Eksjö kommuns årsredovisning Antaget av kommunfullmäktige , 63

Transkript

1 Eksjö kommuns årsredovisning 2012 Antaget av kommunfullmäktige , 63

2 Innehåll Organisationsschema politiskt och förvaltningen... 4 Inledning... 5 Koncernen Sammanställd redovisning... 6 Koncernresultaträkning... 7 Koncernkassaflödesanalys... 8 Koncernbalansräkning... 9 Nothänvisningar, koncernen Kommunen Omvärld och framtid Ekonomisk översikt och analys Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål Fem år i sammandrag Varifrån kommer kommunens pengar? Hur används pengarna? Personalekonomisk redovisning Driftredovisning Investeringsredovisning och resultatbudget Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Nothänvisningar Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar Vart gick kommunens pengar? Politik Kommunfullmäktiges beredningar Förvaltningen Kommunledningskontoret Kost och städ Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Överförmyndaren Eksjö kommuns revisorer Bolagen Eksjö Stadshus AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjö Energi AB Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB eksjo.nu ab Höglandets kommunalförbund Bilaga 1 Styrkort 2012 Bilaga 2 Diagram över respektive perspektiv Revisionsberättelse Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret. Fotografer, omslagsbilder: Räddningstjänsten (översvämning), Harriet Jönsson (framträdande Kulturskolan), Karin Nordin (promenad i park samt barn som leker) Övriga bilder: Personal inom kommunen Produktion: Ekonomiavdelningen, Utvecklings- och informationsavdelningen mars 2013

3 Slump eller trendbrott? Eksjö kommun bedriver en omfattande verksamhet som har stor betydelse för medborgarna i kommunen, dels genom den verksamhet som vi driver i egen regi eller upphandlar, dels genom den myndighetsutövning som grundar sig på en rad olika lagstiftningar, och dels genom en rad utvecklingsprojekt inom olika områden. Allt detta arbete styrs utifrån en vision som är antagen av kommunfullmäktige; Vision 2020: Eksjö kommun Småland som bäst. Denna vision har utvecklats i ett flertal program där den politiska viljeinriktningen anges inom olika politikerområden. Dessa program ligger sedan till grund för ett budgetdirektiv som kommunfullmäktige antar. Resultatet av denna process är en verksamhetsplan och budgetramar för de närmaste tre åren som fastställer vad vi vill ha utfört och vilka resurser som står till förfogande. Det dokument du nu håller i din hand är en beskrivning av hur vi lyckades under 2012, Bokslut I bokslutet följer vi upp de ekonomiska resultaten, måluppfyllelsen och våra styrkort. Redovisningen i bokslutet ger en mycket bra bild av kommunens verksamhet, och trots bistra tider utförs ett fantastiskt gott arbete vid de kommunala verksamheterna vilket är till gagn för alla kommuninvånare. Jag vill uttrycka ett ärligt riktat tack till alla inblandade! Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande Trots ekonomiskt snäva tider ser vi en positiv utveckling i Eksjö kommun. Under 2012 har vi bland annat fått se både återkommande och nya evenemang och besöksmål ta form, Visualization Park vid Campus i12 har utsetts till det främsta projektet inom kategorin Investeringar i kompetensutveckling i Europa, Höglandssjukhuset har satsat och invigt helt nya byggnader, och både Furulundsskolan i Mariannelund och räddningstjänstens lokaler i Eksjö har påbörjat omfattande renoveringar. Under 2012 har också nya bostadsområden tagit form, och satsningar har gjorts på utbyggnad av både VA- och fibernätet. En framgångsfaktor till denna positiva utveckling är det samarbete vi ser mellan näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor, och jag vill påstå det aldrig har varit starkare. Är den befolkningsökning vi har sett de två senaste åren ett resultat av detta? Är det en slump eller vågar vi tro på att ett stort engagemang av alla dessa aktörer har resulterat i ett trendbrott? Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande 5

4 Sammanställd redovisning Kommunkoncernen Koncernens resultat, vinst 26,6 mnkr. Koncernens investeringar uppgår till 160 mnkr. Koncernstruktur Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö Kommunfastigheter AB och AB Eksjö Industribyggnader. I bolagskoncernen ingår de delägda bolagen Eksjö Fordonsutbildning AB som ägs till 40 procent och ITolv AB som ägs till 35 procent av Eksjö Stadshus AB. I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo.nu som ägs till 50 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund, där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent. Starkt resultat 2012 Koncernen Eksjö kommun redovisar ett relativt starkt resultat 2012 med 26,6 mnkr, att jämföra med 2011 års resultat som slutade på 7,8 mnkr. Kommunens del i årets resultat uppgick till 7,0 mnkr (6,9 mnkr) medan bolagen svarade för 19,6 mnkr (1,0 mnkr). Det redovisade resultatet före skatt och bokslutsdispositioner i kommunkoncernen uppgick till 27,5 mnkr (7,8 mnkr). Omsättning Den totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryckt i verksamhetens intäkter inkl skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till mnkr, vilket är en ökning med 36 mnkr. Av ökningen kommer 33 mnkr från kommunen och 3 mnkr från bolagen. Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto har förbättrats med 9,5 mnkr under året. De finansiella kostnaderna har minskat med 2 mnkr och uppgick till 28 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgick till 3,3 procent (3,7 procent 2011). Investeringar Den samlade investeringsvolymen uppgick till 160 mnkr (161 mnkr). Bolagskoncernen investerade 137 mnkr och kommunen 23 mnkr. Stor del av bolags- Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Eksjö Stadshus AB Eksjö Energi AB - Eksjö Elnät AB - Eksjö Elit AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB Delägare i : Eksjö Fordonsutbildning AB Itolv AB Delägare i: eksjö.nu 6

