Antaget av kommunfullmäktige , 200

Transkript

1 Antaget av kommunfullmäktige , 200 Eksjö kommuns årsredovisning 2014

2 Innehåll Organisationsschema politiskt och förvaltningen... 4 Inledning... 5 Koncernen Sammanställd redovisning... 6 Koncernresultaträkning... 7 Koncernkassaflödesanalys... 8 Koncernbalansräkning... 9 Nothänvisningar, koncernen Kommunen Omvärld och framtid Ekonomisk översikt och analys Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål Fem år i sammandrag Varifrån kommer kommunens pengar? Hur används pengarna? Personalekonomisk redovisning Driftredovisning Investeringsredovisning och resultatbudget Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Nothänvisningar Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar Vart gick kommunens pengar? Politik Politisk organisation Förvaltningen Kommunledningskontoret, inklusive kost och städ Samhällsbyggnadssektrorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Överförmyndaren Eksjö kommuns revisorer Bolagen Eksjö Stadshus AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjö Energi AB Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB eksjo.nu ab Höglandets kommunalförbund Bilaga 1 Styrkort 2014 Bilaga 2 Diagram över respektive perspektiv Revisionsberättelse Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret. Fotografer, omslagsbilder: Martin Rydell (stora bilden), Carina Engqvist (stenläggning), Jocke Björklund (vägvisare), Karin Nordin (kontaktcenter) Övriga bilder: Arkitekthuset samt personal inom kommunen Produktion: Ekonomiavdelningen, kommunikationsavdelningen april 2015

3 Politisk och förvaltningsorganisation Valnämnden 5 ledamöter Kommunrevisionen 7 ledamöter Överförmyndarnämnd 3 ledamöter Tillstånds- och myndighetsnämnden 8 ledamöter Kommunfullmäktige 49 ledamöter (28 ersättare) Kommunstyrelsen 19 ledamöter (19 ersättare) Två fasta beredningar: Välfärdsberedningen Utvecklingsberedningen 8 ledamöter per beredning Fyra utskott: Ledningsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet Barn- och ungdomsutskottet Socialutskottet 5 ledamöter per utskott Förvaltningen Kommundirektör Kommunledningskontoret Centrala verksamheter Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn

4 En positiv drivkraft i Eksjö kommun Eksjö kommun bedriver en verksamhet som har stor betydelse för våra medborgare. Arbetet styrs utifrån Vision 2020, Eksjö kommun Småland som bäst. Visionens övergripande mål återspeglas i en rad olika program som är kopplade till våra specifika verksamheter. Det politiska arbetet under 2014 präglades av valrörelse och resulterade i många nya ledamöter i kommunfullmäktige. Nya kunskaper och erfarenheter tillsammans med våra målprogram kommer att ge Eksjö kommun en fortsatt positiv utveckling en lång tid framöver. Det finns många exempel i Eksjö kommun på hur samverkan mellan kommun, näringsliv och föreningsliv har bidragit till kommunens utveckling. Eksjö kommun har cirka 270 olika föreningar, ett aktivt näringsliv och en bra samverkan mellan olika aktörer genom bland annat Emilkraften, Eksjö Stadsutveckling och Eksjö.nu. Vid en tillbakablick på 2014 ser vi ett otroligt engagemang som lett till många olika evenemang såsom till exempel 10-Mila i orientering, Vaktparaden, Visit14, Tattoo och Eksjö stadsfest och många fler evenemang i hela vår kommun. Vi har fått nya etableringar inom näringslivet och företagare som kunnat satsa och utveckla sina verksamheter. En avsiktsförklaring mellan Stiftelsen Högskolan i Jönköping och Campus i12 har tecknats för att bidra till utvecklingen av forsknings- och utbildningsnoden i vår kommun och för att stärka näringslivet och arbetsmarknaden med utbildad arbetskraft. Campus i12 utökar successivt sin verksamhet och ska till hösten 2015 ha cirka 300 studenter antagna. Under året har en långsiktig plan för förskole- och grundskoleplatser i Eksjö kommun fram till 2024 arbetats fram, likväl som en utvecklingsplan för för Storegårdsområdet med syfte att utveckla det till en modern kunskapsmiljö. Inom äldreomsorgen har vi under året satsat på ökad bemanning inom särskilt boende, och vi har enligt vår brukarundersökning nöjda äldre. Under 2014 utvecklades planerna på byggnation av fler bostäder i vår kommun. Eksjöbostäder och privata aktörer står för nyproduktion av bland annat fler hyresrätter, helt enligt den företagsplan som antogs i början av förra mandatperioden. Itolv AB har framskridna planer för ett nytt bostadsområde. Områden som Lunden och Sjöhagen står för stadsnära bebyggelse inom trekilometersstaden, och nya områden diskuteras ständigt för att kunna öka tillgången på bostäder. Inom den offentliga verksamheten har vi upplevt ett turbulent år för Höglandssjukhuset trots planer på stora investeringar. Verksamheten har genomgått en organisationsförändring som föranletts av stora diskussioner och mycket oro. Eksjö Garnison har klarat att rekrytera sin personal enligt plan, och tillsammans med goda förutsättningar för övningar står sig verksamheten väl mot övriga garnisoner. Den nedåtgående trenden gällande befolkningen kan anses vara bruten då vi för fjärde året i rad ser en ökad befolkningstillväxt. På förra årets sista dag, , uppgick befolkningen till invånare, en ökning med 134 personer jämfört med föregående årsskifte. Ökningen beror främst på ökad inflyttning från utlandet. En ökad befolkningstillväxt är oerhört viktig för att klara framtidens utmaningar i form av ekonomisk utveckling, arbetskraftsförsörjning och välfärd. För att möta utmaningen att integrera våra nya medborgare har bland annat kommunens enhet för hälsa, integration och arbete, HIA, startat upp två helt nya projekt med syfte att skapa beredskap och mottagningskapacitet, och för att främja regional samverkan för nyanlända. Vi har under många år arbetat för att Eksjö kommun ska vara en attraktiv plats att leva och verka i. Detta kräver att vi ständigt arbetar med frågor som bra pendlingsmöjligheter, goda förutsättningar för näringslivet, fortsatt bostadsbyggande och en god kvalité i våra verksamheter. I Eksjö kommun finns en genuin anda och vi är inte rädda för att ta vara på vår drivkraft för att fortsätta utveckla vår kommun. Det är vår främsta styrka. Annelie Hägg, kommunstyrelsens ordförande 5

