Godkänd av kommunfullmäktige , 48. Eksjö kommuns årsredovisning 2011

Transkript

1 Godkänd av kommunfullmäktige , 48 Eksjö kommuns årsredovisning 2011

2 Innehåll Organisationsschema politiskt och förvaltningen... 4 Inledning... 5 Koncernen Sammanställd redovisning... 6 Koncernresultaträkning... 7 Koncernbalansräkning... 8 Kommunen Omvärld och framtid... 9 Ekonomisk översikt och analys Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål Fem år i sammandrag Varifrån kommer kommunens pengar? Hur används pengarna? Personalekonomisk redovisning Driftredovisning Investeringsredovisning och resultatbudget Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Nothänvisningar Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar Vart gick kommunens pengar? Politik Kommunfullmäktiges beredningar Förvaltningen Kommunledningskontoret Kost och städ Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn Överförmyndaren Eksjö kommuns revisorer Bolagen Eksjö Stadshus AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjö Energi AB Eksjö Fordonsutbildning AB Eksjö Kommunfastigheter AB Eksjöbostäder AB eksjo.nu ab Höglandets kommunalförbund Bilaga 1 Styrkort 2011, godkänt av kommunstyrelsen , 280 Bilaga 2 Diagram över respektive perspektiv Revisionsberättelse Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret. Fotografer, omslagsbilder: Johan Lindqvist (uppvisning i Olsbergs Arena), Therese Freijd (invigning av förskolan Sunnanäng), Laila Mikaelsen (man och hemtjänstpersonal), Thomas Hellström (bostadsbyggande i Prästhagsområdet) Övriga bilder: Leif Ygbrant och Sven-Åke Svensson m.fl. kommunanställda Produktion: Ekonomiavdelningen mars 2012

3 Politisk och förvaltningsorganisation Valnämnden 5 ledamöter Kommunrevisionen 7 ledamöter Överförmyndarnämnd 3 ledamöter Tillstånds- och myndighetsnämnden 8 ledamöter Kommunfullmäktige 49 ledamöter (28 ersättare) Kommunstyrelsen 19 ledamöter (19 ersättare) Två fasta beredningar: Välfärdsberedningen Utvecklingsberedningen 8 ledamöter per beredning Fyra utskott: Ledningsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet Barn- och ungdomsutskottet Socialutskottet 5 ledamöter per utskott Förvaltningen Kommundirektör Kommunledningskontoret Centrala verksamheter Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn

4 Vilka ska ta vid...? Valet hösten 2010 innebar att 25 nya ledamöter tog plats i kommunfullmäktige. Många nya politiker kommer att påverka utvecklingen de kommande åren. De stora pensionsavgångarna som vi länge talat om börjar få genomslag inom näringsliv och de offentliga verksamheterna. Förnyelsen inom politiken är kanske en spegel av detta. Nya kunskaper och erfarenheter tillsammans med långsiktiga planer och lång erfarenhet av politiskt arbete är en god grund för ett kreativt arbete. En utmaning som samtliga verksamheter, inom vår kommun, är mitt uppe i är att rekrytera medarbetare med rätt kompetens inom ett brett spektra av yrken. Under året har detta kommit i fokus genom fördjupat samarbete i nätverk runt näringslivsbolaget eksjo.nu, där aktiviteter gjorts för att underlätta rekrytering inom företag och offentlig verksamhet. Fokus på boende och attraktivitet har haft hög prioritet. Ett resultat av samverkan och hög aktivitet inom näringslivsarbetet är att näringslivsklimatet och därmed kommunens ranking i olika mätningar blivit allt bättre. Arbetet med att befästa Eksjö som en evenemangskommun har fått nya förutsättningar. Stora Torget, Sjöängen och Ränneslätt är unika platser för evenemang. Årets stora höjdpunkt, invigningen av Olsbergs Arena, ger oss ytterligare möjligheter till arrangemang för kultur och idrott. Syftet med arenan var att höja Eksjö kommuns attraktivitet för framtidens medarbetare och boende. Målet har nåtts och förväntningarna har överträffats! Samarbetet med Olsbergs Hydralics har varit helt avgörande för detta. Tack alla som har bidragit till detta! I samhällsföreningar och bygdegrupper runt om i vår kommun har aktiviteten varit hög vad gäller arbetet med Lokala Utvecklingsplaner. Detta är ett led i översiktsplanearbetet som startat under året. Att läsa dessa planer ger framtidstro. Beskrivningarna av hembygden präglas av hög livskvalité och engagemang. Emilkraften och kommunbygderådets roll är viktigt för arbetet med lokal utveckling. Eksjö som tätort är också Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande i behov av utveckling. Därför har under året startats en ekonomisk förening Eksjö Stadsutveckling. Detta är ett samarbete enligt modell Emilkraften mellan handel, fastighetsägare, näringsliv och kommun. Syftet är att utveckla staden för besöksnäringen, handeln och boende. Den ekonomiska oron runt om i världen består. Detta har fortsatt påverkan på de ekonomiska förutsättningar vi har att bedriva våra verksamheter. I detta dokument ges en omfattande beskrivning av ekonomi, måluppfyllelse och den verksamhet som bedrivits under året. När man tar del av detta blir man imponerad av allt som utförs inom alla områden. Visst finns önskemål om att kunna utföra ännu mer och ibland är (och ska) våra ambitioner vara högre, men mätningar visar ofta på hög brukarnöjdhet och hög kvalité. Ekonomi och organisation är viktigt men inställningen till sin uppgift och omtanken om de människor man arbetar för är avgörande. Stor beundran för all vår personal! Vårt mål att alltmera känna att vi arbetar mot gemensamma mål inom förvaltning och bolag tar steg framåt. Vi och dom hörs ibland men allt oftare VI. Detta ger styrka! Vilka ska ta vid i företagen, på arbetsplatsen, i föreningarna? Detta är frågeställningar jag ofta möter. Jag tror vi kommer lyckas, men det sker inte av sig självt. Samarbetsklimatet som vi idag upplever i föreningsliv, mellan företagen, i olika nätverk och inom kommunen är en framgångsfaktor. Något vi tar med oss in i framtiden. Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande 5