5 koncernens investeringar hänför sig till Eksjöbostäder AB:s och Eksjö. Kommunfastigheter AB:s investeringar i bostäder och verksamhetslokaler, samt Eksjö Energi AB:s investeringar i fjärrvärmeanläggningar. Tillgångar och skulder Koncernens anläggningstillgångar uppgår till mnkr (1 380 mnkr), en ökning med 52 mnkr. Omsättningstillgångarna har ökat med 72 mnkr till 237 mnkr. Ökningen härrör helt till kommunen som också ökat den kortfristiga skulden med 70 mnkr. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 858 mnkr (840 mnkr),vilket är en ökning med 18 mnkr. Hela skulden ligger hos bolagen. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgår till 25,6 procent, vilket är en minskning med 0,4 procentenheter. Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning, har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 61,4 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB är 8,6 procent. Byte av redovisningsprincip Från och med den 1 januari 2012 tillämpar koncernen Eksjö Stadshus AB kapitalandelsmetoden avseende andelar i intresseföretag jämfört med tidigare tillämpad princip enligt anskaffningsvärdemetoden. Införandet av denna nya metod har inneburit ett byte av redovisningsprincip och har haft betydande effekt på resultat- och balansräkningarna. För att uppnå jämförbarhet över koncernens utveckling och ställning har omräkning skett av jämförelseåret Vidare har koncernredovisningen justerats på så sätt att driftkostnader, reparations- och underhållskostnader för fastigheter från och med år 2012 har redovisats som Övriga externa kostnader, istället för som tidigare Övriga rörelsekostnader. För att uppnå jämförbarhet över koncernens utveckling och ställning har omräkning skett av jämförelseåret Koncernresultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Verksamhetens intäkter 267,5 243,8 536,8 510,0 Verksamhetens kostnader ,0-997, , ,6 Avskrivningar -14,4-14,4-71,2-68,3 Återbetalda AFA-premier 17,9 0,0 17,9 0,0 Verksamhetens nettokostnader -778,1-767,9-729,5-729,9 Skatteintäkter 637,6 627,2 637,6 627,2 Kommunala utjämningsbidrag 137,6 138,4 137,6 138,4 Finansiella intäkter 9,9 10,1 10,1 2,8 Finansiella kostnader -0,2-0,9-28,4-30,5 Resultat efter fi nansiella poster 7,0 6,9 27,5 7,9 Extraordinära poster 0,0 0 0,0 0 Skattekostnader 0,0 0,0-0,8-0,1 Årets resultat 7,0 6,9 26,6 7,8 7

6 Kassaflödesanalys koncernen (mnkr) Koncernen Koncernen Koncernresultaträkning Den löpande verksamheten Årets resultat 26,6 7,8 Avskrivningar och nedskrivningar 71,2 68,3 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster varav Kostnadsförd avsättning - Pensioner 1,3 1,8 Kostnadsförd avsättning - Deponeringsplats 0,0 0,0 Kostnadsförd avsättning - Skatter -0,1 0,0 Övriga poster -12,8 2,2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 86,2 80,1 Ökning(-) minskning(+) förråd 0,7 2,6 Ökning(-) minskning(+) av kortfristiga fordringar -43,9-5,0 Ökning(+) minskning(-) av kortfristiga skulder 89,9-4,4 Medel från den löpande verksamheten 132,9 73,3 Investeringsverksamhet Förvärv av materiella anläggningstillgångar -156,8-159,2 Försäljning av anläggningstillgångar 1,2 30,6 Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar -1,0-1,6 Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar 2,4 2,5 Medel från investeringsverksamhet -154,2-127,7 Finansieringsverksamheten Upptagning lån/avbetalning lån netto 49,3 29,4 Ökning(-)/minskning(+) långfristiga fordringar 1,8-1,5 Medel från finansieringsverksamheten 51,1 27,9 Årets kassaflöde 29,8-26,5 Likvida medel vid årets början 28,4 54,9 Likvida medel vid årets slut 58,2 28,4 8

7 Koncernbalansräkning (mnkr) Tillgångar Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 205,9 193, , ,7 - Maskiner och inventarier 43,2 46,8 74,2 79,2 - Pågående anläggningar 50,7 63,3 Finansiella anläggningstillgångar - Värdepapper, andelar, bostadsrätter 17,3 17,7 20,1 8,3 - Långfristiga fordringar 117,7 122,7 3,6 5,4 Summa anläggningstillgångar 384,1 380, , ,0 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 0,5 0,6 9,8 10,5 Kortfristiga fordringar 107,9 73,1 169,1 125,7 Kassa och bank 54,9 15,1 58,2 28,4 Summa omsättningstillgångar 163,3 88,8 237,1 164,6 Summa tillgångar 547,4 469, , ,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital - Ingående eget kapital 328,9 322,0 401,6 393,8 - Årets resultat 7,0 6,9 26,6 7,8 Summa eget kapital 335,9 328,9 428,2 401,6 Avsättningar 11,8 10,8 33,5 32,3 Skulder Långfristiga skulder 0,0 0,0 858,3 840,0 Kortfristiga skulder 199,7 129,6 349,6 270,6 Summa skulder 199,7 129, , ,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 547,4 469, , ,6 Panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 886,7 838,2 886,7 838,2 Pensionsförpliktelser 465,0 459,2 465,0 459,2 Ställda säkerheter 0,0 0,0 14,3 14,3 Soliditet 61,4% 70,1% 25,6% 26,0% Soliditet inkl pensionsförpliktelser -23,6% -27,8% -2,2% -3,7% 9

8 Nothänvisningar koncernen (tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt redovisningen 536,8 510,0 varav Energi, vatten och miljö 158,2 150,2 Fastighetsförvaltning 136,7 133,3 Vård och omsorgorgsavgifter (exkl hyra särskilt boende) 3,9 4,0 Barnomsorgsavgifter 10,2 10,1 Driftbidrag från staten 49,9 32,2 Ersättning från försäkringskassan (intäkter LASS*) 78,3 77,8 Övrigt 99,6 102,4 Summa 536,8 510,0 * LASS = Lagen om assistansersättning, betalas ut av försäkringskassan till assistansutföraren. Intäkten för de 20 första timmarna per vecka ska betalas tillbaka, vilket generar en kostnad som specifi ceras under not 2. Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt redovisning , ,6 varav återbet ersättning från försäkringskassan -17,5-16,6 Summa , ,6 Not 3 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar -58,2-54,1 Inventarier och maskiner -13,0-14,2 Summa -71,2-68,3 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt 629,6 613,0 Slutavräkning* 7,5 14,2 Mellankommunal utjämning 0,5 0,0 Summa 637,6 627,2 *Avräkningsbelopp per invånare. Slutavräkning föregående år (korrigering) Preliminär avräkning innevarande år Not 5 Generella statsbidrag m.m. Utjämningsbidrag inkomstutjämning 104,0 102,2 Utjämningsbidrag kostnadsutjämning 0,0 0,0 Utjämningsavgift kostnadsutjämning -4,2-3,6 LSS utjämningsbidrag 0,2 0,0 LSS utjämningsavgift 0,0-3,6 Regleringsbidrag 8,0 16,7 Kommunal fastighetsavgift 29,5 26,7 Summa 137,6 138,4 Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 1,7 2,3 Andelar i intresseföretag 8,4 0,6 Övriga fi nansiella intäkter 0,1 0,0 Summa 10,1 2,8 Not 7 Finansiella kostnader Räntor på lån -28,3-29,7 Ränta pensionskostnader -0,1-0,4 Ändrad kalkylränta 0,0-0,4 Summa -28,4-30,5 10

