KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2007/2008 -

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2007/ OMRÅDE: Rönnenskolan NÄMND: Centrum SDF MALMÖ DEN 26 september 2008 UPPGIFTSLÄMNARE: Johannes Schad ht2007-vt2008 Tanja Vivlund ht 2008 TEL

2 Om vår verksamhet! A. Inledande sammanfattning Det här läsåret har präglats av elevernas goda kunskapsutveckling, 85% behöriga till det nationella programmet och ett högt meritvärde. Rönnenområdet har etablerats som en ny organisationsform i stadsdelen med en samordnande rektor. Västra skolan tillhör numera Rönnenområdet. Skolutvecklingsgruppen har under läsåret utökats med elevrepresentanter för att at vara på elevernas synpunkter på fortsatt skolutveckling. Från höstterminen 2008 har ny rektor tillsatts. B. Grundfakta Rönneskolan är en grundskola som bedriver undervisning för elever skolår 7-9. Förutom de ordinarie klasserna, tio till antalet startades en tillfällig förberedelseklass under vt Samtliga lärare är behöriga. Visionen är att alla elever och personal ska känna trygghet och att trivselfaktorn är hög. Livskunskap (SAMS) är schemalagd klassvis en gång i veckan. Alla pedagoger arbetar med elevernas språkutveckling som ett verktyg för att nå målen. För att få eleverna mer delaktiga i sin kunskapsutveckling finns TEA-tid (tid för eget arbete) schemalagd varje vecka. C. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Arbetet med kvalitetscirkeln har genomförts i samarbete med personal och elever. Som underlag har använts enkäter för personal och elever, elevernas utvärdering av undervisningen i enskilda ämnen, utvärderingar av personalen arbetslagsvis och regelbundna analyser av elevernas kunskapsutveckling. Även föräldrarna har utvärderat utvecklingssamtalen. Rönnenskolans skolutvecklingsgrupp bestående av representanter för de olika arbetslagen och elevrådet har under året diskuterat frågor som rör måluppfyllelse. Personalen har i sina arbetslagsmöten medverkat till att ta fram underlag för kvalitetsredovisningen. D. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse De flesta elever som börjar på Rönnenskolan kommer från Österportskolan. Övriga som söker till skolan kommer in i mån av plats. Rönnenskolans elever har olika etnisk bakgrund. Majoriteten av eleverna har annan bakgrund än svensk. Samtliga lärare på Rönnenskolan är behöriga varav en med specialpedagogisk utbildning. Åldersstruktur: 27 till 66 år varav en tredjedel män. Rönnenskolans K-märkta hus byggdes I dag utbildar vi elever i moderna verksamhetsanpassade lokaler med bl a ett mediatek, datorsal och elevcafé. Idrottssal saknas och eleverna går till Rörsjöskolan för att idrotta. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap sker på Österportskolan. Skolan har en mindre fotbollsplan, en liten basketplan och grönområde. Eleverna äter i skolrestaurangen som inryms i MKBhuset. Omsättningen i grupperna är marginell. Elevantalet i klasserna är lågt, i genomsnitt 21,5 elever per klass. I samverkan med Rösjöskolan/ Zenith finns en särskild undervisningsgrupp bestående av 6-8 elever, Lyftet, för elever med koncentrationssvårigheter. En elev har under läsåret haft sin undervisning förlagd till en stadsdelsgemensam särskild undervisningsgrupp KC, Kunskapscentrum. 2

3 Vad ville vi? E. Åtgärder och mål för den aktuella tidsperioden Att språkutvecklande arbetssätt ska genomsyra alla ämnen Förbättra måluppfyllelse Öka trivseln Fortsätta arbetet med livskunskap Fortbildning för personal i livskunskap Insatser från tonårsteamet Fler kvalitativa diskussioner på temat kulturell mångfald Starta ett antimobbningsteam Konkretisera målen för elever och föräldrar Att fler elever uppger att de har inflytande och möjlighet att påverka sin vardag Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande Lpo 94 Avsnitt (2.2) Kunskaper Inriktningsmål: Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Effektmål: Alla lärare skall arbeta med elevernas/barnens språkutveckling. Stadsdelens mål förskola/skola Varje barn/elev skall ha en IUP (Individuell UtvecklingsPlan) som innehåller mål och metoder baserad på den aktuella skolformens läroplan. I planen skall man särskilt ta upp barnets/elevens språkutveckling. Inriktningsmål: Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Effektmål: Alla elever/barn skall ha tillgång till ett skolbibliotek och kunna besöka ett folkbibliotek. Inriktningsmål: Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Effektmål: Elever/barn ska erbjudas undervisning/träning i sitt modersmål (handledning och språkval) och svenska som andraspråk. Stadsdelens mål förskola/skola Vid personalrekrytering skall förskolor/skolor anställa personer som utöver sin grundkompetens har kunskaper i e språk som är aktuella bland barn/elever. 3