5 Sammanställd redovisning Kommunkoncernen Koncernens resultat, vinst 7,9 mnkr. Koncernens investeringar uppgår till 146 mnkr. Koncernstruktur Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö Kommunfastigheter AB, AB Eksjö Industribyggnader, Eksjö Fordonsutbildning AB. I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo.nu som ägs till 50 procent och ITolv AB där Eksjö Industribyggnader AB innehar en aktiepost på 35 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund, där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent. Svagt resultat 2011 Koncernen Eksjö kommun redovisar ett svagt resultat 2011 med 7,9 mnkr, att jämföra med 2010 års resultat som slutade på 30,5 mnkr. I 2011 års resultat ingår realisationsvinster med 10,0 mnkr (13,4 mnkr 2010). Kommunens del i årets resultat uppgick till 6,9 mnkr (12,3 mnkr) medan bolagen svarade för 1,0 mnkr (18,8 mnkr). Av bolagens vinst utgör 9,8 mnkr realisationsvinster. Omsättning Den totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryckt i verksamhetens intäkter inkl skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till mnkr, vilket är en minskning med 14 mnkr. Av minskningen kommer 13 mnkr från bolagen och 1 mnkr från kommunen. Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto har försämrats med 6 mnkr under året. De finansiella kostnaderna har ökat med 6,6 mnkr och uppgick till 32,0 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgick till 3,7 procent (3,0 procent 2010). Investeringar Den samlade investeringsvolymen uppgick till 146 mnkr (100 mnkr). Bolagskoncernen investerade 120 mnkr och kommunen 26 mnkr. Stor del av bolagskoncernens investeringar hänför sig till Eksjöbostäder AB:s och Eksjö. Kommunfastigheter AB:s investeringar i bostäder och verksamhetslokaler, samt Eksjö Energi AB:s investeringar i fjärrvärmeanläggningar. Det redovisade resultatet före skatt och bokslutsdispositioner i kommunkoncernen uppgick till 8,1 mnkr (36,6 mnkr). 6

6 Tillgångar och skulder Koncernens anläggningstillgångar uppgår till mnkr (1 346 mnkr), en ökning med 72 mnkr. Omsättningstillgångarna har minskat med 19 mnkr till 165 mnkr. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 882 mnkr (843 mnkr), vilket är en ökning med 39 mnkr. Hela skulden ligger hos bolagen. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgår till 25,4 procent, vilket är en minskning med 0,3 procent jämfört med föregående år. Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning, har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 70,1 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB är 6,9 procent. Koncernresultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Verksamhetens intäkter 243,8 248,7 501,4 519,6 Verksamhetens kostnader -997,3-995, , ,0 Avskrivningar -14,4-12,9-69,6-65,8 Verksamhetens kostnader -767,9-759,7-727,6-701,2 Skatteintäkter 627,2 608,4 627,2 608,4 Utjämning 138,4 153,3 138,4 153,3 Finansiella intäkter 10,1 10,4 2,1 1,5 Finansiella kostnader -0,9-0,2-32,0-25,4 Resultat före extraordinära poster 6,9 12,3 8,1 36,6 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0 Skattekostnader 0,0 0,0-0,3-6,0 Årets resultat 6,9 12,3 7,9 30,5 7

7 Koncernbalansräkning (mnkr) Tillgångar Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 193,4 192, , ,2 - Maskiner och inventarier 46,8 37,4 112,8 88,7 Finansiella anläggningstillgångar 140,4 145,4 3,5 7,6 Summa anläggningstillgångar 380,6 375, , ,5 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 0,7 0,7 10,5 7,9 Kortfristiga fordringar 73,1 53,7 126,5 121,5 Kassa och bank 15,0 53,5 28,4 54,9 Summa omsättningstillgångar 88,8 107,9 165,4 184,2 Summa tillgångar 469,4 483, , ,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital - Ingående eget kapital 322,1 309,8 393,9 363,3 - Årets resultat 6,9 12,3 7,9 30,5 Summa eget kapital 328,9 322,1 401,8 393,8 Avsättningar Avsättning för pensioner 7,8 6,0 8,1 6,2 Avsättning för deponi 3,0 3,0 3,0 3,0 Avsättning för uppskjuten skatt 0,0 0,0 21,9 21,9 Skulder Långfristiga skulder 0,0 0,0 881,6 842,5 Kortfristiga skulder 129,6 152,2 266,7 262,3 Summa skulder 129,6 152, , ,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 469,4 483, , ,7 Soliditet 70,1% 66,6% 25,4% 25,7% 8

8 Omvärld och framtid Ekonomisk utveckling Internationell konjunkturutveckling Början av 2011 var relativt optimistisk när det gällde förväntningar på konjunkturutvecklingen, men fortsättningen av året följde i en annan anda. Oron för euron har präglat hösten och även Europas stora ekonomier har påverkats. En avmattning har också skett i såväl USA som tillväxtländer som Ryssland och Brasilien. Det finns tecken på en vändning men läget är osäkert och vid en vändning kommer återhämtningen att ta lång tid. Svensk ekonomi Sverige klarade sig relativt bra under 2011 i den turbulenta ekonomiska omvärld som var. Under slutet av 2011 bidrog dock utvecklingen till ett fall i svensk export och industriproduktion förväntas bli kärvare. BNP växte med 4,4 procent 2011, vilket är någon procent lägre än 2010 men enligt prognoser från SKL(Sveriges kommuner och landsting) förväntas BNP endast växa med 1,0 procent under Arbetslösheten har utvecklats svagt positivt under 2011 men förväntas enligt SKL att öka under SKL bedömer att en svag och långsam återhämtning kommer att påbörjas 2012 som kommer att ta fart först Kommunernas ekonomi Kommunerna redovisar totalt ett positivt men svagt resultat 2011 preliminära prognoser visar ett överskott på 0,4 procent av skatteintäkter och bidrag. Skatteunderlagsutvecklingen har varit relativt måttligt 2011 och förväntas enligt SKL att växa något mer 2012, konjunkturavmattning med minskad sysselsättning och lägre löneökningstakt 2012 motverkas av att pensionsinkomsterna ökar betydligt och att grundavdragen inte kommer att öka i samma omfattning som Under förutsättningen att statsbidragen räknas upp 2012 förväntar SKL att kommunernas resultat blir 0,9 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Befolkning Den 31 december 2011 uppgick Sveriges folkmängd till invånare, en ökning med drygt personer under året. Ökningen var därmed något lägre jämfört med året innan ( invånare). Cirka två tredjedelar av befolkningsökningen kan hänföras till ett positivt invandringsnetto och en tredjedel till ett positivt födelsenetto. Folkmängden minskade i 150 av Sveriges 290 kommuner under Nykvarn kommun var den enda kommunen med oförändrad folkmängd och resterande 139 kommuner ökade. I Eksjö kommun ökade folkmängden med 60 invånare till invånare. Det som framför allt förklarar ökningen är det positiva flyttningsnettot på + 66 invånare och ett förbättrat födelseöverskott. Fördelsöverskottet för 2011 är visserligen -3 invånare men kan jämföras med året då underskottet uppgick till -73 invånare. Under 2011 föddes 181 barn i kommunen medan 184 personer avled. Senaste det föddes så många barn var 1995 då det föddes 201 barn. Bostadsmarknad Totalt finns det lägenheter i Eksjö kommun, varav 43 procent i flerbostadshus och 57 procent i småhus. I kommunens bostadsföretag, Eksjöbostäder AB, finns totalt lägenheter. Antalet outhyrda lägenheter har under 2011 i genomsnitt uppgått till 6 lägenheter, vilket ger en uthyrningsgrad på 100 procent. Det finns lediga tomter för småhusbebyggelse vid norra delen av Talluddasjön, Prästhagen, i Kvarnarp samt i de flesta övriga orter i kommunen. Arbetsmarknad De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandssjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de flesta anställda. En mycket stor del av kommunens omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverskottet uppgår i snitt till ca Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för den största inpendlingen. Förvaltningsberättelse 9

