Godkänt av kommunfullmäktige , 73

Transkript

1 Godkänt av kommunfullmäktige , 73 Eksjö kommuns årsredovisning 2016

2

3 Innehåll Organisationsschema politiskt och förvaltningen... 4 Inledning... 5 Koncernen Sammanställd redovisning... 6 Koncernresultaträkning... 7 Koncernkassaflödesanalys... 8 Koncernbalansräkning... 9 Nothänvisningar, koncernen Kommunen Omvärld och framtid...13 Ekonomisk översikt och analys...15 Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål...19 Fem år i sammandrag...26 Varifrån kommer kommunens pengar?...27 Hur används pengarna?...27 Personalekonomisk redovisning...28 Driftredovisning...36 Investeringsredovisning och resultatbudget...37 Resultaträkning och kassaflödesanalys...38 Balansräkning...39 Nothänvisningar...40 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar...45 Vart gick kommunens pengar?...47 Politik...48 Politisk organisation...48 Förvaltningen Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Tillväxt- och utvecklingssektorn...81 Överförmyndarnämnden...90 Eksjö kommuns revisorer...91 Bolagen Eksjö Stadshus AB...92 AB Eksjö Industribyggnader...93 Eksjö Energi AB...94 Eksjöbostäder AB...95 Eksjö Kommunfastigheter AB...96 Byggnadsfirma Stridh & Son AB...97 eksjo.nu ab...98 Höglandets kommunalförbund Bilaga 1 Styrkort 2016 Bilaga 2 Diagram över respektive perspektiv Revisionsberättelse Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret. Fotografer, omslagsbilder: Marcus Åberg, Karin Nordin samt bilder från Mostphotos Övriga bilder: Johan Lindqvist, Lars-Erik Spaak, Niclas Moberg, Lucia Botero, Linus Talltjärn, Anette Stendahl samt ytterligare personal vid kommunen Produktion: Ekonomiavdelningen, kommunikationsavdelningen april 2017

4 Organisationen - politisk och förvaltningen Politiska organisationen Kommunfullmäktige Valnämnd Kommunrevision Ledningsutskott Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Tillväxt- och utvecklingsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Socialnämnd Förvaltningsorganisationen Kommundirektör Kommunledningskontoret - Ekonomi- och upphandlingsavdelningen - Kansliavdelningen - Kommunikationsavdelningen - Personalavdelningen - Räddningstjänsten - Överförmyndarnämndens kansli Tillväxt- och utvecklingssektorn Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn 4

5 Ett gott lagarbete ger resultat Eksjö kommun bedriver en omfattande verksamhet som har stor betydelse för invånarna i kommunen. Verksamheten bedrivs både i egen regi, via de kommunala bolagen, via utvecklingsprojekt med olika samarbetspartners och privata aktörer. Trots en omfattande verksamhet finns en god samverkan som ger oss större förståelse för våra förutsättningar och utmaningar, men också våra möjligheter. Årets resultat visar på ett överskott på 4,1 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är högre än resultatmålet som budgeterades på 1,7 procent. Statliga bidrag för ökat flyktingmottagande och stimulans för ökat bostadsbyggande har gett positiva tillskott och hjälpt upp resultatet. Dessa bidrag är dock av engångskaraktär som vi inte kan räkna med i framtiden. För sjätte året i rad växte Eksjö kommuns folkmängd och uppgick på förra årets sista dag till invånare, vilket är 339 fler invånare jämfört med föregående årsskifte. Ökningen beror främst på ökad inflyttning från utlandet. Att Eksjö kommun befolkas av människor från olika delar av världen berikar oss ur många olika aspekter. Den ökande befolkningen innebär också stora möjligheter till förbättrad personalförsörjning inom både privat och offentlig verksamhet. Vi måste dock bli bättre på att tillvarata de nyanländas kompetenser och erfarenheter. Under 2016 har vi ur många perspektiv sett en positiv utveckling i Eksjö kommun. I september invigdes förskolorna på Galaxen av astronauten Christer Fuglesang, en del i utvecklingsplanen för Storegårdsområdet i Eksjö som planeras fortgå fram till I projektet ingår också om- och tillbyggnad av Prästängsskolan. Vi har även fått se nya evenemang och besöksmål börja ta form, bland annat Filmbyn Småland i Mariannelund som slår upp portarna i juni i år. De kommunala bolagen fortsätter att satsa. Då tillgången på bostäder i kommunen, och främst i Eksjö tätort, är mycket begränsad har Eksjöbostäder påbörjat etapp två i bostadsområdet Lunden. Etappen kommer att bidra med 49 nya lägenheter. Utifrån ett ökat behov har bolaget också börjat planera för ett nytt trygghetsboende i centrala Eksjö. Vid Eksjö Energi har satsningar gjorts på utbyggnad av både VA- och fibernätet. Man har också behövt fokusera på de historiskt låga grundvattennivåerna och arbeta för att trygga vattenförsörjningen i våra tätorter. I detta arbete ingår bland annat att hitta en ny vattentäkt. Som ett komplement till detta arbete infördes den 1 december 2016 ett förbud att använda kommunalt vatten till andra ändamål än dricks-, hygien-, och processvatten. De större offentliga organisationerna i kommunen genomgår betydande förändringar. Regeringen har under 2017 återinfört skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt, och på Eksjö garnison är man redo att åter ta emot värnpliktiga. Region Jönköpings läns arbete med den helt nya huskroppen som ska byggas på Höglandssjukhuset i Eksjö fortlöper. Vid regionen bedrivs också ett större utvecklingsarbete av vården som ställer krav på ökad samverkan och förståelse för våra respektive verksamheter och uppdrag. Vi möter utmaningar i våra verksamheter som vi fortsatt måste ha ett stort fokus på. Sociala sektorn möter brukare med större vårdbehov i det egna hemmet vilket ställer högre krav på verksamheten. I närtid finns behov av gruppbostäder och utbyggnad av förskolor och skolor. Bristen på bostäder är stor och ett ökat bostadsbyggande är prioriterat, likväl som satsningar på utbyggd infrastruktur. För att kunna uppnå ökad struktur och tydlighet i Eksjö kommuns kommunikationsarbete, och en tydligare igenkänning av både Eksjö kommun som organisation och som plats, togs under 2016 en varumärkesplattform fram. Rekryteringen av nya medarbetare är ytterligare ett prioriterat fokusområde för oss framöver, och i detta arbete behöver vi tydliggöra Eksjö kommun som en attraktiv arbetsgivare. Platsvarumärket och dess riktlinjer ska kunna användas av alla aktörer på platsen i syfte att stärka både sig själva och platsen Eksjö, oavsett om det handlar om att locka turister, kunder, invånare, medarbetare eller etableringar. Ett arbete som hänger ihop med det engagemang och aktiva samverkan som finns mellan kommun, näringsliv, föreningsliv och andra aktörer, och som bidrar till kommunens utveckling. Bästa utvecklingen når vi genom ett gott lagarbete. Även om vi möter utmaningar går utvecklingen framåt i Eksjö kommun. Tillsammans måste vi fortsätta att arbeta för en ännu attraktivare kommun att bo, verka och leva i. Annelie Hägg, kommunstyrelsens ordförande 5

6 Sammanställd redovisning Kommunkoncernen Koncernens resultat före skatt, vinst 62,8 mnkr. Koncernens investeringar uppgår till 213 mnkr och försäljningar av anläggningstillgångar till 12 mnkr. Koncernstruktur Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö Kommunfastigheter AB, AB Eksjö Industribyggnader och AB Byggnadsfirma Stridh och son AB. I bolagskoncernen ingår de delägda bolagen Eksjö Fordonsutbildning AB som ägs till 40 procent och ITolv AB som ägs till 35 procent av Eksjö Stadshus AB. Eksjö Skruven AB ägs till 40 procent av AB Eksjö Industribyggnader. I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo.nu som ägs till 50 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent. Starkt resultat 2016 Koncernen Eksjö kommun redovisar ett starkt resultat 2016 på 62,8 mnkr. Kommunens del i årets resultat uppgick till 39,1 mnkr (20,2 mnkr) medan bolagen svarade för 23,7 mnkr (14,5 mnkr). Omsättning Den totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryck i verksamhetens intäkter inkl skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till mnkr vilket är en ökning med 43 mnkr. En stor del av ökningen beror på ökade statsbidrag i kommunen för flyktingmottagande. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Eksjö Stadshus AB Eksjö Energi AB - Eksjö Elnät AB - Eksjö Elit AB AB Eksjö Industribyggnader Byggnadsfirma Stridh och Son AB Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB Delägare i : Eksjö Fordonsutbildning AB Itolv AB Delägare i: eksjö.nu 6

7 Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto har förbättrats med 9,5 mnkr under året. De finansiella kostnaderna har ökat med 0,4 mnkr och uppgick till 24,2 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgick till 2,6 procent (2,6 procent 2015). Investeringar Den samlade investeringsvolymen uppgick till 213 mnkr (148 mnkr). Bolagskoncernen investerade 157 mnkr och kommunen 56 mnkr. Tillgångar och skulder Koncernens anläggningstillgångar uppgår till mnkr (1 520 tkr), en ökning med 150 mnkr. Omsättningstillgångarna har minskat med 28 mnkr till 326 mnkr. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 898 mnkr (902 mnkr), vilket är en minskning med 4 mnkr. Hela skulden ligger hos bolagen. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgår till 33,7 procent (30,7 procent). Målet för kommunkoncernen är att årligen stärka soliditeten och på lång sikt uppnå 40 procent. Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 64,0 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB är 17,5 procent. Koncernresultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen (Noter avser koncernen) Not Intäkter 1 392,2 311,6 665,8 692,8 Kostnader , , , ,8 Återbetalda AFA-premier 0,0 8,0 Avskrivningar 3-16,9-17,0-88,3-84,7 Verksamhetens nettokostnader -930,1-874,1-875,5-830,7 Skatteintäkter 4 749,3 711,3 749,3 711,3 Kommunala utjämningbidrag 5 208,3 176,5 208,3 176,5 Finansiella intäkter 6 12,0 6,7 11,5 1,5 Finansiella kostnader 7-0,4-0,1-24,2-23,8 Resultat efter finansiella poster 39,1 20,2 69,3 34,7 Skattekostnader 8 0,0 0,0-6,5-4,1 Årets resultat 9 39,1 20,2 62,8 30,7 7

8 Kassaflödesanalys koncernen (mnkr) Koncernen Koncernen Den löpande verksamheten Årets resultat 62,8 30,7 Avskrivning och nedskrivning 88,3 84,7 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Kostnadsförd avsättning - pensioner 0,9 1,0 Kostnadsförd avsättning - skatter 9,2 3,8 Övriga poster 1,8 15,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 163,0 135,1 Ökning (-) minskning (+) förråd -3,3-0,9 Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -49,9-14,9 Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder 17,3 28,7 Medel från den löpande verksamheten -35,9 12,9 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -193,0-129,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 12,3 22,7 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -19,7-18,6 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -200,4-124,9 Finansieringsverksamheten Upptagning av lån/avbetalning lån, netto -4,5-24,8 Ökning (-) minskning (+) av långfristiga fordringar -3,6 0,3 Medel från finansieringsverksamheten -8,1-24,5 Årets kassaflöde -81,4-1,4 Likvida medel vid årets början 172,6 174,1 Likvida medel vid årets slut 91,2 172,6 8

9 Koncernbalansräkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Tillgångar Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill 0,0 0,0 2,6 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar ,6 221, , ,5 Maskiner och inventarier 11 59,4 53,7 102,9 91,2 Pågående anläggningar 12 0,0 6,2 43,0 34,1 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter 13 71,2 33,5 39,1 34,3 Långfristiga fordringar ,5 107,7 7,1 3,5 Summa anläggningstillgångar 495,8 422, , ,4 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 6,1 1,9 8,5 5,2 Kortfristiga fordringar ,3 118,8 226,5 176,6 Kassa och bank 27,7 91,6 91,2 172,6 Summa omsättningstillgångar 196,1 212,3 326,1 354,3 Summa tillgångar 691,9 634, , ,8 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 16 Ingående eget kapital 403,6 383,3 574,8 544,2 Årets resultat 39,1 20,2 62,8 30,7 Summa eget kapital 442,6 403,6 637,6 574,8 Avsättningar 17 20,5 19,5 75,1 63,2 Skulder Långfristiga skulder 18 0,0 0,0 897,6 902,1 Kortfristiga skulder ,7 211,5 351,9 334,6 Summa skulder 228,7 211, , ,7 Summa eget kapital och skulder 691,9 634, , ,7 Panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Pensionsförpliktelser Ställda säkerheter

10 Nothänvisningar koncernen (mnkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt redovisningen 665,8 692,8 varav: Energi, vatten och miljö 210,8 198,8 Fastighetsförvaltning 121,9 138,6 Vård och omsorg (exkl hyra särskilt boende) 6,4 6,5 Barnomsorgsavgifter 11,3 10,7 Driftbidrag från staten 171,6 87,9 Ersättning från Försäkringskassan (intäkter LASS*) 90,3 87,7 Övrigt 53,5 162,6 Summa 665,8 692,8 * LASS = Lagen om assistensersättning, betalas ut av försäkringskassan till assistansutföraren. Intäkten för de 20 första timmarna per vecka ska betalas tillbaka, vilket genererar en kostnad som ingår i not 2. Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt redovisning 1 453, ,8 Not 3 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar 69,0 65,1 Maskiner och inventarier 17,9 19,6 Goodwill 1,4 Summa 88,3 84,7 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt 749,4 708,0 Slutavräkning* -2,8-0,6 Mellankommunal utjämning 2,6 3,8 Summa 749,3 711,3 * Avräkningsbelopp per invånare SKL 13:72 Slutavräkning föregående år (korrigering) 85,0-70,0 Preliminär avräkning innevarande år 206,0 43,0 Not 5 Generella statsbidrag Utjämningsbidrag inkomstutjämning 141,2 137,1 Utjämningsbidrag kostnadsutjämning -4,8-0,2 LSS utjämningsbidrag/avgift 5,8 4,8 Regleringsbidrag -0,6-0,6 Strukturbidrag 0,0 1,7 Kommunal fastighetsavgift 30,8 30 Övriga generella bidrag från staten 35,8 3,7 Summa 208,3 176,5 Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 0,2 0,5 Ränta revers Eksjö Kommunfastigheter 2,7 0,0 Intäkt borgen 3,6 0,0 Överskottsutdelning Kommuninvest 1,8 0,0 Överskottsfond KPA 2,3 0,0 Övriga finansiella intäkter 1,2 1,0 Summa 11,9 1,5 Not 7 Finansiella kostnader Räntor på lån -24,2-23,8 Ränta pensionskostnader 0,0 0,0 Ändrad kalkylränta 0,0 0,0 Summa -24,2-23,8 10

11 Nothänvisningar, koncernen (mnkr) Not 8 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året -2,6-2,8 Uppskjuten skatt -3,9-1,2 Summa -6,5-4,1 Not 9 Årets resultat Resultat före skatt 69,3 34,7 Skatt -6,5-4,1 Summa 62,8 30,7 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående bokfört värde 978,8 948,1 Nyanskaffningar 102,3 90,6 Försäljning avyttring -8,4-22,7 Årets avskrivning -38,2-37,2 Omklassificeringar 43,4 0,0 Utgående bokfört värde 1077,8 978,8 Fjärrvärmeanläggningar Ingående bokfört värde 251,7 263,5 Nyanskaffningar 4,1 8,8 Försäljning,utrangering -1,7 0,0 Årets avskrivning -20,7-20,6 Utgående bokfört värde 233,4 251,7 Vatten- och avloppsanläggningar Ingående bokfört värde 78,4 79,5 Nyanskaffningar 0,6 3,8 Årets avskrivning -5,0-4,9 Utgående bokfört värde 73,9 78,4 Avfallsbehandlingsanläggningar Ingående bokfört värde 0,9 1,0 Nyanskaffningar 0,1 0,0 Årets avskrivning -0,1-0,1 Utgående bokfört värde 0,9 0,9 Ledningsnät och andra tekniska läggningar Ingående bokfört värde 25,9 26,0 Nyanskaffningar 1,3 2,3 Årets avskrivning -2,3-2,3 Utgående bokfört värde 24,9 25,9 Vindkraftverk Ingående bokfört värde 21,8 22,9 Nyanskaffningar 10,3 0,0 Årets avskrivning -1,7-1,1 Utgående bokfört värde 30,4 21,8 Not 11 Maskiner, inventarier och verktyg Ingående bokfört värde 91,2 85,4 Nyanskaffningar/avyttringar 29,6 23,5 Årets avskrivning -17,9-17,7 Utgående bokfört värde 102,9 91,2 11

12 Nothänvisningar, koncernen (mnkr) Not 12 Pågående anläggningar Ingående redovisat värde 34,1 19,5 Överfört till färdigställda materiella anläggningstillgångar -43,5-52,1 Under årets nedlagda kostnader 52,5 66,7 Utgående redovisat värde 43,0 34,1 Not 13 Värdepapper, andelar, bostadsrätter Förlagslån Kommuninvest 3,2 0,0 Andelar i intresseföretag 69,7 33,6 Andra långfristiga värdepapperinnehav 0,7 0,7 Utgående redovisat värde 73,6 34,3 Not 14 Långfristiga fordringar Förlagslån Kommuninvest 0,0 3,2 Övriga långfristiga fordringar 0,1 0,3 Fordringar hos intresseföretag 7,0 0,0 Utgående redovisat värde 7,1 3,5 Not 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 20,8 54,6 Övriga kortfristiga 164,0 78,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 41,6 43,0 Utgående redovisat värde 226,5 176,6 Not 16 Eget kapitel Bundet eget kapital Ingående bundna reserver 33,1 45,4 Förskjutning mellan bundna och fria reserver 0,0-12,3 Summa bundet eget kapital 33,1 33,1 Fritt eget kapital Ingående balanserat resultat 541,7 498,7 Förskjutning mellan bundna och fria reserver 0,0 12,3 Årets resultat 62,8 30,7 Summa fritt eget kapital 604,5 541,7 Utgående bokfört värde 637,6 574,8 Not 17 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 17,4 16,5 Uppskjutna skatter 37,9 28,7 Övriga avsättningar 19,7 18,0 Utgående bokfört värde 75,1 63,2 Not 18 Långfristiga skulder Skulder till banker och kreditinstitut 897,6 902,1 Utgående redovisat värde 897,6 902,1 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 53,6 41,6 Skulder till banken 8,5 2,0 Övriga kortfristiga skulder 248,2 239,0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 41,6 51,9 Utgående redovisat värde 351,9 334,6 12

13 Omvärld och framtid De två viktigaste förutsättningar för kommunens intäkter i form av skatteintäkter och bidrag är tillväxten i Sverige som påverkar rikets skatteunderlag och befolkningsutvecklingen i kommunen. Kritiskt för befolkningsutvecklingen i kommunen är tillgången på bostäder och arbeten. Ekonomisk utveckling Under 2016 har tillväxen i Sverige varit god och BNP har ökat med 3,2 procent. Sysselsättningen har ökat och det reella skatteunderlaget växte med 2,3 procent. För 2017 är SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) prognos att skatteunderlagets utveckling är något lägre än 2016 men ändå fortsatt god. För räknar SKL med att sysselsättningen inte längre kommer att öka och därför kommer skatteunderlagets utveckling att vara betydligt lägre, endast 0,5 0,8 procent per år, vilket är under den genomsnittliga ökningen sedan millennieskiftet. Befolkning Under 2016 ökade antalet folkbokförda i Sverige med personer och vid årets slut uppgick folkmängden till personer. Antalet män i Sverige passerade under året fem miljoner och var vid årsskiftet , antalet kvinnor var och väntas passera 5-miljonersgränsen under innevarande år. År 2015 blev männen för första gången fler än kvinnorna och utvecklingen under 2016 visar att männen ökar mer än kvinnorna. Fördelningen mellan män och kvinnor i Sverige var 50,2 procent respektive 49,8 procent. Folkmängdens utveckling Eksjö kommun ökade sin folkmängd för sjätte året året i rad och uppgår 2016 till invånare, vilket innebär en ökning med 339 invånare jämfört med året innan. Befolkningsökningen beror utslutande på ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet. Flyttningsnettot mot övriga kommuner i länet är negativt liksom mot riket i övrigt. Rörligheten i migrationen har ökat kraftigt jämfört med för fem år sedan för såväl inflyttningen som utflyttningen. Antalet födda uppgår till 172 invånare vilket är en minskning jämfört med åren Eksjö kommuns födelsenetto är alltjämt negativt. Senast Eksjö hade positivt födelsenetto är Bostadsmarknad Bristen på lägenheter i främst Eksjö tätort har länge varit ett problem. Även i de övriga tätorterna är tillgången på bostäder mycket begränsad. Bostadsproduktionen har dock ökat väsentligt 2016 och där målet om 50 påbörjade bostäder årligen rejält infrias med en volym på 87 påbörjade lägenheter för ). Det totala antalet bostadslägenheter närmar sig lägenheter. 1) Bostadsbeståndet för år 2016, redovisas av SCB i maj Bostadsbeståndet småhus flerbostadshus Summa År Folkmängd Årlig Födda Döda Födelse- Inflytttade Utflyttade Flyttningsförändr. netto netto Förvaltningsberättelse 13

14 Arbetsmarknad De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandssjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de flesta anställda. En mycket stor del av kommunens omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst träoch verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverskottet uppgår i snitt till cirka den gångna femårsperioden. Rörligheten på arbetsmarknaden har under samma femårsperiod ökat vilket framgår av att bruttopendlingen ökar. Nettopendling (inpendling utpendling) Inpendling Utpendling Nettopendling Bruttopendling Inpendlingsöverskott (nettopendling) män kvinnor Förvaltningsberättelse

15 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Eksjö kommuns resultat för 2016 ger ett överskott med 39,1 mnkr. Överskottet är 22,8 mnkr högre än det budgeterade resultatet på 16,3 mnkr. Det överskottet beror på statsbidrag för framförallt flyktingverksamhet men också för stimulans av ökat bostadsbyggande. Förvaltningen/sektorerna har bedrivit verksamhet för netto 906,2 mnkr, vilket är 5,0 mnkr mer än budgeterat inklusive budgetmedel för resultatfondsuttag. Kostnaden för kapitalkostnader och pensioner har överskridit anslagen, till största del beroende högre kostnader för den avgiftsbestämda pensionen. Pensionsavsättningarna är också högre på grund av nya kontoförda förmåner för tidigare anställda och förtroendevalda. Tidigare uttag av pensioner har också medfört högre kostnader. Underskotten vägs upp av överskott i det gemensamma personalanslaget samt oanvänt anslag från statsbidrag för flyktingmottagande, vilket gör att verksamheternas nettokostnader är 913,5 mnkr, vilket är 8,6 mnkr lägre än budget. Skatteintäkterna når inte upp till budgeterad nivå men utfallet i utjämningssystemen väger upp övriga underskott. 12/13 eller 28,8 mnkr av statsbidraget för extra kostnader för flyktingverksamhet för har bokförts under 2016, vilket också tilläggsbudgeterades av kommunfullmäktige. I utjämningsbidrag finns bland annat det statsbidrag för stimulans av bostadsbyggande som betalades ut i december Figur 1 Årets resultat , mnkr 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Figur 2 Årets resultat i procent av skatteintäkter och bidrag , mnkr ,0 0,0 0,9 7,0 18,5 17,9 2,2 2,1 2,3 20,2 4, , Årets resultat motsvarar 4,1procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är något högre än det resultatmål på 1,7 procent som budgeterades för Årets resultat i mnkr visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen i procent av skatteintäkter och bidrag visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 2,3 procent av skatteintäkter och bidrag och under de senaste tio åren har resultatet motsvarat 2,0 procent av skatteintäkter och bidrag. Förvaltningsberättelse 15

16 Nettokostnaderna och skatteintäkterna För att god ekonomisk hushållning ska upprätthållas krävs att utvecklingen av nettokostnaden är i balans med utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag över tiden. Hur denna utveckling sett ut de senaste fem åren illustreras i figur ökade nettokostnaden med 6,4 procent och skatteintäkten med 7,6 procent. Skatteintäkten ökade så mycket på grund av extra statsbidrag. Exkluderas de extra statsbidragen har skatteintäkterna ökat med 3,9 procent och är lägre än nettokostnadernas ökning. Under den senaste femårsperioden har skatteintäkterna ökat mer än nettokostnaden, men justeras nettokostnaden för AFA-medlen och skatteintäkterna för tillfälliga statsbidrag, blir situationen den omvända, att nettokostnaderna ökat med mer än skatteintäkten. Det är nödvändigt att balansen mellan utvecklingen av kostnader och skatteintäkter fortsätter att vara i balans för att inte riskera framtida minusresultat. Budgetutfall Årets resultat uppgår till 39,1 mnkr vilket är 22,8 mnkr högre än det budgeterade resultatet. Verksamhetens nettokostnad uppvisar ett överskott mot budget med 8,6 mnkr. Sektorerna redovisar ett underskott liksom kapitalkostnaderna och kostnaderna för pensioner har överskridit anslagen. Det gemensamma personalanslaget och anslag från statsbidrag för flyktingverksamheten väger upp underskotten. Förvaltningen/sektorerna redovisar ett underskott med 5 mnkr. Tillväxt- och utvecklingssektorn, samhällsbyggnadssektorn, kommunledningskontoret och revisionen visar positiva avvikelser mot budget medan övriga sektorer har underskott. För analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisningen på sidan 36 och verksamhetsberättelse sidorna I figur 4 framgår de budgetavvikelser för såväl verksamheternas nettokostnad som det totala resultatet de senaste fem åren. Budgetföljsamheten totalt för resultatet är god, liksom följsamheten för verksamheterna. Den stora positiva budgetavvikelsen 2016 för både den totala avvikelsen och verksamheternas avvikelse Figur Figur 4 Budgetavvikelse, ,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10, ,3 3,7 1,3-0,7 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling , procent Total avvikelse Verksamheternas avvikelse 2,1-2,4 0,9-4,7 2,5 1,5 22,8 8,6-7, Figur 5 Årets kassaflöde, ,9 4,7 6,9 6,6 1,7 3,0 12,2 beror på statsbidrag för främst flyktingverksamheten men också stimulans för ökat bostadsbyggande. Finansiellt sparande 5,1 4,4 4, ,7-63, Målsättningen om 10 mnkr i finansiellt sparande uppnås inte. Sparade medel från tidigare år har använts för aktieägartillskott till helägda bolag och för att utöver budget anskaffa mark, se figur 5 ovan. 2,9 Nettokostnad Netto exkl AFA Skatteintäkt Skatteintäkt exkl extra statsbidrag 6,4 7,6 3,9 16 Förvaltningsberättelse

17 Investeringar och avskrivningar Figur 6 Nettoinvesteringar och avskrivningar , mnkr Nettoinvesteringarna 2016 har uppgått till 56,1 mnkr, vilket är cirka 30 mnkr högre än snittnivån de senaste åren. Ett större markförvärv av Trehörningen har bidragit till den högre investeringsnivån. I övrigt har beloppsmässigt de största investeringarna skett i gator och vägar. Av planerade investeringar finns flera objekt som inte hunnits med. Nettoinvesteringsvolymen under den senaste femårsperioden är i genomsnitt cirka 32 mnkr. Avskrivningarna ligger runt mnkr per år. Av figur 6 framgår de årliga nettoinvesteringarna och avskrivningarna för åren Nettoinvesteringar Avskrivningar 33,9 56,1 23, ,9 14,4 15, , Självfinansiering av investeringar Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har uppfyllts Av figur 7 framgår hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren. Låneskuld Kommunen har inte någon låneskuld sedan Inom koncernen finns dock låneskuld. Figur 7 Självfinansiering av investeringar , mnkr Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr 22,4 33,9 39,9 38,9 56,9 Årets nettoinvesteringar, mnkr 23, ,9 21,9 56,1 Självfinansieringsgrad av investeringar, procent 96% 147% 118% 178% 101% Soliditetsutveckling Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas samt på lång sikt uppnå 75 procent. Vid bokslutet 2016 hade soliditeten ökat från 63,6 procent 2015 till 64,0 procent. Pensionsförmåner intjänade före 1998 (454 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -1,6 procent (-10,3 procent 2015). Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen har förbättrats med 8,7 procentenheter under året till stor del på grund av att skulden (ansvarsförbindelsen) minskat. Figur 8 Soliditetsutveckling , procent 70 64, ,4 64,9 63,6 61, , ,3-18, ,4-25,2 Figur 8 visar soliditetens utveckling Förvaltningsberättelse 17

18 Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgick till 902 mnkr, se figur 9. All upplåning som verkställs i de kommunala bolagen sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har under året minskat med 9 mnkr. Minskning har skett genom amortering hos Eksjö Energi AB och Eksjö kommunfastigheter. Uppgift om storleken på borgensförbindelser för respektive bolag med mera, se not 18 på sidan 44. Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2016 har inga förluster på grund av borgen förekommit. Pensionsåtagande och pensionskostnader Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 454 mnkr. Denna post ingår inte i balansräkningen utan redovisas inom linjen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 17 mnkr. Ansvarsförbindelsen har under året minskat med 15 mnkr. Pensionsförpliktelsen som redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen avser nuvarande och före detta kommunanställdas intjänade pensionsrätt före Avsättning i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden till den del som inte betalas ut som individuell del. Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2016 till 62,8 mnkr, en minskning med 0,8 mnkr från föregående år, se figur 10. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. I figur 11 beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2016 års förutsättningar. Kommentar angående kommunens ekonomiska resultat Det goda resultatet 2016 beror på statsbidrag för flyktingmottagande och stimulansmedel för bostadsbyggande som inte haft motsvarande kostnad under Det är därför nödvändigt att se resultatet över flera år för att kunna nyttja statsbidragen i enlighet med intentionerna. 18 Figur Borgensåtagande , mnkr Figur 10 Pensionskostnader, mnkr Löpande pensionsutbetalningar 19,7 20,5 20,9 22,7 21,3 Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 27,8 31,1 29,8 35,5 34,7 Förmånsbestämd ålderspension (försäkringspremie) 5,9 4,7 5,0 5,4 6,7 53,4 56,3 55,7 63,6 62,8 I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent Figur 11 Känslighetsanalys Löneökning med 1 procent 8,8 mnkr Prisökning varor och tjänster 1 procent 3,2 mnkr 10 heltidstjänster ( kronor/mån) 3,9 mnkr Förändrad utdebitering 10 öre Förändrad befolkning 100 personer Förändring i rikets skatteunderlag 1 procent 3,6 mnkr 4,8 mnkr 8,9 mnkr Sektorernas verksamhet har också bättre resultat än vad de skulle haft utan statsbidrag. Särskilt påverkar det sociala sektorn som har ett överskott sett till flyktingverksamheten. Sociala sektorns resultat är, på grund av statsbidrag från migrationsverket, bättre än vad det skulle varit utan dem. Sektorn skulle haft ett underskott på 25 mnkr inom sina andra verksamheter utan flyktingmedel. Detta är viktigt att observera vid kommande budgetarbeten. Det är viktigt för en god ekonomisk utveckling i kommunen att ekonomiska ramar och ambitionsnivå i verksamheten är i balans Förvaltningsberättelse

