Johannesskolan. för förskoleklass, fritidshem och obligatoriska skolväsendet i Malmö stad KVALITETSREDOVISNING.

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING för förskoleklass, fritidshem och obligatoriska skolväsendet i Malmö stad Johannesskolan Stadsdel Centrum Malmö den Uppgiftslämnare: Eva-Marie Schultz 1 ( 42)

2 A OMRÅDES- BESKRIVNING Johannesskolan ligger i stadsdel Centrum och är en skola med elever från förskoleklass till skolår nio. På skolan finns även fritidshem. I augusti 2006 bytte Johannesskolan skolledning och har i dag en rektor och en biträdande rektor. Skolan flyttades också administrativt över från Barn- och ungdomsområde Triangeln till Barn- och ungdomsområde Pauli. Upptagningsområde Det egentliga upptagningsområdet har en blandad demosocial karaktär med såväl högutbildade som lågutbildade familjer och familjer med svensk bakgrund såväl som med bakgrund i annat land. Johannesskolans elever kommer dock nästan uteslutande från familjer med bakgrund i annat land och med låg utbildningsnivå. 55 procent av skolans elever bor i upptagningsområdet. 36 procent av eleverna tillhör Södra Innerstaden och en stor del av dessa bor i kvarteren runt Möllevångstorget. 20 procent av skolans elever tillhör övriga stadsdelar. På skolan finns en förberedelseklass för skolåren 6-9 som har elever från hela Malmö. Ca 70 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Personal Sammansättning: Förskoleklass: en förskollärare. Grundskola: nästan uteslutande behöriga lärare. Fritidshemmet: fritidspedagoger, socialpedagog och förskollärare. Skolan har åtta personer anställda som är födda i annat land. Nyckeltal: Behöriga lärare: 26 behöriga lärare, 2 obehöriga lärare. Lärartäthet: 12,57 lärare per 100 elever eller 7,95 elever per lärare Personaltäthet/100 fritidshemmet: 7,86. Personaltäthet/100 förskoleklass: 3,85. Specialpedagogisk kompetens: en speciallärare 1-6, en specialpedagog 7-9 Övrig pedagogisk personal: två obehöriga resurslärare (ara), två fritidspedagoger, en socialpedagog, en barnskötare, en elevassistent samt 0,5 biblioteksansvarig. Övriga yrkeskategorier: en brobyggare (ara), 0,8 skolsköterska, 0,5 kurator, 0,5 studieoch yrkesvägledare, en skolassistent, en vaktmästare, 2,15 lokalvårdare och 0,5 IT-ansvarig. Särskilt stöd: Under 2006 har Johannesskolan genom pengar för VFA-projektet haft möjlighet att utöka stödet. En viktig del av detta särskilda stöd är undervisningen i svenska som andraspråk från skolår 1-9. Personal har funnits som har arbetat med modersmålsstöd. Pengar har även tillförts till en särskild undervisningsgrupp (Kompassen) för de elever som har behov av extra stöd. Förstärkning har också skett på fritidshem och i förskoleklass samt för de yngre eleverna. Studiehandledning på modersmålet ges i arabiska, kantonesiska, thailändska, albanska, franska, persiska, polska, spanska, thailändska, turkiska och vietnamesiska. Eleverna erbjuds också möjlighet till modersmålsundervisning. Johannesskolan har valt att satsa på elevvårdspersonal och våra 201 skolelever hade under 2006 tillgång till 0,5 kurator, 0,5 SYV och 0,8 skolsköterska. 2 ( 42)

3 Barn/elever Antalet elever minskade under året med ca 60 elever. Fritidshemmet har även det en minskning med ca 15 barn under året. 55 procent av skolans elever bor i upptagningsområdet. 36 procent av eleverna tillhör Södra Innerstaden och en stor del av dessa bor i kvarteren runt Möllevångstorget. 20 procent av skolans elever tillhör övriga stadsdelar. På skolan finns en förberedelseklass för skolåren 6-9 som har elever från hela Malmö. Antal barn per ålder: Skolår Antal pojkar Antal flickor Totalt antal Fritidshem antal Hela skolan Annat modersmål än svenska: Mätning ELIT till SCB Antal elever Antal elever berättigade till undervisning i modersmål/har stöd Antal elever som deltar i modersmålsundervisning/har stöd Antal elever som deltar i SVA P F P F P F Skolår Förskoleklass Summa: Andel elever med annat modersmål: 77 procent Andel som deltar i modersmålsundervisning/har stöd: 48 procent Andel som har SVA: 45 procent Antal elever med utländsk bakgrund (födda i utlandet eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet): 155 elever Antal elever med kort vistelsetid i Sverige (tid i Sverige 0-5 år): 15 elever Lokaler Skolan är en anrik skola som byggdes Skolan renoverades och fick då bl. a nytt ventilationssystem och nya innertak. Lokalerna är väl lämpade för såväl förskoleklass som grundskola och fritidshemsverksamhet. Dock saknas rastytor inomhus t.ex. uppehållsrum i form av elevcafé. 3 ( 42)

4 Skolgården är stor och utgör en grönskande oas som uppskattas inte bara av våra elever utan också av de kringboende. Skolgården renoverades Fotbollsplan och basketplan finns, men eleverna saknar gungor. Inre miljö: Bra Yttre miljö: Bra Ekonomi Den tillgängliga resursen var jämnt fördelad under året. Personalkostnader har prioriterats. Investering har gjorts på IT-material. Bruttokostnad per barn/elev (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra): Grundskola: Förskoleklass: Fritidshem: Lokalhyra: Grundskola: 6,3 miljoner Förskoleklass: kr Fritidshem: kr Arbetet i verksamheten Organisation: Ledningsfunktion: Stadsdelschef SDF Centrum Barn och Ungdomschef Pauli Barn- och ungdomsområde Rektor/biträdande rektor Johannesskolan Stadsdel Centrum är indelat i två barn- och ungdomsområden: Triangeln och Pauli. Varje område leds av en barn- och ungdomschef, som tillsammans med rektorerna för skolorna och förskolorna i området, bildar en ledningsgrupp. Från och med augusti månad ingår Johannesskolan i Pauli ledningsgrupp. Gemensam ledningsdeklaration finns för området. Samarbete med triangelområdet sker vid kontinuerliga träffar med rektorerna för Magistratsskolan, Monbijouskolan och Västra skolan. 4 ( 42)

