Vardagskompassen Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. Anna Sjölund Autismpedagogik AB
|
|
- Ellinor Hermansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vardagskompassen Anna Sjölund Autismpedagogik AB Tillgänglig informationbegriplig,hanterbar Tydliggörande pedagogik ICF-Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Kravanpassa och kompensera på individnivå Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG 1
2 Att förstå hur personen förstår Om jag vill lyckas hjälpa en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan mer och vet mer / Sören Kirkegaard Första linjens tillgänglighet Personen själv och dem som finns personnära 2
3 Användarvänlig och lättöverskådlig, lätt att lära och använda. (TP) Underlag för kartläggning av ojämna och starka förmågor. Heltäckande pedagogiskt underlag situationsanalys av personens hela dag. Inspirerad av CPS (Collaborative & Proactive Solutions) utgår från personenss perspektiv. Kravanpassa och kompensera-lab Konkreta förslag på anpassningar och stödåtgärder. WHO:s klassifikationssystem av ICF används som stöd för att beskriva hur personer fungerar i sina vardagliga miljöer och för att förklara situationer som inte fungerar tillfredsställande. Utgår från ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstån d, funktionshinder och hälsa). Skapar samsyn och gemensam förståelse. Kan med fördel användas vid ex SIP. Samlar flera pedagogiska verktyg i en och samma modell. Varför göra en kartläggning? För förståelse personens individuella förutsättningar och behov För att kunna göra situationsanalyser För att kunna kravanpassa och kompensera utifrån personens individuella stöd och funktionsprofil Underlag vid upprättande av genomförandeplan, handlingsplan eller vid ansökan om extra resurser För att kunna planera adekvata stödinsatser för personen. Skapa gemensam förståelse av personens behov Glöm aldrig den viktiga kartläggningen! Identifiera och förankra styrkor! 1. Kartlägg styrkor och ojämna förmågor. 3
4 Identifiera ojämna funktionsförmågor PC kontra MAC 4
5 Svårigheter i ömsesidig social kommunikation Att koppla ihop tanke och tal.. Om jag skulle konversera så krävde det så mycket energi att jag behövde sitta stilla vid ett bord och inte koncentrera mig på något annat samtidigt. Konversationen innehöll inte bara att koppla ihop sladdarna mellan tanke och tal och hålla i kopplingen, utan också att räkna ut när jag skulle tala och när jag skulle tala igen. Jag var tvungen att aktivt omtolka det jag hörde så att jag förstod det och inte skulle verka trög /Gunilla Gerland, En riktig människa Vad? Var? När? Med vem/vilka? Hur länge? Hur/hur mycket? Sedan? 5
6 Alternativ och kompletterande kommunikation AKK Informationsöverbelastning Det är så svårt att leva i direktsändning utan pausknapp 6
7 Vad kan personalen tänkas tänka Vill Stina egentligen ha vårt stöd? Varje gång vi frågar vad hon vill ha hjälp med, svarar hon att hon inte behöver någon hjälp. Vad kan Stina tänkas tänka När personalen frågar vad jag vill ha hjälp med, är det så svårt att svara på direkt, så jag tackar nej- säger att jag inte behöver någon hjälp, för att det är lättast! Svårigheter i att planera och organisera 7
8 Svårigheter med sinnesintryck och motorik 8
9 Intrycksallergi Hur det kan kännas att leva med intrycksallergi 9
10 Svårigheter med att styra sin uppmärksamhet 10
11 Svårigheter med impulskontroll och aktivitetsreglering 11
12 Svårigheter med tidsuppfattning Svårigheter med flexibilitet 12
13 Övergångskort Hamna inte i lyxfällan - det ska inte vara en lyx för personen att bli förstådd Vardagen kostar för mycket utan anpassningar 13
14 Stress och stressorer Identifiera vilka krav som ställs på barnets ojämna förmågor i situationen 2. Se över vilka krav situationen ställer på barnets ojämna förmågor. Svårt att bearbeta och förstå muntliga instruktioner Svårt att uttrycka vad han eller hon vill samt att be om hjälp Svårt att förstå i vilken ordning något ska göras Svårt att komma ihåg vad han eller hon ska göra Svårt att hantera lukter och känselintryck Svårt att avgöra hur mycket styrka som behövs till en uppgift Svårt att vänta, vill att någon ska komma NU 14
