KVALITETSREDOVISNING FÖR FÖRSKOLEKLASS OCH OBLIGATORISKA SKOLVÄSENDET I MALMÖ STAD. SKOLOMRÅDE/ENHET: Rönnenskolan STADSDEL: Centrum

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖR FÖRSKOLEKLASS OCH OBLIGATORISKA SKOLVÄSENDET I MALMÖ STAD SKOLOMRÅDE/ENHET: Rönnenskolan STADSDEL: Centrum MALMÖ DEN UPPGIFTSLÄMNARE: rektor Eva-Marie Schultz ( 28)

2 A OMRÅDES- BESKRIVNING Rönneskolan är en grundskola som bedriver undervisning för elever skolår 7-9. Rönnen är ett område som ständigt utvecklas med nya verksamheter. Här finns ett studentboende med 300 rum, barn- och äldreomsorg samt vuxenutbildning. MKB har byggt 75 nya lägenheter på området. Under 2006 kommer Vård och Hälsogymnasiet att förläggas på området och Pedagogiska Centralen ska flytta hit. Upptagningsområde De flesta eleverna som börjar på Rönnenskolan kommer från Österportskolan. Övriga som söker till skolan kommer in i mån av plats. Invånarna i Centrum har en lägre genomsnittsinkomst jämfört med övriga invånare i Malmö. Medelinkomsten för 2002 var i Centrum kr och för invånarna i hela Malmö kr. De flesta bostäder är flerfamiljshus. Drygt 37 procent av befolkningen i Centrum har en eftergymnasial utbildning, vilket är tio procent mer än Malmö som helhet. Ca 50 % av eleverna som går på Rönnenskolan har invandrarbakgrund. Lokaler Rönnenskolans K-märkta hus byggdes 1899 och har använts som sjukhus under 1900-talet. I dag utbildar vi elever i verksamhetsanpassade moderna lokaler med bland annat mediatek, datorsal och elevcafé. Vi saknar egen idrottssal och skolans elever går till Rörsjöskolan för att idrotta. Även hemkunskapssal saknas och undervisningen sker på Österportskolan. Lokalerna är bra, men avsaknad av hemkunskapssal och idrottssal är mindre tillfredsställande. Den yttre miljön Skolan har en fotbollsplan, en liten basketplan och grönområde. Den yttre miljön är bra. Organisation Rönneskolan bedriver undervisning för elever skolår 7-9. Antalet elever under höstterminen 2005 var 240. Rektor har totalansvar för verksamheten. Stadsdelschef SDF Centrum Barn och Ungdomschef Pauli Barn och ungdomsområde Rektor Rönnenskolan 2 ( 28)

3 Stadsdel Centrum är indelat i två barn- och ungdomsområden: Triangeln och Pauli. Varje område leds av en barn- och ungdomschef, som tillsammans med rektorerna för skolorna och förskolorna i området, bildar en ledningsgrupp. Rönnenskolans organisation Rektor Eva-Marie Schultz Administrativ enhet Assistent (75%) Vaktmästare Elevvårdsteam Arbetslag D Skolsköterska (50 %) Skolpsykolog (extern tjänst) SYV (50 %) Kurator (50%) Arbetslag A 4 klasser 8 pedagoger Arbetslag B 3 klasser 6 pedagoger + 1 projektanställning IT Arbetslag C 3 klasser 6 pedagoger Ledning Rutiner kopplade till lednings- och kvalitetssystem finns. (Se bilaga 1) Dokumentsamling finns upprättad innehållande styrdokument, mål och rutiner och dessa är väl kända för personal. Denna information finns även publicerad på PedNet, tillgänglig för elev och personal. Uppnåendemål och betygskriterier finns publicerade för föräldrar och elever. Vid varje läsårs start delges föräldrar och elever ett häfte med ledningsdeklaration och information om skolans verksamhet. 3 ( 28)

4 Pedagogisk inriktning Rönnenskolan arbetar hälsofrämjande. Personal Lärartäthet 2004 Lärartäthet 2005 Lärarbehörighet Lärare med specialpedagogisk kompetens Åldersstruktur Övrig pedagogisk personal Andra yrkeskategorier på 100 elever 7,46 lärare. på 100 elever 7,38 lärare. alla är behöriga lärare två personal med kompetens i dyslexi. Från 26 år till 63 år, blandad ålderstruktur. It-assistent Skolsköterska Kurator Syv Psykolog Vaktmästare Kanslist Elever Elevunderlaget från Österportskolan minskar under de närmsta åren. Rönnenskolan har kö från andra skolar. Elevantalet från upptagningsområdet minskar, men skolan har kö från andra områden. De flesta eleverna kommer från upptagningsområdet. Övriga elever tas emot i mån av plats. Antal elever per; skolår 7: 82 skolår 8: 78 skolår 9: 80 Antal flickor: 123 pojkar: 117 Antal elever med utländsk bakgrund: 111. Antal med kort vistelse i Sverige: 0 Ekonomi Bruttokostnad per elev 2005 Lokalkostnad per elev kronor kronor Elevinflytande Elevinflytandet skall vara en självklarhet i skolan. I skollagen 4:2 står det att läsa Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter ålder och mognad. Ett elevaktivt inflytande skall genomsyra det vardagliga skolarbetet. Det är vår uppgift att ge eleverna möjlighet att efter förmåga ta ansvar för sitt lärande och att ha möjlighet till påverkan. För att nå målet elevdemokrati är vi med i försöksverksamheten utan timplan. 4 ( 28)