19 Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunens övergripande verksamhetsuppföljning har sedan flera år tillbaka skett med metoden balanserad styrning. De övergripande målen finns redovisade i kommunens vision 2020 och i de olika fullmäktigeprogrammen. I samband med att budgetdirektiv upprättas, görs en prioritering av de viktigaste målen för planperioden. Verksamhetsområden Kommunstyrelsens styrkort fokuserar på fyra verksamhets-/affärsområden, nämligen: attraktivitet utveckling och omsorg om barn och unga utveckling och omsorg om vuxna hållbar utveckling Perspektiv Varje verksamhetsområde följs upp utifrån fyra olika perspektiv. Brukarperspektivet fokuserar främst på kundnyttan. Processperspektivet tar sikte på att ha rationella och effektiva arbetsmetoder och processer. Medarbetarperspektivet lyfter fram kompetensförsörjning, rekrytering, värdegrund, ledarskap, medarbetarskap med mera. Resursperspektivet beskriver hur väl kommunen använder ekonomiska och andra resurser. Styrkortet har därmed två övergripande dimensioner, den ena dimension beskriver hur väl den kommunala verksamheten svarar mot respektive verksamhets/affärsområde. Den andra dimensionen beskriver hur väl den kommunala verksamheten fungerar utifrån ovan angivna perspektiv. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen redovisas i spridningsdiagram i form av en femgradig skala, där värdet fem avser full måluppfyllelse. Styrkortet är gemensamt för hela förvaltningen och ägs av kommunstyrelsen. Om utfallet avviker väsentlig i förhållande till målet ska handlingsplaner sättas in. Styrkort I samband med den nya mandatperioden har kommunfullmäktige beslutat att tillsätta fyra nämnder; tillväxt- och utvecklingsnämnd, samhällsbyggnadsnämnd, barn- och ungdomsnämnd och socialnämnd. Dessa nämnder har under upprättat nämndspecifika styrkort. Kommunstyrelsens styrkort för 2016 har varit föremål för en omfattande revidering. Nya mål har tillkommit, andra har avvecklats. Därför blir en jämförelse mellan av den samlade måluppfyllelsen inte direkt jämförbar med föregående period. Övergripande verksamhetsuppföljning 19

20 Uppföljning av verksamhetsområdet Attraktivitet Verksamhetsområdet attraktivitet innehåller tio specifika mål för brukar- och processperspektiven och åtta kommungemensamma mål för medarbetar- och resursperspektiven. Den totala måluppfyllelsen (det vill säga uppföljningen av de 18 målen) upp går till 81,3 procent eller betyget 4,1 på den femgradiga skalan, vilket är en klar förbättring jämfört med året innan då måluppfyllelsen uppgick till 71,8 procent. I Naturvårdsverkets ranking av Sveriges Friluftskommuner och innehar Eksjö kommun nu plats 150/290. Året innan befann sig Eksjö kommun på plats 155. Målet om 50 påbörjade bostadslägenheter per år är infriat med råge. Under 2016 påbörjades 87 nya lägenheter. I Svensk Näringslivs ranking av näringslivsklimatet i landets kommuner och befinner sig Eksjö kommun på plats 87/290. En marginell förändring på en position. Det nya målet om gästnätter har utvecklats mycket positivt och ökningen mellan och uppgår till 5 procent. Det uppsatta målet var en ökning med 2 procent årligen. Resultatet eller utfallet för 2016 är ännu ej tillgängligt. Den totala sjukfrånvaron inom verksamhetsområdet attraktivitet uppgår till 4,5 procent och det innebär att målet om max 5 procent sjukfrånvaro infriats. Verksamhetsområdet har en positiv budgetavvikelse på +0,9 procent. Attraktivitet 20 Övergripande verksamhetsuppföljning

21 Uppföljning av verksamhetsområdet Hållbar utveckling Inom verksamhetsområdet mäts sju specifika mål i brukarperspektivet och åtta generella mål. Den samlade måluppfyllelsen får verksamhetsområdet uppgår till 77,1 procent eller betyget 3,9 av fem möjliga, vilket är en klar förbättring jämfört med året innan Planberedskapen för olika ändamål liksom tillgången till strategisk mark är god. Även energieffektiviseringen har förbättrats avseende, andelen kommunala fordon som uppfyller de nationella miljöbilskriterierna, och uppgår till 54 procent. Året innan uppgick andelen till procent. Däremot har andelen kommunala personbilar med förnybar energi försämrats och uppgår i kommunala personbilar till 23 procent. Utfallet är långt ifrån målet om att andelen ska utgöra lägst 70 procent år 2015 och lägst 90 procent år Målet om ett minskat matsvinn som innebär att max 25 gram/portion ska utgöras av matsvinn uppnås inte. Senaste mätning visar på att det genomsnittliga matsvinnet uppgår till 48 gram/portion. Frisktalen ligger på 65 procent (mål 75 procent), vilket innebär en liten förbättring jämfört med perioden innan då frisktalet uppgick till 61 procent. Sjuktalet har väsentligt förbättrats jämfört med 2015 och uppgår till 5,6 procent (mål max 5 procent). Året innan uppgick sjukfrånvaron till 7,45 procent. Verksamhetsområdet har en positiv budgetavvikelse på 1,1 procent. Hållbar utveckling Övergripande verksamhetsuppföljning 21

22 Uppföljning av verksamhetsområdet Utveckling och omsorg av barn och unga Inom verksamhetsområdet finns tolv specifika mål i brukarprocess-perspektiven och åtta generella mål. Flera av målen är nya för 2016 och några har därför ännu inte mätas fullt ut. Den samlade måluppfyllelsen för verksamhetsområdet uppgår till 77,8 procent eller betyget 3,9 på den femgradiga skalan. Utfallet är därmed en förbättring jämfört med föregående år (2015). Utfallet för meritvärdet i årskurs 6 har inte mätts under 2016 och uppgick året innan till 210,1. Målet uppgår till 220. Motsvarande uppgift för årskurs 9 för 2016 innebär en förbättring med året innan. Årets utfall uppgår till 201,6. Året innan uppgick meritvärdet till 173,9 (2015). Kunskapsmålet andelen elever med godkänt i alla ämnen ska öka från 73 procent till 85 procent uppnås nästan i årskurs 6 (82,3 procent). Däremot är resultatet i årskurs 9 alarmerande med ett utfall på 57,2 procent. 91 procent av alla intagna på gymnasiet har nått sin examen 2016 (mål = 95 procent) Målet (100 procent) att alla barn och ungdomar ska känna sig trygga förskola/familjedaghem/skola uppnås inte helt men är klart godkänt. Målet, att alla elever ska ha minst 94 procent närvaro i skolan, redovisas endast för årskurs 8 och uppgår till 57,5 procent. Verksamhetsområdet har en hög och rättsäker myndighetsutövning. I alla fall under 2015 och 2016 har kommunen/myndigheten fått rätt i förvaltningsrätten. Antalet externa vårddygn på institution har ökat kraftigt under det gångna året och uppgår till dygn. Målet är högst dygn dygn av de dygnen avser SoL-placeringar för ensamkommande. Sjuktalet har försämrats något och uppgår nu till 5,91 procent (tidigare 5,62 procent). Frisktalet uppgår till 58 procent. Målet är 75 procent. Ramavtalstroheten har förbättrats. Budgetavvikelsen uppgår till -0,3 procent. Utveckling och omsorg om barn och unga 22 Övergripande verksamhetsuppföljning

23 Uppföljning av verksamhetsområdet Utveckling och omsorg av vuxna Inom verksamhetsområdet finns sju specifika mål i brukarprocess-perspektivet och åtta generella mål. Måluppfyllelsen har förbättrats jämfört året innan och uppgår 60,0 procent eller betyget 3,0 av fem möjliga. Rättsäkerheten är alltjämt mycket hög i myndighetsutövningen. I alla fall under 2015 och 2016 har kommunen/myndigheten fått rätt i förvaltningsrätten. Målet om högst 40 hushåll med andrahandskontrakt infrias nästan. Utfallet för 2016 uppgår till 42 hushåll med andrahandskontrakt. 91 procent av brukarna inom hemtjänsten och 81 procent inom särskilt boende är nöjda med service som levereras. Det samlade målet för äldreomsorgen uppgår 90 procent nöjda brukare. Utfallet för målet om högst externa vårddygn på institution för vuxna har försämrats utfallet jämfört med föregående och uppgår 2016 till dygn. Det bör då noteras i sammanhanget av dessa dygn avser flyktingverksamheten. Sjuktalet har försämrats ytterligare från en redan hög nivå och uppgår för 2016 till 7,64 procent. Motsvarande uppgift året var 7,41 procent. Frisktalet ligger kvar på oförändrad nivå och uppgår till 51 procent. Målet är 75 procent. Budgetavvikelsen uppgår till -2,4 procent. Försämringen jämfört med föregående period (+0,4 procent) beror primärt på volymökningar inom flera verksamhetområden i den sociala sektorn. Utveckling och omsorg av vuxna Övergripande verksamhetsuppföljning 23

24 Total lägesbild av Samtliga perspektiv Den totala måluppfyllelsen för samtliga perspektiv uppgår till 67,9 procent eller betyg 3,7 på den femgradiga skalan. Jämfört med 2015 har den totala måluppfyllelsen minskat något. Störst är måluppfyllelsen inom resursperspektivet och lägst i processperspektivet. Den största förbättringspotentialen för en ökad måluppfyllelse finns i just processperspektivet. Perspektiv Måluppfyllelse Måluppfyllelse Betyg Betyg Brukare 3,8 4,0 Process 2,3 3,3 Medarbetare 3,5 4,0 Resurs 4,0 4,0 Totalt 3,7 3,8 Samtliga perspektiv Uppgifterna inom parentes redovisar utfallet i årsredovisningen Övergripande verksamhetsuppföljning

25 Total lägesbild av samtliga verksamhetsområden Den totala måluppfyllelsen för samtliga verksamhetsområden uppgår till 74,7 procent eller betyg 3,7. Störst är måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet attraktivitet. Verksamhetsområdena hållbar utveckling samt omsorg och utveckling av barn och unga har ökat den samlade måluppfyllelsen inom sina områden jämfört med året innan. Den lägre måluppfyllelsen i verksamhetsområdet omsorg och utveckling av vuxna hänför sig främst till höga sjuktal och negativ budgetavvikelse som beror primärt på volymökningar. Perspektiv Måluppfyllelse Måluppfyllelse Betyg Betyg Attraktivitet 4.1 3,8 Hållbar utveckling 3,9 3,6 Omsorg och utveckling av barn och unga 3,9 3,8 Omsorg och uteveckling av vuxna 3,0 3,4 Totalt 3,7 3,6 Samtliga verksamhetsområden 0 Uppgifterna inom parentes redovisar utfallet i årsredovisningen 2015 Övergripande verksamhetsuppföljning 25

26 Fem år i sammandrag Antal invånare Utdebitering 31,57 33,07 33,47 33,47 33,52 - därav kommunen 21,90 22,41 22,26 22,26 22,26 Årets resultat mnkr, kommunen 7,0 18,5 17,9 20,2 39,1 Årets resultat mnkr, koncernen 26,6 26,3 74,0 30,7 62,5 Nettoinvesteringar mnkr, kommunen 23,4 23,0 33,9 21,9 56,1 Skattefinansieringsgrad av nettoinvest, procent Verksamhetens nettokostnad, mnkr 2) 778,1 814,7 839,8 874,1 930,1 Avvikelse sektorernas driftbudget, mnkr 3) -29,4-26,5-0,4 1,4-5,0 Nettokostnader inkl finansnetto/ skatteintäkter + kommunal utjämning % 99,1 97,8 97,9 97,7 95,9 Balansräkning Omsättningstillgångar mnkr, kommunen 163,3 161,3 169,9 212,3 196,1 - per invånare, kronor Omsättningstillgångar mnkr, koncernen 237,1 240,0 339,5 354,3 326,1 - per invånare, kronor Anläggningstillgångar mnkr, kommunen 384,0 388,8 401,7 422,3 495,8 - per invånare, kronor Anläggningstillgångar mnkr, koncernen 1 432, , , , ,7 - per invånare, kronor Kortfristiga skulder mnkr, kommunen 199,7 183,7 181,4 211,5 228,7 - per invånare, kronor Kortfristiga skulder mnkr, koncernen 349,6 319,9 305,4 334,6 351,9 - per invånare, kronor Långfristiga skulder mnkr, kommunen 1) 11,8 11,9 17,8 19,5 20,5 - per invånare, kronor Långfristiga skulder mnkr, koncernen 1) 891,8 951,7 970,2 902,1 897,6 - per invånare, kronor Eget kapital mnkr, kommunen 335,9 354,4 372,4 403,6 442,6 - per invånare, kronor Eget kapital mnkr, koncernen 428,2 454,5 533,2 574, ,2 - per invånare, kronor Soliditet, procent kommunen 61,4 64,4 64,9 63,6 64,0 Soliditet, procent koncernen 25,6 26,4 29,5 30,7 33,7 Inkl hela pensionsåtagandet, procent kommunen -23,4-25,2-18,3-10,3-1,6 1) inklusive avsättningar 2) 2012, 2013 och 2015 ingår återbetalning AFA-premier 3) Avsatt för resultatfondsdisp 3,5 mnkr ingår inte 26 Förvaltningsberättelse

27 Varifrån kommer kommunens pengar? Totala intäkter 2016: mnkr Finansiella intäkter 1% Försäljning varor och tjänster 6% Taxor och avgifter 2% Kommunal utjämning 15% Verksamhetsbidrag 20% Skatteintäkter 55% Hyresintäkter 1% Hur används pengarna? Totala kostnader 2016: mnkr Fastighetskostnader 8% Finansiella kostnader 0% Övriga varor och tjänster 13% Utbetalade bidrag 4% Köp av huvudverksamhet* 8% * Med huvudverksamhet avses sådan verksamhet som kommunen har direkt ansvar för till exempel skola, vård, omsorg samt gator och vägar Personalkostnader 67% Förvaltningsberättelse 27

28 Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen är en del av kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika personalnyckeltal redovisas och är ett faktaunderlag för analyser och olika personalstrategiska bedömningar. Korta fakta Följande fakta är hämtad ur Eksjö kommuns personalekonomiska redovisning. Den 31 december hade kommunen månadsanställda personer. Av kommunens anställda är 83,1 procent kvinnor och 16,9 procent män. 50,1 procent av kommunens anställda arbetar inom sociala sektorn. 60,3 procent är heltidsanställda av kvinnorna 56,8 procent och av männen 80,1 procent. Den genomsnittliga heltidslönen i kommunen är kronor för kvinnor: kronor och för män: kronor. Den genomsnittliga åldern i kommunen är 46,5 år. Den totala sjukfrånvaron har ökat från 6,18 procent till 6,74 procent. Långtidssjukskrivningar har glädjande nog minskat. Kompetensförsörjning Totalt antal anställda, exklusive timanställda, Antal anställda Antalet anställda inom Eksjö kommun ökar för sjätte året i rad och den 31 december 2016 var personer anställda av kommunen, tillsvidareanställda och 189 månadsavlönade visstidsanställda. Detta är en ökning med 31 personer (en ökning med 71 personer om hänsyn tas till att städenheten fördes till Eksjö Kommunfastigheter). Utöver detta så sysselsatte kommunen motsvarande 78 årsarbetare (ÅA) på intermittensavtal (timanställda). 0,2 0,15 Personalomsättning, i procent per år ,3 % En av kommuners störst om inte den största utmaningen är att kompetensförsörja verksamheterna. Efter en stabil och relativt låg personalomsättning runt 8 9 procent fördubblades den nästan under Detta samtidigt som årskullarna blir allt mindre och arbetslösheten ligger på rekordlåga nivåer. 0,1 0,05 0 9,0 % 9,0 % 9,2 % 8,1 % 7,6 % Under 2016 var rekryteringsbehovet för första gången större än antalet kommuninnevånare som föddes tjugo år tidigare, en jämförelse av antalet födda i Eksjö kommun som under 2016 fyllde 20 år så visar det ett underskott på 77 personer. Nyanställda / 20-åringar Nyanställda (tillsvidareanställda) Eksjö kommun har fortsatt Höglandets lägsta arbetslöshet (6,3 procent). Vid uppdelning i grupper visar det sig att arbetslösheten bland ungdomar är drygt 11 procent och bland utrikes födda 28 procent medan den för övriga ligger på 1,6 procent Födda för 20 år sedan Förvaltningsberättelse

29 Rekryterings- och bemanningsenhet Trots det bekymmersamma rekryteringsläget har rekryterings- och bemanningsenheten anställt 193 personer under 2016, ett antal som inte räckt för att täcka verksamheternas behov av vikarier. Som framgår av tabellen nedan så har fanns det vid årsskiftet 242 aktiva vikarier i Eksjö kommun varav 80 procent av dessa anställts under Beställningarna av vikarier har minskat jämfört med 2015 men trots detta har tillsättningsgraden sjunkit jämfört med Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter att öka och ligger nu på 91,2 procent en ökning på 0,5 procent vilket kan tyckas vara ett litet tal men vilket motsvarar 12,4 årsarbetare. Antal nyanställda och vikarier under 2016 Huvudsaklig Nyanställda Aktiva Andelen avnämare 2016 vikarier nya vikarier Sociala sektorn % Barn- och ungdomssektorn % Kommunledningskontoret % Totalt % Beställda timmar för kommunen totalt Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom olika intervaller har förändrats såtillvida att allt fler anställda har en högre sysselsättningsgrad hade 92,9 procent en sysselsättningsgrad på 75 procent vilket är en ökning för fjärde året i rad. Tabellen nedan visar fördelningen i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor där det framgår att 92,5 procent kvinnor och 95,0 procent av män arbetar 75 procent eller mer Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Beställda timmar per sektor 2015 Motsv. Tillsatta 2016 Motsv. Tillsatta Sektor (eller motsvarande) timmar årsarbetare procent timmar årsarbetare procent Barn- och ungdomssektorn ,3 90,6% ,5 90,1 % Kommunledningskontoret ,1 84,8% ,0 98,9 % Sociala sektorn ,8 90,1% ,2 84,7 % Totalt ,0 90,6% ,7 86,7 % Heltid och deltid, fördelningen kvinnor/män och alla anställda % Kvinnor Män Totalt Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid < -74% % < -74% % < -74% % ,3 7,4 35,3 35,7 56,5 56,8 5,3 5,1 15,3 14,9 79,4 80,1 7,8 7,0 31,9 32,0 60,3 60,9 Förvaltningsberättelse 29

30 Tabellen nedan visar antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad per sektor. Utöver de tillsvidareanställda finns cirka 190 månadsavlönade visstidsanställda, samt 51 deltidsanställda brandmän som har en annan huvudarbetsgivare. Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor Kvinnor Män Totalt Årsarbetare Ssgr % Sektor (eller motsvarande) Barn- och ungdomssektorn ,1 549,7 94,0 93,5 Internserviceavdelning* ,6 86,2 Kommunledningskontoret ,7 73,7 94,2 95,7 Samhällsbyggnadssektorn ,35 21,6 97,2 98,0 Sociala sektorn ,9 805,9 89,5 89,9 Tillväxt- och utvecklingssektorn ,1 77,4 90,9 92,1 Totalt , ,2 91,2 91,7 * Internserviceavdelningen upplöstes under 2016 då städenheten flyttades till Eksjö Kommunfastigheter och kostenheten flyttades över till sociala sektorn och barn- och ungdomssektorn. Övertid och mertid Tabellen nedan visar den redovisade mertid/övertid för samtliga tim- och månadsavlönade, det vill säga även för tillfälligt anställda och vikarier. Uttag har bara ökat marginellt under 2016 med 250 timmar mertid och 130 timmar övertid. Beställda timmar per sektor Mertid i timmar Övertid i timmar Sektor (eller motsvarande) Barn- och ungdomssektorn Internserviceavdelningen Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadssektorn Sociala sektorn Tillväxt- och utvecklingssektorn Summa övertid/mertid Åldersstruktur Medelålder bland Eksjö kommuns anställda minskar något på totalen och är nu 46,9 år för kvinnor och 45,0 år för män. Medelålder för män/kvinnor och totalt Kön År Män 46,8 47,2 47,2 45,0 Kvinnor 47,1 47,1 46,9 46,9 Totalt 47,0 47,1 46,9 46,5 30 Förvaltningsberättelse

31 Åldersfördelning anställda i Eksjö kommun, fördelning män/kvinnor och totalt Kvinnor Män Totalt <=29 år år >=50 år <=29 år år >=50 år <=29 år år >=50 år ,8 8,9 46,1 46,0 45,0 45,1 8,5 13,2 45,0 45,6 46,5 41,2 8,8 9,7 45,9 45,9 45,3 44,4 Löner och lönepolitik Lönesättningen i kommunen grundar sig på kravet i anställningen, den enskildes sätt att utföra sina arbetsuppgifter samt eventuella marknadsfaktorer. Kravet i anställningen mäts genom arbetsvärdering, genom denna får man en rangordning av jobbens svårighet och tyngd. I Eksjö kommun har man arbetsvärderat sedan slutet på 1990-talet. Denna kartläggning utgör underlag för jämställdhetsarbetets analys av jämställda löner samt är ett viktigt underlag för de lönepolitiska avvägningarna i samband med de årliga löneöversynsförhandlingarna. Lönerevision 2016 Årets löneöversyn föregicks även denna gång av en omvärldsanalys över löneläge i Jönköpings län. Analysen visar att Eksjö kommun fortfarande befinner sig i allt väsentligt i jämförbar nivå med den närmaste omvärlden, med några undantag vilket ledde fram till följande ställningstagande från förhandlingsdelegationen. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare, socialsekreterare, sjuksköterskor samt mot chefslönestrukturen. I övrigt ska individuell lönesättning gälla, i enlighet med kommunens lönepolicy, de fackliga synpunkterna vid överläggningen och inom ramen för den personalpost som avsatts för Samtliga lönesamtal genomfördes under perioden februari till mars varpå ny lön kunde utbetalas i april för samtliga grupper undantaget Kommunal som vid den tidpunkten ännu inte träffat något central avtal. Kommunals avtal blev klart den 30 april och löneöversynen kunde slutföras. Utfallet totalt i kommunen blev 3,16 procent. Den genomsnittliga heltidslönen i Eksjö kommun för kvinnor 2016 är kronor medan den för män är kr. Den löneanalys som, tillsammans med de fackliga organisationerna, gjordes under hösten 2016 visar att det inte föreligger några osakliga skillnader mellan könen. Skillnaden förklaras av att männen återfinns inom yrken som är högre värderade i arbetsvärderingen, medan kvinnor återfinns i de lägre värderade yrkena. Kvinnorna har en medellön som är 93,7 procent av männens lön vilket är en minskning av skillnaderna med 2,53 procentenheter. Genomsnittlig heltidslön (kr/mån) 1) Den redovisade lönen avser både 2010 och ) År / Lön Förvaltningsberättelse 31

32 Personalkostnadsutveckling Personalkostnader år (mnkr) Den totala personalkostnaden för Eksjö kommun ökade under 2016 med 10,2 procent, ökningen förklaras främst med det ökade antalet anställda i kommunen. Värdegrund Arbetet med att etablera en tydlig och gemensam värdegrund för Eksjö kommun fortsätter och en viktig pusselbit har nu fallit på plats, Lönepolicyn. Lönepolicyn tar sin utgångspunkt dels i värdegrunden dels i den lönepolitik som utvecklats i Eksjö kommun. I Eksjö kommun vill vi belöna kunniga medarbetare som arbetar efter våra kärnvärden. Vår övertygelse är att medarbetare i Eksjö kommun väljer att arbeta hos oss för att man vill bidra med sitt engagemang, oavsett vilka arbetsuppgifter man har. Med stöd policyn vill vi utveckla en effektiv verksamhet till fördel för både kommuninvånare och medarbetare. Lönesättningen ska stimulera till engagemang och utveckling i arbetet och därigenom till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska nedanstående principer för lönesättning gälla alla. I Eksjö kommun ska: lönesättningen grundas på en regelbunden och systematisk arbetsvärdering samt medarbetarens arbetsresultat och uppfyllande av lönekriterier, ett tydligt samband mellan lön, löneutveckling och arbetsresultat finnas, lönesättningen uppfattas som skälig i förhållande till arbetsuppgifter och arbetsresultat, goda löne- och anställningsvillkor bidra till att kommunen på kort och lång sikt kan rekrytera och behålla duktiga och kompetenta medarbetare, varje medarbetare, under hela sitt yrkesliv, kunna påverka sin lön genom att utvecklas i arbetet och förbättra sina arbetsresultat. Under hösten har personalavdelningen prioriterat uppgiften att besöka chefer och medarbetare på arbetsplatsträffar och informera om den nya policyn. I övrigt så fortsätter introduktionsutbildning som bygger helt på Eksjös värdegrund. Nyanställda chefer Grundlön och arvoden 444,8 469,5 487,8 512,3 559,8 OB-ersättning 21,2 23,1 24,9 26,7 28,8 Övertids/mertidsersättning 4,1 4,8 4,7 6,4 8,3 Jour- och beredskap 1) 6,7 7,0 7,2 8,4 9,4 Sjuklön 6,7 7,1 8,4 9,5 10,6 Arbetsgivaravgifter enl lag och avtal 174,9 184,8 193,1 203,2 231,5 Utbetalda pensioner 15,9 16,5 16,8 18,3 17,2 Löneskatt på pensionskostnad 3,9 4,0 4,1 4,4 4,2 Totalt 678,2 716,8 747,0 789,2 869,8 1) Från och med 2012 inräknas beredskapsersättning till deltidsanställda brandmän i stället för under Grundlön och arvoden. får motsvarande introduktion redan första veckorna under sin anställning allt för att hålla Eksjös värderingar levade. Ta-sig-församhets-exempel lyfts och belönats i personaltidningen. Det är möjligt att nominera en kollega eller medarbetare som gjort något lite extra för våra brukare, elever eller kunder. Utlottning på kulturhandboken har fortsatt, detta i syfte att hålla boken levande. Arbetsmiljö Eksjö kommun har en fastställd plan för hur utbildning i arbetsmiljö ska tillgodoses för kommunens chefer och skyddsombud. Alla nya chefer och skyddsombud genomgår en grundutbildning, en så kallad BAM-utbildning års plan för arbetsmiljöutbildningar innefattade en fortsättning på BAM för chefer samt även en temadag för samtliga chefer och skyddsombud speciellt inriktad för att möta Nya regler för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som började gälla den 31 mars Denna förordning har medfört att hela policy uppsättningen runt arbetsmiljö ses över och en partsgemensam arbetsgrupp arbetar med en ny policy för Arbetsmiljö och Hälsa. Arbetsgruppen ser även över följande policies och anpassar dessa efter (AFS 2015:4) Friskvård Sjukskrivning och rehabilitering Alkohol och andra droger Företagshälsovård Rökning Kränkande särbehandling Sexuella trakasserier 32 Förvaltningsberättelse

33 Arbetsgruppen arbetar även med en enkät för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) som kommer genomföras under En ny handlingsplan för jämställdhet och mångfald ( ) arbetades fram och togs av kommunstyrelsen Den nya planen redovisades på chefsdagen i maj där även en extern föreläsare deltog samma föreläsning erbjöds sedan samtliga anställda som en del i friskvårdsarbetet. Arbetsskador och tillbud Redovisningen av tillbud och arbetsskador har haft en utveckling enligt nedan. Antalet anmälda arbetsskador och tillbud har minskat under Det är främst tillbuden som minskar vilket är något bekymrande förhoppningsvis så kommer dessa att öka då vi inför ett förenklat rapporteringsstöd, LISA, under Den fortsatta tendensen är att flertalet tillbud beror på att personal inom funktionshinderomsorgen och äldreomsorgen utsätts för både hot och tillbud i form av att brukare utövar någon form av verbalt hot eller handgripligheter mot personalen. I uppföljningen så framgår att det finns utarbetare rutiner i form av handlingsplaner som personalen då ska följa. Sjuk- och frisktal Totalt har detta medfört en kostnadsökning på tkr till tkr. Kostnaden är exklusive sociala avgifter och har inte heller tagit hänsyn till vikarierkostnader förknippade med sjukfrånvaron. Under 2015 så beställdes vikarier, via bemanningsenheten, för sjukdom till ett värde av tkr. Total sjukfrånvaro Den årliga redovisning som kommunen enligt lag är skyldig att redovisa och som innebär att man redovisar all sjukfrånvaro i förhållande till all arbetad tid har under åren haft följande utveckling. Under 2016 har ökningen fortsatt och börjar troligen närma sig rikssnittet (siffror för riket finns inte i skrivande stund) vilket inte är acceptabelt. Under kvartal 4, 2016 startades ett arbete för att kartlägga orsakerna till ökningen och för att utveckla arbetssätt i syfte att dramatiskt sänka sjuktalen. Att minska ohälsotalen är oerhört viktigt inte minst i ljuset av de problem vi står inför vad gäller kompetensförsörjning. För varje procent vi minskar sjukfrånvaron minskat vårt behov av vikarier med motsvarande 15 heltidstjänster. Sjukfrånvaro i procent, ,00 6, har inneburit en ytterligare försämring av sjukfrånvaron i Eksjö kommun. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 9,2 procent. Antalet långtidssjuka har minskat med 12 procent. Andelen anställda med upprepad kortidsfrånvaro har ökat med 14 procent. Frisknärvaro har sjunkit med 5 procent. 6,00 5,00 4,00 6,16 5,11 4,97 4, Antal arbetsskador/olycksfall och tillbud Antal arbetsskador / olycksfall Antal tillbud År Form av skada Form av åtgärd Form av tillbud Form av åtgärd Fysisk skada Psykisk skada Annan skada Åtgärd direkt Åtgärd handlingsplan Ingen åtgärd Fysisk skada Psykisk skada Annan skada Åtgärd direkt Åtgärd handlingsplan Ingen åtgärd Förvaltningsberättelse 33

