Om vår verksamhet! A. Inledande sammanfattning

Transkript

1 1

2 Om vår verksamhet! A. Inledande sammanfattning Allt arbete på Rönnenskolan har haft som mål att öka kvaliteten, förbättra elevernas trivsel och öka måluppfyllelsen. Även under det här verksamhetsåret ägnades mycket tid åt pedagogiska diskussioner med fokus på bedömning och betygssättning. Arbetslagen och ämnesgrupperna hade regelbundna pedagogiska diskussioner för att öka likvärdigheten kring elevernas undervisning, diskutera arbetssätt som ska gynna kunskapsutvecklingen hos eleverna och planera den bästa studiemiljön för eleverna. Vi har även haft uppföljningsmöten var sjätte vecka kring elevernas måluppfyllelse. Detta för att identifiera elever som behöver ha extra insatser och handledning för att nå upp till målen. Arbetet med kartläggningen fortsätter för att vi ska bli ännu bättre på att identifiera och tillgodose varje individ. Särskolans personal har arbetat med att utforma skriftliga omdömen anpassade till särskoleeleverna, utvecklat arbetssätt samt köpt in nytt material anpassat till särskolans elever. Särskolans elever har integrerats i grundskolan vid temadagar och idrottsdagar. Ämnesgrupperna bestående av lärare från olika arbetslag på skolan har haft regelbundna diskussioner kring målen och hur dessa ska kunna tydliggöras för elever och föräldrar. För att säkerställa likvärdigheten i stadsdelen har vi även i år haft stadsdelsövergripande ämnesträffar där lärarna har haft möjlighet att diskutera bedömning och betygsättning. Elevhälsoteamet har haft möten varje vecka, planerat och diskuterat olika insatser för elever i behov av särskilt stöd. En del elever har haft insatser från BUP, logoped eller habiliteringen. För att följa upp insatserna har vi organiserat nätverksmöten. Under läsåret har vi haft fortsatta diskussioner för att revidera och förbättra våra skriftliga omdömen. Våra temadagar har haft ett planerat innehåll med syftet att träna elevernas sociala förmåga. En del av dagarna har eleverna i särskolan integrerats i aktiviteterna. En gång i veckan har särskoleklassen deltagit i KIOSK som står för Kfum Idrott Och Social Kompetens där målet är att stärka elevernas sociala kompetens. Antimobbningsgruppens arbete har haft som syfte att arbeta både förebyggande och reparerande för att uppnå en nollvision. För att förbättra närvaron och få föräldrarna att samarbeta med skolan kring detta har vi intensifierat hemkontakten särskilt med hem där eleverna ofta uteblir eller ofta har sen ankomst. Läsåret 09/10 kan sammanfattas med att personalen visade stort engagemang och att eleverna gjorde ett bra arbete utifrån sina egna förutsättningar. 2