5 Under hösten har vi arbetat med att få eleverna mer delaktiga i sin egen kunskapsutveckling genom att införa TEA-tid tid; för eget arbete. På schemat finns också mentorstid och klassråd. För att utöka elevernas medbestämmande har vi följande råd: -Klassråd- - Elevråd - Matråd - Elevskyddsombud - Trivselråd - Miljöråd - Idrottsråd (vilande) Årligen genomförs attitydundersökning angående demokrati, medbestämmande, trivsel, trygghet, studier, rådens arbete och mål. Som utvärderingsmetod används även utvecklingssamtal, klassråd och mentorssamtal. Utvärderingar genomförs även vid avslutat arbete av ett ämnesområde eller en aktivitet. Elevråd Rönnenskolans elevråd består av två representanter från varje klass. De träffas varannan vecka. Elevrådet har valt en ordförande som leder mötena. På mötena deltar också en lärarrepresentant. Elevrådet har egen anslagstavla på skolan där de informerar. Elevrådsprotokollen läggs ut på PedNet och diskuteras på klassråd. Utvalda representanter från elevrådet träffar rektor regelbundet. Miljöråd Under 2003 tog miljörådet fram steg 1 i arbetet (utflykt med uppgifter knutna till "Att uppleva naturen"). Detta genomfördes under vårterminen 2004 i skolår 7. Möten hölls också och arbetet utvärderades tillsammans med miljörådet. I början av ht 2004 arbetade rådet med steg 2 (Naturens Mångfald) som genomfördes under vårterminen Eleverna beslöt att möte skulle ske 1 gång varannan månad och kom med flera egna förslag på vad man skulle kunna arbeta med. Trivselråd Trivselråd har skapats på Rönnenskolan för att skapa en tryggare och trivsammare miljö för såväl våra elever som personal. Målet är att utveckla en social ansvarskänsla samt att stärka sammanhållningen i skolan. Alla ska kunna uppleva skoldagen som trygg och värdefull. Mobbing ska motarbetas preventivt. Trivselrådet har träffar 4 gånger per termin. Matrådet Rönnenskolans matråd består av 9 elevrepresentanter (en från varje klass) och tre personalrepresentanter. Totalt har matrådet tre möten per termin och minst vid ett av dessa skall representanter för Malmö skolrestauranger vara med. Matrådet har varit på studiebesök på Borga storkök, vilka levererar maten till Rönnenskolan, så att eleverna kan få sig en bild hur det fungerar när maten tillagas, och öka förståelsen för dem som lagar maten. Inför varje matråd har varje representant som uppgift att på ett klassråd kolla av med klassen om hur de tycker att det fungerar i matsalen och samla in idéer och synpunkter. 5 ( 28)

6 Dessa vidarebefordras sedan till matrådet där de behandlas. Efter varje matråd har de sedan som uppgift att informera sin klass om vad som diskuterades och beslutades, även detta sker på klassrådet. Matrådet jobbar inte enbart mot matsalen och Malmö skolrestauranger utan försöker t ex även förmedla vikten av att äta frukost hemma varje morgon, att äta en varierad kost mm. Detta knyts samman med hem och konsumentkunskapen som eleverna har under skolår åtta och nio. Föräldrainflytande På Rönnenskolan finns ett fungerande samarbete med föräldrarna genom föräldraföreningen. Fyra gånger per termin har föräldraföreningen möten med pedagoger, elevrådsrepresentanter och rektor. Varje läsår genomförs i varje klass två föräldramöten. Utvecklingssamtal sker en gång per termin. Informationsmöte till skolår 6 inför skolår 7 hålls i slutet av höstterminen. Föräldrarna svarar varje år på en enkät om hur de upplever utvecklingssamtalen. Löpande information till föräldrarna publiceras på skolan pedagogiska hemsidor. Öppet hus anordnas en gång per läsår. Arbetsplatsen Elever Varje år görs en enkät via nätet skapad i Query Report där elever får svar på bl.a. trivsel på skolan. Läsåret svarade 91,1 % att de trivs. 91,7 % trivs med skolans lokaler. 83,2 % % av eleverna känner sig respekterade av lärarna. Personal Varje år görs en enkät där personal får svara på frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön. Skalan är från 1-5. På frågan om man anser att man har ett stimulerande arbete blev svarsmedelsvärdet 4,1 om man kan påverka utförandet av arbetet 4,3 stöd av chefen 4,2 information att utföra arbetet 4,3 Föräldrar Föräldrar har genom samtal med personal eller rektor möjlighet att framföra sina synpunkter. Foldern Hjälp oss att bli bättre finns och i den har föräldrarna möjlighet att uttrycka sina synpunkter om verksamheten. Respons på synpunkter ska komma inom 8 dagar. Under 2005 har en folder lämnats in och besvarats. Under utvecklingssamtalet har föräldrar också möjlighet att komma med synpunkter. 6 ( 28)

