Godkänt av kommunfullmäktige , 78

Transkript

1 Godkänt av kommunfullmäktige , 78 Eksjö kommuns årsredovisning 2015

2

3 Innehåll Organisationsschema politiskt och förvaltningen... 4 Inledning... 5 Koncernen Sammanställd redovisning... 6 Koncernresultaträkning... 7 Koncernkassaflödesanalys... 8 Koncernbalansräkning... 9 Nothänvisningar, koncernen Kommunen Omvärld och framtid...13 Ekonomisk översikt och analys...15 Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål...19 Fem år i sammandrag...26 Varifrån kommer kommunens pengar?...27 Hur används pengarna?...27 Personalekonomisk redovisning...28 Driftredovisning...35 Investeringsredovisning och resultatbudget...36 Resultaträkning och kassaflödesanalys...37 Balansräkning...38 Nothänvisningar...39 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar...44 Vart gick kommunens pengar?...46 Politik...47 Politisk organisation...47 Förvaltningen Kommunledningskontoret...48 Kost och städ Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Tillväxt- och utvecklingssektorn...78 Överförmyndaren...80 Eksjö kommuns revisorer...81 Bolagen Eksjö Stadshus AB...88 AB Eksjö Industribyggnader...89 Eksjö Energi AB...90 Eksjöbostäder AB...91 Eksjö Kommunfastigheter AB...91 eksjo.nu ab...94 Höglandets kommunalförbund...96 Bilaga 1 Styrkort 2015 Bilaga 2 Diagram över respektive perspektiv Revisionsberättelse Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret. Fotografer, omslagsbilder: Daniel Nordin (brandmän), Birgitta Eek (Kafé Kom in!) Karin Nordin (förskola, natur), Mostphotos (händer) Övriga bilder: White Arkitekter, Carina Engqvist, Räddningstjänsten, Anette Stendahl, Pia Löfgren, Birgitta Eek, Karin Nordin och ytterligare personal vid kommunen Produktion: Ekonomiavdelningen, kommunikationsavdelningen mars 2016

4 Organisation - politisk och förvaltningen Politiska organisationen Kommunfullmäktige Valnämnd Kommunrevision Ledningsutskott Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Tillväxt- och utvecklingsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Socialnämnd Förvaltningsorganisationen Kommundirektör Kommunledningskontoret - Staben - Ekonomi- och upphandlingsavd. - Kommunikationsavdelningen - Personalavdelningen - Räddningstjänsten - Överförmyndarens kansli Internservice - Städenheten - Kostenheten Tillväxt- och utvecklingssektorn Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Januari 2015

5 Ett stort engagemang och vilja i kommunen 2015 var det första året på mandatperioden, och det politiska arbetet har präglats av utbildningar och kunskapsinhämtning. Med stort engagemang har både nya och tidigare förtroendevalda tagit sig an sina uppdrag i nämnder och styrelser. Den 1 januari 2015 sjösattes en ny politisk organisation som bland annat innebar att fyra nya nämnder bildades istället för de tidigare utskotten. Vår förvaltningsorganisation, med en enda förvaltningen finns kvar, vilken vi ser många styrkor i. En förvaltning ger medarbetare och förtroendevalda en större medvetenhet om kommunens samtliga verksamheter och det blir enklare att se helheten. Samverkan över gränserna ökar. Det ger oss en större förståelse för våra förutsättningar och utmaningar, men också våra möjligheter. Förvaltningens sektorer höll under 2015 sina ramar och årets resultat visar på ett överskott på 2,3 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är högre än de 2 procent som brukar anses som god ekonomisk hushållning. Under 2015 har vi sett ett fortsatt stort engagemang och aktiv samverkan mellan kommun, näringsliv, föreningsliv och andra aktörer som bidrar till kommunens utveckling. Vid en tillbakablick på 2015 ser vi att detta har lett till många olika evenemang såsom Visit15, Vaktparaden, Diggiloo, Eksjö Stadsfest, Eksjö Kammarmusikfestival, Trästadsrallyt Europé, Ränneslättsturen och många fler därtill runtom hela vår kommun. För femte året i rad växte Eksjö kommuns folkmängd och uppgick på förra årets sista dag ( ) till invånare, vilket är 192 fler invånare jämfört med föregående årsskifte. Ökningen beror främst på ökad inflyttning från utlandet. Utifrån att befolkningen sedan 2010 har ökat i kommunen, och främst i Eksjö tätort, är tillgången på bostäder begränsad. I november 2015 köpte Eksjö kommun mark och byggnader inom Nanny-lundsområdet av Region Jönköpings län med syfte att utveckla området till en ny, attraktiv och sammanhängande stadsdel. Under 2015 påbörjade även Eksjöbostäder etapp 1, byggnationen av Punkthuset, i det nya bostadsområdet Lunden. Flera nya bostäder har också uppförts i bostadsområdena Prästhagen och Talludden, samt i det nya området Vägtisteln i Kvarnarp. Under 2015 fortsatte även planeringen för det nya bostadsområdet Sjöhagen intill I12-området och Sjöängen. Under 2015 invigdes Furulundsskolan efter sin omfattande renovering, och den stora renoveringen och utvecklingsplanen för Storegårdsområdet i Eksjö, som planeras att pågå mellan , påbörjades. Region Jönköpings län påbörjade under 2015 arbetet med den helt nya huskropp på nästan kvadratmeter som ska byggas på Höglandssjukhuset i Eksjö. Den nya byggnaden ska bland annat inrymma huvudentré med apotek, operations- och intensivvårdsklinik, barn- och ungdomsmedicinsk enhet, samt café och restaurang präglades till stor del av den historiska ökningen av människor som sökte skydd i Europa, vilket påverkade flera av landets myndigheter. Flera av kommunens verksamheter blev hårt ansträngda på grund av ökad arbetsbelastning och utmaningen att kunna rekrytera rätt kompetens. Migrationsverkets egna boendeplatser för asylsökande räckte under hösten inte till, och på uppdrag av verket öppnade vi i oktober två evakueringsboenden i kommunens regi. I och med detta arbete har samverkan med civilsamhället och olika frivilligorganisationer fördjupats, och tillsammans arbetar vi med stöd till asylsökande och nyanlända. Söndagen den 16 augusti 2015 hände det som många av oss sagt inte får hända, det började brinna i Gamla stan i Eksjö. En ung kvinna omkom tragiskt och Forsellska gården, en av de största gårdarna från 1500-talet, gick förlorad. Tillsammans med styrkor från hela länet lyckades Räddningstjänsten bekämpa branden och hindra vidare spridning. Under denna söndag fick vi bevittna hur samhället slöt upp kring de drabbade, och det fanns en oerhörd vilja att hjälpa till. Både vid händelser som sätter vårt samhälle på prov, och när det handlar om framtidsutveckling av vår kommun, ser vi att det finns ett stort engagemang och en stor vilja bland våra invånare, föreningar och näringsliv att arbeta tillsammans. Detta är en kraft som vi ska vara stolta över och vårda. Annelie Hägg, kommunstyrelsens ordförande 5