15 Inhämta personens perspektiv 2. Ta reda på barnets perspektiv av vad som upplevs som svårhanterligt. Gör en situationsanalys Vilka krav ställs på barnets ojämna förmågor i situationen? 3. Gör en situationsanalys var överstiger kraven i situation elevens funktionsförmåga var och när behöver vi kravanpassa och kompensera? Vad upplever barnet självt som svårhanterligt i situationen? Vilka styrkor och grund har ni identifierat? Vilka av barnets styrkor kan ni förankra? 15
16 Varför blir situationen svår för Viktor? 16
17 Har situationen högre krav än personens faktiska funktionsförmåga? Med mindre ansträngning finns mer kraft kvar för utveckling. -Tina Wiman 17
18 5 funktionsminus + X anpassingsplus = tillgänglig vardag Låt stå! Du ska här med stöd av Kalles funktionsminus räkna ut vilka anpassningsplus han behöver Kalle har följande funktionsminus: Svårt att ställa frågor för att få mer information kommunikation/information) Svårt att planera och organisera eget arbete (planering/organisation) Svårt att komma ihåg muntliga instruktioner (arbetsminne) Svårt att sortera bort bakgrundsljud (sinnesintryck) Svårt att beräkna hur lång tid uppgifter tar (tidsuppfattning) Vilka anpassningsplus behöver du använda för att ekvationen ska gå ihop? Vad behöver du anpassa för att lärandesituationen och lärandemiljön blir tillgänglig för Kalle? Du har nu en samlad bild och förståelse av personens behov av stöd. Du har nu ett underlag för att fylla i det vi kallar sjökort, vilka du med fördel kan använda vid systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation. Detta gör att du får en samlad helhetsbild av vad du/ni som finns runt personen bör kravanpassa, kompensera och träna samt vilka styrkor du bör använda dig av för att kunna förankra. Om du/ni kartlägger och dokumenterar på detta sätt blir det sedan enklare för alla i personens omgivning att få en gemensam helhetsbild och förståelse för personen i er verksamhet. 18
19 1. Välj ut en situation (kobbe) som du vill arbeta med. Se över vilka grund och ankare du har hittat i din kartläggning. 2. Beskriv situationen, vad som händer, bakomliggande faktorer och vad det får för konsekvenser. Fundera över om det går att göra några anpassningar i miljön. Reflektera också över vilka krav situationen ställer på personens ojämna förmågor. 3. Fundera också över hur personen och omgivningen ser på situationen. Kan du anpassa ditt förhållningssätt eller ditt sätt att kommunicera utifrån det? Kravanpassa handlar om att omgivningen anpassar sina krav utifrån personens förmåga. 19
20 4. Se över vilka kompenserande hjälpmedel och strategier som kan vara till hjälp för personen i den aktuella situationen. Skriv n på vilket sätt du kan ta vara på personens ankare och förankra. 5. Fundera på vad som är viktigast att träna på och hur man kan bryta ner träningen i rimliga moment. 20
21 Glappet mellan omgivningens perspektiv/krav och barnets perspektiv/faktiska funktionsförmåga är vad som orsakar vad vi valt att kalla barnets läcksäck. Det handlar om situationer och miljöer där omgivningens perspektiv/krav ställer högre krav på barnet än han/hon har funktionsförmåga för att kunna hantera. Det är viktigt att kunna skilja på vad barnet inte kan och vad barnet inte vill. När barnet inte kan måste vi kunna kravanpassa och kompensera. Sett ur barnets perspektiv läcker säcken ofta under hela dygnet. Detta förhållande mellan krav och förmåga leder till energiläckage som i sin tur orsakar stress och stressreaktioner hos barnen. 21
22 Alla behöver en egen tryggsäck! ResLedaren Laddas ner gratis från App Store och Google Play. Läs mer på: 22
23 Ett gott och heltäckande underlag för att hjälpa barn med utvecklingsrelaterade svårigheter vare sig de har diagnos eller inte. Eve Mandre Med den här boken kan du som förälder eller personal underlätta vardagen. Gunilla Gerland 23
Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. förstår. Ojämna förmågor. Barn och elever med ojämna förmågor. Anna Sjölund Autismpedagogik.