9 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Eksjö kommuns resultat för 2011 ger ett överskott med 6,9 mnkr. Överskottet är 3,4 mnkr större än det ursprungligen budgeterade resultatet på 3,5 mnkr. Fig 1 Årets resultat , mnkr Förvaltningen/sektorerna har bedrivit verksamhet något över sina budgetanslag. Verksamheten har kostat netto 762,5 mnkr, vilket är 7,4 mnkr mer än budgeterat. En del av detta är planerat uttag ur resultatfond och med hänsyn taget till budgeterat resultatfondsnyttjande om 3,5 mnkr är sektorernas överskridande 3,9 mnkr, vilket motsvarar 0,5 procent av budgetanslaget. Sektorernas överskridande vägs upp av mindre kostnader för arbetsgivaravgifter och premie för sjukförsäkring samt ökade intäkter från skatt och kommunalekonomisk utjämning. Årets resultat motsvarar 0,9 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är högre än det resultatmål på 0,5 procent som ursprungligen budgeterades för Däremot når inte resultatet upp till målet 2,0 procent som eftersträvas för att klara god ekonomisk hushållning. Årets resultat i mnkr visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen under perioden visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 1,7 procent av skatteintäkter och bidrag. Den del av resultatet som överstiger 3,5 mnkr, som var det resultat som Kommunfullmäktige ursprungligen budgeterade, märks i balanskravsutredningen för väntade framtida underskott. Av 2011 års resultat märks 3,3 mnkr. (0,1 mnkr av resultatet avsåg reavinster som inte räknas in i balanskravsresultatet.) Se not 7, sid 35. Nettokostnaderna och skatteintäkterna För att god ekonomisk hushållning ska upprätthållas krävs att utvecklingen av nettokostnaden är i balans med utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag över tiden. Hur denna utveckling sett ut de senaste 5 åren illustreras i figur 3. Fig 2 Fig 3 Årets resultat i % av skatteintäkter och bidrag mnkr Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling % 10 Förvaltningsberättelse

10 2011 ökade nettokostnaden med 1,1 procent medan skatteintäkten endast ökade med 0,5 procent. Nettokostnadens ökning 2011 översteg ökning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Under den senaste femårsperioden har nettokostnaden ökat med mer än skatteintäkterna, 2009 var ett undantag. Det är nödvändigt att balansen mellan utvecklingen av kostnader och skatteintäkter återställs för att inte riskera framtida minusresultat. Budgetutfall Årets resultat uppgår till 6,9 mnkr, vilket är 3,4 mnkr större än det budgeterade resultatet. Verksamhetens nettokostnad uppvisar ett underskott mot budget med 7,0 mnkr. Förvaltningen/sektorerna redovisar ett underskott med 7,4 mnkr, varav 3,5 mnkr är budgeterat för resultatfondsutnyttjande. Politisk verksamhet, Överförmyndaren och Sociala sektorn redovisar underskott mot budget, övriga sektorer redovisar överskott. Bland de negativa budgetavvikelserna är Sociala sektorns avvikelse beloppsmässigt störst med 7,8 mnkr (3 procent av budget) medan Överförmyndaren och politisk verksamhet har större procentuell avvikelse med 7 procent (0,1 mnkr) respektive 5 procent (0,3 mnkr). För mer ingående analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisningen sid 30 och verksamhetsberättelse sid Fig 4 Budgetavvikelse I figur 4 framgår de budgetavvikelser för såväl verksamheternas nettokostnad som det totala resultatet. Budgetföljsamheten har varit god under den senaste femårsperioden, men de två senaste åren har det varit en negativ avvikelse. Den trenden behöver brytas för att kommunens ekonomi ska kunna utvecklas positivt. Investeringar och avskrivningar Nettoinvesteringarna 2011 har uppgått till 26,3 mnkr, vilket ligger i nivå med förra året. De största investeringarna har skett i gator och vägar och i ny släckbil till räddningstjänsten. Den enskilt största investeringen bland gator och vägar är infrastruktur vid Storegårdsområdet i samband med byggnationen av Olsbergs Arena. Fig Nettoinvesteringar och avskrivningar , mnkr Nettoinvesteringsvolymen under den senaste femårsperioden är i genomsnitt cirka 25 mnkr. Avskrivningarna ligger runt mnkr per år. I figur 5 framgår de årliga nettoinvesteringarna och avskrivningarna för åren Förvaltningsberättelse 11