7 B UTBILDNINGSRESULTAT FÖR KUNSKAPSMÅLEN Betyg skolår 9 Alla ämnen Svenska / svenska A Svenska / svenska A Svenska / svenska A Matematik Matematik Matematik per per per per Meritvärde per betyg G per betyg VG betyg MVG betyg G betyg VG betyg MVG 2004 (59) 185,76 54,24% 13,56% 11,86% 32,20% 32,20% 10,17% 2005 (71) 217,25 39,44% 35,21% 16,90% 45,07% 25,35% 19,72% Engelska Engelska Engelska Behörighet till nationellt program per betyg G per betyg VG per betyg MVG 47,46% 25,42% 8,47% 72,88% 40,85% 33,80% 16,90% 88,73% Instrument för bedömningen: Elit Sommarskola Totalt Föregående år Innevarande år Svenska/Svenska A Antal deltagare: 8 Antal deltagare: 7 Matematik Antal deltagare: 6 Antal deltagare: 5 Engelska Antal deltagare: 9 Antal deltagare: 6 Instrument för bedömningen: Enkät efter genomförd sommarskola 7 ( 28)

8 Prövning Föregående år 2004 Innevarande år 2005 Svenska/Svenska A Matematik Engelska Antal Antal Antal Antal Antal deltagare: godkända deltagare: godkända: deltagare: Antal deltagare: 0 Antal godkända0 Antal deltagare: 0 Antal godkända: 0 Antal deltagare: 0 Antal godkända: 0 Antal godkända 0 Instrument för bedömningen: Elit Testresultat skolår 7 Svenska/svenskaA Matematik Otillräckligt Är på god väg Helt Ej bedömt Otillräckligt Är på god väg Helt Ej bedömt Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal 2004 (80) (79) (80) 2005 (79) engelska Otillräckligt Är på god Helt Ej bedömt väg Antal Antal Antal Antal Instrument för bedömningen: Skolverkets diagnostiska material för år 6-9 Sammanställningsblankett för Malmö Stad 8 ( 28)

9 Antal elever 25 Läsutveckling Rönnenskolan skolår 7 24 Totalt antal elever 79 Okt a 18b 18c 19 L Punkter i LUS Instrument för bedömningen: Sammanställningsblankett LUS Nationella prov skolår 9 Delprov A Svenska / svenska A Delprov A Svenska / svenska A Delprov A Svenska / svenska A Delprov B Svenska / svenska A Delprov B Svenska / svenska A Delprov B Svenska / svenska A Delprov C Svenska / svenska A Delprov C Svenska / svenska A Delprov C Svenska / svenska A G VG MVG G VG MVG G VG MVG 2004 (59) 32,20% 3,39% 8,47% 32,20% 18,64% 6,78% 71,19% 10,17% 6,78% 2005 (71) 23,94% 35,21% 22,54% 38,03% 30,99% 18,31% 38,03% 25,35% 14,08% Prov Matematik G Prov Matematik VG Prov Matematik MVG 2004 (59) 27,12% 16,95% 5,08% 2005 (71) 45,07% 16,90% 8,45% 9 ( 28)

10 Delprov A Engelska Delprov A Engelska Delprov A engelska Delprov B Engelska Delprov B Engelska Delprov B Engelska Delprov C Engelska Delprov C Engelska Delprov C Engelska G VG MVG G VG MVG G VG MVG 2004 (59) 54,24% 23,73% 8,47% 40,68% 32,20% 10,17% 52,54% 25,42% 8,47% 2005 (71) 47,89% 25,35% 14,08% 26,76% 46,48% 15,49% 46,48% 30,99% 11,27% Instrument för bedömningen: Elit Bedömning LUS oktober 2005 LUS 7a 7b 7c 7d Alla 7 8a 8b 8c Alla 8 9a 9b 9c Alla 9 Totalt a b c L Antal Instrument för bedömningen: Sammanställningsblankett LUS 10 ( 28)

11 C DE PRIORITERADE OMRÅDENA I MALMÖ SKOLPLAN C1. 1 Språkutveckling allmänt Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande Lpo 94 Avsnitt (2.2) Kunskaper Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Effektmål: Alla lärare skall arbeta med elevernas/barnens språkutveckling. Stadsdelens mål förskola/skola Varje barn/elev skall ha en IUP (Individuell UtvecklingsPlan) som innehåller mål och metoder baserad på den aktuella skolformens läroplan. I planen skall man särskilt ta upp barnets/elevens språkutveckling. Måluppfyllelse Arbetar alla lärare planerat med elevernas språkutveckling? Analys med åtgärder Insatser: Kompetensutveckling med föreläsare gällande läsutvecklingsschema (LUS). Kompetensutveckling gällande dyslexi har genomförts. Inköp av litteratur för kompetensutveckling. Tid har avsatts på schemat för läsning av skönlitteratur. Uppföljning sker med läsjournal alternativt bokanalys. Läskurs/LUS-vecka har genomförts för 19 elever i skolår 8 och 9 under höstterminen Läskursen innebär att eleverna under en vecka läser skönlitteratur, studiehandledning och får möjlighet att öva upp sin läshastighet. Mimio (verktyg för att få whiteboard digitala), talband, bandspelare och multimedieprogram har införskaffats. LUS-schema upprättas för varje elev. Lärarna arbetar ständigt med att utöka elevernas ordförråd och göra dem medvetna om sitt språkbruk i alla ämnen. Lärarna arbetar kontinuerligt med att införa facktermer som gör det möjligt för eleverna att uttrycka sig inom de olika ämnesområdena på ett adekvat sätt. Utvecklingen av IUP har påbörjats under våren. Skolutvecklingsgruppen har arbetat fram ett nytt material för utvecklingssamtalen där elev och förälder görs delaktiga. 11 ( 28)