9 Nothänvisningar, koncernen (tkr) Not 8 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året -0,4 0,0 Uppskjuten skatt -0,4-0,1 Summa -0,8-0,1 Not 9 Årets resultat Resultat före skatt 27,5 7,9 Skatt -0,8-0,1 Summa 26,6 7,8 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående bokfört värde 853,9 807,6 Nyanskaffningar 123,0 89,7 Försäljning, avyttring -1,2-14,7 Avyttring av dotterföretag -38,9 0,0 Årets avskrivning -29,6-28,8 Utgående bokfört värde 907,3 853,8 Fjärrvärmeanläggningar Ingående bokfört värde 265,1 266,1 Nyanskaffningar 14,6 21,6 Försäljning, avyttring 0,0-4,2 Årets avskrivning -18,4-18,3 Utgående bokfört värde 261,4 265,1 Vatten- och avloppsanläggningar Ingående bokfört värde 75,6 73,9 Nyanskaffningar 15,5 5,8 Försäljning, avyttring 0,0 0,0 Årets avskrivning -4,4-4,1 Utgående bokfört värde 86,7 75,6 Avfallsbehandlingsanläggningar Ingående bokfört värde 0,5 0,5 Nyanskaffningar 0,3 0,0 Försäljning, avyttring 0,0 0,0 Årets avskrivning -0,1-0,1 Utgående bokfört värde 0,7 0,5 Ledningsnät och andra tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 28,6 28,0 Nyanskaffningar 2,1 3,3 Försäljning, avyttring 0,0 0,0 Årets avskrivning -2,7-2,7 Utgående bokfört värde 28,0 28,6 Not 11 Maskiner, inventarier och verktyg Maskiner, inventarier och verktyg Ingående bokfört värde 79,2 63,3 Nyanskaffningar 15,3 30,1 Försäljning, avyttring 0,0 0,0 Avyttring av dotterföretag -7,3 0,0 Justering 0,0 3,4 Årets avskrivning -13,0-14,2 Utgående bokfört värde 74,2 79,2 11

10 Nothänvisningar, koncernen (tkr) Not 12 Pågående anläggningar Pågående nyanläggningar Ingående redovisat värde 63,3 50,5 Årets förändringar - Överfört till färdigställda materiella anläggningstillgångar -63,9-85,1 - Under året nedlagda kostnader 51,3 97,9 Utgående redovisat värde 50,7 63,3 Not 13 Värdepapper, andelar, bostadsrätter Aktier och andelar 16,5 5,8 Andra långfristiga värdepappersinnehav 3,5 2,5 Utgående redovisat värde 20,1 8,3 Not 14 Långfristiga fordringar Förlagslån Kommuninvest 3,2 3,2 Övriga långfristiga fordringar 0,4 2,2 Utgående redovisat värde 3,6 5,4 Not 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 74,5 46,3 Övriga kortfristiga fordringar 43,7 71,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 51,0 7,5 Utgående redovisat värde 169,1 125,7 Not 16 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 0,8 0,8 Bundna reserver 44,9 33,3 Summa bundet eget kapital 45,7 34,1 Fritt eget kapital Ingående balanserat resultat 367,5 355,9 Förskjutning mellan bundna och fria reserver -11,6-0,4 Justering på grund av ändrad redovisningsprincip 0,0 4,2 Årets resultat 26,6 7,8 Summa fritt eget kapital 382,6 367,6 Utgående bokfört värde 428,2 401,6 Not 17 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 9,4 8,1 Uppskjutna skatter 21,2 21,3 Övriga avsättningar 3,0 3,0 Utgående redovisat värde 33,5 32,3 Not 18 Långfristiga skulder Skulder till banker, krediitinstitut, kommun 858,3 840,0 Utgående redovisat värde 858,3 840,0 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 99,6 49,1 Checkräkningskredit 25,5 25,2 Övriga kortfristiga skulder 77,7 54,7 Uppluppna kostnader och förutbetalda intäkter 146,7 141,6 Utgående redovisat värde 349,6 270,6 12

11 Omvärld och framtid Ekonomisk utveckling Internationell konjunkturutveckling 2012 utvecklades världsekonomin svagt med en tillväxt i BNP på 3,2 procent (3,8 procent 2011). Slutet av 2012 var oväntat svagt men utsikterna 2013 är lite ljusare och oron för en djupare recession har dämpats. Utvecklingen i Europa har varit svag och återhämtningen i USA osäker. Även tillväxtländerna har vuxit långsammare men förväntas öka något under Svensk ekonomi Relativt övriga länder var tillväxten i Sverige god under de tre första kvartalen 2012 men under fjärde kvartalet stod inte svensk ekonomi emot problemen i omvärlden. BNP backade, exporten och industriproduktionen minskade. Framtidsförväntningarna hos hushåll och företag sjönk också. På grund av en förväntad fortsatt svag utveckling i omvärlden bedömer SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) att återhämtningen i svensk ekonomi fördröjs. BNP väntas växa långsamt 2013 för att öka mer från Kommunernas ekonomi Kommunerna redovisar totalt ett positivt resultat Preliminära prognoser visar ett starkt överskott på 3,2 procent av skatteintäkter och bidrag. En stor del av överskottet beror på tillfälliga poster (AFAmedel). Utan dessa hade preliminärt resultat varit 1,4 procent och 2014 förväntas skatteunderlagstillväxten försvagas, minskad löneökningstakt och sysselsättning 2013 motverkas i viss mån av den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna. Kostnadstrycket förväntas öka inom kommunerna på grund av demografi och ökade krav på skola, vård och omsorg. Under förutsättningen att statsbidragen räknas upp 2012 förväntar SKL att kommunernas resultat blir 1,8 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Befolkning Den 31 december 2012 uppgick Sveriges folkmängd till invånare, en ökning med drygt personer under året. Ökningen var därmed något högre jämfört med året innan ( invånare). Efter ett par år med minskad invandring visar siffrorna Förvaltningsberättelse från 2012 åter på en ökning då invandrade, vilket är den högsta nivån någonsin. Även utvandringen ökade något under 2012 då personer utvandrade och översteg därmed 2011 års höga siffra. Folkmängden minskade i 129 av Sveriges 290 kommuner under Två kommuner har oförändrad folkmängd och resterande 139 kommuner ökade. I Eksjö kommun ökade folkmängden med 64 invånare till invånare. Endast Jönköping och Värnamo redovisar en större ökning i Jönköpings län. Det som framför allt förklarar ökningen är det positiva flyttningsnettot på +104 invånare. Fördelsöverskottet för 2012 är -41 invånare vilket är något sämre än snittet för den gångna femårsperioden. Under 2012 föddes 164 barn i kommunen medan 205 personer avled. Bostadsmarknad Totalt finns det lägenheter i Eksjö kommun, varav 43 procent i flerbostadshus och 57 procent i småhus. I kommunens bostadsföretag, Eksjöbostäder AB, finns totalt lägenheter. Antalet outhyrda lägenheter har under 2012 i genomsnitt uppgått till 6 lägenheter, vilket ger en uthyrningsgrad på 100 procent. Under 2012 har påbörjats eller uppförts 16 enbostadshus och 20 lägenheter i flerbostadshus i kommunen. Det finns lediga tomter för småhusbebyggelse vid norra delen av Talluddasjön, Prästhagen, någon tomt i Kvarnarp samt i de flesta övriga orter i kommunen. Arbetsmarknad De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandssjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de flesta anställda. En mycket stor del av kommunens omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverskottet uppgår i snitt till cirka Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för den största inpendlingen. Kvinnor som arbetar inom vård och omsorg står för merparten av inpendlingen. 13