5 Sammanställd redovisning Kommunkoncernen Koncernens resultat före skatt, vinst 79,2 mnkr Koncernens investeringar uppgår till 126 mnkr och försäljningar av anläggningstillgångar till 64 mnkr. Koncernstruktur Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö kommunfastigheter AB och AB Eksjö Industribyggnader. I bolagskoncernen ingår de delägda bolagen Eksjö Fordonsutbildning AB som ägs till 40 procent och ITolv AB som ägs till 35 procent av Eksjö Stadshus AB. I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo.nu som ägs till 50 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent. Starkt resultat 2014 Koncernen Eksjö kommun redovisar ett mycket starkt resultat 2014 med 79,2 mnkr. Det ovanligt höga resultatet beror på att Eksjöbostäder AB har sålt fastigheter. Kommunens del i årets resultat uppgick till 17,9 mnkr (18,5 mnkr) medan bolagen svarade för 61,3 mnkr (8,1 mnkr). Bolagskoncernen har från och med 2014 övergått till redovisning enligt K3. Omräkning av redovisningen 2013 i bolagskoncernen har gjorts enligt Omsättning Den totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryck i verksamhetens intäkter inklusive skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till mnkr vilket är en ökning med 55 mnkr. Av ökningen kommer 40 mnkr från kommunen och 15 mnkr från bolagen. Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto har förbättrats med 0,7 mnkr under året. De finansiella kostnaderna har minskat med 1,1 mnkr och uppgick till 27 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgick till 2,9 procent (3,2 procent 2013). Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Eksjö Stadshus AB Eksjö Energi AB - Eksjö Elnät AB - Eksjö Elit AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB Delägare i : Eksjö Fordonsutbildning AB Itolv AB Delägare i: eksjö.nu 6

6 Investeringar Den samlade investeringsvolymen uppgick till 126 mnkr (98 mnkr). Bolagskoncernen investerade 92 mnkr och kommunen 34 mnkr. Stor del av bolagskoncernens investeringar hänför sig till Eksjöbostäder AB:s och Eksjö kommunfastigheter AB:s investeringar i bostäder och verksamhetslokaler, samt Eksjö Energi AB:s investeringar i fjärrvärmeanläggningar. Bolagen har också sålt anläggningstillgångar för 111 mnkr, företrädesvis fastigheter. Tillgångar och skulder Koncernens anläggningstillgångar uppgår till mnkr (1 486 tkr), en minskning med 13 mnkr. Omsättningstillgångarna har ökat med 100 mnkr till 340 mnkr. Den stora förändringen beror på försäljning av fastigheter. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 927 mnkr (920 mnkr), vilket är en ökning med 7 mnkr. Hela skulden ligger hos bolagen. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgår till 29,5 procent (26,4 procent). Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 65,1 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö stadshus AB är 13,2 procent. Redovisningsprinciper Eksjö Fordonsutbildning AB och Itolv AB redovisas som intresseföretag i bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB. I kommunkoncernens sammanställda redovisning ingår inte Eksjö Fordonsutbildning AB och ITolv AB med hänvisning till rekommendation från RKR (Rådet för kommunal redovisning) 8.2 Sammanställda räkenskaper c) som anger att företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kan undantas från den sammanställda redovisningen. Koncernresultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen (Noter avser koncernen) Not Intäkter 1 278,2 262,0 568,7 533,1 Kostnader , , , ,7 Återbetalda AFA-premier 0,0 17,9 0,0-74,2 Avskrivningar 3-16,0-15,2-81,1 16,9 Verksamhetens nettokostnader -839,8-815,0-747,0-776,9 Skatteintäkter 4 686,9 678,9 686,9 678,9 Kommunala utjämningbidrag 5 163,6 147,7 163,6 147,7 Finansiella intäkter 6 7,5 7,8 2,8 3,2 Finansiella kostnader 7-0,2-0,9-27,0-28,1 Resultat efter finansiella poster 17,9 18,5 79,2 24,8 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattekostnader 8 0,0 0,0-5,2 1,5 Årets resultat 9 17,9 18,5 74,0 26,3 7

7 Kassaflödesanalys koncernen (mnkr) Koncernen Koncernen Den löpande verksamheten Årets resultat 74,0 26,3 Avskrivning och nedskrivning 81,1 74,1 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Kostnadsförd avsättning - pensioner 6,0 0,1 Kostnadsförd avsättning - skatter 5,4-1,7 Övriga poster -0,5-11,7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 166,0 87,1 Ökning (-) minskning (+) förråd -0,9 6,5 Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordingar -5,6 13,1 Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder -14,0-29,7 Medel från den löpande verksamheten 145,5 77,0 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -122,2-123,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 44,1 25,3 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -2,3-18,2 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 19,9 0,0 Medel från investeringsverksamheten -60,5-115,9 Finansieringsverksamheten Upptagning av lån/avbetalning lån, netto 7,3 61,3 Ökning (-) minskning (+) av långfristiga fordringar 1,2 0,0 Medel från finansieringsverksamheten 8,5 61,3 Årets kassaflöde 93,5 22,4 Likvida medel vid årets början 80,6 58,2 Likvida medel vid årets slut 174,1 80,6 8

8 Koncernbalansräkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Tillgångar Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningtillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar ,9 194, , ,5 Maskiner och inventarier 11 52,9 43,5 85,4 76,2 Pågående anläggningar 12 24,9 18,8 19,5 26,5 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter 13 19,3 19,3 19,2 36,8 Långfristiga fordringar ,7 112,7 3,8 5,0 Summa anläggningstillgångar 401,7 388, , ,1 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 0,5 0,5 4,3 3,4 Kortfristiga fordringar ,6 104,1 161,6 156,0 Kassa och bank 68,8 56,6 174,1 80,6 Summa omsättningstillgångar 169,9 161,3 340,0 240,0 Summa tillgångar 571,6 550, , ,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 16 Ingående eget kapital 354,4 335,9 458,7 428,2 Årets resultat 17,9 18,5 74,0 26,3 Summa eget kapital 372,4 354,4 532,7 454,5 Avsättningar 17 17,8 11,9 43,3 32,1 Skulder Långfristiga skulder 18 0,0 0,0 926,9 919,6 Kortfristiga skulder ,4 183,7 305,9 319,9 Summa skulder 181,4 183, , ,5 Summa eget kapital och skulder 571,6 550, , ,0 Panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Pensionsförpliktelser Ställda säkerheter