12 Måluppfyllelse Alla lärare arbetar med elevernas språkutveckling. Varje elev har en portfolio där utvecklingen dokumenteras och följs upp vid utvecklingssamtal. I elevens portfolio sätts LUS-schemat in. Materialet till utvecklingssamtalen har använts av alla lärare. Lärare, elever och föräldrar är nöjda. Fullständig eller bristande måluppfyllelse Genom hög kompetensutvecklingsinsats har all personal kunnat arbeta med språkutveckling. Arbetet med IUP är fortfarande i utvecklingsstadiet på grund av att skolan väntat på ett ITbaserat material. Planerade åtgärder och insatser Materialet för utvecklingssamtalen behöver vidareutvecklas och göras tillgängligt via ITsystem. Skolledning med representant från personal kommer att gå kurs under våren där en digital IUP ska presenteras. C1. 2 Språkutveckling läsning Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande Lpo 94 Avsnitt (2.2) Kunskaper Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Effektmål: Alla elever/barn skall ha tillgång till ett skolbibliotek och kunna besöka ett folkbibliotek. Måluppfyllelse Har alla elever tillgång till skolbibliotek? Har alla elever möjlighet att besöka ett folkbibliotek? Analys med åtgärder 12 ( 28)

13 Insatser och måluppfyllelse Vi ser läsningen som grund till förståelse i alla ämnen. Skönlitteratur och faktalitteratur är inköpt till skolbiblioteket. Den är åldersadekvat och elevmedverkan har skett vid inköp. Dagstidningar och tidskrifter är inköpta. Alla elever har fått eget lånekort och Selma (Malmö skolors lånesystem) används på skolan. Besök på Stadsbiblioteket har skett med klasserna På Stadsbiblioteket har eleverna fått information och guidning av professionella bibliotekarier. 40 minuter lästid är infört på schemat. Vi rekommenderar våra elever att läsa en halvtimme om dagen. Inköp av litteratur och tidningsprenumerationer har skett för kr. Personal är anställd på halvtid för att bemanna mediateket. Eleverna lånar böcker på skolbiblioteket och på Stadsbiblioteket. 91% av eleverna i skolår 8 anser att det finns gått om skönlitterära böcker i skolbiblioteket. 93 % anser att de får bra hjälp med språket under skoldagen. 98 % anser att de har goda möjligheter att bli bättre i sitt språk under skoldagen. Instrument för bedömningen: Attitydundersökning språk 2005 Fullständig eller bristande måluppfyllelse Fullständig måluppfyllelse Planerade åtgärder och insatser Inköp av skönlitteratur och facklitteratur. Fortsatt bemanning av mediateket ska prioriteras. Samarbetet med Pedagogiska Centralen ska utvecklas. Fortsatt lästid på schemat kommer att finnas. C1. 3 Språkutveckling modersmål & svenska som andraspråk Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande Lpo 94 Avsnitt (2.2) Kunskaper Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Effektmål: Elever/barn ska erbjudas undervisning/träning i sitt modersmål (handledning och språkval) och svenska som andraspråk. Stadsdelens mål förskola/skola Vid personalrekrytering skall förskolor/skolor anställa personer som utöver sin grundkompetens har kunskaper i e språk som är aktuella bland barn/elever. Stadsdelens mål förskola/skola 13 ( 28)

14 De elever som har rätt till studiehandledning på modersmålet skall få detta utifrån den enskilde elevens behov. Måluppfyllelse: Erbjuds elever undervisning i sitt modersmål? Erbjuds elever studiestöd i sitt modersmål? Erbjuds elever svenska som andraspråk? 10 % av eleverna läser svenska som andraspråk. Följande annat modersmål än svenska är representerat på skolan Modersmål Antal Albanska 1 Arabiska 23 Bosniska 3 Bosniska / Kroatiska / Serbisk 9 Danska 4 Engelska 3 Finska 2 Grekiska 4 Hindi 2 Italienska 3 Kantonesiska / Kinesiska 2 Kinesiska 1 Kroatiska 1 Lovari / Kalderari (Romani) 1 Makedonska 2 Mandarin / Kinesiska 1 Mandinka / Malinka 1 Persiska 4 Polska 15 Portugisiska 1 Rumänska 2 Ryska 6 Serbiska 2 Somaliska 1 14 ( 28)

15 Spanska 6 Thailändska 1 Tjeckiska 2 Tyska 1 Ungerska 4 Urdu 1 Vietnamesiska 2 31 modersmål är representerade. 11% av eleverna deltar i modersmålsundervisning. Analys med åtgärder Insatser och måluppfyllelse På skolan har vi utbildade lärare i svenska som andraspråk. Elever som är i behov av svenska som andraspråk läser detta ämne. Det finns läromedel i flera ämnen som är anpassade för elever med svenska som andraspråk. Eleverna erbjuds undervisning i sitt modersmål. Ett fåtal elever har fått studiehandledning av vuxen med samma språkbakgrund. Vi ansöker om studiestöd på modersmål för elever som är i behov av detta, men har inte fått dessa ansökningar beviljade på grund av bristande resurser. Fullständig eller bristande måluppfyllelse Fullständig måluppfyllelse för undervisning i modersmål. Fullständig måluppfyllelse - alla elever får undervisning i svenska som andraspråk. Bristande måluppfyllelse för studiestöd för eleverna. Planerade åtgärder och insatser En lärare går på kurs för svenska som andraspråk. Skolan erbjuder studiestöd på arabiska. Fortsatt ansökan till modersmålsenheten för studiestöd på modersmål. Läxhjälp efter skoltid. C2. 1 Trygghet, säkerhet och hälsa trygg och säker miljö Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.1) Normer och värden Lpo 94 Avsnitt (2.1) Normer och värden Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Förskolans/skolans/fritidshemmets miljö ska vara trygg och säker för såväl elever/barn som personal. Effektmål: All personal och alla elever ska veta hur man verkställer upprättade handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet och för arbetet mot mobbning, hot och våld. Effektmål: All personal och alla elever/barn ska uppleva att det känns bra att gå till förskolan/skolan/fritidshemmet. 15 ( 28)

