Hemlös student. Linköpings Universitet Det svenska politiska systemet

Transkript

1 Linköpings Universitet Det svenska politiska systemet Hemlös student Linda Åkerström Andrea Stenekvist Beatrice Waldenström Seminariegrupp 3

2 1 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Metod Resultat :1 Hur ser bostadsbristen ut idag? :2 Studentbostäders roll :3 Kommunens roll Diskussion Slutsats Käll- och litteraturförteckning Bilagor... 16

3 2 Inledning I den här uppsatsen kommer du få läsa om bristen på studentbostäder i Linköpings kommun ur bostadsorganisationernas synvinkel, och vad kommunen har för inverkan. Det debatteras ofta om att man måste öka antalet studentbostäder för att möta efterfrågan men enligt kommunen och bostadsorganisationerna är detta inte nödvändigtvis en lösning då det även står tomma lägenheter senare under läsåret. I uppsatsen kommer vi ta upp frågeställningar som hur bostadsbristen ser ut. Vad har kommunen och bostadsföreningarna för uppgifter och möjligheter att förbättra situationen? Hur skulle det se ut ifall inte bostadsbolagen ägs av kommunen, utan marknaden privatiseras? Och hur skulle det påverka situationen om universitet själv fick ansvaret för ordna bostäder åt sina studenter?

4 3 1. Bakgrund Vi valde att skriva om studentbostadsbristen för vi tyckte det var ett intressant område och som berör de flesta. Bostadsbristen för studenter är något som varje år uppmärksammas i anslutning till terminsstarten runt om i landet. Vid några av Sveriges största universitet har detta länge varit ett problem, och i takt med att Linköpings Universitet växer i storlek växer även bostadsbristen för studenterna vid denna skola. Detta är även relevant för oss då vi själva är nyblivna studenter. Vi kände även att vi ofta läser i tidningen runt terminsstart om bostadsbristen och ville se det från ett annat perspektiv än bara media. Vi ville kolla in djupare på frågan och hur det faktiskt går till. Hur fattats besluten och varför känns det som att inget händer? Vi ville se hur beslutstagarna ser på problemet och vad finns det för lösningar i dagsläget. 2. Syfte Denna uppsats syftar till att belysa bostadssituationen för nyantagna studenter i Linköping. Då det tidigare varit relativt lätt att få bostad i Linköping i jämförelse med andra studentstäder i landet, försöker vi se vad som förändrats och hur man kan lösa problemet. Även vilka valmöjligheter nyantagna har, och hur man får ut informationen till studenterna. Vi ville undersöka problemet från olika perspektiv för få en rättvis helhets bild. Vi ville även undersöka ifall det är möjligt att skapa en bostadsgaranti.

5 4 3. Frågeställningar Hur ser bostadsbristen ut idag? Hur lång tid behöver studenterna stå i kö för att få en boplats? Hur många befintliga bostäder finns det tillgängligt för nyantagna? Hur påverkar kommunen bostadssituationen? Hur stor makt har bostadsföretagen över situationen? Varför byggs inte det nya studentbostäder? Vad finns det för lösningar till bostadsbristen? 4. Metod Med utgångspunkt från studentbostadsföretagen i Linköping som står för uthyrningen till eleverna har vi grundat denna uppsats. Vi har valt att hitta information till vårt arbete genom att direkt vända oss till bostadsföreningarna. Den vi fick bäst respons av som även är den största var Studentbostäder. Där hade vi först en mail-kontakt där vi ställde de frågor vi kände var relevanta för vårt arbete men vi insåg snabbt att vi behövde ordna ett möte för en intervju. I vår halvtimmes samtal kunde vi intervjua representanter för Studentbostäder, bland annat för att öka tillförlitligheten i uppgifterna. Under mötet spelade vi in vad som sades och antecknade under tiden. Sedan sammanställde vi all information vi fått under intervjun och skrev en text av det vi tyckte var relevant. Studentbostäder är den störta bostadsföreningen men vi ville gärna få kontakt med fler studentbostäder-föreningar. Därför mailade vi även Botrygg Bygg, Byggvesta men även kårservice som hjälper till mycket med boende. Dessa gav dock ingen respons, och har inte svarat på våra mail, så vi fick välja att begränsa oss till Studentbostäder. Vi har även arbetat med hjälp av internet och läroböckerna. Vi har också använt oss mycket av våra egna erfarenheter och hört runt bland kompisar och klass kamrater om den allmänna synen på bostadsbristen för studenter. Vi valde dock inte att göra en dokumenterad undersökning bland studenter i arbetet då vi behövde begränsa arbetet och det skulle ta för stor plats. Studenternas syn har även undersökts i tidigare A-uppsatser. Vi valde istället att