3 B. Grundfakta Rönneskolan är en grundskola som bedriver undervisning för elever skolår 7-9. Läsåret 09/10 hade Rönnenskolan 221 elever fördelade på tre arbetslag, nio ordinarie klasser och en särskoleklass med elever i skolår För att tillgodose samtliga elevers behov fanns en SUgrupp (särskild undervisningsgrupp) på cirka 6-7 elever. SU-gruppen organiserades i ett samarbete mellan Rörsjöskolan/Zenith och Rönnenskolan. På Rönnenskolan är lärarna erfarna och har god behörighet. Totalt finns 32 anställda som svarar för undervisning och övrig verksamhet. Visionen är att alla elever och personal ska känna trygghet och trivas på skolan. Livskunskap (Sams) är schemalagd klassvis en gång i veckan. Den pedagogiska personalen fortbildas i värdegrundsfrågor utifrån uppdraget med målet att få samsyn i värdegrundsfrågor samt stärka och tydliggöra arbetslagens och den enskilde pedagogens roll. Viss del av läsåret har en del av personalen deltagit i fortbildning i den nya skollagen och de nya kursplanerna. Drygt 60% av eleverna på Rönnenskolan har en annan bakgrund än svensk, med detta menas att en eller båda föräldrarna är födda i ett annat land. Detta kräver att språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt prioriteras i alla ämnen. Läsåret / bestod särskoleklassen av tio pojkar och en flicka. Eleverna i särskoleklassen har olika språklig bakgrund, skiftande kunskapsutveckling samt skiftande social kompetens. För särskoleelevernas del gäller samma vision som för övriga skolan dvs. att elever och personal ska känna trygghet och trivsel i skolan. För att få eleverna mer delaktiga i sin kunskapsutveckling och ge dem möjlighet till inflytande finns TEA-lektioner (tid för eget arbete) schemalagd varje vecka. Elever i behov av särskilt stöd följs upp av arbetslaget, elevhälsoteamet och specialpedagogiska insatser sätts in vid behov. Målsättningen med allt pedagogiskt arbete på skolan är att fler elever än tidigare lämnar skolan med fullständiga betyg. För att uppnå dessa resultat präglas skolans arbete av en tro på alla elevers möjligheter, lust och vilja till att lära och att utvecklas. Alla diskussioner och all planering i såväl arbetslagen som ämnesgrupperna har genomsyrats av en positiv tro på eleven och dennes förmåga samt av fortsatt höga förväntningar på varje individ. C. Kvalitetsarbete Skolans verksamhet är mål- och resultatstyrd vilket i sin tur kräver att resultat följs upp. Elevernas kunskapsutveckling följs regelbundet upp av mentorn, eleven och föräldern. Som underlag används IUP (individuell utvecklingsplan) och skriftliga omdömen. I de fall elever riskerar att inte nå upp till målen skrivs ett åtgärdsprogram och planering för måluppfyllelse. För särskoleeleverna gäller IUP och skriftliga omdömen för att tydliggöra och följa elevernas utveckling. Även särskoleeleverna erbjuds föräldramöten och utvecklingssamtal. Föräldrarna har ej visat intresse för möten i grupp. 3

4 Skolan har dessutom regelbundna avstämningsmöten där elevernas resultat diskuteras, följs upp och åtgärder sätts in. Betygsstatistiken, LUS (läsutvecklingsschema) och resultat från nationella prov är ett underlag för diskussioner. Elevernas resultat är en indikation på hur väl verksamheten har lyckats anpassa och bedriva en undervisning med målet att lyckas med varje individ utifrån dennes förutsättningar. Rönnenskolans personal utvärderar varje läsår den pedagogiska verksamheten. Detta görs lämpligast vid läsårets slut där personalen lämnar ett skriftligt utvärderingsunderlag som utgör en del av processen med kvalitetscirkeln. Under läsåret genomförs en del undersökningar i enkätform som också blir ett underlag för kvalitetsarbetet. Den årliga attitydundersökningen, utvärderingar i samband med utvecklingssamtal och medarbetarsamtal utgör en diskussionsgrund och ett underlag för kvalitetsredovisningen. Rönnenskolans skolutvecklingsgrupp bestående av representanter för de olika arbetslagen och ämnesgrupperna har en viktig roll i kvalitetsarbetet. Arbetslagen utvärderar utifrån mallen för kvalitetsredovisningen. Målet är att alla ska känna igen sig och kunna stå för analysunderlaget. Personalen i särskolan gör en egen utvärdering som ligger till grund för särskolans utveckling. Eleverna medverkar i framtagandet av kvalitetsredovisningen genom att de för regelbundna diskussioner kring verksamheten på klassråd och elevråd och har på det sättet möjlighet att påverka planering, utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten. Personalen har i sina arbetslagskonferenser medverkat till att ta fram underlag för kvalitetsredovisningen. Föräldrarnas synpunkter är oerhört viktiga för planering och utvärdering av verksamheten. Föräldrarna har möjlighet att på föräldramöten, utvecklingssamtal och i föräldrasamverkansgruppen lämna synpunkter på verksamheten. Under läsåret pågår diskussioner där personalen har möjlighet att bidra med åsikter och förbättringsområden för verksamheten. När processen redovisas i form av en kvalitetsredovisning ges personalen möjlighet att komma med synpunkter på innehållet innan kvalitetsredovisningen offentliggörs. Utifrån slutsatserna i kvalitetsredovisningen arbetar personalen fram åtgärder för nästkommande läsår. Dessa presenteras och beskrivs i den lokala arbetsplanen. D. Förutsättningar för måluppfyllelse De flesta elever som börjar på Rönnenskolan kommer från Österportskolan. Övriga som söker till skolan kommer in i mån av plats. Eleverna inskrivna i särskolan har tidigare gått på Österportskolan. Gruppen har från början bestått av 8 elever. Under läsåret skrevs ytterligare tre elever in i gruppen. Med tanke på att det ofta tar lång tid för särskoleeleverna att känna sig trygga i gruppen innebar nya inskrivningar viss otrygghet. Rönnenskolans elever har olika etnisk bakgrund och så även i särskolan. Majoriteten av eleverna där har annan bakgrund än svensk. När eleverna kommer till Rönnenskolan har de olika mycket kunskaper med sig. En hel del har kommit långt i sin språk-, läs- och kunskapsutveckling. En del behöver åtgärder redan från början för att hinna i kapp. Detta kräver att undervisningen organiseras utifrån elevernas kunskapsnivå för att motivera eleverna 4