11 Självfinansiering av investeringar Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har nästan uppfyllts 2011 då 87 procent har självfinansierats. Av figur 6 framgår hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren. Låneskuldens utveckling Kommunen har inte någon låneskuld sedan Det möjliggjordes genom att Eksjö Kommunfastigheter AB och Eksjö Stadshus AB har löst reverslån från kommunen motsvarande detta belopp. Fig 6 Självfinansiering av investeringar , mnkr Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr Årets nettoinvesteringar, mnkr 27, ,8 25, ,1 23,8 24,7 26,4 26,3 Självfinansieringsgrad av investeringar, % 118% 88% 157% 95% 87% Soliditetsutveckling Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas samt på lång sikt uppnå 70 procent. Under 2011 har både det kortsiktiga och det långsiktiga målet uppnåtts genom att soliditeten stärkts med 3,5 procent och uppgår till 70,1 procent. Pensionsförmåner intjänade före 1998 (458 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om även denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -27,4 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförmåner har försvagats med 8 procent beroende på att ansvarsförbindelsen har ökat. Fig 7 Soliditetsutveckling , % Figur 7 visar soliditetens utveckling ökar soliditeten kraftigt beroende på att reverslånen amorterats ned helt och därmed minskar de totala tillgångarna och soliditeten ökar. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgick till 838 mnkr, se figur 8. All upplåning som verkställs i de kommunala bolagen sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har ökat med 23 mnkr. Ökningen utgör i huvudsak nettoförändringen mellan en minskad upplåning hos Eksjö Energi AB och en ökad upplåning hos Eksjöbostäder AB och Eksjö Kommunfastigheter AB. Ökningen består också i ny borgen för Höglandets Kommunalförbund och tillfällig borgen till Eksjö golfklubb. Fig 8 Borgensåtagande Förvaltningsberättelse

12 Av kommunens totala borgensåtagande på 838 mnkr utgör endast 6,4 mnkr externa åtaganden och 3,3 mnkr kommunalförbund medan resterande 828,5 mnkr avser kommunens helägda bolag. Uppgift om storleken på borgensförbindelser för respektive bolag m.m, se not 19, sid 38. Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2011 har inga förluster på grund av borgen förekommit. Pensionsåtagande och pensionskostnader Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 458 mnkr. Denna post ingår inte i balansräkningen utan redovisas inom linjen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 8 mnkr. Ansvarsförbindelsen har under året ökat med 42 mnkr beroende på dels att diskonteringsräntan (RIPS-räntan) sänkts och dels på att den s.k bromsen slagit till i pensionssystemet. (Bromsen innebär att om den allmänna pensionen sänks så ska den avtalade tjänstepensionen öka). Pensionsförpliktelsen som redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen avser nuvarande och f.d. kommunanställdas intjänade pensionsrätt före Avsättningen i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden till den del som inte betalas ut som individuell del. Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2011 till 49,1 mnkr, en ökning med 1,0 mnkr från föregående år. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. I figur 10 beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2011 års förutsättningar. Kommunens ekonomiska utveckling Sektorernas verksamheter aviserade redan första kvartalet ett underskott mot budget. Prognoserna för sektorerna har i stort stämt ganska väl med utfallet även om en förbättring skedde i slutet av året bland annat beroende på minskad semesterlöneskuld. Under året har skatteprognoserna svängt i en orolig ekonomisk omvärld. Skatteintäkterna har förbättrats mot det Fig 9 Pensionskostnader, mnkr Löpande pensionsutbetalningar 12,6 14,1 16,8 17,3 18,3 Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 22 24,2 24,6 25,6 26,2 Förmånsbestämd ålderspension (försäkringspremie) 8,4 4,7 5,4 5,2 4,6 43,0 43,0 46,8 48,1 49,1 I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent Fig 10 Känslighetsanalys Löneökning med 1 % 6,5 mnkr Prisökning varor och tjänster 1 % 3,2 mnkr 10 heltidstjänster ( kr/mån) 3,4 mnkr Förändrad utdebitering 10 öre 3,3 mnkr Förändrad befolkning 100 personer 4,4 mnkr budgeterade läget och mindre kostnader för arbetsgivaravgifter och premie för sjukförsäkring har bidragit till att årets resultat 2011 är positivt. Förvaltningen/sektorerna överskrider sina ramar, något som under 2011 vägs upp av positiv skatteutveckling mot budget, men som inte är hållbart i längden. Verksamhetskostnaderna har den senaste femårsperioden ökat mer än skatteintäkterna. För att kommunen ska ha en god ekonomisk utveckling krävs att ekonomiska ramar och ambitionsnivån i verksamheterna balanserar. Omvärlden fortsätter att vara osäker ur ett konjunkturperspektiv vilket gör att läget för ser ansträngt ut. Befolkningsutvecklingen var 2011 positiv för kommunen vilket också är positivt för utvecklingen av skatteintäkterna. Det är också positivt att budgeterat resultat för 2012 närmar sig god ekonomisk hushållning och är utökat till 1,0 procent av skatteintäkter och bidrag. Förvaltningsberättelse 13

13 Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunens övergripande verksamhetsuppföljning sker genom metoden balanserad styrning. De övergripande målen finns redovisade i kommunens vision 2020 och i de olika fullmäktigeprogrammen. I samband med att budgetdirektiv upprättas, görs en prioritering av de viktigaste målen för planperioden. Kommunstyrelsens styrkort fokuserar på fyra verksamhets-/affärsområden, nämligen: attraktivitet utveckling och omsorg om barn och unga utveckling och omsorg om vuxna fysisk hållbar utveckling Varje verksamhetsområde följs upp utifrån fyra olika perspektiv. Medborgar-/brukarperspektivet fokuserar på kundnyttan. Processperspektivet tar sikte på att ha rationella och effektiva arbetsmetoder och processer. Medarbetarperspektivet lyfter fram kompetensförsörjning, rekrytering, värdegrund, ledarskap- medarbetarskap med mera. Resursperspektivet beskriver hur väl kommunen använder ekonomiska och andra resurser. Styrkortet har därmed två övergripande dimensioner. Den ena dimension beskriver hur väl den kommunala verksamheten svarar mot respektive verksamhets-/affärsområde. Den andra beskiver hur väl den kommunala verksamheten fungerar utifrån ovan angivna perspektiv. Styrkortet är gemensamt för hela förvaltningen och ägs av kommunstyrelsen. Vid väsentlig målavvikelse ska olika alternativa handlingsplaner sättas in. Uppföljningen bygger på att kommunens olika verksamheter redovisar in utfall jämfört med aktuellt antaget mål i styrkortet. Måluppfyllelsen redovisas i spindel-/ spridningsdiagram i form av en femgradig skala, där värdet fem avser full måluppfyllelse. Vissa mål mäts enbart en gång om året eller vartannat år. Det är alltid det senast kända värdet som anges, även om värdet inte är uppmätt sista året. I de fall mätvärde inte varit möjligt att få fram har målen uteslutits ur diagrammen som redovisas i årsredovisningen. Uppföljningen av styrkortet i denna redovisning innehåller totalt 30 mål på årsbasis (totalt finns 34 mål). Resultat av den övergripande verksamhetsuppföljningen Måluppfyllelse i dimensionen verksamhetsområde Varje verksamhetsområde innehåller ett antal mål och ses utifrån de olika perspektiven, resurs-, brukar-, medarbetare- och processperspektiv. Målen i resurs- och medarbetarperspektiven är gemensamma för samtliga verksamhetsområden, medan målen i brukar- och processperspektiven varierar mellan verksamhetsområdena. Samtliga mål fi nns angivna i bilaga 1, Styrkort Övergripande verksamhetsuppföljning

