Vad kännetecknar människan?

Transkript

1 Världen håller på a- utvecklas 4ll det sämre. Det är e- tecken på a- jorden håller på a- gå under. Barn lyder inte längre sina föräldrar. Världens ände är nära. Text på en sextusen år gammal Egyp2sk pyramid Neuropsykiatriska funk2onsskillnader Teore2sk förståelse och prak2skt bemötande Nåkkve Balldin Socionom Fri2ds,kor2ds,boende Behandlingsarbete Familjearbete Råd och stöd Handledning & utbildning e- post: Unika säl kräver unika bemötanden Kogni2va funk2onsskillnader Unika säl al sortera, filtrera och bearbeta informa2on och intryck Affek2va funk2onsskillnader- Unika säl al reagera och agera på känslor Kogni2va och affek2va funk2onsskillnader påverkar rela2onella förutsälningar Vad kännetecknar människan? Vi förväntar oss inkludering i rela2oner Social Baseline Theory, säger al det är vårt normal2llstånd al vara inbäddade i el rikt socialt nätverk. Vår hjärna förutsäler al vi ska ha 2llgång 2ll nära rela2oner och socialt stöd, det är vår baseline Beckes, L & Coan, J (2011) Närhet ger bäst vila 2ll hjärnan hlps:// ger- bast- vila- for- vara- hjarnor Vad kännetecknar människan? ü Vi är el flockdjur vi har klarat oss genom samarbete ü Vi är beroende av andras omsorg över 2d i högre grad än andra djur ü Vi är födda med förmågan al snabbt kunna härma omsorgspersoners beteende ü Vi är födda med förmågan al väcka/känna omsorg ü Vi är födda med förmågan al kunna känna hur någon annan känner Spegelneuroner När man iaklar en annan persons handlingar, ak2veras i samma ögonblick motsvarande nätverk i betraktarens hjärna som den handlandes. Det är delvis samma nätverk som skulle ak2veras, om betraktaren själv uaörde den handling som han/hon precis iaklar. Copyright 1

2 Spegelneuroner ak2veras ü Ser någon göra ü BeräLelser ü Bilder Kunskap om kogni2va och affek2va funk2oner säla sig in det annorlunda sälet al tänka och förstå Kunskap om personen Bedömning och kartläggning Bemötandets betydelse för inlärning tydligt, respekaullt, annorlunda Hjälpmedel kompenserar för svårigheter tydliggör al ge och få informa2on underlälar förståelse och lärande Samverkan, delak2ghet och organisatoriska förutsälningar Socialmedicinsk 2dskrib Vol 90, Nr 3 (2013): ADHD och dess sociala och socialmedicinska konsekvenser Ar2kel: En skola som hjälper eller stjälper ADHD ur el pedagogiskt perspek2v, Balldin och Hedevåg hlp://socialmedicinsk2dskrib.se/index.php/smt/issue/view/86 Kogni2on - hjärnans säl al ta emot och bearbeta informa2on Hjärnans säl al tänka, förstå, lära, planera, kommunicera och hantera socialt samspel Kunskap om kogni2on och affek2on säla sig in det annorlunda sälet al tänka och känna Den största delen av kogni2onsbearbetningen sker automa2skt när dessa funk2oner är utvecklade/kan användas op2malt Vi behöver inte lägga så mycket krab på al förstå och ha kontroll i ak2viteter och i vardagen Det är energisparande Hjärnans säl al ta emot och bearbeta informa2onsflödet Förenklad skiss! Sekreteraren tar emot informa2on Informa2on Tankar Impulser Sinnesintryck Handlande Organisa2on - planering TidsuppfaLning Koncentra2on Reglering Arbetsminne Luria/Edby/Hedevåg S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå) Ak2vitetsreglering Impulsstyrning Prioritering Uppmärksamhet - fokus Bok: När mallen inte stämmer Hedevåg kenth.hedevag@telia.com Copyright 2

3 Känna igen Tolka läsa av Likheter - skillnader Bibliotekarien vår pejlare Föreställningsförmåga Läsa av sammanhang Generalisera Socialt samspel Kommunika2on Föreställningsförmåga ü Konkret (visuell) föreställningsförmåga Se med ögat ü Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga) Se med tanken Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan al f lla i t mrumm n o h al k nna se m d t nken v d d L ö a inte k n se Ar2klar Peter Vermeulen Chefen Slutsats Ak2vt tänkande Ak2v planering Ak2v analys IQ Ak2v utvärdering Ak2va beslut Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunk2oner. DeLa ger en större risk för en stressad chef. Chefsform Ak2v nyinlärning Kogni2on och affek2on går hand i hand Emo2onell profil ü Hur vi tolkar informa2on ü Tidigare erfarenheter ü Individuella faktorer ü YLre faktorer Låg Låg Sensi2vitet Reak2vitet Hög Hög Långsamt Återgång 2ll normal2llstånd Snabbt Copyright 3