12 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Eksjö kommuns resultat för 2012 ger ett överskott med 7,0 mnkr. Överskottet är 0,6 mnkr mindre än det budgeterade resultatet på 7,6 mnkr. Fig 1 Årets resultat , mnkr Förvaltningen/sektorerna har bedrivit verksamhet över sina budgetanslag. Verksamheten har kostat netto 779,1 mnkr, vilket är 25,9 mnkr mer än budgeterat varav 5,9 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med AFA-medel. Sektorernas överskidande vägs upp framförallt av återbetalda premier från AFA (17,9 mnkr) men också bättre utfall på skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat motsvarar 0,9 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är något lägre än det resultatmål på 1,0 procent som budgeterades för Fig 2 Årets resultat i procent av skatteintäkter och bidrag , mnkr Årets resultat i mnkr visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen i procent av skatteintäkter och bidrag visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 1,5 procent av skatteintäkter och bidrag. Nettokostnaderna och skatteintäkterna För att god ekonomisk hushållning ska upprätthållas krävs att utvecklingen av nettokostnaden är i balans med utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag över tiden. Hur denna utveckling sett ut de senaste fem åren illustreras i figur 3. Fig 3 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling procent 2012 ökade nettokostnaden och skatteintäkten båda med 1,3 procent. Men justeras nettokostnaden för AFA-medlen, som är en jämförelsestörande post, ökade nettokostnaden med 3,7 procent. Under den senaste femårsperioden har nettokostnaden ökat med mer än skatteintäkten. Det är nödvändigt att balansen mellan utvecklingen av kostnader och skatteintäkter återsälls för att inte riskera framtida minusresultat. 14 Förvaltningsberättelse

13 Budgetutfall Årets resultat uppgår till 7,0 mnkr vilket är 0,6 mnkr lägre än det budgeterade resultatet. Verksamhetens nettokostnad uppvisar ett underskott mot budget med 7,8 mnkr. Förvaltningen/sektorerna redovisar ett underskott med 25,9 mnkr varav 5,9 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med AFAmedel. Politisk verksamhet och kommunledningskontoret redovisar ett överskott mot budget, övriga redovisar underskott. Bland de negativa budgetavvikelserna är sociala sektorns avvikelse beloppsmässigt störst med 24,1 mnkr. För analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisningen sid 30 och verksamhetsberättelse sid Fig 4 Budgetavvikelse I figur 4 framgår de budgetavvikelser för såväl verksamheternas nettokostnad som det totala resultatet. Budgetföljsamheten har tidigare varit god, men de tre senaste åren har det varit en negativ avvikelse. Den trenden behöver brytas för att kommunens ekonomi ska kunna utvecklas positivt. Fig 5 Nettoinvesteringar och avskrivningar , mnkr Investeringar och avskrivningar Nettoinvesteringarna 2012 har uppgått till 23,4 mnkr, vilket är något lägre än de senaste åren. De största investeringarna har skett i gator och vägar samt exploatering av fastigheter. Den enskilt största investeringen har varit exploatering av fastigheten Pumpen. Nettoinvesteringsvolymen under den senaste femårsperioden är i genomsnitt cirka 25 mnkr. Avskrivningarna ligger runt mnkr per år. Av figur 5 framgår de årliga nettoinvesteringarna och avskrivningarna för åren Självfinansiering av investeringar Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har uppfyllts 2012 då 96 procent har självfinansierats med skattemedel och resterande med Eksjö kommunfastigheters amortering av reverslån. Av figur 6 framgår hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren. Fig 6 Självfinansiering av investeringar , mnkr Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr 21 38,8 25, ,4 Årets nettoinvesteringar, mnkr 23,8 24,7 26,4 26,3 23,4 Självfi nansieringsgrad av investeringar, % 88% 157% 95% 87% 96% Förvaltningsberättelse 15

14 Låneskuld Kommunen har inte någon låneskuld sedan Det möjliggjordes genom att Eksjö Kommunfastigheter AB och Eksjö Stadshus AB har löst reverslån från kommunen motsvarande detta belopp. Soliditetsutveckling Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas samt på lång sikt uppnå 75 procent. Vid bokslutet 2012 hade soliditeten sjunkit från 70,1 procent 2011 till 61,4 procent. Anledningen till minskningen av soliditeten är att kortfristiga skulder tillfälligt ökat vid bokslutstillfället. Fig 7 Soliditetsutveckling , % Pensionsförmåner intjänade före 1998 (464 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om även denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -23,4 procent (-27,4 procent 2011). Figur 7 visar soliditetens utveckling ökar soliditeten kraftigt beroende på att reverslånen amorterats ned helt och därmed minskar de totala tillgångarna och soliditeten ökar. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgick till 887 mnkr, se figur 8. All upplåning som verkställs i de kommunala bolagen sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har under året ökat med 49 mnkr. Ökningen utgör i huvudsak av en ökad upplåning hos Eksjö Energi AB, AB Industribyggnader, Eksjö Kommunfastigheter AB och Eksjöbostäder AB. Borgensåtagande för Eksjö Fordonsutbildning har upphört under året. Borgensåtagande för Höglandets kommunalförbund har också ökat under året. Fig 8 Borgensåtagande Uppgift om storleken på borgensförbindelser för respektive bolag m.m, se not 19 på sid 42. Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2012 har inga förluster på grund av borgen förekommit. 16 Förvaltningsberättelse

