Eksjö kommuns årsredovisning 2009

Transkript

1 Eksjö kommuns årsredovisning 2009 Eksjö kommun: Besöksadress: Södra Kyrkog. 4, Eksjö tfn vxl: fax: e-post:

2

3 Innehåll Organisationsschema - politiskt och förvaltningen...4 Inledning...5 Koncernen Sammanställd redovisning...6 Koncernresultaträkning...7 Koncernbalansräkning...8 Kommunen Omvärld och framtid...9 Ekonomisk översikt och analys...10 Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål...14 Fem år i sammandrag...18 Varifrån kommer kommunens pengar?...19 Hur används pengarna?...19 Personalekonomisk redovisning...20 Driftredovisning...26 Investeringsredovisning och resultatbudget...27 Resultaträkning och finansieringsanalys...28 Balansräkning...29 Nothänvisningar...30 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar...34 Årets miljöarbete...36 Vart gick kommunens pengar?...39 Politik...40 Kommunfullmäktiges beredningar...40 Förvaltningen Kommunledningskontoret Internserviceavdelningen Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn...62 Överförmyndaren...67 Eksjö kommuns revisorer...68 Bolagen Eksjö Stadshus AB...69 AB Eksjö Industribyggnader...69 Eksjö Energi AB...70 Eksjö Kommunfastigheter AB...71 Eksjöbostäder AB...72 Eksjö Fordonsutbildning AB...72 eksjo.nu ab...73 Revisionsberättelse Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret. Fotografer, omslagsbilder: Karin Nordin (Museigården), Anita Brunnström (scenen på Mariannelunds nya torg), Ulrika Adolfsson (invigning av förskolan Eken och flagghissning under O-Ringen). Produktion: Ekonomiavdelningen April

4 Politisk- och förvaltningsorganisation Valnämnden 5 ledamöter Kommunrevisionen 8 ledamöter Överförmyndaren 49 ledamöter (25 ersättare) Tre fasta beredningar: Beredningen för: Näringslivs- och samhällsbyggnadsfrågor Barn- och ungdomsfrågor Vuxenfrågor Tillfällig beredning vid behov Tillstånds- och myndighetsnämnden 7 ledamöter 17 ledamöter (19 ersättare) Fyra utskott: Ledningsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet Barn- och ungdomsutskottet Socialutskottet 5 ledamöter per utskott Förvaltningen Kommundirektör Kommunledningskontoret Internserviceavdelningen Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn

5 Det spelar roll vilken väg vi väljer! Kan du vara snäll och tala om vilken väg jag ska gå härifrån frågade Alice i Underlandet Solkatten i trädet. Det beror på vart du vill komma sa katten. Spelar inte så stor roll vart sa Alice. Då spelar det ingen roll åt vilket håll du går. sa katten. bara jag kommer nånstans förklarade Alice. Det gör du säkert sa katten. Bara du går tillräckligt långt. Det är viktigt att ha en vision, en idé om vad man vill. Därför har en fullmäktigeberedning arbetat med vår vision för Eksjö kommun inför Efter många möten med medborgarna runt om i kommunen, analyser av omvärlden och tankar om vilken väg vi ska gå kunde kommunfullmäktige under våren 2009 fastställa Vision 2020: Eksjö kommun, Småland som bäst. Kanske är visionen det viktigaste politiska beslutet under året. Småland står för något genuint något vi vill förknippas med. Skulle någon tycka vi överdriver är svaret: Vi är stolta men inte stöddiga! Det var med skräckblandade känslor vi tog oss an Alla prognoser pekade åt fel håll. Arbetslösheten uppåt och därmed skatteintäkterna nedåt. Ökade behov inom olika områden gjorde inte prognosen bättre. Efter första kvartalet pekade allt mot ett stort underskott för vår kommun. När vi nu gör bokslut kan vi konstatera att vi gör ett mycket bra resultat både inom kommunen och våra bolag. Hur kunde det bli så? En imponerande budgetföljsamhet inom verksamheterna, insatser från regering och riksdag samt att skatteintäkterna inte sjönk så kraftigt som befarat är en del av förklaringen. Sommaren i kommunen och vår stad, med ett imponerande utbud av aktiviteter, blev något många talar om. O-Ringenarrangemanget kommer vi minnas som en enda stor folkfest och jag möttes av många positiva kommuninvånare. Ett stort tack till er som gjorde detta möjligt i vår kommun. Andra veckan i februari brukar ett antal journalister höra av sig och be om kommentarer på befolkningsutvecklingen. Man ber mig förklara varför vår befolkning minskar. I år ringde bara en och på frågan hur det kändes när siffran var +41 blev mitt svar att det känns tvärtom mot tidigare. Vi gläds mycket över detta även om vi inte kan kalla det en trend. Detta sporrar oss dock att gå vidare i de satsningar som beslutats under året. Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande För första gången på ett par decennier har det byggts hyresrätter och beslut har tagits om fortsatt byggnation de kommande åren. Äldreboendet Mogården färdigställdes före jul och inflyttning kunde ske i början på innevarande år. Målet Tillgång till god äldreomsorg har varit prioriterat och vi har idag ingen kö till vårdboende. Förskolan har flyttat in i nya lokaler på Itolv-området och i mellandagarna gick flyttlasset till en ny förskolebyggnad vid Hultskolan. Nu går vi vidare i Höreda. Grundskolan, som under de senare åren haft en topp avseende elevantal, har varit ekonomiskt klämd mellan andra satsningar inom förskolan och gymnasiet. Ett strukturerat arbete för att göra en bra skola bättre har startats och kommer fortgå de närmaste åren. Det är en viktig del av vårt attraktivitetsarbete. Tyvärr lyckades vi inte få till ett Höglandsgymnasium. Efter mycket utredande stod det klart att detta inte var möjligt, ett enligt min mening politiskt misslyckande. Vi kan ändå glädja oss åt att Östanåskolan återigen visat mycket goda resultat och att Nifsarpsskolan i dag är en kommunal friskola som ger ökade möjligheter till utveckling och samverkan med näringslivet. Målet ett branschcentrum växer allt starkare. Rekordmånga studenter antogs vid Högskolecenter. Samarbetet med Jönköpings Högskola är framgångsrikt med unika utbildningar. De satsningar vi gjort på bredbandsutbyggnad under parollen Bredband åt alla gick under året i mål. Alla telestationer i vår kommun är nu utrustade med fiber. Fortsatt fjärrvärmeutbyggnad och satsning på Furulundsskolan och Ingatorpsskolan är beslut tagna under året som kommer att öka attraktiviteten ytterligare i vår del av Astrid Lindgrens Hembygd. 5