4 Emo2onell profil en svår kombina2on Emo2onell sårbarhet Låg Sensi2vitet X Hög 100 Känslostyrd Ingen inlärningszon Rela2onell riskzon Låg Långsamt X Reak2vitet Återgång 2ll normal2llstånd X Hög Snabbt 0 Reflek2ons- förmåga Förnubsstyrd Poten2al inlärningszon Rela2onell grundzon Kunskap om personen Kartläggning som grund för en användarvänlig miljö Användarvänlig miljö ü I en användarvänlig miljö kartlägger omgivningen personens styrkor och svårigheter för al bälra kunna anpassa krav eber förmåga ü I en användarvänlig miljö kartlägger omgivningen vilka faktorer i miljö och bemötande som bejakar styrkor och kompenserar för svårigheter ü I en användarvänlig miljö erbjuds personen kompensatoriska stöd så al stress reduceras ü I en användarvänlig miljö har omgivningen iden2fierat varningssignaler på låsningar och har handlingsplaner för al agera på dem ü En användarvänlig miljö op2merar möjligheter och förutsälningar för lärande Kartläggning och situa2ons- analys 1. Vilka funk*onsförmågor (grund) kan vara nedsala? 2. Vilka krav ställs på personen i situa2onen? 3. Situa*onen: Vad får situa2onen för konsekvenser? Vilka krav ställer situa2onen på personen? Hur ser omgivningen på situa2onen? Hur ser personen på situa2onen? Hur kan situa2onen kravanpassas? Vilka kompenserande hjälpmedel och strategier kan vi använda? Hur kan vi ta vara på personens styrkor i situa2onen (förankra)? K3: Kvalité Kunskap - Kartläggning ü K3 är en snabb och effek2v kartläggningsmodell ü K3 ger besked om både styrkor och svårigheter ü K3 är en länk mellan teore2sk kunskap och prak2sk handling ü K3 är el komplement 2ll standardiserade utredningar ü K3 sker på personal-, föräldra- och barn/ungdomsnivå ü K3 skapar en gemensam plaporm för vidare arbete ü K3 utbildningen går hela vägen från kunskap 2ll kartläggning, mål, insatser och utvärdering ü K3 kartlägger på organisa2ons- och gruppnivå samt individens förmåga 2ll uppmärksamhet, impulskontroll, organisa2on/ planering, motorik, sinnesintryck, kommunika2on, samspel, föreställningsförmåga mm. För mer informa2on: nakkve@balldin.com Copyright 4

5 Kogni2on, känsla, beteende och rela2on Dessa begrepp hör in2mt ihop Bemötandets betydelse för inlärning tydligt, respekaullt, annorlunda Vissa rela2oner uppmuntrar 2ll vissa beteende och vissa beteenden uppmuntrar 2ll vissa rela2oner Vår förmåga al härma är också vår akilleshäl Triggar rela2on Vilket rela2onellt gensvar vi får är helt avgörande i hur vi ser på den andra. Det påverkar vilken uthållighet vi har i, vilken vilja vi har 2ll al vara kvar i rela2onen, hur benägna vi är al förstå, hur benägna vi är al kompromissa Vi härmar ins2nk2vt allt Triggar rela2onellt avvisande När vi inte får rela2onellt gensvar Vad behöver vi göra? Vi måste göra det som inte förväntas Träna oss på al inte härma i vissa situa2oner Tekniker för al bemöta hög affekt/stress ü Kännedom om personens självregleringsstrategier ü Validering tekniker för benämning och bekräbelse ü Lågaffek2vt förhållningssäl ü Avledning affekt, ak2vitet, plats, person Tekniker för al bemöta hög affekt och hög stress Validering Balldin && Balldin AB AB Copyright 5