6 5 konstatera att frustrationen över bostadsbristen finns bland studenterna och sedan utgå från den vad studentbostäder och kommun gör för att arbeta för att förbättra den. Vi har skrivit mycket tillsammans på universitetet men även delat upp arbetet för att skriva enskilt. Alla har sedan fått gå igenom varandras texter för att kontrollera innehållet, svenskan och fakta.

7 6 5. Resultat 5:1 Hur ser bostadsbristen ut idag? Finanskrisen år 2008 fick bostadsbyggandet att stanna upp och två år senare tog den fart igen snabbt följt av ännu ett stopp. Antalet påbörjade bostäder väntades minska med 8 % 2012 enligt bedömningar i samma års utvärdering. 1 Samtidigt söker fler personer än någonsin till högskolorna, och detta resulterar i en ökad efterfrågan på studentboende. Ett alternativ till detta boende är en privat bostad men där tävlar man tillsammans med en ökande befolkning som har möjligheter till bättre ekonomisk situation än studenterna, på en dyr och redan svår marknad. Detta gör just studentbostäderna så viktiga. Linköpings kommun hävdar även själva att man vill underlätta bostadsmarknaden, bland annat för att göra det lättare för studenter att stanna kvar efter studierna. Studentsituationen tyder på att den stadiga inflyttningen av studenter till kommunen som varit under de senaste 20 åren kommer minska fram till 2020 med ungefär personer på grund av minskade årskullar. 2 Detta stämmer inte överens med vad Universitetet tror och Studentbostäder hävdar då de ser en stabil efterfrågan på bostäder även framåt. 3 Antalet sökande till landets högskolor är fortsatt höga och har legat i genomsnitt runt per år (hösttermin). Toppen nåddes 2009 med sökande och detta beroende på den stora kullen med 19åringar och en dålig arbetsmarknad. Var fjärde 19-åring sökte studier under Sedan läsåret 2000/01 till 2010/11 har antalet sökningar gått från till De sökande årskullarna framåt i tiden däremot ser ut att bli mindre, i alla fall om man ser till gymnasiernas situation idag där kullarna krympt med 20 % på sex år. Antalet sökande till gymnasiet år 2013 har inte varit så liten sedan år Men enligt Linköpings Universitets 1 S S edovisning% pdf S S S. 14