6 Efter många års kämpande av invånarna i Mariannelund kunde vi inviga det nya torget under sommaren, en symbolisk viktig satsning för ett attraktivt samhälle. Vikten av en bra infrastruktur kom i fokus när vi överklagade Vägverkets beslut om hastighetsnedsättningar på riksväg 40 sträckan Eksjö-Nässjö. Detta föranledde många diskussioner med olika parter. Överklagan avslogs med skälet att vägen har för låg standard och bör istället byggas om. Nu gläds vi över regeringens beslut att prioritera denna vägsträcka under kommande planperiod fram till Kommunikationer till vårt länscentrum är av stor vikt. När det gäller kollektivtrafiken och framförallt busstrafiken togs beslut om en ökad turtäthet under 2010 genom de s.k. Krösabussarna. En besvikelse var den internationella klimatkonferensen i Köpenhamn. Även om viktiga steg togs hade vi hoppats att politiken på internationell nivå skulle kommit längre. Detta utmanar oss på lokal nivå att ta denna fråga på allt större allvar. Vi måste minska beroendet av fossila bränslen inom transportsektorn. Vi har lyckats inom uppvärmning tack vare fjärrvärmen. Nu krävs samverkan mellan kommunen, hela den offentliga sektorn och näringslivet för att komma vidare. Att frågan är svår får inte vara en ursäkt för oss att inte jobba vidare. Runt om i vår kommun arbetar våra samhällsföreningar med utvecklingen av sin bygd, med frågan om hur vi ska klara befolkningsutvecklingen i våra mindre tätorter och på landsbygden. Att arbetet inte är hopplöst vet alla som läst Carin Hjulströms bok Finns inte på kartan. Denna varma berättelse om starten på en bygds förändring blev uppmärksammad i samband med ett möte på Bruzaholms Bruk. Många fick där möjligheten ta del av författarinnans egen beskrivning om Miraklet i Bruseryd. Ett historiskt handslag togs i slutet av året. Ett samarbete med Olsbergs Hydraulics kommer göra det möjligt att förverkliga drömmen om en ny evenemangshall i Eksjö. När detta skrivs är de politiska besluten fattade i full enighet och projekteringsarbetet i full gång. Vi har ett spännande år framför oss! Fortsättning följer Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande Sammanställd redovisning Kommunkoncernen Koncernens resultat, plus 35,7 mnkr Koncernens investeringar uppgår till 82 mnkr. Koncernstruktur Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö Kommunfastigheter AB, AB Eksjö Industribyggnader samt Eksjö Fordonsutbildning AB. I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo. nu som ägs till 50 procent och ITolv AB där Eksjö Industribyggnader AB innehar en aktiepost på 35 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund, där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent. Starkt resultat Koncernen Eksjö kommun redovisar ett starkt resultat 2009 med 35,7 mnkr. Årets resultat blev betydligt bättre än 2008 års resultat som slutade på 8,8 mnkr. I det starka resultatet ingår realisationsvinster med 14,7 mnkr. Det redovisade resultatet före skatt och bokslutsdipositioner i kommunkoncernen uppgick till 39,6 mnkr (9,0 mnkr). Kommunens del i årets resultatet uppgick till 20,9 mnkr medan bolagen svarade för 14,8 mnkr. Av bolagens vinst utgör 11,6 mnkr realisationsvinster. 6

7 Omsättning Den totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryckt i verksamhetens intäkter inkl skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till mnkr, vilket är en ökning med 41 mnkr. Av ökningen kommer 12 mnkr från kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto har kraftigt förbättrats under året med 16,1 mnkr. Det är de finansiella kostnaderna som minskat under året med 17,5 mnkr till 26,0 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgick till 3,2 procnet (5,4 procent 2008) Investeringar Den samlade investeringsvolymen uppgick till 82 mnkr (83 mnkr), vilket var 1 mnkr mindre jämfört med föregående år. Bolagskoncernen investerade 57 mnkr och kommunen 25 mnkr. Stor del av bolagskoncernens investeringar hänför sig till Eksjö Energi AB med dotterbolag, 28 mnkr. Av dessa investeringar har 14 mnkr investerats i fjärrvärmeanläggningar. Tillgångar och skulder Koncernens anläggningstillgångar uppgår till mnkr (1 296 mnkr), en ökning med 13 mnkr. Omsättningstillgångarna har ökat med 62 mnkr till 203 mnkr, varav kommunen ökat 68 mnkr. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 839 mnkr (798 mnkr), vilket är en ökning med 41 mnkr. Hela skulden ligger hos bolagen. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgår till 24,0 procent, vilket är en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående år. Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning, har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 62,3 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB är 4,5 procent. Koncernresultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Verksamhetens intäkter 259,9 263,9 489,8 461,1 Verksamhetens kostnader -972,9-974, , ,7 Avskrivningar -13,0-12,4-66,0-67,2 Verksamhetens nettokostnader -726,0-722,9-670,4-672,8 Skatteintäkter 603,7 600,4 603,7 600,4 Utjämning 129,2 120,5 129,2 120,5 Finansiella intäkter 16,6 18,1 3,0 4,5 Finansiella kostnader -2,7-8,4-26,0-43,5 Resultat före extraordinära poster 20,9 7,7 39,6 9,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0 Skattekostnader 0,0 0,0-3,9-0,2 Årets resultat 20,9 7,7 35,7 8,8 7

8 Koncernbalansräkning (mnkr) Tillgångar Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 182,9 181, , ,0 - Maskiner och inventarier 35,7 34,3 58,6 52,7 Finansiella anläggningstillgångar 132,2 297,8 4,0 4,0 Summa anläggningstillgångar 350,8 513, , ,7 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 0,9 0,7 7,1 5,2 Kortfristiga fordringar 45,2 55,6 95,1 115,0 Kassa och bank 100,2 21,5 100,8 20,8 Summa omsättningstillgångar 146,2 77,8 203,0 140,9 SUMMA TILLGÅNGAR 497,0 591, , ,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital - Ingående eget kapital (justerat) 288,9 281,2 327,7 322,7 - Direktbokat mot eget kapital 0,0 0,0 0,0-4,0 - Årets resultat 20,9 7,7 35,7 8,8 Summa eget kapital 309,8 288,9 363,4 327,6 Avsättningar Avsättning för pensioner 6,1 4,5 6,4 4,8 Avsättning för deponi 3,0 3,0 3,0 3,0 Avsättning för uppskjuten skatt 0,0 0,0 15,9 12,3 Skulder Långfristiga skulder 0,0 156,1 838,6 798,5 Kortfristiga skulder 178,1 138,6 284,9 290,5 Summa skulder 178,1 294, , ,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 497,0 591, , ,7 Soliditet 62,3% 48,9% 24,0% 22,8% 8