9 Nothänvisningar koncernen (mnkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt redovisningen 568,7 533,1 varav Energi, vatten och miljö 159,3 163,0 Fastighetsförvaltning 141,0 141,9 Vård och omsorg (exklusive hyra särskilt boende) 5,9 5,2 Barnomsorgsavgifter 10,4 10,6 Driftbidrag från staten 55,2 38,8 Ersättning från Försäkringskassan (intäkter LASS*) 85,7 83,3 Övrigt 111,2 90,3 Summa 568,7 533,1 * LASS = Lagen om assistansersättning, betalas ut av försäkringskassan till assistansutföraren. Intäkten för de 20 första timmarna per vecka ska betalas tillbaka, vilket generar en kostnad som specificeras under not 2. Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt redovisning 1 234, ,7 Not 3 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar 64,6 59,4 Maskiner och inventarier 16,6 14,8 Summa 81,1 74,2 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt 683,3 677,8 Slutavräkning* -1,7-3,6 Mellankommunal utjämning 5,2 4,7 Summa 686,9 678,9 * Avräkningsbelopp per invånare SKL 13:72 Slutavräkning föregående år (korrigering) -109,0 24,0 Preliminär avräkning innevarande år 7,0-244,0 Not 5 Generella statsbidrag Utjämningsbidrag inkomstutjämning 125,2 120,6 Utjämningsbidrag kostnadsutjämning 1,2-7,6 LSS utjämningsbidrag/avgift 1,6-2,1 Regleringsbidrag 3,8 7,5 Strukturbidrag 1,7 0,0 Kommunal fastighetsavgift 30,1 29,3 Summa 163,6 147,7 Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 1,1 0,9 Ränta på pensionskostnader 0,0 1,2 Övriga finansiella kostnader 1,8 1,1 Summa 2,8 3,2 Not 7 Finansiella kostnader Räntor på lån -26,9-27,3 Ränta pensionskostnader -0,1-0,3 Ändrad kalkylränta 0,0-0,5 Summa -27,0-28,1 10

10 Nothänvisningar, koncernen (mnkr) Not 8 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året -0,3-0,5 Uppskjuten skatt -4,9 2,0 Summa -5,2 1,5 Not 9 Årets resultat Resultat före skatt 79,2 24,8 Skatt -5,2 1,5 Summa 74,0 26,3 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående bokfört värde 958,1 907,3 Nyanskaffningar 70,9 91,4 Försäljning avyttring -43,9-13,4 Årets avskrivning -37,1-31,5 Utgående bokfört värde 948,1 953,8 Fjärrvärmeanläggningar Ingående bokfört värde 277,1 261,4 Nyanskaffningar 6,8 36,1 Årets avskrivning -20,4-20,4 Utgående bokfört värde 263,5 277,1 Vatten- och avloppsanläggningar Ingående bokfört värde 82,7 86,7 Nyanskaffningar 1,6 0,8 Årets avskrivning -4,8-4,8 Utgående bokfört värde 79,5 82,7 Avfallsbehandlingsanläggningar Ingående bokfört värde 1,0 0,7 Nyanskaffningar 0,2 0,3 Årets avskrivning -0,1-0,1 Utgående bokfört värde 1,0 0,9 Ledningsnät och andra tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 27,0 28,0 Nyanskaffningar 1,3 1,7 Årets avskrivning -2,3-2,7 Utgående bokfört värde 26,0 27,0 Vindkraftverk Ingående bokfört värde 0,0 0,0 Nyanskaffningar 22,9 0,0 Utgående bokfört värde 22,9 0,0 Not 11 Maskiner, inventarier och verktyg Ingående bokfört värde 76,2 74,2 Nyanskaffningar 25,8 16,9 Årets avskrivning -16,6-14,9 Utgående bokfört värde 85,4 76,2 11

11 Nothänvisningar, koncernen (mnkr) Not 12 Pågående anläggningar Pågående nyanläggningar Ingående redovisat värde 26,5 50,7 Överfört till färdigställda materiella anläggningstillgångar -53,0-50,7 Under årets nedlagda kostnader 45,9 26,5 Utgående redovisat värde 19,5 26,5 Not 13 Värdepapper, andelar, bostadsrätter Andelar i intresseföretag 18,2 15,9 Andra långfristiga värdepapperinnehav 1,0 20,9 Utgående redovisat värde 19,2 36,8 Not 14 Långfristiga fordringar Förlagslån Kommuninvest 3,2 3,2 Övriga långfristiga fordringar 0,6 1,8 Utgående redovisat värde 3,8 5,0 Not 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 69,6 60,7 Övriga kortfristiga 81,7 14,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10,3 80,4 Utgående redovisat värde 161,6 156,0 Not 16 Eget kapitel Bundet eget kapital Ingående bundna reserver 33,9 29,1 Förskjutning mellan bundna och fria reserver 11,5 4,8 Summa bundet eget kapital 45,4 33,9 Fritt eget kapital Ingående balanserat resultat 420,6 399,1 Förskjutning mellan bundna och fria reserver -7,3-4,8 Årets resultat 74,0 26,3 Summa fritt eget kapital 487,3 420,6 Utgående bokfört värde 532,7 454,5 Not 17 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 15,5 9,5 Uppskjutna skatter 24,9 19,5 Övriga avsättningar 3,0 3,0 Utgående bokfört värde 43,3 32,0 Not 18 Långfristiga skulder Skulder till banker och kreditiitinstitut 926,9 919,6 Utgående redovisat värde 926,9 919,6 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 67,0 66,6 Skulder till banken 0,0 24,8 Övriga kortfristiga skulder 66,8 52,9 Uppluppna kostnader och förutbetalda intäkter 171,7 175,6 Utgående redovisat värde 305,4 319,9 12

12 Omvärld och framtid Ekonomisk utveckling Internationell konjunkturutveckling 2014 stärktes världsekonomin med en tillväxt i BNP på 3,5 procent (3,0 procent 2013). SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bedömer att BNP i världen växer med 3,8 procent I euroländerna är tillväxten fortsatt mycket svag på grund av låg inhemsk efterfrågan och påverkan från handelssanktioner med Ryssland och lägre tillväxt i Kina och tillväxtekonomierna. Utvecklingen i USA och Storbritannien är starkare. Svensk ekonomi 2014 innebar visserligen starkare tillväxt än 2013 men nådde inte upp till de prognoser som gjorts. De förhoppningar man hade, att den starka utveckling som påbörjades i svensk ekonomi i slutet av 2013 skulle fortsätta, infriades inte. Tillväxten på viktiga exportmarknader i Europa har saktat in. Den privata konsumtionen ökade inte heller i samma takt som SKL räknat med. Prognosen för BNP-tillväxten 2014 är 1,8 procent och SKL bedömer att tillväxten i BNP 2015 landar på 3,1 procent. För framtiden finns positiva indikationer om produktion och orderingång i industriföretagen och det bedöms finnas utrymme för ökad privat konsumtion. Kommunernas ekonomi Kommunerna totalt förväntas redovisa ett lägre positivt resultat 2014 än de senaste åren. Preliminära prognoser visar ett överskott på 1,1 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är lägre än de 2 procent som brukar anses som god ekonomisk hushållning och motsvarar ungefär halva resultatet Då berodde en stor del av överskottet på tillfälliga poster (återbetalning av AFA-premier), något som inte finns i 2014-års resultat. Kostnadstrycket förväntas öka inom kommunerna på grund av demografi och ökade krav på skola, vård och omsorg. SKL:s prognos är att volymökningen ligger runt två procent och 1,7 procent SKL bedömer att skattesatsen i snitt behöver höjas med 24 öre till år 2018 jämfört med 2015 för att kommunsektorn ska nå ett resultat på en procent. Att SKL inte räknat med tumregeln, två procent beror på att de bedömer att kommunerna får svårt att leva upp till den nivån under perioden. Befolkning Den sista december 2014 uppgick Sveriges befolkning till personer. Det är en ökning med personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med personer. Folkökningen beror på såväl födelseöverskott som positivt flyttningsnetto. Främst beror ökningen på stor invandring under Stor del av invandringen det gångna året kom från Syrien. Under 2014 ökade befolkningen i 248 av Sveriges 290 kommuner. Det är 42 kommuner fler än året innan då 206 kommuner hade en folkökning. Eksjö kommun ökade sin folkmängd för fjärde året i rad och uppgår 2014 till invånare, vilket innebär en ökning med 134 invånare jämfört med året innan. Av tabellen nedan framgår att ökningen de senaste åren berott uteslutande på ett positiv flyttningsnetto, främst ökad invandring. Folkmängdens utveckling År Folkmängd Årlig Födda Döda Födelse- Inflytttade Utflyttade Flyttningsförändr. netto netto Förvaltningsberättelse 13