8 7 uppgifter till Studentbostäder kommer sökningarna hålla sig stabilt även i framtiden och därmed kommer bostadssituationen troligtvis fortsätta vara svår. 6 Linköpings universitet har inte själva rätten att hyra ut bostäder till sina studerande men nio andra av landets högskolor och universitet är med i ett pilotprojekt som löper fram till 2015 där de själva kan ta fram bostäder till de sökande. Hur projektet fungerat har man ännu inte utvärderat och om det därför är något som även Linköpings Universitet har möjlighet att ta del av i framtiden. 7 Där emot har regeringen lämnat ett förslag som ska förenkla byggprocesserna vid framställningen av mindre lägenheter anpassade för studenter och unga, genom att bland annat ändra regleringen vid utbyggnad av vindsvåningar och förlänga tiden vid tidsbegränsat bygglov. Detta är då riktat till hyresvärdar och företag. 8 5:2 Studentbostäders roll Brist på studentbostäder är ingen nyhet, detta problem har dabbat många ny antagna studenter som inte hade kännedom om situationen. Enligt SFS (Sveriges förenade studentkår) bostadsrapport, som görs varje år för granska bostadssituationen i alla studentstäder runt om i landet vid höstens terminsstart, låg Linköping i den röda zonen inför höstterminen Detta innebär att Linköping inte kunde erbjuda studentboende under höstterminen. I Linköping finns ingen bostadsgaranti och detta leder till otrygghet som tvingar många till drastiska lösningar, en av dessa lösningar är att tacka nej till utbildningen man har sökt. Ett studentboende företag som hade hög tryck på sig under höstterminen 2013 är dotterbolaget till Stångåstaden AB, Studentbostäder, i Linköping. Studentbostäder har ca 4200 bostäder av moderbolaget Stångåstadens lägenheter, och för att få en lägenhet måste man vara inskriven på Linköpings universitet. Studentbostäders främsta mål är att ge boende till alla nyantagna studenter på kandidat och master programmen, och det är ett uppdrag som ges av kommunen som är ägaren till företaget. Enligt Studentbostäder har förstaårsstudenter som kommer från andra städer utanför Linköpings kommun, förtur till

9 8 bostäderna under augusti, september och oktober. Detta kan vara en fördel för de som inte visste hur bostadssituationen ligger till i den orten man har blivit antagen till, och förturen har förlängts under höstterminen år Av dessa 4200 bostäder är 457 korridorrum som är avsedda till internationella studenter enligt ett blockhyresavtal, dessa korridorrum hyrs ut till Linköpings universitet i första hand som i sin tur hyr rummen till internationella studenter i andra hand. Trots det höga trycket och antal sökande, förblir antalet bostäder oförändrad och det ligger många anledningar till grund för detta. 11 En av anledningarna är överklaganden av beslut, bland annat från omkringliggande fastigheter, som i sin tur förlänger processen. En sådan överklagan kan ta upp till två år menar Studentbostäder. Byggprocessen kan ta lång tid eftersom man först behöver komma överens med kommunen om bygglov av marken där man planerat bygga, och sedan att handskas med eventuell överklagan osv. För att Linköping skall vara en attraktiv stad så behövs det bygga mer bostäder. Men att köpa mark är dyrt och ännu en process som kan ta lång tid. 12 En annan anledning till att Studentbostäder inte bygger fler bostäder just nu är att de har många som står tomma under terminen. Det är högt tryck vid terminsstart men sen flyttar studenterna ihop eller flyttar till privata bostäder hävdar Studentbostäder. Det är svårt att få kommunen att investera bygga nya studentbostäder när Studentbostäder inte lyckas hyra ut alla de som de faktiskt besitter. 13 Enligt Studentbostäder anser Linköpings Universitet att trycket kommer fortsätta vara stabilt och inte sjunka även om årskullarna den närmaste framtiden är mindre. Linköpings Universitet ger varje år en prognos över hur framtiden ser ut och anser att även fast kullarna kommer minska så är Linköpings universitet så pass attraktivt att de alltid har minst två sökande per plats, och kommer även ha det i framtiden Intervju med Studentbostäder med Christoffer och Martin den 11/ Ibid 12 Ibid 13 Ibid 14 edovisning% pdf S. 35