5 att vilja utvecklas. Rönnenskolan organiserar undervisningen genom att lägga fler lärarresurser på en del ämnen så att elevernas behov tillgodoses. Ämnet svenska delas in i svenska och svenska som andraspråk för att bidra till optimal språkutveckling utifrån elevernas olika behov. Visst samarbete har inletts med gymnasieskolan där elever från årskurs nio har getts möjlighet att läsa ämnet matematik på gymnasienivå. Särskoleeleverna undervisas förutom av sina klasslärare, även av ämneslärare i praktisk-estetiska ämnen, matematik och NO-ämnen. Särskoleeleverna integreras i alla gemensamma temadagar och nästan alla friluftsdagar med den övriga skolan så att förståelsen för mångfalden ökar. Personal Alla lärare på Rönnenskolan är behöriga varav en med specialpedagogisk utbildning. I särskolan arbetar två pedagoger och en elevassistent i nära samarbete med de övriga pedagogerna på skolan. Elevhälsoteamet bestående av rektor, skolpsykolog, SYV, kurator, skolsköterska och specialpedagog gör ett gediget arbete. Teamets uppgift är att planera och driva arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Varje vecka träffas elevhälsoteamet för att gå igenom olika aktuella elevärenden och planera och följa upp åtgärder. Skolan har en vaktmästare, skolassistent och en IT-ansvarig (50%). Under vårterminen anställdes en skolvärd för att stödja och coacha eleverna socialt, vara en extra vuxenförebild, bidra till lugnare stämning och hålla direktkontakt med föräldrarna om eleverna uteblir från skolan. Skolledningen har en rektor. Införandet av särskolan har inneburit fler personal och utökade arbetsuppgifter för rektor som har fått ta ansvar för att bygga upp särskoleverksamheten från grunden, följa upp och ansvara för elevvårdsarbetet som har varit mycket krävande. Ekonomi Ekonomin är i balans. Materiella resurser (lokaler/utrustning/utemiljö) Rönnenskolans K-märkta hus byggdes I dag utbildar vi elever i moderna verksamhetsanpassade lokaler med bl a ett mediatek, datorsal och elevcafé. Idrottssal saknas och eleverna går till Rörsjöskolan för att idrotta. Den praktiska undervisningen i hem- och konsumentkunskap sker på Österportskolan. Eleverna äter i skolrestaurangen som inryms i MKB-huset. Bedömningen av lokalanpassningen är inte så god eftersom eleverna saknar en del lokaler i sin omedelbara närhet vilket försvårar schemaläggning och lärarnas arbetstid. Den yttre miljön består av en liten skolgård med bänkar, ett grönområde, en liten basketplan och en liten fotbollsplan i anslutning till skolgården. En del eleverna upplever avsaknad av aktiviteter på rasterna på grund av en sämre utrustad skolgård och rastutrymmen. Lokalerna används av såväl Rörsjöskolans elever som Rönnengymnasiets elever. Rörsjöeleverna har sin bildundervisning på Rönnenskolan och Rönnengymnasiets elever använder NO-salen för 5