13 Bostadsmarknad Totalt finns det lägenheter i Eksjö kommun, varav avser bostadsändamål. 57,1 procent av bostadslägenheterna utgörs av småhus, 39,1 i flerbostadshus och 3,8 av specialbostäder. I kommunens bostadsföretag, Eksjöbostäder AB, finns totalt lägenheter, vilket är en minskning jämfört med föregående år. 218 lägenheter har sålts under perioden. Antalet outhyrda lägenheter har under 2014 i genomsnitt uppgått till 3 lägenheter, vilket ger en uthyrningsgrad på 100 procent. Under 2014 har påbörjats eller uppförts 13 lägenheter i enbostadshus, och 14 lägenheter i flerbostadshus. 22 av dessa 27 lägenheter är belägna inom centralorten. Kommunens mål är en bostadsproduktion Nettopendling (inpendling utpendling) män kvinnor män, kvinnor om 50 lägenheter årligen. Nuvarande bostadsproduktion är därmed en bra bit från det aktuella målet För 2015 planerar dock Eksjöbostäder att uppföra 28 flerbostadslägenheter i kvarteret Lunden, samtliga med hyresrätt. Det finns idag lediga tomter för småhusbebyggelse vid bland annat norra delen av Talluddasjön, Prästhagen och Kvarnarp inom centralorten, samt i de flesta övriga orter i kommunen. Arbetsmarknad De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandssjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de flesta anställda. En mycket stor del av kommunens omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverskottet uppgår i snitt till cirka den gångna femårsperioden. Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för den största inpendlingen. Kvinnor som arbetar inom vård och omsorg står för merparten av inpendlingen. Bostadsområdet Talludden 14 Förvaltningsberättelse

14 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Eksjö kommuns resultat för 2014 ger ett överskott med 17,9 mnkr. Överskottet är 0,9 mnkr högre än det budgeterade resultatet på 17,0 mnkr. Fig 1 Årets resultat , mnkr Förvaltningen/sektorerna har bedrivit verksamhet inom sina budgetanslag inklusive budgeterade medel för resultatfond. Verksamheten har kostat netto 819 mnkr, vilket är 3,1 mnkr mindre än budgeterat varav 1 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med tidigare återbetalda AFA-premier. Kostnaden för pensionsavsättningar har överskridit anslagen, till största del beroende på att underlag för förtroendevaldas pensioner införts Skatteintäkterna når inte upp till budgeterad nivå men utfallet i utjämningssystemet väger upp övriga underskott. Från och med 2014 infördes en revidering av det nationella kostnadsutjämningssystemet som innebar större bidrag för Eksjö kommun än vad som prognostiserats i budget. Fig 2 Årets resultat i procent av skatteintäkter och bidrag , mnkr Årets resultat motsvarar 2,1 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är något högre än det resultatmål på 2,0 procent som budgeterades för Årets resultat i mnkr visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen i procent av skatteintäkter och bidrag visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 1,5 procent av skatteintäkter och bidrag. Nettokostnaderna och skatteintäkterna Fig 3 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling procent För att god ekonomisk hushållning ska upprätthållas krävs att utvecklingen av nettokostnaden är i balans med utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag över tiden. Hur denna utveckling sett ut de senaste fem åren illustreras i figur ökade nettokostnaden med 3,0 procent och skatteintäkten med 2,9 procent, vilket är nära balans. Ökningen av nettokostnader och skatteintäkter mellan 2012 och 2013 är hög historiskt sett och beror på att kommunen övertagit verksamheten hemsjukvård från landstinget och också skatteväx- Förvaltningsberättelse 15

15 lat för detta. Under den senaste femårsperioden har skatteintäkterna ökat mer än nettokostnaden, men justeras nettokostnaden för AFA-medlen, blir situationen den omvända, att nettokostnaderna ökat med mer än skatteintäkten. Det är nödvändigt att balansen mellan utvecklingen av kostnader och skatteintäkter fortsätter att vara i balans för att inte riskera framtida minusresultat. Budgetutfall Årets resultat uppgår till 17,9 mnkr vilket är 0,9 mnkr högre än det budgeterade resultatet. Verksamhetens nettokostnad uppvisar ett underskott mot budget med 4,7 mnkr. Orsaken är att kostnaden för pensioner har överskridit anslagen med 8,2 mnkr, till största del beroende på att underlag för förtroendevaldas pensioner införts Förvaltningen/sektorerna redovisar ett överskott med 3,1 mnkr varav 1 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med AFA-medel. Kost och städ samt barn- och ungdomssektorn redovisar ett underskott mot budget, övriga sektorer har positiva budgetavvikelser. Sociala sektorns positiva budgetavvikelse beror delvis på förändrade redovisningsprinciper för statliga bidrag avseende integration och ensamkommande flyktingbarn. För analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisningen sidan 35 och verksamhetsberättelse sidorna Fig 4 Budgetavvikelse Fig 4 Budgetavvikelse -10 4,3-3 3,4-0,7 2,1 Fig 5 Nettoinvesteringar och avskrivningar , mnkr Fig 5 Investeringar och avskrivningar Total avvikelse Verksamheternas avvikelse -2,4 0,9-4,7-7 -7, Nettoinvesteringar 26,4 26,3 12,9 Avskrivningar 23, ,9 14,4 14,4 15, I figur 4 framgår de budgetavvikelser för såväl verksamheternas nettokostnad som det totala resultatet de senaste fem åren. Budgetföljsamheten totalt för resultatet är god, följsamheten för verksamheterna bör öka. Investeringar och avskrivningar Nettoinvesteringarna 2014 har uppgått till 33,9 mnkr, vilket är 7 10 mnkr högre än nivån de senaste åren. Den högre nivån beror på nyttjande av tidigare överförda budgetanslag för sprinkleranläggningar på särskilda boenden, inventarier inom barnoch ungdomssektorn samt investeringar på Campus i12. Beloppsmässigt har de största investeringarna har skett i gator och vägar, nivå har också här legat högre än tidigare år beroende på ny utfart vid Hjältevad och anläggande av ny gång- och cykelväg mellan Hjältevad och Ingatorp. Nettoinvesteringsvolymen under den senaste femårsperioden är i genomsnitt cirka 26,6 mnkr. Avskrivningarna ligger runt mnkr per år. Av figur 5 (ovan) framgår de årliga nettoinvesteringarna och avskrivningarna för åren Förvaltningsberättelse