34 Uppföljning långtidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaron har minskat under 2016 vilket är glädjande. Det finns väl utarbetade regler och rutiner för att jobba med och följa utvecklingen av personer med långtidssjukfrånvaro. Vid tre olika tillfällen på året mäts den. Vid denna mätning stämmer man av vilka personer som just vid mättillfället varit sjuka minst två månader. Antal långtidssjuka (mer än 59 dagar), Delar man upp orsakerna till långtidssjukskrivningarna ser man att den psykiska ohälsan står för 50 procent av fallen. Psykisk och fysisk ohälsa 2% (2) Inte definierad 10% (10) Sjukorsak vid långtidssjukfrånvaro psykisk ohälsa specificerat Fysisk ohälsa 38% (37) Psykisk ohälsa 50% (49) Psykisk ohälsa - ej arbetsrelaterad 18% (18) Psykisk ohälsa - kombination av arbetsrelaterad och ej arbetsrelaterad 28% (27) Uppföljning upprepad korttidssjukfrånvaro Under 2016 var det 179 personer som hade fler än fem sjuktillfällen, det betyder att 10,5 procent av den totala arbetsstyrkan har det kommunen betraktar som hög frånvaro genomfördes ett projekt med att följa utvecklingen av korttidssjukfrånvaron, det vill säga fler frånvarotillfällen än 5 på ett år. Detta fick ett bra resultat så vi fortsätter att följa detta. Idag ligger ansvaret för att följa detta på ansvarig chef. Utvecklingen ser ut enligt diagrammet. Frisknärvaro Under flera år har frisknärvaron bland kommunens anställda följts. Som frisknärvarande räknas alla som inte har sjukfrånvaro alls och de som har färre än 6 sjukdagar under året. Det finns en målsättning om att frisknärvaron ska vara 65 procent i förvaltningen. Som framgår av grafen har Eksjö kommun aldrig varit i närheten av detta mål och den uppåtgående trend som kommunen haft de senare åren verkar vara bruten. För att klara denna målsättning är det viktigt att både arbeta med det friska och det sjuka samt följa de rutiner som finns för rehabiliteringsarbetet i förvaltningen. Se diagrammet till höger. Utveckling av antalet personer med upprepad korttidssjukfrånvaro mer än fem gånger per år Frisknärvaro andelen anställda med färre än 6 sjukdagar per år 0,65 0,6 0,55 0,5 0,45 Psykisk ohälsa - arbetsrelaterad 4% (4) Förvaltningsberättelse

35 Friskvård En av friskvårdsaktiviteterna 2016 var skidträning Friskvårdsarbetet i kommunen har bedrivits på samma sätt som tidigare år men med en fortsatt inriktning mer mot träning. Kommunen erbjuder olika aktiviteter som genomförs med stöd och hjälp av friskvårdskonsulten och andra aktörer. Till grund för arbetet ligger kommunens friskvårdspolicy. Företagshälsovård Under 2016 har kommunen gjordes en ny upphandling av företagshälsovård. Det vinnande anbudet kom från Avonova vilket betyder att samarbetet fortsätter med samma inriktning som tidigare. Kostnaderna för företagshälsovård har ökat under 2016 följer sjuktalen. I kommunens policy som gäller så ska företagshälsovården utföra uppgifter enligt gällande regler från Arbetsmiljöverket och den plan som personalavdelningen upprättat. Utöver detta så använder arbetsgivaren företagshälsovårdens olika professioner för att förhindra sjukskrivning hos anställda eller för att med olika stöd få tillbaka anställda i tjänst så snart som möjligt. Företagshälsovården är också viktig när bedömning av arbetsförmågan ska göras för att pröva rätten till eventuell sjukersättning och arbetsförmåga av betydenhet för arbetsgivaren. Det kan handla om uppsägning om försäkringskassan inte längre betalar ut sjukpenning till någon som varit sjuk under en längre period. Kommunens anställda kan också använda företagshälsovården för arbetsrelaterade besvär 1 3 gånger. Från den fjärde gången arbetar företagshälsovården på uppdrag av den anställdes chef med inriktning enligt ovan och det förväntas då att ansvarig chef formulerar en skriftlig beställning med syfte att förhindra eller fortkorta en sjukskrivning. Av diagrammet nedan visas hur företagshälsovården använts. Det är kostnader för beteendevetare som ökat dramatiskt vilket är en följd av ökningen i psykiskt relaterade sjukskrivningar. Beskrivning av företagshälsovårdsköpen (kronor) Förvaltningsberättelse 35

36 Driftredovisning (tkr) Sektor/motsvarande Intäkter Kostnader Netto Avvikelse Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Kommunstyrelse/kommunfullmäktige/nämnder Överförmyndarnämnden Revisionen Kommunledningskontoret Kommunledningskontor, städ Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Tillväxt- och utvecklingssektorn Summa Nettokostnader, Budget Utfall 2016 (mnkr) 400,0 350,0 Budget Utfall 373,4 361,4 362,4 364,6 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 63,1 62,2 60,2 59,6 38,7 37,4 10,8 11,2 Politiken Kommunledning- Samhällsbygg- Barn- och ung- Sociala Tillväxt- och kontoret nadssektorn domssektorn sektorn utvecklingssektorn 36

37 Investeringsredovisning och resultatbudget Investeringsredovisning 2016 (tkr) Inkomster Utgifter Netto Återstår Sektor/motsvarande Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Kommunfullmäktige Kommunledningskontoret (totalt) Samhällsbyggnadsektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Tillväxt- och utvecklingssektorn Summa Resultatbudget Utfall 2016 (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Verksamhetens nettokostnader -922,1-913,2 8,9 Återbetalda AFA-premier 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -16,8-16,9-0,1 Verksamhetens nettokostnader -938,9-930,1 8,8 Skatteintäkter 751,3 749,3-2,0 Kommunalekonomisk utjämning 195,0 208,3 13,3 Finansiella intäkter 9,1 12,0 2,9 Finansiella kostnader -0,3-0,4-0,1 Resultat före extraordinära poster 16,3 39,1 22,8 Extraordinära poster 0,0 0,0 Årets resultat 16,3 39,1 22,8 Resultat / skatteintäkter och bidrag 1,7% 4,1% 37

38 Resultaträkning och kassaflödesanalys (mnkr) Resultaträkning Not Intäkter 1 392,2 311,6 Kostnader , ,7 Återbetalda AFA-premier 0,0 8,0 Avskrivningar -16,9-17,0 Verksamhetens nettokostnader -930,1-874,1 Skatteintäkter 3 749,3 711,3 Kommunala utjämningbidrag 4 208,3 176,5 Finansiella intäkter 5 12,0 6,7 Finansiella kostnader 6-0,4-0,1 Resultat efter finansiella poster 39,1 20,3 Årets resultat 7 39,1 20,2 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat 39,1 20,2 Justering för avskrivning och nedskrivning 16,9 17,0 Justering för avsättningar 1,0 1,7 Justering före förändring av rörelsekapital 57,0 38,9 Förändring kortfristiga fordringar -43,6-16,4 Förändring förråd och lager 0,0-1,4 Förändring exploateringstillgångar -4,2 0,0 Förändring kortfristiga skulder 17,2 28,2 Medel från den löpande verksamheten 26,4 49,5 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -55,8-23,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,1 Förvärv av finansiella anläggningstillgängar -34,5-3,2 Justering för värdeförändring 0,0-0,2 Medel från investeringsverksamheten -90,3-26,8 Finansieringsverksamheten Minskning långfristiga fordringar 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 Årets kassaflöde -63,9 22,7 Likvida medel vid årets början 91,5 68,8 Likvida medel vid årets slut 27,6 91,5 38

39 Balansräkning (mnkr) Tillgångar förändring Anläggningstillgångar not Fastigheter och anläggningar 8 260,6 227,4 33,2 Maskiner och inventarier 9 59,4 53,7 5,7 Finansiella anläggningstillgångar ,8 141,2 34,5 Summa anläggningstillgångar 495,8 422,3 73,5 Omsättningstillgångar Förråd 0,1 0,1 0,0 Exploateringsfastigheter 6,0 1,8 4,2 Fordringar ,3 118,8 43,5 Kassa och bank 12 27,7 91,6-63,8 Summa omsättningstillgångar 196,1 212,3-16,2 Summa tillgångar 691,9 634,6 57,3 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Anläggningskapital 435,6 402,8 32,8 Rörelsekapital 13 7,0 0,8 6,2 Summa eget kapital ,6 403,6 39,1 därav årets resultat 39,1 20,2 18,9 varav avsatt till resultatutjämningsreserv 7-16,0-1,1-14,8 varav balanskravsresultat 22,7 17,8 4,9 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 17,3 15,9 1,4 Avsatt för återställande av deponi 3,2 3,6-0,4 Summa avsättningar 20,5 19,5 1,0 Skulder Långfristiga skulder 16 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga skulder 228,7 211,5 17,2 Summa skulder 228,7 211,5 17,2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 691,9 634,6 57,3 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna ,6 468,7 Borgensförbindelser ,3 910,9 Soliditet 64,0% 63,6% Soliditet inkl ansvarsförbindelse -1,6% -10,3% 39

40 Nothänvisningar (tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Sektorernas intäkter enligt driftredovisningen Interna poster redovisning Reavinster/reaförluster Övriga verksamhetsintäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Sektorernas kostnader enligt driftredovisningen härav leasingavgifter Interna poster redovisning Reaförlust försäljning anläggningstillgång 0 0 Kapitalkostnad och avtalspension Utbetalda pensioner Förändring avsättning för pensioner Premie avgiftsbestämd ålderspension Premie förmånsbestämd pension/risk Löneskatt på pensionskostnad Förvaltningsavgifter pensioner Förändring övertidsersättning (ej utfördelad del 0 0 Justering personalomkostnader 0 42 Övriga kostnader Summa Not 3 Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning* Mellankommunal utjämning Summa *Avräkningsbelopp per invånare SKL 14:59 Slutavräkning föregående år (korrigering) Preliminär avräkning innevarande år Not 4 Generella statsbidrag med mera Utjämningsbidrag inkomstutjämning Utjämningsavgift/bidrag kostnadsutjämning LSS utjämningsavgift/bidrag Regleringsbidrag Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Övriga generella bidrag från staten Summa Not 5 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel Ränta revers Eksjö Kommunfastigheter AB Överskottsfond KPA Intäkter borgen Överskottsutdelning Kommuninvest Övriga finansiella intäkter Summa

41 Nothänvisningar (tkr) Not 6 Finansiella kostnader Räntor på lån 0 0 Ränta pensionskostnader 0 0 Ändrad kalkylränta 0 0 Övriga räntor Övriga finansiella kostnader Summa Not 7 Resultatutredning Årets resultat Avstämning balanskrav: Reavinster avyttring anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjustering Medel till resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat Ackumulerad RUR Max RUR (2 procent av skatter och bidrag) Not 8 Fastigheter och anläggningar Ackumulerade ingående anskaffningsvärden Avyttring/utrangering/värdejustering Nyanskaffningar Värdejusteringar/omfört till inventarier Summa anskaffningsvärde Ackumulerade ingående avskrivningar Årets avskrivning Avyttring/utrangering Summa avskrivningar Bokfört värde Specifikation Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Övriga fastigheter Mark under exploatering Pågående arbete Summa Not 9 Fordon, maskiner och inventarier Ackumulerat ingående anskaffningsvärde Anskaffningar Avyttring/utrangering Värdejustering/omfört från fastigheter 0 0 Summa anskaffningsvärde Ackumulerade ingående avskrivningar Årets avskrivning Avyttring/utrangering 54 Summa avskrivningar Summa bokfört värde

42 Nothänvisningar (tkr) Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Eksjö stadhus AB aktieägartillskott eksjo.nu Träcentrum Smålands Turism AB Aktieköp Summa aktier Andelar Säkerhetsfonder hos Kommunkredit Kreditgarantiföreningar Andelar i ekonomiska föreningar Andel i Kommuninvest (se särskild kommentar på sidan 44) Summa andelar Långfristiga fordringar Eksjö Kommunfastigheter AB Eksjö Stadshus AB /AB Eksjö Industribyggnader (2012) Soldaternas vänner Förlagslån Kommuninvest Summa långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Not 11 Fordringar Kundfordringar Fordringar hos staten Inbetald preliminärskatt Diverse kortfristiga fordringar Fordran momsersättning Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Upplupna skatteintäkter Not 12 Kassa och bank Kassa Bank och plusgiro Summa Not 13 Rörelsekapital Resultatfonder Före bokslut Före bokslut Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen Finansförvaltningen Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret/kost-städ Samhällsbyggnadssektorn Tillväxt- och utvecklingssektorn Barn- och ungdomssektorn Social sektorn Överförmyndaren 0 0 Revisionen 13 0 Summa resultatfonder Övrigt rörelsekapital Summa

43 Nothänvisningar (tkr) Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital Uppskrivning Kommuninvest Bokning resultatfond Årets resultat Summa Not 15 Avsatt för pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning 56-7 Förändring av löneskatten Övrigt Utgående avsättning Andel försäkring Del av pensionsförpliktelsen intjänade från och med 1998 (pensionsavsättning) som tryggats genom försäkring: Utredningsgrad 99% Överskottsmedel KPA Skandia Totalt Under året har medel i Överskottsfond hos KPA nyttjats med tkr för inlösen av pensionsskuld intjänad före Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld mervärdesskatt Personalens källskatt Förutbetalda statsbidrag Skuld fastighetsskatt Övriga kortfristiga skulder Upplupna löner Upplupen semesterlön Skuld arbetsgivaravgift Upplupen löneskatt Avgiftsbestämd pensionspremie Förutbetalda skatteintäkter Förutbet intäkter/upplupna kostnader Summa

44 Nothänvisningar (tkr) Not 17 Pensionsförpliktelser inom linjen Ingående ansvarsförsförbindelse Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Förändring av löneskatten Övrigt Utgående ansvarsförbindelse Andel försäkring Del av pensionsförpliktelsen intjänade före 1998 (ansvarsförbindelsen) som tryggats genom försäkring: Not 18 Borgensförbindelser Kommunala företag AB Eksjö Energiverk Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjö Stadshus AB Summa kommunala företag Bostadslån ansvarsförbindelser Höglandets kommunalförbund Övriga förpliktelser Summa Borgensförbindelser Kommentar till not 10, andel i Kommuninvest ekonomisk förening Avseende redovisningsperiod 2016 Eksjö kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner och landsting/regioner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Eksjö kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Eksjö kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. 44

45 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar Redovisningsprinciper Tillämpning av RKR:s (Rådet för kommunal redovisning) rekommendationer Nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter Slutavräkning avser skillnaden mellan preliminärt erhållna skatteintäkter och den slutliga skatten. I bokslut 2015 har definitiv slutavräkningen för år 2014 och en preliminär slutavräkning för 2015 bokförts. Nr 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Avsättning till pensioner och pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till totalt 454 mnkr. Beloppen har återlånats, inga placeringar av pensionsmedel finns. Nr 8.2 Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår även de delar av kommunens verksamhet som bedrivs i bolagsform och där kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. Väsentligt inflytande anses kunna utövas vid en röstandel av minst 20 procent. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Den innebär att aktiekapitalet i dotterföretagen inte tagits med. I de fall kommunen äger delar av ett bolag har resultat- och balansräkningen räknats om med hänsyn till kommunens ägarandel. Obeskattade reserver räknas som eget kapital, uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Alla interna mellanhavanden mellan enheterna elimineras. Utöver bolagen ingår Höglandets kommunalförbund, där kommunen har 18,6 procent samt Eksjo.nu där kommunen har 45,83 procent. Nr 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser Ingående avsättning för återställande av deponi uppgick till 3,6 mnkr. Under året har 0,4 mnkr nyttjats till täckning av Gyesjödepoini. Eksjö Energi har avsatt resterande medel. Ansvarsförbindelser Redovisat belopp för borgensförbindelser avser utnyttjad del av beviljad borgen Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar. Exempel på avskrivningstider: Inventarier Fordon Räddningsfordon Idrottsanläggningar 3 10 år 5 år 20 år 20 år Ett halvt prisbasbelopp tillämpas som beloppsgräns för aktivering av inventarier. Avskrivningar påbörjas månaden efter avslutad anskaffning. Komponentavskrivning Eksjö kommun använder sig från och med bokföringsåret 2015 av komponentavskrivning. Byggnader med väsentligt restvärde är uppdelade upp i följande komponenter och avskrivningstider: Stomme 60 år Fasad, yttertak, ledningsnät VS vent. 40 år Fönster, papptak, ledningar, el m.m. 30 år Entrépartier, ventilationsaggr. m.m. 20 år Styr och regler, belysning m.m. 15 år Inbrottslarm, ut- och invändig målning m.m. 10 år De stora objekten inom Gator och vägar är uppdelade i följande komponenter och avskrivningstider: Slitlager 30 år Asfalt/grus 40 år Förstärkningslager oändlig nyttjandetid Det största objektet, utgörande 54 procent av totala restvärdet inom Trafikbelysning, är uppdelat i följande komponenter och avskrivningstider: Armatur 20 år Stolpe 30 år Kommunen hyr större delen av sina lokaler av Eksjö kommunfastigheter AB, ett helägt kommunalt fastighetsbolag som från och med 2014 tillämpar komponentavskrivning. 45

46 Nr 17 Pensionsförpliktelser Kommunens samlade pensionsförpliktelser återfinns i posterna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna och avsättningarna. Denna rad ligger under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens totala pensionsförpliktelse uppgår till 507 mnkr varav 454 mnkr avser ansvarsförbindelsen. Kommunen har beslutat att från och med 1998 årligen betala hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Nr 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Bidrag har fordrings- eller skuldförts på så sätt att endast intjänad del bokförts som intäkt under året. Nr 18.1 Intäkter från statsbidrag Intäkter från statsbidrag Från och med 2014 har principen för hur statsbidrag avseende integration och ensamkommande flyktingbarn redovisas förändrats i kommunens redovisning. Förändringen gjordes utifrån ett förtydligande från RKR som kom i oktober 2014 om redovisning av statsbidrag. Kommunen har tidigare skuldfört bidrag från migrationsverket och matchat intäkter mot kostnader. Förtydligandet innebär att statsbidrag som inte har en uttryckligen fastslagen tidsperiod ska intäktsföras den period som bidraget avser, vilket i stor utsträckning har varit innevarande år. Med tidigare års matchningsprincip har kostnaderna och intäkterna för verksamheten balanserat och i princip påverkat kommunens resultat. Med förändrad redovisningssätt har intäkterna, exklusive särskilt statsbidrag för kommunens kostnader för flyktingmottagande , överstigit kostnaderna för verksamheten under 2016 med 16 mnkr. Begreppsförklaringar Resultaträkningen visar årets resultat och hur det uppkommit. Det visar även förändringen av det egna kapitalet, som även kan utläsas genom att jämföra årets balansräkning med föregående års. Kassaflödesanalysen redovisar inbetalningar och utbetalningar det vill säga hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten påverkat årets kassaflöde. Balansräkningen redovisar kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa finansieras, med skulder eller med eget kapital. Tillgångarna indelas i omsättningstillgångar (kontanter, kortfristiga fordringar och förråd) och anläggningstillgångar (till exempel fastigheter, inventarier, maskiner, långfristiga fordringar). Tomtmark som anskaffats i avsikt att säljas vidare redovisas som omsättningstillgång. Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, det vill säga hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller förfallotidpunkt inte är helt bestämd. Redovisning av särskilt statsbidrag för kommunens kostnader för flyktingmottagning har skett enligt linje med RKRs yttrande i december. 1/13 av bidraget eller 2,4 mnkr har intäktsförts 2015, resterande 28,8 mnkr har intäktsförs

47 Vart gick kommunens pengar 2016? Diagrammet visar översiktligt hur sektorernas nettokostnad på 906,2 mnkr fördelas på typ av verksamhet. Affärsverksamhet 0% Arbetsmarknad, flyktingverksamhet -1% Gemensamma funktioner 4% Socialt stöd 7% Politisk verksamhet 1% Gator och parker 3% Infrastruktur,skydd övrigt 3% Fritid och kultur 4% Näringsliv och turism 1% Förskola och fritids 12% Vård och omsorg 35% Utbildning 29% I Gemensamma funktioner ingår kostnader för kommunledning, övergripande ekonomioch personaladministration, telefoni, post, repro. I officiell statistik som Vad kostar verksamheten i Din kommun fördelas dessa kostnader ut och ingår som en del i respektive övrig verksamhet. Infrastruktur och skydd, övrigt ingår miljöoch byggverksamhet, räddningstjänst och fysisk teknisk planering. Utbildning omfattar alla nivåer från förskoleklass till högskoleutbildning. I Politisk verksamhet ingår förutom kostnad för fullmäktige, kommunstyrelse och övriga nämnder även partistöd och avgifter till Sveriges Kommuner och landsting och regionala organ. 47

48 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnder Politisk organisation Budget Budget Utfall Utfall Avvik- Avvik- Ekonomi (mnkr) else Kommunfullmäktige har 49 ledamöter. Under kommunstyrelsen, som har 15 ledamöter finns ett ledningsutskott och fyra nämnder: tillväxt- och utvecklingsnämnd, samhällsbyggnadsnämnd, barn- och ungdomsnämnd samt socialnämnd. Kommunfullmäktige Kostnader 1,8 1,6 0,2 varav personalkostnader 0,7 0,6 0,1 varav partstöd 0,6 0,6 0,0 varav övriga kostnader 0,4 0,4 0,0 Nettokostnader 1,8 1,6 0,2 Kommunstyrelse och nämnder Intäkter -0,4-0,4 0,0 Kostnader 5,3 5,6-0,3 varav personalkostnader 4,9 5,0-0,1 varav övriga kostnader 0,5 0,6-0,1 Nettokostnader 4,9 5,2-0,3 48

49 Kansliavdelning Ekonomi- och upphandlingsavdelning Personalavdelning Kommunikationsavdelning Räddningstjänst Kommunledningskontoret Årets resultat Ekonomiskt utfall Kommunledningskontoret driftresultat visar en positiv avvikelse mot budget om tkr. Kansliavdelningen Utfallet för kansliavdelningen ger ett överskott mot budget på tkr. Överskottet beror på att avsatta medel om tkr för E-arkiv och DÄHS inte har tagits i anspråk för 2016 samt att kostnaden för facility manager enbart belastade det andra halvåret. Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Avdelningen lämnar 2016 ett överskott på 200 tkr. Den ordinarie verksamhetens har ett överskott på 300 tkr som till största delen beror på lägre personalkostnader då tjänster varit vakanta under del av året. Dock har även centrala kapitalkostnader på 100 tkr belastat verksamheten under Personalavdelningen I och med att de faktiska lönekostnaderna för bemanningsenheten varit högre än det timpris som debiterats ut till köparna höjdes priset från och med april. Med det nya priset har man räknat med att få ett överskott om 500 tkr, detta för att säkerställa att enheten inte går back och då blir tvungen att begära in pengar från köpande sektorer. Överskottet ska gå tillbaka till köpande sektor via deras resultatfond. Överskottet för bemanningsenheten var vid slutet av året tkr varför hälften skickades tillbaka direkt till köparnas budget innan 2016 stängdes och den kvarvarande hälften ligger kvar för att hanteras i resultatfonderna. Personalavdelningens ordinarie verksamheter gick med ett underskott på 800 tkr som beror på ökade kostnader för företagshälsovården. Kommunikationsavdelningen På sista raden visar avdelningen ingen avvikelse mot budget. Den ordinarie verksamheten har dock ett underskott på 490 tkr som bland annat beror på högre gemensamma kostnader för stadshuset samt kostnader för fiberhyra och IT. Avdelningen fick under hösten 500 tkr i ytterligare budget till en ny hemsida. Kostnaderna för detta kommer inte att uppstå förrän under 2017 och man kommer hantera detta i kommunledningskontorets resultatfond. Räddningstjänsten Räddningstjänstens olika verksamhetsområden gör följande resultat. Räddningstjänst inklusive reservkraft gör ett underskott om -511 tkr. Underskottet härrör sig i allt väsentligt från det markant ökade antalet utryckningar under 2016 samt självrisken anseende skogsbranden i Hult. Underskottet Verksamheterna 49

50 föreslås täckas i bokslutet i enlighet med tidigare utvecklad praxis avseende hantering av kostnader för stora olyckor. Försäkringskontot gör ett planerat underskott om -181 tkr, främst beroende på beslut i kommunstyrelsen om utökat försäkringsskydd under Underskottet täcks ur resultatfonden för försäkringspremier. Verksamheten totalförsvar och samhällsskydd gör ett planerat underskott om -112 tkr vilket täcks av sedan tidigare skuldförda statsbidrag avseende krisberedskap. Underskottet härrör sig från kostnader avseende genomförd medieträning samt krisövningen Martina. Städenhet Städenheten flyttades organisatoriskt till Eksjö Kommunfastigheter AB i augusti. Den ekonomiska redovisningen avser därför verksamheten till och med 8 augusti. Enhetens kostnader ska täckas av dess intäkter. I samband med överflyttningen av verksamheten kvarstod nettokostnader på 166 tkr vilket då är ett underskott mot budget. Investeringar Kommunledningskontoret hade tkr i investeringsbudget Räddningstjänsten hade den större delen av denna summa, tkr. Medlen har bland annat gått till en ny lastväxlare, förbättrad krisledningsförmåga och räddningsmateriel. Kommunledningskontoret hade centralt en pott på 900 tkr som var avsatt till införande av ett digitalt ärendehanteringssystem. Dock kommer inte detta införande att gå som investering, varför budgeten inte kommer användas. Årets verksamhet och framtiden Kansliavdelningen Avdelningen har två större pågående projekt; införande av ett digitalt ärendehanteringssystem och införande av e-arkiv. DÄHS Det länsgemensamma projektet med kravställande av ett dokument- och ärendehanteringssystem (DÄHS) lämnades sin slutrapport till eutvecklingsrådet i mars Efter det påbörjades arbetet med att ta fram en projektbeställning om fortsättning som fler kommuner i länet kunde enas kring. Detta arbete resulterade i att sex kommuner (samtliga höglandskommuner samt Jönköpings kommun) och ett kommunalförbund (Höglandets kommunalförbund) i augusti 2016 enades om att gemensamt genomföra ett projekt med upphandling och implementering av nytt dokument- och ärendehanteringssystem. Under hösten 2016 har projektorganisation etablerats, bland annat har styrgrupp tillsats och projektledare upphandlats. Projektet startade den 19 januari 2017 och beräknas pågå fram till och med earkiv Det länsgemensamma projektet med införande av teknisk lösning för digital långtidslagring är i stort klart vid årsskiftet 2016/2017. Detaljer kring leveransgodkännande återstår. Den länsgemensamma tekniska lösningen driftas av Region Jönköpings län. Under våren 2017 påbörjas arbetet i kommunerna med att få till inleverans av information från de befintliga verksamhetssystemen. Detta arbete är både tidsödande och många gånger svårt för de enskilda kommunerna. Därför fortsätter ett samverkande nätverk mellan länets kommuner med utbyte av erfarenhet och kunskap samt framtagande av tillämpbara guider fria att användas av kommunerna. Där kommuner har samma verksamhetssystem finns klar inriktning att samverka kring det praktiska arbetet med inleverans. Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Som ett led i arbetet med att effektivisera rutiner och processer har arbete med att införa e-handel fortsatt. Samverkan med höglandskommunerna sker frekvent och praktiskt genom det gemensamma ekonomisystemet och höglandets affärsstrategiska råd. Resultatet av uppföljningar som gjorts av hur upphandlingsregler följs i kommunen visar att det finns behov av att kraftigt öka följsamheten, vilket kommer att arbetas med under Kommunikationsavdelningen De stora utmaningarna under verksamhetsåret 2016 har varit fortsatt förbättrad service gentemot interna och externa kunder, utveckling och etablering av varumärkesplattform för kommunen, revidering av kommunens strategi för bredbandsutbyggnad samt effektiviserad införskaffning av kontorsvarumaterial. Till detta beslutades att bevilja förvaltningsövergripande utvecklingsmedel för att påbörja införandet av ny hemsida. 50 Verksamheterna

51 Kontaktcenter Kontaktcenter ansvarar för två av kommunens kommunikationskanaler: spontanbesök och telefoni. Enheten har besvarat samtal in till kommunens växelnummer Av alla samtal in besvaras i genomsnitt 87 procent av alla inkommande samtal. Resultatet är inte tillfredsställande men ofta förekommande när en organisation går över från koppling av samtal till besvarande av frågor. Samtalen blir längre och väntetiderna ökar. Även om två år sedan kontaktcenter infördes kan tyckas vara en lång tid säger erfarenheter från andra kommuner att det kan ta upp till fem år innan det nya arbetssättet är etablerat och accepterat, både internt i organisationen och hos de externa kunderna. Kontaktcenter har samtidigt tagit emot spontanbesök. Det är en fördubbling av året innan och speglar väl den nationella bilden där de ökade flyktingströmmarna ökade trycket på kommunerna, både vad gäller planerad handläggning som spontan sådan. Enheten har under året koncentrerat sig på att ytterligare förbättra servicen gentemot kommunens kunder, dels genom fortsatt arbete tillsammans med verksamheterna för kvalitetssäkrat övertag av ärenden vad gäller information och upplysning och dels genom kvalitetshöjande åtgärder. Sedan årsskiftet 2016 arbetar enheten systematiskt med kvalitetsutveckling genom månatlig nyckeltalsuppföljning och gemensam kvalitetsgenomgång. Under december flyttade kontaktcenter in i lokalerna vid Eksjö turistbyrå. Flytten var en följd av beslutet att från årsskiftet 2017 få till ett tätare samarbete mellan dessa enheter. Syftet var att ytterligare förstärka kommunens förmåga att bemöta besökares, invånare och föreningars frågor och funderingar kring organisation och plats Eksjö kommun. Den stora utmaningen för 2017 är att få till bättre telefontillgänglighet, ökat antal övertagna ärenden med befintliga resurser samt etablera goda och effektiva interna rutiner efter sammanslagning av turistbyrån och kontaktcenter. Informationsenheten Informationsenheten ansvarar för fem av kommunens kommunikationskanaler: webbplatsen eksjo.se, Eksjö kommuns Facebooksida, hushållstidningen Hemma i Eksjö, intranätet Ekot och personaltidningen Pi. Utöver detta arbetar informationsenheten bland annat med att ta fram trycksaker och mässmaterial samt är stöd vid mediakontakter. Enheten tar även fram olika strategidokument. Hemma i Eksjö har kommit ut med två nummer under Tidningen sänds till alla hushåll i kommunen. Den finns även som nättidning och talskiva. Under året har fyra nummer av personaltidningen Pi getts ut. Kommunens hemsida har i genomsnitt sidvisningar i månaden och är därmed en av de viktigaste kanalerna för att möta kravet på förbättrad självservice. Samtidigt är det den mest kostnadseffektiva kanalen för att nå ut med kommunens budskap. Under året har enheten dessutom jobbat med att utveckla och etablera en varumärkesplattform, med tillhörande kommunikationsriktlinjer och strategier, för både organisationen och platsen Eksjö kommun. Stripning av kommunens bilar Informationsdag Möt din kommun på Stora Torget i Eksjö Verksamheterna 51