6 Sammanställd redovisning Kommunkoncernen Koncernens resultat före skatt, vinst 34,7 mnkr Koncernens investeringar uppgår till 148 mnkr och försäljningar av anläggningstillgångar till 23 mnkr. Koncernstruktur Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö kommunfastigheter AB och AB Eksjö Industribyggnader. I bolagskoncernen ingår de delägda bolagen Eksjö Fordonsutbildning AB som ägs till 40 procent och Itolv AB som ägs till 35 procent av Eksjö Stadshus AB. I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo.nu som ägs till 50 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent. Starkt resultat 2015 Koncernen Eksjö kommun redovisar ett starkt resultat 2015 med 34,7 mnkr. Kommunens del i årets resultat uppgick till 20,2 mnkr (17,9 mnkr) medan bolagen svarade för 14,5 mnkr (61,3 mnkr) Förra årets höga resultat för bolagen berodde på att Eksjöbostäder AB sålde fastigheter. Omsättning Den totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryck i verksamhetens intäkter inklusive skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till mnkr vilket är en ökning med 166 mnkr. Av ökningen kommer 71 mnkr från kommunen och 95 mnkr från bolagen. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Eksjö Stadshus AB Eksjö Energi AB - Eksjö Elnät AB - Eksjö Elit AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB Delägare i : Eksjö Fordonsutbildning AB Itolv AB Delägare i: eksjö.nu 6

7 Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto har förbättrats med 1,9 mnkr under året. De finansiella kostnaderna har minskat med 3,2 mnkr och uppgick till 23,8 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgick till 2,6 procent (2,9 procent 2014). Investeringar Den samlade investeringsvolymen uppgick till 148 mnkr (126 mnkr). Bolagskoncernen investerade 121 mnkr och kommunen 27 mnkr. Tillgångar och skulder Koncernens anläggningstillgångar uppgår till mnkr (1 469 tkr), en ökning med 51 mnkr. Omsättningstillgångarna har ökat med 14 mnkr till 354 mnkr. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 902 mnkr (927 mnkr), vilket är en minskning med 25 mnkr. Hela skulden ligger hos bolagen. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgår till 30,7 procent (29,5 procent). Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 63,6 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö stadshus AB är 13,9 procent. Redovisningsprinciper Eksjö Fordonsutbildning AB och Itolv AB redovisas som intresseföretag i bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB. I kommunkoncernens sammanställda redovisning ingår inte Eksjö Fordonsutbildning AB och Itolv AB med hänvisning till rekommendation från RKR (Rådet för kommunal redovisning) 8.2 Sammanställda räkenskaper c) som anger att företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kan undantas från den sammanställda redovisningen. Koncernresultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen (Noter avser koncernen) Not Intäkter 1 311,6 278,2 692,8 564,4 Kostnader , , , ,3 Återbetalda AFA-premier 8,0 0,0 Avskrivningar 3-17,0-16,0-84,7-81,1 Verksamhetens nettokostnader -874,1-839,8-830,7-747,0 Skatteintäkter 4 711,3 686,9 711,3 686,9 Kommunala utjämningbidrag 5 176,5 163,6 176,5 163,6 Finansiella intäkter 6 6,7 7,5 1,5 2,8 Finansiella kostnader 7-0,1-0,2-23,8-27,0 Resultat efter finansiella poster 20,3 18,0 34,7 79,2 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattekostnader 8 0,0 0,0-4,1-5,2 Årets resultat 9 20,2 17,9 30,7 74,0 7

8 Kassaflödesanalys koncernen (mnkr) Koncernen Koncernen Den löpande verksamheten Årets resultat 30,7 74,0 Avskrivning och nedskrivning 84,7 81,1 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Kostnadsförd avsättning - pensioner 1,0 6,0 Kostnadsförd avsättning - skatter 3,8 5,4 Övriga poster 15,0-0,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 135,1 166,0 Ökning (-) minskning (+) förråd -0,9-0,9 Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -14,9-5,6 Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder 28,7-14,0 Medel från den löpande verksamheten 12,9 145,5 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -129,0-122,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 22,7 44,1 Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar -18,6-2,3 Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar 0,0 19,9 Medel från investeringsverksamheten -124,9-60,5 Finansieringsverksamheten Upptagning av lån/avbetalning lån, netto -24,8 7,3 Ökning (-) minskning (+) av långfristiga fordringar 0,3 1,2 Medel från finansieringsverksamheten -24,5 8,5 Årets kassaflöde -1,4 93,3 Likvida medel vid årets början 174,1 80,6 Likvida medel vid årets slut 172,6 174,1 8

9 Koncernbalansräkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Tillgångar Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningtillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar ,1 196, , ,9 Maskiner och inventarier 11 53,7 52,9 91,2 85,4 Pågående anläggningar 12 6,2 24,9 34,1 19,5 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter 13 33,5 19,3 34,3 19,2 Långfristiga fordringar ,7 107,7 3,5 3,8 Summa anläggningstillgångar 422,3 401, , ,8 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 1,9 0,5 5,2 4,3 Kortfristiga fordringar ,8 102,4 176,6 161,6 Kassa och bank 91,6 68,8 172,6 174,1 Summa omsättningstillgångar 212,3 171,8 354,3 340,0 Summa tillgångar 634,6 573, , ,8 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 16 Ingående eget kapital 372,4 354,4 544,2 458,7 Årets resultat 20,2 17,9 30,7 74,0 Summa eget kapital 403,6 372,4 574,8 532,7 Avsättningar 17 19,5 17,8 63,2 43,3 Skulder Långfristiga skulder 18 0,0 0,0 902,1 926,9 Kortfristiga skulder ,5 183,3 334,6 305,9 Summa skulder 211,5 183, , ,7 Summa eget kapital och skulder 634,6 573,5 1874, ,8 Panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser ,0 2 Pensionsförpliktelser Ställda säkerheter