16 Självfinansiering av investeringar Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har uppfyllts Av figur 6 framgår hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren. Låneskuld Kommunen har inte någon låneskuld sedan Inom koncernen finns dock låneskuld. Fig 6 Självfinansiering av investeringar , mnkr Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr 25, ,4 33,9 39,9 Årets nettoinvesteringar, mnkr 26,4 26,3 23, ,9 Självfinansieringsgrad av investeringar, % 95% 87% 96% 147% 118% Soliditetsutveckling Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas samt på lång sikt uppnå 80 procent. Vid bokslutet 2014 hade soliditeten ökat från 64,4 procent 2013 till 65,1 procent. Pensionsförmåner intjänade före 1998 (477 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om även denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -18,3 procent (-25,2 procent 2013). Figur 7 visar soliditetens utveckling Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgick till 942 mnkr, se figur 8. All upplåning som verkställs i de kommunala bolagen sker medkommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har under året minskat med 5 mnkr. Minskning har skett genom amortering hos Eksjö Energi AB samtidigt som upplåning ökat hos Eksjö Kommunfastigheter. Uppgift om storleken på borgensförbindelser för respektive bolag med mera, se not 19 på sid 39. Fig 7 Soliditetsutveckling , % Fig 7 Soliditetsutveckling ,6 70, ,4 64,4 65,1 64, ,4-23,4-18,3-27,4-25,2-40 Fig 8 Borgensåtagande 8 Borgensåtagande Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2014 har inga förluster på grund av borgen förekommit. Förvaltningsberättelse 17

17 Pensionsåtagande och pensionskostnader Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 477 mnkr. Denna post ingår inte i balansräkningen utan redovisas inom linjen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 15 mnkr. Ansvarsförbindelsen har under året minskat med 16 mnkr. Pensionsförpliktelsen som redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen avser nuvarande och före detta kommunanställdas intjänade pensionsrätt före Avsättning i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden till den del som inte betalas ut som individuell del. Fig 9 Pensionskostnader, mnkr Löpande pensionsutbetalningar 17,3 18,3 19,7 20,5 20,9 Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 25,6 26,2 27,8 31,1 29,8 Förmånsbestämd ålderspension (försäkringspremie) 5,2 4,6 5,9 4,7 5,0 48,1 49,1 53,4 56,3 55,7-0,6 I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2014 till 55,7 mnkr, en minskning med 0,6 mnkr från föregående år. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. I figur 10 beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2014 års förutsättningar. Kommunens ekonomiska utveckling Årets resultat motsvarar drygt det budgeterade resultatet på 2 procent av skatteintäkter och bidrag. Positivt är att kommunen uppnår ett resultat på 2 procent av skatteintäkter och bidrag utan obudgeterade större tillskott, såsom särskilt konjunkturstöd eller återbetalda AFA-premier. Sektorerna/förvaltningen utför verksamheten 2014 i princip inom sina budgetramar, underskottet är -283 tkr på en budget om 819 mnkr, avvikelsen är mindre än 0,05 procent. Räknas sedan medel för resultatfondsanvändning in är sektorernas avvikelse positiv, +3,1 mnkr. Det är positivt att både kommunens budgeterade resultat på 2,0 procent uppnås samtidigt som sektorernas verksamhet ryms inom budgeterade ramar. Fig 10 Känslighetsanalys Löneökning med 1 % 7,5 mnkr Prisökning varor och tjänster 1 % 2,8 mnkr 10 heltidstjänster ( kr/mån) 3,6 mnkr Förändrad utdebitering 10 öre 3,3 mnkr Förändrad befolkning 100 personer 4,7 mnkr För en god ekonomisk utveckling i kommunen krävs att ekonomiska ramar och ambitionsnivå i verksamheten fortsätter att vara i balans. Tillväxten i Sverige och befolkningsutvecklingen i Eksjö påverkar skatteunderlaget för kommunen framåt. Även om många parameterar är osäkra när det gäller tillväxten i Sverige finns positiva tendenser när det gäller produktion och orderingång ökade befolkningen för fjärde året i rad, vilket är positivt för såväl kommunens utveckling totalt som skatteintäkternas utveckling. 18 Förvaltningsberättelse

18 Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunens övergripande verksamhetsuppföljning har sedan flera år tillbaka skett med metoden balanserad styrning. De övergripande målen finns redovisade i kommunens vision 2020 och i de olika fullmäktigeprogrammen. I samband med att budgetdirektiv upprättas, görs en prioritering av de viktigaste målen för planperioden. Kommunstyrelsens styrkort fokuserar på fyra verksamhets-/affärsområden, nämligen: attraktivitet utveckling och omsorg om barn och unga utveckling och omsorg om vuxna hållbar utveckling Varje verksamhetsområde följs upp utifrån fyra olika perspektiv. Brukarperspektivet fokuserar främst på kundnyttan. Processperspektivet tar sikte på att ha rationella och effektiva arbetsmetoder och processer. Medarbetarperspektivet lyfter fram kompetensförsörjning, rekrytering, värdegrund, ledarskap och medarbetarskap med mera. Resursperspektivet beskriver hur väl kommunen använder ekonomiska och andra resurser. Styrkortet har därmed två övergripande dimensioner, den ena dimensionen beskriver hur väl den kommunala verksamheten svarar mot respektive verksamhets-/ affärsområde. Den andra dimensionen beskriver hur väl den kommunala verksamheten fungerar utifrån ovan angivna perspektiv. Måluppfyllelsen redovisas i spridningsdiagram i form av en femgradig skala, där värdet fem avser full måluppfyllelse. Styrkortet är gemensamt för hela förvaltningen och ägs av kommunstyrelsen. Om utfallet avviker väsentlig i förhållande till målet ska handlingsplaner sättas in. I samband med den nya mandatperioden har kommunfullmäktige beslutat att tillsätta fyra nämnder, tillväxt-och utvecklingsnämnd, samhällsbyggnadsnämnd, barn- och ungdomsnämnd. Dessa nämnder kommer under 2015 att upprätta nämndspecifika styrkort som ett komplement till kommunstyrelsens styrkort. Resultat av den övergripande verksamhetsuppföljningen På följande sidor redovisas måluppfyllelsen i spridningsdiagram för respektive verksamhetsområde. Måluppfyllelsen i förhållande till de fyra olika perspektiven finns redovisade i bilaga 2. Övergripande verksamhetsuppföljning 19