5 Johannesskolans organisation: Rektor Eva-Marie Schultz Biträdande rektor Håkan Bengtsson Diurlin Övrig personal Lokalvårdare Brobyggare Biblioteksansvarig Administrativ enhet Skolsekreterare Vaktmästare (77,5 %) IT-ansvarig (50 %) Elevhälsoteam Arbetslag E Skolsköterska (80 %) SYV (50 %) Kurator (50 %) Skolpsykolog (extern tjänst) Arbetslag A Fsk,1-2A 2 klasser Fritidshem Arbetslag B 3a,4-5b, 5-6a,6b 4 klasser Fritidshem Arbetslag C 7a,7b,9b 3 klasser Arbetslag D 8a,8b,9a,Fbk, Kompassen 5 klasser Rutiner kopplade till lednings- och kvalitetssystem finns och håller på att utvecklas och implementeras i verksamheten. (Se bilaga 1). Dokumentsamling finns upprättad innehållande styrdokument, mål och rutiner och dessa är på gång att bli kända av personal, elever och föräldrar. Viss information finns även publicerad på PedNet, tillgänglig för elev och personal. Vid varje läsårs start kommer föräldrar och elever att få ett häfte med ledningsdeklaration och information om skolans verksamhet. Läsåret delades denna ut vid vårterminens start. Pedagogisk inriktning Stor vikt läggs på språkutveckling. Arbetssättet beskrivs mer ingående under avsnitt C. I skolår 7-9 har ett arbetssätt tagits fram under deltagandet i projektet timplanelös skola. Under förra läsåret prövades en modell och nu under höstterminen har en variant av den modellen tagits i bruk. Se avsnitt E. Elevinflytande Elevinflytandet skall vara en självklarhet i skolan. I skollagen 4:2 står det att läsa Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter ålder och mognad. Ett elevaktivt inflytande skall genomsyra det vardagliga skolarbetet. Det är vår uppgift att ge eleverna möjlighet att efter förmåga ta ansvar för sitt lärande och att ha möjlighet till påverkan. Under hösten har vi arbetat med att få eleverna mer delaktiga i sin egen kunskapsutveckling genom att införa TEA-tid - tid för eget arbete. På schemat finns också från och med höstterminen mentorstid och klassråd inlagda. 5 ( 42)

6 För att utöka elevernas medbestämmande har vi följande råd: - Klassråd - Elevråd - Matråd - Elevskyddsombud - Kamratstödjare Årligen genomförs attitydundersökning angående demokrati, medbestämmande, trivsel, trygghet, studier, rådens arbete och mål. Som utvärderingsmetod används även utvecklingssamtal, klassråd och mentorssamtal. Till viss del genomförs även utvärderingar vid avslutat arbete av ett ämnesområde eller en aktivitet. Elevrådet: - Träffas två ggr/månad. - Rektorsgruppen, som träffar skolledningen regelbundet, består av ordförande, vice ordförande samt sekreteraren i elevrådet. - Elevrådets frågor till skolledningen måste tydliggöras, helst ska ngn särskild representant utses som kan ta upp frågan med skolledningen direkt. - Det är viktigt att föräldrarna vet om barnets/ungdomens engagemang i elevrådet, information skickas hem. - Protokoll ska läggas ut på PedNet via ansvarig personal. - Representanterna ska genom ett kontrakt intyga att de tagit del av förhållningsreglerna som gäller, om reglerna ej följs kan eleven uteslutas. - En elev kan endast vara representant i ett av skolans råd. - Varje läsår inleds med en halvdagsutbildning. Kamratstödjarna: - Träffas två ggr/månad. - Representanterna ska genom ett kontrakt intyga att de tagit del av förhållningsreglerna som gäller, om reglerna ej följs kan eleven uteslutas. - En elev kan endast vara representant i ett av skolans råd. - Varje klass från årskurs tre till nio utser två representanter till kamratstödjarna. - Protokoll ska läggas ut på PedNet via ansvarig personal. - Målsättningen är att Kamratstödjarna ska främja ett gott klimat på skolan. De får utbildning i att hantera olika situationer och vid svårigheter ska de vända sig till personal på skolan. - Kamratstödjarna anordnar ibland trevliga arrangemang såsom basarer och disco. Elevskyddsombuden: - Träffas kontinuerligt. - Deltar vid skyddsrond - Träffar personalskyddsombudet kontinuerligt. - Utbildas årligen i SDF Centrums regi. Matrådet: - Johannesskolan matråd består av 8 elevrepresentanter och två personalrepresentanter. - Totalt ska matrådet ha tre möten per termin och minst vid ett av dessa skall representanter för Malmö skolrestauranger vara med. 6 ( 42)

7 - Inför varje matråd har varje representant som uppgift att på ett klassråd kolla av med klassen om hur de tycker att det fungerar i matsalen och samla in idéer och synpunkter. Dessa vidarebefordras sedan till matrådet där de behandlas. Efter varje matråd har de sedan som uppgift att informera sin klass om vad som diskuterades och beslutades, även detta sker på klassrådet. - Matrådet jobbar inte enbart mot matsalen och Malmö skolrestauranger, utan försöker t ex även förmedla vikten av att äta frukost hemma varje morgon, att äta en varierad kost mm. Detta knyts samman med hem och konsumentkunskapen som eleverna har under skolår fem, åtta och nio. Föräldrainflytande Johannesskolan har ett föräldraråd där föräldrarna får tillgång till information om verksamhetens innehåll och möjlighet att påverka och utveckla innehållet i verksamheten. Föräldrarådet har möten tre gånger per termin med pedagoger, elevrådsrepresentanter och skolledning. Samarbetet sker också genom föräldramöten och utvecklingssamtal. Varje läsår genomförs i varje klass två föräldramöten. Utvecklingssamtal sker en gång per termin. Informationsmöte till skolår 6 inför skolår 7 hålls i slutet av höstterminen. Föräldrarna svarar varje år på en enkät om hur de upplever utvecklingssamtalen. Löpande information till föräldrarna publiceras på skolans hemsida. Öppet hus anordnas en gång per läsår. 7 ( 42)