4 Stadsdelens mål förskola/skola De elever som har rätt till studiehandledning på modersmålet skall få detta utifrån den enskilde elevens behov. Inriktningsmål: Förskolans/skolans/fritidshemmets miljö ska vara trygg och säker för såväl elever/barn som personal. Effektmål: All personal och alla elever ska veta hur man verkställer upprättade handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet och för arbetet mot mobbning, hot och våld. Effektmål: All personal och alla elever/barn ska uppleva att det känns bra att gå till förskolan/skolan/fritidshemmet. Inriktningsmål: Förskolans/skolans/fritidshemmets miljö ska främja fysisk och psykosocial utveckling för såväl elever/barn som personal. Effektmål: Samverkan med individ- och familjeomsorgen och preventionscentrum ska öka. Stadsdelens mål förskola/skola Förskolor/skolor skall utforma verksamheten så att barn/elever får minst 30 minuters planerad verksamhet med daglig rörelse utomhus. Inriktningsmål: Förskolans/skolans/fritidshemmets miljö ska främja fysisk och psykosocial utveckling för såväl elever/barn som personal. Effektmål: Samverkan med individ- och familjeomsorgen och preventionscentrum ska öka. Stadsdelens mål förskola/skola Förskolor/skolor skall utforma verksamheten så att barn/elever får minst 30 minuters planerad verksamhet med daglig rörelse utomhus. Inriktningsmål: Det ska vara roligt och stimulerande att delta i alla Malmös pedagogiska verksamheter. Effektmål: Andelen nöjda elever/barn ska öka. Stadsdelens mål förskola/skola Minst 95% av barn/elever från 5 års ålder skall uppleva att de har inflytande och möjlighet att påverka sin vardag. Inriktningsmål: Elevers/Barns och föräldrars inflytande ska stärkas. Effektmål: Andelen elever/barn och föräldrar som upplever delaktighet i förskolan/skolan/fritidshemmet ska öka. Effektmål: Andelen elever som deltar i elevråd/styrelser eller skyddsombudsverksamhet ska öka. Inriktningsmål: Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i verksamheten. Effektmål: Varje förskola/skola/fritidshem i Malmö ska aktivt öka utbytet med andra förskolor/skolor/fritidshem och skolformer. 4

5 Inriktningsmål: Vardagen skall präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald. Effektmål: Fler elever/barn, oavsett bakgrund, ska uppleva att de har samma möjligheter i förskolan/skolan/fritidshemmet. Stadsdelens mål förskolor/skolor Andelen elever som når godkänd nivå skall öka i samtliga ämnen, ej enbart i kärnämnen. Stadsdelens mål förskolor/skolor Stadsdelsgemensamma betygskonferenser för likvärdiga betyg skall genomföras en gång per termin som ett led i att tydliggöra målen. Vad gjorde vi? F. Arbetet i verksamheten för måluppfyllelse Inköp av litteratur för kompetensutveckling Tid har avsatts på schemat för läsning av skönlitteratur Dagstidningar och tidskrifter är inköpta Alla elever har fått ett eget lånekort och Selma (Malmö skolors lånesystem) används på skolan Personal är anställd på heltid för att bemanna mediateket Antalet hyllmeter har utökats för att få plats med all nyinköpt litteratur Eleverna för loggbok och reflekterar över sitt lärande Lus-schema upprättas för varje elev Lärarna arbetar ständigt med att utöka elevernas ordförråd och göra dem medvetna om sitt språkbruk i alla ämnen Lärarna arbetar kontinuerligt med att införa facktermer som gör det möjligt för eleverna att uttrycka sig inom de olika ämnesområdena på ett adekvat sätt Elever som är i behov av svenska som andraspråk läser detta ämne Läromedel är inköpta för elever med svenska som andra språk Elever erbjuds undervisning i sitt modersmål Ett fåtal elever har fått studiehandledning av vuxen med samma språkbakgrund Interkulturellt arbete Rönnenskolans personal har regelbundna träffar med personal från övriga skolor i stadsdelen Elever i skolår 6 från Österportskolan läser språkval för personal från Rönnenskolan Elever från skolår 9 deltar i ett matematikprojekt på Petriskolan 5