10 Nothänvisningar koncernen (mnkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt redovisningen 692,8 568,7 varav Energi, vatten och miljö 198,8 159,3 Fastighetsförvaltning 138,6 141 Vård och omsorg (exkl hyra särskilt boende) 6,5 5,9 Barnomsorgsavgifter 10,7 10,4 Driftbidrag från staten 87,9 55,2 Ersättning från Försäkringskassan (intäkter LASS*) 87,7 85,7 Övrigt 162,6 111,2 Summa 692,8 568,7 * LASS=Lagen om assistensersättning, betalas ut av försäkringskassan till assistansutföraren. Intäkten för de 20 första timmarna per vecka ska betalas tillbaka, vilket genererar en kostnad som ingår i not 2. Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt redovisning 1 438, ,60 Not 3 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar 65,1 64,6 Maskiner och inventarier 19,6 16,6 Summa 84,7 81,1 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt 708,8 683,3 Slutavräkning* -0,6-1,7 Mellankommunal utjämning 3,8 5,2 Summa 711,3 686,9 * Avräkningsbelopp per invånare SKL 13:72 Slutavräkning föregående år (korrigering) -70,0-109 Preliminär avräkning innevarande år 43,0 7 Not 5 Generella statsbidrag Utjämningsbidrag inkomstutjämning 137,1 125,2 Utjämningsbidrag kostnadsutjämning -0,2 1,2 LSS utjämningsbidrag/avgift 4,8 1,6 Regleringsbidrag -0,6 3,8 Strukturbidrag 1,7 1,7 Kommunal fastighetsavgift 30,0 30,1 Övriga generella bidrag från staten 3,7 Summa 176,5 163,6 Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 0,5 1,1 Ränta på pensionskostnader 0,0 0 Övriga fi nansiella intäkter 1,0 1,8 Summa 1,5 2,8 Not 7 Finansiella kostnader Räntor på lån -23,8-26,9 Ränta pensionskostnader 0,0-0,1 Ändrad kalkylränta 0,0 0 Summa -23,

11 Nothänvisningar, koncernen (mnkr) Not 8 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året -2,8-0,3 Uppskjuten skatt -1,2-4,9 Summa -4,1-5,2 Not 9 Årets resultat Resultat före skatt 34,7 79,2 Skatt -4,1-5,2 Summa 30,7 74,0 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående bokfört värde 948,1 958,1 Nyanskaffningar 90,6 70,9 Försäljning avyttring -22,7-43,9 Årets avskrivning -37,2-37,1 Utgående bokfört värde 978,8 948,1 Fjärrvärmeanläggningar Ingående bokfört värde 263,5 277,1 Nyanskaffningar 8,8 6,8 Årets avskrivning -20,6-20,4 Utgående bokfört värde 251,7 263,5 Vatten- och avloppsanläggningar Ingående bokfört värde 79,5 82,7 Nyanskaffningar 3,8 1,6 Årets avskrivning -4,9-4,8 Utgående bokfört värde 78,4 79,5 Avfallsbehandlingsanläggningar Ingående bokfört värde 1,0 0,9 Nyanskaffningar 0,0 0,2 Årets avskrivning -0,1-0,1 Utgående bokfört värde 0,9 1,0 Ledningsnät och andra tekniska läggningar Ingående bokfört värde 26,0 27,0 Nyanskaffningar 2,3 1,3 Årets avskrivning -2,3-2,3 Utgående bokfört värde 25,9 26,0 Vindkraftverk Ingående bokfört värde 22,9 0,0 Nyanskaffningar 0,0 22,9 Årets avskrivning -1,1 0,0 Utgående bokfört värde 21,8 22,9 Not 11 Maskiner, inventarier och verktyg Ingående bokfört värde 85,4 76,2 Nyanskaffningar/avyttringar 23,5 25,8 Årets avskrivning -17,7-16,6 Utgående bokfört värde 91,2 85,4 11

12 Nothänvisningar, koncernen (mnkr) Not 12 Pågående anläggningar Ingående redovisat värde 19,5 26,5 Överfört till färdigställda materiella anläggningstillgångar -52,1-53,0 Under årets nedlagda kostnader 66,7 45,9 Utgående redovisat värde 34,1 19,5 Not 13 Värdepapper, andelar, bostadsrätter Andelar i intresseföretag 33,6 18,2 Andra långfristiga värdepapperinnehav 0,7 1,0 Utgående redovisat värde 34,3 19,2 Not 14 Långfristiga fordringar Förlagslån Kommuninvest 3,2 3,2 Övriga långfristiga fordringar 0,3 0,6 Utgående redovisat värde 3,5 3,8 Not 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 54,6 69,6 Övriga kortfristiga 78,9 81,7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 43,0 10,3 Utgående redovisat värde 176,6 161,6 Not 16 Eget kapitel Bundet eget kapital Ingående bundna reserver 45,4 33,9 Förskjutning mellan bundna och fria reserver -12,3 11,5 Summa bundet eget kapital 33,1 45,4 Fritt eget kapital Ingående balanserat resultat 487,3 420,6 Förskjutning mellan bundna och fria reserver -12,6-7,3 Årets resultat 30,7 74,0 Summa fritt eget kapital 36,4 487,3 Utgående bokfört värde 574,8 532,7 Not 17 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 16,5 15,5 Uppskjutna skatter 28,7 24,9 Övriga avsättningar 18,0 3,0 Utgående bokfört värde 63,2 43,3 Not 18 Långfristiga skulder Skulder till banker och kreditinstitut 902,1 926,9 Utgående redovisat värde 902,1 926,9 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 41,6 67,0 Skulder till banken 2,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder 239,0 66,8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 51,9 171,7 Utgående redovisat värde 334,6 305,4 12