15 Pensionsåtagande och pensionskostnader Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 464 mnkr. Denna post ingår inte i balansräkningen utan redovisas inom linjen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 9 mnkr. Ansvarsförbindelsen har under året ökat med 6 mnkr. Pensionsförpliktelsen som redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen avser nuvarande och f.d. kommunanställdas intjänade pensionsrätt före Avsättning i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden till den del som inte betalas ut som individuell del. Fig 9 Pensionskostnader, mnkr Löpande pensionsutbetalningar 14,1 16,8 17,3 18,3 19,7 Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 24,2 24,6 25,6 26,2 27,8 Förmånsbestämd ålderspension (försäkringspremie) 4,7 5,4 5,2 4,6 5,9 Summa 43,0 46,8 48,1 49,1 53,4 I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2012 till 53,4 mnkr, en ökning med 4,3 mnkr från föregående år. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. I figur 10 beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2012 års förutsättningar. Kommunens ekonomiska utveckling Årets resultat motsvarar nästan det budgeterade resultatet på 1 procent av skatteintäkter och bidrag. Sektorerna/förvaltningen har överskridit sina ramar vilket vägs upp främst av tillfälliga medel från AFA, men också av större skatteintäkter och utjämningsbidrag än budgeterat. Det är positivt att budgeterat resultat nästan uppnås men det är problematiskt för framtiden om verksamhetens utfall avviker stort från budgetramarna. För att kommunen ska ha en god ekonomisk utveckling krävs att ekonomiska ramar och ambitionsnivån i verksamheterna balanserar. Budgetöverskridande från sektorerna aviserades tidigt och prognoserna har stämt ganska väl med utfallet förutom att det i slutet av året skedde en försämring av resultatet beroende på snöröjning och ökade kostnader för upplupna löner och semesterlöneskuld. Fig 10 Känslighetsanalys Löneökning med 1 % 6,7 mnkr Prisökning varor och tjänster 1 % 3,5 mnkr 10 heltidstjänster ( kr/mån) 3,5 mnkr Förändrad utdebitering 10 öre 3,1 mnkr Förändrad befolkning 100 personer 4,6 mnkr Tillväxten i omvärlden ser ut att vara fortsatt låg vilket gör att även kommunens ekonomi måste anpassas till en mycket låg tillväxtnivå. Något som är positivt är att 2012 ökade befolkningen för andra året i rad, vilket är positivt även för skatteintäkternas utveckling. Det är också positivt att kommunens budgeterade resultat för 2013 uppgår till 2 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är gränsen för god ekonomisk hushållning. Utmaningen är att med de behov och krav som finns på kommunens verksamheter också uppnå det resultatet i bokslutet Förvaltningsberättelse 17

16 Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunens övergripande verksamhetsuppföljning sker genom metoden balanserad styrning. De övergripande målen finns redovisade i kommunens vision 2020 och i de olika fullmäktigeprogrammen. I samband med att budgetdirektiv upprättas, görs en prioritering av de viktigaste målen för planperioden. I samband med att resurser tilldelas verksamheter sätts också vilka mål som ska uppnås i kommunstyrelsens styrkort Kommunstyrelsens styrkort fokuserar på fyra verksamhetsområden: attraktivitet utveckling och omsorg om barn och unga utveckling och omsorg om vuxna fysisk hållbar utveckling Dessa verksamhetsområden följs upp ur fyra olika perspektiv: brukarperspektiv processperspektiv medarbetarperspektiv resursperspektiv Brukarperspektivet fokuserar på kundnyttan. Processperspektivet tar sikte på att ha rationella och effektiva arbetsmetoder och processer. Medarbetarperspektivet lyfter fram kompetens försörjning, rekrytering, värdegrund, ledarskap, medarbetarskap m.m. Resursperspektivet beskriver hur väl kommunen använder ekonomiska och andra resurser, styrkortet har därmed två övergripande dimensioner. Den ena dimension beskriver hur väl den kommunala verksamheten svarar mot respektive verksamhets/ affärsområde. Den andra beskiver hur väl den kommunala verksamheten fungerar utifrån ovan angivna perspektiv. Styrkortet är gemensamt för hela förvaltningen och ägs av kommunstyrelsen. Måluppfyllelsen redovisas med hjälp av en femgradig skala i spridningsdiagram. Samtliga mål och deras senaste mätvärde med trend gentemot tidigare mätning finns redovisade i bilaga 1, Styrkort Måluppfyllelse i spridningsdiagram På följande sidor redovisas spridningsdiagram för måluppfyllelse i respektive verksamhetsområde. Måluppfyllelsen i de olika perspektiven redovisas i bilaga 2, Diagram över respektive perspektiv. Gemensamt för alla är att utfallet för Förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser är alltjämt lågt. För att förbättra detta arbetar förvaltningen med information och utbildning. Utfallet för frisktal ligger på 55 procent jämfört med målsättningen 75 procent vilket är en varningssignal inom flera verksamhetsområden. Sjukfrånvaron har förbättrats jämför med år Övergripande verksamhetsuppföljning

17 Uppföljning av verksamhetsområdet attraktivitet De flesta mål inom attraktivitet nås eller nås nästan i delårsuppföljningen. Målet för bostadsförsörjningen uppgår till 50 påbörjade lägenheter årligen det aktuella utfallet blev 30 motsvarande 60 procent måluppfyllelse. Under året har det inte varit möjligt att mäta kundnöjdenheten inom myndighetsutövningen, på grund av enkätbyte under det gångna året. Noteras bör också att målet om en två-procentig ökning av antalet sysselsatta inom turistnäringen redovisas först i april via den så kallade TEM-undersökningen. Sjukfrånvaron och frisknärvaron inom verksamhetsområdet liksom förståelsen för ekonomiska samband bör förbättras. Attraktion Förståelse för Övergripande verksamhetsuppföljning 19