9 Omvärld och framtid Ekonomisk utveckling Internationell konjunkturutveckling Det stora fallet i världshandeln i finanskrisens spår ledde 2009 till den största nedgången av produktion och efterfrågan sedan trettiotalskrisen. Sedan förra sommaren ökar världshandeln återigen och tillväxten har återigen kommit på plus. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognos ökar BNP i världen med 3,5 till 4 procent i år och nästa år. Förutsättningarna för den svenska exporten är emellertid inte lika bra eftersom tillväxten är relativt svag i Europa, vår största exportmarknad. Det är framförallt i Asien som ekonomierna uppvisar en stark tillväxt. Dessa länder klarade sig bäst under finanskrisen och har idag en rejäl fart i efterfrågan. I Kina och Indien väntas BNP öka med 10 respektive 8 procent i år. Återhämtningen i OECD-länderna är däremot långsam och det ser ut som det tar flera år innan produktionen återkommer till ett normalt resursutnyttjande. I Europa är bilden blandad. En del europeiska länder har förhållandevis goda ekonomiska förutsättningar däribland Sverige, Finland, Norge och Tyskland. Länder som hade ordning på ekonomin innan finanskrisen slog till. Andra länder har stora problem med skuldsatta hushåll och obalanser i sina ekonomier. Svensk ekonomi Den finansiella turbulensen hösten 2008 kom att lamslå stora delar av svensk export. Till det kom en betydande nedgång i inhemsk efterfrågan när stora delar av byggandet och annan investeringsverksamhet föll bort års BNP-fall på 4,3 procent kan i betydande grad tillskrivas den nedgång som skett i export och investeringar. De dystra siffrorna till trots har en betydande omsvängning skett i hushållens och företagens förväntningar. Till detta ska läggas att fallet i sysselsättningen stannat av och ser inte ut att bli så omfattande som SKL tidigare befarat. På kort sikt är förutsättningarna synnerligen goda för en rejäl tillväxtrekyl. Industriföretagen flaggar för ökad orderingång och produktionsplanerna pekar uppåt. Företagens lager har nått sin botten och kommer knappast att tömmas mer. Det ger ett betydande tillskott till Förvaltningsberättelse efterfrågan. Hushållens sparande är samtidigt rekordhögt. Tillsamman med stigande fastighetsvärden och återhämtade börskurser ger det utrymme för ett högst betydande lyft i hushållens konsumtionsutgifter. I ett längre perspektiv är däremot utsikterna något sämre. Även om de svenska hushållen och den svenska staten har ordning i sin ekonomi så gäller inte detsamma i vår omvärld, där en fortsatt måttlig tillväxt bidrar till att hålla tillbaka utvecklingen i Sverige. Kommunernas ekonomi Lågkonjunkturen och det stora fallet på världens börser 2008 ger ett tydligt avtryck på skatteunderlaget. Förra året och i år förutses den årliga skatteunderlagstillväxten bli nästan fyra procentenheter lägre än Det beror framförallt på att färre arbetade timmar och lägre löneökningstakt leder till mycket svag ökning av den viktigaste skattebasen lönesumman. Jämfört med SKL:s prognos från oktober 2009 är skatteunderlagstillväxten nu uppreviderad. Det beror framförallt på att ny statistik indikerar att lågkonjunkturen inte kommer att slå fullt så hårt mot arbetsmarknaden som SKL trodde då. Dessutom har en permanent sänkning av kostnaderna för kommunsektorns avtalsförsäkringar annonserats. Den totala upprevideringen för kommunerna är 8,7 miljarder kronor 2010 och 6,3 miljarder kronor Befolkning Den 31 december 2009 var Sveriges folkmängd invånare. Folkmängden ökade med drygt personer under året, tack vare stora födelseoch invandringsöverskott. Under det gångna året har personer invandrat. Utvandringen minskade med 13 procent jämfört med 2008 och uppgick till personer. Under 2009 har barn sett dagens ljus. Då personer har avlidit under året blir födelseöverskottet personer. Under 2009 hade 146 kommuner en ökande befolkning och 143 kommuner en minskande folkmängd. Vännäs kommun var den enda kommunen med oförändrad folkmängd. Trenden med folkminskning i framförallt mindre kommuner höll i sig även Vissa undantag finns dock. Eksjö kommun ökade sin folkmängd med 41 personer under 2009 och uppgår till invånare. Senast Eksjös befolkning ökade var 2005 och då var ökningen 9

10 4 personer. Folkökningen beror på ett positivt flyttningsnetto med 82 personer. Födelsenetto är negativt med 49 personer. Bostadsmarknad Totalt finns det lägenheter i Eksjö kommun, varav 41 procent i flerbostadshus och 59 procent i småhus. I kommunens bostadsföretag, Eksjöbostäder AB, finns totalt lägenheter. Antalet outhyrda lägenheter har under 2009 i genomsnitt uppgått till 15 lägenheter, vilket ger en uthyrningsgrad på 99 procent. Under 2009 har 10 villor och ett flerbostadshus uppförts i kommunen. I det nya området för småhusbebyggelse vid norra delen av Talluddasjön finns 15 lediga tomter. Det finns lediga tomter i Kvarnarp samt i de flesta övriga orter i kommunen. Arbetsmarknad De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandsjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de flesta anställda. En mycket stor del av kommuns omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverkottet uppgår i snitt till ca Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för den största inpendlingen. Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Eksjö kommuns resultat för 2009 är ett av de bästa någonsin och ger överskott med 20,9 mnkr. Detta resultat överträffar det budgeterade resultatet med 13 mnkr. Årets resultat i mnkr visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen under perioden visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 2,0 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Förvaltningen/sektorerna har bedrivit sina verksamheter något under de anslagna ekonomiska ramarna som sammanlagt uppgår till 733 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen uppgår till 12,1 mnkr och är 1,7 procent av den totala anslagsramen. För 2009 finns det ytterligare en del poster på både plus och minussidan som avviker mot budgeten. Fig 1 Årets resultat , mnkr På plussidan finns större poster som: sänkta arbetsgivaravgifter 4,0 mnkr, sänkt premie för sjukförsäkringen 8,0 mnkr, lägre finansiella kostnader 5,5 mnkr, reavinster 3,1 mnkr. På minussidan finns större poster som: mindre skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 10,5 mnkr, högre pensionskostnader 5,2 mnkr, nedskrivning av tillgångar 5,0 mnkr. Fig 2 Årets resultat i % av skatteintäkter och bidrag , mnkr 2,9 Årets resultat motsvarar 2,9 procent av skatteintäkter och bidrag. Resultatet uppfyller med råge det finansiella resultatmålet som budgeterades för 2009, 1,1 procent. Det uppnådda resultatet uppfyller även målet 2,0 procent som eftersträvas för att klara god ekonomisk hushållning. 10 Förvaltningsberättelse