10 9 Ungefär personer på ett år studerar vid skolan, men omräknat till heltidsstudenter blir siffran då många inte läser på heltid. Antalet elever har stigit från stycken 2008 till år Det är en ökning med 735 personer. 15 Under höstterminen 2013 var antalet poäng som krävdes för få en korridorrum uppe på ca 400 poäng vilket motsvarar att man har stått i bostadskö i över ett år. Till denna poängen släpps det ca 400 korridorrum vid terminsstart till dessa nya studenter, vilket inte kan räcka till alla. Studentbostäder försöker få ut så mycket information som möjligt till andra städer genom marknadsföring om att de framtida studenterna måste ställa sig i kö tidigt till de städer man är intresserad av, att studera i. När det gäller boende kan man inte vänta till sista sekund utan vore bättre om studenterna sökte köpoäng tidigt för att underlätta processen. Fast de anställda på Studentbostäder är trots detta positiva och hävdar att ett boende går alltid att ordna, man måste bara ge det tid. Vid frågan om bostadsgaranti som i Norrköping så skrattade de anställda från Studentbostäder som vi var i kontakt med. De ansåg inte att Norrköping hade en bostadsgaranti då det erbjuder Studentbostäder under all kritik. De anser även att Norrköping inte kunde levererar studentbostäder inom rimlig tid. Studentbostäder anser även om att det viktigare att levererar bostäderna i god kvalitet än en dåligt fungerande bostadsgaranti. 16 För att underlätta för de nytagna studenterna finns KOMBO, studenternas hyresgästorganisation. Dit refererar Studentbostäder när studenterna hör av sig och behöver hjälp som de själva inte kan erbjuda och till dem kan man även höra av sig om man behöver hjälp med att få tag på en bostad eller vill ha svar på mer juridiska frågor. KOMBO för förhandlingen med Studentbostäder och de andra studentbostadsföretagen ByggVesta och Studentbo i Norrköping. Bland annat gällande hyror och de representerar hyresgästerna vid frågor som handlar om bostaden. Denna förening drivs utav StuFF, LinTek och Consensus som är tre ut av de största kårerna på universitetet. 17 På KOMBOs hemsida finns även en sida, Bostadspoolen, framtagen utav Kårservice, kommunen och Linköpings Universitet där privatpersoner och fastighetsägare kan erbjuda rum till sökande studenter. Detta som ett försök att underlätta för människor att få tag på Intervju med Studentbostäder med Christoffer och Martin den 11/

11 10 bostad privat då det kan vara svårt att få genom bland annat Studentbostäder om man inte har tillräckligt med poäng. 18 I nödfall erbjuder KOMBO mellan 1 augusti och 30 september nödbostad i kollektiv då trycket är som störst. 19 5:3 Kommunens roll Medborgarnas lokala stat Som medborgare i Linköpings kommun tänker man inte ofta på vad faktiskt kommunen gör. Som hur det kommer sig att vägen blir skottad, vägarna städade och så vidare. Allt bara händer runt oss på rutin. Vi medborgare vet vem som tar hand om våra barn på förskolan, vem som lånar ut våra böcker på bibliotek, men vet befolkningen vem som fattar besluten? 20 Alla kommuner måste följa regeringsformen (RF), kommunallagen (KL), och sen så finns det även vissa speciallagar. 21 Det viktigaste uppgiften en kommun har är att utföra en budget för kommande kalenderår. Vad måste/vill kommunen göra för budget för det kommande året. Av det som måste göras utgörs ungefär 80 % av budgeten, och sedan har man resterande 20 % att besluta vad man vill åstadkomma med det kommande året. Av dessa 80 % så är en av de uppgifter de måste göra är att planera stadsplanering och byggande. (PLB) 22 Det händer ofta att kommuner har frivilliga förbindelser inom bostäder alltså kommunala bostadsbolag. Precis som det bolaget som vi har skrivit om, Studentbostäder, som är ägt genom sitt moderbolag Stångåstaden av Linköpings kommun. Generellt kan man säga att en högerkommun så är det vanligare att bostäder ägs av privatpersoner och att kommunala företag privatiseras Ylva Norén Bretzner, Sveriges politiska system, Danmark, 2013 Kap 7, sid Ylva Norén Bretzner, Sveriges politiska system, Danmark, 2013 Kap 7, sid Ylva Norén Bretzner, Sveriges politiska system, Danmark, 2013 Kap 7, sid 168