13 Omvärld och framtid Ekonomisk utveckling Tillväxttakten i svensk ekonomi är stark, 2015 ökade BNP med nära 4 procent och prognosen för 2016 är i samma nivå. Ökade investeringar och offentlig konsumtion driver tillväxten. Kommunerna står för en stor del av den ökade offentliga konsumtionen och den ökade flyktingmottagningen. Den snabba tillväxten medför att sysselsättning och skatteunderlag växer snabbt. I reala termer beräknas skatteunderlaget öka med nära 3 procent Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare 6 procent. Befolkning Under 2015 ökade Sveriges befolkning med personer och vid årets slut uppgick den till personer. Det är den hittills högsta uppmätta ökningen mellan två år. De senaste 20 åren har folkökningen för männen varit högre än för kvinnorna och för första gången i den svenska befolkningsstatistikens historia blev antalet män i befolkningen fler än antalet kvinnor. och invandringsöverskottet uppgick till personer, kvinnor och män. Invandringsöverskottet utgjorde därmed 77 procent av folkökningen och födelseöverskottet återstående 23 procent. Under 2015 ökade befolkningen i 239 av Sveriges 290 kommuner. Det är nio kommuner färre än året innan då 248 kommuner hade en folkökning (källa SCB). Eksjö kommun ökade sin folkmängd för femte året i rad och uppgår 2015 till invånare, vilket innebär en ökning med 192 invånare jämfört med året innan. Av tabellen nedan framgår att ökningen de senaste åren berott uteslutande på ett positiv flyttningsnetto, främst ökad invandring. Bostadsmarknad Uppgifter saknas - inväntar ny statistik. Under året ökade befolkningen med kvinnor och män. Det är personer fler än 2014 års rekordstora folkökning. Folkökningen under 2015 berodde både på ett födelseöverskott, skillnaden mellan födda och döda, och ett invandringsöverskott, skillnaden mellan invandrade och utvandrade. Födelseöverskottet uppgick till personer, kvinnor och män, Folkmängdens utveckling År Folkmängd Årlig Födda Döda Födelse- Inflytttade Utflyttade Flyttningsförändr. netto netto Förvaltningsberättelse 13

14 Arbetsmarknad De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandssjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de flesta anställda. En mycket stor del av kommunens omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverskottet uppgår i snitt till cirka den gångna femårsperioden. Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för den största inpendlingen. Kvinnor som arbetar inom vård och omsorg står för merparten av inpendlingen. Nettopendling (inpendling utpendling) män kvinnor män o kvinnor Pendling inpendling utpendling nettopendling bruttopendling Byggnationen av punkthuset i kvarteret Lunden i centrala Eksjö påbörjades Förvaltningsberättelse

15 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Eksjö kommuns resultat för 2015 ger ett överskott med 20,2 mnkr. Överskottet är 2,5 mnkr högre än det budgeterade resultatet på 17,7 mnkr. Förvaltningen/sektorerna har bedrivit verksamhet inom sina budgetanslag inklusive budgeterade medel för resultatfond. Verksamheten har kostat netto 861,6 mnkr, vilket är 4,9 mnkr mindre än budgeterat varav 0,1 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med tidigare återbetalda AFA-premier och 0,5 mnkr med återbetalda AFA-premier under året. Kostnaden för kapitalkostnader och pensioner har överskridit anslagen, till största del beroende högre kostnader för den avgiftsbestämda pensionen. Vidare har även kostnaden för försäkringspremierna höjts och kostnaderna för förtroendevaldas pensioner. Fig 1 Årets resultat , mnkr ,9 7,0 18,5 17,9 Fig 2 Årets resultat i procent av skatteintäkter och bidrag , mnkr 5 20, Skatteintäkterna når inte upp till budgeterad nivå men utfallet i utjämningssystemet väger upp övriga underskott. I december betalades ett extra statsbidrag ut för kostnader i samband med den ökade flyktingmottagningen under I enlighet med RKR (rådet för kommunal redovisning) bokfördes 1/13, motsvarande 2,4 mnkr, som intäkt Årets resultat motsvarar 2,3 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är något högre än det resultatmål på 2,0 procent som budgeterades för ,2 2,1 2,3 0,9 0, Årets resultat i mnkr visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen i procent av skatteintäkter och bidrag visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 1,7 procent av skatteintäkter och bidrag. Nettokostnaderna och skatteintäkterna För att god ekonomisk hushållning ska upprätthållas krävs att utvecklingen av nettokostnaden är i balans med utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag över tiden. Hur denna utveckling sett ut de senaste fem åren illustreras i figur 3. Fig 3 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling procent Nettokostnad Skatteintäkt 1,1 0,5 1,3 1,3 4,7 6,6 3,02,9 4,4 4, exklafa ,7 1,3 6,9 6,6 exklafa ,1 4,4 exklafa 2015 Förvaltningsberättelse 15

16 ökade nettokostnaden med 4,1 procent och skatteintäkten med 4,4 procent, vilket är nära balans. Exkluderas de återbetalda AFA-premierna har nettokostnaderna ökat med 5,1 procent och överstiger skatteintäkternas utveckling. Ökningen av nettokostnader och skatteintäkter mellan 2012 och 2013 är hög historiskt sett och beror på att kommunen övertagit verksamheten hemsjukvård från landstinget och också skatteväxlat för detta. Under den senaste femårsperioden har skatteintäkterna ökat mer än nettokostnaden, men justeras nettokostnaden för AFA-medlen, blir situationen den omvända, att nettokostnaderna ökat med mer än skatteintäkten. Det är nödvändigt att balansen mellan utvecklingen av kostnader och skatteintäkter fortsätter att vara i balans för att inte riskera framtida minusresultat. Budgetutfall Årets resultat uppgår till 20,2 mnkr vilket är 2,5 mnkr högre än det budgeterade resultatet. Verksamhetens nettokostnad uppvisar ett överskott mot budget med 1,5 mnkr. Sektorerna redovisar ett överskott men kapitalkostnaderna och kostnaderna för pensioner har överskridit anslagen, till största del beroende högre kostnader för den avgiftsbestämda pensionen. Vidare har även kostnaden för försäkringspremierna höjts och kostnaderna för förtroendevaldas pensioner. Under året har också arbetsgivaravgiften för unga höjts, kompensation för detta har betalats ut som statsbidrag men täcker inte fullt ut Eksjö kommuns kostnadsökning. AFApremier från 2004 har återbetalats vilket väger upp en del av underskottet för kapitalkostnader och pensioner. Förvaltningen/sektorerna redovisar ett överskott med 4,9 mnkr varav 0,6 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med AFA-medel. Tillväxt- och utvecklingssektorn, sociala sektorn, samhällsbyggnadssektorn och revisionen visar positiva avvikelser mot budget medan övriga sektorer har underskott. För analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisningen sidan 35 och verksamhetsberättelse sidan I figur 4 framgår de budgetavvikelser för såväl verksamheternas nettokostnad som det totala resultatet de senaste fem åren. Budgetföljsamheten totalt för resultatet är god, liksom följsamheten för verksamheterna. Fig 4 Budgetavvikelse, ,4-7 -0,7-7, Fig 5 Nettoinvesteringar och avskrivningar , mnkr Nettoinvesteringar Avskrivningar 26,3 Finansiellt sparande Målsättningen om 10 mnkr i finansiellt sparande uppnås genom att det positiva kassaflödet överstiger 10 mnkr (22,7 mnkr). Investeringar och avskrivningar 2,1 23,4 23-2,4 Nettoinvesteringarna 2015 har uppgått till 21,9 mnkr, vilket är 3 mnkr lägre än snittnivån de senaste åren. Flera objekt har inte hunnit genomföras under året. Sociala sektorn använde en del av investeringsanslaget 2015 redan 2014 till sprinkleranläggningar på särskilda boenden och lämnar därmed motsvarande överskott Beloppsmässigt har de största investeringarna skett i gator och vägar, anslaget utökades också under året med 2,5 mnkr av de återbetalda AFA-premierna. 0,9-4,7 Total avvikelse 2,5 1,5 Verksamheternas avvikelse 33,9 14,4 14,4 15, , Förvaltningsberättelse