11 Nettokostnaderna och skatteintäkterna Förutsättning för en fortsatt god ekonomisk hushållning är att utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag balanserar kostnadsutvecklingen över tiden. Ett sätt att belysa detta är att jämföra hur nettokostnader och skatteintäkter inkl utjämningsbidrag har utvecklats under de senaste fem åren. Se figur 3. Nettokostnadens ökning för 2009 var ovanligt låg, endast 0,4 procent. Även skatteintäkterna ökade förhållandevis lite, 1,7 procent. Den nödvändiga balansen där skatteintäkterna bör öka något mer än nettokostnaden har återställts. Under den senaste femårsperioden har nettokostnadens och skatteintäkternas sammanlagda procentuella ökning varit ungefär lika. Budgetutfall Årets resultat 2009 uppgår till 20,9 mnkr, vilket är 13,0 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. Verksamhetens nettokostnad uppvisar ett budgetöverskott på totalt 18,7 mnkr. Av detta svarar förvaltningen/sektorerna för 12,1 mnkr. Bland de sektorer som redovisar överskott märks främst Sociala sektorn som redovisar 7,0 mnkr i budgetöverskott. Budgetöverskott visar också Kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadssektorn och Internserviceavdelningen. Barn- och ungdomssektorn redovisar negativ budgetavvikelse med 1,3 mnkr. För mer ingående analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisning sid 26 och verksamhetsberättelse sid I figur 4 framgår de stora positiva budgetavvikelserna för 2009 för såväl verksamhetens nettokostnad som för det totala resultatet. Budgetföljsamheten har sammantaget varit mycket god under den senaste femårsperioden. Detta gynnar den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Investeringar och avskrivningar Årets nettoinvesteringar har uppgått till 24,7 mnkr och är i nivå med de tidigare åren under femårsperioden. De största investeringarna har skett på gator och vägar samt torget i Mariannelund. Nettoinvesteringsvolymen var under åren i genomsnitt ca 23 mnkr per år. Avskrivningarna minskade kraftigt 2006 när kommunens fastigheter med kommunal verksamhet såldes till Eksjö Kommunfastigheter AB. Avskrivningsnivån ligger nu på 13 mnkr per år. I figur 5 framgår de årliga nettoinvesteringarna och avskrivningarna för åren Fig 3 Fig 4 Fig 5 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling , % Budgetavvikelse Nettoinvesteringar och avskrivningar , mnkr Förvaltningsberättelse 11

12 Självfinansiering av investeringar Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har uppfyllts, 9. I figur 6 framgår hur utvecklingen ser ut de senaste 5 åren. Låneskuldens utveckling Den långfristiga låneskulden uppgick vid årets början till 156 mnkr. Under 2009 har hela låneskulden amorterats. Detta har varit möjligt genom att Eksjö Kommunfastigheter AB och Eksjö Stadshus AB har löst reverslån från kommunen motsvarande detta belopp. Låneskuldens utveckling de senaste fem åren framgår av figur 7. Fig 6 Självfinansiering av investeringar , mnkr Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr 43,3 41,3 27,3 21,0 38,8 Årets nettoinvesteringar, mnkr 22,6 23,1 23,1 23,8 24,7 Självfinansieringsgrad av investeringar, % Soliditetsutvecklingen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas. Det långsiktiga soliditetsmålet har ändrats från 50 procent till 70 procent på grund av att reverslånen amorterats extra med 156 mnkr under Därmed minskar de totala tillgångarna och soliditeten ökar. Kommunens soliditet har stärkts med 13,4 procent och uppgår till 62,3 procent. Kommunen har 35 mnkr i tillfälliga banktillgodohavanden vid årsskiftet, dels 20 mnkr i för mycket erhållna skatteinkomster och dels 15 mnkr i konjunkturstöd för 2010 som utbetalats i december Denna tillfälliga omsättningstillgång på 35 mnkr har dämpat soliditetsökningen med ca 5 procent. Fig 7 Låneskuldens utveckling , mnkr I figur 8 framgår soliditetstalets förändring sedan Pensionsförmåner intjänade före 1998 (433 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om även denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -24,7 procent. Fig 8 Soliditetsutveckling , % Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgick till 816 mnkr, figur 9 (se nästa sida). All upplåning som verkställs i de kommunala bolagen sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har ökat med 169 mnkr under året. Ökningen beror på att Eksjö Kommunfastigheter AB och Eksjö Stadshus AB har erhållit kommunal borgen för upplåning hos kreditinstitut som därmed gjort det möjligt att lösa kommunreverser. Dessutom har Eksjö Fordonsutbildning AB utnyttjat borgen med 31mnkr. 12 Förvaltningsberättelse