19 Uppföljning av verksamhetsområdet attraktivitet Verksamhetsområdet attraktivitet innehåller sex specifika mål för brukar- och processperspektiven och sex kommungemensamma mål för medarbetaroch resursperspektiven. Flera av målen inom verksamhetsområdet attraktivitet uppnås eller nästan uppnås. Den totala måluppfyllelsen uppgår till 78,7 procent (betyg 3,9 av 5 möjliga). Utfallet är en liten förbättring jämfört med året innan. I Svenskt Näringslivs senaste näringslivsranking maj 2014 placerade sig Eksjö kommun på 63:e plats av landets kommuner. Resultatet var en liten försämring med 10 platser men placerar ändå Eksjö kommun i den övre kvartilen. Målet är därmed uppfyllt. Förståelsen för ekonomiska samband och förtroende för de ekonomiska styrprinciperna har sjunkit och uppgår betyget två på den femgradiga skalan. Frisktalen och sjukfrånvaron ligger i princip på samma nivå som året innan. Ramavtalstroheten är hög, liksom att hålla budgeten i balans. Förbättringsområdet gäller främst produktionen av bostäder att och öka frisktalen. Attraktivitet Attraktivitet Ramavtals trohet Mångfald och kvalitativ fritid.. 5 Budgetavvikelse Attraktiv boendemiljö Näringslivsutveckling Förtroende för ek styrprocesser Förståelse för Förståelse för ekonomiska samband Sysselsättning i besöksnäring Årliga besök på turistbyrån Ledarskap Interaktiva tjänster Sjukfrånvaro Bemötande och värdskap Frisktal Nöjd Medarbetare 20 Övergripande verksamhetsuppföljning

20 Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg av barn och unga Inom verksamhetsområdet har sju specifika mål och sex generella mål mätts. Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet utveckling och omsorg av barn och unga, uppgår till 70,7 procent (3,5 av 5 möjliga). Måluppfyllelsen är något bättre än jämfört med årsredovisningen Kunskapsmålen inom skolan uppnås inte och resultatet har jämfört med 2013 försämrats ytterligare från 73,6 procent till 69,1 procent. För riket gäller att 77,4 procent uppnådde minst godkänt alla ämnen. Målsättningen om att 100 procent av eleverna ska uppnå godkänt i alla ämnen samt uppnå minst godkänt resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 uppnås därmed inte. Lusten att lära och finna skolarbetet intressant har ökat även om skillnaderna är stora mellan årskurserna. I åk 5 anger 72 procent (tidigare 73,5 procent) av eleverna att de känner lust att lära, medan 28 procent (tidigare 20,7 procent) anger det i årskurs 8. Även om lusten att lära och finna skolarbetet är intressant är lågt i årskurs 8, har det ändå ökat mellan mätningarna. Utvecklingen av vårddygn på institutioner för unga är alltjämt hög. Under 2014 har vårddygn på institutioner ianspråktagits. Motsvarande uppgift för 2013 var dock högre med vårddygn. Snabb återkoppling kring öppenvårdsinsatserna har förbättrats ytterligare och uppgår 2014 till 99 procent. Den totala sjukfrånvaron och frisktalen inom verksamhetsområdet har förbättrats något jämfört med året innan. Ramaavtalstroheten har förbättrats väsentligt och uppgår vid senaste mätningen till 96 procent av den totala måluppfyllelsen. Verksamhetsområdet klarade även budgetmålet för Förbättringsområdena gäller främst kunskapsmålen, lusten att lära, och minska antalet vårddygn på institutioner. Barn och unga Utveckling och omsorg om barn och unga Budgetavvikelse Ramavtals trohet Förtroende för ek styrprocesser Förståelse för Förståelse för ekonomiska samband Kunskapsmål Meritvärde åk 9 Uppväxt och vård i trygg miljö och invand miljö Ungdomens delaktighet och ansvar ansvar 100% lust att lära Ledarskap Brett Kultur och Fritidsutbud Sjukfrånvaro Frisktal Snabb återkoppling kring öppenvårdsinsater Nöjd Medarbetare Övergripande verksamhetsuppföljning 21

21 Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg om vuxna Inom verksamhetsområdet har 11 specifika mål och sex generella mål mätts. Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet utveckling och omsorg om vuxna uppgår till 67,8 procent (3,4 av 5 möjliga), vilket är liten förbättring jämfört med året innan. Rättsäkerheten är alltjämt god även om den gått ner något. Antalet överklaganden är få och uppgick under den aktuella perioden till 16 överklaganden och kommunen har fått rätt i 13 fall i högre instans. Målet om att samtliga som är yngre än 29 år och som söker bistånd ska erbjudas coachsamtal på HIA för arbetsmarknadsprövning efter första besöket, har försämrats något från tidigare 62 procent till 44 procent måluppfyllelse. Målen om tillgången till äldreomsorg har bedömts svårt att kvalitetssäkra på ett tillförlitligt varför just detta mål ej mätts denna gång. Socialnämnden kommer att utarbeta ett mer relevant mål i samband med upprättandet av nämndstyrkort. Tillgången till särskild boende har förbättrats väsentligt. Idag är väntetiden från beslut till erbjudande om plats 2,3 månader jämfört med 3,3 månader året innan. Målsättningen är max 3 månaders väntetid. Målet om högst vårddygn per år på institution inom psykiatri och vuxna kunna inte nås under Antalet uppgick till vårddygn. Frisktalen ligger fortfarande på låg nivå 57 procent (mål 75 procent). Även den totala sjukfrånvaron har försämrats jämfört med föregående mätning och uppgår idag till 5,6 procent jämfört med tidigare 4,9 procent. Vård och omsorg om vuxna Utveckling och omsorg om vuxna Trygghet i proffesionell bemötande 5 Arbetsmarknadsprövning för ungdomar Budgetavvikelse som söker ek bistånd Ramavtals trohet 4 Lättillgänglig info om äldreomsorg Förtroende för ek styrprocesser Förståelse för Förståelse för ekonomiska samband Ledarskap Brukarnöjdhet Individuella planer i omsorg Tillgång efter behov Sjukfrånvaro Tillgång till särskilt boende Frisktal Nöjd Medarbetare Institutionsvård Alternativa utförare Andrahandskontrakt 22 Övergripande verksamhetsuppföljning