52 Enheten fick under året förvaltningsövergripande utvecklingsmedel för att påbörja införandet av nya webbplatser för eksjo.se och visiteksjo.se. Då hade ett arbete inletts som resulterade i att samtliga höglandskommuner och kommunalförbund under senhösten enades om gemensamt avtal för publiceringsverktyg. Denna samverkan möjliggör för kommunen att få tillgång till ett verktyg med mer funktionalitet och öppnar upp för samverkan kring utveckling och förvaltning inom befintlig budgetram. Framtagning av ny struktur, layout och mallar för dessa webbplatser sker under våren Målet är att de omgjorda webbplatserna ska lanseras under slutet av 2017 med nya moderna utseenden, anpassade till olika läsverktyg (dator, platta eller mobil) och med kvalitetssäkrad information. För kostnadseffektivitet och enhetlighet, samordnar informationsenheten annonser för kommunens verksamhet. Enheten har hållit i fem kommunikationsträffar, med olika ämnen. Dessa har varit mycket uppskattade och välbesökta av medarbetare inom kommunen. I samverkan med räddningstjänsten har enheten arrangerat en utbildning i medieträning för medarbetare och förtroendevalda som ofta har kontakter med media. Enheten har vidare samordnat Eksjö kommuns medverkan vid informationsdag om kommunens verksamhet i maj samt vid jobbmässan i november. IT För tredje året i rad har kommunen genomfört en uppföljning av antagen e-strategi. Detta har skett via SKL:s självskattningsverktyg eblomlådan. Där framgår att beslutade och genomförda aktiviteter klart förbättrat kommunens uppfyllnad av de nationellt antagna målen med eförvaltning. För att möte de stora utmaningar som det offentliga Sverige står inför vad gäller tillvaratagande av digitaliseringens möjligheter, samverkar Eksjö kommun både delregionalt på Höglandet och i regionen via länets eutvecklingsråd. Genom samverkan får kommunen tillgång till kompetens, erfarenhet och tekniska möjligheter som i annat fall kan vara svårt att själv finansiera eller attrahera. Ett samverkansområde som är högaktuellt och innebär en stor utmaning för kommunen, är arbetet med informationssäkerhet och förberedande arbete i och med den nya dataskyddsförordningen Vid invigningen (ersätter av kontaktcenter PUL) som antagits i EU. Under året reviderades kommunens strategi för bredbandsutbyggnad. Revideringen skedde i samverkan mellan kommunens e-strateg, Eksjö Energi ELIT och samhällsbyggnadssektorn. Strategin antogs i kommunfullmäktige den 15 december. Repro och post Enheten har bytt ut två av tre medarbetare. Det innebär att det första halvåret koncentrerades på att lära upp ny personal samt se över befintliga rutiner. Ett arbete med effektivisering av hela processen för införskaffning av kontorsvaror samt lagerhållning genomfördes. Målet var färre moment med kortare ledtider, både för den egna personal men även för interna kunder samt ett mindre och mer lättarbetat lokalt lager av kontorsmaterial. Under året började enheten ett närmare samarbete med informationsenheten med syftet att ta fram ett standardiserat produktsortiment vad gäller tryckt informationsmaterial. Målet är att de produkter som trycks av enheten ska hålla likvärdig kvalitet vad gäller utformning och papperskvalitet med en extern leverantör. Räddningstjänsten Totalförsvar och samhällsskydd Varje nivå i den kommunala organisationen har uppdaterat sina planverk avseende extraordinära händelser. Planerna bygger på de risker och sårbarheter som identifieras och analyseras i verksamheternas och bolagens risk- och sårbarhetsanalys. För att stärka krishanteringsförmågan hos kommunala verksamheter och kommunala bolag så har under året genomförts medieträning med nyckelpersoner. Skogsbranden utanför Hult 52 Verksamheterna

53 Vidare genomfördes krisledningsövningen Martina där större delen av kommunens ledningsorganisation inklusive krisledningsnämnden övades. Försäkringar Under 2016 har kommunen utökat sitt försäkringsskydd med 4 stycken nya försäkringar, det är försäkring för diskrimineringsersättning eller skadestånd enligt diskriminerings- eller skadeståndslagen, excessansvarsförsäkring som täcker ansvarskrav på över 50 miljoner kronor, rättsskyddsförsäkring vid miljöbrott samt en utökad VD- och styrelseansvarsförsäkring. Räddningstjänst Oroande nog kan konstateras att trenden från slutet av 2015 höll i sig hela 2016 med en mycket stor ökning av antalet utryckningar som resultat. Räddningstjänsten ryckte 2016 ut vid 140 tillfällen fler än 2015, vilket är en ökning med hela 36 procent! Av ökningen så står insatser inom Eksjö kommun för 33 procent medan hjälp till andra kommuner, främst inom RäddsamF, ökat med 3 procent. Samtidigt ökade antalet gjorda arbetstimmar i samband med insatserna med drygt 650 timmar jämfört med året innan. Noteras bör att redan år 2015 var i sig ett mycket intensivt år med bland annat branden i Gamla stan som ensam stod för nästan 900 arbetstimmar. En stor del av ökningen kan förklaras med att antalet onödiga automatiska brandlarm har ökat rejält. Mycket till följd av att antalet olika boendeformer för nyanlända i kommunen ökade snabbt under hösten Olyckstyper inom Eksjö kommun Framtiden - räddningstjänsten Bemanningen är även fortsatt en nyckelfråga och vi ser alltjämt svårigheter med att rekrytera så att samtliga tjänster är fyllda. Den ökande trenden av utryckningar gör att vi på allvar måste diskutera verksamhetens ekonomi inför budget 2018 eftersom utrymme saknar för så stora volymökningar som 30 procent eller mera. Parallellt med detta kommer vi att se över det planerverk som reglerar utryckningsstyrkorna vid de olika larmtyperna för att i möjligaste mån undvika överutlarmning. Vad gäller planering för höjd beredskap avvaktar vi fortfarande information om förändrad ersättning från SKL förenat med riktlinjer om arbetets utförande från MSB. När detta kommer blir det en stor och viktig uppgift för kommunen. Städenhet Den 8 augusti tog Eksjö kommunfastigheter över kommunens städverksamhet. Flytten innebär att enhetens personal nu är anställd av Eksjö kommunfastigheter och att städavtal tecknas mellan Eksjö kommun och Eksjö kommunfastigheter Serie Serie2 Serie Serie Serie5 Verksamheterna 53

54 Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Kansliavdelningen Intäkter 0,5 0,5 0,0 Kostnader 10,0 8,5 1,5 varav personalkostnader 5,4 4,2 1,2 varav övriga kostnader 4,6 4,3 0,3 Nettokostnader 9,5 8,0 1,5 Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Intäkter 2,1 1,9-0,2 Kostnader 10,0 9,6 0,4 varav personalkostnader 6,4 5,8 0,6 varav övriga kostnader 3,6 3,8-0,2 Nettokostnader 7,9 7,7 0,2 Personalavdelningen Intäkter 1,5 1,1-0,4 Kostnader 15,9 15,4 0,5 varav personalkostnader 11,6 10,0 1,6 varav övriga kostnader 4,3 5,4-1,1 Nettokostnader 14,4 14,3 0,1 Kommunikationsavdelningen Intäkter 1,6 0,9-0,7 Kostnader 13,6 12,9 0,7 varav personalkostnader 5,5 5,5 0,0 varav övriga kostnader 6,4 7,4-1,0 Nettokostnader 12,0 12,0 0,0 Räddningstjänsten Intäkter 2,3 5,0 2,7 Kostnader 21,5 25,0-3,5 varav personalkostnader 13,3 14,3-1,0 varav övriga kostnader 8,2 10,7-2,5 Nettokostnader 19,2 20,0-0,8 Kommunledningskontoret totalt Intäkter 8,0 9,4 1,4 Kostnader 71,0 71,4-0,4 varav personalkostnader 42,2 39,8 2,4 varav övriga kostnader 27,1 31,6-4,5 Nettokostnader 63,0 62,0 1,0 Nyckeltal Räddningstjänsten Antal utryckningar Antal mantimmar Antal utförda tillsyner Utförda tillsyner (% av planerade) Personer utbildade av räddningstjänsten Investeringar Kansliet 0,9 0,2 0,7 Räddningstjänsten 2,3 2,2 0,1 Totalt 3,2 2,4 0,8 54 Verksamheterna

55 Mark- och exploatering Skog Mätning Fastighetsförvaltning Miljö- och hälsoskydd Trafik Plan- och bygg Energi- och klimat Gata och park Infrastruktur och kommunikationer Samhällsbyggnadssektorn Viktiga händelser Ny detaljplan på Nifsarps industriområde i Eksjö har antagits. Planen möjliggör nybyggnad av ny husfabrik. Det har skett en ökning av byggnationen av villor och lägenheter i kommunen. Ny infart till Spilhammarsområdet i Mariannelund har anlagts med anledning av nya Filmbyn Småland. En arkitekttävling för ny bebyggelse på Forsellska gården har genomförts. Ett tillsynsprojekt på migrationsboenden har genomförts. I samband med stort marksaneringsarbete vid Svinhusaberget (Sjöhagen) i Eksjö har miljöenheten genomfört tillsyn på området. Årets verksamhet Samhällsbyggnadssektorns driftutfall för 2016 är tkr. Helårsbudgeten är tkr. Det innebär en avvikelse på 3 procent mot budget. De sammanlagda investeringarna uppgår till tkr. Vilket är tkr högre än helårsbudgeten på tkr. I det totala utfallet ligger kostnaden för förvärvet av fastigheten Trehörningen 1:4 på tkr. Resultatet i övrigt, exklusive kostnaderna för Trehörningen, är en positiv avvikelse på tkr. Verksamheterna Mätningsverksamhet Mätningsverksamheten redovisar ett överskott på 464 tkr. Vilket innebär en avvikelse mot budget med 24 procent. Eksjö Energi AB:s utbyggnad av bredband i kommunen har inneburit mycket arbete för mätningsverksamheten, i samband med inmätning och utsättning av ledningarna. En stor förändring har skett under 2016, jämfört med tidigare under 2000-talet vad gäller nybyggnationen av villor och lägenheter i Eksjö som har ökat. Detta har medfört en ökad efterfrågan på husutsättningar, nybyggnadskartor, fastighetsbildningar och därtill hörande mätningsuppdrag. Mark- och exploateringsverksamhet Mark- och exploateringsverksamheten redovisar ett underskott på 437 tkr vilket innebär en avvikelse på 25 procent mot budget. Den negativa avvikelsen beror på att verksamheten har haft drift- och underhållskostnader på motsvarande 587 tkr för Nannylund under året. Kostnaden är inte budgeterad. Ett stort antal fastighetsförsäljningar har genomförts med anledning av den pågående ökade byggnationen i Eksjö kommun. Bland de mest betydande markförsäljningarna kan nämnas mark till Filmbyn i Mariannelund, Mycklaflons camping, mark till exploateringsområdet i Sjöhagen i Eksjö samt ett 55

56 markområde med tillhörande byggnader på Nannylundsområdet i Eksjö. Exploateringsområdet Vägtisteln i Kvarnarp i Eksjö, som öppnades i slutet av 2015, är nu i stort sett färdigt. Dessutom har efterfrågan av villatomter i Talludden, utanför Eksjö, ökat markant varför det vid ingången av 2017 enbart finns tre tillgängliga kommunala tomter till försäljning i Eksjö. Skogar Skogen redovisar ett positivt resultat för 2016 på 771tkr. Vilket innebär en avvikelse mot budget på 82 procent. Kommunstyrelsen beslutade den 3 maj 2016 att Eksjö kommun från och med 2017 ska bedriva skogsförvaltningen i egen regi. Med anledning av detta har en skogsförvaltare till samhällsbyggnadssektorn rekryterats. En uppdatering av gällande skogsbruksplan har handlats upp under året och kommer att levereras i början av Fastighetsförvaltning Utfallet för fastighetsförvaltningen innebär ett underskott på 128 tkr vilket motsvarar en avvikelse mot budget på 10 procent. I samband med en eventuell försäljning av Kvarnarps gård har en projektering av byggnaden gjorts. Kostnaden för denna uppgår till 140 tkr vilket inte är budgeterad. Kvarnarps gård står tillsvidare utan hyresgäst. Försjöns Fritid beviljades att bryta hyreskontraktet på lägergården Klinten i förtid. För samhällsbyggnadssektorn innebar detta en utebliven hyra på 64 tkr. Från och med april 2016 är sociala sektorn, beroendeenheten, hyresgäst på Klinten. De kommer att fortsätta att driva anläggningen på samma sätt som tidigare hyresgäst med uthyrning för lägerverksamhet, skolklasser och privata tillställningar. Ny arrendator på Valbackens Toppstuga är barn- och ungdomssektorn, den öppna ungdomsverksamheten. Ett 20-tal ungdomar har haft sommarjobb där. Caféet har under sommaren i princip varit öppet alla dagar under sommarlovet. Utöver arbete i caféet har ungdomarna även skött grönytorna och utfört en del förbättringsarbeten på byggnaden. Toppstugan har även under året renoverats med nytt yttertak och uppfräschning av verandan. Miljö- och hälsoskydd Verksamheten inom miljö- och hälsoskydd samt livsmedel har ett positivt utfall på 141 tkr. Under året har ökning skett av antalet befogade bostadsklagomål samt antal ansökningar med prövning beträffande värmepumpar vilket har ökat tillsynsintäkterna. Tre av kommunens gamla nedlagda hushållsdeponier har inventerats ytterligare och ett objekt av dessa har fått riskklass 1. Detta innebär av miljöenheten som tillsynsmyndighet kommer att ställa ytterligare krav. Under sommaren och hösten pågick en stor sanering vid Svinhusaberget. Där har det tidigare legat miljöfarliga verksamheter och enligt ny detaljplan för området ska det bebyggas med bostäder. Miljöenheten har under saneringsarbetet genomfört löpande tillsyn. Tillsammans med Trafikverket och Vida sågverk har en ny infart till Hjältevad och Vida anordnats samt en ny cykelväg mellan Hjältevad och Ingatorp anlagts. 56 Verksamheterna

57 Traditionell miljötillsyn av tillstånds- och anmälningspliktiga objekt samt övriga objekt genomfördes under Miljötillsynen på lantbruken prioriterades och samtliga C-lantbruksverksamheter fick tillsynsbesök under året. Ett tillsynsprojekt beträffande kontroll av avloppsvatten som kommer från oljeavskiljare startades upp under 2016 genom att ta fram underlag för hur arbetet ska genomföras Det långsiktiga arbetet med att åtgärda bristfälliga avlopp i hela kommunen pågår. Området öster om Ingatorp och Hornsved i östra kommundelen samt området omkring Hult har varit aktuella under året. Migrationsboenden har varit föremål för ett tillsynsprojekt under Tät och regelbunden tillsyn har visat sig nödvändig. Hälsoskyddet på besökta migrationsboenden, som fått regelbunden tillsyn under några år, bedöms som bra även om vissa förbättringsområden kvarstår. På nytillkomna boenden har det varit mer varierat och fler brister har förekommit. Därför är fortsatt tillsyn en nödvändighet. Därutöver har tidigare tillsynsprojekt beträffande skolor och vårdboenden följts upp. Bostadsklagomålen har ökat i antal och varit komplicerade, långdragna och tagit mycket tid i anspråk. Livsmedelskontrollen 2016 har i stort sett genomförts enligt tillsynplan. Ett projekt angående kebabhantering har genomförts tillsammans med höglandskommunerna. I alla kommuner konstaterades att det finns förbättringspotential hos flera verksamheter. Trafik Trafikverksamheten redovisar ett överskott på 124 tkr som innebär en avvikelse mot budget med 5 procent. Överskottet beror på att ansökningarna om kommunalt iståndsättningsbidrag till enskilda vägar inte har sökts under 2016 trots att Trafikverket har godkänt åtgärden. Gång- och cykelstråket mellan norra och södra Eksjö har under året blivit en sammanhängande länk när stråket byggdes ut väster om Eksjöån i anslutning till kvarteren Lunden och Källtomten. Nya fartdämpande hinder i form av schikan- och timglasutförande anlades på Ydrevägen mellan Grenadjärgatan och Husargatan. En ny björkallé längs Kråkebergsvägen vid Ränneborg anlades. Nya björkar planterades under hösten. Åtgärden var nödvändig dels avseende säkerhet och dels för att kunna underhålla vägkroppen. Cirka reflexer delades ut via bland annat kommunens kontaktcenter, kommunbiblioteken, turistbyrån och Emilkraften. Planering, bygglov och energirådgivning Plan- och byggverksamheten redovisar ett överskott på 455 tkr vilket innebär en avvikelse mot budget med 12 procent. Antalet bygglovansökningar har varit fortfarande högt. Under året inkom 190 ansökningar om lovåtgärder vilket kan jämföras med 199 året innan. Av dessa beviljades 87 startbesked för bostäder, jämfört med 47 stycken Verksamheterna 57

58 Arbetet med ständiga förbättringar inom digitalisering fortgår och en antalet ärenden som inkom elektroniskt ökade år Vindbruksplanen och Nifsarps industriområde sammanfattar tyngdpunkten i planenhetens verksamhet år Utöver detta var arbetet fokuserats på bostäder. Vindbruksplanen medförde stort medialt intresse och skapade mycket diskussion under året vilket märktes inte minst efter samrådsskedets avslut då 661 sidor med synpunkter hade mottagits. Planprocessen pågår. Eksjöhus deklarerade under året att man avser att bygga en ny husfabrik i Eksjö. Behovet av en tomt på kvadratmeter blev uppdraget till planenheten. Resultatet blev en ny detaljplan på Nifsarps industriområde. Detaljplanearbetet för Höglandssjukhuset avslutades i början av året. Detaljplanering av Nannylundsområdet, som förväntas kunna hålla en stor del av Eksjö stads nyproducerade bostäder inom de närmaste åren, pågår. Samhällsbyggnadssektorn deltog i arkitekttävlingen för ny byggnad på Forsellska gården, fastigheten Cicelören 1. Det vinnande bidraget ritades av OkiDoki Arkitekter. Under 2016 fanns ingen energirådgivare på plats i Eksjö kommun det första halvåret. Detta innebar en lägre ambitionsnivå på verksamheten. Aneby kommun tog vissa rådgivningssamtal som inkom under denna tid. En solcellsutställning anordnades för kommuninvånarna i Olsbergs Arena under hösten Solcellsleverantörer och E.O.N var inbjudna för att tala om solceller i samband med föreläsningar och utställningar. Gator, vägar och parker Inom gatuverksamheten redovisas en negativ avvikelse på 46 tkr. Detta beror extra kostnader för skadegörelse på busskurar. Lekplatsen i Vildparken i Eksjö byggdes om och tillgänglighetsanpassades under försommaren. I samband med detta arbete sattes även en toalett upp i anslutning till lekplatsen. En ny infart till Spilhammarsområdet i Mariannelund anlades. Avsikten är att öka trafiksäkerheten och kapaciteten för besökare till Filmbyn Småland. Bron vid Vattentorget mot Breviksvägen var i stort behov av renovering. Arbetet påbörjades i samband med att den nya gång- och cykelvägen anlades vid ån. I anslutning till Movänta Camping har en ny parkering för besökare anlagts. Forsellska gården försågs med ett tillfälligt trädäck och möbler för att skapa en uppmärksammad mötesplats och projektplats för information om fastigheten till dess att fastigheten åter bebyggs. Lekplatsen i Vildparken i Eksjö byggdes om och tillgänglighetsanpassades försommaren Verksamheterna

59 Miljösamordning Miljömåls- och naturvårdsverksamheten redovisar ett överskott på 97 tkr vilket innebär en avvikelse mot budget på 20 procent. Måluppfyllelse enligt styrkort Samhällsbyggnadsnämnden formulerade nya mål inför Här redovisas resultatet av uppföljningen. Mål: 50 påbörjade bostadslägenheter årligen. Under 2016 påbörjades 87 lägenheter. Målet är uppfyllt till 100 procent. Mål: Tillsynsintervaller enligt fastställd verksamhetsplan, miljö- och hälsoskydd. Målet är uppfyllt till 70 procent. Tidsintervallerna beträffande B-objekt och för de flesta C-objekten har uppnåtts. Däremot vad beträffar U-objekten har man inte uppnått de uppsatta målen. Mål: Kontrollintervaller enligt tillsynsplan för livsmedel Livsmedelskontrollen har följt framtagen tillsynsplan med undantag för ett fåtal objekt som inte har fått de antal besök som planerats. Den livsmedelskontroll som bedrivs i Eksjö kommun bidrar till att ge konsumenterna redlighet och säkra livsmedel. Mål: Fastställda utvecklingsprogram och budget för varje ort senast år Uppföljning av arbetet årligen 2016 och Ett utvecklingsprogram har startats upp Det avser handlingsplan för stadsmiljöåtgärder. Mål: Alla åtgärder i kulturmiljön ska utgå från aktuella program. (Nytt kulturmiljöprogram för kommunen utanför Eksjö stad senast år 2018) Åtgärder i kulturmiljön görs med utgångspunkt i gällande program. Kulturmiljöprogram utanför Eksjö stad har ej påbörjats. Mål: Ökad tillgänglighet med 5 procentenheter årligen enligt enkät från Myndigheten för delaktighet. Den fysiska tillgängligheten för 2016 uppgår till 51 procent. Mål: Detaljplan för 100 bostäder i Eksjö stad och 100 i övriga tätorten samt detaljplan för verksamheter, 90 ha totalt i kommunen. Det finns detaljplan för 230 bostäder i Eksjö stad och i övriga kommunen 325. Det finns 85 hektar planerad mark för verksamhet totalt i kommunen. Målet är uppfyllt beträffande bostäder. Även om det finns gott om mark för bostäder finns dock inte denna mark i attraktiva lägen. En ny björkallé längs Kråkebergsvägen vid Ränneborg anlades. Verksamheterna 59

60 Mål: Sex direktförbindelser måndag fredag till och från Jönköping (ökning med 3). Åtta förbindelser till och från Österbymo (ökning med 2). I övrigt nuvarande utbud. Det finns nu åtta förbindelser till och från Österbymo vilket innebär en ökning med 2. Mål: Inga dödade eller svårt skadade i trafiken. Antal dödade är 0 medan antal svårt skadade är 4. Detta innebär att målet inte är helt uppfyllt. Mål: Vägkapitalet ska öka med 3 mnkr per år. Ingen ökning av vägkapitalet har skett under Mål: Kommunen ska äga mark för fem års bostadsproduktion samt mark för större industrietablering (minst kvm byggnadsyta). Kommunen äger mark för fem års bostadsproduktion samt även mark för större industrietableringar. En betydande faktor är dock var denna mark ligger. Som läget är idag är endast delar av den tillgängliga marken i attraktiva lägen. Mål: Andelen kommunala fordon (personbilar, lätta lastbilar samt personal- och tjänstebilar) som uppfyller de nationella miljöbilskriterierna ska utgöra minst 60 procent år 2020 och 100 procent I resultatet ingår både den kommunala förvaltningens och bolagens bilar. Andelen är 54 procent år 2016 vilket innebär en mindre ökning jämfört med 2015 då andelen var 48 procent. Mål: Andelen förnybar energi i kommunala personbilar skall utgöra lägst 70 procent år 2016 och lägst 90 procent år Resultatet för 2016 ligger på 23 procent vilket är tre procentenheter sämre än Resultatet ligger dock långt från det uppställda målet. Mål: Årlig uppföljning av minst tio mål enligt miljöplanen. Samtliga mål har följts upp och sammanställts i rapport. Sammanställningen visar att 80 procent av delmålen är genomförda eller påbörjade och 65 procent av åtgärderna är genomföra eller påbörjade. Mål: Beslut om bygglov (efter att komplett ansökan inkommit) inom 4 veckor vid delegationsbeslut och 8 veckor vid nämndbeslut. Handläggningstiden för delegationsbeslut ligger på Nyckeltal Byggverksamhet Antal lovärenden Lovintäkter, bygglov/bygganmälan (tkr) Mätningsverksamhet Antal mätningsärenden Mantimmar inmätning och utsättning av fiber Mantimmar förrättningar Mantimmar nybyggnadskartor/ utstakning Intäkter förrättningar (tkr) Intäkter nybyggnadskartor/ utstakning (tkr) Trafikverksamhet Olycksstatistik (trafik) i Eksjö kommun Antal dödade Antal allvarlig skadade Antal måttligt allvarligt skadade Antal lindrigt skadade Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Antal inkomna ärenden för handläggning Mantimmar miljöskydd Mantimmar hälsoskydd Mantimmar livsmedel Intäkter miljö- och hälsoskydd samt livsmedelsverksamheten (tkr) Gator och vägar Yta, gator och gc-vägar (1 000 m2) Kostnad/m2 (kr) 15,53 15,51 17,00 Gatubelysning (antal) Kostnad/styck (kr) 692,66 691,69 736,20 cirka 4 veckor och för nämndbeslut cirka 8 veckor, enligt uppställt mål. Det finns alltid omständigheter som gör att handläggningstiden blir längre i vissa fall och även kortare. Enligt plan- och bygglagen ska ärenden om lov och förhandsbesked handläggas skyndsamt och beslut ska meddelas inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen kom in till nämnden. Tiden får förlängas, om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, en gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio veckorna. Mål: Årlig ökning av andel ärenden som hanteras som e-tjänster inom olika verksamheter. E-tjänsten finns inom bygglovverksamheten. År 2016 hanterades 36 ärenden av 290 som e-tjänst. Under 2015 är motsvarande siffra 32 av 299. Även om andelen e-tjänster är låg så har det skett en liten ökning. 60 Verksamheterna

61 Framtiden Samhällsbyggnadssektorns största utmaning är att liksom övriga Eksjö kommun kunna ställa om till en ökad tillväxttakt. Behovet av bostäder är stort och alla nya projekt och ändringar går igenom och påverkas av sektorns alla enheter från idé till genomförande och sedan tillsyn. Samhällsbyggnadssektorn får inte bli en bromskloss för kommunens möjligheter utan måste bereda sig för ett större åtagande än tidigare. Även om anslaget för beläggningsunderhåll ökade i budget 2016 har inte vägkapitalet ökat utan behovet av ökade insatser inom detta område kvarstår. Frågor som berör planering för vatten blir allt viktigare. Det gäller åtgärder med anledning av EU:s vattendirektiv, klimatförändringar, översvämningsproblematik, och motsatsen torka, samt planering för vatten- och avloppslösningar och vatten som attraktivitetsfaktor. Inom mätverksamheten förväntas en fortsatt utbyggnad av bredband att ske i stor omfattning. Även efterfrågan på mark för villor och andra verksamheter förväntas bli stor. En ny gång- och cykelväg mellan Hult samhälle och Movänta Camping planeras under Efter att kommunen har blivit väghållare på Kyrkogatan i Ingatorp kommer ombyggnad att ske så att genomfart endast tillåts för gång- och cykeltrafik. Befintlig bro på Grenadjärgatan, över Eksjöån, kommer att ersättas med en ny under Statligt bidrag har beviljats för trafikförbättrande åtgärder år 2017, i syfte att hastighetssäkra utpekade befintliga övergångsställen och gångpassager. Fastighetsförbättrande åtgärder kommer fortsätta enligt förvaltningsplanen. Bland annat kommer Metropolbiografens fasad att renoveras och målas. Miljöenheten kommer under 2017 att utökas med 0,9 tjänst inom miljöbalksområdet. Stor förhoppning råder att nu närma sig det behov av resurser som länge saknats för att uppfylla miljöbalkens mål och syften. Utökningen beror främst på att miljöenheten övertagit prövning och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen från socialnämnden. Verksamheterna 61

62 Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Utfall Avvik else 2016 else Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Sektorsövergripande Intäkter 0,0-0,1 0,0 Kostnader 2,3 2,5-0,2 varav personalkostnader 1,9 2,1-0,1 Nettokostnader 2,3 2,5-0,2 Mätning Intäkter -1,1-1,7 0,6 Kostnader 3,0 3,2-0,2 varav personalkostnader 2,1 2,2-0,1 Nettokostnader 1,9 1,5 0,5 Mark och exploatering Intäkter -0,2-1,5 1,4 Kostnader 1,9 3,8-1,8 varav personalkostnader 0,6 0,6 0,0 Nettokostnader 1,8 2,2-0,4 Skogar Intäkter -2,6-2,5-0,1 Kostnader 1,7 0,8 0,9 Nettokostnader -0,9-1,7 0,8 Fastighetsförvaltning Intäkter -0,8-0,8 0,0 Kostnader 2,1 2,2-0,1 varav personalkostnader 0,6 0,6 0,0 Nettokostnader 1,3 1,4-0,1 Miljö- och hälsoskydd Intäkter -1,7-1,9 0,2 Kostnader 4,0 4,0 0,0 varav personalkostnader 3,5 3,4 0,1 Nettokostnader 2,3 2,1 0,1 Trafik Intäkter -0,5-0,5 0,0 Kostnader 2,7 2,6 0,1 varav personalkostnader 0,6 0,5 0,0 Nettokostnader 2,3 2,1 0,1 Planering, bygglov och energirådgivning Intäkter -2,3-2,7 0,4 Kostnader 6,2 6,1 0,1 varav personalkostnader 3,5 2,9 0,7 Nettokostnader 3,9 3,4 0,5 Gator, vägar och park Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 23,4 23,5 0,0 Nettokostnader 23,4 23,5-0,1 Miljösamordning/naturvård Intäkter -0,2-0,2 0,0 Kostnader 0,7 0,5 0,1 varav personalkostnader 0,3 0,3 0,0 Nettokostnader 0,5 0,4 0,1 Samhällsbyggnadsektorn totalt Intäkter -9,4-11,9 2,5 Kostnader 48,1 49,3-1,2 varav personalkostnader 13,2 12,7 0,5 Nettokostnader 38,7 37,4 1,3 Investeringar Inventarier 1,5 0,2 1,3 Byggnader och anläggningar 0,6 0,6-0,1 Offentliga miljöer 1,8 0,8 1,1 Tillgänglighetsåtgärder 1,9 2,1-0,2 Trafikmiljö 13,8 10,1 3,7 Övrig infrastruktur 0,5 0,0 0,5 Markförvärv och exploatering 5,0 22,7-17,7 Totalt 25,1 36,5-11,3 62 Verksamheterna