16 Vet all personal och alla elever hur man verkställer upprättade handlingsplaner? Upplever all personal och alla elever att det känns bra att gå till skolan? Analys med åtgärder Insatser Skolan arbetar med elevernas inflytande, arbetsklimat och trygghet. Skolan anordnar temadagar där trivsel, delaktighet och relationer berörs. Skolan utbildar elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud. Skolan har ett fungerande elevråd. Rastvärdar finns. Handlingsplaner finns mot våld och hot och kränkande behandling. Dessa gäller för personal och elever. Krisplan finns. Skolan har nolltolerans avseende kränkande språkbruk. Handlingsplanerna är väl kända hos både elever och personal. Årligen återkommande elevenkäter där eleverna får ge sin syn på upplevd trivsel och delaktighet genomförs. Elevenkäten har utvärderats och diskuterats med elever, föräldraföreningen och personalen. Samtal genomförs med de elever och den personal som uppger att de inte trivs. Personalen får varje år svara på en psykosocial arbetsmiljöenkät. Personalen har fått utbildning för tryggare skolmiljö. Måluppfyllelse Elever Elevenkäterna visar att trivseln är hög på skolan uppger 91% att de att de trivs och känner sig trygga med miljön, personalen och övriga elever. Instrument för bedömning: årlig elevenkät uppger 93 % av eleverna i skolår 7 att det känns bra när de går till skolan uppger 94 % av eleverna i skolår 7 att de känner sig trygga på rasterna uppger 92 % av eleverna i skolår 7 att de har förtroende med de vuxna på skolan. Instrument för bedömning: attitydundersökning om skolan 2005 Personal ,5% av personalen uppger att stämningen är bra på skolan (ny form av enkät) Påståendena betygsätts på en ett till fem skala. 16 ( 28)

17 medelvärde Positiva tankar om arbetet 4,3 Stimulerande arbete 4,1 Samarbetet med arbetskamraterna 4,3 Fullständig eller bristande måluppfyllelse All personal och alla elever vet hur man verkställer upprättade handlingsplaner. Planerade åtgärder och insatser Vi kommer att arbeta med livskunskap och hoppas att på detta sätt få fler elever och personal att känna sig trygga. Ny punkt på klassrådprotokoll är trivsel. I klasserna diskuteras och analyseras resultat från olika enkäter. Fortbildning för personal i livskunskapsfrågor. C2. 2 Trygghet, säkerhet och hälsa fysisk och psykosocial utveckling Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande Lpo 94 Avsnitt (2.2) Kunskaper Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Förskolans/skolans/fritidshemmets miljö ska främja fysisk och psykosocial utveckling för såväl elever/barn som personal. Effektmål: Samverkan med individ- och familjeomsorgen och preventionscentrum ska öka. Stadsdelens mål förskola/skola Förskolor/skolor skall utforma verksamheten så att barn/elever får minst 30 minuters planerad verksamhet med daglig rörelse utomhus. Måluppfyllelse Ökar samverkan mellan individ- och familjeomsorgen? Ökar samverkan med preventionscentrum? Får elever får minst 30 minuters planerad verksamhet med daglig rörelse utomhus? 17 ( 28)

18 Analys med åtgärder Insatser Vid elevvårdskonferenser deltar personal från Individ och familj de tillfällen då deras kompetens behövs. ANT plan är på gång att utarbetas tillsammans med Preventionscentrum och Individ och familj. Samverkan skola, socialtjänst och polis är under uppbyggnad. Fältgruppen besöker skolan regelbundet. Elever är med i ett fotoprojekt som fältgruppen håller i. Fältgruppen deltar vid temadagar där deras kompetens om ungdomar efterfrågas. Personal erbjuds fortbildning genom Preventionscentrum. Eleverna har minst 60 minuters rast per dag. Fotbollsplan och basketplan finns på skolans område. Bollar som kan lånas ut finns. Två gånger i veckan har eleverna idrott och hälsa på Rörsjöskolan och promenadtid finns inlagt på schemat. För skolår 8 och 9 är hem - och konsumentkunskapen förlagd till Österportskolan och promenadsträckan från Rönnenskolan finns inlagd i schemat. För att eleverna ska kunna få en aktiv fritid finns på skolan Megakul.nu. Föreningsledare finns på skolan vid ett flertal tillfällen för att guida ungdomarna in i föreningslivet. Utökade friluftsdagar är inlagda under läsåret. Eleverna i skolår 7 och 8 deltar i MAI-projektet där de får prova på friidrott. Fullständig eller bristande måluppfyllelse Bristande måluppfyllelse för samverkan individ och familjeomsorg. Fullständig måluppfyllelse när det gäller samverkan med Preventionscentrum. Planerade åtgärder och insatser Fortsatt utveckling av samverkan mellan polis, socialtjänst och skola. Nytt projekt SåSant startar under vårterminen 2006 under ledning av folkhälsoenheten. C3. 1 Demokrati och inflytande ansvar Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpo 94 Avsnitt (2.3)Elevernas ansvar och inflytande Avsnitt (2.4) Skola och hem Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Eleverna ska under sin skoltid kunna ta allt större ansvar för sin inlärning. Effektmål: Alla elever ska känna till kunskapsmålen. Stadsdelens mål förskola/skola Stadsdelens skolor skall under 2005 särskilt arbeta med att tydliggöra kunskapsmålen för varje elev. 18 ( 28)