6 Rönnenskolans organisation Rektor Johannes Schad läsår 07/08 Tanja Vivlund ht08 Administrativenhet Assistent (75%) Vaktmästare (100%) IT-ansvarig (50%) Elevvårdsteam Skolsköterska (75%) Skolpsykolog (extern tjänst) SYV (50%) Kurator (75%) Arbetslag A 4 klasser 8 pedagoger Arbetslag B 3 klasser 7 pedagoger Arbetslag C 3 klasser 7 pedagoger Pedagogerna är delaktiga i skolans utvecklingsarbete bland annat genom skolutvecklingsgruppen (SKUG) där representanter från varje arbetslag och facklig representant deltar. Skolutvecklingsgruppen tar fasta på arbetslagets tankar och för fram dessa. Under har gruppen arbetat med att utveckla Tid för eget arbete, IUP, SET och lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna ingår utifrån sin behörighet och ämnesundervisning i olika ämnesgrupper. Varje läsår genomförs i varje klass två föräldramöten. Utvecklingssamtal sker en gång per termin. Informationsmöte till skolår 6 inför skolår 7 hålls i slutet av höstterminen. Föräldrarna svarar varje år på en enkät om hur de upplever utvecklingssamtalen. Löpande information publiceras på skolan pedagogiska hemsidor. Öppet hus anordnas en gång per läsår. Elevinflytandet skall vara en självklarhet i skolan. I skollagen 4:2 står det att läsa Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter ålder och mognad. Ett elevaktivt inflytande skall genomsyra det vardagliga skolarbetet. Det är vår uppgift att ge eleverna möjlighet att efter förmåga ta ansvar för sitt lärande och att ha möjlighet till påverkan. Under läsåret har vi fortsatt arbetet med att få eleverna mer delaktiga i sin egen kunskapsutveckling genom TEA-tid; tid för eget arbete. På schemat finns också mentorstid och klassråd. 6

7 För att utöka elevernas medbestämmande har vi haft följande råd: - Klassråd - Elevråd - Elevskyddsombud Årligen genomförs attitydundersökning angående demokrati, medbestämmande, trivsel, trygghet, studier, rådens arbete och mål. Som utvärderingsmetod används även utvecklingssamtal, klassråd och mentorssamtal. Utvärderingar genomförs även vid avslutat arbete av ett ämnesområde eller en aktivitet. Elevråd Rönnenskolans elevråd består av två representanter från varje klass. De träffas tre gånger per månad. Elevrådet har valt en ordförande som leder mötena. På mötena deltar också en lärarrepresentant. Elevrådet har egen anslagstavla på skolan där de informerar. Elevrådsprotokollen läggs ut på PedNet och diskuteras på klassråd. Utvalda representanter från elevrådet träffar rektor regelbundet. Rönnenskolan utgår från elevernas kunskapsnivå och tillgodoser elevernas inlärningsbehov i olika ämnesgrupperingar i sv/sva, eng och ma. Elever med läs- och skrivsvårigheter, alternativt elever med diagnosen dyslexi, övervakas mycket noga med avseende på kunskapsutveckling. På Rönnenskolan är SvA ett eget ämne med gruppindelning i alla skolår. I år 8 anordnas varje år en tjej -och killdag. Kurator leder tjejgrupper. Ungdomssamtalare träffar killar och tjejer i år 9 varje år. Hur blev det? G. Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Skolan arbetar med elevernas inflytande, arbetsklimat och trygghet Skolan anordnar temadagar där trivsel, delaktighet och relationer berörs Skolan utbildar elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud Skolan har ett fungerande elevråd Rastvärdar finns Handlingsplaner finns mot våld, hot och kränkande behandling Krisplan finns Skolan har nolltolerans avseende kränkande språkbruk Handlingsplanerna är väl kända hos både elever och personal Årligen genomförs elevenkäter där eleverna får ge sin syn på upplevd trivsel och delaktighet 7