63 Barnomsorg Grundskola Grundsärskola Gymnasium Gymnasiesärskola Öppen ungdomsverksamhet Elevhälsa Kostenhet Barn- och ungdomssektorn Ekonomi Utfall driftbudget Barn- och ungdomssektorns utfall per är 362,4 mnkr mot budgeten på 361,4 mnkr vilket är ett överskridande mot budget med +1,0 mnkr. Resultatet inkluderar upplupna löner och semesterskulder med 0,6 mnkr samt ombokade kostnader från sociala sektorns kostenhet till barn- och ungdomssektorns kostenhet med 1,2 mnkr. Verksamheterna har i stort följt sina budgetar med mindre avvikelser. Den största negativa avvikelsen avser gymnasieskolan med -1,5 mnkr. Färre externa elever har sökt till gymnasiesärskolan vilket resulterat i mindre intäkter än budgeterat. Sektorn har erhållit större statliga bidrag vilket har förbättrat resultatet. Investeringsbudget och resultatfond Av investeringsbudgeten på tkr uppgick förbrukningen till tkr vilket är en avvikelse på +655 tkr. Överskottet på +655 tkr begärs att det överförs till Sektorns resultatfond uppgick vid årets början till 61 tkr. Måluppfyllelse enligt styrkort Mål: 100 procent av barnen och eleverna ska känna sig trygga i förskolan/familjedaghemmen och skolan. Resultat: Förskolan Åk 4 6 Åk 7 9 Gymnasiet 96,5% 92,4% 89,3% 91,8% Mål: Erbjuda alla plats i förskola, fritidshem och nattis senast fyra månader efter inkommen ansökan. Resultat: Full behovstäckning har erbjudits i förskola, fritidshem och nattomsorg. Mål: Andelen elever med godkänt i alla ämnen ska öka från 73 procent till 85 procent. Resultat: Andel (%) uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen Åk 6, Flickor Pojkar Totalt Eksjö kommun, samtliga elever 89,4 76,3 82,3 Riket, samtliga elever 82,5 76,2 79,2 Eksjö kommun exkl nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund 88,6 Riket samtliga huvudmän exkl nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund 82,9 Verksamheterna 63

64 Mål: Andelen elever med godkänt i alla ämnen ska öka från 73 procent till 85 procent. Mål: Meritvärdet ska vara 220 åk 6 och åk 9 hos både pojkar och flickor Resultat: Andel (%) uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen Åk 9, Flickor Pojkar Totalt Eksjö kommun, samtliga elever 72,3 44,4 57,2 Riket, samtliga elever 79,9 69,3 74,2 Eksjö kommun exkl elever med okänd bakgrund (asylsökande) 77,3 62,1 71,3 Eksjö kommun exkl nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund* 75,6 Riket samtliga huvudmän exkl nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund 90,1 Resultat: Meritvärde* Åk 9, Flickor Pojkar Totalt Eksjö kommun, samtliga elever 231,9 177,0 201,6 Riket, samtliga elever 241,1 208,7 224,1 Eksjö kommun exkl elever med okänd bakgrund (asylsökande) 236,2 202,4 218,7 Eksjö kommun exkl nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund* 222,7 Riket exkl nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund 234 * 17 ämnen Mål: 95 procent av alla antagna på gymnasiet ska ha nått examen inom tre år. Resultat: Eksjö Gymnasium 91% 88 % 92,8 % 2016 hade 91 procent av eleverna erhållit slutbetyg och gymnasieexamen. Mål: Alla elever ska ha minst 94 procent närvaro i skolan. Resultat: Total närvaro åk 8 november månad 93 procent av den planerade lektionstiden. Andel (%) av eleverna i åk 8 som har minst 94 procent närvaro i november månad 57,5 procent. Mål: Sysselsättningsgraden (inklusive studier) för ungdomar år ska uppgå till minst 95 procent. Statistik finns ej sammanställd. Mål: Minst 25 procent av alla elever i åk 8 i grundskolan och i årskurs 2 gymnasiet ska känna att de har stora möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Årskurs 8 Årskurs 2 gymnasiet % 15 % 17 % 24 % 19 % 11 % Mål: Minst hälften av alla elever i årskurs 8 grundskolan och årskurs 2 gymnasiet ska vilja vara med och påverka i frågor som rör kommunens utveckling. Årskurs 8 Årskurs 2 gymnasiet % 47% 46 % 56 % 29 % 38 % 64 Verksamheterna

65 Årets verksamhet Ledning och organisation Sektorn har en platt organisation, vilket innebär att rektorer och förskolechefer ansvarar för sin resultatenhet direkt under sektorschefen. Sektorns balanserade styrkort (som under året varit samma som kommunstyrelsen), tillsammans med nationella styrdokument, ligger till grund för enheternas arbetsplaner och handlingsplaner. Ledningsorganisationen ger bra förutsättningar för cheferna att samarbeta och stödja varandra. Genom det får rektorer och förskolechefer mer tid till det pedagogiska ledarskapet vilket förväntas leda till att fler barn och elever lyckas bättre i förskolan och skolan. I ledningsorganisationen är skolorna och förskolorna indelade i sex samarbetsområden. Alla enheter inom ett samarbetsområde har en gemensam administration. Centralt finns två utvecklingsledare vars främsta uppgift att stödja förskolechefer/rektorer i det dagliga arbetet och samordna utvecklingsfrågor. IT i undervisningen Arbetet med att stödja och utveckla IT i undervisningen fortsätter. På Eksjö Gymnasium har alla lärare och elever personliga (så kallat ett-till-ett koncept) digitala redskap i form av laptop och kommunikationen inom skolan sker digitalt. Inom grundskolan fortsatte arbetet med att all elevdokumentation och elevfrånvaro ska föras digitalt i lärplattformen. Ett tiotal klasser spridda mellan olika skolor och årskurser ingår i pilotprojekt för ett-tillett med lärplattor. För övriga klasser finns tillgång till digitala verktyg, men är ej personliga. Exempelvis använder alla elever i förskoleklass och årskurs ett lärplattor för att lära sig skriva med målet att ha tidigare läs- och skrivinlärning. Målsättningen är att alla elever i grundskola ska ha personliga digitala redskap om några år. Förskola och pedagogisk omsorg Från sommaren 2016 uppnår barn- och ungdomssektorn full behovstäckning inom förskola och pedagogisk omsorg dygnet runt. Tidigare år har vi klarat dagtid men haft kö till nattis, sedan utökningen av nattis platser på Galaxen så uppnår vi full behovstäckning. Under 2016 har antalet platser inom förskoleverksamheten ökat. Förskolan Bullerbyn i Mariannelund har utökats med en ny avdelning, och förskolorna i Galaxen i Eksjö tätort har sedan sommaren sex avdelningar plus nattis öppet. I februari 2017 var 847 barn placerade i barnomsorgen 1 5 år (inklusive dubbelplacerade). Motsvarande tid 2016 var det 805 barn. I syfte att utveckla förhållningssättet och de pedagogiska strategierna inom förskolan har barn- och ungdomssektorn anordnat kommunövergripande kompetensutveckling under året. All personal inom förskolan har fått genomgå utbildning i bland annat ICDP (vägledande samtal), och fått föreläsningar av Lotta Törnblom i Pedagogisk dokumentation samt Arbetslagsutveckling. Rastrunda på Hultskolan Furulundsskolan och förskolan Bullerbyn Invigning av förskolorna på Galaxen Verksamheterna 65

66 Grundskola Resultatet i grundskolan är lägre än förväntat inom många områden. Sektorsledningen har under året aktivt arbetat med att lyssna in och stödja varje skola för att alla elever ska lyckas. Under 2016 har barn- och ungdomssektorns lärare och rektorer bland annat haft gemensam bedömning av nationella prov, fått ta del av Eksjö kommuns skolresultat, lyssnat på Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen med Erica Eklöf och lyssnat på Hur kommer det sig att människor gör som de gör och framförallt varför gör du som du gör? med Colin Moon. Under hösten så har de flesta skolorna påbörjat skolverkets kompetensutveckling som heter läslyftet, detta påminner om matematiklyftet i sin struktur. Matematiklyftet genomfördes för två år sedan med mycket bra resultat och mycket positiv feedback från lärarna. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har hjälpt oss att göra en skolanalys i syfte att utveckla de områden som leder till högst måluppfyllelse för våra elever. Fem områden har hittats och arbetet har påbörjats att förbättra tre av dessa enligt SKL:s rekommendationer och enligt deras modell. De områden som arbetet har påbörjats med är kollegialt lärande/kompetensutveckling, gemensam målbild och användning av resultatdata, de områden som finns kvar är fungerande ledningsstöd och effektiv tidsanvändning. Sommarskola genomfördes juni för elever i årskurs 6 8 som riskerade att inte uppnå kunskapskraven för betyg E när de går ut årskurs 9. De ämnen som gavs undervisning i var matematik, NO-ämnen, engelska, svenska och svenska som andraspråk. 51 elever deltog i undervisningen. Närvarofrekvensen var 80 procent. Eleverna var positiva i den elevutvärdering som genomfördes. Den positiva erfarenheten från sommarskolan signalerar att sommarskola bör bli ett återkommande inslag. Gymnasium - Eksjö Gymnasium Gymnasiet IM-program har under 2016 vuxit och i december var det 199 elever inskrivna motsvarande siffra 2015 var 126 elever och 2014 var det 78 elever. Utökning av elever på IM-programmet de senaste åren har lett till att gymnasiet har tillsatt en ny rektor för att kunna möta behovet. Gymnasiet har även fått tillbaka en gymnasiechef på deltid under året. Då IM-programmen har vuxit och allt fler elever har behov av att läsa in behörighet till nationellt program erbjuder skolan möjlighet att läsa in flertalet av grundskolans ämnen. Skolan har även valt att inte göra undervisningsgrupperna på IM-språk allt för stora utan de är i storleken cirka 15 elever per grupp, i enlighet med vad forskningen säger är lämplig storlek. Detta för att eleverna snabbare ska nå målen och kunna nå behörighet för nationella program. Skolans lokaler har utökats för att kunna ta emot alla elever. Skolan erbjuder elever med andra modersmål än svenska som andra språk på nationella program. Under 2016 har skolan arbetat med integration av de nyanlända eleverna. Under året har ett nytt metodrum byggts och invigts på vård och omsorgsprogrammet, i syfte att skapa en bättre och reell undervisningsmiljö. Eksjö Gymnasium. Östanåskolan 66 Verksamheterna

67 Skolan har tagit fram en ny broschyr där de olika programmen presenteras. I september bjöds alla elever in till en gymnasiedag för att få en helhetsbild av skolan och dess verksamhet. Av gymnasiets avgångselever våren 2016 erhöll 88 procent examensbevis på yrkesprogrammen och 92 procent på de högskoleförberedande programmen. Av dessa högskoleförberedande program har 93 procent av eleverna grundläggande behörighet till högskolan. Under hösten 2016 har gymnasiesärskolan fått en ny rektor som även har hand om ombyggnaden av skolan. Under hösten 2016 har ritningar tagits fram för att möta behoven. Under året har det arbetats aktivt med att försöka få fler externa elever. De elever som tog studenten 2016 kom samtliga ut i sysselsättning, vilket är mycket glädjande. Eksjö Gymnasiesärskola är en av få skolor i Sverige som lyckas få ut sina elever i sysselsättning efter avslutad utbildning. Öppen ungdomsverksamhet Öppen ungdomsverksamhet har under 2016 låtit fritidsgården Furan, Mariannelund vara vilande. Spelverket i Eksjö har haft öppet fem kvällar i veckan. Bemanningen uppgår till 3,20 årsarbetare. I januari öppnades ytterligare en fritidsgård i centrala Eksjö, kallad Mejeriet. Beslutet var att Mejeriet är en tillfällig gård med hyreskontrakt ett år i taget. Bemanningen består av 3,0 årsarbete. Verksamheterna vid Spelverket har varit traditionell fritidsgård, musikgrupper, dansgrupper, omsorgsgrupper, kulturskolans dramagrupper, Teatertolvan, Eksjö Revyn och Höglandsklättrarna. Verksamheten vid Mejeriet har varit en traditionell fritidsgård med fokus på biljard och TV-spel. Båda gårdarna har arbetat med integration, som fungerat bra på Spelverket men däremot inte så bra på Mejeriet där besökarna till allra största delen varit ensamkommande ungdomar. Åldersgränserna på båda gårdarna är från 13 år till och med 18 år, förutom de strukturerade gruppverksamheter som finns till exempel dans, teater, klättring, musik. Legitimation krävs för att delta i den öppna verksamheten. En del bråk, hot och slagsmål skedde på hösten ute i samhället så också på bägge gårdarna, vilket ledde till att överfallslarm installerades på bägge gårdarna. Flera av personalen valde också att sluta och byta arbete, det fanns även personal med visstidsanställning som vi valde att inte förlänga. I slutet på året valde vi att tillfälligt stänga Mejeriet och fokusera med personal och verksamhet på Spelverket där det finns mycket större ytor samt fler verksamheter att erbjuda. Spelverket öppnade också upp ytterligare en dag till sex dagar och kvällar i veckan. I samband med olika aktiviteter har samverkan skett med kulturskolan, skolan, elevhälsan, skolkyrkan, familjeenheten, polisen, föreningar, museum, kulturavdelning, fältteam, näringslivet och studieförbund. Öppen ungdomsverksamhet har även under året haft individuell läxläsningshjälp vilket resulterat i två elever som under bestämda dagar och tider Ungdomsverksamheten tog över ansvaret och driften för Valbackens toppstuga, Ingatorp Kosten omorganiserades under 2016 Verksamheterna 67

68 bedriver läxläsning med stöd efter ordinarie skolan. Under året har fritidsledare bemannat café Nyfiket på Prästängsskolan två gånger i veckan. Under sommaren ansvarade ungdomsenheten för verksamheten vid Långanässjöbadens servering och bad. 21 ungdomar erbjöds feriepraktik. Nytt för i år var även att ungdomsverksamheten tog över ansvaret och driften under sommaren för Valbackens toppstuga, Ingatorp. 21 ungdomar fick feriepraktik på Valbacken. För fjärde året ansvarade öppen ungdomsverksamhet i fem veckor för ett migrationsprojekt, med pengar från Migrationsverket med barn och ungdomar från Mariannelund och Ingatorp. Syftet var att även dessa barn och ungdomar skulle få känna sommarlovskänsla. Även här var två feriearbetande ungdomar delaktiga. Nytt för sommar 2016 var att mucf (myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) delade ut pengar till kommunerna för att bedriva sommarverksamhet för ALLA barn och ungdomar i en kommun som ska vara avgiftsfria för de deltagande barn och ungdomarna. Öppen Ungdomsverksamhet bedrev dagläger i Mariannelund och Ingatorp för ett stort antal barn och ungdomar. Det anställdes fyra ungdomsledare och vi hade även fyra feriepraktiserade ungdomar. Verksamheten varade i sex veckor. Ett aktivt och nära samarbete under året med föreningar och näringsliv skedde med Eksjö Vårfest, Musik på museigården, Eksjö Revyn, Dansfest, Teatertolvan, Eksjö stadsfest med flera. Vidare arrangerades två hockeyresor med över 100 ungdomar tillsammans med föräldrar och ledare. Fältteamet har aktivt jobbat med uppsökande verksamhet, mycket tid har lagts på att vara där ungdomar finns, det betyder även på sociala media. Fältteamet har under året bedrivit både kill-och tjejgrupper. Fältteamet har mycket nära samarbete med polisen och regelbundna träffar med polis har skett under året. Fältteamet har, utöver de vanliga kvällar och helger som de arbetar, arbetat de helger och tider som varit extra lockande för ungdomsfestligheter, som till exempel skolavslutning, Eksjö stadsfest och Lucia. Fältteamet bedrev ett vaktmästeriprojekt på sommaren med handplockade ungdomar. Fältteamets fokus ska bland annat vara skolnärvaro men har under året i princip varit noll eftersom inga sådana anmälningar kommit från våra skolor. Relationen till Socialtjänsten (myndighet) är god men i princip obefintlig på grund av socialtjänsten, de regelbundna träffar vi har haft har helt upphört eftersom de inte har tid. Fältteamet är sammankallande för kommunens SAM- BUF. Bemanningen uppgår till 2,0 årsarbetare. Kosten Kostenheten uppdelades på barn- och ungdomssektorn och sociala sektorn inför Måltidsverksamheten för skolan och förskolan ligger organisatoriskt under barn- och ungdomssektorn. Volymerna har ökat med fler elever och barn. Under året har Galaxen fått nytt kök för de förskoleavdelningar som nu är färdigställda i fastigheten samt att elevantalet i skolorna har ökat med bland annat asylelever och inflyttning. Elevhälsa I elevhälsans organisation ingår kuratorer, skolsköterskor, skolläkare, psykologer, logopeder, speciallärare, förskollärare, specialpedagoger och arbetsterapeuter. Den årliga kartläggningen av elever i Eksjö kommun som befaras att inte nå kunskapsmålen eller kunskapskraven har det under hösten påbörjats en ombearbetning av. Tidigare har sammanställningen utifrån kartläggningen visat hur många procent av eleverna som riskerar att inte nå målen om verksamheterna inte ger rätt förutsättningar. Synvändan som påbörjats vid ombearbetning av kartläggningen är att fokus har flyttats från elever som riskerar att ej nå målen/kunskapskraven, till verksamheter som riskerar att ej ge rätt förutsättningar till eleverna. Sammanställningen från kartläggningen kommer istället ge en bild av verksamheternas förmåga att anpassa utbildningen utifrån elevernas sociala, pedagogiska och fysiska behov och det är utifrån det som analys av resultat kommer redovisas till huvudman och sektorsledning. Utifrån sammanställningen gör skolan även en analys av resultatet. De tittar på vad som har fungerat bra, vad som behöver utvecklas och vilka åtgärder som skolan bör prioritera. Resultat och analys av kartläggningen presenteras i respektive skolas systematiska kvalitetsredovisning. På sektorsnivå analyseras och används kartläggningen som kompetensutveckling. Under hösten har delar ur den centrala elevhälsan 68 Verksamheterna

69 haft kontinuerliga träffar med skolornas specialpedagoger för att implementera omarbetningen av kartläggningen. Elevhälsans Skoldatateket består av en speciallärare och en arbetsterapeut. Skoldatateket har aktivt arbetat för att öka den pedagogiska medvetenheten när det gäller tillgängliga och inkluderande lärmiljöer (vilket stämmer väl överens med implementering av synvändan från kartläggningen). Samt för att öka barnens och elevernas självständighet, delaktighet och gemenskap i och utanför skolan. Stöd har givits till enskilda elever och föräldrar, samt utprovning av digitala lärverktyg för barn och elever i behov av dessa. De har även haft handledning och fortbildning av förskole- och skolpersonal kring tillgängliga lärmiljöer och digitala lärverktyg. Öppen förskola har under hösten startats upp i en för verksamheten anpassad lokal i Bobinen i Mariannelund. För att underlätta kön till allmänförskola så bedrivs även denna verksamhet under en begränsad tid i dessa lokaler på eftermiddagarna. Elevhälsans gemensamma mål under hösten 2016, samt kommande år, är att stärka det främjande och förebyggande arbetet ute på skolorna, vilket påbörjats under hösten men kommer att implementeras under året Lokaler Galaxens andra förskola med tre avdelningar har blivit färdig under året. Prästängsskolans och gymnasiesärskolans renoveringar och ombyggnationer har projekterats och ombyggnation kommer att påbörjas under Framtiden Mellan 2017 och 2020 kommer lokalerna på Storegårdsområdet att genomgå en stor upprustning: Gymnasiesärskolans lokaler kommer att bättre anpassas för gymnasiesärskolans verksamhet. Galaxens tredje förskola kommer färdigställas och uteområdet runt omkring kommer att bli förskoleverksamhet. Prästängsskolans lokaler kommer anpassas till en modern 7 9 skola som ger förutsättningar för alla att vara stolta över sin skola och lyckas med sina studier. Spelverkets lokaler kommer att rustas upp för att ge förutsättningar för att fortsätta bedriva en bred ungdomsverksamhet med bra resultat. Grundskolans intensiva arbete med förbättrade resultat kommer att synas i statistiken. Under våren 2017 kommer framtidsplanen ( ) för verksamheternas lokalbehov att revideras. Framtida utveckling Barn- och ungdomssektorn har spännande utmaningar inför framtiden. Nedan väljer sektorn att peka på några områden: Fortsätta kvalitetsutvecklingen i förskolan mot målen i läroplanen för förskolan. Genom den nya organisationen ge ett bättre centralt stöd till rektorer och förskolechefer, ge bättre förutsättningar för samarbetande chefer inom områdena och ett likvärdigt lokalt administrativt stöd. Att skapa en kultur där alla förstår att det är pedagogerna som gör den främsta skillnaden för barnens/elevernas resultat. Alla andra inom barnoch ungdomssektorn har som främsta uppgift att stödja, organisera, coacha, leda, avlasta och fatta beslut som ger pedagogerna goda förutsättningar så att alla elever lyckas. Fortsätta skapa en attraktiv gymnasieskola som har ett bra programutbud och når goda resultat. Rätt kompetensutveckling på organisations-, grupp- och individnivå krävs för att behålla och nå en högre måluppfyllelse. Vara en god arbetsgivare för att behålla och nyrekrytera personal med rätt behörighet. Öppen förskola i Mariannelund startades Verksamheterna 69

70 Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Öppen ungdomsverksamhet Intäkter -0,8-1,5 0,7 Kostnader 6,2 6,0 0,2 varav personalkostnader 4,5 3,4 1,1 Nettokostnader 5,4 4,5 0,9 Öppen förskola Intäkter -0,7-0,6-0,1 Kostnader 2,6 3,0-0,3 varav personalkostnader 0,9 1,2-0,3 Nettokostnader 1,9 2,3-0,4 Förskola 1-5 år Intäkter -14,6-17,4 2,8 Kostnader 98,5 98,7-0,2 varav personalkostnader 74,4 72,4 2,0 Nettokostnader 83,9 81,3 2,6 Pedagogisk omsorg Intäkter -0,3-0,3 0,0 Kostnader 5,8 5,7 0,1 varav personalkostnader 5,1 4,8 0,2 Nettokostnader 5,5 5,3 0,2 Fritidshem Intäkter -5,3-5,9 0,6 Kostnader 16,3 16,6-0,3 varav personalkostnader 15,7 16,0-0,3 Nettokostnader 11,0 10,7 0,3 Förskoleklass Intäkter -0,2-0,1 0,0 Kostnader 7,6 7,8-0,2 varav personalkostnader 7,4 7,7-0,3 Nettokostnader 7,5 7,7-0,2 Grundskola Intäkter -14,1-27,1 13,1 Kostnader 161,8 176,3-14,6 varav personalkostnader 106,2 115,1-8,9 Nettokostnader 147,7 149,2-1,5 Grundsärskola Intäkter -0,9-1,8 0,9 Kostnader 8,8 9,2-0,4 varav personalkostnader 8,4 8,7-0,2 Nettokostnader 7,9 7,4 0,5 Gymnasieskolan Intäkter -29,1-29,5 0,4 Kostnader 92,4 94,1-1,8 varav personalkostnader 42,6 43,8-1,2 Nettokostnader 63,3 64,6-1,3 Gymnasiesärskolan Intäkter -6,2-5,7-0,5 Kostnader 12,2 12,8-0,6 varav personalkostnader 9,7 9,5 0,2 Nettokostnader 6,0 7,1-1,1 Sektorsövergripande Intäkter -1,8-4,5 2,7 Kostnader 23,2 26,6-3,5 varav personalkostnader 15,0 14,1 0,9 Nettokostnader 21,4 22,2-0,8 Barn- och ungdomssektorn totalt Intäkter -73,9-94,4 20,6 Kostnader 435,3 456,9-21,6 varav personalkostnader 289,9 296,6-6,8 Nettokostnader 361,4 362,4-1,0 Hultskolan 70 Verksamheterna

71 Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Stöd och service till funktionshindrade Socialt stöd Sociala sektorn Viktiga händelser Förändrad kostorganisation. Från att ha varit en samlad kostverksamhet är den från och med första januari 2016 uppdelad med en del till Sociala sektorn och en del till barn- och ungdomssektorn. Försäkringskassans striktare bedömningar om personlig assistans har skapat utmaningar för sektorn, såväl verksamhetsmässig som ekonomiskt. Eksjö har tagit emot 402 personer i flyktingmottagningen exklusive ensamkommande flyktingbarn. Personalrekryteringsfrågan har varit en central fråga i sektorn med bland annat stora problem att rekrytera socialsekreterare och sjuksköterskor, vilket har medfört att sektorn behövt lösa personalbristen med inhyrda konsulter via bemanningsföretag. Ny daglig verksamhet på Marieberg som visar på sektorns förmåga till kreativa tillvägagångssätt mellan olika verksamheter (funktionshinderomsorg och äldreomsorg) att samverka varandra. Årets verksamhet Sektorns driftutfall för 2016 är 373,4 mnkr jämfört mot helårsbudgeten som är 364,6 mnkr. Den negativa avvikelsen på 8,8 mnkr motsvarar en procentuell avvikelse på 2,4 procent. Exkluderat verksamhet för ensamkommande flyktingbarn och flyktingmottagning som inryms inom sociala sektorns verksamhet är den negativa avvikelsen mot budget 25,2 mnkr. Det vill säga verksamhet för ensamkommande flyktingbarn och flyktingmottagning gör ett överskott då erhållna statsbidrag varit större än vad sektorn haft kostnader för verksamheten under 2016, vilket väger upp sektorns totala resultat Det är viktigt att poängtera och att förstå att sektorn har en stor negativ budgetavvikelse i övrig ordinarie verksamhet. Äldreomsorg Äldreomsorg särskilt boende hade ett negativt utfall jämfört mot budget med 3,1 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 3,2 procent. Regeringen har beslutat om en satsning för att stärka bemanningen inom äldreomsorgen, vilket har medfört att sektorn kunnat höja grundbemanningen på kommunens särskilda boenden med 0,03 tjänst per plats. Utöver detta har bland annat även nattbemanningen förstärkts. Trots denna höjning är bemanningsnivån känslig för exempelvis sjukfrånvaro då det är svårt att genomföra arbetsuppgifterna utan ersättare. Verksamheterna 71

72 Det leder till att antingen vikarier eller att ordinarie personal behöver arbeta utöver schema med ersättning kvalificerad övertid. Sjukskrivningar medför en negativ avvikelse mot budget, dels på grund av sjuklönekostnader och dels på grund av vikarienyttjande. Sektorn har bildat interna poolgrupper på de särskilda boendena i syfte att bland annat höja personalkontinuiteten samtidigt som nyttjandet av timvikarier därmed ska minska. Ett analysarbete pågår om sjukfrånvaro såväl inom särskilt boende som ordinärt boende och arbetet kommer att fortsätta under Inför 2016 beslutades om en verksamhetsförändring på dagverksamheten Talgoxen samt en minskning av antalet korttidsplatser på Marieberg. Detta medförde minskade resurser för sektorn från 1 januari Verksamhetsförändringen av Talgoxen har inte haft helårseffekt utan får ekonomisk effekt från 18 april. Tiden från 1 januari till 18 april har inneburit en högre kostnad än vad som finns budgeterat med motsvarande 0,5 mnkr. På kommunens särskilda boenden har man arbetat med utveckling av verksamheterna utifrån olika förutsättningar och behov. Exempelvis har Almgården fokuserat på brukarmedverkan och skapat husmöten där bara hyresgäster får komma för att öka delaktigheten kring bland annat matsedeln och aktiviteter. På Solgården har man fokuserat på matmiljön med bland annat effekten att hyresgästerna ökat i vikt, vilket är positivt. På flera enheter på kommunens särskilda boenden har man arbetat med arbetstidsförläggning och personalomsättningen har varit i fokus. Äldreomsorg ordinärt boende, inklusive hemtjänst med hemtjänstpeng, hade ett negativt utfall jämfört mot budget med 6,3 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 7,1 procent. Under 2016 har det som mest varit tre olika utförare av hemtjänst, den kommunala egenregin och två privata alternativ, som brukarna har kunnat välja emellan. Totalt har det beviljats cirka timmar. Av dessa är det cirka 98 procent som utförts av kommunens egenregi och två procent som utförts av privata företag. Vid årsskiftet 2016/2017 är det bara kommunens egenregi som finns kvar som alternativ. De beviljade hemtjänsttimmarna har ökat jämfört mot föregående år. I genomsnitt beviljades timmar per månad under Motsvarande siffra under första halvåret 2016 var timmar och andra halvåret timmar. Det totala genomsnittet under 2016 blev timmar. Nivån på antalet beviljade hemtjänsttimmar överstiger markant nivån för budgeterade hemtjänsttimmar. Differensen mot budget blev 10,3 72 mnkr. Underskottet vägs delvis upp av att kommunens egenregi hade en positiv avvikelse mot budget med cirka 3,5 mnkr. Volymökningen av beviljade hemtjänsttimmar har medfört att den kommunala egenregin behövt rekrytera nya medarbetare, vilket har varit en och är en stor utmaning då tillgången på arbetskraft är begränsad. Inför 2016 budgeterades det med att de analoga trygghetlarmen skulle bytas ut till digitala trygghetslarm. Larmen har bytts ut successivt. Eftersom alla inte har bytts ut direkt i januari har det medfört en positiv avvikelse mot budget med cirka 0,5 mnkr. Sektorn har genomfört ett projekt med nattillsyn via kamera, vilket innebar att brukare med tillsynsinsatser på natten erbjöds att få sin tillsyn via kamera istället för ett fysiskt besök av nattpatrullen. Det var några brukare som deltog i projektet och både personal och brukare har sett fördelarna med exempelvis ostörd trygg nattsömn. Kosten hade ett negativt utfall jämfört mot budget med 1,6 mnkr. Det negativa utfallet beror på att intäkterna har varit lägre än vad som budgeterades (0,5 mnkr) för på framförallt matdistribution. Personalkostnader (0,5 mnkr), dels av engångskaraktär och dels på grund av oförutsedda utökningar är en annan anledning till negativ avvikelse. Kostens maskin- och inventariepark börjar bli sliten i några av köken. Under 2016 har service och reparationer genererat i en negativ avvikelse mot budget med cirka 0,1 mnkr. Det har varit högre livsmedelskostnader än budgeterat med cirka 0,2 mnkr. Matsvinnet är en faktor till att livsmedelkostnaderna är högre än budgeterat och under 2016 påbörjades arbetet med att ge ökad kompetens till medarbetarna inom särskilt boende för att kunna minska matsvinnet framöver. Driftskostnader för köken och högre transportkostnader än budgeterat har en avvikelse på cirka 0,3 mnkr. Hälso- och sjukvård Hemsjukvården hade ett negativt utfall jämfört mot budget med 1,0 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 3,1 procent. Hemsjukvården har haft svårt att rekrytera sjuksköterskor till vakanta tjänster, såväl dagsjuksköterskor som nattsjuksköterskor. Detta har genererat i inhyrd bemanningspersonal för att kunna utföra de arbetsuppgifter som hemsjukvården ska göra, vilket genererat en negativ avvikelse mot budget med cirka 0,8 mnkr. Övrig avvikelse beror på att det varit en negativ avvikelse för hjälpmedel och sjukvårdsmaterial. Verksamheterna