19 Resultat Känner alla elever till kunskapsmålen? Vid den årliga enkäten svarade 95 % av eleverna i skolår 7 att de kände till kunskapsmålen. Instrument för bedömning: attitydundersökning om skolan 2005 Analys med åtgärder Insatser och måluppfyllelse All personal har utbildats i Per Måhls sätt att arbetar med bedömning och betygssättning. 94 % av personalen tyckte att programmet var givande och var positiva till dagen. Varje arbetsområdes mål delges eleverna. I elevens portfoliopärm ska målen finnas. I en del ämnen finns tydliga mål för arbetsområdet uppsatt i klassrummet. Betygskriterier och ämnenas kursplaner finns tillgängliga för eleverna på PedNet. I åtgärdsprogrammen står det tydligt vilka mål eleven ska arbeta med för att nå godkänt. Fullständig eller bristande måluppfyllelse Bristande måluppfyllelse när det gäller att alla elever känner till kunskapsmålen. Planerade åtgärder och insatser I alla ämnen ska det finnas tydliga mål för arbetsområdet uppsatt i klassrummet. Varje ämne arbetar med att konkretisera och tydliggöra målen för eleverna bl.a. med exempel. Eleven reflekterar över sin egen måluppfyllelse när han/hon förbereder och utvärderar utvecklingssamtalet. C3. 2 Demokrati och inflytande lustfyllt lärande Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.3) Barns inflytande Avsnitt (2.4) Förskola och hem Lpo 94 Avsnitt (2.3) Elevernas ansvar och inflytande Avsnitt (2.4) Skola och hem Mål i Malmö skolplan 19 ( 28)

20 Inriktningsmål: Det ska vara roligt och stimulerande att delta i alla Malmös pedagogiska verksamheter. Effektmål: Andelen nöjda elever/barn ska öka. Stadsdelens mål förskola/skola Minst 95% av barn/elever från 5 års ålder skall uppleva att de har inflytande och möjlighet att påverka sin vardag. Resultat Ökar andelen elever som upplever att det är roligt och stimulerande att aktivt ta del i den pedagogiska verksamheten? Minst 95% av elever från 5 års ålder skall uppleva att de har inflytande och möjlighet att påverka sin vardag Andel elever som ansåg att man har möjlighet att påverka provtillfällen. 69% 67% Andel elever som ansåg att lärarna ställer rimliga krav. 83 % 84% Andel elever som ansåg att de får tillfälle att arbeta självständigt. 90% 94% Instrument för bedömning: årlig återkommande elevenkät 91 % av eleverna i skolår 7 känner att de vuxna på skolan bryr sig om vad de tycker. Instrument för bedömning: attitydundersökning om skolan Analys med åtgärder Insatser och måluppfyllelse Nya läromedel har köpts in. Stor vikt har lagts vid den fysiska miljön för att främja kunskapsinhämtningen. Elevrådet arbetar aktivt med frågor som rör pedagogik. På klassrådstid diskuteras pedagogik. Elever från elevrådet har skickats på kurs genom URIX för att lära sig argumentera och ställa krav. All personal har läst Lösningsinriktad pedagogik av Kerstin Måhlberg och Maud Sjöblom. Elever och personal planerar gemensamt innehållet i temadagar. Eleverna ska kunna påverka undervisningens innehåll, arbetsformer och redovisningssätt. 20 ( 28)

21 Vid mentorstid och utvecklingssamtal har eleven möjlighet att diskutera frågor av vikt. Skolkprogram är upprättat och finns uppsatt i alla klassrum. All frånvaro bokförs och följs upp genom datorprogrammet Skola24. Fullständig eller bristande måluppfyllelse Fullständig måluppfyllelse: andelen elever som upplever att det är roligt och stimulerande att aktivt ta del i den pedagogiska verksamheten har ökat. Bristande måluppfyllelse: andel elever som uppger att de har inflytande och möjlighet att påverka sin vardag. Planerade åtgärder och insatser Genom att utarbeta IUP vill vi att fler elever upplever skolarbetet roligt och stimulerande. Implementering av lösningsinriktad pedagogik kommer att ske. C3. 3 Demokrati och inflytande inflytande Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.3) Barns inflytande Avsnitt (2.4) Förskola och hem Lpo 94 Avsnitt (2.3) Elevernas ansvar och inflytande Avsnitt (2.4) Skola och hem Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Elevers/Barns och föräldrars inflytande ska stärkas. Effektmål: Andelen elever/barn och föräldrar som upplever delaktighet i förskolan/skolan/fritidshemmet ska öka. Effektmål: Andelen elever som deltar i elevråd/styrelser eller skyddsombudsverksamhet ska öka. Ökar andelen elever som upplever delaktighet i skolan? Ökar andelen föräldrar som upplever delaktighet i skolan? Ökar andelen elever som deltar i elevråd eller skyddsombudsverksamhet? 21 ( 28)