8 Elevenkäter har utvärderats och diskuterats med elever och personal Alla klasser har livskunskap ( SamS) en gång i veckan på schemat ( 45 min) Skolans antimobbingteam arbetar aktivt mot mobbing Skolkprogram har utarbetats Samtal genomförs med de elever och den personal som uppger att de inte trivs Personalen får varje år svara på en psykosocial arbetsmiljöenkät Personalen får utbildning i livskunskapslektioner i form av workshops Personalen arbetar nära eleverna och rör sig mycket ute i korridorerna Personalen är bra på att följa upp situationer i förebyggande syfte och arbetar utifrån en human elevsyn där alla elever utifrån ett långsiktigt perspektiv får chansen att växa Kunskaper Alla lärare arbetar med elevernas språkutveckling. Vid gruppsammansättningar i kärnämnena utgår vi från elevernas förkunskaper för att ge eleverna bättre förutsättningar för kunskapsutveckling. Specialpedagogiska satsningar bidrar till att elever med läs- och skrivsvårigheter får större möjligher att nå kunskapsmålen. TEA-tiden ( tid för eget arbete) ger alla elever möjligheter att välja fördjupning inom olika skolämnen. Den schemalagda läsningen har ökat läsintresset hos eleverna. Varje elev har en portfolio där utvecklingen dokumenteras och följs upp vid utvecklingssamtal. Lusschemat är en del av portfolion. Eleverna för loggbok och reflekterar över sitt lärande. Ansvar och inflytande Frågorna som diskuteras på klassråden och elevrådet tas upp i personalmöten, i skolutvecklingsgruppen och i möten med rektor. Attitydundersökningen visar att ett ökat antal elever känner till kunskapsmålen. Ett ökat antal elever upplever att det är roligt och stimulerande att aktivt ta del i den pedagogiska verksamheten. Undervisningen i livskunskap har bidragit till förbättrat samarbete, har främjat ett gynnsammare klimat på skolan och ökat förståelsen för våra olikheter. Den multietniska kompetensen i svenska som andraspråsundervisningen har tagits till vara. Bedömning och betyg Bedömnings- och betygskonferenserna med de övriga skolorna i Centrum har bidragit till ökade insikter och samsyn i bedömning och betygsättning. Andelen elever behöriga till gymnasieskolans nationella program har ökat. Genomsnittliga meritvärdet visar på kraftig ökning. Antal elever med betyg i samtliga ämnen har ökat. Resultaten av nationella prov i år nio visar på att flera elever har uppnått målen i sv/sva och ma. Ökat antal elever med betyget VG i sv/sva och ma. Resultaten från nationella provet i eng visar ökat antal elever med betyget G och MVG. Elevfrånvaro Den ogiltiga frånvaron har minskat. 8

9 Varför blev det så? H. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Fler elever måste uppleva att de trivs på Rönnenskolan och att de får möjlighet till större inflytande. Arbetet för nolltolerans måste bli ännu mera framgångsrikt. Samarbetet mellan de olika ämnesgrupperna är bristfälligt och kräver större insatser. Behov finns av ökad samsyn i värdegrundsfrågor. Fortsatt fokus och samsyn när det gäller bedömning och betygsättning. Rönnenskolas pedagoger har god förmåga att stimulera till språkutvecklande insatser och god kunskapsutveckling. Pedagogerna arbetar nära eleverna i såväl klassrums- som övrig skolmiljö där varje enskild elev känner sig sedd. Rönnenskolans elever strävar mot högre måluppfyllelse. Det elevdemokratiska arbetet håller god kvalitet. En del elever upplever inte den schemalagda lästiden som meningsfull. Måluppfyllelsen för arbetet med elever i behov av särskilt stöd: på god väg. Måluppfyllelsen för det pedagogiska arbetet med elever med annat modersmål än svenska: helt. Måluppfyllelsen med arbetet med flickors samt pojkars särskilda behov: på god väg. Hur går vi vidare? I. Åtgärder för förbättring Kompetensutveckling i värdegrundsfrågor för förbättrat samarbete och samsyn. SKUG arbetar vidare med värdegrunds- och pedagogiska frågor för att utveckla verksamheten Uvärdera, diskutera och förbättra den schemalagda lästiden. Stadsdelsövergripande ämnesgrupper fortsätter för bättre samsyn. Införa omdöme 24. Fortsatt arbete med livskunskap. Fotsätta arbetet i skolkgrupp inom ramen för SSP-arbetet. J. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Johannes Schad ht2007-vt2008 Tanja Vivlund ht

