LINKÖPINGS UNIVERSITET. Bostadsfrågan. Hur hanteras den av Linköpings kommun?

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Bostadsfrågan Hur hanteras den av Linköpings kommun? Alexander Näsström, David Hill, David Karlsson Seminariegrupp

2 1 Innehållsförteckning: Inledning 2 Syfte. 3 Frågeställning. 3 Metod/Material. 3 Källkritik. 4 Bakgrund. 5 Resultat. 6 Slutsats. 11 Referenslista. 16

3 2 Inledning: Vid terminstarten så tillkommer det många nya studenter från olika delar av landet men även ifrån utlandet till olika universitet. Detta skapar alltid ett högt tryck på förmedlingen av studentbostäder och det finns sällan tillräckligt med husrum. Att inte ha tak över huvudet skapar en oerhörd osäkerhet när nya studenter ska påbörja sina studier på ny ort. Vilket kan påverka studieprestationen och den psykosociala miljön. Då en bra studiemiljö och en stabil social grund med tillgång till bostad är viktiga förutsättningar för framgångsrika studier. Problematiken att inte kunna tillhandahålla studentbostäder som motsvarar den efterfrågan som finns har länge varit en aktuell fråga över hela landet, för både politiker och studenter. När man talar om bostadsbrist så är det främst frågan om studentbostäder som inleder. Förslagen är många från olika håll och frågan är mycket politiserad mellan de politiska partierna. Det är en fråga som berör många aktörer inom samhället både politiskt och ekonomiskt. Det finns företag som vill bygga studentbostäder, men höga byggkostnader leder till att de sedan tvingas ta ut höga hyror från studenterna. Byggandet av bostäder är alltid ett stort risktagande och de höga hyrorna som följer passar inte ihop med studenters ekonomi. Därför har vi valt detta ämne för vår uppsats.

4 3 Syfte: Ta reda på hur Linköpings kommun hanterar bostadsfrågan för studenter och vad den har för förutsättningar för att bli bättre. Samt vad kommunen har för skyldigheter gentemot sina invånare enligt lag. Vi vill också se vad studenters ekonomi har för del i problematiken. Frågeställningar: Råder det bostadsbrist för studenter i Linköping? Bör man bygga fler studentlägenheter? Hur påverkar studenters ekonomi bostadsfrågan? Vad har kommunen för ansvar, samt möjligheter att tillgodose behovet av bostäder? Metod/Material: För att genomföra denna undersökning har vi tagit hjälp av tidningsartiklar på internet, kommunala handlingar och tagit kontakt med politiker på kommunen. Vi har även använt oss av kurslitteraturen (inklusive kommunallagen), vid frågor om kommunala strukturer och befogenheter. Studentkåren, StuFF, har även varit oss till hjälp med information.

5 4 Källkritik: För det mesta har vi använt oss utav offentliga handlingar från högskoleverket, kommunen och universitetets hemsidor. Vilka samtliga kan anses som tillförlitliga. En del siffor har vi fått från tidningsartiklar i ÖstgötaCorrespondenten som i sin tur har fått informationen från Studentbostäders VD. Detta är visserligen en andra hands källa men vi anser ändå att den är tillförlitlig. Corren är en väletablerad dagstidning i Östergötland, med många läsare som följer den och på sätt och vis granskar tidningen dagligen. I stort sätt samtliga av våra källor som är tidningsartiklar kan dateras till inom ett halvår och är därför fortfarande aktuella. En del av den information vi har fått från kommunen kommer direkt från tjänstemän på Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen / Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. De kan räknas som sakkunniga och har ofta stor erfarenhet inom området. Eftersom de inte är politiskt tillsatta utan anställda så kan de räknas som ganska objektiva och inte partipolitiskt färgade i sina svar. Vi har även hämtat lite statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och dessa siffror ser vi som tillförlitliga. SCBs siffror räknas som Sveriges officiella statistik ska alltid vara så objektiv som möjligt.