6 Validering ü Validering tekniker för benämning och bekräbelse av det som personen känner ü Validering är inte problemlösning det är steget före problemlösning Vad kan vi validera? Känslor, tankar, svårigheter, upplevelser, önskan om förändring, behov, ansträngningar, åsikter Bok2ps: Tillsammans om medkänsla och bekräbelse Kåver & Nilsonne Himmel, helvete och allt däremellan Om känslor - Kåver Olika sorters valideringstekniker ü Validering genom beteende Fysisk beröring Mimik, kroppsspråk Närvaro, ak2vt lyssnande Handlingar ü Validering genom ord Bok2ps: Tillsammans om medkänsla och bekräbelse Kåver & Nilsonne Himmel, helvete och allt däremellan Om känslor - Kåver Valideringstekniker ü Lyssna, observera inga ord, kroppsspråk ü Summera, spegla, återge, stämma av ü SäLa ord på det oulalade, det som inte sägs och visas ü Bekräba, göra begripligt u2från 2digare erfarenheter ü Bekräba, göra begripligt u2från nuvarande omständigheter och/eller normalbiologiskt fungerande AL undvika al härma underlälas om ü Vi förstår varför personen gör som han/hon gör ü Utgår ifrån al personen försöker lösa situa2onen så gol som han/ hon kan under rådande omständigheter ü Ser på situa2onen som den fak4skt är och inte som vi önskar a- den borde vara Balldin && Balldin AB AB Plan för utmanande beteende 1. Steget före 2. När affekten s2ger 3. När eleven tappar självkontroll 4. När affektpåslag avtar 5. Eber affektutbrol Bok: Utmaningar i förskolan AL förebygga problemskapande beteenden; David Edfelt 1.Steget före ü Vilka är triggersitua2oner? Övergångar, väntan, nya ak2viteter, samling, val ü Anpassningar i situa2on gruppstorlek, fysisk miljö, närhet vuxen, hjälpmedel, förenklingar i ak2vitet Copyright 6

7 2. När affekten s2ger ü Behålla lugnet ü Avledning Affekt, Ak2vitet, Plats, Person ü Validering, bekräbelse ü Kompromisser 3. När elev tappar självkontroll ü Behålla lugnet ü Ge utrymme ü Utrym ü Grundläggande säkerhetstänk 4. När affektpåslag avtar ü Närhet - distans ü Avled in i trygg ak2vitet ü Undvik mycket ord; inga varför ü Lugnande kommentarer 5. Eber affektutbrol ü Kan vara läge al prata ü Inte varför bälre med: vad hände?, Vad tänkte du?, Vad kände du?, ü Undvik skuldbeläggande ü Externalisering ü Visuella stöd i samtal; t.ex. ritprat Visuella hjälpmedel kompenserar för svårigheter tydliggör informa2on underlälar förståelse och lärande Svar på dessa frågor ger oss en ökad Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Vad? Vad är det som ska göras? Klarar personen av att göra det? Var? Var ska uppgiften göras? Klarar personen av sammanhanget? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Klarar personen av att göra det med andra? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Motivation? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar?? Copyright 7

8 Visuella hjälpmedel för al ge informa2on Tydliggörande i rum och miljö Var kan jag hålla 2d? Var hilar jag vad? Hjälp al bli kvar Dagsschema/veckoschema/månadsschema Arbetsordning/Ak2vitetsschema Vad skall hända? När? Var? Med vem? Hur gör jag? I vilken ordning? Hur länge? Början Slut Vad händer sedan? ü Insatser ska ske på organisa2ons-, grupp- och individnivå. Eleven är inte ensamt bärare av problemen. ü Insatser bör delas upp i anpassnings- och utvecklingsinsatser ü Anpassningsinsatser innebär al vi ändrar, anpassar omgivningen, för al underläla för eleven al bälre klara av sin skola. Det kan handla om förändringar i bemötande, anpassningar i arbetsuppgiber och al vi 2llhandahåller olika hjälpmedel i undervisning och i skolmiljön. Anpassningar kan sälas in snabbt och är främst de vuxnas ansvar. ü Utvecklingsinsatser sybar 2ll al eleven lär sig nya färdigheter och utvecklar förmågor, såväl ämnesrelaterade kunskaper som al utveckla olika grundfunk2oner Exempel insatser ü Stöd med al organisera och planera skolarbetet: Uppgiber, läxor, prov, inlämningsuppgiber, material, mappar, pärmar, lösa papper, datorns organisa2on mm. ü En bra överblick över dagens innehåll: Var? När? Med vem? Vad? Hur länge? ü En planering i form av en checklista som gäller för varje lek2on. Kombineras med muntlig informa2on. Ska ge svar på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan? ü Kortare muntliga genomgångar med text och bildstöd, Gör tankekartor. Skriv på whiteboard, på datorn. Visa mer, visualisera mer - prata mindre! ü Starthjälp. Behöver veta exakt hur man börjar med uppgiben. Vuxenstöd eber genomgångar. ü Ge möjlighet al få utlopp för sil stora rörelsebehov. Ge rörelseuppgiber, stå upp och jobba, rita vid genomgångar mm. Exempel insatser ü Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situa2oner, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman. ü Visualisera hur delar hänger ihop 2ll större sammanhang. Använd bilder, skisser, tankekartor mm. Både vad det gäller sociala sammanhang och skolkunskaper. ü Stöd vid fri skrivning. Hjälp av tankekartor, frågor, rubriker, mallar, bilder mm. ü Framgångssamtal. Där man bara tar upp posi2va saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även posi2va tendenser. ü Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning ü Förbrukar enormt mycket energi i skolan. Gör en energi- inventering och balansera skoldagen ü Få göra mer av det man är bra på. ü Avbryt i succe! FortsäL inte 2lls det inte funkar längre. Försök anpassa krav beroende på Chefsformen Flexibel förutsägbarhet Individuellt anpassade visuella hjälpmedel för al få tydlighet i 2llvaron Flexibilitet al anpassa innehållet i de hjälpmedel vi använder: - Anpassa/ändra ak2viteter använda hjälpmedel i dela! - Anpassa/ändra mängden uppgiber som görs inom en ak2vitet Beroende på 2ll exempel dagsform (chefens form): dålig, medel, bra form Strategier för al hantera obesvarad förväntning Ny bok kommer snart! Au2sm och ADHD i skolan : Handbok i tydliggörande pedagogik av Anna Sjölund, Cajsa Jahn, Ann Lindgren, Malin Våra hjälpmedel a- skapa tydlighet får inte leda 4ll a- vi som personal blir mer oflexibla i vårt tänk än de personer vi möter! Copyright 8