18 Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg av barn och unga Det största negativa avvikelsen har målet för institutionsvård för unga, under första året har främst LVU, det vill säga tvångsvård, ökat. Den har därmed också genererat en betydande budgetavvikelse. Lusten att lära har minskat jämfört med delårsrapporten Lusten att lära har framför allt minskat inom gymnasieskolan. Knappt 83 procent av eleverna uppnår betyget godkänt i alla ämnen. När det gäller meritvärdet för åk 9 redovisar verksamhetsområdet ett snitt som ligger högre än rikets och har därmed full måluppfyllelse. Liksom för flera andra verksamhetsområden bör frisknärvaron och förståelsen för ekonomiska samband förbättras. Utveckling och omsorg om barn och unga Förståelse för 20 Övergripande verksamhetsuppföljning

19 Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg om vuxna Budgetavvikelsen är stor inom främst hemtjänst, där man arbetar med en handlingsplan för att öka budgetföljsamheten. Målen som är längst ifrån att uppnå är alternativa utförare i hemtjänsten samt budgetavvikelse. Det finns idag ingen alternativ utförare till LOV inom äldreomsorgen. Även målet om max 40 st andrahandskontrakt (boende) nås ej. Frisktalen ligger lågt jämfört med målsättningen och bör vara föremål för fortsatt obeservandum. Utveckling och omsorg om vuxna Förståelse för Övergripande verksamhetsuppföljning 21

20 Uppföljning av verksamhetsområdet fysisk hållbar utveckling Inom det aktuella verksamhetsområdet är det relativ hög måluppfyllelse med observandum för kommunikationer som inte ökat enligt målet. Förståelsen för de ekonomiska sambanden och ramavtalstroheten bör öka. Klimatmålet om fossila bränslen har inte mätts under året. Verksamhetsområdet har jämfört med övriga verksamhetsområden en låg sjukfrånvaro och en hög frisknärvaro Fysisk hållbar utveckling Förståelse för 22 Övergripande verksamhetsuppföljning

21 Total lägesbild av samtliga perspektiv Störst måluppfyllelse finns inom verksamhetsområdet fysisk hållbar utveckling och attraktivitet som når upp till 4,0 respektive 3,9 av 5 möjliga. Utveckling och omsorg om vuxna 3,3 och barn och unga uppnår i snitt till 3,5 av 5. Spindeldiagram för respektive perspektiv redovisas i bilaga 2. Perspektiv Övergripande verksamhetsuppföljning 23

22 Total lägesbild av samtliga verksamhetsområden Vid en samlad bedömning av de olika perspektiven finns störst måluppfyllelse i brukar- och medarbetarperspektiven med 3,8 respektive 3,8 av 5 möjliga i utfall. Inom resursperspektiven är måluppfyllelsen något lägre, 3,7 av 5 möjliga. Lägst utfall ger processperspektivet med 3,5 av 5 möjliga. Generellt konstateras för år 2012 att de olika perspektiven balanserar hyggligt mot varandra. Verksamhetsområden Attraktivitet Utveckling och omsorg om vuxna Utveckling och omsorg om barn och unga Fysisk hållbar utveckling 24 Övergripande verksamhetsuppföljning

23 Fem år i sammandrag Antal invånare Utdebitering 31,57 31,57 31,57 31,57 31,57 - därav kommunen 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 Årets resultat mnkr, kommunen 7,7 20,9 12,3 6,9 7,0 Årets resultat mnkr, koncernen 8,8 35,7 30,5 7,9 26,6 Nettoinvesteringar mnkr, kommunen 23,8 24,7 26,4 26,3 23,4 Skattefi nansieringsgrad av nettoinvest % 88,4 156,8 95,2 87,6 96,0 Verksamhetens nettokostnad mnkr 2) 723, ,7 767,9 778,1 Avvikelse sektorernas driftbudget mnkr 0,7 12,1-10,5-7,4-29,4 Nettokostnader inkl fi nansnetto/ skatteintäkter + kommunal utjämning % 98,9 97,2 98,4 99,1 99,1 Balansräkning Omsättningstillgångar mnkr, kommunen 77,8 146,2 107,9 89,2 163,3 - per invånare kr Omsättningstillgångar mnkr, koncernen 140,9 203,0 184,2 164,6 237,1 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, kommunen 513,4 350,8 375,5 380,6 384,0 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, koncernen 1 295, , , , ,5 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr kommunen 138,6 178,1 152,2 129,3 199,7 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr koncernen 290,5 284,9 262,3 270,6 349,6 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr kommunen 1) 163,6 9,1 9,0 10,8 11,8 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr koncernen 1) 818,6 863,9 873,6 840,0 858,3 - per invånare kr Eget kapital mnkr kommunen 288,9 309,8 322,1 328,9 335,9 - per invånare kr Eget kapital mnkr koncernen 327,6 363,4 393,8 401,6 428,2 - per invånare kr Soliditet % kommunen 48,9 62,3 66,6 70,1 61,4 Soliditet % koncernen 22,8 24,0 25,7 26,0 25,6 Inkl hela pensionsåtagandet % kommunen -22,5-24,7-19,4-27,4-23,4 1) Inkl avsättningar 2) Avsatt för resultatfondsdisp 3,5 mnkr ingår inte 2012 ingår återbet AFA-premier Förvaltningsberättelse 25