14 Uppföljning av verksamhetsområdet attraktivitet Inom verksamhetsområdet attraktivitet redovisas 12 mål. I resursperspektivet, som är gemensamt för samtliga verksamhetsområden, är måluppfyllelsen god. Under brukarperspektivet framgår att målet för kommunens kultur- och fritidsanläggningar är en årlig ökning av besöksfrekvensen med 2 procent. Besöksstatistiken för 2011 redovisar en ökning med 3 procent, målet är därmed uppfyllt. Den största procentuella ökningen (8 procent) svarade Eksjö museum för. Bostadsproduktionen har haft en god utveckling. Målet om 50 nya bostäder nåddes inte helt men 43 byggda lägenheter innebär ändå en bra måluppfyllelse. Antalet sysselsatta inom turistnäringen ska enligt målsättningen öka med 2 procent varje år. Utfallet i grafen redovisar resultaten mellan åren , vilket innebar en minskning med 9 procent. Målsättningen har inte infriats. Utfallet för 2011 redovisas först i april Företagsklimatet har jämfört med föregående period förbättras ytterligare. Eksjö kommuns placering på Svensk näringslivs ranking uppgår 2010 till plats 95. Målet är en placering i den övre kvartilen (dvs. en plats mellan 1 73). Utfallet ses som en väsentlig resultatförbättring och får därmed godkänt vid bedömningen av måluppfyllelsen. Vid presentation av Svenskt näringsliv preliminära ranking i slutet av januari 2012 indikerades Attraktion att läget för Eksjö kommer att förbättras ytterligare till rankingen i maj Bedömningen är att målet kan infrias. Två mål har mätts under processperspektivet, interaktiva tjänster (e-tjänster) samt bemötande och värdskap. Resultaten överträffar målsättningen i båda målen. Bemötande har mätts via en enkät i samband med beslut tagna inom bygglov/bygganmälan, miljö- och hälsoskyddstillsyn, trafikverksamhet och ärende som avser brandfarlig vara. Mätningen gjordes kontinuerligt under procent av dem som svarat upplever ett positivt bemötande vilket ger värdet 5 i grafen. Målet är därmed uppnått avseende bemötande. I medarbetarperspektivet har vi inte nått ända fram till målen, dock ligger kommunens resultat relativt nära de mål som satts för perioden. Medarbetarindex sjönk med en (1) procentenhet mellan mätningarna. Resultatet 2011 var 63 procent positiv andel som innebär att Eksjö kommun ligger i paritet med riket i övrigt (62 procent positiv andel). Målet för perioden var 68 procent positiv andel. Ledarskapsindex låg även detta något över rikssnittet, 58 procent positiv andel, att jämföra med snittet på 56 procent positiv andel. Sjukfrånvaron har under en 5-årsperiod visat en sjunkande tendens främst beroende på att antalet långtidssjuka (<60 dagar) halverats sedan Målet för perioden var att sjukfrånvaron skulle vara >5 procent och utfallet blev 5,02 procent. Förståelse för Övergripande verksamhetsuppföljning 15

15 Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg av barn och unga Inom detta område redovisas 12 mål. I brukarperspektivet framgår att kunskapsmålen ännu inte helt uppnåtts. Måluppfyllelsen uppgår till 84 procent vilket är en förbättring jämfört med föregående år (81,4 procent). Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 uppgick till 207,5. Motsvarande uppgift för riket är 210,5. Måluppfyllelsen får därmed godkänt. När det gäller institutionsmålet som är noll placeringar, uppgick utfallet till 2243 dygn vilken är en förbättring jämfört med år 2010 (2700 vårddygn). Utfallet är dock långt ifrån målet, vilket ger värdet 2 i grafen. 10 st ideella ungdomsarrangemang har genomförts mot målsättningen 5, här överskrids målet. I processperspektivet framgår att måluppfyllelsen av målet lust att lära uppgår till 66 procent., vilket innebär en viss försämring jämfört med föregående (70 procent). Medan målet brett kultur- och fritidsutbud nästan fullt ut infriats med en måluppfyllelse på 95,6 procent. Främsta förbättringsområdet i resursperspektivet är förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser, ett förbättringsområde som attraktivitetsområdet delar med de andra områdena. Utveckling och omsorg om barn och unga Förståelse för 16 Övergripande verksamhetsuppföljning

16 Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg om vuxna Inom området utveckling och omsorg om vuxna finns 14 mål. I brukarperspektivet visas följande måluppfyllelse i rätt myndighetsbeslut, i 9 av 11 överklagade beslut ansåg länsrätten att kommunens beslut var riktigt. Detta innebär 82 procent måluppfyllelse av målet rätt i 99 procent av samtliga prövade fall. Måluppfyllelsen är därmed godkänd. Enligt brukarundersökning 2011 upplevde 60 procent av brukarna i hemtjänsten och 59 procent av brukarna i särskilt boende att information var lättillgänglig om de tjänster som är möjliga att ansöka om, målsättningen är att 100 procent ska uppleva informationen som lätttillgänglig. Målet är därmed inte nått. Utfallet nöjda brukare var 75 procent (75 procent 2010) av brukarna i särskilt boende och 74 procent (75 procent 2010) av brukarna inom hemtjänsten nöjda, mot målet 80 procent. Måluppfyllelsen är godkänd. Målet för arbetslöshet uppnås både vad gäller totalen, under 3 procent och för ungdomar, mindre än 5 procent (2011=2,7 procent respektive 4,0 procent). I processperspektivet uppnås inte målen alls vad gäller bostad med eget hyreskontrakt eller alternativa utförare inom äldreomsorgen. 25 personer har ett andrahandskontrakt genom kommunens försorg mot målet högst 20 personer. Inom äldreomsorgen fanns inga alternativa utförare 2011, något som kan förändras i och med införandet av LOV Målet att understiga vårddygn per år uppnås, utfallet var vårddygn Utveckling och omsorg om vuxna Förståelse för Övergripande verksamhetsuppföljning 17