22 Analys med åtgärder Insatser Skolan deltar i försöksverksamheten skola utan timplan som ger möjlighet att arbeta mer flexibelt och individanpassat. Vi har på schemat TEA-tid (tid för eget arbete) där eleverna får möjlighet att välja ämne eller arbetsområde efter eget behov. Eleven kan välja att fördjupa sig i ett ämne eller arbeta extra med ett ämne som eleven inte har så lätt för. Skolan har olika råd där eleverna är aktiva.. På skolans hemsida har föräldrarna möjlighet att ta del av skolans verksamhet. Föräldraföreningen har en egen ikon på PedNet där protokoll läggs in. Rådens protokoll läggs in på PedNet. Måluppfyllelse 2004: ansåg 67% av eleverna att man har möjlighet att påverka undervisningen 2005: ansåg 70% av eleverna att man har möjlighet att påverka undervisningen 2005: ansåg 88,7% av eleverna att kontakten mellan skolan och hemmet är bra. Instrument för bedömning: årlig elevenkät Fullständig eller bristande måluppfyllelse Fullständig måluppfyllelse: fler elever deltar aktivt. Bristande måluppfyllelse: när det gäller andelen föräldrar som upplever delaktighet i skolan. Fullständig måluppfyllelse: Andelen elever som deltar i elevråd eller skyddsombudsverksamhet ökar inte eftersom vi har ett bestämt antal platser sedan tidigare, men intresset från elevernas sida att vara med har ökat. Planerade åtgärder och insatser Elevrådet ska stärkas genom fortsatt utbildning. Mentorsystemet ska leda till att fler föräldrar känner sig delaktiga. Fortsatt arbete med föräldraföreningen. Skolan har börjat med en annan form av föräldramöten där föräldrarna delas in i grupper och har möjlighet att bli mer delaktiga i mötena. Föräldrarna diskuterar aktuella frågor. C4. 1 Interkulturellt arbete perspektiv Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.1) Normer och värden Avsnitt (2.5) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Lpo 94 Avsnitt (2.1) Normer och värden Avsnitt (2.5) Övergång och samverkan Avsnitt (2.6) Skolan och omvärlden Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i verksamheten. Effektmål: Varje förskola/skola/fritidshem i Malmö ska aktivt öka utbytet med andra förskolor/skolor/fritidshem och skolformer. 22 ( 28)

23 Ökar utbytet med andra förskolor/skolor och skolformer? Analys med åtgärder Insatser, måluppfyllelse Skolan har samarbete med Rönnens förskola. Rönnenskolans personal har regelbundna träffar med personal från Rörsjöskolan, Johannesskolan och Österportskolan. Personal från Rönnenskolan träffar personal från gymnasieskolor. Rönnenskolan använder Rörsjöskolans och Österportskolans lokaler i Hem och Konsumentkunskap och Idrott och hälsa. Elever i skolår 6 från Österportskolan läser språkval för personal från Rönnenskolan och en del av läsåret förläggs på Rönnenskolan. På temadagen Rönnendagen och Städdagen sker ett utbyte med ett flertal förskolor i området. Elever i skolår 9 deltar i ett matematikprojekt på Petriskolan. En klass på skolan brevväxlar med en dansk skolklass. Fullständig eller bristande måluppfyllelse Fullständig måluppfyllelse - utbytet med andra förskolor/skolor och skolformer ökar. Planerade åtgärder och insatser Fortsatt samverkan och utbyte kommer att ske med andra skolor. C4. 2 Interkulturellt arbete kulturell mångfald Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.1) Normer och värden Avsnitt (2.5) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Lpo 94 Avsnitt (2.1) Normer och värden Avsnitt (2.5) Övergång och samverkan Avsnitt (2.6) Skolan och omvärlden Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Vardagen skall präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald. Effektmål: Fler elever/barn, oavsett bakgrund, ska uppleva att de har samma möjligheter i förskolan/skolan/fritidshemmet. Upplever fler elever, oavsett bakgrund, att de har samma möjligheter i skolan? 23 ( 28)

24 Analys med åtgärder Insatser och måluppfyllelse All personal tar tillvara den erfarenhet som elever med annan etnisk och kulturell bakgrund har. Kulturdag anordnas. 99% av eleverna var nöjda med kulturdagen. Svenska som andraspråksundervisning baseras mycket på den multietniska kompetensen i gruppen. Elevernas kulturella bakgrund och kompetens används också bl.a. i hem- och konsumentkunskap, religion och musik. Vid behov används tolk för att underlätta kommunikationen vid samtal med föräldrar. Fullständig eller bristande måluppfyllelse Har inga enkätuppgifter angående detta mål men anser att målet har uppfyllts. Planerade åtgärder och insatser Vid nästa kulturdag ska eleverna delta mer i planeringen och föräldrar med annan etnisk och kulturell bakgrund ska bjudas in. D STADSDELSFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Stadsdelens mål förskolor/skolor Samtliga förskolor/skolor skall följa upp och utvärdera värdegrundsfrågorna i sin lokala arbetsplan under Stadsdelens mål skola Minst 95% av eleverna, från 12 års ålder, skall uppleva att utvecklingssamtalets innehåll grundar sig på en utvärdering av barnets/elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i relation till målen i läroplan och kursplan och vilka insatser som behövs för att nå målen. Stadsdelens mål förskola/skola Minst 95% av föräldrarna ska uppleva att utvecklingssamtalets innehåll grundar sig på en utvärdering av barnets/elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i relation till målen i läroplan och kursplan och vilka insatser som behövs för att nå målen. Minst 95 % av eleverna är nöjda med utvecklingssamtalen 24 ( 28)