73 Resultatet av det länsomfattande läkemedelsprojektet håller på att tappas bland annat på grund av att patienterna inte förs in i dosapoteket av läkarna i tillräcklig omfattning, många anhöriga och patienter anser att ApoDos-systemet är kostsamt och väljer hellre att hemsjukvårdens sjuksköterskor delar i dosett och sjuksköterskornas arbetsbelastning medför att de har för lite tid för att aktivt arbeta mot anhöriga och patienter för att övertyga dem om fördelarna med ApoDos-systemet. Dokumentationssystem mellan olika vårdgivare utgör fortsättningsvis svårigheter i det dagliga löpande arbetet för hemsjukvården. Under hösten har hemsjukvården infört ett nytt telefonisystem med tonval och samtliga personal har fått smarta telefoner som ett led i att öka mobilitet och säkerhet framöver. Stöd och service till funktionshindrade (LSS/SFB) Verksamheter inom stöd och service till funktionshindrade hade ett negativt utfall jämfört mot budget med 7,6 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 12,1 procent. Året har, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, präglats av en osäkerhet utifrån Försäkringskassans striktare bedömningar om vilka som ska få/få behålla personlig assistans. Den negativa avvikelsen beror på ett antal olika faktorer däribland förändringar inom befintliga ärenden och nya tillkommande ärenden. Vad gäller befintliga ärenden finns det brukare som fått förändrade behov exempelvis fler antal timmar och behov av dubbelbemanning. För dessa är den negativa avvikelsen mot budget cirka 0,9 mnkr. Det har även tillkommit nya ärenden, dels som fått personlig assistans enligt SFB och dels brukare som fått insatser enligt LSS. Avvikelsen för dessa motsvarar 1,7 mnkr. Kortidsverksamheten Maskrosängen för barn och ungdomar med särskilda behov har en ökad efterfråga där verksamheten bland annat behövt göra en individlösning mot en individ. Maskrosängens negativa avvikelse mot budget är 1,6 mnkr. Sektorn har haft individer externa placerade enligt LSS till en kostnad på 2,8 mnkr. En brukare har flyttat till annan kommun. Ersättning ifrån Försäkringskassan upphör direkt samtidigt som kommunen har avvecklingskostnader som uppgått till 0,5 mnkr. Sektorn har varit och är fortfarande i behov av fler bostäder för att bland annat kunna bemöta den volym av brukare som har behov av bostad med särskild service. Det finns beslut om att bygga ett specialanpassat boende och planer på ett gruppboende samt lägenheter till insatsen bostad med särskild service. I slutet av året började omsorgsverksamheterna att använda ett nytt IT-system som kommer att underlätta den tidigare manuellt krävande tidsredovisningen till Försäkringskassan. Socialt stöd Utfallet för socialt stöd blev positivt med 9,1 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 12,1 procent. Under året har det varit flera individer som varit externt placerade. Utfallet för barn-, ungdomsoch vuxenplaceringar, exklusive externa placeringar inom flyktingmottagning, är negativt jämfört mot budget med cirka 6,8 mnkr. Biståndsenheten har haft svårt att rekrytera personal, vilket dels har lett till att arbetsbelastningen på befintlig personal varit hög och dels har enheten behövt hyra in konsulter Hemsjukvården Verksamheterna 73

74 ifrån bemanningsföretag, vilket inneburit ökade personalkostnader med cirka 2,4 mnkr. Utvecklingen av utbetalt ekonomiskt bistånd har varit fortsatt stabil och exkluderas utbetalningar till nyanlända under glappet, det vill säga den tid som nyanlända kan behöva ekonomiskt bistånd innan de erhållit etableringsersättning, är det en positiv avvikelse i förhållande till budget med 1,3 mnkr. Inom ekonomiskt bistånd har man infört ett nytt bedömningsinstrument. Tanken är att detta ska användas på alla klienter framöver med syftet att kunna komma in med tidigare åtgärder för att kunna minska tiden som klienter är beroende av försörjningsstöd. Det har varit vakanta tjänster inom socialt stöds verkställighet, bland annat öppenvården. Detta har genererat i en positiv avvikelse mot budget med 0,9 mnkr. I verkställigheten inom socialt stöd har man arbetat med brukarinflytande under flera år, från brukarenkäter till brukardialoger. Under 2016 tog verksamheterna nästa steg med samproduktion. Inom psykiatriområdet gjordes studiebesök till London för att ta tillvara på deras kunskap. Verksamheterna har döpt arbetssättet till att arbeta tillsammans, där såväl professionell kunskap som brukarnas egna erfarenheter om sig själva och andra i liknande situationer skapar ett innehåll. Vad gäller verksamheten för ensamkommande flyktingbarn har sektorn såväl startat två nya HVB-hem som avvecklat två HVB-hem under Antalet ensamkommande flyktingbarn har i slutet av 2016 börjat minska, vilket har påverkat statsbidragen som fås till verksamheten. Förändrade förutsättningar för ensamkommande flyktingbarn har avlöst varandra under 2016, åldersuppskrivningar, ekonomiska ersättningar och lagstiftning inom placeringsformerna. Ett par av HVB-hemmen har haft relativt många platser per HVB-hem, vilket kortsiktigt är ekonomiskt gynnsamt men ur ett kvalitetsperspektiv sämre vilket långsiktigt kan vara ekonomiskt ogynnsamt. Totalt sett har verksamheten för ensamkommande flyktingbarn genererat ett överskott på cirka 14 mnkr. Kommunstyrelsen beslutade att tilläggsbudgetera för en tjänst för att handlägga glappet. Idag handlägger tre personer glappet och det finns ingen tilläggsbudgetering för differens mellan utbetalt försörjningsstöd och specificerat statsbidrag som ska täcka kostnaderna. Differensen mellan erhållet statsbidrag och utbetalt försörjningsstöd blev 3,2 mnkr. Sociala sektorns utbetalningar för glappet påverkas av flera andra faktorer bland annat av tillgång till barnomsorgsplatser, skatteverkets arbete med att ordna med personnummer, möjlighet till platser på svenska för invandrare, att arbetsförmedlingen hinner göra inskrivningar för att starta etableringen samt kommunens förmåga att få fram bostäder. Totalt sett, vad gäller flyktingmottagning och flyktingverksamhet som inryms inom sociala sektorns verksamheter, blev det ett överskott på 16,4 mnkr. Investeringsbudget Sektorns investeringsutfall för 2016 är 5,7 mnkr jämfört mot helårsbudgeten som är 5,9 mnkr. Den positiva avvikelsen på 0,2 mnkr motsvarar en procentuell avvikelse på 3,4 procent. Sektorn har haft beslut på att få ianspråkta 1,0 mnkr ifrån 2017 års 74 Verksamheterna

75 investeringsbudget för att byta larmsystem på samtliga boenden under Investeringen har försenats och hela den har inte utförts. Måluppfyllelse enligt styrkort Uppföljning av kommunstyrelsens styrkort Mål: Antalet ej gynnande beslut i förvaltningsrätt ska minska (jämfört mot föregående år) Barn- och unga: Utfall 2016: 0 stycken. Utfall 2015: 0 stycken. Vuxna: Utfall 2016: 0 stycken. Utfall 2015: 0 stycken. Inom såväl barn- och unga och vuxna har antalet ej gynnande beslut varit noll vilket är samma nivå jämfört mot föregående år då det totala antalet också var 0 stycken. Antalet överklagade beslut som varit i förvaltningsrätten har minskat de senaste åren var det totalt 16 stycken, 2015 var det totalt sex stycken och 2016 var det totalt tre stycken. Mål: Högst 1200 externa vårddygn per år av unga på institution Utfall 2016: Utfall 2015: dygn. Utfallet 2016 är dygn, varav dygn avser SoL-placeringar (Socialtjänstlagen) exklusive ensamkommande och flyktingverksamhet, dygn avser SoL-placeringar för ensamkommande och flyktingverksamhet, och 731 dygn avser LVU-placeringar (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Antalet placeringar av ensamkommande barn har ökat i och med flyktingströmmarna som ökade under slutet av Placeringar av ensamkommande flyktingbarn har skett då behovet inte har kunnat tillgodoses på hemmaplan. Sektorn kommer kunna återsöka delar av dessa kostnader, men inte alla. Antalet dygn för övriga är högre än kommunstyrelsens målsättning, vilket bland annat beror på att flera dygn avser mammabarnplacering som är kopplade till våld i nära relation. Mål: Alla sektorer har en nedskriven plan kring inkludering av nyanlända, senast Nytt mål inför Utfall 2016: Finns ingen nedskriven plan. Mål: Graden av självbestämmande och förbättrad integritet ska öka jämfört med föregående år Nytt mål inför 2016: Utfall 2016: Ökning med 17 procent Målet mäts via öppna jämförelser inom områdena stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS (Lagen om stöd och service till funktionshindrade), stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning, hemlöshet samt missbruksområdet. Totalt är det 23 frågor inom dessa områden som berör självständighet och integritet som kommunen svarar på om man tillhandahåller/erbjuder eller inte. Exempel på frågor är om kommunen betalar för ledsagarens omkostnader, om kommunen erbjuder arbetsinriktad rehabilitering, om kommuner har bostad först med mera. Totalt har Eksjö 47 procent ja-svar på dessa frågor. Motsvarande andel ja-svar år 2015 var 30 procent. Mål: Högst vårddygn per år på institution inom psykiatri och missbruk Utfall 2016: dygn. Utfall 2015: dygn. Utfallet 2016 är dygn varav dygn avser SoL-dygn och 931 dygn avser placeringar enligt Mogården Verksamheterna 75

76 LVM (Lag om vård av missbrukare). Av SoL-dygnen är 2380 dygn kopplade mot flyktingmottagning och flera dygn avseende våld i nära relation. Antalet externa placeringar har varit fortsatt högt, vilket bland annat beror på att öppenvårdsinsatser inte varit tillräckligt utifrån behovet. Under 2016 har det även varit ett antal boendeplaceringar som eventuellt hade kunnat undvikas om andra boendealternativ, exempelvis med inriktning mot neuropsykiatri och missbruk alternativt ett lågtröskelboende funnits på hemmaplan. Mål: 90 procent nöjda brukare inom äldreomsorgen Utfall 2016: 88 procent. Utfall 2015: 88 procent. Resultatet för de äldres bedömning av äldreomsorgen i sin helhet uppgår till 88 procent där andelen som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten uppgick till 90 procent. Motsvarande siffra för särskilt boende är 81 procent. I jämförelse mot övriga kommuner i Sverige presterar Eksjö kommun väl i några underkategorier inom hemtjänsten. Bland annat anser 98 procent att personalen brukar bemöta brukarna på ett bra sätt och 94 procent har svarat att de har förtroende för personalen. I jämförelse mot övriga kommuner i Sverige presterar Eksjö kommun väl i några underkategorier inom särskilt boende. Bland annat att brukarna upplever bemötandet som positivt (97 procent) och att det är lätt att få kontakt med personalen på boendena (92 procent). 85 procent är också nöjda med maten. En kategori där Eksjö har sämre resultat i förhållande till övriga kommuner är brukarnas upplevelse om att personal alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet (67 procent). Mål: Högst 40 hushåll med andrahandskontrakt genom kommunens försorg Utfall 2016: 42 stycken. Bostadsbristen medför svårigheter för sektorn att kunna avsluta de andrahandkontrakt som finns genom kommunens försorg. Individer med störningar, betalningsanmärkningar eller andra påtalade brister har svårt att få eget hyreskontrakt utan blir kvar med andrahandskontrakt. Mål: Antalet avslutade andrahandskontrakt ska vara fler än påbörjade årligen Under 2016 har tre stycken andrahandskontrakt avslutats och sex nya har påbörjats. 76 Mål: Antalet lägenheter som kommunen kan erbjuda ska stämma överens med antalet anvisningsbara platser som kommunen tecknat avtal om. Nytt mål inför Utfall 2016: 27 procent Även utfallet av detta mål påverkas av bristen på bostäder, vilket försvårar integrationsarbetet av nyanlända. Utdrag från socialnämndens styrkort barn och unga Mål: Alla ensamkommande barn och ungdomar ska ha en aktuell vårdplan Nytt mål inför Utfall 2016: 100 procent Vid mättidpunkten fanns det 91 ensamkommande ungdomar i verksamheten och samtliga ungdomar hade aktuella genomförandeplaner. Mål: Förhandsbedömningar ska vara klara inom två veckor Utfall 2016: 70 procent. Utfall helår 2015: 97 procent Totalt har det gjorts 752 förhandsbedömningar varav 529 varit klara inom två veckor. Orsak till avvikelse mot målvärdet beror på hög arbetsbelastning. Vissa anmälningar läggs direkt i en utredning om en sådan pågår och det är inte alltid inkomna anmälningar har behandlas i tid. Vidtagna åtgärder för att förbättra resultatet är införande av två mottagningsfunktioner samt utökning av en förste socialsekreterare från Mål: 0 förlängningar av utredningstider i barnutredningar Utfall helår 2016: 112 stycken utredningar längre än fyra månader. Utfall 2015: Fyra stycken. Av de 112 utredningar som överskridit tiden är det 110 utredningar som inte har haft lagstadgade skäl för att besluta om förlängd utredningstid. Överskriden utredningstid beror på hög arbetsbelastning samt en eftersläpning ifrån Sektorn har inte uppfyllt lagkraven. Utdrag från socialnämndens styrkort vuxna Mål: Alla placerade vuxna ska ha en dokumenterad planering för öppenvårdsinsats samt utslussning vid inledningsskedet av placeringen Nytt mål inför Utfall 2016: 48 procent Av 16 placeringar enligt SoL, som pågått under Verksamheterna

77 2016, har sju stycken en plan för öppenvård i samband med utskrivning. Av övriga är sju stycken boendeplaceringar varav någon har påbörjat planering för utflytt i annan kommun, en flyttar till LSS-boende i annan kommun , en har avlidit och för övriga finns inte någon planering för avslut eller för att flytta tillbaka till Eksjö i dagsläget. Av fem placeringar enligt LVM har tre en öppenvårdsplan. De övriga har båda en planering för fortsatt behandling på institution enligt SoL. En person är placerad enligt LSS. Där finns i dagsläget inte någon planering för utsluss/öppenvård. När det gäller dokumenterad plan för öppenvård och utsluss i samband med placering kan det konstateras att ambitionen är att behandlare i öppenvård deltar vid uppföljningar under placering och att det fungerar i de fall där personerna har kunnat återvända till sitt hem efter placering. Dock finns inte dokumenterad färdig plan för utsluss i samband med placering, den upprättas under placeringstiden. Mål: Alla ärenden som avser våld i nära relation ska innehålla dokumenterade risk och skyddsbedömningar Nytt mål inför Utfall 2016: 94 procent Det saknas risk och skyddsbedömning i två ärenden då de inkommit som råd och stöd och har ingen formell ansökan. Mål: 100 procent av de äldre ska uppleva att besluten motsvarar behoven Nytt mål inför 2016: Utfall 2016: 69 procent 69 procent anser att besluten motsvarar behoven och 30 procent anser att de delvis motsvarar behoven. Mål: Beslut om särskilt boende verkställs inom tre månader Utfall 2016: Genomsnittstid 2,3 månader. Utfall 2015: Genomsnittstid 3,6 månader Totalt har 17 personer väntat mer än tre månader. Gemensamt för brukare som väntat längre än tre månader är att i stort sett samtliga har fått ett första erbjudande om ledig lägenhet inom tre månader efter beslut. Första erbjudandet har brukaren dock tackat nej till. I 81 procent av brukare med beslut om särskilt boende har detta verkställts inom tre månader. Mål: Beslut om insatser inom ordinärt boende verkställs inom 24 timmar Utfall 2016: 100 procent. Utfall 2015: 100 procent. Samtliga beslut som avser personlig omvårdnad verkställs inom 24 timmar. Mål: 15 procent av korttidsplatser lämnas oplanerade för akuta insatser Utfall 2016: 14 procent. Utfall 2015: 17 procent Under första halvåret 2016 var tillgängliga platser 18,1 procent, under andra halvåret 10,1 procent. Mål: Omprövning och nytt beslut klart dag 15 vid insats hemtagningsteam Utfall 2016: 73 procent. Utfall 2015: 73 procent Under mätperioden 2016 har 29 beslut varit klart inom 15 dagar av totalt 40 stycken beslut. Av de beslut som inte varit klara inom 15 dagar är anledningen ofta att något hänt i ärendet som medfört förlängning av hemtagningsteam. Mål: 85 procent upplever att informationen varit lättillgänglig om de tjänster som äldreomsorgen kan bistå med Utfall 2016: 64 procent. Utfall 2015: 63 procent. Måluppfyllelsen i styrkortsmålet mäts genom att kontrollera andelen brukare som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål inom hemtjänsten (63 procent) och särskilt boende (55 procent), andelen som uppger hur väl personalen informerar om tillfälliga förändringar inom hemtjänsten (70 procent) och särskilt boende (55 procent) samt hur väl kommunens hemsida för äldreomsorgen uppfyller olika informationskriterier (75 procent). Mål: Antal vräkningsförebyggande insatser ska öka Nytt mål inför Tidigare har man skickat ut ett brev till alla som hotas av vräkning och inte har några barn. Till dem med barn har Biståndsenheten tagit en personlig kontakt. Gällande personer med sociala kontrakt har endast Sociala sektorn skött samtalen med hyresgästen. Nya åtgärder: Biståndsenheten tar en personlig kontakt med alla som hotas av vräkning. Fås ej kontakt skickas ett brev ut. I överenskommelsen gällande sociala bostäder har en ny rutin införts. När en person får meddelande om vräkning sker gemensamt möte mellan kommunen, Eksjöbostäder och den enskilde för att se om det finns något som kan göras mer för att undvika vräkning. Verksamheterna 77

78 Framtiden I flera av sociala sektorns verksamheter kommer personalrekryteringsfrågan att vara central framöver, att kunna rekrytera och behålla personal på i nuläget vakanta tjänster för att kunna få en kontinuitet i verksamheterna. I flera av sektorns verksamheter ökar komplexiteten i ärendena vilket kommer kräva utbildningssatsningar till personalen för att kunna tillgodose de utökade behoven. Detta blir en stor utmaning för sektorn utifrån nuvarande budgetnivå för utbildning. Det sker förändringar i omvärlden som sektorn behöver beakta, däribland det nationella arbetet med IBIC (Individens Behov i Centrum) som är ett stöd för att identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat samt att hantera dokumentationsbehov med ett gemensamt språk. Individens stöd ska utgå från individens behov och mål, inte ifrån utbudet av existerande insatser. Införandet av IBIC kommer att kräva såväl kompetenssatsningar för personalen som anpassningar av sektorns verksamhetssystem. För att förbättra arbetet med systematisk uppföljning och att de insatser som utförs kommer sektorn att arbeta med att förbättra den sociala dokumentationen. Sektorn kommer att fortsätta att arbeta med implementeringen av kvalitetsledningssystemet för att få till en förbättrad tydlighet mellan kvalitet och resurser. Detta inbegriper dels kommunens styrkortsarbete, att få till en tydligare röd tråd från kommunstyrelsens styrkort till nämndens styrkort och slutligen till verksamheternas målsättningar och dels det systematiska arbetet och uppföljningar att följa upp kvalitet utifrån de lagkrav som sektorn har att förhålla sig till. Teknikutvecklingen går framåt och det är viktigt att sektorn är delaktig och med i den utvecklingen. Under 2017 kommer bland annat ett nytt tidsrapporteringssystem inom ordinärt boende att införas. I december 2016 infördes ett nytt tidsrapporteringssystem inom funktionshinderomsorgen. För att hänga med i utvecklingen behövs ett aktivt arbete med välfärdsteknologi och e-hälsa samt att nyttja de tekniska lösningar som finns på marknaden för att dels underlätta för personlen och dels förbättra kvaliteten för brukarna. Utredningen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) föreslår att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Det förutsätter många gånger att det finns tillgång till äldreomsorg, korttidsvård och hemsjukvård i olika former i tillräcklig utsträckning. Framtida volymförändringar inom verksamheten för ensamkommande flyktingbarn är att vänta framöver. Under 2017 införs även nya ersättningsregler samt att sektorn bedömder att den nya placeringsformen, stödboende, kommer att få effekt under Verksamheterna

79 Nyckeltal Nyckeltal Äldreomsorg Antal personer 65 år och äldre Antal personer år Antal personer år Antal personer år Antal personer 95 år och äldre Antal personer över 80 år Nettokostnad kronor inom äldreomsorg (exkl. hemsjukvård)/ invånare 65 år Nettokostnad kronor inom äldreomsorg (exkl. hemsjukvård)/ invånare 80 år Hemtjänst/särskilda boendeformer Antal personer med hemtjänst i ordinärt boende Antal bostäder i särskilda boendeformer Särskilt boende, äldreomsorg 177* 177* 177* *varav platser kopplade till LSS-beslut Korttidsplatser Totalt Andel av befolkningen som bor i särskilt boende eller har hemtjänst år 3% 4% 4% år 10% 12% 12% år 26% 27% 28% år 45% 57% 54% 90 år 74% 74% 75% Socialt stöd Total kostnad kr socialt stöd exkl. försörjningsstöd netto/invånare Institutionsvård och familjehem (vuxna) Vård utom hemmet nettokostnad kr/invåndare Externa vårddygn SOL LVM-vård/dygn Institutionsvård och familjehem (barn och ungdomar) Extern vård utom hemmet nettokostnad kronor/invånare Extern vårddygn LVU Externa vårddygn SOL Ekonomiskt bistånd Antal hushåll, etableringsersättning Bruttokostnad kronor/hushåll, etableringsersättning Ekonomiskt bistånd ej flyktingar, antal bidragshushåll Bruttokostnad kronor/hushåll Omsorg Nettokostnad kronor/invånare Antal verkställda insatser Personlig assistans enligt LSS Ledsagarservice enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Avlösarservice enligt LSS Korttidsvistelse utanför hemmet enligt LSS Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS Boende barn/unga enligt LSS - familjehem Boende barn/unga enligt LSS - bostad med särskild service Boende vuxna enligt LSS - bostad med särskild service Boende vuxna enligt LSS - annan särskild anpassad bostad Daglig verksamhet enligt LSS Personlig assistans enligt SFB Summa antal LSS-insatser Förkortningar LSS SFB SoL LVU LVM IBIC HVB Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförsäkringsbalken Socialtjänstlagen Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Lag om vård av missbrukare Individens behov i centrum Hem för vård eller boende Verksamheterna 79

80 Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Utfall Avvik else else Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Äldreomsorg boende Intäkter -16,7-17,2 0,4 Kostnader 113,0 116,5-3,5 varav personalkostnader 87,0 90,6-3,6 Nettokostnader 96,2 99,3-3,1 Äldreomsorg hemtjänst Intäkter -75,9-81,5 5,6 Kostnader 163,2 175,0-11,8 varav personalkostnader 84,6 84,0 0,6 Nettokostnader 87,3 93,6-6,2 varav egenregi hemtjänst med hemtjänstpeng Intäkter egenregi -74,9-80,2 5,3 Kostnader egenregi 75,2 77,0-1,8 Nettokostnader 0,3-3,2 3,5 Kosten Intäkter -16,1-15,5-0,5 Kostnader 17,8 18,9-1,1 varav personalkostnader 9,7 10,3-0,5 Nettokostnader 1,8 3,4-1,6 Hälso- och sjukvård Intäkter -0,1-0,6 0,5 Kostnader 29,7 31,1-1,4 varav personalkostnader 21,8 20,9 0,9 Nettokostnader 29,6 30,6-0,9 Stöd och service till funktionshindrade (LSS/SFB) Intäkter -99,5-98,3-1,2 Kostnader 162,5 168,9-6,4 varav personalkostnader 131,7 132,5-0,8 Nettokostnader 63,0 70,6-7,6 Socialt stöd Intäkter -91,6-119,8 28,2 Kostnader 167,5 186,5-19,0 varav personalkostnader 90,7 88,3 2,4 varav kostnader ekonomiskt bistånd 14,8 13,0 1,8 Nettokostnader 75,9 66,8 9,2 Sektorsövergripande funktioner Intäkter -6,0-8,1 2,1 Kostnader 16,7 17,2-0,5 varav personalkostnader 10,3 8,0 2,3 varav bostadsanpassningsbidrag 1,1 2,7-1,6 Nettokostnader 10,7 9,2 1,6 Sociala sektorn totalt Intäkter -305,9-340,9 35,1 Kostnader 670,5 714,3-43,8 varav personalkostnader 435,9 434,6 1,3 Nettokostnader 364,6 373,4-8,8 Investeringar Sociala sektorn 5,9 5,7 0,2 Nettokostnader 5,9 5,7 0,2 Äldreboendet Solgården i Ingatorp Solgården 80 Verksamheterna

81 Kultur Fritid Högskola Vuxenutbildning Näringsliv Turism Tillväxt- och utvecklingssektorn Viktiga händelser En ny trähusfabrik etablerades vilket skapade en ny utbildning inom vuxenutbildningen tillsammans med husföretag och branschen. Konstgräsplan vid Ränneborg invigdes. Skateanläggning vid Storegårdsområdet invigdes. MU-avtalet följs sedan januari 2016, vilket skapar bättre förutsättningar för utställande konstnärer samtidigt som museets möjligheter att visa kvalitativa utställningar ökar. Arbetat fram ett nytt platsvarumärke för Eksjö. Årets verksamhet Tillväxt- och utvecklingssektorn redovisar ett överskott på 0,5 mnkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse mot budget med 1 procent. Tillväxt- och utvecklingssektorn har under året investerat för 7,5 mnkr vilket motsvarar en negativ avvikelse mot budget med 0,6 mnkr. Underskottet beror på att verksamheten använt sig utav 2017 års investeringsmedel för att kunna fullfölja investeringarna av konstgräsplanen vid ränneborg samt skateanläggningen vid Storegårdsområdet. Budgetmedel för dessa investeringar är fördelade över 2016 och 2017 vilket innebär att kostnaden 2017 kommer att bli lägre. Verksamheterna Sektorsövergripande administration Sektorsövergripande administration redovisar ett underskott på 0,2 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 5 procent. Underskottet beror framförallt på engångskostnader vid uppstarten av studentboendet Campus Hall, kostnader för att marknadsföra platsvarumärket samt ökad förändrad semesterlöneskuld. Destinationsutvecklartjänsten flyttades under början 2016 till sektorsövergripande administration, stort fokus har under året varit arbetet med att ta fram ett nytt platsvarumärke för Eksjö. Juventum logi sa upp hyresavtalet på Juventum, då behovet av studentbostäder vid Campus i12 är stort påbörjades en enklare renovering av Juventum för att utforma det till ett studentboende, Campus Hall. De första studenterna flyttade in på Campus Hall under hösten I början av sommaren kom Midnattssolsrallyt till Eksjö, detta var ett uppskattat arrangemang både bland besökare och deltagare. Under hösten anordnandes den första jobbmässan i kommunen, mässan hölls i Olsbergs Arena där stu- 81

82 denter från universitet och allmänhet kunde komma för att träffa lokala företag som visade upp sig och vad de har att erbjuda för tjänster framöver. Mässan var välbesökt och en utvärdering har gjorts där det framkom att jobbmässan ska återkomma vartannat år och breddas med fler utställare. Kulturavdelningen Allmän kultur Allmän kultur redovisar ett underskott på 0,2 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse med 6 procent. Underskottet beror på planerat underskott för Eksjö Tattoo samt kostnader för renovering av ryttarstatyn och gycklaren. Dessa ökade kostnader kompenseras något med att verksamheten redovisar lägre personalkostnader än budgeterat då det saknats personal under några månader under året. Musik på Museigården genomfördes under juli månad med artister som Timo Räisänen, Isabella Lundgren, Emil Jensen och Fröken Elvis. Smålands Kulturfestival genomfördes den 2 6 november med en rad spännande program såsom kulturluncher, workshop i afrikans dans, en vandring i ljus till Skuruhatt, jazz på Stadshotellet och Emilia Amper med band i Eksjö kyrka. Arbetet med Kvarteret K har fortsatt, där delar av förstudien nu lyfts fram och bearbetas genom ett antal insatsområden. Arbetet har sitt fokus på kulturarv, konst, hantverkshistoria, museiutveckling samt interaktivitet och digital teknik. Konstspiralen är ett nyskapande samarbetsprojekt mellan Kulturavdelningen, Region Jönköpings län, Eksjö Museum, Kulturskolan, Prästängsskolan och Furulundsskolan. Under perioder av ett antal veckor får konstintresserade högstadieelever möta och skapa tillsammans med etablerade konstnärer inom skiftande tekniker och uttryckssätt. Konstspiralen är ett konkret exempel på ett av många utvecklingsområden inom Kvarteret K. Ett relativt omfattande vård- och underhållsarbete har genomförts på Aschanska gården i enlighet med gällande plan. Kulturskolan Kulturskolan redovisar ett underskott på 0,1 mnkr, vilket innebär en budgetavvikelse med 1 procent. Underskottet beror på ökade förbrukningskostnader. Förutom det pedagogiska arbete som sker dagligen för elever mellan 3 9 år så har verksamheten präglats av mycket utåtriktad verksamhet i form av konserter, teaterföreställningar och dansuppvisningar i större och mindre sammanhang. Kulturskolan bedriver undervisning inom områden för musik, dans, drama/teater, sång och film. Under 2016 genomfördes projektet Konstspiralen, en konstkurs i kulturskolans regi i samarbete med Eksjö museum. Förutom mindre spelningar på till exempel förskolor och på äldreboende kan två större arrangemang nämnas. Musikalen Låtbåten spelades i samarbete med Norrtullskolans elever i klass fyra. Det var ett projekt som nådde ut till en del elever som inte tidigare kommit i kontakt med kulturskolans verksamhet. Ett annat pedagogiskt projekt involverade cirka 130 stråkelever från hela Jönköpings län. De samlades i Eksjö en helg för att möta musikern Alexander Rybak i en Workshop med efterföljande spelning. Konserten var i Olsbergs Arena och samlade en publik på drygt 700 personer i alla åldrar. Under 2016 har fortsatt arbete genomförts för att Kulturskolan ska bedriva en verksamhet med en hög pedagogisk kvalitet och ett inkluderande perspektiv i alla delar. Bibliotek Biblioteket redovisar ett överskott på 0,3 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse med 4 procent. Överskottet kan förklaras med att verksamheten inte förbrukat alla integrationsmedel under året samt att personal varit sjukskriven. Under året har den nyanställda skolbibliotekssamordnaren tillsammans med övrig bibliotekspersonal utvecklat samarbetet med grund- och förskolorna i Eksjö kommun. Under hösten har personal från biblioteket besökt förskolornas föräldramöten för att prata om barns läsande samt ge boktips till föräldrar. Skolbibliotekssamordnaren har även gjort ett stort antal klassbesök på grundskolorna och med bokprat inspirerat barnens läsning. Under skolornas lov har det på biblioteket anordnats läsfrämjande programverksamhet samt en extra satsning på projektet Sommarboken för att uppmuntra barns läsande under sommarlovet. En särskild satsning på integrationsarbetet har skett på biblioteken. Bland annat har en projektanställ- 82 Verksamheterna