17 Under året har övergång till komponentavskrivning gjorts på byggnader, gator och vägar samt trafikbeslysning efter genomgång av anläggningsreskontran. Objekten har delats upp i betydande komponenter och avskrivningarna har anpassats till förväntad livslängd. Detta har inte haft någon resultatpåverkan av betydelse. Självfinansiering av investeringar Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har uppfyllts Av figur 6 framgår hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren. Fig 6 Självfinansiering av investeringar , mnkr Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr 23 22,4 33,9 39,9 38,9 Årets nettoinvesteringar, mnkr 26,3 23, ,9 21,9 Självfi nansieringsgrad av investeringar, % 87% 96% 147% 118% 178% Låneskuld Kommunen har inte någon låneskuld sedan Inom koncernen finns dock låneskuld. Soliditetsutveckling Fig 7 Soliditetsutveckling , % 80 70,1 64,4 64,9 61, ,6 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas samt på lång sikt uppnå 75 procent ,3-18,3-27,4-23,4-25,2 Vid bokslutet 2015 hade soliditeten minskat från 64,9 procent 2014 till 63,6 procent. Sänkningen kan hänföras till en ökning av korta skulder pga det extra statsbidrag som avsåg kostnader i samband med flyktingmottagning bokslutet och utbetalades i december Bidraget skuldfördes med tolv trettondedelar 2015 eller 29,3 mnkr. Skuldökningen medför i bokslutet en sänkt soliditet. Pensionsförmåner intjänade före 1998 (469 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -10,3 procent (-18,3 procent 2014). Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen har förbättrats med 8 procent under året till stor del på grund av att skulden (ansvarsförbindelsen) minskat. Figur 7 visar soliditetens utveckling Fig 8 Borgensåtagande Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgick till 911 mnkr, se figur 8. All upplåning som verk- Förvaltningsberättelse 17

18 ställs i de kommunala bolagen sker medkommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har under året minskat med 28 mnkr. Minskning har skett genom amortering hos Eksjö Energi AB med 18 mnkr och AB Eksjö Industribyggnader med 10 mnkr. Uppgift om storleken på borgensförbindelser för respektive bolag med mera, se not 18 på sidan 43. Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2015 har inga förluster på grund av borgen förekommit. Pensionsåtagande och pensionskostnader Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 469 mnkr. Denna post ingår inte i balansräkningen utan redovisas inom linjen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 16 mnkr. Ansvarsförbindelsen har under året minskat med 8 mnkr. Pensionsförpliktelsen som redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen avser nuvarande och före detta kommunanställdas intjänade pensionsrätt före Avsättning i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden till den del som inte betalas ut som individuell del. Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2015 till 63,6 mnkr, en ökning med 7,9 mnkr från föregående år. Orsak stor ökning. Avsättning Under året har utredning av återstående kostnader för återställande av Gyesjödeponin gjorts och kommunens avsättning har utifrån utredningen utökats med 0,6 mnkr till 3,6 mnkr. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. I figur 10 beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2015 års förutsättningar. 18 Fig 9 Pensionskostnader, mnkr Löpande pensionsutbetalningar 18,3 19,7 20,5 20,9 22,7 Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 26,2 27,8 31,1 29,8 35,5 Förmånsbestämd ålderspension (försäkringspremie) 4,6 5,9 4,7 5,0 5,39 49,1 53,4 56,3 55,7 63,6 I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent Fig 10 Känslighetsanalys Löneökning med 1 % 8,0 mnkr Prisökning varor och tjänster 1 % 2,7 mnkr 10 heltidstjänster ( kr/mån) 3,8 mnkr Förändrad utdebitering 10 öre 3,4 mnkr Förändrad befolkning 100 personer 4,7 mnkr Förändring i rikets skatteunderlag 1 % 7,3 mnkr Kommunens ekonomiska utveckling Årets resultat överstiger det budgeterade resultatet på 2 procent av skatteintäkter och bidrag. I resultatet finns obudgeterade poster som bland annat återbetalda AFA-premier från 2004, extra statsbidrag för flyktingverksamhet 2015 samt ökade nettokostnader för arbetsgivaravgifter för unga. Sektorerna/förvaltningen utför verksamheten 2015 inom sina budgetramar med ett överskott på 1,4 mnkr på en budget om 863 mnkr, avvikelsen är 0,2 procent. Räknas sedan medel för resultatfondsanvändning in är sektorernas avvikelse +4,9 mnkr eller 0,6 procent. Det är positivt att både kommunens budgeterade resultat på 2,0 procent uppnås samtidigt som sektorernas verksamhet ryms inom budgeterade ramar. För en god ekonomisk utveckling i kommunen krävs att ekonomiska ramar och ambitionsnivå i verksamheten fortsätter att vara i balans. Tillväxten i Sverige och befolkningsutvecklingen i Eksjö påverkar skatteunderlaget för kommunen framåt. För tillväxten i Sverige finns positiva tendenser ökade befolkningen Förvaltningsberättelse för femte året i rad, vilket är positivt för såväl kommunens utveck-