12 11 I en vänsterkommun så vill man ha mer koll på bostadsförsörjning och vill ha kvar bolagen som kommunalt ägda. 23 Kommunen besitter ett planmonopol, förutom vissa förbehåll från länsstyrelsen och andra myndigheter, på vad marken i kommunen skall användas till. De kan ta ut sin vetorätt (alltså vad de absolut inte vill att marken skall användas till) Detta regleras genom PBL. (plan- och bygglagen) 24 Kommunstyrelsen har många viktiga uppgifter. En av dessa är att hålla koll på kommunens framtidsutveckling, bland annat bostadssituationen. Här kommer också Studentbostäder in. Linköpings universitet är viktigt för Linköpings kommun för en positiv utveckling av kommunen. Om kommunen då inte kan ta emot studenter på grund av bostadsbrist så är det svårt att utveckla kommunen långsiktigt. 25 Alla beslut som kommunen fattar har medborgaren rätt att överklaga. Då har man tre veckor på sig efter det att beslutet fattats att överklaga till förvaltningsrätten. På grund av detta kan bostadsbyggandet ta väldigt lång tid, eftersom en överklagan kan förskjuta ett bostadsprojekt med flera år. 26 Kommunen äger Stångåstaden, moderföretaget till Studentbostäder och därför ansvarar kommunen för en eventuell ökning av studentbostäder. 27 Då kommunen anser att antalet studentbostäder möter efterfrågan och att endast en omvandling av redan existerande bostäder kan vara aktuellt anser man inte att det finns ett behov av att bygga fler. 28 I en undersökning framtagen av regeringen för att förenkla och förbättra bostadssituationen hävdar 25 av landets alla 43 kommuner med högskolor att det råder brist på studentbostäder 29, men detta hävdar Linköpings kommun inte stämmer, fast det är en av de största högskoleorterna i Sverige Ylva Norén Bretzner, Sveriges politiska system, Danmark, 2013, Kap 7, sid Ylva Norén Bretzner, Sveriges politiska system, Danmark, 2013, Kap 7, sid Ylva Norén Bretzner, Sveriges politiska system, Danmark, 2013, Kap 7, sid Ylva Norén Bretzner, Sveriges politiska system, Danmark, 2013, Kap 7, sid S S S S. 26

13 12 6. Diskussion Enligt Linköpings kommun är det inte någon brist på bostäder för stadens studenter. Samma sak hävdar Studentbostäder, som drivs av kommunen, och de båda pekar mer på problemet med bostadsbrist i allmänhet. Då det senare på terminen står rum tomma så anser inte Studentbostäder att det behövs byggas fler korridorrum, utan istället vanliga bostads och hyresrätter för att de nuvarande studenterna ska få möjlighet att flytta vidare. Detta skulle ge ännu fler lediga rum i samband med terminsstarten. Idag är snittiden för hur länge studenten bor kvar hos Studentbostäder drygt ett år och att skapa ett bättre utflyttningsflöde skulle kunna lösa problemet. Kommunen beskriver en svår bostadsmarknad, och de vill snarare försöka underlätta för studenter som är klara med utbildningen att får tag på bostad för att kunna stanna i kommunen. Detta pekar just på att det är i denna marknad problemet ligger. Regeringens lagändringar som förenklar för företag och kommuner att bygga mindre bostäder avsedda för studenter och unga skulle kunna fungera som en lösning men hur vida Linköpings kommun utnyttjar eller planerar att göra det är inget vi granskat i denna undersökning. Utav Stångåstadens cirka bostäder har dotterbolaget Studentbostäder att hyra ut, varav 475 är avsedda för internationella studenter och som är uthyrda i första hand till universitet. För att sedan få bostad tävlar man med resten av de antagna om cirka 400 bostäder. Kö poängen låg hösten 2013 på ett ungefär 400 som motsvarar drygt ett år av sparande. Har man för lite poäng och inte blir erbjuden en bostad hänvisas man vidare till KOMBO, studenternas hyresgästorganisation som erbjuder en nödbostad mellan 1 augusti och 30 september. Efter den perioden sjunker trycket på bostäder och de flesta brukar ha lyckats hitta en boplats vid den här tiden. Studentbostäder hävdade under intervjun att de helt anförtrodde sig på Linköpings universitets uppgifter när det gäller framtiden. Att ålderskullarna kommer minska var inget som oroade dem. De litade helt och hållet på den informationen. Frågan är om inte Studentbostäder borde vara mer källkritiska och vända sig till annan statistik också. Mycket av den informationen man kan hitta på nätet tyder nämligen på den motsatta statistiken, som har redovisats tidigare i uppsatsen. Är det verkligen så smart då av Studentbostäder att lita blint på Linköpings universitet som är beroende av att bostäder byggs utan några konsekvenser. Genom att ha ett stort antal tomma lägenheter vid terminsstarten kan de ge trygghet till sökande studenter och gynna universitetet. Att de då ger uppgifter om