6 undervisning i Naturkunskap. Med tanke på att drygt 500 elever vistas i byggnaden under en vecka är slitagen stor på lokalerna. Under sommaren har Rönnenskolan genomgått viss uppfräschning. Omsättningen i grupperna är marginell. Elevantalet i klasserna är lågt, i genomsnitt 23 elever per klass. I samverkan med Rösjöskolan/ Zenith finns en särskild undervisningsgrupp Lyftet, bestående av 6-7 elever, för elever med koncentrationssvårigheter. Vad ville vi? Mål för den pedagogiska verksamheten E. Mål och åtgärder i den lokala arbetsplanen Vi ville göra innehållet i den nya skolkplanen känd för både elever och föräldrar och se till så att alla följer den. Vi ville identifiera elever som riskerar att inte nå upp till målen och följa PFM (planering för måluppfyllelse). Vi ville ha fortsatt höga förväntningar på eleverna och ställa höga krav på dem i alla ämnen. Vi ville fortsätta med kvalitativa diskussioner både inom arbetslaget och ämnesgrupperna. Vi ville fortsätta med vårt påbörjade arbete med värdegrundsfrågor. Vi ville förbättra samarbetet med föräldrarna. Vi ville öka elevinflytandet i planeringen och genomförandet av undervisningen. Normer och värden Även under det här läsåret har Rönnenskolan arbetat aktivt men värdegrundsfrågor. Värdegrundsarbete har genomsyrat våra skoldagar i såväl olika ämnen, livskunskapsundervisningen, mentorstiden som övrig tid på skolan. Målet var och är att åstadkomma förbättrat samarbete och samsyn. Det yttersta målet är att pedagogerna ska rustas för att leda arbetet med eleverna mot gemensam och förbättrad värdegrund samt att eleverna ska känna sig delaktiga i arbetet kring värdegrundsfrågor. 6

7 Arbetet med och utifrån innehållet i likabehandlingsplanen ska fortsätta. Syftet med planen är att tydliggöra skolans mål för elevernas trivsel med varandra och umgänge mellan alla som finns på skolan. I likabehandlingsplanen finns rutiner för att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling. Nya situationer som har uppstått under läsåret har utgjort en grund till olika åtgärder med målet att förbättra vardagen för alla som vistas och arbetar på skolan. En ny likabehandlingsplan upprättas varje år. På den schemalagda skoltiden arbetar personal specifikt med värdegrundsfrågor genom filmvisning, värderingsövningar och diskussioner för att konkretisera värdegrundsfrågor. Rönnenskolan arbetar efter normer, regler och värden som vårt demokratiska samhälle strävar efter. Införande av och samarbete med särskolan har ökat förståelsen för mångfalden bland eleverna på skolan. I undervisningen i särskolan är värdegrundsfrågor ett prioriterat område. Undervisningen sker främst utifrån verkliga händelser i den egna gruppen eller på skolan, samtidigt som diskussionerna ständigt omfattar händelser i omvärlden. I särskolan har vi under läsåret haft ett samarbete med KFUM och KIOSK som står för idrott och socialkompetens. Tanken med KIOSK är att med tydlighet i arbetet med gruppsammanhållning och med hjälp av idrott arbeta fram en vi-känsla i klassen. Med hjälp av rörelser är målet att stärka både individen och gruppen. Temat för undervisningen är bland annat faktorer som påverkar välmående så som bemötande, kost och sömn. Bedömning och betyg På Rönnenskolan arbetar vi aktivt med diskussioner kring bedömning och betygssättning. Med utgångspunkt från kursplanerna och betygskriterierna har vi under föregående år processat fram skriftliga omdömen. Dessa omdömen utvärderas och revideras varje år. För att säkra likvärdigheten i stadsdelen ingår pedagogerna i stadsdelsövergripande ämnesgrupper som diskuterar bedömning och betygssättning. Vid bedömning av nationella prov i årskurs nio arbetar lärarna i grupp och bedömer varandras elever för att få en så rättvis bedömning som möjligt. Olika avstämningar under året har bidragit till bättre planering kring individen och högre måluppfyllelse. Strukturen i arbetet kring elevens måluppfyllelse har förbättrats och dessutom har föräldrarna fått större insyn och har lättare för att bidra med sin del. I särskolan har pedagogerna processat fram omdömen för att motsvara gällande kunskapskrav i särskolan. Elevfrånvaro Elevens närvaro i skolan är en viktig förutsättning för att eleven ska nå målen. Trots skola 24- programmet som är tänkt att ge föräldrarna insikt i sina barns närvaro i skolan har inte närvaron förbättrats för vissa individer. Systemet är uppskattat av alla föräldrar som redan har och vill ha insyn i sina barns skolgång. Det ger också pedagogerna ett bra underlag för diskussioner kring elevernas närvaro. Det nya skolkprogrammet som gäller för stadsdel 7