24 Varifrån kommer kommunens pengar? (1 070,6 mnkr) Hur används pengarna? (1 049,5 mnkr) 26 Förvaltningsberättelse

25 Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen är en del av kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika personalnyckeltal redovisas och är ett faktaunderlag för analyser och olika personalstrategiska bedömningar. De anställdas medelålder är i stort samma som föregående år medan en utjämning skett mellan olika åldersgruppen. Andelen anställda under 29 år har ökat medan andelen anställda över 50 år har minskat. Antalet pensionsavgångar beräknas även i fortsättningen vara stora under flera år framöver. Detta, tillsammans med naturlig personalomsättning och förändrade behov, medför att det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov under en lång tid framöver. Sjukfrånvaron fortsätter långsiktigt att minska och är nu 4,85 procent, den lägsta helårsnivån sedan sjukfrånvaron började mätas på ett enhetligt sätt Långstidsfrånvaron verkar ha stabiliserat sig på ett värde runt 50 personer (+/- 5) förvaltningen har nu en balans mellan nya och avslutade ärenden på cirka 17 personer/tertial. Minskningen över tid beror delvis på ändrad lagstiftning men främst på ett konsekvent och målmedvetet arbete inom förvaltningen. Antal anställda Eksjö kommun hade den 30 november, tillsvidareanställa. Det är en ökning med 14 personer och 14,1 årsarbeten sedan föregående år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har fortsatt att ökat och är nu 90,4 procent. Utöver de tillsvidareanställda finns cirka 140 månadsavlönade visstidsanställda, timavlönade samt 60 deltidsanställda brandmän som har en annan huvudarbetsgivare. Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom olika intervaller har förändras såtillvida att allt fler anställa har en högre sysselsättningsgrad. Sammanlagt 90,7 procent har nu en sysselsättningsgrad på 75 procent eller mer. Det är en liten ökning sedan föregående år och kan delvis förklaras med det arbetstidsavtal som träffats inom vård och omsorg och som ger anställda rätt att önska sysselsättningsgrad. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda var 95,1 procent för män och 89,5 procent för kvinnor. För kommunen totalt var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 90,4 procent, vilket är en liten ökning. Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor Kvinnor Män Totalt Årsarbetare Ssgr % Sektor (eller motsvarande) Kommunledningskontoret (KLK) ,5 89,0 95,5 93,7 KLK; Kost och Städ ,2 84,0 85,9 87,5 Samhällsbyggnadssektorn ,5 79,4 90,3 91,3 Barn- och ungdomssektorn ,0 93,7 93,3 Sociala sektorn ,6 645,2 87,8 88,2 Totalt ,7 1372,8 90,3 90,4 Alla anställda (kvinnor och män), tillsvidare-/visstidsanställda % Kvinnor Män Totalt Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid < -74% % < -74% % < -74% % ,6 10,1 34,9 35,1 53,5 54,8 3,8 5,4 16,9 16,7 79,3 77,8 10,3 9,3 32,2 32,3 57,5 58,4 Förvaltningsberättelse 27

26 Under 2012 har 44 ålderspensioner, 5 ålderslivräntor och 4 familje-/efterlevandepensioner beviljats. Antal beräknade pensionsavgångar (65 år) Här intill visas prognosen för framtida pensionsavgångar utgår från hur många som fyller 65 år respektive år. Ofta ser kommuner och företag de stora pensionsavgångarna som en stor utmaning men då ska man komma ihåg att Eksjö kommuns årliga rekryteringsbehov är cirka 140 personer. Givet detta så utgör pensionsavgångarna endast 21 procent av det totala rekryteringsbehovet. År Personalkostnader Den redovisade övertiden/mertiden gäller för samtliga tim- och månadsavlönade, det vill säga även för tillfälligt anställda och vikarier. Uttaget av mertid har minskat med 11 procent och övertid med 9 procent. Största minskningen har skett inom sociala sektorn vilket kan förklaras av det nya arbetstidsavtalet som ger stora grupper inom omsorgen möjlighet att önska sin sysselsättningsgrad. Vikarieanskaffning Personalkostnader år 2012, 2011, 2010 och 2009 (mnkr) Grundlön och arvoden 444,8 428,9 427,4 414,6 OB-ersättning 21,2 20,4 19,6 19,5 Övertids-/mertidsersättning 4,1 4,3 4,1 4,2 Jour och beredskap 1) 6,7 2,7 2,7 2,8 Sjuklön 6,7 6,4 5,5 5,2 Arbetsgivaravgifter enl lag o avtal 174,9 173,8 167,9 171,6 Utbetalda pensioner 15,9 14,9 13,9 13,4 Löneskatt på pensionskostnad 3,9 3,6 3,4 3,3 1) 2012 inräknas beredskapsersättning till deltidsanställda brandmän i stället för under Grundlön och arvoden. Kommunens centrala Rekryterings- och bemanningsenhet ansvarar för all vikarieanskaffning inom äldreomsorgen och kostenheten. Under året har timmar förmedlats varav merparten timmar förmedlats till äldreomsorgen. För att möta detta behov har bemanningsenheten 17 tillsvidareanställda och 300 timvikarier i sin vikariepool, under året har man rekryterat 130 timvikarier för att täcka behoven. Även semesterrekrytering för dessa verksamheter sker via enheten men är inte medräknade i de timmarna. Övertid och mertid 2011 och 2012 (timmar) Sektor (motsvarande) Mertid (tim) Övertid (tim) Kommunledningskontoret KLK; Kost och Städ Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Summa övertid/mertid Under 2012 har enheten tillsatt 95 procent av äldreomsorgens beställningar och 87 procent av kostenhetens. 28 Förvaltningsberättelse

27 Löner och lönepolitik Lönesättningen i kommunen grundar sig på kravet i anställningen, den enskildes sätt att utföra sina arbetsuppgifter samt eventuella marknadsfaktorer. Kravet i anställningen mäts genom en arbetsvärdering som kommunen genomfört sedan slutet på 90-talet och som ständigt uppdateras. Denna kartläggning utgör underlag för jämställdhetsarbetets analys av jämställda löner samt är ett viktigt underlag för de lönepolitiska avvägningarna i samband med de årliga löneöversynsförhandlingarna. Löneöversynen 2012 var inte sammanhållen utan de olika avtalen blev klara löpande under året. Detta ledde till att löneöversynen 2012 blev splittrad och att utfallen i avtalen fick en spridning från 2,6 procent till 4,2 procent. Även vad gäller avtalens längd så blev resultaten olika där de som var tidigt ut i processen tecknade ettåriga avtal och de som kom sent i processen har fleråriga avtal. Detta sammantaget bäddar för en fortsatt problematisk avtalsrörelse. Den genomsnittliga heltidslönen för kvinnor är kr medan den för män är kr. En stor del av förklaringen till denna skillnad är att männen återfinns inom yrken som är högre värderade i arbetsvärderingen medan kvinnorna återfinns i lägre värderade yrken. Kvinnorna har en medellön som är 90,6 procent av männens lön. Hur den genomsnittliga lönen förändrats under perioden framgår av nedanstående diagram. Genomsnittlig heltidslön (kr/mån) 1) År / Lön ) Den redovisade lönen avser både 2010 och Åldersstruktur Andelen anställda under 29 år har ökat medan andelen anställda över 50 år minskat. Medelåldern bland kommunens anställda är oförändrad jämfört med föregående år. Medelålder för män och kvinnor/totalt Kön År Män 46,5 46,6 Kvinnor 46,4 46,3 Totalt 46,4 46,4 Åldersfördelning Kvinnor Män Totalt <=29 år år >=050 år <=29 år år >=050 år <=29 år år >=050 år ,7 7,3 45,3 45,8 49,0 47,0 11,0 10,9 37,6 40,2 51,5 49,0 6,5 7,8 44,1 44,9 49,4 47,3 Värdegrundsarbetet Under 2012 har värdegrundsarbetet fortsatt främst på sektor- och enhetsnivå. Kommunens nya policies för medarbetare och chefer presenterades i februari på en av kommunen chefsdagar varefter den har spridits i organisationen så att samtliga anställda fått ett eget exemplar av policyn. Medarbetarpolicyn har sedan varit föremål för diskussioner på enheternas arbetsplatsträffar. Förvaltningsberättelse De båda policyerna har samma uppbyggnad och är tredelade enligt följande: 1. Förvaltningens ambition avseende ledning, styrning, värderingar, samverkan och arbetsmiljö. 2. Hur chefer och medarbetare förväntas agera i sina respektive roller. 3. Vilka förväntningar chefer och medarbetare har rätt att ställa på organisationen och dess stödfunktioner. 29