9 Anpassningar Visuella hjälpmedel För al få informa2on Samtalstekniker Plats och form för samtal Hjälpmedel i samtal Ar2kel: Visualiserade samtal - nakkve@balldin.com Verbala, abstrakta Varför? I samtal och möten flytta fokus från: På visuella - konkreta arenan stärks den visuella föreställningsförmågan och kompenserar svårigheter med abstrakt föreställningsförmåga På visuella - konkreta arenan dras tempo ner och bättre förutsättningar för att ta emot, filtrera, bearbeta och processa information ges Lättare dela varandras bilder Hjälp till att strukturera tankar och åsikter Visuella, konkreta Samtalstekniker ü Tydliga och strukturerade i vår kommunika2on ü Konkret kommunika2on ü Tydliga om vi frågar eller påstår när vi talar ü Arbeta med konkreta liknelser som förklaringar på abstrakta fenomen ü Posi2v bekräbelse individuellt vad! ü Skilj på vad vi fokuserar på i samtal om personen är känslostyrd eller förnubsstyrd ü Minska vårt eget kroppspråk ü Kräv inte ögonkontakt ü Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse ü Vaksam med öppna frågor - Arbeta mer med förslag, påstående ü Undvika al tolka för mycket - be om förtydligande ( Menar du så här.?, UppfaLar jag dig räl när jag tror al det är så här du menar? ) ü EL tema i taget ü Ge 2d 2ll personen al svara ü Stanna upp i samtal sammanfala, skriva ner punkter Be person återberäla ü Använd visuella hjälpmedel i samtal Bok2ps: Ungdomar med Aspergers syndrom al mötas i samtal FörflyLningar från abstrak2on 2ll konkre2on Mindre bra Varför blev det så här? Vad hände i skolan? BäLre Vad hände? Vad sa du? Vad tänkte du? Vad sa andra? Vad gjorde andra? BeräLa två saker du gjorde i skolan. Visuella hjälpmedel i samtal Skalfrågor Plus och Minus listor Påståendematerial I fram2den måste du tänka på. När du är klar med prak2ken så behöver du tänka på al. Visualisera processer Copyright 9

10 10 Prov Stressmätaren i skolan Så här mår jag just nu: 5 När jag inte förstår Grupparbete Matsalen Vikarier Kommentarer från andra Raster Höga ljud 0 MaLe Lunch Passa 2der Eget förslag: Hitta rätt sal Engelska Strategier som kan hjälpa i stress Mycket bra Bra OK Dåligt Mycket Dåligt Gå en promenad Lyssna på musik Prata med en kompis Chatta/sms Facebook Skriva av mig Annat: ta ett bad LiLeratur Mo2verande samtal Samtal med fokus på stressreducering Copyright 10