8 Centrum har en tydlig arbetsgång. Skolvärden har som en av uppgifterna att ringa hem till föräldrar om eleven har uteblivit från skolan utan att föräldrarna har anmält frånvaron. När det gäller eleverna i särskolan har pedagogerna haft ett oerhört stort arbete med att få eleverna att förstå att närvaron är viktig i skolan för att lyckas med måluppfyllelsen. Ett annat stort arbete har varit att få en del av föräldrarna att förstå det samma. Arbete och måluppfyllelse! F. Arbetet med målområden Vi ville göra innehållet i den nya skolkplanen känd för både elever och föräldrar och se till så att alla följer den. Vad gjorde vi? Vi synliggjorde skolkplanen för elever och föräldrar. Vi har varit aktiva på olika sätt med att stävja elevfrånvaron. Bland annat har vi regelbundet identifierat elever som har hög frånvaro. Vi har arbetat med att följa skolkplanens åtgärder. Vi har även med hjälp av vår skolvärd dagligen informerat hemmen/vårdnadshavarna i de fall eleverna varit ogiltigt frånvarande. Även eleverna i särskolan fick en genomgång av skolkplanen. Hur blev det? Vi har lyckats öka närvaron för en del av eleverna. Problemet kvarstår fortfarande för ett antal elever och vårdnadshavare. Vi upplever fortfarande att det är stort problem när vårdnadshavarna inte anser att det är deras skyldighet att se till att eleverna/deras barn kommer till skolan. För Rönnenskolans del handlar det om någon enstaka elev. Det är fortfarande ett problem att en del elever i särskolan inte har full närvaro. Varför blev det så? I en del fall har vårdnadshavarna inte lyckats förmå sina barn att öka närvaron i skolan. Vi ville identifiera elever som riskerar att inte nå upp till målen och följa PFM (planering för måluppfyllelse). 8

9 Vad gjorde vi? Vi identifierade alla elever som riskerade att inte nå upp till målen. Vi analyserade alla redan gjorda insatser och gjorde upp en plan på hur vi skulle kunna bli ännu bättre på att lyckas med eleverna. Vi rapporterade/gjorde avstämningar var sjätte vecka, analyserade och planerade för nya insatser. Föräldrarna involverades tidigt i planeringen kring måluppfyllelsen. Vi erbjöd schemalagd läxhjälp varje vecka samt lovskola på sport-, påsk- och sommarlovet. Specialpedagogen intensivarbetade med elever i behov av särskilt stöd. Hur blev det? Vi lyckades göra varandra medvetna av vikten att ha struktur i planeringen av måluppfyllelsen och insatserna. Vi lyckades få eleverna och föräldrarna delaktiga i åtgärderna. Vi lyckades höja måluppfyllelsen för våra år 9-elever jämfört med det resultat samma elevgrupp hade efter år 8. Varför blev det så? Vi är nöjda med insatser kring våra PFM-dokument och arbetet kring uppföljningarna av elevernas måluppfyllelse. Vi ville ha fortsatt höga förväntningar på eleverna och ställa höga krav på dem i alla ämnen. Vad gjorde vi? Vi producerade elevhäften med tydliga uppnåendemål i flera ämnen. Mentorerna har följt varje mentorselev och haft regelbundna samtal med målet att följa upp och motivera varje individ mot högre måluppfyllelse. En del elever i år nio har erbjudits gymnasiematematik för att utveckla kunskaper utöver grundskolans mål. Under TEA-lektionerna har eleverna haft möjlighet till fördjupningar i olika ämnen. Hur blev det? Vi lyckades motivera en del elever till ett större engagemang och till förbättrad måluppfyllelse. En del elever orkade inte öka engagemanget. 9