6 5 Bakgrund: Bostadsfrågan har alltid varit problematisk för studenter i Linköping men också i hela landet. Tidningar skriver ofta vid terminstarter om studenter som tältar utanför campus i brist på annan bostad. Bostadssituationen är en fråga som många kommuner tampas med i jakt på att locka nya studenter till sina universitet. I Linköping blev frågan extra aktuell under början av 1990-talet då bristen på studentbostäder var akut. Man valde då att på de befintliga studentlägenheterna i Ryd bygga på en extra våning med lägenheter. Bygget pågick under ca ett år och det orsakade mycket oväsen och besvär för de befintliga hyresgästerna. Detta ledde till stora protester som i sin tur resulterade i studentaktionen rör inte mitt tak. Misslyckandet med att förutse det ökande behovet av studentbostäder gav upphov till en nödåtgärd som inte var en optimal lösning på problemet. 1 Den styrande majoriteten i Linköpings kommun anser idag att de tillgodoser behovet i stort men man kan underlätta för kommunen genom att ändra regelverk, lagar och skatter. Medan oppositionen inte är nöjd med situationen och vill satsa mer på nybyggnad av studentlägenheter i kommunal regi /

7 6 Resultat: År 2011 var bostadsbristen för studenter i Linköping en av de största på många år. 2 Det började 4386 studenter 3 som kom utifrån Östergötland och varje år har antalet nya studenter ökat medan nybyggnationer av bostäder har minskat de senaste fyra åren. 4 Enligt bostadspoolen är det framför allt under höstterminen som problemet är som störst. Detta beror på att det sker ett överintag under höstterminen och många läser endast en kurs över en termin. En följd av detta är att det uppstår en flaskhals effekt, då trycket blir för stort och många studenter blir helt utan bostad. Under vårterminen ser vi istället att trycket på bostäder minskar drastiskt och det står många lägenheter tomma. Detta är en följd av att färre kurser är förlagda på våren och att utbytesstudenter framför allt läser här under höstterminen. Enligt StuFFs beräkningar inför terminstarten hösten 2012 så räknade man med att 200 nyintagna studenter skulle stå helt utan bostad. Bostadspoolen som drivs av StuFF, tillhandahåller akutboende för ett visst antal studenter som inte har möjlighet att hitta en bostad. Under höstterminen 2012 så var det 118 personer som sammanlagt sov 902 nätter. Detta kan jämföras med 2009 då 101 personer sov sammanlagt 442 nätter. Trenden visar tydligt att det nu var marginellt fler som inte fått tag på bostad och det tog betydligt längre tid för dem att få tag på en. Bostadspoolen har sporadiska möten med kommunen angående bostadssituationen och StuFF har regelbunden kontakt med kommunen varannan månad. Bostadspoolen jobbar även med att informera nya studenter om situationen så att de är förberedda och vet vad det finns för alternativ. De uppmuntrar studenter som inte har hittat bostad att pendla i början av höstterminen för att det oftast blir lättare att få boende senare under hösten och framför allt på våren. De försöker förmedla kontakter mellan bostadslösa studenter och privatpersoner som eventuellt kan hyra ut ett rum eller en lägenhet temporärt. 5 2 Intervju med Bostadspoolen/StuFF 9/ Fig Sid 25. 9/ Intervju med Bostadspoolen/StuFF 9/

8 7 Ungefär 70 % av de nya studenter som faktiskt hittar en bostad bor inte i en studentlägenhet, utan de bor i vanliga hyreslägenheter. En del väljer att gå ihop flera personer och hyr en större lägenhet och bor i kollektiv. 6 Vad säger kommunen? Enligt Muharrem Demirok (C), ansvarigt kommunalråd för bostadsförsörjning i Linköpings kommun så råder det inte bostadsbrist. Han menar att Linköping matchar utbudet på bostäder med den efterfrågan som finns. Även fast det råder en viss bostadsbrist inom vissa stadsdelar så är det på kommunal nivå inte ett problem. Enligt honom så får den som ställer sig i allmännyttans bostadskö ett erbjudande inom några månader och samma sak gäller för den som vill bygga eget och ställer sig i tomtkö. Samtidigt anser han att antalet färdigställda och påbörjade bostäder inte motsvarar kommunens förväntningar. Orsaken till detta menar han är den finansiella oro som råder i Sverige och i övriga världen. Detta svarar han på en interpellation från Mari Hultgren (S) och Jonatan Hermansson (S). 7 Dessutom tar kommunen upp det i sin OBS-rapport för 2012 (Omvärldsbevakning, Bedömning och Strategi). 8 Vad har kommunen för roll i bostadssituationen? Linköpings kommun har åtagit sig att vara en del i bostadsförsörjningen för invånarna som en del i den allmänna kompetensen. Kommunen gör detta genom att den äger ett allmännyttigt bostadsbolag vid namn Stångåstaden, som förvaltar lägenheter av dessa är 6 Intervju med Bostadspoolen/StuFF 9/ ner/interpellationssvar%202012/ %20bostadsbristen%20svar%20p%c3%a5%20interpellation%20(s).pdf 9/ /