25 Vårterminen 05 svarade 91 % att eleverna att de var nöjda. Höstterminen 05 svarade 95% av eleverna att de var nöjda. Instrument för bedömning: Central enkät efter utvecklingssamtal. 96 % av eleverna skolår 7 anser att under utvecklingssamtalet har man pratat om deras möjlighet att bli bättre. Instrument för bedömning: attitydundersökning om skolan Minst 95 % av föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen Vårterminen 05 svarade 96% av föräldrarna att de var nöjda. Höstterminen 05 svarade 98% av föräldrarna att de var nöjda. Instrument för bedömning: Central enkät efter utvecklingssamtal. Analys med åtgärder Insatser och måluppfyllelse Ny blankett för utvecklingssamtalen har utarbetas där elever och målsman får ett större inflytande över innehållet i samtalet. Denna blankett skickas hem i god tid före utvecklingssamtalet tillsammans med IUP. Portfolio används och målsman har möjlighet att aktivt ta del av vad eleven arbetar med i skolan. Fullständig eller bristande måluppfyllelse Fullständig måluppfyllelse Minst 95 % av eleverna var nöjda med utvecklingssamtalen. Minst 95 % av föräldrarna var nöjda med utvecklingssamtalen. Planerade åtgärder och insatser Fortsatt arbete med den nya utvecklingssamtalsblanketten. Dokumentationen ska göras tillgänglig genom nytt IT-system. E OMRÅDETS PRIORITERADE MÅL / PROJEKT Alla elever ska ha arbetsro i klassrummet. 25 ( 28)

26 Insatser Elevrådet skriver tillsammans med personalen en handlingsplan. Handlingsplanen diskuteras på klassråden. Backupschema finns för elever som stör arbetsron i klassrummet. Målsman informeras. Måluppfyllelse. Personal och elever arbetar på att klassrumssituationen ska ge möjlighet till att arbeta i lugn och ro. Planerade åtgärder och insatser Handlingsplan ska skrivas. I slutet av läsåret utvärderar elevrådet planen. Alla elever ska använda PedNet Insats. Eleverna har tillgång till PedNet på skolan bl.a. ute i korridorerna. Alla elever har fått utbildning om hur PedNet fungerar. Arbetsuppgifter och information ges via PedNet. Enkäter för utvärderingar läggs ut på PedNet. Måluppfyllelse 80% av eleverna använder PedNet kontinuerligt. Skolan har högst antal aktiva elevkonton i Malmö. Planerade åtgärder och insatser Inspelningar i språk ska utökas och läggas in i elevens digitala portfolio. F ÖVRIG INFORMATION Rönnenskolan samarbetar med Malmö högskola och ingår i Partnerområde hade vi fem studenter. Detta ger skolan tillfälle att ta del av nya rön och att bidra till utbildningen av framtidens pedagoger. Skolan har också haft socionomstuderande och psykologistuderande. Pedagogerna är delaktiga i skolans utvecklingsarbete bland annat genom skolutvecklingsgruppen (SKUG) där representanter från varje arbetslag och facklig representant deltar. Skolutvecklingsgruppen tar fasta på arbetslagets tankar och för fram dessa. Under 2005 har gruppen arbetat med att utveckla Tid för eget arbete, IUP, SET och lösningsinriktad pedagogik. Under 2005 har personalen fått följande kompetensutveckling. - Läsutvecklingsschema - Portfoliometodik 26 ( 28)

27 - Digital portfolio via PedNet - Dyslexiinformation - Övergång från grundskola till gymnasieskola - Likvärdig bedömnings- och betygssättningsproblematik - SET (Social Emotionell Träning) - Lösningsinriktad pedagogik - Att sätta gränser - Mot kränkningar, hot och våld i skolan och samhället G KONTAKT OCH YTTERLIGARE INFORMATION Rektor Eva-Marie Schultz Rönnblomsgatan Malmö Läroplanen Lpo -94 Bilaga 1 2. Malmö Skolplan 3. Mål för SDF- Centrum. 4. Verksamhetsmål 5. Verksamhetsplan / Verksamhetsberättelse 6. Kvalitetsredovisning 7. Pauliområdets ledningsdeklaration 8. Ledningsdeklaration. 9. Beskrivning av skolan. 10. Värdegrund. 11. Gemensamma rutiner för anmälan enligt SoL Plan mot kränkande behandling. Etik och moral- ett arbete mot mobbning. 13. Minneslista vid polisanmälan. Om brott i skolan. 14. Krisplan. 15. Jämställdhetsplan. 27 ( 28)

28 16. Lokala regler för aktiviteter utanför skolan. 17. Plan för elevvård 18. Handlingsplan mot våld och hot 19. Plan för miljörådet 20. Barnkonventionen 21. Plan vid dyslexi 22. Plan vid misstanke eller vetskap om att elev langar 23. Elevinflytande och medansvar 24. Plan vid misstanke eller bekräftat drogmissbruk 25. Skolkinformation 26. Plan för elever i behov av särskilt stöd. 27. Policy vid klass- och studieresor. 28. Plan för samverkan hem och skola. 28 ( 28)