13 Av kommunens totala borgensåtagande på 816 mnkr avser endast 4 mnkr externa åtaganden medan resterande 812 mnkr avser kommunens helägda bolag. Eksjöbostäder AB 208 mnkr, Eksjö kommunfastigheter AB 110 mnkr, Eksjö Energi AB 370 mnkr, AB Eksjö Industribyggnader 48 mnkr, Eksjö Fordonsutbildning AB 31 mnkr och Eksjö Stadshus AB 45 mnkr. Fig 9 Borgensåtagande Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2009 har inga förluster på grund av borgen förekommit. Pensionsåtagande och pensionskostnader Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 433 mnkr denna post ligger inom linjen och ingår således inte i balansräkningen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 6 mnkr. Ansvarförbindelsen har under 2009 ökat med 11 mnkr. Pensionsförpliktelsen inom linjen i balansräkningen avser nuvarande och f.d. kommunanställdas intjänade pensionsrätt före Avsättningen i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden till den del som inte betalas ut som individuell del. Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2009 till 46,8 mnkr, en ökning med 3,8 mnkr från föregående år. Fig 10 Pensionskostnader, mnkr Löpande pensionsutbetalningar 12,1 12,4 12,6 14,1 16,8 Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 17,8 19,6 22,0 24,2 24,6 Förmånsbestämnd ålderspension (försäkringspremie) 5,3 0,3 8,4 4,7 5,4 35,2 32,3 43,0 43,0 46,8 I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. I figur 11 beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2009 års förutsättningar. Kommunens ekonomiska utveckling De ekonomiska förutsättningar för kommunerna såg dystra ut i början på 2009, men efterhand förbättrades förutsättningarna genom beslut om sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta sjukförsäkringspremier. Dessutom blev skatteintäktsprognoserna något mindre negativa. För Eksjö innebar detta tillsammans med verksamheternas goda resultat och fortsatt låga räntor att det blev ett stort positivt resultat som förstärker kommunens ekonomi. För 2010 har tillfälligt konjunkturstöd erhållits och skatteintäktsprognoserna har uppreviderats. Det verkar Fig 11 Känslighetsanalys Löneökning med 1 % 5,6 mnkr Prisökning varor och tjänster 1 % 2,4 mnkr 10 heltidstjänster (20 000) 3,3 mnkr Förändrad utdebitering 10 öre 2,8 mnkr Förändrad befolkning 100 pers 4,4 mnkr som balansen i ekonomin kan upprätthållas detta år. För 2011 ser ekonomin fortsatt ansträngd ut.eksjö liksom övriga kommuner i Sverige ser fram emot regeringens ställningstagande i frågan om ekonomiskt stöd till kommunerna för Förvaltningsberättelse 13

14 Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunstyrelsen har i denna och föregående årsredovisningar följ vissa generella nyckeltal och indikatorer för den kommunala utvecklingen. De indikatorer som avses har bäring på den kommunala visionen och de övergripande målen antagna av kommunfullmäktige. De övergripande målen konkretiseras i sektorernas styrkort. Under år 2009 har de aktuella styrkorten flitigt diskuterats i förhållande till de övergripande målen och de i budgetdirektiven angivna prioriterade målen. Kommunstyrelsen förväntas under våren 2010 anta nya styrkort och som kommer att ha en annan indelning är de tidigare sektorsstyrkorten. Kommunstyrelsen kommer därmed att ha ett eget styrkort för hela den kommunala verksamheten. Nedanstående uppföljning bygger på de tidigare antagna nyckeltalen och indikatorerna. Befolkningsutveckling Mål: Årligen ett positivt flyttningsnetto om 25 invånare. Utfall: Den totala bruttoflyttningen 2009 uppgick till 1655 invånare fördelade på 872 inflyttare och 783 utflyttare, vilket ger ett positivt inflyttningsnetto på 89 invånare. Ökningen 2009 beror främst på ett kraftigt flyttningsöverskott i de utrikes flyttningarna. De inrikes flyttningarna är dock alltjämt negativa. Den åldersrelaterade flyttningarna visar att flyttningsrörelserna är som störst mellan år. I ålderskategorin år finns positivt flyttningsnetto, medan ålderskategorin har ett negativt netto för år År 2008 redovisades ett negativt flyttningsnetto om 97 invånare. Den totala folkmängden ökade med 41 personer under år Inte sedan 1991 har Eksjö kommun haft en kraftigare volymökning. Vi den tidpunkten hade kommunen såväl babyboom som ett inflyttningsöverskott, medan årets positiva resultat hänför sig uteslutande till flyttningsnettot. Målet - ett positivt flyttningsnetto om 25 invånare- har under år 2009 uppnåtts. Trend: Kommunen har sedan tidigare haft en målsättning att uppgå till invånare senast år Variationerna i flyttningsnettot i kombination med alltjämt negativa födelsenetton gör det svårt att nå detta mål. Antalet födda är fortfarande på en mycket låg nivå och Figur 1 Nettoinflyttning under perioden Källa: SCB uppgick till 148 stycken år 2009, vilket var något lägre jämfört med föregående år. Om 2009 års trendbrott i befolkningsutveckling är av mer varaktig art eller är en tillfällig händelse är för tidigt att ta ställning till. Se diagram 1. Näringslivs- och arbetsmarknadsutveckling Mål: Stimulera bildandet av alternativa driftformer. Utfall: Alternativa driftformer som intraprenader finns inom barn- och ungdomssektorn, sociala sektorn och vid kommunledningskontoret. Under 2009 upp gick de totalt till 8 stycken. Den totala volymen årsarbetare vid dessa alternativa driftformer uppgår ca 233 årsarbetare. Sedan föregående år har en ny intraprenad bildas nämligen nattsköterskorna. Nifsarpsskolan (Fordonsgymnasiet) som tidigare var en intraprenad har blivit friskola. Vissa kommunala åtaganden har sedan en längre tid tillbaka, skett i föreningsregi. Som exempel kan nämnas att stor del av kommunens skötsel m.m. för utomhusanläggningar för idrott sker i föreningsregi, där kommunen tecknat avtal med olika föreningar. Dessutom finns två föreningsdrivna daghem. Av figur 2 på nästa sida framgår kommunens intraprenader. 14 Övergripande verksamhetsuppföljning