8 B UTBILDNINGSRESULTAT FÖR KUNSKAPSMÅLEN Måluppfyllelse fritidshemsverksamhet I huvudsak har fritidshemmet arbetat med språkutveckling, empati, konflikthantering och skapande verksamhet. Fritidshemmet har olika aktiviteter utomhus och besöker bl.a. Folkets park. Testresultat skolår 2 Svenska/Svenska A Matematik Föregående år 2005 Ej testat Ej testat Innevarande år 2006 Ej testat Ej testat Testresultat skolår 5 Nationella prov skolår 5 Källa: Skolkanslierna för läsår 04/05 Källa: ELIT import (061120) för läsår 05/06 Svenska / svenska Svenska / svenska Svenska / svenska Svenska / A A A svenska A Sammanvägd Sammanvägd Sammanvägd Läsår (antal bedömning bedömning bedömning elever) antal/andel per nivå antal/andel per nivå antal/andel per nivå Ej bedömd "otillräckligt" "är på god väg" "helt" 04/05 (28) 17,86% 21,43% 60,71% 0,00% 05/06 (19) 21,05% 5,26% 63,16% 10,53% Läsår (antal elever) Matematik Matematik Matematik Matematik Sammanvägd bedömning antal/andel per nivå "otillräckligt" Sammanvägd bedömning antal/andel per nivå "är på god väg" Sammanvägd bedömning antal/andel per nivå "helt" Ej bedömd 04/05 (28) 14,29% 25,00% 60,71% 0,00% 05/06 (19) 15,79% 21,05% 52,63% 10,53% Läsår (antal elever) Engelska Engelska Engelska Engelska Sammanvägd bedömning antal/andel per nivå "otillräckligt" Sammanvägd bedömning antal/andel per nivå "är på god väg" Sammanvägd bedömning antal/andel per nivå "helt" Ej bedömd 04/05 (28) 0,00% 14,29% 85,71% 0,00% 05/06 (19) 21,05% 10,53% 63,16% 5,26% 8 ( 42)

9 Testresultat skolår 7 Svenska/Svenska A Matematik Engelska Föregående år 2005 Ej testat Ej testat Ej testat Innevarande år 2006 Ej testat Ej testat Ej testat Nationella prov skolår 9 Källa: ELIT import (061123) för läsår 05/06 Läsår (antal elever 04/05 (59 exklusive förberedelseklass) Prov Svenska / svenska A Antal/andel per nivå ej uppnått målen Ej redovisat Prov Svenska / svenska A Antal/andel per nivå G Prov Svenska / svenska A Antal/andel per nivå VG Del A 30,51% Del A 15,25% Del B 52,54% Del B 16,95% Del C 15,25% Del C 5,08% Prov Svenska Prov Svenska / svenska A / svenska A Antal/andel per nivå MVG Del A 0,0% Del B 0,0% Del C 1,69% Antal/andel frånvarande Ej redovisat 05/06 (52) 15,38% 42,31% 34,62% 0,00% 7,69% Läsår (antal elever 04/05 (59 exklusive förberedelseklass) Prov Matematik Antal/andel per nivå ej uppnått målen Prov Matematik Antal/andel per nivå G Prov Matematik Antal/andel per nivå VG Prov Matematik Antal/andel per nivå MVG Prov Matematik Antal/andel frånvarande Ej redovisat 37,29 16,95 3,39 Ej redovisat 05/06 (52) 26,92% 38,46% 15,38% 9,62% 9,62% Läsår (antal elever 04/05 (59 exklusive förberedelseklass) Prov Engelska Antal/andel per nivå ej uppnått målen Prov Engelska Antal/andel per nivå G Prov Engelska Antal/andel per nivå VG Prov Engelska Antal/andel per nivå MVG Prov Engelska Antal/andel frånvarande Del A 38,98% Del A 16,95% Del A 11,86% Ej redovisat Del B 30,51% Del B 20,34% Del B 10,17% Ej redovisat Del C 38,98% Del C 11,86% Del C 10,17% 05/06 (51) 17,65% 27,45% 27,45% 17,65% 9,80% 9 ( 42)

10 Betyg skolår 9 vid vårterminens avslutning Källa: kvalitetsredovisning år 2005 Källa: ELIT import (061123) för läsår 05/06 Svenska / svenska A Svenska / svenska A Svenska / svenska A Antal/andel per betyg G Antal/andel per Antal/andel per betyg VG betyg MVG 2005 (64) 42,19% 23,44% 0,00% 2006 (55) 29,09% 32,73% 9,09% Matematik Matematik Matematik Antal/andel per betyg G Antal/andel per Antal/andel per betyg VG betyg MVG 2005 (64) 42,19% 15,63% 3,13% 2006 (55) 38,18% 20,00% 10,91% Engelska Engelska Engelska Antal/andel per betyg G Antal/andel per Antal/andel per betyg VG betyg MVG 2005 (64) 34,38% 17,19% 10,94% 2006 (55) 27,27% 23,64% 18,18% Alla ämnen Meritvärde* Behörighet till nationellt program Antal/andel 2005 (64) 136,56 53,13% 2006 (55) 150,82 52,73% * Meritvärde: Summa av betygsvärden för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Blockbetyg multipliceras med antalet ingående ämnen i blocket. Maxvärde =320 G=10 VG=15 MVG=20 10 ( 42)

11 Sommarskola Antal deltagare sommarskola: Svenska/svenska A Matematik Engelska Föregående år Innevarande år Särskild prövning Antal deltagare som gjort särskilt prövning: Svenska/svenska A Matematik Engelska Föregående år Innevarande år De elever som deltagit i sommarskolan och gjort särskilt prövning har nått betyget G. Kommentar till utbildningsresultaten: Johannesskolan har inte haft resultatuppföljningar om eleverna nått målen till skolår fem. Vi kommer i fortsättningen att följa upp elevernas utbildningsresultat och använda oss av arbetsplan för högre måluppfyllelse (bilaga 2). Alla elever med behov av särskilt stöd har numera åtgärdsprogram. Målen för eleverna har inte varit tydliggjorda för eleverna. Detta kommer att prioriteras. 11 ( 42)

12 C DE PRIORITERADE OMRÅDENA I MALMÖ SKOLPLAN C1. 1 Språkutveckling allmänt Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande Lpo 94 Avsnitt (2.2) Kunskaper Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Effektmål: Alla lärare skall arbeta med elevernas/barnens språkutveckling. Stadsdelens mål förskola/skola Varje barn/elev skall ha en IUP (Individuell UtvecklingsPlan) som innehåller mål och metoder baserad på den aktuella skolformens läroplan. Det ska finnas en pedagogisk linje/inriktning från förskolan till skolår 9, som alla är förtrogna med där personal, elever och föräldrar känner igen sig. I planen skall man särskilt ta upp barnets/elevens språkutveckling. Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Skolan har en gemensam IUP. Under början av höstterminen 2006 fick skolutvecklingsgruppen JUT i uppdrag att arbeta fram nya utvecklingssamtalsblanketter där tonvikten läggs på elevens utveckling, vilken utgör grunden i IUP:n som upprättas på utvecklingssamtalet tillsammans med elev och förälder. Denna gäller än så länge för skolåren 7-9. Arbetet pågår för att få en gemensam IUP för skolår 1-6. IUP:n kommer att fokusera på elevens språkutveckling och omdömena kommer under höstterminen 2007 också omfatta resp. elevs läsutvecklingsnivå enligt LUS (LäsUtvecklingsSchema). Förskoleklassen och fritidshemmet lägger stor vikt vid arbetet med språkutveckling. Måluppfyllelse: Arbetar alla lärare planerat med elevernas/barnens språkutveckling? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Bristande måluppfyllelse. Så här går vi vidare: Arbetet pågår för att få en gemensam IUP för skolår 1-6 som ska vara klar under vårterminen Ansvariga är skolledningen och JUT-gruppen. 12 ( 42)