22 Uppföljning av verksamhetsområdet fysisk hållbar utveckling Inom verksamhetsområdet mäts sex specifika mål och sex generella mål. Det finns en god måluppfyllelse i de flesta perspektiv inom det aktuella verksamhetsområdet. Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet uppgår till 80 procent (4,0 av 5 möjliga). Samtliga specifika mål mäts på helårsbasis. Planberedskapen för olika ändamål (bostäder och verksamheter) är mycket god. Även bygglovsprocessen får högt betyg. Kommunikationer har under 2014 inneburit att persontåget mellan Eksjö och Mariannelund har lagts ner under men ersatts av buss, så att det totala turutbudet inte försämrats utan utökats i vissa relationer. Målen inom energieffektiviseringen är inte uppnådda. Detta gäller i synnerhet målet om att begränsa utsläppen av koldioxid från kommunens egna tjänsteresor. Frisktalen liksom den totala sjukskrivningen har försämrats något jämfört med året innan. Förståelsen för ekonomiska samband är högre (99 procent) än jämfört med tidigare år (92 procent), liksom förtroendet för det för ekonomiska styrprinciper (93 procent 2014, 70 procent 2013) Även ramavtalstroheten har förbättrats väsentligt. Fysisk hållbar utveckling Fysisk hållbar utveckling Ramavtals trohet Budgetavvikelse Planberedskap lght Planberedskap industrimark Energieffektivisering, alltenativa bränslen för fordonsparken (koncernen) Förtroende för ek styrprocesser Förtroende Förståelse för ekonomiska samband Minskning av koldioxidutsläpp Minskad miljöbelastning Ledarskap Kommunikationer Sjukfrånvaro Bygglovsbeslut Frisktal Nöjd Medarbetare Övergripande verksamhetsuppföljning 23

23 Total lägesbild av samtliga perspektiv Den totala måluppfyllelsen för samtliga perspektiv kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För det första halvåret 2014 uppgår den samlade måluppfyllelsen till 15,4 eller 76,9 procent, vilket är en liten förbättring med 2013, då måluppfyllelsen uppgick till 75 procent. Störst är måluppfyllelsen finns inom perspektiven medarbetare och resurser. Jämfört med föregående mätning har process- och brukarperspektiven försämrats något. Perspektiv Utfall Utfall Brukare 3,5 av 5 3,6 av 5 Process 3,4 av 5 3,8 av 5 Medarbetare 4,3 av 5 4,5 av 5 Resurs 4,3 av 5 3,5 av 5 Perspektiv Perspektiv Brukare 3,5 (3,6) Resurs 3,8 4,3 (3,3) (3,5) 0 Process 3,4 (3,8) (3,5) Medarbetare 4,3 (4,5) Uppgifterna inom parentes= utfallet i årsredovisningen Övergripande verksamhetsuppföljning

24 Total lägesbild av samtliga verksamhetsområden Den totala måluppfyllelsen för samtliga verksamhetsområden kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För år 2014 är den samlade måluppfyllelsen 74,3 procent, vilket är en liten förbättring jämfört med 2013 då måluppfyllelsen uppgick till 71 procent. Störst är måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet hållbar utveckling som dessutom ökat något. Förändringarna framgår av tabellen. Perspektiv Utfall Utfall Attraktivitet 3,9 av 5 4,0 av 5 Omsorg och utveckling av barn och unga 3,5 av 5 3,4 av 5 Omsorg och utveckling av vuxna 3,4 av 5 3,4 av 5 Hållbar utveckling 4,0 av 5 3,8 av 5 Verksamhetsområden Verksamhetsområden Attraktivitet 5 3,9 (3,8) (4,0) Utveckling och omsorg om vuxna 3,43,3 (3,4) (3,3) 0 Utveckling och omsorg om barn och unga 3,5 (3,4) 3,3 (3,2) Fysisk hållbar utveckling 4,0 (3,8) 3,9 (3,7) Uppgifterna inom parantes =Utfallet i årdredovisningen 2013 Uppgifterna inom parentes= utfallet i årsredovisningen 2013 Övergripande verksamhetsuppföljning 25

25 Fem år i sammandrag Antal invånare Utdebitering 31,57 31,57 31,57 33,07 33,47 - därav kommunen 21,90 21,90 21,90 22,41 22,26 Årets resultat mnkr, kommunen 12,3 6,9 7,0 18,5 17,9 Årets resultat mnkr, koncernen 30,5 7,9 26,6 26,3 74,0 Nettoinvesteringar mnkr, kommunen 26,4 26,3 23,4 23,0 33,9 Skattefinansieringsgrad av nettoinvest % 95,2 87,6 96,0 147,5 117,7 Verksamhetens nettokostnad mnkr 2) 759,7 767,9 778,1 814,7 839,5 Avvikelse sektorernas driftbudget mnkr 3) -10,5-7,4-29,4-26,5-0,4 Nettokostnader inkl finansnetto/ skatteintäkter + kommunal utjämning % 98,4 99,1 99,1 97,8 97,9 Balansräkning Omsättningstillgångar mnkr, kommunen 107,9 89,2 163,3 161,3 169,9 - per invånare kr Omsättningstillgångar mnkr, koncernen 184,2 164,6 237,1 240,0 339,5 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, kommunen 375,5 380,6 384,0 388,8 401,7 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, koncernen 1 345, , , ,1 1469,3 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr kommunen 152,2 129,3 199,7 183,7 181,4 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr koncernen 262,3 270,6 349,6 319,9 305,4 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr kommunen 1) 9,0 10,8 11,8 11,9 17,8 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr koncernen 1) 873,6 914,6 891,8 951,7 970,2 - per invånare kr Eget kapital mnkr kommunen 322,1 328,9 335,9 354,4 372,4 - per invånare kr Eget kapital mnkr koncernen 393,8 401,6 428,2 454,5 533,2 - per invånare kr Soliditet % kommunen 66,6 70,1 61,4 64,4 65,1 Soliditet % koncernen 25,7 26,0 25,6 26,4 29,5 Inklusive hela pensionsåtagandet % kommunen -19,4-27,4-23,4-25,2-18,3 1) inkl avsättningar 2) 2012 och 2013 ingår återbet AFA-premier 3) Avsatt för resultatfondsdisp 3,5 mnkr ingår inte 26 Förvaltningsberättelse

26 Varifrån kommer kommunens pengar? Finansiella intäkter 0,7% Kommunal utjämning 13,3% Försäljning varor och tjänster 6,6% Taxor o avgifter 3,0% Verksamhetsbidrag inkl 14,0% AFA 14,0% Hyresintäkter 1,5% Skatteintäkter 61,0% Hur används pengarna? Fastighetskostnader 8,9% Övriga varor och tjänster 11,9% Utbetalade bidrag 4,1% Köp av huvudverksamhet* 6,8% *Med huvudverksamhet avses sådan verksamhet som kommunen har direkt ansvar för - till exempel skola, vård, omsorg samt gator och vägar Personalkostnader 68,2% Förvaltningsberättelse 27