15 Trend: Under hösten 2009 har frågan om fritt vårdval och alternativa utförare inom hemtjänsten utretts. Beslut förväntas ske under våren Mål: Full behovstäckning inom barnomsorgen Alla som efterfrågar barnomsorgsplats tre månader före önskad placering ska kunna få det. Utfall: All efterfrågan på barnomsorgsplats har kunnat effektueras inom föreskriven tid under det gångna året. Av figur 3 framgår att beläggningen och kapaciteten har varit hyggligt dimensionerad på kommuntotalen. Sett över en femårscykel (från ) balanserar beläggning och kapacitet varandra relativt bra Under 2009 har beläggningskapaciteten reducerats med motsvarande fyra avdelningar. Efterfrågetrycket varierar inom kommunen, och i framför allt Eksjö centrum och Hult tätort har trycket på barnomsorg och förskola varit mycket starkt. Snittiden för barn i förskolan uppgår till ca 30 tim per vecka och barn. Under år 2009 sjönk snittiden till 29 timmar som ett resultat av lågkonjunkturen. Figur 2 Alternativa driftformer, intraprenader, antal årsarbetare Alternativ driftform Antal årsarbetare EksjöVux 15,25 16,2 Norrtullskolan 21,22 23,5 Nifsarpsskolan 23,50 28*) Förskola Stocknäs 9,27 9,25 Lönnen 16,97 16,42 OIC 68,97 75,08 Komomsorg 55,60 61,08 Nattsköterskor 4,00 Summa 210,78 233,33 *) Fr.o.m 1/ är Nifsarpsskolan friskola - Eksjö Fordons AB Figur 3 Relationen mellan beläggningen och kapaciteten mätt i 1000-tal volymtimmar/månad inom förskola/barnomsorg Trend: I samband med boksluten 2007 och 2008 noterades följande: Att dimensionera kapaciteten i förhållande till förväntad beläggningsgrad är problematisk, detta förhållande gäller särskilt vid vårintagningarna. Efterfrågan på barnomsorgsplats bestäms inte bara av antalet individer, utan också av antalet efterfrågade timmar, förändrade hushållsmönster, reformer konjunkturer m.m. Denna bedömning gäller fortfarande. Mål: Minskad ungdomsarbetslöshet Utfall: Den totala arbetslösheten (obalanstalet) bland de förvärvsarbetande år uppgick i december 2009 till 293 arbetslösa vilket är en ökning med 17,7 procent jämfört med december året innan. Motsvarande uppgift för Jönköpings län innebar en 52 procentig ökning under samma period. Se figur 4 på nästa sida. Andelen arbetslösa Eksjö kommun uppgår till 2,9 procent av samtliga invånare i ålderskategorin 16-64, vilket är en relativt låg siffra jämfört med såväl Övergripande verksamhetsuppföljning 15

16 länet som riket som båda visar en fyraprocentig arbetslöshet i sina regioner Av de arbetslösa i Eksjö kommun är merparten män (197 st). Arbetslösheten bland män ökade med 26,3 procent jämfört med året innan. Motsvarande uppgift för kvinnorna uppgår till 3,2 procent. Antalet långtidsarbetslösa uppgick till 73 stycken, vilket är nästan en fördubbling jämfört året innan. Arbetslösheten bland ungdomar år uppgick vid samma period tid till 61 stycken vilken är en minskning med 25,6 procent jämfört med december Andelen långtidsarbetslösa bland de arbetslösa ungdomarna uppgår till 11,4 procent i dec Av samtliga ungdomar i Eksjö kommun i åldern år i dec 2009 uppgår de arbetslösa till 4,3 procent, vilket är i paritet med länet för övrigt. Fler pojkar än flickor är arbetslösa. Andelen ungdomar sökande i program med aktivitetsstöd har ökat kraftigt från 32 stycken i dec 2008 till 89 stycken i dec Se figur 5. Figur 4 Andel arbetslösa 2009 Källa: AMS Figur 5 Andel arbetslösa ungdomar (18-24 år) och i konjunkturåtgärder Källa: AMS För att i viss mån möta ungdomsarbetslösheten har kommunen startat ett samordningsprojekt med socialtjänst, skola, näringslivsenhet och tillsammans med arbetsförmedlingen för att bättre kunna svara upp mot den enskildes behov av arbete och försörjning. Under 2009 deltog kommunen i SKLs nätverk Dacke som tog fram en särskild rapport En jämförelse av ungdomars sysselsättning och försörjning Av rapporten framgick att Eksjö kommun i det kommunala uppföljningsansvaret främst fokuserade på de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden. Trend: Inledningen av 2009 har inneburit ökade arbetslöshetstal för såväl ungdomar som totalt. Eksjö med sina sin speciella branschsammansättning har under tidigare lågkonjunkturer inte drabbats så hårt. Så är dock inte fallet nu, då även den offentliga sektorn tvingas till nedskärningar på grund av det ekonomiska läget. 16 Övergripande verksamhetsuppföljning

17 Mål: Minskad brottslighet Utfall: Antalet anmälda brott har minskat med 15 procent mellan åren 2009 och Trots detta faktum är antalet anmälda brott högt jämfört med länet och uppgår till 1984 anmälningar. Relateras antalet anmälningar till befolkningsstorlek hamnar Eksjö på fjärde plats i flest anmälda brott. Se figur 6. I absoluta tal är det framför allt stöldbrotten som minskat medan hot- kränknings- och frihetsbrott ökat. Stöldbrotten är den brottstyp som svarar för flest anmälningar. I relativa termer har skadegörelsebrotten minskat mest mellan åren 2009 och 2008, och är också den enda brottstyp där Eksjö kommun ligger lägre än länssnittet. Under det gångna året har vissa åtgärder satts in för att förebygga ungdomsbrottslighet i de lägre åldrarna. Exempel på detta är ett samarbete med samhällsföreningen i en mindre tätort, som inneburit att man kunnat ge meningsfull sysselsättning mot betalning under några veckor sommartid för ungdomar mellan år. Erfarenheterna är goda och kommer även att genomföras sommaren Trend: Antalet anmälda brott har ökat under perioden Föregående år innebar att anmälningarna minskade, huruvida det är en varaktig trend går ej att avgöra av ett enstaka år. Figur 6 Anmälda brott per invånare Källa: BRÅ Eksjö Jönköpings län Antal Förändring Antal Förändring anmälda brott anmälda brott absolut % absolut % Totalt antal brott , ,2 Våldsbrott , ,4 Hot-, kränknings- och frihetsbrott , ,6 Vårdslöshet- och vållandebrott , ,5 Stöldbrott , ,8 Bilbrott , ,7 Skadegörelsebrott (inkl. mordbrand) , ,8 Vissa trafikbrott , ,2 Alkohol- och narkotikabrott , ,0 Vapenbrott , ,7 Övrigt Kommunstyrelsen har även andra indikatorer, såsom företagsklimat, medborgarundersökning och medarbetarundersökningar med dess olika nöjdhetsindex. Mättillfällena variera dock kraftigt. Företagsklimat- och näringslivsrankingen publiceras i maj och kommer därför att redovisas i delårsrapporten Medborgarundersökningen genomförs vartannat år och utfallet kommer att redovisa i årsredovisningen Andra indikatorer avseende sjukfrånvaron och medarbetarundersökningens resultat har tagits in i avsnittet personalekonomisk redovisning. I det nya styrkort som är under bearbetning kommer ett 30-tal mål att finnas nedbrutet på fyra övergripande verksamhetsområden som attraktion, fysisk hållbar utveckling, utveckling och omsorg om barn och unga, utveckling och omsorg om vuxna. Övergripande verksamhetsuppföljning 17