13 C1. 2 Språkutveckling läsning Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande Lpo 94 Avsnitt (2.2) Kunskaper Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Effektmål: Alla elever/barn skall ha tillgång till ett skolbibliotek och kunna besöka ett folkbibliotek. Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Språklekar i förskoleklass och i de lägre skolåren. Tyst läsning och högläsning. Varje klass har inlagt minst 30 minuters läsning på schemat. Studiestöd i Sv/SvA Resurser från VFA har använts till att anställa personal i Sv/SvA i skolår 1-9. Läsutvecklingsschema (LUS). Hela skolan har haft lästemadag under höstterminen. För skolåren 1-6 har skolan en aktivitet som heter vinn en bok. Eleverna tävlar om vem som under en viss bestämd period läst flest böcker och de som vinner får välja en bok. Studiebesök har gjorts på stadsbiblioteket. Böcker till skolbiblioteket har köpts in. Under höstterminen har arbetet med att registrera skolbibliotekets böcker i Selma startat. Lärarna har fått fortbildning i LUS. Öppettiderna i skolbiblioteket har utökats. Personer från Rotary har också förlagt tid i biblioteket vid två tillfällen i veckan. Såväl högläsning som tyst läsning förekommer regelbundet. Johannesskolan deltog i Stadsbibliotekets verksamhet Nattpäron. Detta var mycket uppskattat, både bland personal och elever. Måluppfyllelse: Har alla elever/äldre förskolebarn tillgång till ett skolbibliotek? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: Har alla elever/äldre förskolebarn möjlighet att besöka ett folkbibliotek? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: 13 ( 42)

14 Instrument för bedömning: Attitydundersökning om skolan VT procent av eleverna som deltog i undersökningen ansåg att de hade möjlighet att läsa skönlitteratur under skoldagen. 84 procent ansåg att de hade goda möjligheter att besöka skolbiblioteket. Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Fullständig måluppfyllelse. Så här går vi vidare: Under vårterminen kommer två läsdagar att äga rum. Utlåning av skolbibliotekets böcker sker from vårterminen 2007 med hjälp av Selma. LUS kommer from höstterminen 2007 att användas som redskap för att följa upp elevens läsutveckling. När det gäller bänkbok/lästidsbok kommer mentor att bli ansvarig för att eleverna har en sådan. Om möjligt kommer tiden för läsning på schemat att utökas och friläggas från mentorstiden. Skolbiblioteken kommer i än högre omfattning innefattas i ordinarie pedagogisk verksamhet. Daisy-bandspelare för elever med läs- och skrivsvårigheter kommer att köpas in. C1. 3 Språkutveckling modersmål & svenska som andraspråk Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande Lpo 94 Avsnitt (2.2) Kunskaper Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Effektmål: Elever/barn ska erbjudas undervisning/träning i sitt modersmål (handledning och språkval) och svenska som andraspråk. Stadsdelens mål förskola/skola Förskolor och skolor ska särskilt uppmärksamma att barn/elever får ett adekvat stöd i sin språkutveckling. Svenskundervisningen ska prioriteras och undervisningen i svenska som andraspråk ska säkerställas. Stadsdelens mål förskola/skola Flerspråkiga barn ska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål parallellt med svenska språket, från förskolan och under hela skoltiden. Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Modersmålsundervisningen utgår från Wärner Rydénskolans modersmålsenhet. Modersmålsundervisning kan utgå om språket inte är välrepresenterat i Malmö stad eller om enheten inte kan hitta en lärare för språket. Under 2006 har dock ingen elev blivit utan modersmålsundervisning på Johannesskolan. 14 ( 42)

15 Förskoleklass/fritidshem: Inget organiserat stöd men personal som talar arabiska och persiska finns i dessa verksamheter. Grundskola: Alla elever med annat modersmål än svenska har möjlighet att erhålla modersmålsundervisning. Se ovan sid 3. Särskilt modersmålsstöd i arabiska på skolår 7-9 inom ramen för Välfärd För Alla (VFA) finns. Eleverna har möjlighet att ansöka om studiestöd i modersmålet. Se ovan sid 3 och sådan undervisning bedrivs. Åtta personer ur personalen har annat modersmål än svenska Undervisning i Svenska som andraspråk bedrivs från skolår ett till nio. Små elevgrupper i SvA. Lärarna i SvA är behöriga. Möjlighet att välja SvA som språkval. Elever som är i behov av SvA läser detta ämne. Läxhjälp efter skoltid erbjuds. På denna finns arabisktalande personal. På höstterminens första vecka bedrevs förstärkt undervisning i svenska, engelska och matematik. Måluppfyllelse: Erbjuds elever/barn undervisning/träning i sitt modersmål? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: Grundskola - ja Erbjuds elever studiestöd i sitt modersmål? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: Erbjuds elever svenska som andraspråk? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: Förskoleklass - ja Instrument för bedömning: Attitydundersökning om skolan procent av eleverna som deltog i undersökningen tycker att elever med annat modersmål än svenska uppmuntras att läsa svenska som andraspråk. 15 ( 42)

16 Följande andra modersmål än svenska är representerade på skolan: Modersmål Studiehandledning Afrikaans Albanska Arabiska Bosniska Danska Engelska Finska Franska Kantonesiska Kroatiska Kurdiska Lovari Mandarin Persiska Polska Portugisiska Serbiska Spanska Thailändska Turkiska Ungerska Vietnamesiska 22 modersmål är representerade. 89 av eleverna deltar i modersmålsundervisning. Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Fullständig måluppfyllelse för undervisning i modersmål i grundskolan. Bristande måluppfyllelse för undervisning i modersmål i förskoleklass. Fullständig måluppfyllelse för undervisning i svenska som andraspråk. Fullständig måluppfyllelse för studiestöd i modersmål i grundskolan. Så här går vi vidare: Fortsatt ansökan till modersmålsenheten för studiestöd på modersmål samt modersmålsundervisning. Organiserade grupper i SvA för de lägre åren. Fortsatt läxhjälp efter skoltid. Inköp av läromedel som är anpassade för elever med svenska som andraspråk. Erbjuda fortsatt studiestöd på arabiska. Erbjuda förstärkt undervisning i svenska, engelska och matematik i början av höstterminen ( 42)