27 Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen är en del av kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika personalnyckeltal redovisas och är ett faktaunderlag för analyser och olika personalstrategiska bedömningar. Korta fakta följande fakta är hämtad ur Eksjö kommuns personalekonomiska redovisning. Den 31 december hade kommunen tillsvidareanställda personer. Av kommunens anställda är 84,2 procent kvinnor och 15,8 procent män. 49,9 procent av kommunens anställda arbetar inom sociala sektorn. 59,6 procent är heltidsanställda av kvinnorna 55,8 procent och av männen 79,8 procent. Den genomsnittliga heltidslönen i kommunen är kr för kvinnor kr och kr för män. Den genomsnittliga åldern i kommunen är 47 år. Den totala sjukfrånvaron har ökat från 4,97 procent till 5,11 procent. Både långtidssjukskrivningar och korttidssjukskrivningar har ökat i omfattning. Antal anställda Eksjö kommun hade den 31 december tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 13 personer och 17,7 årsarbetare sedan föregående år. Förutom antalet anställda så sysselsätter Eksjö kommun ytterligare 119 personer via tidsbegränsade anställningar och intermittentanställda motsvarande 77 årsarbetare. Tidsbegränsade- och intermittentanställda har mellan 2013 och 2014 ökat med motsvarande 30 årsarbetare. Den totala ökningen av antal medarbetare under 2014 kan därför beskrivas som 43 personer. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter att öka och är nu 90,9 procent. Tabellen nedan visar antal tillsvidareanställda/årsarbetare, samt genomsnittlig sysselsättningsgrad per sektor. Utöver de tillsvidareanställda finns cirka 176 månadsavlönade visstidsanställda, samt 51 deltidsanställda brandmän som har en annan huvudarbetsgivare. Sysselsättningsgrad Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom olika intervaller har förändrats såtillvida att allt fler Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor Kvinnor Män Totalt Årsarbetare Ssgr % Sektor (eller motsvarande) Kommunledningskontoret ,4 93,0 92,5 93,0 Samhällsbyggnadssektorn ,5 71,4 92,1 91,5 Barn- och ungdomssektorn ,5 498,1 93,6 94,0 Sociala sektorn ,9 712,2 88,5 88,9 Internservice ,2 80,8 86,7 85,1 Totalt , ,6 90,6 90,9 Heltid och deltid, fördelningen kvinnor/män och alla anställda % Kvinnor Män Totalt Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid < -74% % < -74% % < -74% % ,6 8,9 34,4 35,3 55,9 55,8 5,1 4,8 18,0 15,4 76,8 79,8 8,8 8,2 31,8 32,2 59,3 59,6 28 Förvaltningsberättelse

28 anställda har en högre sysselsättningsgrad. Sammanlagt 91,6 procent har nu en sysselsättningsgrad på 75 procent eller mer. Ytterligare ökning har alltså redovisats sedan förra årets siffra på 91,1 procent vilket är glädjande. Övertid och mertid Tabellen till höger visar den redovisade mertid/övertid för samtliga tim- och månadsavlönade, det vill säga även för tillfälligt anställda och vikarier. Uttag har minskat med timmar mertid och 589 timmar övertid i kommunen, och det är de stora sektorerna som minskar medan de mindre ökar. En förklaring till detta kan vara ett ökat uttag av timvikarier. Rekryterings- och bemanningsenhet Tabellen på föregående sida (längst ner) visar fördelningen mellan heltid och deltid. Övertid och mertid 2013 och 2014 (timmar) Sektor (eller motsvarande) Mertid (tim) Övertid (tim) Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Internservice Summa övertid/mertid har bemanningsekonomi varit under stort fokus som en effekt av kommunstyrelsens uppdrag från 2013 att redovisa hur bemanning kan organiseras med målsättning att: skapa kontinuitet för äldre och barn, säkerställa framtida rekrytering, ge möjlighet för personal att leva på sin lön, samt vara effektiv och flexibel. Utskottsbeslut 2014 Sociala utskottet fattade i april ett beslut om att bland annat halvera antalet timmar som köps från bemanningsenheten till förmån för egen tillsvidareanställd personal. En liknande avsiktsförklaring gjordes av barn- och ungdomsutskottet innan sommaren. Utvecklingen under 2014 har däremot gått i en annan riktning. Beställningarna av timvikarier från bemanningsenheten har ökat på totalen från (79,8 ÅA) till (82,5 ÅA) timmar, vilket är en ökning med timmar eller 2,7 årsarbetare. Beställda timmar per sektor Utvecklingen under 2014 har däremot gått i en annan riktning. Beställningarna av timvikarier från bemanningsenheten har ökat på totalen från (79,8 ÅA) 2013 till (82, ÅA) timmar, vilket är en ökning med timmar eller 2,7 årsarbetare. Sociala Beställda timmar sektorn SOC , Barn- BUS och ungdomssektorn Kost KLK Kommunledningskontoret Totalsumma Totalt Ökningen återfinns inom sociala sektorns boenden som har 130 ökat 973 med timmar 341och numera är den största användaren av bemanningsenhetens tjänster. Största minskning har gjorts vid hemtjänsten som 2014 minskade sina köp med timmar, samt barnomsorgen som har minskat med timmar. Övriga verksamheter har varit oförändrade. Beställda Grafen nedan beskriver timmar utvecklingen för kommunen för totalt Eksjö kommun totalt. Ökningen återfinns inom sociala sektorns boenden som har ökat med timmar och numera är den största användaren av bemanningsenhetens tjänster. Största minskning har gjorts vid hemtjänsten som 2014 minskade sina köp med timmar, samt barnomsorgen som har minskat med timmar. Övriga verksamheter har varit oförändrade. Grafen till höger beskriver utvecklingen för Eksjö kommun totalt. Förvaltningsberättelse Det är främst under första kvartalet 2014 som beställningarna har varit högre än föregående år, resterande del av 2014 har beställningarna legat i nivå med Under 2014 tillsattes 93,3 procent av beställda timmar, en försämring från 2013 då tillsättningsgraden låg på 94,2 procent. Tillsättningsgraden är fortfarande på en acceptabel 29 nivå (19 timmar av 20 tillsätts), men då beställningarna ökar blir avslagen i absoluta tal ett stort problem för verksamheterna. Det finns bara ett sätt att lösa problemet och det är genom en ökad anställning i verksamheterna i enlighet med fattade politiska beslut. Huvudsaklig avnämare Nyanställda 2014 Aktiva vikarier Sociala sektor