18 Fem år i sammandrag Antal invånare Utdebitering 31,57 31,57 31,57 31,57 31,57 - därav kommunen 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 Årets resultat mnkr, kommunen 8,3 21,0 13,2 7,7 20,9 - exkl extraordinära/ jämförelsestörande poster 17,5 27,0 13,2 7,7 20,9 Nettoinvesteringar mnkr, kommunen 22,6 23,1 23,1 23,8 24,7 Skattefinansieringsgrad av nettoinvest % 191,0 179,0 118,4 88,4 156,8 Verksamhetens nettokostnad mnkr 629,1 657,1 690,0 723,0 726 Avvikelse verksamhetens driftbudget mnkr -3,7 2,8 6,1 0,7 12,1 Nettokostnader inkl finansnetto/ skatteintäkter + kommunal utjämning % 98,7 96,9 98,1 98,9 97,2 Balansräkning Omsättningstillgångar mnkr, kommunen 69,8 73,9 73,2 77,8 146,2 - per invånare kr Omsättningstillgångar mnkr, koncernen 120,0 159,3 124,3 140,9 203,0 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, kommunen 521,7 516,3 506,8 513,4 350,8 - per invånare kr Anläggningstillgångar mnkr, koncernen 1 220, , , , ,2 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr, kommunen 138,0 133,3 130,0 138,6 178,1 - per invånare kr Kortfristiga skulder mnkr, koncernen 232,0 281,4 256,6 290,5 284,9 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr, kommunen 1) 206,5 188,8 168,8 163,6 9,1 - per invånare kr Långfristiga skulder mnkr, koncernen 1) 835,0 840,1 824,8 818,6 863,9 - per invånare kr Eget kapital mnkr, kommunen 247,0 268,0 281,2 288,9 309,8 - per invånare kr Eget kapital mnkr, koncernen 273,1 303,9 322,7 327,6 363,4 - per invånare kr Soliditet %, kommunen 41,8 45,4 48,5 48,9 62,3 Soliditet %, koncernen 20,4 21,3 23,0 22,8 24,0 Inkl hela pensionsåtagandet %, kommunen -12,9-14,2-23,4-22,5-24,7 1) inkl avsättningar 18 Förvaltningsberättelse

19 Varifrån kommer kommunens pengar? (1009,4 mnkr) Hur används pengarna? (975,7 mnkr) Förvaltningsberättelse 19

20 Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen är en del av kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika personalnyckeltal redovisas och är ett faktaunderlag för analyser och olika personalstrategiska bedömningar. De personalnyckeltal som redovisas är fr.o.m uppställda efter den mall som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Det gör att det kan skilja något i jämförbarhet med tidigare år. Personalintensiva verksamheter Kommunens verksamhet är mycket personalintensiv och de samlade personalkostnaderna uppgår till 637 mnkr miljoner kronor. De utgör 65 procent av verksamheternas bruttokostnader. Medelåldern ökar De anställdas medelålder har ökat under de två senaste åren efter att tidigare ha minskat. Den är nu 45,8 år vilket är 0,2 år högre än Samtidigt har andelen anställda under 25 år ökat medan andelen anställda över 60 år har minskat. Antalet pensionsavgångar beräknas vara stort under flera år framöver. Detta, tillsammans med naturlig personalomsättning och förändrade behov, medför att det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov under en lång tid framöver. Pensionsavgångarna utgör ca en tredjedel av den samlade personalomsättningen. För att klara detta behöver därför insatser göras för att öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. En sådan åtgärd är att erbjuda olika personalförmåner inom ramen för policyn om löneväxling. De åtgärder som nu erbjuds är semestervecka, pension och personalbil. Sjukfrånvaron minskar En hög medelålder ger också utslag i sjukfrånvaron som under 2009 minskat med 0,5 procentenheter jämfört med året dessförinnan. Sjukfrånvaron är nu på ungefär samma nivå som Långstidsfrånvarons del av den samlade sjukfrånvaron har fortsatt att minska, delvis beroende på ändrad lagstiftning men också beroende på ett konsekvent och målmedvetet arbete inom förvaltningen. Rutiner för personalfrågor Även under 2009 har mycket arbete lagts på att skapa gemensamma enhetliga strukturer och rutiner för personalfrågorna i den nya förvaltningen. Detta arbete kommer också att fortsätta under kommande år. Mer 20 fokus måste också sättas på arbete med långsiktig personalförsörjning och kompetensutveckling. En ökad personalomsättning och framtida brist på arbetskraft ställer allt större krav på kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare som yngre människor gärna söker sig till. En analys över kommunens personalbehov under den kommande tioårsperioden har tagit fram och utgör grunden för den fortsatta planeringen av rekryterings- och kompetensutvecklingsåtgärder. Under 2010 kommer en personalförsörjningsstrategi, innehållande rekryterings- och kompetensutvecklingsåtgärder, att tas fram. Gemensam värdegrund Ett förvaltningsomfattande arbete i syfte att skapa en gemensam värdegrund sjösattes under januari månad då förvaltningens chefer påbörjade ett arbete i syfte att identifiera tre ledord för den gemensamma värdegrunden. Värdegrundsarbetet i sig utgör en viktig grund i arbetet med balanserad styrning och är också avgörande för arbetsgivarvarumärket som kommer att spela en större roll i samband med den generationsväxling som förestår. Arbetet har framskridit enligt plan och ett underlag för ett värdestyrt ledarskap finns. Under 2010 kommer medarbetarna att involveras så att vi arbetar fram det värdestyrda medarbetarskapet. Arbetet sammanfattas i en kultur- eller värdegrundshandbok som kommer att deklarera vad det innebär att vara anställd i Eksjö kommun, som ledare eller medarbetare. Resultatet av medarbetarundersökningen Resultatet av 2009 års medarbetarundersökning visar att i jämförelse med andra kommuner, företag och organisationer har Eksjö kommun en väl fungerande organisation och samarbetet mellan medarbetarna är gott. Det som ses som mest positivt är just samarbetet kollegor emellan och arbetsorganisationen. Resultatet visar också att den personliga arbetssituationen, ledarskapet, engagemanget och motivationen är områden som behöver förbättras har präglats av turbulens i omvärlden vilket direkt påverkat organisationen med varsel, förändringar och uppsägningar. Resultatet på förvaltningsnivå pekar på att det måste skapas ännu bättre förutsättningar för att medarbetarna ska bli ambassadörer för sin verksamhet och den mest prioriterade åtgärden handlar om att låta medarbetare Förvaltningsberättelse