17 C2. 1 Trygghet, säkerhet och hälsa trygg och säker miljö Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.1) Normer och värden Lpo 94 Avsnitt (2.1) Normer och värden Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Förskolans/skolans/fritidshemmets miljö ska vara trygg och säker för såväl elever/barn som personal. Effektmål: All personal och alla elever ska veta hur man verkställer upprättade handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet och för arbetet mot mobbning, hot och våld. Effektmål: All personal och alla elever/barn ska uppleva att det känns bra att gå till förskolan/skolan/fritidshemmet. Stadsdelens mål förskola/skola Varje förskola/skola ska ha en gemensam värdegrund med tydliga normer och regler syftande till jämställdhet, trygghet, hänsyn och respekt. Det ska vara entydigt vilka konsekvenser som ska tillämpas om normer och regler inte följs. Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Den kommungemensamma värdegrundsplanen implementerades under ht-06. Denna har delats ut till samtliga elever. En s.k. likabehandlingsplan har utarbetats under höstterminen i enlighet med ny lagstiftning gällande fr.o.m Alla elever har regelbundet lektioner i livskunskap alt. kompissamtal. Kamratstödjare i skolår 3-9 finns. Tjejgrupper och killgrupper i skolår 8. Ett skolkprogram med tydliga konsekvenser har utarbetats gällande skolår 1-9 under höstterminen. Skolan använder det Internetbaserade frånvaroprogrammet Skola 24. En särskild studiedag i värdegrundsfrågor anordnades ht Gemensamma ordningsregler finns på skolan. Dessa har reviderats. Johannesskolan deltar i stadsdelens arbete rörande samarbetet inom SSP. En handlingsplan att använda vid hot- och våldssituationer finns. Johannesskolan deltar i satsningen som Myndighet för skolutveckling gjort i Dialogskola. Personal, skolledning och elever har under augusti varit på kurs och arbetet kommer att fortgå i samråd med bl.a. Kompetenscentrum för Mångfaldens skola. Se avsnitt E. Frivillig fysisk aktivitet för killar och tjejer efter skoltid anordnas. Arbetsmiljöpolicy, som bland annat tar upp frågor gällande trygghet och säkerhet, finns. Personal har informerats av Malmö stads säkerhetsavdelning i säkerhetstänkande. Krisplan finns. Skolan och Stadsdelsförvaltning Centrum utbildar elevskyddsombud. Rastvärdar finns. Kamratstödjarna har genomfört en trivselenkät under höstterminen Attitydundersökningar har gjorts i vissa skolår via PedNet. Mentorstid finns inlagd på schemat varje vecka, då extra möjlighet ges att ta upp frågor kring trygghet och säkerhet. 17 ( 42)

18 En lugnare miljö i matsalen har skapats genom bl.a. ommöblering och tydliga platsangivelser. Personalen har pedagogisk måltid med eleverna. Värderingsövningar har använts som arbetsmetod. Utrymningsövningar har genomförts. Måluppfyllelse: Vet all personal och alla elever hur man verkställer upprättade handlingsplaner? Målet är uppfyllt innevarande år: uppfyllas under nästa år: Upplever all personal och alla elever/barn att det känns bra att gå till skolan/fritidshemmet? Målet är uppfyllt innevarande år: uppfyllas under nästa år: Instrument för bedömning: Attitydundersökning om skolan procent av eleverna som deltog i undersökningen tycker att det känns bra när de går till skolan. 93 procent av eleverna som deltog i undersökningen känner sig trygga på rasterna. Elevenkät genomförd av kamratstödjarna på Johannesskolan i december procent trivs mycket bra i klassen, 38 procent trivs bra i klassen och 14 procent trivs mindre bra. 43 procent tycker att Johannesskolan är en mycket bra skola, 40 procent tycker att Johannesskolan är en ganska bra skola och 17 procent tycker Johannesskolan inte alls är en bra skola. Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Fullständig måluppfyllelse för vetskapen om hur man verkställer upprättade handlingsplaner. Bristande måluppfyllelse för om all personal och alla elever/barn upplever att det känns bra att gå till skolan/fritidshemmet. Så här går vi vidare: Skolans antimobbningsteam arbetar aktivt mot mobbning. Kompetensutveckling i livskunskap enligt konceptet Stegvis ges till del av personalen under vt 07. Alla elever från skolår 1 till 9 får utbildning i hjärt-lungräddning. Skolan ska utbilda elevrådsrepresentanterna. Antimobbningsteamen följer upp varje ärende. Rastvärdsschemat ses över och diskuteras med elever och personal. Kamratstödjarna skall bli synligare. Trivselenkäter ska genomföras årligen. Fortbildning av personal för personal i livskunskap. De gemensamma reglerna skall kontinuerligt diskuteras och det ska finnas en samsyn rörande dessa. 18 ( 42)

19 C2. 2 Trygghet, säkerhet och hälsa fysisk och psykosocial utveckling Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.1) Normer och värden Lpo 94 Avsnitt (2.1) Normer och värden Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Förskolans/skolans/fritidshemmets miljö ska främja fysisk och psykosocial utveckling för såväl elever/barn som personal. Effektmål: Samverkan med individ- och familjeomsorgen och preventionscentrum ska öka Stadsdelens mål förskola/skola Förskolor och skolor ska arbeta hälsofrämjande, med barnens hälsa och trivsel som en grundläggande faktor för ökade inlärningsmöjligheter. Stadsdelens mål förskola/skola Samtliga förskolor/skolor ska välja tre grundvärderingar avseende levnads- och trivselregler och följa upp dessa på beteendenivå. Stadsdelens mål förskola/skola Varje skola ska ha minst ett elevskyddsombud. Stadsdelens mål förskola/skola Samtliga skolor ska analysera resultatet av den kommungemensamma attitydundersökningen och göra en handlingsplan utifrån detta tillsammans med eleverna. Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Socialtjänst, skola och polis SSP samverkar regelbundet. Socialtjänstens och polisens representanter inom SSP deltar på EHT-möten (elevhälsoteamet) en gång per månad. Skolledningen träffar stadsdelens SSP-grupp regelbundet och har även varit på Internat. Vid elevvårdskonferenser deltar personal från Individ och familj de tillfällen då deras kompetens behövs. Möte har ägt rum mellan skolledning och enhetschef inom socialtjänsten. Fältgruppen besöker skola och anordnar projekt, som t.ex. fotoprojektet. Tonårsteamet bedriver verksamhet som skolan får del av. Tonårsteamet vänder sig till ungdomar mellan 13 och 18 år. Personal erbjuds fortbildning genom preventionscentrum. Personalen har vid två tillfällen deltagit i gemensam kompetensutveckling i preventionscentrums regi. En för Stadsdel Centrum gemensam drogpolicy har utarbetats. Denna skrift har delats ut till all personal och till alla elever och föräldrar. På skolan bedrivs aktivt förebyggande arbete gällande rökning. 19 ( 42)