17 Uppföljning av verksamhetsområdet fysisk hållbar utveckling Inom området fysisk hållbar utveckling har 10 mål mätts. I brukarperspektivet är måluppfyllelsen god avseende planberedskap, både för lägenheter och industrimark. Koldioxidutsläppen har minskat något i den senaste publicerade mätningen som avser 2008/09, men alltför lite för att kunna betrakta det som god måluppfyllelse. Målet om ökade förbindelser för allmänna kommunikationer har inte uppnåtts. I medarbetarperspektivet har vi inte nått ända fram till målen, dock ligger kommunens resultat relativt nära de mål som satts för perioden. Medarbetarindex sjönk med en (1) procentenhet mellan mätningarna. Resultatet 2011 var 63 procent positiv andel som innebär att Eksjö kommun ligger i paritet med riket i övrigt (62 procent positiv andel). Målet för perioden var 68 procent positiv andel. Ledarskapsindex låg även detta något över rikssnittet, 58 procent positiv andel, att jämföra med snittet på 56 procent positiv andel. Sjukfrånvaron har under en 5-årsperiod visat en sjunkande tendens främst beroende på att antalet långtidssjuka (<60 dagar) halverats sedan Målet för perioden var att sjukfrånvaron skulle vara >5 procent och utfallet blev 5,02 procent. Fysisk hållbar utveckling Förståelse för 18 Övergripande verksamhetsuppföljning

18 Total lägesbild av samtliga perspektiv Spindeldiagram för respektive perspektiv redovisas i bilaga 2. Vid en samlad bedömning av de olika perspektiven finns störst måluppfyllelse i brukar- och medarbetarperspektivet, med värdet 3,5 av 5 möjliga. Längst ifrån att nå målsättningarna är målen; institutionsvård unga, arbetsmarknad, koldioxidutsläpp och kommunikationer. I processperspektivet uppgår måluppfyllelsen till 75,2 procent eller ett värde på 3,4. Längst ifrån att nå målsättningarna är målet för alternativa utförare. Inom resursperspektivet uppgår måluppfyllelsen till 73,2 procent, vilket innebär ett värde på 3,3 på den femgradiga skalan. Störst förbättringspotential har målet om förståelsen för ekonomiska samband. Generellt konstateras för år 2011 att de olika perspektiven balanserar hyggligt mot varandra. Perspektiv Brukare Resurs Process Medarbetare Övergripande verksamhetsuppföljning 19

19 Total lägesbild av samtliga verksamhetsområden Störst måluppfyllelse finns inom verksamhetsområdet attraktivitet som uppnår värdet 3,6 på femgradiga skalan. För samtliga verksamhetsområden uppgår måluppfyllelsen enligt följande: Attraktivitet = 3,6 av 5 Omsorg och utveckling av barn och unga = 3,4 av 5 Omsorg och utveckling av vuxna = 3,1 av 5 Fysiskt hållbar utveckling = 3,3 Viktiga förbättringsområden kommunikationer, klimatpåverkan (fysisk hållbar utveckling) andrahandskontrakt och alternativa utförare (utveckling och omsorg om vuxna) kunskapsmål och institutionsvård för unga (utveckling och omsorg om barn och unga) sysselsättning inom besöksnäringen (attraktivitet) Grafen visar den genomsnittliga måluppfyllelsen för samtliga mål inom verksamhetsområdet. Av grafen framgår att full måluppfyllelse inte har uppnåtts i något verksamhetsområde. Verksamhetsområden Attraktivitet Utveckling och omsorg om vuxna Utveckling och omsorg om barn och unga Fysisk hållbar utveckling 20 Övergripande verksamhetsuppföljning

20 Fem år i sammandrag Antal invånare Utdebitering 31,57 31,57 31,57 31,57 31,57 - därav kommunen 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 Årets resultat mnkr, kommunen 13,2 7,7 20,9 12,3 6,9 Årets resultat mnkr, koncernen 19,3 8,8 35,7 30,5 7,9 Nettoinvesteringar mnkr, kommunen 23,1 23,8 24,7 26,4 26,3 Skattefi nansieringsgrad av nettoinvest % 118,4 88,4 156,8 95,2 87,6 Verksamhetens nettokostnad, mnkr 690,0 723, ,7 767,9 Avvikelse verksamhetens driftbudget, mnkr 6,1 0,7 12,1-10,5-7,4 Nettokostnader inkl fi nansnetto/ skatteintäkter + kommunal utjämning % 98,1 98,9 97,2 98,4 99,1 Balansräkning Omsättningstillgångar mnkr, kommunen 73,2 77,8 146,2 107,9 89,2 - per invånare kr Omsättningstillgångar mnkr, koncernen 124,3 140,9 203,0 184,2 168,9 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, kommunen 506,8 513,4 350,8 375,5 380,6 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, koncernen 1 279, , , , ,2 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr, kommunen 130,0 138,6 178,1 152,2 130,0 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr, koncernen 256,6 290,5 284,9 262,3 266,7 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr, kommunen 1) 168,8 163,6 9,1 9,0 10,8 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr, koncernen 1) 824,8 818,6 863,9 873,6 903,5 - per invånare kr Eget kapital mnkr, kommunen 281,2 288,9 309,8 322,1 328,9 - per invånare kr Eget kapital mnkr, koncernen 322,7 327,6 363,4 393,8 401,8 - per invånare kr Soliditet % kommunen 48,5 48,9 62,3 66,6 70,1 Soliditet % koncernen 23,0 22,8 24,0 25,7 25,4 Inkl hela pensionsåtagandet % kommunen -23,4-22,5-24,7-19,4-27,4 1) inkl. avsättningar Förvaltningsberättelse 21