9 8 studentbostäder. De förvaltas av ett dotterbolag till Stångåstaden som heter Studentbostäder som endast är inriktade på att förmedla bostäder till studenter vid Linköpings universitet. 9 I kommunen finns det också många privata byggföretag som själva driver fastighetsförvaltning och påbörjar egna byggprojekt. Alla önskemål från privata aktörer att bygga inom kommunen måste godkännas av den nämnd som har hand om detta ansvarsområde. Berörd nämnd får då in ett förslag eller önskemål från ett byggföretag. Byggherren lämnar sedan in en specificering på exakt var han vill bygga och detaljerna kring själva bygget. Detta ska sedan utredas av handläggarna i nämnden som sedan ska ta ställning till huruvida det planerade bygget överensstämmer med stadsplanen eller den aktuella detaljplanen för området. Här tas även åsikter från berörda personer och företag i akt. Därefter fattar nämnden beslut om byggherren beviljas bygglov eller inte. 10 Här lämnas mycket utrymme för tolkning och hänsynstagande till aktuella omständigheter. Vad säger lagen? Lagen om bostadsförsörjning säger: 1 Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. 3 Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen skall en kommun anordna bostadsförmedling. Om två eller flera kommuner behöver gemensam bostadsförmedling, skall dessa kommuner anordna sådan bostadsförmedling. 11 Kommunallagen säger: / / /

10 9 7 Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. Aktuella byggnationer. År 2008 färdigställdes studentbostadskonceptet Colonia, som ligger i nära anslutning till campus. Bostadsområdet ägs av Grön bostad (som är ett samarbete mellan AFA Fastigheter och ByggVesta) och förvaltas av ByggVesta. Det är byggt på ett koncept som är hämtat från utlandet. I husen finns det olika sorters boenden. Det är i huvudsak ettor på 26 kvadrat med badrum och kök. Men det finns också större ettor, samt tvåor och större lägenheter med möjlighet för kollektivboende. 12 Kommunen har också planer på en ny stadsdel som kommer ligga mellan campus och Valla. Denna nya stadsdel kommer kallas Vallastaden. Förslaget är ännu i utredningsstadiet och den nuvarande utformningen bygger i stort på det vinnande förslaget i en arkitektstävling som anordnades av kommunen och avgjordes i september Olika arkitektsfirmor fick ställa ut sina förslag till hur de ansåg att området borde se ut och sedan fick allmänheten rösta. Alla detaljer är därför inte helt utredda och alla frågor angående projektet är inte helt besvarade ännu / Valla---del-av-Intellektet-1-mfl-Vallastaden/ 8/

11 10 Statistik. Grundutbildning och utbildning på forskarnivå Totalt antal helårsstudenter Fig. 1. ( 9/ ) Nybörjare på Liu (ej från östergötland) HT HT HT HT HT Fig. 2. ( 9/ ) Som synes i figuren 1 så har totalantalet av helårsstudenter ökat från år till år sedan I figur två illustreras hur många antagna förstaårsstudenter sedan 2007 som inte hade varit inskrivna på Linköpings universitet tidigare. Figuren visar också endast studenter som inte var folkbokförda i Östergötland vid föregående årskifte. Följaktligen behöver dessa personer med största sannolikhet en bostad i Linköping. Antal lediga Studentbostäder med inflyttning första augusti: 14 År 2011: 407 st. År 2012: 423 st /