10 Varför blev det så? Eleverna, skolan och föräldrarna tenderar oftast till att se de behörighetsgivande ämnena som de viktigaste för eleven så att fokus och engagemang handlar mest om dessa ämnen. Vi ville fortsätta med kvalitativa diskussioner både inom arbetslaget och ämnesgrupperna. Vad gjorde vi? Vi effektiviserade konferenserna med att ha tydligare ramar på arbetslagsdiskussionerna. Ämneskonferenserna fokuserade mycket på att förbättra likvärdigheten i bedömningen av elevernas kunskaper. Vi processade och utvärderade våra omdömeskonferenser till att bli mer effektiva och att prioritera rätt diskussionsområden. Hur blev det? Diskussionerna på arbetslagsträffarna fick mer elevinriktat fokus i något arbetslag. Något arbetslag upplevde att de hade svårt att diskutera eleverna i arbetslaget då de inte undervisades av alla i arbetslaget. Vi lyckades inte få rätt struktur på omdömeskonferenserna. Varför blev det så? Arbetslagssammansättningen av lärarna var inte optimalt på grund av alla nivågrupperingar som blandade elever från alla arbetslag. Omdömeskonferenserna har processats och kommer att ha ett effektivt innehåll läsåret /2011. Vi ville fortsätta med vårt påbörjade arbete med värdegrundsfrågor. Hur blev det? Utbildningen i värdegrundsfrågor har gjutit spår i våra diskussioner och tankesätt i vardagen. Varför blev det så? Arbetslagen känner samhörighet utifrån värdegrundsdiskussionerna i utbildningen. Vi ville förbättra samarbetet med föräldrarna. 10

11 Hur blev det? Föräldrasamverkansgruppen kom igång med sina träffar och diskussioner under hösten. Det resulterade i många bra diskussioner och insikter i vad förväntningarna på varandra är. Diskussionerna dokumenterades och lades ut på hemsidan så att alla lärare, elever och föräldrar kan ta del av dessa. Det organiserades en temakväll utifrån önskemål i föräldragruppen. Kvällen var ett samarbete av SSP (skola, socialtjänst och polis). Varför blev det så? Ett bra samarbete tack vare att det var intresserade föräldrar som anmälde sig till våra möten. Vi ville öka elevinflytandet i planeringen och genomförandet av undervisningen. Vad gjorde vi? Vi har under året fortsatt arbetet med elevernas delaktighet i sitt lärande. Årskurs sju elever har vi arbetat särskilt med för att få dem att lära sig ett ansvarstagande. Genom TEAlektionerna har eleverna fått möjlighet att påverka sin planering och val av ämne och ämnesområde att fördjupa sig i. Under mentorstiden har eleverna fått möjlighet att planera sin vecka och dokumentera i sin loggbok. Genom klassråden får eleverna möjlighet att ha inflytande över vissa frågor som rör verksamheten. Klassrepresentanterna bildar ett elevråd som träffas flera gånger i månaden. Protokollen skickas till rektor som återkopplar till elevrådet. Hur blev det? Arbetet med elevinflytande tenderar ofta att hamna på förväntningar att det är klassråd och elevråd som enbart ska stå för arbetet och diskussionerna för att få ett elevinflytande. Elevinflytande handlar först och främst om att eleverna ska ges möjlighet att ha inflytande över sitt lärande, dvs planering av lektioner och bedömning. Årets elevråd var inte så drivande som tidigare år och en del elevrådsmöten ställdes in på grund av att de valda eleverna inte tog sitt ansvar för att närvara. När det gäller inflytande över sitt lärande är det varje lärare som tillsammans med eleverna planerar den delen. Varför blev det så? Elevrådsmötena ansvarade olika lärare för och det blev en del brister i kommunikation. En del elevrådsrepresentanter tog inte sitt ansvar för att vara aktiva i elevrådet och missade därmed emellanåt att föra informationen mellan klassen och elevrådet. En del lärare tycker fortfarande att det är svårt att få eleverna delaktiga i inflytandet över planeringen av lektioner. 11