14 13 fortsatt stigande antal ansökande är inte så konstigt, trots att det kanske inte alltid stämmer. Detta kan vara en stor fara då bostadsbolagen kan gå i förlust. Universitet vill absolut inte hamna på den röda listan då det blir dålig marknadsföring för staden. Studenterna kan då bli skrämda över hur svårt det kommer bli att få lägenhet. Självklart vill universitetet leverera siffror som visar att de är attraktiva för studenter, att ge ut den informationen till bostadsbolagen försäkrar dem att inte situationen kommer förvärras. Kommunen ger en annan syn på situationen över bostadsbristen än universitet. De ser precis som studentbostäder att lägenheter står tomma och tror inte att antalet studenter kommer öka. De tycker att det kan vara aktuellt att bygga om bostäder till det bättre istället för att bygga nya. De tycker även att det ska bli lättare för studenter att efter studierna kunna hitta bostäder. De vill alltså behålla studentbostäderna i antalet men öka de vanliga bostäderna. I uppsatsen tas det även upp om budgetberäkningarna en kommun har. Varje kalenderår avsätts en viss summa för byggandet av staden. Kommunen kan alltså inte bygga hur mycket som helst utan måste begränsa sig till sin budget, hur stor bostadsbrist det än är. På andra håll i landet har det provats att ge universiteten möjligheten att själva ta fram bostäder till sina studenter. Detta har inte utvärderats än men om detta är något som visar sig fungera skulle detta kunna vara en lösning då kommunen och universitetet säger emot varandra. I dagens läge så har Studentbostäder ingen makt alls när det gäller byggandet av nya bostäder utan regleras helt av deras uppdragsgivare och ägare, kommunen. Med detta kan både för- och nackdelar tillkomma. Skulle Studentbostäder vara privatägda skulle de lättare kunna fatta beslut om vad som är bäst för kunderna eftersom de dagligen har kontakt med dem. De kan se mer klarsynt vad problemet faktiskt ligger. Är det bostadsbrist eller sköts uthyrningen bara på ett dåligt sätt t.ex. Dock om det skulle vara privatägt skulle priserna kunna stiga, och det skulle vara svårare att se till att uthyrningen sköts på ett regelmässigt sätt. De skulle kunna börja låta vissa högre betalande gå i förtur alltså fuska i kösystemet. Om det var privatägt så ökar det möjligheterna för fler att våga etablera bostadsföretag, om det finns en vinst bakom verksamheten. Kommunen driver inte företaget för att gå i vinst och där kan en viss del av engagemanget för företaget falla bort, möjligtvis.