28 Genom denna tredelning så ställs inte bara krav på medarbetare och chefer utan även på förvaltningen i dess helhet. Dessa policies kommer att utgöra grunden för lönepolicy, medarbetarsamtal, styrprinciper etc. Lyfta goda exempel Ta-sig-församhets-exempel har lyfts och belönats i personaltidningen. Det har varit möjligt att nominera en kollega eller medarbetare som gjort något lite extra för våra brukare, elever eller kunder. Varje nummer har haft minst en historia om medarbetare som gjort det lilla extra. Utlottning av biobiljetter på kulturhandbok har fortsatt, detta i syfte att hålla boken levande. Ledarutveckling Framtidens chefer Under 2012 startade ett EU-finansierat ledarutvecklingsprogram, Ledarutveckling över gränserna, tillsammans med de övriga höglandskommunerna samt Vimmerby, Hultsfred och Högsby kommuner. Eksjö kommun har under våren 2012 valt ut de10 deltagare som ska delta i utbildningen, totalt så kommer 80 personer från de 8 kommunerna att få denna möjlighet. Syftet med programmet är att hitta Eksjös framtida chefer samtidigt som samarbetet över kommungränserna ska ge deltagarna ökade möjligheter att pröva andra tjänster, ge fler karriärmöjligheter och bredare arbetsmarknad. Sjukfrånvaro och rehabilitering Kommunen har en fortsatt positiv utveckling vad gäller sjukfrånvaron och är nu nere på 4,85 procent, den lägsta helårsnivån sedan sjukfrånvaron började mätas på ett enhetligt sätt 2003 (värdet 2010 är inte ett helårsvärde utan saknar data från första kvartalet). Långstidsfrånvarons del av den samlade sjukfrånvaron har ökat något i procent men det är en effekt av att den minskade allmänna sjukfrånvaron. I den årliga redovisning som kommunen enligt lag är skyldig att redovisa och som innebär att man redovisar all sjukfrånvaro i förhållande till all arbetad tid har under åren haft följande utveckling. Redovisning av sjukfrånvaron Sjukfrånvaro 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 samt 2012 sammanställnig. Frånvaro i förhållande till arbetad tid 30 Förvaltningsberättelse

29 Uppföljning långtidssjukfrånvaro Under många år har kommunen haft rutiner för att följa utvecklingen av långtidssjukfrånvaron. Vid tre olika tillfällen på året mäts den. Det finns som målsättning att jobba med rehabiliteringsarbetet så att vi kan ha fler deltidssjukskrivna än heltidssjukskrivna. Utvecklingen ser ut enligt tabellen till höger. Utveckling av långtidssjukskrivna, (förvaltningen) Uppföljning av upprepad korttidsfrånvaro Under hösten 2012 startades ett projekt med syfte att kartlägga bakgrunden till kommunens höga och stigande upprepade korttidssjukfrånvaro. I projektet innebär korttidssjukfrånvaro anställda med sex eller fler sjukfall under en rullande tolvmånadersperiod. Utveckling av hel- och deltidssjukskrivna, (förvaltningen) Antalet anställda med upprepad korttidssjukfrånvaro var i december personer vilket innebär 6,7 procent av de anställda. Att jämföra med samma siffra för december 2011 där antalet personer med upprepad korttidssjukfrånvaro var 117 eller 7,0 procent. Sjukfrånvarotillfällen Det högsta antalet personer med korttidssjukfrånvaro redovisades i april då det var 119 personer, eller 7,0 procent. Den lägsta siffran noterades i september med 107 personer, 6,3 procent. Som en del i projektets kartläggning har individuella samtal med de berörda personerna genomförts. Fokus under samtalen har varit personligt mående, Förvaltningsberättelse 31

30 arbetstrivsel och framtid. Under hösten har cirka 80 samtal utförts, ytterligare ett 30-tal samtal är planerade att genomföras under våren Hittills har åtgärder såsom kommunens stöd- och behandlingsprogram för rökavvänjning, insatser från företagshälsovården och ansökningar om särskilt högriskskydd gjorts. Frisknärvaro Under de två sista åren har kommunen följt de anställdas frisknärvaro. Till frisknärvarande räknas de som varit helt friska och de som har mindre än sex sjukdagar på året. Kommunens strategiska arbete med att minska kort- och långtidssjukfrånvaron borde på sikt medföra att frisknärvaron ökar. Ett rimligt mål att sträva efter är att höja den totala frisknärvaron med 10 procent fram till bokslutet Utveckling av frisknärvaron. Helt friska och med mindre än 6 dagar på året Friskvård Friskvårdsarbetet 2012 har haft samma inriktning som tidigare och med kommunens förvaltningsgemensamma Friskvårdspolicy som grund. Vi har med hjälp av vår friskvårdskonsulent genomfört ett stort antal aktiviteter. Kommunen har sedan ett antal år en förvaltningsgemensam friskvårdspolicy som till stora delar går ut på att var och en måste känna ett eget ansvar för att hålla sig i en sådan fysisk form att man orkar med sitt arbete. Friskvårdsarbetet har under åren haft en stödjande och coachande inriktning. Med hjälp av kommunens friskvårdskonsulent har förvaltningen även 2012 genomfördes ett stort antal aktiviteter som kurser med hälsoinriktning, stavgång, gratis simning i simhallen, stegtävling, cykeltävling, lag i Eksjö Stadslopp etc. Eksjö kommuns friskvårdssatsningar har under 2012 uppmärksammats inom länet och friskvårdskonsulenten har tilldelats Landstingets folkhälsopris för sina insatser. 32 Förvaltningsberättelse