12 Hur går vi vidare? - Enhetens samlade analys G. Analys av samlad måluppfyllelse Trygghet, säkerhet och hälsa Rönneskolans personal känner stort ansvar och visar stort engagemang för verksamheten. Förutsättningarna för en lyckad verksamhet är goda med tanke på den samlade kompetensen på skolan. Verksamheten är inte så stor om man ser till antalet elever och detta skapar ett bra underlag för att eleverna ska lära känna varandra och känna sig trygga på skolan. Våra utvärderingar visar att våra elever känner sig trygga på skolan. Trygghet är en förutsättning för trivsel i skolan och naturligtvis en faktor som påverkar måluppfyllelsen. Vi kommer att fortsätta behålla känslan av trygghet och trivsel för våra elever. Alla elever på skolan får utbildning i livskunskap. Målet med de här lektionerna är att utveckla och stärka elevernas självkänsla och självförtroende. Antimobbninggruppen arbetar förebyggande och åtgärdande för att ingen ska känna sig kränkt eller utsatt. Skolan har en jämställdhetsplan som följs. Behovet av medvetet systematiskt jämställdhetsarbete kvarstår. Vi har lyckats få våra elever i särskolan att känna att de är jämlika de övriga eleverna på skolan. Det är dock en bit kvar att arbeta med att försöka integrera dessa elever i undervisningen i något ämne i någon annan klass på skolan. Elever i behov av särskilt stöd För att tillgodose elever i behov av särskilt stöd har vi utarbetat en modell med förebyggandeoch åtgärdande insatser. Elevhälsoteamet arbetar med sin modell för att identifiera dessa elevers olika behov. Vi har även ett pågående samarbete med BUP, HAB, särskolans resursteam, hörselpedagog och modersmålsenheten. Specialpedagogen följer upp och planerar olika insatser som kan krävas för vissa elever. Vid behov får övriga pedagoger på skolan handledning av specialpedagog eller resursteamets psykolog i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Vi har också införskaffat en del hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Särskolan håller vi på att rusta upp med pedagogiskt material och andra hjälpmedel. Elever med annat modersmål Av Rönnenskolans 221 elever har drygt 60 % annat modersmål än svenska. Det är ett fåtal som har valt att delta i modersmålsundervisning och enbart någon enstaka elev erhåller studiehandledning på modersmålet. Behovet av studiehandledning på modersmålet planeras och föregås av ett åtgärdsprogram. Det är få elever på Rönnenskolan som har behov av studiehandledning på modersmålet för att nå högre måluppfyllelse. 12

13 Bedömning och betyg Rönneskolans år nio elever har god måluppfyllelse. Läsåret / hade 88,41% av eleverna på Rönnenskolan uppnått behörighet till gymnasiet vilket innebär en liten försämring från föregående år. Meritvärdet är 200. Behörigheten i samtliga ämnen är 66,67%. Slutbetygen har viss avvikelse från resultaten från nationella prov, särskilt i ämnet matematik. Våra insatser på vissa individer mot slutet av terminen har gett goda resultat i matematik. Vi tenderar att fokusera på de behörighetsgivande ämnena när det gäller att sätta in insatser för högre måluppfyllelse. Detta gör att vissa elever ibland inte prioriterar andra ämnen som de skulle kunna få högre betyg i. Elevfrånvaro Våra insatser med mål att förbättra elevnärvaron har fallit väl ut. Skolkprogrammet med beskrivna insatser och åtgärder kräver att skolan tar ett stort ansvar för att motivera eleverna till högre närvaro. Ibland tenderar våra goda insatser till att ta över föräldrarnas ansvar som innebär att se till att barnen kommer till skolan. Framåtsyftande åtgärder! H. Åtgärder för förbättring De utvecklingsinsatser som har gjorts under innevarande år och analysen av dessa kommer att ligga till grund för de åtgärder som ska genomföras nästa läsår. Åtgärderna kommer att vara både kort- och långsiktiga. Vi ska organisera om arbetslagen så att eleverna ska få färre antal lärare och att den pedagogiska uppföljningen kring varje elev ska förbättras. Vi ska förbättra elevernas delaktighet och inflytande i sitt lärande. Vi ska bli bättre på att leda elevrådet och få eleverna mer delaktiga i verksamhetsplaneringen. Vi ska ha fortsatt höga förväntningar på eleverna och ställa höga krav på dem i alla ämnen. Vi ska bli bättre på att använda Pednet och dess fördelar i kommunikationen med elever. Vi ska ha fortsatt samarbete med föräldrasamverkansgruppen för en förbättrad verksamhet. Vi ska förbättra våra dokument för planering av måluppfyllelsen. 13