19 Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunens övergripande verksamhetsuppföljning har sedan fler år tillbaka skett med metoden balanserad styrning. De övergripande målen finns redovisade i kommunens vision 2020 och i de olika fullmäktigeprogrammen. I samband med att budgetdirektiv upprättas, görs en prioritering av de viktigaste målen för planperioden. Kommunstyrelsens styrkort fokuserar på fyra verksamhets-/affärsområden, nämligen: attraktivitet utveckling och omsorg om barn och unga utveckling och omsorg om vuxna hållbar utveckling Varje verksamhetsområde följs upp utifrån fyra olika perspektiv. Brukarperspektivet fokuserar på främst på kundnyttan. Processperspektivet tar sikte på att ha rationella och effektiva arbetsmetoder och processer. Medarbetarperspektivet lyfter fram kompetensförsörjning, rekrytering, värdegrund, ledarskap, medarbetarskap med mera. Resursperspektivet beskriver hur väl kommunen använder ekonomiska och andra resurser. Styrkortet har därmed två övergripande dimensioner, den ena dimension beskriver hur väl den kommunala verksamheten svarar mot respektive verksamhets/affärs- område. Den andra dimensionen beskriver hur väl den kommunala verksamheten fungerar utifrån ovan angivna perspektiv. Måluppfyllelsen redovisas i spridningsdiagram i form av en femgradig skala, där värdet fem avser full måluppfyllelse. Styrkortet är gemensamt för hela förvaltningen och ägs av kommunstyrelsen. Om utfallet avviker väsentlig i förhållande till målet ska handlingsplaner sättas in. I samband med den nya mandatperioden har kommunfullmäktige beslutat att tillsätta fyra nämnder, tillväxt- och utvecklingsnämnd, samhällsbyggnadsnämnd, barn- och ungdomsnämnd. Dessa nämnder kommer under 2015 att upprätta nämndspecifika styrkort som ett komplement till kommunstyrelsens styrkort. Resultat av den övergripande verksamhetsuppföljningen På följande sidor redovisas måluppfyllelsen i spridningsdiagram för respektive verksamhetsområde. Måluppfyllelsen i förhållande till de fyra olika perspektiven finns redovisade i bilaga 2. Övergripande verksamhetsuppföljning 19

20 Uppföljning av verksamhetsområdet attraktivitet Verksamhetsområdet attraktivitet innehåller 15 mål varav sju specifika mål för brukar- och processperspektiven och åtta kommungemensamma mål för medarbetar- och resursperspektiven. Flera av målen inom verksamhetsområdet attraktivitet uppnås eller nästan uppnås. Den totala måluppfyllelsen uppgår till 75,7 procent (betyg 3,8 av 5 möjliga). Utfallet är en liten försämring jämfört med året innan då måluppfyllselsen uppgick 78,7. Orsaken är främst ett något sämre utfall i näringslivsrankingen, sjukfrånvaron och ramavtalstroheten. Positivt är att för första gången sedan styrkorten infördes erövras målet om 50 påbörjade lägenheter årligen. I Svenskt Näringslivs senaste näringslivsranking 2016 placerade sig Eksjö kommun på 88:e plats. Resultatet var en försämring med 25 platser men vilket placerar Eksjö kommun strax under den övre kvartilen. Förståelsen för ekonomiska samband och förtroende för de ekonomiska styrprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år och uppgår till betyget 3. Däremot har sjukfrånvaron, ramavtalstrohet försämrat jämfört med föregående period. Målen för medarbetar- och ledskapsindex är infriade. Förbättringsområdet gäller främst förbättra sjukfrånvaron, ramavtalstroheten och hålla budgeten i balans. I bilaga 2 framgår utfallen för respektive mål. Attraktivitet Ramavtals trohet Mångfald och kvalitativ fritid.. 5 Budgetavvikelse Attraktiv boendemiljö Näringslivsutveckling Förtroende för ek styrprocesser Förståelse för Förståelse för ekonomiska samband Besöksmål och turistnäring Tjänster på (e-blomlåda) Ledarskap Bemötande och värdskap Sjukfrånvaro Frisktal Nöjd Medarbetare 20 Övergripande verksamhetsuppföljning

21 Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg av barn och unga Inom verksamhetsområdet mäts 17 mål varav nio specifika mål inom brukar- och processperspektiven och åtta generella mål inom resurs- och medarbetarperspektiven. Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet uppgår till 75 procent (betyg 3,8 av 5 möjliga) vilken är en klar förbättring jämfört med föregående period då måluppfyllelsen uppgick till 70,7 procent (3,5 av 5 möjliga) I samband med budgetåret 2015 har en del nya mål tillförts verksamhetsområdet medan andra har utgått. En del av tidigare kunskapsmål har lyfts ner i nämndens egna styrkort. Sex av de nio specifika målen uppgår betygsgraden 4 eller 5. Måluppfyllelsen Lust att lära har förbättrats i åk 5 har förbättrats från 70,4 procent till 79,3 procent, och i åk 8 från låga 27 procent till 51 procent. Lusten att lära i åk 8 har därmed nästan fördubblats men når ändå inte fullt godkänt. Utvecklingen av vårddygn på institutioner för unga är alltjämt hög. Under 2015 har vårddygn på institutioner ianspråktagits. Motsvarande uppgift för 2014 var dock lägre med vårddygn. Den totala sjukfrånvaron är i princip oförändrad medan frisktalen inom verksamhetsområdet har förbättrats något jämfört med året innan. Ramaavtalstroheten har förbättrats väsentligt och uppgår vid senaste mätningen till 96 procent av den totala måluppfyllelsen. Verksamhetsområdet klarade även budgetmålet för Ramavtalstroheten, liksom rättsäkerheten är hög medan förståelsen för de ekonomiska sambanden sjunkit något. Målen för medarbetar- och ledskapsindex är infriade. Förbättringsområdena gäller främst kunskapsmålen, lusten att lära och minska antal vårddygn på institutioner. Utveckling och omsorg om barn och unga Behovstäckning (barnomsorg) 5 Budgetavvikelse Trygghet i förskola familjedaghem/skola Ramavtals trohet Förtroende för ek styrprocesser Förståelse för Förståelse för ekonomiska samband Lust att lära åk 5 och åk 8 Meritvärde åk 6 och 9 Externa vårdygn av unga (Institutio (Institution) Ledarskap Ungdomens delaktighet och ansvar Sjukfrånvaro Trygghet i proffesionell bemötande (Unga) Frisktal Nöjd Medarbetare Brett Kultur och Fritidsutbud Övergripande verksamhetsuppföljning 21