20 Måluppfyllelse: Ökar samverkan med individ- och familjeomsorgen? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: Ökar samverkan med preventionscentrum? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Fullständig måluppfyllelse. Så här går vi vidare: Tonårsteamet kommer att informera skolans personal om sin verksamhet på en konferens under vårterminen Fortsatt arbete med ANT-frågor med hjälp av preventionscentrum. Fortsatt samarbete med SSP. SSP-gruppen kommer att åka på internat under vårterminen. C3. 1 Demokrati och inflytande ansvar Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpo 94 Avsnitt (2.3) Elevernas ansvar och inflytande Avsnitt (2.4) Skola och hem Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Eleverna ska under sin skoltid kunna ta allt större ansvar för sin inlärning. Effektmål: Alla elever ska känna till kunskapsmålen. Stadsdelens mål förskola/skola Reellt elevinflytande över verksamhetens arbetsformer och undervisningens innehåll ska åstadkomma en god arbetsmiljö och möjliggöra kreativitet och utveckling. Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: En för Pauliområdet gemensam handlingsplan för högre måluppfyllelse är upprättad. Kompetensutveckling för all personal i förskoleklass och skola genomfördes i augusti Dagen handlade om bedömning, betygssättning och elevinflytande. Eleverna har från skolår sex till nio, fått en loggbok där de ska planera sina studier. TEA-tid har införts. Arbetet beskrivs mer under avsnitt E. 20 ( 42)

21 I åtgärdsprogrammen står fr.o.m. augusti 2006 tydligt vilka mål eleven skall arbeta med för att uppnå godkänt/målen. Elever i skolår sju till nio reflekterar över sin egen måluppfyllelse när han/hon förbereder och utvärderar utvecklingssamtalet. Måluppfyllelse: Känner alla elever till kunskapsmålen? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: Instrument för bedömning: Attitydundersökning om skolan procent av eleverna som deltog i undersökningen tycker att de får kunskap om målen 60 procent av eleverna som deltog i undersökningen anser att de får vara med och bestämma om hur de ska nå målen. Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Bristande måluppfyllelse. Så här går vi vidare: De nationella målen läggs ut på skolans hemsida. De nationella målen läggs ut på PedNet. All personal skall skapa tydliga, konkreta och lättbegripliga måldefinitioner för olika arbetsområden, som ska gås igenom med eleverna och anslås i klassrummen. Omdömesblankett inför utvecklingssamtalet för skolår ett till sex omarbetas under vårterminen 2007, så att denna möjliggör reflektion över kunskapsmålen. Central betygskonferens anordnas för all personal skolår fyra till nio under vårterminen C3. 2 Demokrati och inflytande lustfyllt lärande Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.3) Barns inflytande Avsnitt (2.4) Förskola och hem Lpo 94 Avsnitt (2.3) Elevernas ansvar och inflytande Avsnitt (2.4) Skola och hem Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Det ska vara roligt och stimulerande att delta i alla Malmös pedagogiska verksamheter. Effektmål: Andelen nöjda elever/barn ska öka. 21 ( 42)

22 Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Klassrådstid, då eleverna har möjlighet att diskutera pedagogiska frågor, har lagts in på schemat varje vecka. Vid mentorstid och utvecklingssamtal har eleverna möjlighet att diskutera pedagogiska frågor av vikt. Nya läromedel har köpts in. Skolkprogram har upprättats, vilket gör det möjligt att diskutera anledningen till frånvaro med eleven. All frånvaro registreras och följs upp genom datorprogrammet Skola24. Detta ger möjlighet att diskutera anledning till elevens frånvaro. Fr.o.m. höstterminen 2006 möjliggör omdömena inför utvecklingssamtalen i skolår sju till nio och IUP:n att eleverna kan ta ett större ansvar och ha ett större inflytande. Variation i arbetssätt och redovisning görs i stor utsträckning. Måluppfyllelse: Ökar andelen elever/barn som upplever att det är roligt och stimulerande att aktivt ta del i den pedagogiska verksamheten? Målet är uppfyllt innevarande år: uppfyllas under nästa år: Instrument för bedömning: Attitydundersökning om skolan procent av eleverna som deltog i undersökningen tycker att vuxna på Johannesskolan bryr sig om vad de tycker. Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Bristande måluppfyllelse. Så här går vi vidare: Vikt kommer att läggas på den fysiska miljön för att främja kunskapsinhämtning. Elevrådet ska arbeta mer aktivt med frågor som rör pedagogik. På klassrådstid ska ges möjlighet att diskutera pedagogik. Elever och personal ska gemensamt planera innehållet i temadagar. Eleverna ska kunna påverka lektionernas innehåll, arbetsformer och redovisningssätt. IUP:n ska möjliggöra att fler elever upplever skolarbetet roligt och stimulerande. Skolan måste arbeta mer med inflytande frågor. 22 ( 42)

23 C3. 3 Demokrati och inflytande inflytande Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.3) Barns inflytande Avsnitt (2.4) Förskola och hem Lpo 94 Avsnitt (2.3) Elevernas ansvar och inflytande Avsnitt (2.4) Skola och hem Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Elevers/Barns och föräldrars inflytande ska stärkas. Effektmål: Andelen elever/barn och föräldrar som upplever delaktighet i förskolan/skolan/fritidshemmet ska öka. Effektmål: Andelen elever som deltar i elevråd/styrelser eller skyddsombudsverksamhet ska öka. Stadsdelens mål förskola/skola Stärka och utveckla föräldraföreningar inom verksamheten. Stadsdelens mål förskola/skola Individuella brukarsynpunkter tas tillvara och återförs till verksamheten. Stadsdelens mål förskola/skola En aktiv föräldrasamverkan ska leda till att förskola/skola och hem tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Skolan har deltagit i försöksverksamheten skola utan timplan som gett möjlighet att arbeta mer flexibelt och individanpassat. Vi har på schemat TEA-tid (tid för eget arbete) där eleverna får möjlighet att välja ämne eller arbetsområde efter eget behov. Eleven kan välja att fördjupa sig i ett ämne eller arbeta extra med ett ämne som eleven inte har så lätt för. Skolan har olika råd där eleverna är aktiva. På skolans hemsida har föräldrarna möjlighet att ta del av skolans verksamhet. Under höstterminen 2006 omorganiserades råden. Lärarrepresentanter är utsedda för att stötta eleverna i rådsverksamheten. Öppet hus och julbasar är exempel på aktiviteter då föräldrar med flera kan få ökad insyn och delaktighet i skolans verksamhet. Dessa genomfördes under höstterminen Elevskyddsombuden har utbildats samt deltagit i höstterminens skyddsrond. Föräldraråd har hållits två gånger under höstterminen. Visst material som skickats hem till föräldrar har översatts till arabiska. 23 ( 42)