11 Kartläggning av stressorer Energiinventering kring följande områden: Material att kartlägga tillsammans med person kring vad som stressar i tillvaron Platser Aktiviteter Personer Vad tar och vad ger? Artiklar: Utan bensin stannar motorn Nåkkve Balldin Energi Mia Kårlycke Träna, öva, benämna På rasten när jag inte fick vara med blev jag: Sekundär känsla Jag blev också: primära känslor Appar för al visualisera känslor Bra appar för al arbeta med känslor Kogni2v Affek2v Training Kat KiL KAT- kilet är el träningsredskap för al förbälra och öka kommunika2onsförmågan. KAT- kilet hjälper 2ll al utveckla tvåvägs- kommunika2onen kring känslor. Kogni*v: Arbetar med tankar, intryck, percep2on, aztyder och respons. Affek*v: Arbetar med känslor,humör percep2on och kroppsuppfalning. Träning: Ökar medvetenheten om sambandet mellan tankar, känslor och beteende. Kat KiL har visat sig fungera väldigt väl med yngre barn och även med personer med olika kogni2va och kommunika2va funk2onsnedsälningar. Copyright 11

12 Samverkan och delak2ghet En elevs styrkor och svårigheter måste all2d ses, förstås och bemötas ur el systemteore2skt perspek2v vilket innebär al alla delar i el system påverkar och påverkas av varandra Samverkan, delak2ghet och organisatoriska förutsälningar ü Samarbete mellan föräldrar och andra professionella aktörer är centralt för al skapa bra förutsälningar för framgångar i skolan ü På organisatorisk nivå behöver skolan ha riktlinjer och handlingsplaner för samverkan inom skola och med andra aktörer ü Den enskilda pedagogen för inte lämnas ensam i arbetet med elever som utmanar. Det behövs 2d för samarbete, samarbetsformer och eventuellt handledning som möjliggör el arbete med olika framgångsfaktorer för varje elev, baserat på kartläggningar av kogni2va och affek2va styrkor och svårigheter. Pedagogens förmåga 2ll empa2 har stor betydelse för möjligheten 2ll utveckling hos elever med särskilda behov Ur Empa2 hos vuxna som möter barn med särskilda behov Emelie Kinge Avslutande magiska orden: Slut för idag, tack för idag Nåkkve Balldin E post: nakkve@balldin.com Referenser Antonovsky, Aaron (1991;2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur Barkley, A, Russell (1997) ADHD and the nature of self- control. Guilford Publica2ons Edfeldt, David (2015) Utmaningar i förskolan al förebygga problemskapande beteende. Stockholm: Gothia förlag. Hedevåg, Kenth (2016) När mallen inte stämmer. Hejlskov Elvén, Bo, Veje, Hanne, Beier, Henning (2012) Utvecklingsrelaterade funk4onsnedsä-ningar och psykisk sårbarhet om annorlunda barn. Lund: StudentliLeratur Hejlskov Elvén, Bo (2009) Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funk4onshinder. Lund: StudentliLeratur Hejlskov Elvén, Bo (2014) Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur och Kultur. Gustafsson, H, Lars (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: StudentliLeratur Kinge, Emilie (2000) Empa4 hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: StudentliLeratur Klingberg, Torkel (2011) Den lärande hjärnan. Om barns minne och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur Klingberg, Torkel (2007) Den översvämmade hjärnan. En bok om arbetsminne, IQ och den s4gande informa4onsfloden. Stockholm: Natur och Kultur Kutscher, Mar2n (2010) Barn med överlappande diagnoser. ADHD, inlärningssvårigheter, Asperger, Toure-e, bipolär sjukdom med flera. Stockholm: Natur och Kultur Petrovic, Predag (2015) Känslostormar. Stockholm: Natur och Kultur Or2z, Liria & Sjölund, Anna (2015) Mo4verande samtal vid au4sm och ADHD. Stockholm: Natur och Kultur. Siegel, Daniel J. (2016) Hjärnstorm. Överlev tonårs4den med forskningens hjälp. Södertälje: Dana förlag Sjölund, Anna & Henriksson, Lena W (2015) Skolkompassen. Stockholm: Gothia förlag Skolverket (2001) Tre magiska G:n - Skolans insatser för elever med funk2onshinder Skolverket (2009) Skolan och Aspergers syndrom Copyright 12

13 Referenser Svanelid, Göran (2011) The Big Five. Pedagogiska magasinet, nr 4, 2011 Svanelid, Göran (2012) Jakten på The Big Five går vidare. Pedagogiska magasinet, nr 4, 2012 Socialstyrelsen (2010) Socialrapport Elektroniska referenser Balldin, Nåkkve (2009) Utan bensin stannar motorn. Ar2kel Klingberg, Torkel (2012) Träning av arbetsminnet. Närhet ger bäst vila 2ll hjärnan hlps:// ger- bast- vila- for- vara- hjarnor Copyright 13