12 11 Slutsats: Råder det bostadsbrist för studenter i Linköping? Detta är en komplex fråga. Vad vi har kommit fram till är att det överlag i kommunen finns tillräckligt god bostadstillgång. Däremot ser vi ändå ett problem. Å ena sidan har vi statistik från Bostadspoolen som visar att det är många studenter som inte har tak över huvudet vid terminstart för höstterminen och antalet har ökat de senaste åren. Men å andra sidan har vi fått reda på att det ofta står många studentlägenheter tomma under våren. Man kan således snarare påstå att det råder ett fall av dålig fördelning av studenter över året. Under början av hösten kan situationen upplevas som att det råder bostadsbrist. Därför att det till hösten sker ett överintag av studenter för att man räknar med att många hoppar av i början. Detta i kombination med att det är många studenter som endast läser en kurs som slutar vid höstterminens slut och att utländska studenter främst studerar här under hösten gör att trycket på de bostäder som finns blir väldigt koncentrerat till en viss del av året. En lösning på detta torde ju då vara att universitet skulle fördela om kurserna och programstarten mer jämt mellan höst- och vårterminerna. För att på så sätt sprida ut trycket och behovet av en bostad och förhindra att flaskhalseffekten uppstår i början av hösten. Bör det byggas fler studentbostäder i Linköping? Eftersom att det inte råder årlig bostadsbrist för studerande så är fler studentbostäder troligtvis inte en optimal lösning på problemet. Fler lägenheter skulle leda till att ännu fler lägenheter skulle stå tomma under vårterminen. Vilket skulle leda till att hyresbolagen skulle kräva högre hyror för de hyresgäster de har. Problemet med flaskhalseffekten under hösten skulle troligtvis avhjälpas, men hyrorna skulle höjas och då så skulle studenterna inte ha råd att bo i lägenheterna. Vad som snarare är att

13 12 föredra vore att bygga mer flexibla bostäder som kan nyttjas av både studenter och andra medborgare. Vad har kommunen för ansvar, samt möjligheter att tillgodose behovet av bostäder? Staten ålägger kommunerna att genomföra vissa uppgifter, vilka de inte kan strunta i. Dessa uppgifter regleras inom den speciallagssreglerade kompetensen. Detta innefattar bland annat att planera bostadsförsörjningen i syfte att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder och arbeta förebyggande så att bostadsförsörjningen även fungerar i framtiden. Så kommunen är alltså skyldig enligt lag att se till så att det tillhandahålls bostäder som är anpassade för olika individers behov och dessutom om det behövs, anordna en bostadsförmedling för att kunna förmedla de bostäder som finns i kommunen. Däremot lämnas åt det kommunala självstyret hur det ska genomföras. Inom ramen för detta, genom den allmänna kompetensen så har kommunen möjlighet att driva egna bostadsbolag och därigenom i egen regi tillhandahålla nybyggen av bostäder. Om man ska se till om kommunen i egen regi har möjlighet att bygga billiga och välanpassade bostäder för studenter så måste man se till vad kommunen enligt lag har rätt att göra. Det finns flera principer som man måste ta med i beräkningarna. Till och börja med så kan vi se att kommunen har rätt att driva egna bolag om det inte har i syfte att generera vinst. Det som bolaget producerar måste vara till gagn för kommunmedlemmarna. Detta bolag måste bedriva sin verksamhet på samma villkor som privata bolag. Kommunen må vara ägare och de som beslutar över företaget, men kommunen får inte verka konkurrenssnedvridande och använda kommunala skattemedel för att gynna det egna bolaget. Om vi ska applicera detta på Linköpings kommun så ser vi att den har valt att driva ett kommunalt bostadsbolag, Stångåstaden, som i sin tur har dotterbolaget Studentbostäder. Men på samma villkor som privata företag så måste Stångåstaden konkurrera om marken och få tillstånd att bygga.