22 Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg om vuxna Inför 2015 reducerades antalet mål inom detta verksamhetsområde kraftigt i kommunstyrelsens styrkort, flera av de tidigare målen och även nya återfinns numera i nämndens eget styrkort. Kommunstyrelsen följer verksamhetsområdet genom elva mål varav tre avser brukar- och processperspektiven och åtta avser medarbetar- och resursperspektiven. Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet utveckling och omsorg om vuxna uppgår 67,3 procent (3,4 av 5 möjliga), vilken är i princip är oförändrat jämfört med året innan. Rättsäkerheten är alltjämt god även om den gått ner något. Antalet överklaganden är få och uppgick under den aktuella perioden till fyra överklaganden. Kommunen fick rätt i samtliga fall. Tidigare år uppgick antalet till 14 överklaganden. Målet om högst vårddygn per år på institution inom psykiatri och vuxna kunna inte nås under Antalet uppgick till vårddygn, vilket är ett sämre utfall jämfört med året innan Frisktalen ligger fortfarande på låg nivå 51 procent (mål 75 procent). Även den totala sjukfrånvaron har försämrats jämfört med föregående mätning och uppgår idag till 7,0 procent och är högt jämfört med målet om max 5 procent total sjukfrånvaro. Målen för medarbetar- och ledskapsindex är infriade. Verksamheten har klarat budgetmålen och lämnar dessutom ett visst överskott. Förtroendet för de ekonomiska styrprinciperna har förbättrats, liksom ramavtalstroheten. Förbättringsområdena är främst att få ner antalet vårddygn på institution och förbättra frisktalen och sjuktalen. Utveckling och omsorg om vuxna Trygghet i proffesionell bemötande 5 Budgetavvikelse Brukarnöjdhet (äldreomsorg) 4 3 Ramavtals trohet 2 Institutionsvård (vuxna) 1 Förtroende Förtroende för ek styrprocesser 0 Nöjd Medarbetare Förståelse för Förståelse för ekonomiska samband Frisktal Ledarskap Sjukfrånvaro 22 Övergripande verksamhetsuppföljning

23 Uppföljning av verksamhetsområdet hållbar utveckling Inom verksamhetsområdet mäts 14 mål varav sex inom brukar- och processperspektiven och åtta inom medarbetar- och resursperspektiven. Planberedskapen för olika ändamål (bostäder och verksamheter) är mycket god. Även bygglovsprocessen får högt betyg. Målen inom energieffektiviseringen är inte uppnådda. För första gången mättes matsvinnet som uppgick 37,2 gram per portion mot målsättningen på 25 gram per portion, vilket inner 48 procentsmålavvikelse. Även målet om att begränsa utsläppen av koldioxid från kommunens egna tjänsteresor får ej godkänt. Sjukfrånvaron har försämrats något jämfört med året innan, liksom förståelsen för ekonomiska samband och ramavtalstroheten. Målen för medarbetar- och ledskapsindex är infriade. Verksamheten lämnar dessutom ett positivt utfall i förhållande till budget. Hållbar utveckling Planberedskap lght och industrimark 5 Budgetavvikelse Minskad miljöbelastning (matsvinn) 4 Ramavtals trohet Förtroende ende för ek styrprocesser Nationella miljöbilskriterier Andel förnybar energi (kommunbilar) Förståelse för ekonomiska samband Bygglovsbeslut Ledarskap Nöjd Medarbetare Sjukfrånvaro Frisktal Övergripande verksamhetsuppföljning 23

24 Total lägesbild av samtliga perspektiv Den totala måluppfyllelsen för samtliga perspektiv kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För 2015 uppgår den samlade måluppfyllelsen till 15,3 eller 76,5 procent. vilket är en liten försämring mot 2014, då måluppfyllelsen uppgick till 77,5 procent. Störst är måluppfyllelsen finns inom perspektiven medarbetare och resurser. Jämfört med föregående mätning har process- och brukarperspektiven försämrats något. Perspektiv Utfall Utfall Brukare 4,0 av 5 3,5 av 5 Process 3,3 av 5 3,4 av 5 Medarbetare 4,0 av 5 4,3 av 5 Resurs 4,0 av 5 4,3 av 5 Perspektiv Brukare 5 4,0 (3,5) Resurs 4,0 (4,3) 0 Process 3,3 (3,4) Medarbetare 4,0 (4,3) Uppgifterna inom parentes redovisar utfallet i årsredovisningen Övergripande verksamhetsuppföljning

25 Total lägesbild av samtliga verksamhetsområden Den totala måluppfyllelsen för samtliga verksamhetsomården kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För år 2015 är den samlade måluppfyllelsen till 73 procent, vilket är en liten försämring jämfört med 2014 då måluppfyllelsen uppgick till 74 procent. Jämfört med föregående period har verksamhetsområdet omsorg om barn och unga förbättrats förbättras medan övriga ligger still eller har försämrats något. Förändringarna framgår av tabellen. Perspektiv Utfall Utfall Attraktivitet 3,8 av 5 3,9 av 5 Omsorg och utveckling av barn och unga 3,8 av 5 3,5 av 5 Omsorg och utveckling av vuxna 3,4 av 5 3,4 av 5 Hållbar utveckling 3,6 av 5 4,0 av 5 Verksamhetsområden Attraktivitet 5 3,8 (3,9) Utveckling och omsorg om vuxna 3,4 (3,4) 0 Utveckling och omsorg om barn och unga 3,8 (3,5) Hållbar utveckling 3,6 (4,0) Uppgifterna inom parantes =Utfallet i årdredovisningen 2013 Uppgifterna inom parentes redovisar utfallet i årsredovisningen 2014 Övergripande verksamhetsuppföljning 25