15 14 7. Slutsats Vår slutsats är att denna fråga är mycket större än studenternas panik vid terminsstart, utan går in mycket djupare än så. Det handlar om ett svårt och komplicerat samarbete mellan bostadsbolagen kommun- och invånarna i kommunen. Allt måste stämma och det är en lång process för att bara fatta ett beslut, och sedan en ännu längre process för att faktiskt bygga bostäderna. Det är även relevant att ta i åtanke om man bör bygga mer studentbostäder. Det är inte självklart. Att studentbostäder har sådana problem att få bostäderna uthyrda under själva terminen är ingen bra förutsättning för att bygga fler bostäder. Frågan är nog istället hur man ska lösa problematiken vid terminsstart. Som Mattias sa under intervjun med Studentbostäder så handlar det om att folk flyttar ihop och söker sig till privata bostäder, och det är anledningen till att bostäder står tomma längre in på terminen. Ska man i stället kanske fokusera på att bygga mer vanliga bostäder till exempel Stångåstaden, deras moderbolag, som inte är beroende av hur många studenter som söker till Linköpings universitet. Genom att få fram fler bostäder till befolkningen ökar man bredden på bostadsmarknaden och chansen för studenterna att komma in på den då konkurrensen minskar. Genom att fokusera på den vanliga bostadsmarknaden, det vill säga inte studentbostäderna, ökar det möjligheten för studenterna att flytta vidare vilket många vill för eller senare. Detta skulle göra att just fler studentboende står lediga till de nyantagna som kommer till universitetet. Kanske kan man även informera mer i början om kollektiv bostad så att studenterna från början i stället bor ihop som en lösning. Vi anser att Studentbostäder inte borde förlita sig endast på en källa, då de hela tiden refererade till Linköpings Universitets uppgifter om fortsatt ökning av studenter. De borde vara mer källkritiska, då det tog oss två sekunder att hitta motsatta åsikter och information från bland annat kommunen på internet. Vi anser att det finns fördel att hålla Studentbostäder kommunalt just för att minska risken för att ett företag använder studenterna för att gå i vinst. Om privatägda företag tog över

16 15 studentbostadsmarknaden finns det en risk att hyrorna ökar eller att kösystemet missbrukas och gynnar vissa grupper av studenterna, till exempel de med bättre ekonomi. Den fördelen som skulle kunna bli är som sagt att det kommer ut fler aktörer på marknaden och den skulle kunna gynna oss som studenter med lägre hyror och så vidare. Om Studentbostäder var privatägt skulle fler bostäder kunna byggas och reglerna kring till exempel uthyrning lättas. För att undvika de tomma rummen som företaget hävdar skulle bli ett stort problem kunde man då erbjuda de rummen till andra människor. Kanske de nyexaminerade studenter, som kommunen just vill förenkla chansen till bostad för så de inte lämnar kommunen efter utbildningen. Men vi känner ändå att det är den vanliga bostadsmarknaden är den som behöver förbättras och Studentbostäder vara fortsatt kommunaliserat för att höja säkerheten för studenterna då företaget inte drivs för att maximera vinsterna. Vi anser att provundersökningen som regeringen testar på andra universitet i landet låter jätteintressant och skulle kunna underlätta mycket för studenter då det är universitetet som först ser hur många nya som beräknas i framtiden. Då det också är de, och inte kommunen som hävdar att trycket på bostäder kommer fortsätta vara högt då ansökningarna inte ser ut att minska, skulle det vara mer praktiskt om det är dem som också då står för utvidgningen av antalet bostäder. Kommunen kommer ju inte genomföra det som läget är idag. Slutsatsen är i vilket fall att så länge inte kommunen vill bygga bostäder så kommer det inte bli fler studentbostäder, och så länge det finns medborgare som vill överklaga så kommer byggandet av denna stad ta väldigt lång tid. Undersökningen kan ligga till grund för ytterligare studier inom området, bland annat med fokus mot kommunen och dess prioriteringar.

17 16 Käll- och litteraturförteckning Otryckta källor Intervju med Studentbostäder med Christoffer och Martin den 11/ S S n%20%c3%85rsredovisning% pdf S S.12 S n%20%c3%85rsredovisning% pdf S Intervju med Studentbostäder med Christoffer och Martin den 11/ S. 8 S S. 9 S. 26 Tryckta källor Ylva Norén Bretzner, Sveriges politiska system, Danmark, 2013 Bilagor Bifogat dokument med intervjufrågorna.