14 13 Inom frågan om vilka möjligheter som kommunen har så kommer principen om lokalt självstyre tydligt fram. Staten lägger visserligen fram kraven men kommunerna får själva välja vilket tillvägagångssätt de använder och ofta är det partipolitiken, alltså den rådande majoriteten som bestämmer hur kommunen tar tag i frågan. Generellt sett så kan man säga att borgligheten i kommunen förespråkar förenkling av byggregler, slopade krav på t.ex. parkeringsplatser i anknytning till alla bostäder. Medan den traditionella idén inom vänstern går ut på att kommunen aktivt ska bygga bostäder via kommunala bolag. Hur påverkar studenters ekonomi bostadsfrågan? Grunden i bra studier är att ha en trygghet när det gäller ekonomi och bostad. Om bostadsfrågan blir sådan att kommunen måste bygga flera bostäder på initiativ av privata byggföretag som bara vill göra en ekonomiskt bra affär kommer hyrorna förmodligen att stiga i höjden, och hyran är redan hög för många studenter. De lägenheter som faktiskt byggs, är ekonomiskt sett inte anpassada för studenter. Det är allt för många studentlägenheter som kostar över 4000 kr och på detta ska man även ha råd med mat, studiematerial och kunna ha en fritid. Halva studielånet går alltså till hyra. Studiestödet har ökat lite de senaste åren, men likaså hyrorna på studentlägenheterna. Studiestödet har ökat i takt med konjunkturen men hyrorna sätter byggföretagen som inte håller sig till studiestödet. Om hyrorna skulle matchas med studiestödet skulle man kunna få en balans i studenters ekonomi och en tryggare tillvaro. Studenter är en av grupperna som har ens vag ställning på bostadsmarknaden. Dels på grund av det låga studiestödet och dels på grund av de höga hyrorna. Enligt socialtjänsten är dessa exempel på personer som ligger i farozonen för att under någon eller några perioder av sitt liv hamna i hemlöshet eller liknande situationer. Högre utbildning har ett högt värde för individen men även för samhället. Av detta följer att villkoren för studenter måste vara så förutsägbara och så förmånliga som möjligt, så att grupper som normalt sett inte söker sig till högskolan vågar påbörja en högskolestudie, i alla fall försöka.

15 14 Om det inte finns bostäder som är anpassade för studenter på ett socioekonomiskt plan är risken att det är många som inte törs söka. 15 Man har försökt att göra det lättare för studenter att hålla lägenhetshyrorna nere genom att höja hyrorna mindre än övriga bostadsmarknaden, men om man kollar närmare på siffrorna ser man att den genomsnittliga höjningen av hyror ökar. I år höjde man hyrorna med 2,36 procent och hela hyresmarknaden höjdes med 2,8 procent. Detta är som att sätta ett plåster över en skottskada då nästan hälften (44,5 procent) av den disponibla inkomsten går till hyran för många studenter. 16 Den ekonomiska och sociala situationen som uppstår i bostadsfrågan skulle kunna förbättras för de flesta studenter om regelverken kring trygghetssystemen skulle vara bättre anpassade för studenter. Ett bättre informationsnät och smartare tillämpning av reglerna till exempel kring bostadsbidrag skulle kunna ge ökad trygghet och rättsäkerhet för studenter och skapa förutsättningar för effektivare studier. System med preliminära bidrag som kan skapa ekonomiska bekymmer i efterhand för studenter, som ofta har en ojämn ekonomi från månad till månad kan ha svårt att räkna ut hur stort stöd man kan tänkas behöva. För utlänska studenter är det inte alls en kostnadsfråga utan problemet att faktiskt finna en lägenhet. Några stundeter som vi har pratat med på LIU säger att de inte har haft en permanent lägenhet på hela höstterminen. De har fått nöja sig med att bo hos vänner och bekanta och hyra lägenheter i andrahandskontrakt några månader om året. Problemet för dem är att de inte har något svenskt personnummer och har därför inte ens skansen att hyra lägenheter av hyresvärdar som Graflunds som har många lägenheter i Ryd och Skäggetorp som kräver att hyresgästen ska ha svenskt personnummer / /

16 15 Referenslista: Sid 25 ioner_interpellationer/interpellationssvar%202012/ %20Bostadsbristen%20svar%20p%C3%A5%20interpellation%20(S).pdf Norén Bretzer Sid. 181 (Den kommunala beslutsprocessen) Intervju med Bostadspoolen/StuFF