83 ning med inriktning på integration upprättats i Mariannelund. För de extra integrationsmedlen har det under året köpts in en stor mängd böcker till målgruppen nyanlända/asylsökande. Bland annat färdiga lådor med blandade barnböcker på olika språk speciellt till förskolorna att låna. Vidare har det startats upp en bokcirkel på lätt svenska i samarbete med SFI-undervisningen i Eksjö. Under året har biblioteken haft ett fortsatt fokus på en varierande programverksamhet med fler aktiviteter och ett särskilt fokus på barn och unga. Under året har det arbetat särskilt med läsfrämjande aktiviteter och en läsfrämjadeplan för biblioteken i Eksjö kommun har upprättats. Eksjö stadsbibliotek har haft ökande besöksantal under 2016 med totalt fler besökare än föregående år, även utlånestatistiken har ökat i Eksjö. Museum Eksjö museum redovisar ett överskott på 0,1 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 2 procent. Överskottet förklaras med ökade intäkter. Sedan januari 2016 följer Eksjö kommun ett ramavtal för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar, MU-avtalet, vilket skapar bättre förutsättningar för utställande konstnärer samtidigt som museets möjligheter att visa kvalitativa utställningar ökar. Under året genomfördes konstprojektet SIDE- SHOW i samarbete med Regionen och tre andra kommuner, vilket resulterade i en serie program för allmänheten på Kvarnarps gård, Den goda missionen i Eksjö. Under året har museet arbetat med temat hemmet, vilket resulterat i utställningen Egen härd är guld värd samt en serie program; föreläsningar, vandringar och byggverkstad. Utställningen MC hojar med historia drog en rekordpublik under sommaren. Året har inneburit flera satsningar för barn: barnspår med Huskatten i den stadshistoriska utställningen, lovverksamhet av olika slag (work-shops, byggverkstad, Natt på museet) samt utställningen Undrien på hösten. Skolornas klassbesök till museets konstutställningar har ökat. Konstspiralen genomfördes både vår och höst. Museet beviljades medel för ett integrationsprojekt som innebär att appen Telling Eksjö utökas med inläsningar på arabiska och persiska. Dessa kommer att lanseras våren Eksjö Julmarknad har vuxit och är det största arrangemanget i Eksjö under året. Årets julmarknad innebar en satsning på utomhusmiljön, med ett bättre flöde och mer kvalitetshantverk Fritidsavdelningen Fritid allmän Fritidsavdelningen redovisar ett överskott på 0,4 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 5 procent. Överskottet förklaras med mindre utbetalada bidrag samt ökade intäkter. Lokalbidrag om tkr har utbetalats till 37 fören- Ljusvandring till Skuruhatt under Smålands Kulturfestival Verksamheterna 83

84 ingar. Lokalbidraget är ett årligt stöd till drift och underhåll av lokaler och anläggningar som föreningar själva äger och driver, eller lokaler som föreningen hyr. Förutsättning för stöd är att lokalerna och anläggningarna används till ungdomsverksamhet, åldern 7 20 år. Investeringsbidrag om 776 tkr har betalats ut till 20 föreningar. Bidragen har i huvudsak fördelats till föreningar som renoverat och underhållit sina lokaler och anläggningar. Exempel på detta är ny belysning till elljusspåret i Hult, frisbeegolfanläggning i Prästängsområdet samt produktion av fritidskartor för orientering. Aktivitetsbidrag om 926 tkr har betalats ut till 42 föreningars ungdomsverksamhet. Bidragsbeloppet storlek var 10 kr per deltagaraktivitet. Fritidsanläggningar Anläggningarna redovisar ett överskott på 0,5 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 5 procent. Överskottet beror på ökade intäkter, lägre driftskostnader samt att verksamheten inte använt alla integrationsmedel under året. I Olsbergs Arena har 14 större publika kultur- och nöjesevenemang ägt rum. Även 23 mindre evenemang samt ett stort antal konferenser av olika omfattning har genomförts. Dessutom har arenan nyttjats som konferens- och mötesplats av såväl Eksjö kommuns olika verksamheter som ideella föreningar. Större idrottsarrangemang som genomförts under året är Eksjö Gymnastiksällskaps trupp-gymnastiktävling, dansuppvisningar, Lucia Cup i innebandy, IF Eksjö Fotbolls KM i inomhusfotboll, Husarcupen i innebandy, Höglandscupen och Höglandets städcup i ishockey. Eksjö BK har också stått värd för Ungdoms-SM i handboll vid fyra tillfällen under året. Under året genomfördes jobbmässan för första gången. En stor succé med drygt besökare. Inflyttarmässa, Hälsomässa, Framtidsmässa och Craft beermässa har också stått på programmet. 84 Fyra större föreläsningar har ägt rum under året i form av Blossom Tainton, Christer Fuglesang, Emma Johansson samt Föreläsning arrangerad av barn- och ungdomssektorn för höglandets lärare. Simhallsbesöken ligger stadigt kvar på ungefär samma nivå som de senaste åren, cirka besökare totalt under året. Flera insatser gjordes också för att öka den totala simkunnigheten. Extra simundervisning på skoltid, vuxensim och lovskola är några exempel. Badmästarna tillsammans med öppen ungdomsenhet genomförde också projektet sommarkul där fokus låg på simkunnighet under två av veckorna. Gruppaktiviteterna och då främst vattengymnastiken på fredagar är fortfarande mycket välbesökta. Idrottsgalan genomfördes för fjärde gången med drygt 200 gäster. Utvecklingen av Skedhults Friluftsområde fortsätter med stöd från Länsstyrelsen genom LONA-bidrag. Nya skyltar sattes upp, funktionshinderanpassning och en allmän restaurering har fortsatt. Skedhultsdagen genomfördes för tredje året i rad. Första spadtaget till konstgräsplanen togs i september månad och planen var i stort sett färdigställd i december månad innan kylan kom. Linjering och invigning återstår och kommer ske under våren 2017 Ny fritidskarta Aktiv Fritid producerades och delades ut till hushållen i kommunen. Arbetet med att utveckla Storegårdsområdet till aktivitetspark påbörjades. I första skedet anlades en skateanläggning som invigdes i december. Näringsliv och turism Näringsliv- och turismavdelningen redovisar ett överskott på 0,3 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse med 8 procent. Överskottet beror framförallt på ökade intäkter. Näringsliv Näringsliv- och turismavdelningen har under året arbetat tillsammans med bolaget eksjö.nu för att förbättra möjligheten för entreprenörer att starta, driva och etablera företag i Eksjö kommun. Under 2016 startades 72 företag i Eksjö kommun varav drygt hälften av dessa fått någon form av stöd och hjälp av näringsliv- och turismavdelningen. Tillsammans med bolaget eksjö.nu bedrivs flera uppskattade nätverk bland annat VD- och HR-nätverk. Näringslivsluncherna har varit välbesökta och under 2016 anordnades 14 luncher samt ytterligare frukostmöten med olika teman anpassade för näringslivet. En genomgripande analys av näringslivet som gjorts under året visar att Eksjö kommun har starka stabila företag som klarar konjunktursvängningar bra. Analysen har också identifierat områden och branscher som kan vidareutvecklas. Verksamheterna

85 Under året har fortsatta satsningar gjorts i att ytterligare förbättra dialogen mellan politik och näringsliv genom flera företagsbesök samt workshops riktade till kommunala tjänstemän. I Svenskt näringslivs kommunranking av näringslivsklimatet förbättrade sig Eksjö kommun med en placering jämfört med Turism Turistbyrån har under 2016 haft besökare varav 63 procent är svenska besökare var besökarna , vilket innebär en ökning med 2,7 procent. Ökningen från föregående år beror blanda annat på biljettförsäljningen av Tattoo men även en ökning av svenska besökare under februari april. Antalet tyska besökare fortsätter att öka. I år har de tyska besökarna ökat i juli augusti men tappat under övriga månader. Besöken från andra nationaliteter exempelvis Danmark och Holland fortsätter att minska. Trycket på mailen och telefon har ökat under året. Antalet som gillar Visit Eksjö på Facebook har ökat till och antalet följare på Instagram har ökat till En ny webbplats har arbetats fram och mottagits mycket positivt. Turistbroschyren som trycktes i exemplar har varit mycket uppskattad och alla upptryckta exemplar har gått åt. Inflyttarservice Under året har inflyttarmässa och flera nyinflyttarträffar med efterföljande inflyttaraktiviteter genomförts. Intresset har varit stort för dessa träffar och nyinflyttade skapar nya sociala nätverk. Vux i12 Vux i12 redovisar ett överskott på 0,7 mnkr som beror på ökade schablonintäkter för SFI, verksamheten har även ökade kostnader för uppstarten av trähusutbildningen. Överskottet motsvarar en avvikelse med 7 procent. Statens satsning på gymnasial Komvux och Yrkesvux har fortsatt under året och Vux i12 har erbjudit en stor bredd av utbildningar, utöver den i egen regi erbjudna omvårdnadsutbildningen, genom ett väl utvecklat samarbete med övriga Höglandskommuner samt ett bra nätverk av externa utbildningsanordnare. Antalet studerande på gymnasial nivå uppgick under 2016 till 240 personer, som i genomsnitt läste 200 poäng per termin. Verksamheterna En ny omgång yrkesförare rekryterade från närområdet har utbildats i samarbete med Nifsarpsskolan. Det har också varit ett ökat antal elever på industriutbildningen, både inom CNC och svets. Utbildningen i Svenska för invandrare har under året legat stabil med omkring 120 elever inskrivna i verksamheten. Elevantalet på särskild utbildning för vuxna har under året varit strax över 20 studerande. En storsatsning på att utbilda industrisnickare har under året initierats tillsammans med Arbetsförmedlingen och Träcentrum för att möta upp såväl den lokala och regionala arbetsmarknadens behov såväl som att hitta snabba yrkesutgångar för motiverade studerande oavsett ursprung. Campus i12 Campus i12 redovisar ett underskott på 1,2 mnkr som beror på minskade intäkter då inga nya utbildningar beviljades med start hösten Underskottet motsvarar en avvikelse på 29 procent. Campus i12 drabbades i början av året av ett stort avslag då inga av de sökta utbildningarna inom ramen för Yrkeshögskola beviljades. Utbildningsvolymerna och intäkterna har minskat radikalt under året, då inga nya studenter startade inom verksamhetsbenet Yrkeshögskola. Intäktsminskningen har till viss del, men på intet sätt fullt ut, kunnat kompenseras av att delar av de fasta kostnaderna minskat genom lokaluthyrning och tjänstledigheter. Campus i12 har bedrivit utvecklingsprojekt i begränsad omfattning under verksamhetsåret. Campus i12 har under året bedrivit högskoleprogrammet Digital Visualisering samt andra året på YH-utbildningarna Digital Design, Visuell Design Arkitektur, Teknisk Visualisering (BIM), Behandlingspedagog och Energieffektiv Driftteknik. Därutöver har Campus i12 bedrivit ett IT-program, IT-spåret, för unga med Aspergers syndrom. Under årets slöts ett samverkansavtal med Hälsohögskolan vid Jönköping University som innebär att en studiegrupp inom sjuksköterskeprogrammet förläggs till Eksjö med start våren

86 Måluppfyllelse enligt styrkort Brukarperspektiv Framgångsfaktor: Mångfaldig och kvalitativ fri tid. Mål: Alla invånare i Eksjö kommun ska ha tillgång till ett rikt utbud av kultur och föreningsliv. 90 procent ska vara nöjda med utbudet. Resultat: Är inte mätt. Framgångsfaktor: Mångfaldig och kreativ fri tid. Mål: Placeras i den övre kvartilen i naturvårdverkets ranking av Sveriges friluftskommuner. Resultat: Placering 150 (avser , resultat 2016 klart våren 2017). Framgångsfaktor: God näringslivsutveckling och ett gott näringslivsklimat. Mål: Placeras i den övre kvartilen i Svenskt näringslivs ranking. Resultat: Placering 87. Framgångsfaktor: God näringslivsutveckling och ett gott näringslivsklimat. Mål: Hög grad av samverkan mellan enheter i TUS, arbetsförmedling, försäkringskassa, företag och andra intressenter. Minst tre projekt årligen med en eller flera parter. Resultat: Tre projekt har genomförts. Målet är uppfyllt till 100 procent. Framgångsfaktor: Fler besöksmål. Mål: Antalet gästnätter i Eksjö kommun ska öka med 2 procent årligen. Resultat: 21 procent (avser , resultat 2016 klart våren 2017). Målet är uppfyllt till 100 procent. Framgångsfaktor: Fler besöksmål. Mål: Minst tre årliga arrangemang som drar minst besökare i syfte att stärka Eksjö kommuns varumärke som kulturoch evenemangsstad. Resultat: Har haft fyra arrangemang som dragit minst besökare. Målet är uppfyllt till 100 procent. Framtiden Eksjö museum kommer att fortsätta arbetet med att nå nya målgrupper, inte minst de många nya kommuninvånare som flyttat hit. Kvarteret K är ett större projekt som syftar till att vitalisera hela området runt Museigården med fokus satt på kulturarvsfrågor i ett framtidsperspektiv. Utvecklingsarbete pågår kring interiört måleri i Eksjö och guideverksamhet. Även museets basutställningar kommer att förnyas inom en femårsperiod. För att fortsätta arbetet med att göra samlingarna tillgängliga för alla behöver museet övergå till en modernare bilddatabas, PRIMUS. Organisationen för Eksjö Julmarknad kommer att ses över, för att fördela ansvaret och arbetet på flera parter. Vid årsskiftet 2016/2017 övergår det operativa ansvaret för turistbyrån till kommunikationsavdelningen. Det strategiska ansvaret för destinationsutveckling blir kvar inom tillväxt- och utvecklingssektorn. Turistbyråns verksamhet ska under 2017 samordnas med kontaktcenters verksamhet. Deras gemensamma uppdrag blir att informera och inspirera om kommunen som organisation och plats. Näringslivsavdelningen kan därmed fokusera betydligt mer på utveckling av näringslivet. Under året kommer nya insatser att göras gällande nyföretagande och ny inkubator/företagshotell startas för att stimulera utvecklingen. Flera event innehållande bland annat pitchträningskvällar och nytt investerarnätverk prioriteras. Även aktiviteter riktade till ungdomar, i samarbete med skolan, för att stimulera intresset för teknik och stärka entreprenörsandan påbörjas. Samarbetet med Science Park fortsätter och kunskap från regionen hämtas hem till kommunen Politiker- och tjänstemannabesök hos företagen kommer att prioriteras för att ge kunskap och dialog mellan företag och befintligt näringsliv. Arbetet med de kommunalt ägda anläggningarna fortsätter renoveras omklädningsrummen i simhallen och receptionen byggs om. En utredning om ishallen kommer pågå under året. Den är idag i mycket dåligt skick. Ränneborg kom- 86 Verksamheterna

87 mer också att ses över. Där behöver några av omklädningsrummen renoveras och trafiksituationen kommer att bevakas i samband med att den nya konstgräsplanen kommer att generera mer besök. Skedhultsprojektet rullar på ett år till med nya åtgärder. Fritidsavdelningen kommer också att jobba med ledarstöd till föreningarna och ta ett grepp kring integration genom föreningslivet. Arbetet kring skateparken vid Storegårdsområdet fortsätter för att skapa en trevlig miljö som besöks av många olika målgrupper. Sjuksköterskeutbildning startar vid Campus i12 under Nyckeltal Eftersom vuxenutbildningen är en kursutformad verksamhet och Vux i12 har ett flexibelt upplägg börjar och avslutar deltagarna sina studier kontinuerligt under året. Studierna omfattar allt från en enstaka kurs till heltidsstudier. Följande siffror visar på ett ungefärligt genomsnitt av antalet studerande under respektive period. Vux i12 VT 2014 HT 2014 VT 2015 HT 2015 VT 2016 HT 2016 Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Flexvux: Allmänna ämnen Omvårdnad/behandling Omvårdnad/behandling * Yrkesförarutbildning Bussförare Industri, svets/cnc Hotell & restaurang Bageri Särvux Lärling SFI (Svenska för invandrare) Utbildning dag Utbildning dag ** *) avser antalet elever i uppdragsutbildning/omvårdnadslyftet. **) avser antal elever kvarboende på asylförläggning finansierade via AF. I ovanstående siffror ingår också studerande från andra kommuner. Till ovanstående siffror tillkommer de utbildningsplatser som Vux i12 köper för kommunens invånare i andra kommuner. Verksamheterna 87

88 Nyckeltal Nyckeltal Kulturverksamhet Kulturskolan Antal inskrivna Antal elever i kö Biblioteket Utlån totalt Utlån på huvudbiblioteket i Eksjö Utlån på Ingatorps filial Utlån på bokbussen Utlån på Mariannelunds filial Utlån per invånare och år Besökare huvudbiblioteket i Eksjö Evenemang stadsbiblioteket Antal evenemang varav barn och unga Totalt antal besökare på evenemang Visningar av biblioteket (ex. SFI-klasser/skolklasser) Totalt antal besökare vid visningar Evenemang biblioteket i Mariannelund Antal evenemang varav barn och unga Totalt antal besökare på evenemang Visningar av biblioteket (ex. SFI-klasser/skolklasser) Totalt antal besökare vid visningar Fritidsverksamhet Uthyrda timmar, föreningar och allmänhet: Olsbergs Arena, evenemangshall Olsbergs Arena, konferenslokal Prästängshallen, sporthall Prästängshallen simhall Bordtenninssalen Budosalen Furulundsskolans gymnastiksal Mariannelunds sporthall Grevhagsskolan Linnéskolan Itolvhallen Storegårdshallen Nannylunds gymnastiksal Nannylunds simhall Besök i simhallen, allmänhet Deltagare i simskola: Simhallen, vårterminen Simhallen, sommar Simhallen, hösttermin Vuxensimskola Lovskola för elever under höstlov och påsklov Deltagaraktiviteter i föreningarnas ungdomsverksamhet, 7 20 år Museum Antal besökare Antal deltagare i program för skolor Biblioteket i Mariannelund 88 Verksamheterna

89 Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Utfall Avvik else else Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik else Sektorsövergripande Intäkter 0,0-0,4 0,4 Kostnader 4,5 5,1-0,6 varav personalkostnader 2,2 2,2 0,0 Nettokostnader 4,5 4,7-0,2 Kulturverksamhet Intäkter -6,8-6,9 0,1 Kostnader 26,6 26,6 0,0 varav personalkostnader 13,0 12,4 0,6 Nettokostnader 19,8 19,7 0,1 Fritidsverksamhet Intäkter -9,4-9,6 0,2 Kostnader 27,4 26,7 0,7 varav personalkostnader 10,2 10,4-0,2 Nettokostnader 18,0 17,1 0,9 Näringsliv- och turismverksamhet Intäkter -2,4-2,7 0,3 Kostnader 6,0 6,0 0,0 varav personalkostnader 2,1 2,2-0,1 Nettokostnader 3,6 3,3 0,3 Vux i12 Intäkter -5,3-8,3 3,0 Kostnader 15,4 17,8-2,4 varav personalkostnader 10,6 11,0-0,4 Nettokostnader 10,1 9,5 0,6 Campus I12 Intäkter -12,7-11,7-1,0 Kostnader 16,8 17,0-0,2 varav personalkostnader 5,0 4,7 0,3 Nettokostnader 4,1 5,3-1,2 Tillväxt- och utvecklingssektorn totalt Intäkter -36,6-39,6 3,0 Kostnader 96,7 99,2-2,5 varav personalkostnader 43,1 42,9 0,2 Nettokostnader 60,1 59,6 0,5 Investeringar Inventarier 1,5 1,3 0,2 Byggnader och anläggningar 5,4 6,2-0,8 Totalt 6,9 7,5-0,6 Jobbmässan 2016 Verksamheterna 89

90 Överförmyndarnämnden Ekonomiskt utfall Anledningen till underskottet om 200 tkr avser främst lönekostnader, på grund av byte av avdelningschef, med tillhörande merkostnader med dubbla löner och uttag av semesterjusteringar. Under 2016 har utbildningstillfällena och seminarier kring asylprocessen varit mycket i fokus och nödvändiga, vilket också medfört ökade kostnader. Ekonomi (mnkr) Överförmyndarnämnden Budget Utfall Avvik else Intäkter 1,1 3,1 2,0 Kostnader 4,0 6,2-2,2 varav personalkostnader 3,7 5,8-2,1 varav övriga kostnader 0,3 0,4-0,1 Nettokostnader 2,9 3,1-0,2 Årets verksamhet och framtiden 2016 års verksamhet har präglats av stora förändringar, med byte av avdelningschef, hög arbetsbelastning och samordning av en gemensam kanslifunktion. Omorganisationen som skedde under 2015 genomfördes med kort varsel vilket har påverkat verksamheten i stort även under Det löpande arbetet har kommit efter, på grund av hög arbetsbelastning för kansliet i stort, och inte minst administrationens hantering kring flyktingtillströmningen. Den nya organisationen har också inneburit en del merarbete med att skapa gemensamma rutiner, gemensamt regelverk och blanketter. En översyn av webbsidorna har initierats och beräknas bli klart under våren Antalet huvudmän som kräver traditionell god man/ förvaltare har sedan 2015 ökat markant. I Eksjö finns cirka 255 stycken aktiva ärenden (exklusive förmynderskap, SFV etcetera). Man kan notera att huvudmännen numera har större problematik (ofta psykiska) och behov än som tidigare när det mer handlade om att få hjälp med att betala räkningar. Huvudmännen blir också yngre, vilket innebär att ställföreträdarskapet varar längre än tidigare och uppdragen blir mer krävande. Huvudmannen saknar ofta i större omfattning än tidigare, egna medel att bekosta gode mannens arvode, utan detta blir istället en kommunal kostnad, som kommer påverka överförmyndarnämndens budget. Tillströmningen av antalet ensamkommande barn har minskat under 2016, och många av barnen kommer att få beslut på sin asylprövning under 2017, vilket medfört en fortsatt hög arbetsbelastning, såväl med att bistå gode män, som att granska och arvodera desamma. Asylprocessen är krävande och gode männen får göra en stor insats och tar mycket ansvar för sina uppdrag. I Eksjö kommun fanns vid årsskiftet 2015/2016, 111 ensamkommande barn som har god man alternativt särskild förordnad vårdnadshavare. Vid årsskiftet 2016/2017 fanns det 109 stycken. För 2017 är ambitionen att fortsätta pågående arbetet med att samordna rutinerna och att öka effektiviteten för båda kommunerna. Under våren kommer samtlig kanslipersonal att genomgå en vidareutbildning i verksamhetssystemet Wärna för att ytterligare förbättra och underlätta ärendehanteringen. Kanslifunktionen ska 2017 vara placerad i Eksjö, med samtlig personal fyra dagar i veckan, samt mottagningsdag i Aneby på onsdagar. Under 2017 kommer handläggningen inom kansliet för ensamkommande barn vara fortsatt hög i båda Eksjö och Aneby då många förväntas få beslut i sina asylutredningar, vilket kommer kräva ökad administration. Detta medför en intensifierad hantering för kanslipersonalen. 90 Överförmyndarnämnden

91 Eksjö kommuns revisorer Årets verksamhet Revisorerna har under verksamhetsåret haft en fortlöpande dialog med kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsen och dess utskott samt ledande tjänstemän i syfte att hålla sig informerade samt uppdaterade om kommunens verksamheter. Revisorerna har inom ramen för sin kompetensutveckling deltagit i olika utbildningar och nätverksträffar. Ett fortsatt samarbete med revisorerna på Höglandet i nätverket Högrev samt i nätverket med samtliga kommunrevisorer i länet och regionens revisorer i Region Jönköpings län. Revisorerna har inom ramen för sitt uppdrag förutom övergripande uppföljningar djupgranskat följande områden: Årsredovisning Delårsredovisning Upphandling inom nämnderna, Eksjö Energi, Eksjöbostäder och Eksjö kommunfastigheter Granskning av Höglandets IT Nämndernas arbete med sjukskrivningar och arbetsmiljö Externa placeringar inom missbruksvården Måluppfyllelse inom miljöområdet. Ekonomi Ekonomi (mnkr) (mnkr) Budget Utfall Avvik- Eksjö kommuns revisorer Framtiden Budget Utfall Avvik else else Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 1,2 1,2 0,1 varav personalkostnader 0,4 0,4 0,0 varav övriga kostnader 0,8 0,7 0,1 Nettokostnader 1,2 1,2 0,0 Revisorerna avser att även under 2017 träffa nämnderna. Granskningarna kommer att fokusera på ändamålsenlighet, ekonomisk effektivitet, intern styrning och kontroll och rättvisande räkenskaper. Revisorerna har under året träffat nämnderna med en genomgång av särskilt utsända frågor för prövning av nämndernas ansvarsutövande. Lekmannarevisorerna har träffat bolagen för prövning av deras arbete utifrån bolagsordningar och ägardirektiv. Eksjö kommuns revisorer 91

92 Eksjö Stadshus AB (ur bolagets årsredovisning 2016) VD:s kommentar Eksjö Stadshus AB:s viktigaste syfte är enligt ägardirektiven att tillvarata ägarens intressen för den kommunala verksamheten som bedrivs i bolagsform. Det sker genom löpande verksamhetsuppföljning, överläggningar med dotterbolagen två gånger per år, samt översyn av ägardirektiv. Under 2016 har Eksjö Stadshus AB, genom köp, utökats med det helägda dotterbolaget Byggnadsfirma Stridh och Son AB, som äger fastigheten Ciselören 1 (Forsellska gården) i Eksjö. Flerårsöversikt bolagskoncernen Nettoomsättning, mnkr Resultat efter finans, mnkr 30,4 13,8 61,6 10,6 20,5 Anläggningstillg, mnkr Långfristiga skulder, mnkr Eget kapital, mnkr 243,8 187,5 177,7 121,3 107,5 Soliditet, procent 17,4 13,9 13,2 9,3 8,6 Definition: soliditet anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats av egna medel. 92 Eksjö Stadshus AB

93 AB Eksjö Industribyggnader (ur bolagets årsredovisning 2016) Verksamhetens art och inriktning Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Eksjö kommun äga, förvärva, sälja och utarrendera fastigheter, uppföra och förvalta byggnader för näringsverksamhet, samt bedriva därmed sammanhängande verksamhet. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Fastigheter Bolaget har under året sålt fastigheten Eksjö Fälgen 1 till Nifsarps Fastighets AB och del av fastigheten Eksjö Fogsvansen 5 till Eksjö Fordonsutbildning AB. Fastigheten Eksjö Björnstorp 1:123 har värderats och mäklare har anlitats för en försäljning. Ingen försäljning har dock kunnat genomföras. Handpenning har erlagts och köpekontrakt har upprättats under år 2014 mellan Norrgårdens Förvaltning AB och bolaget gällande försäljning av fastigheten Eksjö Verkstaden 3. Bygglov har ej sökts under året och slutreglering sker när bygglov sökts och erhållits. Förfrågan om försäljning av del av Eksjö Verkstaden 4 har framställts, men bolaget har ej för avsikt att sälja området med anledning av att det är strategisk mark. Bolaget har, efter beslut i Eksjö kommunfullmäktige, erhållit ett ägartillskott om 7 mnkr för bolagsbildning och utveckling av handelsområde, Barnfilmbyn, Mariannelund. AB Eksjö Industribyggnader är därmed en av tre delägare i Skruven Fastighetsbolag i Mariannelund AB. Bolagets andel är 40 procent. Byggnation pågår och utöver verksamheten för Barnfilmbyn ska samordning ske med turistverksamheten i Mariannelund i lokalerna. Skruven Fastighetsbolag i Mariannelund AB har beviljats ett ägarlån uppgående till 5 mnkr efter beslut och samråd i Eksjö Stadshus AB respektive Eksjö kommunstyrelse. En stor etablering avses genomföras på Nifsarpsområdet. Förvärv av ett fastighetsbolag och även mark Flerårsöversikt Omsättning, mnkr 8,7 8,8 8,8 7,8 4,8 Resultat efter finansiella poster, mnkr 0,5 1,7 0,7 0 0,2 Soliditet, procent 8,8 8,8 6,7 6,1 7,3 från Eksjö kommun pågår för att möjliggöra en byggnation i området. Försäljning av en större del av området kommer därefter att ske. Förutsättningar för olika etableringar har utretts. Underhåll Underhållsåtgärder har utförts i bolagets fastigheter, dock främst på fastigheten Eksjö Spindeln 7. Hyresgästanpassningar för nya hyresgäster har utförts. På fastigheten Eksjö Verkstaden 4 har omläggning av del av tak utförts. Hyresgäster Efterfrågan på lokaler har varierat under året. En av hyresgästerna i Eksjö Spindeln 7, som förhyrt en större yta, har sagt upp sina lokaler. Två nya hyresgäster har tillkommit i fastigheten, varav en i nämnda lokaler. En av bolagets hyresgäster har gått i konkurs och denna lokal är nu vakant. Framtida utveckling Några av bolagets befintliga fastigheter planeras om möjligt försäljas. En eventuell försäljning är redan planerad gällande del av Eksjö Fogsvansen 5. En önskan är att i framtiden kunna investera i nyproduktion alternativt förvärva en fastighet för att kunna tillhandahålla enkla och ändamålsenliga lokaler. Eksjö Industrifastigheter AB 93