14 I. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Tanja Vivlund Rektor Rönnenskolan

15 Förskoleklass, grundskola och särskola, bilaga med viktiga förutsättningar: Tabell 1 Antal elever Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Skolår 0 Skolår 1 Skolår 2 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Skolår 6 HT HT HT Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT HT Skolår Skolår Skolår Skolår S:a antal Definition/källa: - fördelning per ålder (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - fördelning pojkar/ flickor (källa ELIT elevräkning höst-/vårtermin) - med annat modersmål än svenska (källa verksamhetskännedom) Tabell 2 Personal Personalkategori Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen 21 17,00 79,63% Varav lärare med specialpedagogisk kompetens 1 1,00 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet Övriga yrkeskategorier i verksamheten 6 4,35 20,37% Lärartäthet, antal lärare per 100 elever 8,37 Definition/källa: - antal lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen (källa verksamhetskännedom) - antal lärare med specialpedagogisk kompetens (källa verksamhetskännedom) - antal övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet (källa verksamhetskännedom) - antal övriga yrkeskategorier t.ex. IT personal, sjuksköterska, vaktmästare (källa verksamhetskännedom) - lärartäthet (antal lärare per 100 elever, avser samtliga lärare i SCB statistik okt 2008) 15

16 Tabell 3 Ekonomi Område Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev kr kr S:a kostnader kr kr Definition/källa: - bruttokostnad per barn (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra, källa årsredovisning, verksamhetsmått) - lokalhyra (källa årsredovisning) Tabell 4 Lokaler Område Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Definition/källa: Bra * Varken bra eller dålig Dålig - lokalyta (anges som yta disponibel för skolverksamhet) - yta per elev anges som disponibel yta dividerad med antalet elever - bedöm lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet och kommentera särskilt eventuella konsekvenser av att lokaler sambrukas med fritidshemsverksamheten. Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna efter terminsstart/ elevräkning Förändring Antal elever under läsåret Antal flickor Antal pojkar HT HT HT Nyinskrivna Utskrivna S:a förändring Definition/källa: - antal nyinskrivna/ utskrivna elever under läsåret efter elevräkning 09/10 - Förändring avser alla inskrivna och utskrivna elever efter terminsstart/ elevräkning Tabell 6 Inflytande Elever Föräldrar Definition/källa: Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Klassråd, elevråd och utvecklingssamtal. Föräldramedverkan och föräldramöten. - ange former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan (redovisa råd och liknande formella funktioner samt förekomst av attitydundersökningar och liknande instrument för inflytande) 16

17 Tabell 7 Antal elever med upprättade åtgärdsprogram Skolår Antal elever Antal elever med åtgärdsprogram Skolår 0 Skolår 1 Skolår 2 Skolår 3 Skolår 4 Skolår 5 Skolår 6 Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Antal flickor med åtgärdsprogram Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Antal pojkar med åtgärdsprogram Läsåret 08/09 Skolår Skolår Skolår Skolår 10 S:a antal Läsåret 09/10 Definition/källa: - ange antal elever som har haft behov av särskilt stöd och för vilka ett eller flera åtgärdsprogram har upprättats under läsåret (källa verksamhetskännedom) 17

18 Bilaga utbildningsresultat: Tabell 5 Nationella prov skolår 9 (Obligatoriskt) Nationella prov Resultat Ämne Svenska/ SVA Antal elever Ej uppnått målen % Godkänd % Väl godkänd % Mycket väl godkänd % ,77% 6,45% 58,49% 41,16% 35,85% 38,71% 1,89% 9,68% Matematik ,25% 26,56% 61,02% 45,31& 16,95% 21,88% 6,72% 6,25% Engelska ,69% 3,28% 43,75% 36,07% 34,38% 44,26% 17,19% 16,39% Definition/källa: - Resultatredovisning i ELIT Tabell 6 Betyg skolår 9 (Obligatoriskt) Slutbetyg (före särskild prövning) Resultat Ämne Antal elever Ej uppnått målen % Godkänd % Väl godkänd % Mycket väl godkänd % Svenska/ SVA ,54% 5,8% 43,08% 42,03% 47,69% 36,23% 7,69% 15,94% Matematik ,69% 10,14% 64,62% 57,97% 21,54% 26,64% 9,23% 7,25% Engelska ,08% 8,70% 53,85% 42,03% 32,31% 36,23% 10,77% 13,04 Slutbetyg (före särskild prövning)forts. Meritvärde Genomsnitt Meritvärde Genomsnitt Antal behöriga till nationellt program Antal behöriga till nationellt program Andel behöriga till nationellt program Andel behöriga till nationellt program Resultat ,85% 88,41% Definition/källa: - Betygssammanställning ELIT (ange meritvärde samt uppgift om antal/andel behöriga till nationellt program vid vårterminens utgång) 18