24 Måluppfyllelse: Ökar andelen elever/barn som upplever delaktighet i förskoleklasens/skolan/fritidshemmet? Målet är uppfyllt innevarande år: uppfyllas under nästa år: Ökar andelen föräldrar som upplever delaktighet i förskoleklassen/skolan/fritidshemmet? Målet är uppfyllt innevarande år: uppfyllas under nästa år: Ökar andelen elever som deltar i elevråd/styrelser eller skyddsombudsverksamhet? Målet är uppfyllt innevarande år: uppfyllas under nästa år: Instrument för bedömning: Attitydundersökning om skolan procent av eleverna som deltog i undersökningen tycker att under utvecklingssamtalet pratar man om deras möjlighet att bli bättre. Elev- och föräldraenkät efter utvecklingssamtalen. 95 procent av eleverna som besvarat enkäten är nöjda med utvecklingssamtalet. (105 svar) 99 procent av föräldrarna som besvarat enkäten är nöjda med utvecklingssamtalet. (99 svar) Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Fullständig måluppfyllelse för ökad andel elever/barn som upplever delaktighet i förskoleklassens/skolan/fritidshemmet. Bristande måluppfyllelse för ökad andel föräldrar som upplever delaktighet i förskoleklassen/skolan/fritidshemmet. Fullständig måluppfyllelse för ökad andel elever som deltar i elevråd/styrelser eller skyddsombudsverksamhet. Så här går vi vidare: Minnesanteckningar från föräldrarådets möten läggs ut på hemsidan. Rådens protokoll läggs in på PedNet. Skolans hemsida utökas för att ge föräldrar större möjlighet att ta del av skolans verksamhet. Råden skall stärkas genom utbildning. Mentorssystemet ska leda till att fler föräldrar känner sig delaktiga. Lappen Hjälp oss att bli bättre, kommer att finnas tillgänglig för föräldrarna. Vi kommer att se över om det finns behov av att i större utsträckning översätta material som skickas hem till föräldrar. 24 ( 42)

25 C4. 1 Interkulturellt arbete perspektiv Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.1) Normer och värden Avsnitt (2.5) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Lpo 94 Avsnitt (2.1) Normer och värden Avsnitt (2.5) Övergång och samverkan Avsnitt (2.6) Skolan och omvärlden Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i verksamheten. Effektmål: Varje förskola/skola/fritidshem i Malmö ska aktivt öka utbytet med andra förskolor/skolor/fritidshem och skolformer. Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Språkvalsundervisningen i skolår sex är organiserad så att eleverna från Monbijouskolan, Magistratskolan, Västra skolan och Johannesskolan har undervisning tillsammans. Denna är förlagd till största delen på Johannesskolan. Pedagoger på Johannesskolan träffar pedagoger från Centrums skolor. Gemensam kompetensutvecklingsdag, från förskola till skolår nio, har genomförts. Elever i skolår nio deltar i ett matematikprojekt på Petriskolan. Förskoleklassen har haft ett utbyte med Droppens förskola samt Lekkattens förskola. Måluppfyllelse: Ökar utbytet med andra förskoleklasser/skolor/fritidshem och skolformer? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Fullständig måluppfyllelse. Så här går vi vidare: Stadsdel Centrums pedagoger från skolår fyra till nio kommer att delta i en gemensam betygskonferens under vårterminen. Gemensamma kompetensutvecklingsdagar kommer att hållas under vår- och hösttermin Pedagoger från förskoleklass och fritidshem kommer att besöka en av Stadsdel Centrums förskoleklasser och fritidshem. Rutiner för utbyte med förskolor i området kommer att utarbetas. 25 ( 42)

26 C4. 2 Interkulturellt arbete kulturell mångfald Nationella mål. Skollag. Förordning och läroplan Lpfö 98 Avsnitt (2.1) Normer och värden Avsnitt (2.5) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Lpo 94 Avsnitt (2.1) Normer och värden Avsnitt (2.5) Övergång och samverkan Avsnitt (2.6) Skolan och omvärlden Mål i Malmö skolplan Inriktningsmål: Vardagen skall präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald. Effektmål: Fler elever/barn, oavsett bakgrund, ska uppleva att de har samma möjligheter i förskolan/skolan/fritidshemmet. Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: All personal tar tillvara den erfarenhet som elever med annan etnisk och kulturell bakgrund har. Bl.a. tas olika högtider och traditioner upp i undervisningen. Studiestöd i modersmålet erbjuds elever med annat modersmål än svenska. Vid behov används tolk för att underlätta kommunikation med föräldrar. Undervisningen i svenska som andraspråk baseras mycket på den multietniska kompetensen i gruppen. Elevernas kulturella bakgrund och kompetens används bl.a. i hem- och konsumentkunskap, religion och musik. Pedagoger med utländsk bakgrund har anställts. Brobyggare i arabiska har anställts. Se avsnitt E. Måluppfyllelse: Upplever fler elever/barn, oavsett bakgrund, att de har samma möjligheter i förskoleklassen/skolan/fritidshemmet? Målet är uppfyllt uppinnevarande år: fyllas under nästa år: Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Fullständig måluppfyllelse. Så här går vi vidare: Fortsatt arbete med brobyggarprojektet. Fortsätta erbjuda studiestöd i modersmålet. Se över organisationen av undervisningen i svenska som andraspråk. 26 ( 42)