10 BILAGOR, med viktiga förutsättningar, nyckeltal och mått över tid per verksamhet: Förskoleklass, grundskola och särskola: Tabell 1 Antal elever (Ht07 Mätning oktoberstatistk, Vt08 mätning budgetunderlag anm Rainer) Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Skolår 0 Skolår 1 Skolår 2 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Skolår 6 Antal pojkar med annat modersmål än svenska Skolår Skolår Skolår Skolår 10 S:a antal fördelning per ålder (källa ELIT för läsår 07/08) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT för läsår 07/08) - med annat modersmål än svenska (källa ELIT för läsår 07/08) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal Antal omräknat till helårstjänster Lärare som har fullgjort lärarutbildning/annan högskoleexamen 20 17,75 Lärare med specialpedagogisk kompetens 1 1 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 0 0 Övriga yrkeskategorier 6 4,75 Lärartäthet 8,33 - antal lärare som har fullgjort lärarutbildning/annan högskoleexamen (källa SCB statistik okt 2007) - antal lärare med specialpedagogisk kompetens (källa SCB statistik okt 2007) 10

11 - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa SCB statistik okt 2007) - antal övriga yrkeskategorier (källa SCB statistik okt 2007) - lärartäthet (antal lärare per 100 elever, avser samtliga lärare i SCB statistik okt 2007) Tabell 3 Ekonomi Område S:a kostnader Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet - lokalyta (anges som nettoyta) - yta per elev Bra x Varken bra eller dålig - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet (använd begrepp bra/varken bra eller dålig/dålig) Dålig Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna (Finns ej samlat i ELIT. Värde på rörelsen in+ut anm Rainer) Område Antal elever under läsåret Antal flickor Antal pojkar Inskrivna Utskrivna S:a antal antal in/ utskrivna elever under läsåret 07/08 Tabell 6 Inflytande Elever Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Elevråd, klassråd, utvecklingssamtal, attitydundersökningar Föräldrar Utvecklingssamtal, föräldramöten,, utvärdering av utvecklingssamtal 11

12 - ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och liknande instrument för inflytande) Tabell 7 Utbildningsresultat (Finns ej i ELIT) Skolår 9 Antal elever Ej uppnått målen % Testresultat Metod: Nationella prov Godkänd % Väl godkänd % Mycket väl godkänd % Svenska/ SVA ,09 6,17% 46,75% 38,27% 33,77% 46,9%1 6,49% 4,94% Matematik ,29% 12,66% 40,26% 40,51% 14,29% 30,38% 3,90% 1,27% Engelska ,09% 9,88% 23,38% 29,63% 51,95% 45,68% 7,79% 8,64% - Resultatredovisning i ELIT (Vårterminssredovisning, vt 07 och vt 08 anm Rainer) Skolår 9 Antal elever Ej uppnått målen % Slutbetyg (före särskild prövning) Godkänd % Väl godkänd % Mycket väl godkänd % Svenska/ SVA ,3% 4,9% 30,6% 41,9% 40% 43,2% 12% 9,8% Matematik ,6% 13,5% 42,6% 43,2% 29,3% 38,2% 9,3% 4,9% Engelska % 7,4% 38,6% 33,3% 49,3% 48,1% 8% 11,1% Skolår 9 forts. Slutbetyg (före särskild prövning) Meritvärde Genomsnitt VT 2007 Meritvärde Genomsnitt VT 2008 Antal behöriga till nationellt program VT 2007 Antal behöriga till nationellt program VT 2008 Andel behöriga till nationellt program VT 2007 Andel behöriga till nationellt program VT ,73 211, % 85,2% - betygssammanställning (ange meritvärde samt uppgift om andel behöriga till nationellt program vid vårterminens utgång) 12

13 LUS År 7 År 8 År a 18b 18c 19 Skolår 9 Svenska/SVA Svenska/SVA Matematik Matematik Engelska Engelska Särskild prövning antal deltagare Skolår 9 Prövning Svenska/ SV A 2007 Svenska/ SVA 2008 Matematik 2007 Matematik 2008 Engelska 2007 Engelska 2008 Delt. G Delt. G Delt. G Delt. G Delt. G Delt. G antal deltagare och utfall Skolår 9 Prövning (forts) Antal behöriga till nationellt program efter prövning 2007 Antal behöriga till nationellt program efter prövning 2008 Deltagare Behöriga Deltagare Behöriga antal deltagare och utfall utfall av sommarskola/ prövning (ange respektive behörighetsgivande ämne med uppgift om andel behöriga till nationellt program) 13

14 Tabell 8 Antal elever med upprättade åtgärdsprogram (Skolår 5 och 9 finns i ELIT, anm Rainer) Skolår Antal elever Antal elever med åtgärdsprogram Skolår 0 Skolår 1 Skolår 2 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Skolår 6 Antal flickor med åtgärdsprogram Antal pojkar med åtgärdsprogram Skolår Skolår Skolår Skolår 10 S:a antal