21 växa genom vidareutbildning, få utmaningar i arbetet och att få återkoppling från sin närmaste chef. Resultatet visar också att organisationen kan bli bättre på att synliggöra hur medarbetarnas arbete bidrar till framgång och att tillgången till information om vad som händer inom kommunen bör förbättras. Det är viktigt att ha engagerade medarbetare och där är varumärket är en central faktor. Ett bra rykte och att uppfattas som en ansvarsfull och pålitlig arbetsgivare är en framgångsfaktor. Här kan vi bli bättre. Resultatet av medarbetarundersökningen utgör underlag för förbättringsåtgärder för hela förvaltningen, från enhetsnivå till förvaltningsnivå. Det arbetet är påbörjat med den inriktning att resultat i form av ett högre medarbetarindex ska synas vid nästa medarbetarundersökning Gemensamt PA-system 2009 har i stor utsträckning präglats av upphandling och införande av ett nytt, heltäckande PA-system för höglandskommunerna. Samtliga medarbetare på personalavdelningen har deltagit i utvärdering och införande tillsammans med kolleger i övriga höglandskommuner. PA-systemet ska, förutom att betala ut lön till kommunens anställda, vara ett verktyg för kommunens chefer i deras roll som arbetsgivarföreträdare inom respektive verksamhet. Införandet av systemet och utveckling av olika processer kommer att påverka både personalavdelningen och cheferna under en lång tid. Antal anställda Eksjö kommun hade den 30 november tillsvidareanställa. Det är en minskning med 40 anställda jämfört med föregående år. Den största förändringen finns på barn- och ungdomssektorn som minskat med 30 anställda, främst inom förskoleverksamheten. På övriga sektorer är förändringarna små. Över tid finns en utveckling att en större andel av kommunens anställda har en tillsvidareanställning. Utöver de tillsvidareanställda finns dessutom 131 månadsavlönade visstidsanställda. Det är en fortsatt minskning sedan föregående år, troligen beroende på att alltfler anställda får en tillsvidareanställning. Utöver de anställda som redovisas ovan finns 54 deltidsanställda brandmän som har en annan huvudarbetsgivare. Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom olika intervaller har förändras såtillvida att alltfler anställa har en högre sysselsättningsgrad. Sammanlagt 85,9 procent har nu en sysselsättningsgrad på 75 procent eller mer. Det är en ökning sedan föregående år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda var 93,7 procent för män och 87,8 procent för kvinnor. För kommunen totalt var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 88,7 procent, vilket är en ökning med 0,4 procent sedan föregående år. Alla anställda (kvinnor och män) Tillsvidare-/visstidsanställda % Anställningsform Kvinnor och män Deltid Deltid Heltid < -74 % % ,1 14,1 31,7 32,1 53,2 53,8 Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor Kvinnor Män Totalt Årsarbetare Ssgr % Sektor (eller motsvarande) Kommunledningskontor ,9 48,9 94,0 92,3 Samhällsbyggnadssektor ,5 84,6 90,4 89,0 Barn- och ungdomssektor ,6 516,4 93,9 93,0 Social sektor ,7 612,5 84,8 85,6 Internserviceavdelning ,2 99,9 83,0 85,4 TOTALT ,8 1362,3 88,3 88,7 Förvaltningsberättelse 21

22 Prognosen (se diagrammet till höger) för framtida pensionsavgångar utgår från hur många som fyller 65 år respektive år. Det finns en ökande tendens att anställda kvarstår i anställning efter fyllda 65 år samtidigt som andra anställda tar ut sin pension innan de fyllt 65 år. Antal beräknade pensionsavgångar År Personalkostnader Den totala kostnaden, inklusive lönekostnad, pensioner och arvoden är 636,9 mnkr, en minskning med 2,1 mnkr från föregående år. Minskningen beor på sänkta arbetsgivaravgifter. Semesterlöneskulden uppgår till 36,6 mnkr, en ökning med 0,8 mnkr. Personalkostnader år 2006, 2007, 2008 och 2009 (mnkr) Grundlön och arvoden 415,0 411,3 389,8 370,5 OB-ersättning 19,5 17,8 16,8 16,2 Övertids-/mertidsersättning 4,2 4,6 4,7 5,0 Jour och beredskap 2,8 3,8 5,9 6,4 Sjuklön 5,2 4,9 4,4 4,6 Arbetsgivaravgifter enl. lag o avtal 171,6 179,1 174,7 165,1 Utbetalda pensioner 13,5 11,2 10,3 10,3 Löneskatt 13,5 2,7 2,5 2,5 Övertid och mertid Övertiden/mertiden utgör ca 1,2 procent av normalarbetstiden. Detta är en något lägre andel är året innan. Den genomsnittliga mertiden och övertiden per anställd är 15,2 tim respektive 6,9 timmar med stor variation mellan sektorerna. Uttaget av både mertid och övertid har fortsatt att minska sedan flera år tillbaka. Löner och lönepolitik Lönesättningen i kommunen grundar sig på kravet i anställningen, den enskildes sätt att utföra sina arbetsuppgifter samt eventuella marknadsfaktorer. Kravet i anställningen mäts genom den arbetsvärdering som genomfördes i slutet på 90-talet och som ständigt uppdateras. Varje år genomförs en lönekartläggning som utgör underlag för jämställdhetsarbetets analys av jämställda löner. Arbetsvärderingen är också ett viktigt underlag för de lönepolitiska avvägningarna i samband med de årliga löneöversynsförhandlingarna. Övertid och mertid 2008 och 2009 (timmar) Sektor (motsvarande) Mertid (tim) Övertid (tim) Kommunledningskontor Samhällsbyggnadssektor Barn- och ungdomssektor Social sektor Internserviceavdelning Summa övertid/mertid Förvaltningsberättelse