldreomsorg Processperspektiv 22 Nöjda brukare 80 % nöjda brukare i äldreomsorgen Helår % 5 not 9 23 Individuellt riktade insatser Alla brukare ska vara delaktiga i framtagandet av med delaktighet genomförandeplan 24 Vid ansökan utförs alltid utredning med beslut God tillgång på äldreomsorg senast tre veckor efter ansökan om efter behov hemtjänstinsatser lämnats in 25 Tillgång till särskilt boende vid Tillgång till särskilt boende inom tre månader efter behov beslut 26 Mångfald och valmöjlighet i 10 % av hemtjänsten utförs av alternativa utförare äldreomsorgen utifrån LOV 27 Information och dialog med 100 % av tillfrågad personal ska känna till medarbatare och brukare om värdighetsgarantierna antagna värdegarantier 28 Bostad med eget Högst 40 hushåll med 2:a handskontrakt genom 29 hyreskontrakt Arbetsmarknadsprövning för ungdomar som söker ekonomiskt bistånd kommunens försorg Samtliga <29 år som söker ekonomiskt bistånd ska erbjudas coachsamtal på HIA för arbetsmarknadsprövning efter första besöket. Helår % 3 not 10 Halvår % 5 not 11 Halvår ,6 mån 5 not 12 Halvår not 13 Helår 2013 Halvår not 14 Halvår % 1 not 15 Högst vårddygn per år institution inom 30 Vård i invand miljö Halvår vårddygn 5 not 16 psykiatri- och missbruk Not 7: Antal överklaganden: 16 stycken. Till kommunens fördel 15 st Not 8: Uppgifter ifrån Öppna jämförelser Hemtjänst: 72 %, SÄBO 44 %, Hemsida 78 % och synpunktshantering 66 % Not 9: Uppgifter ifrån Öppna jämförelser Andel som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänst: 94 %, Andel som är mycket eller ganska nöjda med SÄBO: 80 % Not 10: Uppgifter ifrån Öppna jämförelser för äldreomsorgen (observera att uppgifterna inte gäller för hela 2013). Uppgifter för funktionshinderomsorgen gäller hela Not 11: Antal ansöknignar är 995 stycken under Manuella uppgifter uppger att samtliga är gjorda inom 3 veckor. Dock ett svårt nyckeltal att kvalitetssäkra, vilket gör att utfallet är osäkert Not 12: Genomsnittlig slutlig väntetid 2013 = 2,6 månader, Genomsnittlig pågående väntetid vid årsskiftet = 3,2 månader (9 personer) Not 13: Finns enbart kommunens egenregi. Not 14: Mätning per Antal pågående insatser: Ekonomi: 23 st, Psyk 5 st, Missbruk 22 st Not 15: 110 personer under 29 år har gjort ett första besök på Biståndsenheten. 39 har anvisats och träffat coach. Utfall 39/110 = 35,45 % Not 16: Mätning per : SoL-dygn: 856 st, LVM-dygn: 280 st, Totalt: 1136 st ej mätt

96 Styrkort , Fastställt av KF Gemensamma perspektiv för hela förvaltningen (medarbetare- och resursperspektiv) Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Med-arbetarperspektiv Ekonomiperspektiv 31 God arbetsgivare 32 God arbetsmiljö 33 Gott ledarskap Nöjd medarbetarindex mål minst 68 i medarbetarundersökningen * Frisktal: Minst 75 % av medarbetarna ska ha 5 eller färre sjukskrivningsdagar senaste 12 månaderna * Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till max 5 % Chefsindex mål minst 64 i medarbetarundersökningen Mätning Vartannat år Halvår 2013 Vartannat år Mätt Utfall Betyg Trend Anm Frisktal 59 % Sjukfrånvaro 4,97% Förståelse för ekonomiska * 90 % förståelse för ekonomiska samband bland samband och förtroende för budgetansvariga Förståelse 75% 3 Halvår 2013 ekonomiska styrprocesser * 90 % förtroende för ekonomiska styrprocesser Förtroende 65% 2 34 bland alla medarbetare bland budgetansvariga 35 Ramavtalstrohet 90 % köptrohet mot ramavtal Halvår % (93%) 4 36 Inom tilldelad budgetram skapa största möjliga värde för pengarna 0 % i negativ budgetavvikelse Halvår ,5 mnkr mot budget 16,4 (6,9 mnkr mot 7,6) ,89%

97 Styrkort Fastställd av KF Gemensamma perspektiv för hela förvaltningen (verksamhetsområden) Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål 31 God arbetsgivare Nöjd medarbetarindex mål minst 68 i medarbetarundersökningen Mätning Vartannat år Mätt 2013 Utfall respektive verksamhetsområde Attraktivitet Hållbar utveckling Omsorg om och utveckling av barn och unga Omsorg om och utveckling av vuxna 5/75 5/77 5/69 4/66 32 God arbetsmiljö '* Frisktal: Minst 75 % av medarbetarna ska ha 5 eller färre sjukskrivningsdagar senaste 12 månaderna Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till max 5 % Halvår 2013 Halvår / 65 % (3/ 67 %) 3/ 5,6 % (2/ 6,8 %) 4/ 69% (4/ 68%) 5/ 3,4 % (5/ 3,3 %) 3/ 61% (4/ 68%) 5/5,0 % (3/ 5,7 %) 2/ 54% (4/ 68%) 5/ 4,9% (3/ 5,2%) Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv 33 Gott ledarskap 34 Chefsindex mål minst 64 i medarbetarundersökningen * 90 % förståelse för ekonomiska samband bland budgetansvariga * 90 % förtroende för ekonomiska styrprocesser bland budgetansvariga Vartannat år 2013 Halvår 2013 Halvår 2013 Ramavtalstrohet 90 % köptrohet mot ramavtal Halvår Förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser bland alla medarbetare Inom tilldelad budgetram skapa största möjliga värde för pengarna 0 % i negativ budgetavvikelse Halvår /79 5/80 5/70 4/664 3/86% (2/65%) 3/84% (4/82%) 5/99% (5/90%) 5/+1,8% (5/ +2,8%) 4/92% (2/65%) 2/70% (2/64%) 2/63% (3/78%) 2/ -1,9% (3/-0,6%) 4/92% (4/86%) 2 /61% (2/55%) 3/73% (5/93%) 2/-1,7% (1/-4,3%) 3/78% (3/69%) 3/78% (2/58%) 4/89% (5/95%) 1/-5,1% (1/-4,6%)

98 Diagram över respektive perspektiv Bilaga 2 Brukarperspektiv Processperspektiv

99 Medarbetarperspektiv Resursperspektiv

100 Eksjö kommun Småland som bäst! En entusiastisk anda hos medborgare, näringsliv och kommun ger oss en bra framtid.