21 Varifrån kommer kommunens pengar? (1019,5 mnkr) Hur används pengarna? (998,4 mnkr) 22 Förvaltningsberättelse

22 Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen är en del av kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika personalnyckeltal redovisas och är ett faktaunderlag för analyser och olika personalstrategiska bedömningar. De personalnyckeltal som redovisas är från och med 2003 uppställda efter den mall som har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Det gör att det kan skilja något i jämförbarhet med tidigare år. Medelåldern ökar De anställdas medelålder är i stort samma som föregående år medan en utjämning skett mellan olika åldersgruppen. Andelen anställda under 29 år har nu ökat medan andelen anställda över 50 år har minskat. Antalet pensionsavgångar beräknas även i fortsättningen vara stort under flera år framöver. Detta, tillsammans med naturlig personalomsättning och förändrade behov, medför att det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov under en lång tid framöver. Sjukfrånvaron fortsätter att minska Sjukfrånvaron fortsätter långsiktigt att minska och är nu nere på 5,0 procent, den lägsta helårsnivån sedan sjukfrånvaron började mätas på ett enhetligt sätt Långstidsfrånvarons del av den samlade sjukfrånvaron har fortsatt att minska, delvis beroende på ändrad lagstiftning men också beroende på ett konsekvent och målmedvetet arbete inom förvaltningen. Kulturhandboken Arbetet med kulturhandboken avslutades i början av året då den presenterades för och delades ut till alla anställda. Med kulturhandboken som utgångspunkt har både en chefs- och ledarskapspolicy samt en medarbetarpolicy tagits fram och fastställt av kommunstyrelsen. Arbetsmiljöutbildning Under 2011 påbörjades en omfattande grundläggande arbetsmiljöutbildning för kommunens samtliga chefer och skyddsombud. Hittills har 53 chefer och 76 skyddsombud genomfört hela eller delar av utbildningen och övriga chefer och skyddsombud kommer att genomföra den under Det upplevs ha gett ett stort mervärde, i form av större gemensam förståelse för arbetsmiljöfrågornas betydelse, att utbildningen genomförts i blandade grupper och med chefer och skyddsombud från samma arbetsplatser vid samma utbildningstillfällen. Antal anställda Eksjö kommun hade den 30 november tillsvidareanställa. Det är nära nog exakt samma antal anställda som föregående år men med vissa förändringar mellan sektorerna. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat och passerat 90 procent. Över tid finns en utveckling att en större andel av kom- munens anställda har en tillsvidareanställning. Utöver de tillsvidareanställda finns ett antal månadsavlönade visstidsanställda och timavlönade samt 60 deltidsanställda brandmän som har en annan huvudarbetsgivare. Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom olika intervaller har förändras såtillvida att alltfler anställa har en högre sysselsättningsgrad. Sammanlagt 87,9 pro- Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor Kvinnor Män Totalt Årsarbetare Ssgr % Sektor (eller motsvarande) Kommunledningskontor ,4 73,5 89,8 95,5 KLK; Kost och städ ,8 84,2 86,3 85,9 Samhällsbyggnadssektor ,6 79,5 89,4 90,3 Barn- och ungdomssektor , ,7 93,7 Social sektor ,1 631,6 86,4 87,8 TOTALT ,2 1358,7 88,9 90,3 Förvaltningsberättelse 23

23 cent har nu en sysselsättningsgrad på 75 procent eller mer. Det är en inte obetydlig ökning sedan föregående år och kan delvis förklaras med det arbetstidsavtal som träffats inom vård och omsorg och som ger anställda rätt att önska sysselsättningsgrad. Alla anställda Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda var 96,1 procent för män och 89,2 procent för kvinnor. För kommunen totalt var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 90,3 procent, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter. Alla anställda (kvinnor och män) Tillsvidare-/visstidsanställda % Anställningsform Antal beräknade pensionsavgångar Kvinnor och män Deltid Deltid Heltid < -74 % % ,0 12,1 32,4 32,1 53,6 55,8 Under 2011 har 46 ålderspensioner, 7 ålderslivräntor och 6 familje-/efterlevandepensioner beviljats. Nedanstående prognos för framtida pensionsavgångar utgår från hur många som fyller 65 år respektive år. Det finns en ökande tendens att anställda kvarstår i anställning efter fyllda 65 år samtidigt som andra anställda tar ut sin pension innan de fyllt 65 år. År Personalkostnader Semesterlöneskulden uppgår till 40,2 mnkr, en minskning med 1,5 miljoner kronor. Personalkostnader år 2008, 2009, 2010 och 2011 (mnkr) Grundlön och arvoden 428,9 427,4 414,6 411,3 OB-ersättning 20,4 19,6 19,5 17,8 Övertids-/mertidsersättning 4,3 4,1 4,2 4,6 Jour och beredskap 2,7 2,7 2,8 3,8 Sjuklön 6,4 5,5 5,2 4,9 Arbetsgivaravgifter enl. lag och avtal 173,8 167,9 171,6 179,1 Utbetalda pensioner 14,9 13,9 13,4 11,2 Löneskatt på pensionskostnad 3,6 3,4 3,3 2,7 Övertid och mertid Den redovisade övertiden/mertiden gäller för samtliga tim- och månadsavlönade, dvs. även för tillfälligt anställda och vikarier. Uttaget av mertid och övertid har sammantaget minskat något sedan förra året. Övertid och mertid 2010 och 2011 (timmar) Sektor (motsvarande) Mertid (tim) Övertid (tim) Kommunledningskontor KLK; Kost och städ Samhällsbyggnadssektor Barn- och ungdomssektor Social sektor Summa övertid/mertid Förvaltningsberättelse

24 Löner och lönepolitik Lönesättningen i kommunen grundar sig på kravet i anställningen, den enskildes sätt att utföra sina arbetsuppgifter samt eventuella marknadsfaktorer. Kravet i anställningen mäts genom den arbetsvärdering som genomfördes i slutet på 90-talet och som ständigt uppdateras. Varje år genomförs en lönekartläggning som utgör underlag för jämställdhetsarbetets analys av jämställda löner. Arbetsvärderingen är också ett viktigt underlag för de lönepolitiska avvägningarna i samband med de årliga löneöversynsförhandlingarna. Löneöversynerna 2010 och 2011 genomfördes samlat för vissa personalorganisationer och uppdelat på två för andra personalorganisationer. Det redovisade beloppet för 2010/2011 avser slutresultatet när samtliga förhandlingar för båda åren avslutats. Hur den genomsnittliga lönen förändrats under perioden framgår av nedanstående diagram. Den genomsnittliga heltidslönen för kvinnor är kr medan den för män är kr. En stor del av förklaringen till denna skillnad är att männen återfinns inom yrken som är högre värderade i arbetsvärderingen medan kvinnorna återfinns i lägre värderade yrken. Kvinnorna har en medellön som är 93 procent av männens lön vilket innebär att en fortsatt löneutjämning skett. Genomsnittlig heltidslön 1) År /2011 Lön ) Den redovisade lönen avser både 2010 och Åldersstruktur Åldersfördelningen bland samtliga månadsavlönade visar på en utjämning jämfört med Andelen anställda under 29 år ökar medan andelen anställda över 50 år minskar. Medelåldern bland kommunens anställda är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Kompetensförsörjning Sedan införandet av det nya HR-systemet 2010 har nyttjandet av alla ingående moduler intensifierats. Bland annat har en strukturerad modell för kompetensförsörjning arbetats fram som skapar bättre förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare och klara konkurrensen om den framtida arbetskraften. Syftet är att säkerställa att kommunens medarbetare har rätt kompetens för sitt uppdrag, både i nuläget såväl som i framtiden, samt att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. Medelålder för män och kvinnor/totalt Kön År Män 46,3 46,5 Kvinnor 46,4 46,4 Totalt 46,4 46,4 Åldersfördelning (%) Ålders- Tillsvidare Visstid Totalt grupp ,6 10,9 26,4 32,8 8,4 13, ,3 49,3 48,0 39,4 48,3 48, ,1 39,8 25,6 27,8 43,3 38,6 Under 2011 påbörjades ett samarbete med sju närliggande kommuner i ett ESF-projektet som syftar till att lyfta fram medarbetare inom kommunen som vill bli ledare. Projektet Ledarutveckling över gränserna garanterar inte en befattning som ledare men syftar givetvis till det. Detta är ett sätt att tydliggöra och uppmuntra duktiga medarbetare till vidareutveckling och karriär inom kommunen. Förvaltningsberättelse 25