94 Detta förutsätter dock ökad efterfrågan på lokaler. Möjligheten att återuppföra en byggnad på annan plats med anledning av branden på fastigheten Eksjö Verkstaden 3 är också ett alternativ. Utvecklingen och uppförande av byggnad avseende det planerade turism- och handelsområdet i Mariannelund pågår. Förvärv och försäljning av markområden på Nifsarpsområdet kommer att genomföras och bolaget bidrar på detta sätt till utveckling i området. I nära samarbete med Eksjö kommuns näringslivsenheten, tillväxt- och utvecklingssektorn och eksjö.nu finns förhoppningar om att kunna utöka antalet nyetableringar i kommunen. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Osäkerhetsfaktorer och brister som påverkar bolaget negativt är bland annat vakanser, hyresgästkonkurser, räntehöjningar och lågkonjunktur. Eksjö Energi AB (ur bolagets årsredovisning 2016) Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under räkenskapsåret har bolaget genomfört en revision av avfallspannan. Projektering av diverse större VA-projekt. Bolaget har köpt andelar motsvarande ett halvt vindkraftverk I oktober skedde ett VD-byte där ekonomichefen gick in som tillförordnad VD. Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Av utvecklingen i Eksjö kommuns infrastruktur förväntar vi oss växa till största delen med utbyggnad av fibernätet. Ny ordinarie VD kommer att tillträda 1 maj Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika risker. Avseende finansiella risker är vi främst exponerade för förändringar i energipriser (bränsle och el) samt räntenivåer för finansiering. Övriga finansiella risker som kreditrisker, valutarisker och likviditetsrisker är av lägre påverkansgrad. De finansiella transaktionerna och riskerna hanteras av moderbolagets ekonomienhet. Operativa risker är att det uppstår skador eller sabotage på våra distributionsnät. De operativa riskerna hanteras av respektive verksamhet. Eksjö Energi AB ser inga väsentliga risker eller osäkerhetsfaktorer som urskiljer sig inför Flerårsöversikt moderbolaget Eksjö Energi AB Omsättning, mnkr 225,4 217,7 186,5 193,2 188,4 Resultat efter finansiella poster, mnkr 21,4 8,6 15,0 2,8 11,8 Soliditet % Eksjö Industrifastigheter AB, Eksjö Energi AB

95 Eksjöbostäder AB (ur bolagets årsredovisning 2016) Verksamhetens art och inriktning Bolagets huvudsakliga verksamhet är bostadsförvaltning omfattande bostadslägenheter med en bruksarea på kvm den 31 december. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Eksjö kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter och bygga bostäder, affärslägenheter och kollektiva anordningar, uppföra småhus för försäljning och bostadshus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt, samt driva härmed förenlig verksamhet. Eksjöbostäder AB är medlem i branschorganisationen SABO. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Bolagets nya 28 lägenheter i kvarteret Lunden hade inflyttning 1 juni. Upphandling och tecknade av kontrakt med byggentreprenör för Lunden etapp 2 har genomförts, JL Bygg AB blir den entreprenören som kommer uppföra dessa 49 lägenheter. Vi har genomfört byte av tak och renovering av fasad samt balkonger i Skogshyddan. Hyreshöjningen för 2017 blev 0,60 procent. Ett inflytandeavtal har tecknats med Hyresgästföreningen. Styrelsen har tagit beslut att bolaget ska certifiera sig i ISO 9001 och till juni I oktober presenterade den nya organisationen, som började gälla från och med , ett nytt sätt att felanmäla. Vi har nu ett gemensamt telefonnummer, mejladress samt formulär på hemsidan för våra kunder att använda vid kontakt med oss som hyresvärd. Detta för att kvalitetssäkra hanteringen av alla inkomna ärenden. Bolagets nya driftorganisation är två team; ett för yttre skötsel samt ett för inre skötsel. För att leda arbetsplaneringen och inköp i teamen har två teamledare tillsatts. Bolaget skapar en funktionsorienterad organisation som är mindre sårbar. Framtida utveckling Bolaget arbetar med att kartlägga alla processer, rutiner och checklistor. För vårt verksamhetsoch ledningssystem samt intranät kommer systemet Eksjöbostäder AB Sharepoint att användas. Fastighetssystemet Vitec som använts ett antal år kommer uppgraderas till nyare version samt att fastighetspersonalen kommer att få mer utbildning i användandet. Detta för att säkerställa vår digitala hantering av arbetsordrar. Personal Bolaget har anställt en driftchef, en utvecklingsledare samt en ny ekonomichef under Personal har genomgått brandutbildning hos Räddningstjänsten i Eksjö. Delegering för tillståndsansvariga inom Heta arbeten har genomförts. Chefer och skyddsombud har genomgått utbildning i Bättre arbetsmiljö. Två representanter från arbetstagarorganisationerna har utsetts att vara med i styrelsen. En gemensam lokal för personalen, som jobbar ute, iordningsställs på Nannylundsområdet av Itolv. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Kommunfullmäktige har gett tillåtelse för bolaget att sälja fastigheterna Svärdet och Sabeln, totalt 114 lägenheter. Styrelsen tog efter det beslut om att genomföra försäljning Flerårsöversikt Eksjöbostäder AB Omsättning, mnkr 89,1 84,2 88,4 104,3 89,3 Årsarbetare, st Resultat efter finansiella, mnkr 4,4 3,6 45,6 8,7 0,8 Soliditet, procent 29,0 29,8 30,2 20,6 19,4 95

96 Eksjö Kommunfastigheter AB (ur bolagets årsredovisning 2016) Väsentliga händelser under räkenskapsåret Ett nytt arbetssätt att identifiera sektorernas investeringsbehov har påbörjats. Tillsammans tittar vi på ett övergripande behov för hela kommunen, tar fram en finansieringsplan. Denna plan är sedan underlag till Eksjö kommuns budgetarbete. När sektorerna fått finansiering så läggs en beställning till EKFAB på utförande. Eksjö kommun har under året påbörjat köp av Facility mangement, fastighetsanknutna tjänster. Bolaget kommer att utveckla konceptet framöver för att kunna erbjuda kommunen fler tjänster som det finns behov av. Galaxens förskola invigdes. Kvartstår tre avdelningar att färdigställa under Förslag på om- och tillbyggnad av Prästängsskolan för 50 mnkr godkändes av kommunstyrelsen. Bolaget har fått aktieägartillskott på tkr för Galaxens förskola, Hults förskola, Palmbergska villan och ny lokal i Nannylund. Styrelsen har tagit beslut att bolaget ska certifiera sig i ISO 9001 och till juni I oktober presenterade den nya organisationen, som började gälla från den , ett nytt sätt att felanmäla. Vi har nu ett gemensamt telefonnummer, mejladress samt formulär på hemsidan för våra kunder att använda vid kontakt med oss som hyresvärd. Detta för att kvalitetssäkra hanteringen av alla inkomna ärenden. Bolagets nya driftorganisation är två team; ett för yttre skötsel samt ett för inre skötsel. För att leda arbetsplaneringen och inköp i teamen har två teamledare tillsatts. Bolaget skapar en funktionsorienterad organisation som är mindre sårbar. Soliditeten beräknas till justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. Med justerat eget kapital menas beskattat eget kapital med tillägg för obeskattade reserver efter det att de reducerats med uppskjuten skatt. Uppskjuten skatt har för 2016 beräknats med 22 procent. Personal Bolaget har anställt en driftchef, en utvecklingsledare samt en ny ekonomichef under Eksjö kommuns lokalvårdsorganisation flyttades över till EKFAB 8 augusti, 39 nya medarbetare. Personal har genomgått brandutbildning hos Räddningstjänsten i Eksjö. Delegering för tillståndsansvariga inom Heta arbeten har genomförts. Chefer och skyddsombud har genomgått utbildning i Bättre arbetsmiljö. Två representanter från arbetstagarorganisationerna har utsetts till att vara med i styrelsen. En gemensam lokal för personalen som jobbar ute iordningsställs på Nannylundsområdet av Itolv. Förväntad framtida utveckling Bolaget arbetar med att kartlägga alla processer, rutiner och checklistor. För vårt verksamhetsoch ledningssystem samt intranät kommer systemet Sharepoint att användas. Fastighetssystemet Vitec som använts ett antal år kommer uppgraderas till nyare version samt att fastighetspersonalen kommer få mer utbildning i användandet. Detta för att säkerställa vår digitala hantering av arbetsordrar. En ny process för fastighetsgenomgång/fastighetssyn påbörjas Detta ska resultera i en tydlig underhållsplan per fastighet där tid och kostnader framgår samt även vem som bekostar de olika åtgärderna. Verksamheten har enligt styrelsens uppfattning uppfyllt bolagsordningens Eksjö Kommunfastigheter AB

97 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Skatteverket har inte medgivit oss att göra skatteavdrag på den ränta som Kommunfastigheter betalar på lånet till Eksjö kommun. En överklagan har lämnats in till förvaltningsrätten, en skattejurist har anlitats. Eksjö Kommunfastigheter arbetar tillsammans med Eksjö kommun i detta ärende. Två yttrande är inlämnade till förvaltningsrätten under 2016, utslag väntas under Skatteffekten av detta är beaktad i årets resultaträkning. Flerårsöversikt Eksjö Kommunfastigheter AB Omsättning, mnkr 59,2 53,1 57,2 54,4 55,7 Årsarbetare, st Resultat efter finansiella, mnkr finansiella, mnkr 1,6 1,7 2,5 1,5 0,9 Soliditet, procent 13,8 10,0 9,8 9,3 9,6 Byggnadsfirma Stridh & Son AB (ur bolagets årsredovisning 2016) Händelser under året Under verksamhetsåret har bolaget förvärvats av Eksjö Stadshus AB, moderbolag i Stadshuskoncernen. Detta räkenskapsår är förlängt för att harmonisera med övriga bolag i koncernen. Anledningen till övertagandet av bolaget var att Eksjö kommun ville ha kontroll över framtida byggnation i den kulturellt betydelsefulla stadsmiljön. Under året har ett tillfälligt trädäck byggts över befintlig källare till den nedbrunna fastigheten Ciselören 1. Arbetet utfördes för att säkra och försköna i väntan på att fastigheten bebyggs. En arkitekttävling utlystes inför nybyggnation på fastigheten, enligt lagen om offentlig upphandling, där fyra arkitektföretag valdes ut att delta. Under hösten har en jury utsett det vinnande bidraget. Eksjö Kommunfastigher AB, Byggnadsfirma Stridh & Son AB 97

98 eksjö.nu ab (ur bolagets årsredovisning 2016) Vision Eksjö.nu är den självklara mötesplatsen när det gäller företagsfrågor och alla företag känner tillhörighet med bolaget. Samarbetet företagen emellan är stort och näringslivsarbetet i Eksjö kommun präglas av partnerskap mellan företagen, eksjö.nu och kommunen. Verksamhetsidé Att genom personligt engagemang göra det enklare för företagare att driva och utveckla sina företag i Eksjö kommun. Fokusområden 2016 Starta, etablera och utveckla Ranking och näringslivsanalys Varje år presenterar Svenskt Näringsliv en ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Rankingen bygger till största delen på en enkätundersökning där utvalda företag får betygsätta sin upplevelse av företagsklimatet. Ett steg upp Eksjö hamnade i 2016 års mätning på plats 87 av landets 290 kommuner, vilket var en placering bättre än föregående år. Bäst placering får Eksjö i kategorin Tillgång till kompetens, på plats 23. Frågorna i enkäten besvaras med sifforna 1 (dåligt) till 6 (utmärkt). På nationell nivå får företagsklimatet i Sverige betyget 3,2, vilket är det lägsta betyget någonsin. Eksjös betyg är 3,7. Det innebär att vi är över rikssnittet, men vi sätter målen betydligt högre än så. Så mår företagen För att kunna presentera en bredare bild av hur företagen mår initierade eksjö.nu en näringslivsanalys över den ekonomiska utvecklingen i företagen. Analysen presenterades under hösten och visar att det går riktigt bra för företagen i kommunen. Näringslivet i Eksjö har en god konkurrenskraft i samtliga branscher och såväl sysselsättningsgraden som företagstillväxten ökar. Högst är tillväxten i företag som har 0-9 anställda. Den offentliga sektorn har ungefär lika många anställda som det privata näringslivet. Analysen ligger till grund för den affärsplan som eksjö.nu tagit fram för perioden Affärsplanen är en del i arbetet med att strukturera upp vad bolaget ska jobba med. Grundtanken i den ny affärsplanen är att fokus ska ligga på medlemsföretagen. Starta Stöd och rådgivning Året inleddes med ett stort intresse för att starta företag. Därefter har trycket minskat något. Totalt startades 76 nya företag i Eksjö kommun under 2016, vilket är några färre jämfört med föregående år. Av dessa är 28 aktiebolag, 45 enskilda firmor, 2 handel- /kommanditbolag samt 1 övrigt. Utbildning Precis som tidigare år har vi erbjudit utbildning i bokföring och en kurs för nyföretagare. Under hösten hölls en nyföretagarkurs för nysvenskar i samarbete med Vänskapens förening. Allt fler affärssamtal sker på engelska och vår egen starta-eget-broschyr finns nu översatt till engelska, arabiska och dari/persiska. Plankan Business Park Förberedelserna för Plankan Business Park har pågått under Namnet kommer från fastighetsbenämningen på AVIA:s hus, Plankan 2, men kan också ses som en språngbräda för nyföretagare. Från och med januari 2017 erbjuds en inkubatormiljö för nyföretagare enligt det etablerade och framgångsrika konceptet co-working space. Upp till fyra företagare delar lokal vilket innebär unika möjligheter att stötta, peppa och rådfråga varandra samt ta del av varandras kontaktnät. Hyran är gratis de första tre månaderna och höjs sedan successivt tills företagaren efter nio månader flyttar till en egen lokal och lämnar plats åt en ny hyresgäst. Företagarna i Plankan Business Park kommer att få möjlighet till individuell affärsutveckling samt tillgång till konferenslokaler. Lokalerna kommer också att användas i samband med eksjö. nu:s aktiviteter. 98 eksjö.nu ab

99 Etablera Myndighetskontakter En av våra roller är att underlätta för företagare i samband med myndighetskontakter. Vi fungerar som en lots för företag som av olika anledningar behöver komma i kontakt med den kommunala förvaltningen och specifika tjänstemän. Lokaler och mark Varje vecka träffar vi kommunala tjänstemän från samhällsbyggnadssektorn samt representanter från det kommunala fastighetsbolaget för att så snabbt som möjligt kunna följa upp och möta behov i samband med etableringar. Utveckla Nätverk Vårt befintliga utbud av nätverk uppdateras ständigt för att passa med företagarnas behov och den aktuella samhällsbilden. Under 2016 har HR-nätverket och vd-nätverket varit aktiva. Dessutom har vi gjort förberedelserna för ett kvinnligt nätverk som startar under våren Totalt har 55 företag deltagit aktivt i nätverksträffarna. Kompetensutveckling För att kunna tillgodose företagens behov av utbildningsinsatser samarbetar eksjö.nu med övriga kommuner i länet inom ramen för Science Parksystemet. I april kom Cecilia Ödman och pratade om marknadsföring i sociala medier. Med anledning av Arbetsmiljöverkets nya lagar om organisatorisk och social arbetsmiljö arrangerades en heldagskurs för chefer, skydds- och arbetsplatsombud. Under våren hölls också föreläsningen Snabbtågens betydelse för regionen i samverkan med Fastighetsägarna. Tillsammans med Styrelseakademin bjöd vi in till ett uppskattat frukostmöte med rubriken Entreprenören kärleken och döden där skattejurist Anneli Linhard från Grant Thornton berättade vad man bör tänka på inför livets olika skeden. Handelsplatsutveckling Vi deltar fortsatt i arbetet med Eksjö Stadsutveckling ekonomisk förening. Här möts representanter från Eksjö kommun, handeln och fastighetsägarna med målet att utveckla Eksjö stadskärna till en nationellt attraktiv handelsplats. Många av de kontakter vi har med företagare i kommunen faller in under flera av våra fokusområden. Ofta handlar det om täta kontakter både med den aktuella företagaren och nyckelpersoner i specifika frågor. Under 2016 hade vi 587 möten med företag, vilket är betydligt fler än i fjol. Flerårsöversikt (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning eksjö.nu ab 99

100 Höglandets kommunalförbund (ur bolagets årsredovisning 2016) Höglandets kommunalförbund startade sin verksamhet 2002 med medlemskommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas möjligheter och främja dess utveckling och tillväxt. Förbundets syfte är att utveckla och fördjupa samarbetet mellan medlemmarna för att åstadkomma utveckling och effektivt resursutnyttjande. Förbundets verksamheter ska till övervägande del omfatta samtliga medlemskommuner. Inom förbundet finns idag IT samt familjerätt för de fem medlemskommunerna. Vidare svarar förbundet för samordning med syfte att stärka kompetensutvecklingen på Höglandet. Detta uppdrag inkluderar även processledning för teknik- och vård- och omsorgscollege. Direktionen har haft fem sammanträden under året. För behandling av familjerättsärenden finns en familjerättsnämnd. Familjerättsnämnden har haft sex sammanträden under året. Nöjd kundenkät genomfördes under våren för fjärde året i rad. Resultatet visar på en stadig förbättring och ligger i god fas med det mål som finns för planperioden. Höglandskommunerna liksom samhället i övrigt är inne i en snabb digitaliseringsprocess där arbetssätt ändras och inte minst kräver alltmer mobilitet. Vi märker detta på en fortsatt hög utbyggnadstakt för trådlös nätinfrastruktur och att volymökningen vad gäller enheter som HIT hanterar (datorer och mobila enheter) fortgår. Under 2016 har det aktiva arbetet med en utökad och förbättrad kunddialog fortgått. Vi har lanserat ett koncept kallat DigIT (digitalt utvecklingsforum) med målet att göra oss mer lättillgängliga för rådgivning och strategiska dialoger. Inom familjerättens område deltar vi som region i ett antal nationella projekt. Allt detta arbete har gjorts möjlig genom vårt etablerade samarbete på Höglandet. Under 2016 har samverkan mellan arbetsgivare och utbildare fördjupats inom båda collegeformerna i syfte att öka matchningen mellan kompetens och arbetsmarknaden. Prioriterade områden under året har varit kvalitetssäkring och marknadsföring. För tredje året i rad genomfördes under hösten medarbetarenkät. Vi nådde målet för planperioden som var 3,9. Inom samtliga områden har resultatet förbättrats och vi ser ett starkt chefsindex för organisationen. Höglandets kommunalförbund blev under våren 2016 utsedda till Mest spännande arbetsgivare i offentlig sektor Flerårsöversikt Årets resultat (mnkr) 2,4 6,2-2,4 0,7 0,1 Nettoinvesteringar (mnkr) 9,4 15,4 8,6 20,2 25,4 Omsättning inkl förbundsavgifter 102,7 106,6 105,7 81,7 56,7 (mnkr) Antal anställda Höglandets kommunalförbund

101 Bilagor till Årsredovisningen 2016 Styrkort 2016 Bilaga 1 Diagram över respektive perspektiv Bilaga 2

102 Attraktivitet KS Styrkort 2016 Bilaga 1 Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Period Mätt Utfall Betyg Trend Not 1 Mångfaldig och kvalitativ fri tid med ett rikt föreningsliv * Alla invånare i Eksjö kommun ska ha tillgång ett rikt utbud av kultur och föreningsliv.. 90 % ska vara nöjda med utbudet. * Placeras i den övre kvartilen i Naturvårdsverkets ranking av Sveriges friluftskommuner Helår 2016 ej mätt Helår (155) 2 2 Attraktiv boendemiljö med ett blandat utbud av boendeformer * 50 påbörjade bostadslägenheter årligen. Helår Brukarperspektiv 3 4 Bevara och utveckla kommunens centrummiljöer God näringslivsutveckling och ett gott näringslivsklimat * Fastställda utvecklingsprogram för respektive ort senast 2017 *Hög grad av samverkan mellan alla enheter i TUS, arbetsförmedling, Försäkringskassan, företag och andra intressenter. Minst 3 projekt årligen med en eller flera parter. Helår % 1 Helår projekt (100%) 5 Processperspektiv Väl utvecklade besöksmål. Ökad användning av tjänster på nätet Bra bemötande i all kommunal verksamhet * Placeras i den övre kvartilen i Svensk Näringslivs ranking * Antalet gästnätter i Eksjö kommun ska öka med 2 % årligen. * Minst tre årliga arrangemang som drar minst 8000 besökare i syfte att stärka Eksjö kommuns varumärke som kultur - och evenemangskommun * Privatpersoner och företag ska på ett enkelt sätt få service med hög kvalité med stöd av IT/E-tjänster * 90 % upplevelse av enkelhet och bra bemötande i all kontakt med kommunen Helår 2016 Ranking = plats 87 (88) 4 Helår % 5 1 Helår % 5 Helår % 3 2 Helår 2015 ej mätt

103 Hållbar utveckling KS Styrkort 2016 Bilaga 1 Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Period Mätt Utfall Betyg Trend Not Brukarperspektiv 8 9 God planberedskap för olika ändamål God tillgång till strategisk mark enligt ÖP 10 Minskad miljöbelastning *Detaljplan för 100 bostäder i Eksjö stad och 100 i övriga tätorter. *Detaljplan för verksamheter: 90 ha totalt i kommunen *Kommunen ska äga mark för fem års bostadsproduktion samt mark för större industrietablering, och säkerställa mark för tätortsnära rekreation Planera och säkerställa mark för tätortsnära rekreationsområden *Mängden matsvinn i de kommunala verksamheterna ska minska med 50 % d v s uppgå till max 25 gr/ portion under perioden Helår 2016 Bostäder, Eksjö 230, bostäder övriga k:n = 325 Helår ha 4 Helår 2016 OK 5 Helår 2016 Detta mål ingår i föregående mål och med full måluppfyllelse. Detta aktuella mål redovisas därför inte i måluppföljningen eftersom det redan ingår i föregående mål Helår gr (37,2 gr) Energieffektivisering * Andelen kommunala fordon (personbilar, lätta lastbilar samt personal- och tjänstebilar som uppfyller de nationella miljöbilskriterierna ska utgöra minst 60 % år 2015 och 100 % år Helår % (48 %) 4 * Andelen förnybar energi i kommunala personbilar skall utgöra lägst 70 % år 2015 och lägst 90 % år Helår % (26 %) 1

104 Omsorg och utveckling av barn och unga KS Styrkort 2016 Bilaga 1 Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Period Mätt Utfall Betyg Trend Not *Erbjuda alla plats i förskola,fritidshem och Full behovstäckning inom nattis senast fyra månader efter inkommen Helår 2016 Full behovstäckning 5 barnomsorgen ansökan. Brukarperspektiv Processperspektiv Alla barn och elever känner sig trygga i förskolan/ familjedaghemmen och skolan. Hög sysselsättnings- eller studiegrad hos ungdomar år Alla barn och ungdomar ska känna att skolarbetet är så intressant att de får lust att lära mer. 16 Höga kunskapsmål Trygg och rättsäker myndighetsutövning Ungdomars inflytande, delaktighet och ansvar Uppväxt och vård i trygg och invand miljö 20 God integration av nyanlända * 100% av barnen och eleverna ska känna sig trygga i förskolan/familjedaghemmen och skolan. *Sysselsättningsgraden (inkl. studier) för ungdomar år ska uppgå till minst 95% Helår 2016 * Alla elever ska ha minst 94% närvaro i skolan. Helår 2016 * Andelen elever med godkänt i alla ämnen ska öka från 73% till 85% * Meritvärdet ska vara 220 åk 6 och åk 9 hos både pojkar och flickor * 95% av alla intagna på gymnasiet ska ha nått examen inom tre år *Antalet ej gynnande beslut i förvaltningsrätt ska minska (jmf föregående år) * Minst 25% av alla elever i åk 8 i grundskolan och i årskurs 2 gymnasiet ska känna att de har stora möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen * Minst hälften av alla elever i årskurs 8 grundskolan och årskurs 2 gymnasiet ska vilja vara med och påverka i frågor som rör kommunens utveckling. *Högst 1200 externa vårddygn per år av unga på institution * Alla sektorer har en nedskriven plan kring inkludering av nyanlända, senast Förskola = 96;5 % Ak 4-6 = 92,4 % åk 7-9 = 89,3 % GY = 91,8 % Helår 2016 Ingen uppgift Helår 2016 Helår 2016 Åk 8 =57,5 % övriga årskurser + gy ingen uppgift åk 6 = 82,3 % åk 9 = 57,2 % Meritvärde åk 6 = 210,1 Meritvärde i åk 9 = 201,6 Helår % 4 Helår 2016 Vart 3 år Vart 3 år Ej gynnade 2015 = 0 Ej gynnade 2016 = 0 åk 8 gr = 25% åk 2 gy = 24 % åk 8 = 54 % åk 2 gy = 56 % Helår Helår 2016 finns en plan inom BUN

105 KS Styrkort 2016 Bilaga 1 OMSORG OCH UTVECKLING AV VUXNA Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Period Mätt Utfall Betyg Trend Not Brukar- perspektiv 21 Trygg och rättsäker myndighetsutövning 22 Självständighet och delaktighet * Antalet ej gynnande beslut i förvaltningsrätt ska minska (jmf föregående år) *Graden av självbestämmande och förbättrad integritet ska öka jämfört med föregående år Helår 2016 Ej gynnade 2015 = 0 EJ gynnade 2016 = 0 Helår % Nöjda brukare * 90 % nöjda brukare i äldreomsorgen Helår % God tillgång till vård och omsorg i invand miljö med rätt insatser utifrån behov * Högst 1700 externa vårddygn per år av vuxna på institution. Helår Processperspektiv 25 Bostad med eget kontrakt 26 God integration av nyanlända i samhället * Högst 40 hushåll med andrahandskontrakt. Helår * Antalet avslutade mål andrahandskontrakt ska Antal nya = 6 Helår 2016 vara fler än påbörjade årligen. Antal avslutade = 3 2 * Antalet lägenheter som kommunen kan erbjuda ska stämma överens med antalet anvisningsbara platser som kommunen tecknat Helår % 1 11 avtal om.

106 Gemensamma perspektiv KS Styrkort 2016 Bilaga 1 Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Period Mätt Utfall Betyg Trend Not Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv * Nöjd medarbetarindex mål minst 68 i Vartann God arbetsgivare medarbetarundersökningen at år (68) 5 * Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till max 5 28 % Halvår ,74% (6,52%) 2 God arbetsmiljö * Frisktal: Minst 75 % av medarbetarna ska ha 5 eller färre sjukskrivningsdagar senaste 12 månaderna Halvår % (56%) 2 29 Gott ledarskap * Chefsindex mål minst 64 i Vartann medarbetarundersökningen at år (68) 5 Förståelse för ekonomiska * 90 % förståelse för ekonomiska samband samband och förtroende för bland budgetansvariga Förståelse 84 % 4 Helår 2015 ekonomiska styrprocesser bland * 90 % förtroende för ekonomiska styrprocesser Förtroende 73 % 3 30 alla medarbetare bland budgetansvariga 31 Ramavtalstrohet * 90 % köptrohet mot ramavtal Halvår ,5 % (90,1 %) 4 Samverkan för kommuninvånarens bästa 32 Inom tilldelad budgetram skapa största möjliga värde för 33 pengarna *Minst fem större strategiska samverkansprojekt årligen mellan två eller flera sektorer eller kommuner i syfte att gynna medborgarna och effektivisera verksamheterna Helår 2016 * 0 % i negativ budgetavvikelse Helår 2016 Affärstrategiskt råd Ekonomisystem Personalsystem Överfärrmyndare Diariehanteringssystem 39,1 mnkr mot budget 16,3 mnkr (20,2 mnkr mot budget 17,7) 5 5

107 KS Styrkort 2016 Bilaga 1 Not 1 Inga officiella uppgifter har ännu redovisats för 2016 Not 2 Ny mätmetod för SKL:s Eblomlåda, som mäter verksamhetsutveckling, av digital teknik, IT som möjliggörare, ledning arbetssätt och metoder för digital utveckling samt tekniska förutsättningar Not 3 Nu mätmetod kommer att genomföras Not 4 Har ej varit möjligt att få fram uppgifter för samliga årskurser, varför inget betyg lämnas här Not 5 Meritvärdet för åk 6 av ser år 2015 Not dygn avser SoL-dygn exkl. ensamkommande och 731 dygn avser LVU-dygn dygn avser SoL-placeringar för ensamkommande. Not 7 Mäts via antal ja respektive nej-svar i öppna jämförelser i kategorin självbestämmande och integritet. Not 8 Hemtjänst 90 % och särskilt boende 81 % Not dygn avser LVM-placeringar och 5024 dygn avser SoL-placeringar varav 2380 svder flyktingverksamhet Not st avser psykiatri/missbruk och 19 st avser ekonomiskt bistånd. Not 11 6 st klara lägenheter på anvisning st personer som tackat nej till anvisat boende.

108 Gemensamma perspektiv - utfall respektive verksamhetsområde Perspektiv Nr Framgångsfaktor Mål Period Mätt Utfall respektive verksamhetsområde Not 27 God arbetsgivare Nöjd medarbetarindex mål minst 68 i medarbetar- undersökningen Vartannat år Attraktivitet Hållbar utveckling Omsorg och utv om barn och unga Omsorg och utv om vuxna / 76 5 / 79 5 / 77 5 / 73 Medarbetar perspektiv Gott ledarskap 30 God arbetsmiljö Förståelse för ekonomiska samband och för eksonomiska styrprocesser bland alla medarbetare Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till max 5 % Frisktal: Minst 75 % av medarbetarna ska ha 5 eller färre sjukskrivningsdagar senaste 12 månaderna Chefsindex mål minst 64 i medarbetarundersökningen 90 % förståelse för ekonomiska samband bland budgetansvariga 90 % förtroende för ekonomiska styrprocesser bland budgetansvariga Helår 2016 Helår 2016 Vartannat år / 4,46 % (5,16 %) 3/ 64% (63%) Helår / 90 % (3 / 80 %) Helår / 5,6 % (7,45 %) 3 / 65 % (3 / 61 %) 3 / 5,91 % (5,62 %) 3 / 58 % (3 / 59 %) 1 / 7,64 % (7,41 %) 2 / 51 % (2 / 51 %) 5 / 79 5 / 80 5 /70 5 / 64 3 / 73 % (3 / 78 % ) 4/ 86 % (4 / 81 %) 4 / 85 % (3 / 73 %) 4 / 83 % (3 / 80 %) 2 / 65 % (3 / 70 %) 3 / 81 % ( 3 / 76 %) 3 / 79 % (3 / 76 %) Ekonomiperspeketiv 31 Ramavtalstrohet 32 Samverkan för kommuninvånarens bästa 90 % köptrohet mot ramavtal Helår 2015 Minst fem större strategiska samverkansprojekt årligen mellan två eller flera sektorer eller kommuner i syfte att gynna medborgarna och effektivisera verksamheterna Helår / 89 % (2 / 63 %) 5 / 98 % (3 /84 %) 5 / 90 % (5 / 95%) 3/ 71 % (3 / 75 %) 33 Inom tilldelad budgetram skapa största möjliga värde för pengarna 0 % i negativ budgetavvikelse Halvår /+0,9% (3/-0,4%) 5/+1,1% (5/+2,4%) 4/-0,3% (4/-0,5%) 1/-2,4% (5/+0,4%

109 Diagram över respektive perspektiv Bilaga 2 Brukarperspektiv Processperspektiv

110 Medarbetarperspektiv Resursperspektiv

111 Eksjö kommun Småland som bäst! En entusiastisk anda hos medborgare, näringsliv och kommun ger oss en bra framtid.