27 C5. 1 Arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling inom Malmö stad Strategiska ställningstagande: Skolans medarbetare sak vara organiserade i arbetslag som i en decentraliserad organisation har det huvudsakliga ansvaret för elevernas lärande Den samlade årsarbetstiden för alla medarbetare skall ses som en samlad resurs för måluppfyllelse För att skapa större helhet för elevernas lärande skall verksamheten organiseras så att man arbetar tematiskt, ämnesövergripande och projektorganiserat Förskolornas gruppstorlekar och personaltäthet skall anpassas efter de förutsättningar som råder i varje förskola. Grund- och gymnasieskolans inre arbete skall organiseras så att det blir färre elever i varje bas/undervisningsgrupp. Syftet med detta är dels att öka elevernas trygghet och ge en god arbetsro dels att öka tiden så väl tiden som kvaliteten i mötet mellan elever och lärare Stadsdelsfullmäktiges lokala mål: Lokala mål: Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Implementering av dokumentet Arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling inom Malmö stad är påbörjad. Dokumentet har tagits upp i verksamhetsråd och för all personal på en arbetsplatsträff. Broschyren har delats ut till all personal. Skolans medarbetare är organiserade i arbetslag. Skolledningen har, på Skolledarkonferensen i november 2006, fått fortbildning i Malmö stads regi. Protokollen på arbetslagskonferenserna har utformats så att arbetslagen i större omfattning får ansvaret för elevernas lärande. Ett arbetslag på skolan har fått handledning genom Salutogena gruppen. Temakonferenser är inlagda på konferensschemat. Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Fullständig måluppfyllelse när det gäller implementeringen av dokumentet. Arbetet i övrigt är pågående. Så här går vi vidare: De i dokumentet fyra olika strategiska ställningstagandena kommer att behandlas på arbetsplatsträffar under vårterminen. Enkät angående arbetslagets arbete under läsåret 06/07 kommer att genomföras i maj månad. I personalhäftet som delas ut under vårterminen 2007 finns en tydlig ansvarsfördelning för arbetslaget och läraren när det gäller elevens lärande. I arbetslagen skall diskussioner föras som leder arbetet framåt. För att uppnå högre måluppfyllelse kommer organisationen att ses över, så att skolans resurser ger eleverna optimalt lärarstöd. Dokumentet tas upp på medarbetarsamtalen vårterminen ( 42)

28 Diskussioner kommer att föras i personalgruppen för att öka det tematiska och det ämnesövergripande arbetssättet. Information om medarbetarsamtalet ges av skolledningen för all personal. Materialet som kommer att användas på medarbetarsamtalet och lönekriterierna presenteras. Individuell utvecklingsplan kommer att upprättas och följas upp. C6. 1 LIKABEHANDLINGSPLAN Lag om plan för likabehandling: 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Stadsdelsfullmäktiges lokala mål: Lokala mål: Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Likabehandlingsplan har upprättats. Skolledningen har i oktober deltagit i konferensen om likabehandling inom skolan. Elevhälsoteamet har sett över likabehandlingsplanen och utformat dokumentationsredskap för åtgärderna enligt likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen har tagits i verksamhetsrådet. Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Fullständig måluppfyllelse. Så här går vi vidare: Likabehandlingsplanen fortsätter att ytterligare inarbetas i verksamheten under vårterminen Likabehandlingsplanen revideras kontinuerligt. Likabehandlingsplanen kommer att läggas ut på skolans hemsida.. Arbetsmiljöverket kommer att inspektera skolan i januari Elevskyddsombud, personalskyddsombud och skolledningen kommer att tillsammans träffa dem. 28 ( 42)

29 D STADSDELSFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Stadsdelens mål förskolor/skolor Andelen elever som når godkänd nivå skall öka i samtliga ämnen, ej enbart i kärnämnen. Stadsdelens mål förskolor/skolor Stadsdelsgemensamma betygskonferenser för likvärdiga betyg ska genomföras en gång per termin som ett led i att tydliggöra målen. Stadsdelens mål förskolor/skolor Samtliga förskolor/skolor ska välja tre grundvärderingar avseende levnads- och trivselregler och följa upp dessa på beteendenivå. Stadsdelens mål förskola/skola Samtliga skolor ska analysera resultatet av den kommungemensamma attitydundersökningen och göra en handlingsplan utifrån detta tillsammans med eleverna. Analys av målområdet med åtgärder Insatser. Detta gjorde vi: Handlingsplan för högre måluppfyllelse finns upprättad. Se bilaga 2. Tid för ämneskonferenser har lagts ut på konferensschema där lärarna har tid att diskutera pedagogiska frågor som leder till högre måluppfyllelse. Betygskonferenser/klasskonferenser har lagts in för att följa upp elevernas kunskapsnivå. Gemensam betygskonferens har ordnats centralt. Classroom-management Några ur personalen har vid ett antal tillfällen fått fortbildning i att vara ledare i klassrummet. Måluppfyllelse: Andelen elever som når godkänd nivå skall öka i samtliga ämnen, ej enbart i kärnämnen Målet är uppfyllt innevarande år: uppfyllas under nästa år: Stadsdelsgemensamma betygskonferenser för likvärdiga betyg ska genomföras en gång per termin som ett led i att tydliggöra målen Målet är uppfyllt innevarande år: uppfyllas under nästa år: 29 ( 42)

30 Samtliga förskolor/skolor ska välja tre grundvärderingar avseende levnads- och trivselregler och följa upp dessa på beteendenivå Målet är uppfyllt innevarande år: uppfyllas under nästa år: Samtliga skolor ska analysera resultatet av den kommungemensamma attitydundersökningen och göra en handlingsplan utifrån detta tillsammans med eleverna. Målet är uppfyllt innevarande år: uppfyllas under nästa år: Fullständig eller bristande måluppfyllelse: Bristande måluppfyllelse för andelen elever som når godkänd nivå skall öka i samtliga ämnen, ej enbart i kärnämnen. Fullständig måluppfyllelse för stadsdelsgemensamma betygskonferenser för likvärdiga betyg ska genomföras en gång per termin som ett led i att tydliggöra målen. Bristande måluppfyllelse för samtliga förskolor/skolor ska välja tre grundvärderingar avseende levnads- och trivselregler och följa upp dessa på beteendenivå. Bristande måluppfyllelse för samtliga skolor ska analysera resultatet av den kommungemensamma attitydundersökningen och göra en handlingsplan utifrån detta tillsammans med eleverna Så här går vi vidare: För att öka måluppfyllelsen i matematik har ytterligare en lärare anställts under vårterminen. Se bilaga 3. När det gäller målet samtliga förskolor/skolor ska välja tre grundvärderingar avseende levnads- och trivselregler och följa upp dessa på beteendenivå se avsnitt E. Resultatet av attitydundersökningen kommer att tas upp på klassråd och elevrådet kommer att arbeta vidare med dessa frågor. 30 ( 42)