25 Värdegrundsarbetet 2011 Ta-sig-församhet Under 2011 har arbetet som startade 2009 fortsatt och omsatts i konkreta handlingar. I början av året samlades samtliga anställda i Eksjö kommun för att få sitt eget exemplar av Kulturhandboken. Vid dessa möten gick kommunchef och personalchef igenom kärnvärden och redogjorde för hur värdegrundsarbetet skulle fortsätta. Policy Chefs- och ledarskapspolicy samt Medarbetarpolicy, antogs av kommunfullmäktige Dessa båda policies har en liknande uppbyggnad och är en konkretisering av Kulturhandboken. Policyerna tydliggör arbetsgivarens krav på medarbetare och chefer samtidigt som de även tydliggör vilka krav medarbetare och chefer kan ställa på organisationen och dess supportfunktioner. Värderingshäfte 2011 Medarbetarundersökningen har förutom det resultat som redovisats under separat punkt brutits ner enligt våra värdeord; Handlingskraft, Öppenhet och Engagemang. Värderingshäftets syfte är att få till stånd en diskussion på arbetsgruppsnivå runt det egna arbetet i relation till kommunens värdegrund. Resultatet visat generellt att värdegrunden har en god förankring, det är höga värden på samtliga parametrar (över 70 procent positiv andel). Medarbetarundersökning 2011 Schematisk bild över värdegrundsarbetet 2011 Den enda fråga som sticker ut på ett negativt sätt är Jag rekommenderar gärna andra att börja arbeta på kommunen där var fjärde medarbetare säger att man inte kan det (40 procent säger att man kan det). Analysen är att medarbetarna i hög utsträckning är lojala mot den egna arbetsplatsen, (skolan, boendet, enheten etc.) medan man inte identifierar kommunen som arbetsplats. Ett sätt att motverka är att öka förståelsen för komplexiteten i det arbete som utförs inom kommunen, det gör vi genom att bland annat lyfta goda exempel och skapa gemensamma forum för diskussion typ chefsdagar. Lyfta goda exempel Ta-sig-församhets-exempel har lyfts och belönats i varje nummer av personaltidningen. Det har varit möjligt att nominera en kollega eller medarbetare som gjort något lite extra för våra brukare, elever eller kunder. Varje nummer har haft minst en historia om medarbetare som gjort det lilla extra. Vi har även lottat ut biobiljetter på det unika nummer som varje kulturhandbok har, detta i syfte att hålla boken levande. Medarbetarindex (andelen positiva svar) Våren 2011 genomförde Eksjö kommun sin återkommande medarbetarundersökning. Mätningen visar en marginell nergång jämfört med föregående mätning. År Förvaltningsberättelse

26 Resultatet av 2011 års medarbetarundersökning visar att i jämförelse med andra kommuner, företag och organisationer har Eksjö kommun en väl fungerande organisation och samarbetet mellan medarbetarna är gott. Det som ses som mest positivt är just samarbetet kollegor emellan och arbetsorganisationen. Resultatet visar också att den personliga arbetssituationen, ledarskapet, engagemanget och motivationen är områden som behöver förbättras. Resultatet på förvaltningsnivå pekar på att det måste skapas ännu bättre förutsättningar för att medarbetarna ska bli ambassadörer för sin verksamhet och den mest prioriterade åtgärden handlar om att låta medarbetare växa genom vidareutbildning, få utmaningar i arbetet och att få återkoppling från sin närmaste chef. Resultatet visar också att organisationen kan bli bättre på att synliggöra hur medarbetarnas arbete bidrar till framgång och att tillgången till information om vad som händer inom kommunen bör förbättras. Det är viktigt att ha engagerade medarbetare och där är varumärket är en central faktor. Ett bra rykte och att uppfattas som en ansvarsfull och pålitlig arbetsgivare är en framgångsfaktor. Här kan vi bli bättre. Även om resultatet är bra på aggregerad nivå så är spridningen mellan de olika enheterna stor. Detta gör generella satsningar för att höja index inte är möjliga istället har vi valt att ta fram verktyg så att varje arbetsgrupp själva ska kunna analysera sitt resultat och upprätta en egen handlingsplan. Det finns dock vissa generella åtgärder som vi arbetar med: Värderingsarbetet Gemensamma verktyg Tydliga policies Förståelse och stolthet över den samlade verksamheten. Översyn av chefsstrukturen, det finns ett samband mellan antalet underställda medarbetare och lågt medarbetarindex Sjukfrånvaro och rehabilitering I kommunens arbete med sjukfrånvaro och rehabilitering följer man även frisknärvaron bland anställda. Som frisknärvarande betraktas alla helt friska och de som har 1 5 dagars frånvaro under kalenderåret. Redovisning: utveckling frisknärvaro Det man kan se för 2011 är att färre är helt friska och att antalet frisknärvarande med 1 5 dagars sjukfrånvaro ökat. Frisknärvaron för 2011 blev 75,22 procent. Under 2011 är det 430 personer som står för all frånvaro över 6 dagar. Förvaltningsberättelse 27