26 Fem år i sammandrag Antal invånare Utdebitering 31,57 31,57 33,07 33,47 33,47 - därav kommunen 21,90 21,90 22,41 22,26 22,26 Årets resultat mnkr, kommunen 6,9 7,0 18,5 17,9 20,2 Årets resultat mnkr, koncernen 7,9 26,6 26,3 74,0 30,7 Nettoinvesteringar mnkr, kommunen 26,3 23,4 23,0 33,9 21,9 Skattefi nansieringsgrad av nettoinvest % Verksamhetens nettokostnad mnkr 2) 767,9 778,1 814,7 839,8 874,1 Avvikelse sektorernas driftbudget mnkr 3) -7,4-29,4-26,5-0,4 1,4 Nettokostnader inkl fi nansnetto/ skatteintäkter + kommunal utjämning % 99,1 99,1 97,8 97,9 97,7 Balansräkning Omsättningstillgångar mnkr, kommunen 89,2 163,3 161,3 169,9 212,3 - per invånare kr Omsättningstillgångar mnkr, koncernen 164,6 237,1 240,0 339,5 354,3 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, kommunen 380,6 384,0 388,8 401,7 422,3 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, koncernen 1 380, , , , ,4 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr kommunen 129,3 199,7 183,7 181,4 211,5 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr koncernen 270,6 349,6 319,9 305,4 334,6 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr kommunen 1) 10,8 11,8 11,9 17,8 19,5 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr koncernen 1) 914,6 891,8 951,7 970,2 902,1 - per invånare kr Eget kapital mnkr kommunen 328,9 335,9 354,4 372,4 403,6 - per invånare kr Eget kapital mnkr koncernen 401,6 428,2 454,5 533,2 574,822 - per invånare kr Soliditet % kommunen 70,1 61,4 64,4 64,9 63,6 Soliditet % koncernen 26,0 25,6 26,4 29,5 30,7 Inkl hela pensionsåtagandet % kommunen -27,4-23,4-25,2-18,3-10,3 1) inkl avsättningar 2) 2012, 2013 och 2015 ingår återbet AFA-premier 3) Avsatt för resultatfondsdisp 3,5 mnkr ingår inte 26 Förvaltningsberättelse

27 Varifrån kommer kommunens pengar? Finansiella intäkter 1% Försäljning varor och tjänster 6% Taxor och avgifter 3% Kommunal utjämning 15% Verksamhetsbidrag 16% Hyresintäkter 1% Skatteintäkter 58% Hur används pengarna? Utbetalade bidrag 4% Köp av huvudverksamhet* 7% Fastighetskostnader 9% Övriga varor och tjänster 12% *Med huvudverksamhet avses sådan verksamhet som kommunen har direkt ansvar för till exempel skola, vård, omsorg samt gator och vägar Personalkostnader 68% Förvaltningsberättelse 27

28 Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen är en del av kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika personalnyckeltal redovisas och är ett faktaunderlag för analyser och olika personalstrategiska bedömningar. Korta fakta följande fakta är hämtad ur Eksjö kommuns personalekonomiska redovisning. Den 31 december hade kommunen månadsanställda personer. Av kommunens anställda är 83,1 procent kvinnor och 16,9 procent män. 50,1 procent av kommunens anställda arbetar inom sociala sektorn. 60,3 procent är heltidsanställda av kvinnorna 56,5 procent och av männen 79,4 procent. Den genomsnittliga heltidslönen i kommunen är kr för kvinnor kr och kr för män. Den genomsnittliga åldern i kommunen är 47 år. Den totala sjukfrånvaron har ökat från 5,11 procent till 6,18 procent. Både långtidssjukskrivningar och korttidssjukskrivningar har ökat i omfattning. Medarbetarnöjdheten har ökat och ligger på 75 procent positiv andel. Totalt antal anställda, exklusive timanställda Antal anställda Eksjö kommun ökar för femte året på rad och den 31 december 2015 var personer anställda av kommunen, tillsvidareanställda och 164 månadsavlönade visstidsanställda, en ökning med 75 personer. Utöver detta så sysselsatte kommunen motsvarande 98 årsarbetare (ÅA) på intermittensavtal. Tabellen nedan visar antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad per sektor. Utöver de tillsvidareanställda finns cirka 164 Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor Kvinnor Män Totalt Årsarbetare Ssgr % Sektor (eller motsvarande) Barn- och ungdomssektorn ,1 515, ,0 Internserviceavdelningen ,8 83,6 85,1 86,2 Kommunledningskontoret , ,2 Samhällsbyggnadssektorn ,4 22,35 91,5 97,2 Sociala sektorn ,2 745,9 88,9 89,5 Tillväxt- och utvecklingssektorn ,1 90,9 Totalt , ,8 90,9 91,2 Heltid och deltid, fördelningen kvinnor/män och alla anställda % Kvinnor Män Totalt Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid < -74% % < -74% % < -74% % ,9 8,3 35,3 35,3 55,8 56,5 4,8 5,3 15,4 15,3 79,8 79,4 8,2 7,8 32,2 31,9 59,6 60,3 28 Förvaltningsberättelse

29 månadsavlönade visstidsanställda, samt 51 deltidsanställda brandmän som har en annan huvudarbetsgivare. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter att öka och är nu 91,2 procent. Sysselsättningsgrad Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom olika intervaller har förändrats såtillvida att allt fler anställda har en högre sysselsättningsgrad. Sammanlagt 92,2 procent har nu en sysselsättningsgrad på 75 procent eller mer. Ytterligare ökning har alltså redovisats sedan förra årets siffra på 91,8 procent vilket är glädjande. Övertid och mertid Rekryterings- och bemanningsenhet Våren 2015 kommer att gå till historien som en av de värsta, den ökade frånvaro har hårt prövat bemanningsenhetens förmåga att tillgodose verksamheternas behov av vikarier. Beställningarna ökade fram till augusti jämfört med 2014 men vi ser ett trendbrott senare delen av 2015 och det totala antalet beställda timmar minskade något jämfört med Sammantaget gav detta en sämre tillsättningsgrad än 2014 och landade på 90,6 procent. Beställda timmar för kommunen totalt Tabellen längst ner på sidan visar den redovisade mertid/ övertid för samtliga tim- och månadsavlönade, det vill säga även för tillfälligt anställda och vikarier. Uttag har ökat med timmar mertid och timmar övertid i kommunen Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Beställda timmar per sektor 2014 Motsv. Tillsatta 2015 Motsv. Tillsatta Sektor (eller motsvarande) timmar årsarbetare procent timmar årsarbetare procent Barn- och ungdomssektorn ,7 93,9% ,3 90,6% Kommunledningskontoret ,7 95,9% ,1 84,8% Kost ,7 94,2% ,8 96,4% Sociala sektorn ,4 92,9% ,8 90,1% Totalt ,5 93,3% ,0 90,6% Mertid/ övertid för samtliga tim- och månadsavlönade Mertid (tim) Övertid (tim) Sektor (eller motsvarande) Barn- och ungdomssektorn Internserviceavdelningen Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadssektorn Sociala sektorn Tillväxt- och utvecklingssektorn Summa övertid/mertid Förvaltningsberättelse 29