Barn och elever med ojämna förmågor Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG Anna Sjölund Autismpedagogik.se PC kontra MAC Att förstå hur personen förstår Om jag vill lyckas hjälpa en människa mot ett
Läs merKompassmodellen. Anna Sjölund Autismpedagogik AB
Kompassmodellen Anna Sjölund Autismpedagogik AB Kompassmodellens upplägg Vardagskompassen följer vardagssituationer från morgon till kväll Komma upp ur sängen, Morgonrutiner, Frukost, etc. Skolkompassen
Läs merMotiverande samtal vid autism och adhd. Anna Sjölund
Motiverande samtal vid autism och adhd Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Varför anpassa MI vid autism och adhd? Konsekvenser av funktionsnedsättning Intrycksöverbelastning Informationsöverbelastning
Läs merKompassmodellen Barn och elever med ojämna förmågor. Identifiera ojämna funktionsförmågor. Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG
Barn och elever med ojämna förmågor Anna Sjölund Autismpedagogik.se Kompassmodellen Identifiera ojämna funktionsförmågor Vad ligger bakom de ojämna förmågorna? Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG
Läs merNavigera rätt i livet
Navigera rätt i livet Annorlunda informationsbearbetning NN Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Konsekvenser av annorlunda perception Känselsinne Smak och luktsinne Balanssinne och kroppssinne 1 Orienteringssinne
Läs merAtt klara vardagen. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception
Att klara vardagen Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer/ha svårt att uppmärksamma och registrera det ögonen ser och öronen hör Planera/organisera,tidsuppfatta,l
Läs merMotiverande samtal vid autism och adhd
Motiverande samtal vid autism och adhd Varför vi har skrivit boken Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Behov av att kunna samanvända Mi och tydliggörande pedagogik Motiverande samtal (MI) = kommunikationsmetod
Läs merMotiverande samtal vid autism och adhd
Motiverande samtal vid autism och adhd Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Varför vi har skrivit boken Behov av att samanvända MI och tydliggörande pedagogik för personer med autism och adhd Tydliggörande
Läs merVägledning av personer med funktionsnedsättning. Vad jag ska prata om. Hur förstår vi. Hanterbarhet. Begriplighet
Vägledning av personer med funktionsnedsättning Vad jag ska prata om Hur ojämna förmågor kan yttra sig i skola, arbetsliv, samtal och möten Hur man kan kompensera för olika ojämna förmågor Hur man kan
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merNär föräldern har kognitiva svårigheter
När föräldern har kognitiva svårigheter Den 6 december, 2018, Uppsala socialtjänst Agnetha Hammerin Eleonor Belin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf Anpassat föräldraskapsstöd
Läs merAtt bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped
Att bemöta människor med funktionsnedsättning Ina Lindroos spec.ped Kommunikation: Sändare kanalmottagare Innehåll användning form Vad är en funktionsnedsättning? Om jag vill lyckas att föra en människa
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merFörsta linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd
Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd CHECKLISTOR OCH ANDRA ANPASSNINGAR Funktionskompetens För att skolan ska vara tillgänglig för alla bör den vara funktionskompetent. Med
Läs merUtmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden
Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden 2016 David Edfelt, leg psykolog Handledning, utbildning och utveckling provivus.se 2 Psykologi TIPSBANKEN är en portal för pedagogisk
Läs merAtt NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola
Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/
Läs merAutismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception
Autismpedagogik Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer Planera/organisera,tidsuppfatta,l lösa problem i stunden,, komma ihåg,se orsakssamband
Läs merCHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM
CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen
Läs merLära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling Annelie Westlund och Johanna Benfatto, rådgivare SPSM Stockholm 19 november 2018 https://www.spsm.se/om-oss/ Förfrågan om rådgivning Npf och/eller Tal & språk,
Läs merChecklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd
Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistorna behandlar vanliga problem som elever med autism och/eller adhd kan möta både i klassrummet och i övriga miljöer
Läs merCPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN
CPS - COLLABORATIVE & PROACTIVE SOLUTIONS GEMENSAMMA PROAKTIVA LÖSNINGAR Författare till: Ross Greene Psykolog Forskare Upphovsman till CPS CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN Ross Huvudprincip Barn gör
Läs merDet placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter
Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter Det är så obehagligt när ni ändrar er fram och tillbaka hela tiden Barnrättsdagarna i Örebro,10 april, 2019 Christine
Läs merChecklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd
Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistorna behandlar vanliga problem som elever med autism och/eller adhd kan möta både i klassrummet och i övriga miljöer
Läs merFÖRskola förskola. Utmaningar i förskolan. Allt som kan automaaseras kommer a1 automaaseras. Förväntningar på eleverna
Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden 2016 David Edfelt, leg psykolog Handledning, utbildning och utveckling provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Neurovetenskap
Läs merLära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Läs merI vilken utsträckning man upplever:
Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska uppleva en känsla av sammanhang. I vilken utsträckning man upplever:
Läs merNPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?
NPF-anpassad undervisning Vad innebär det rent praktiskt? Vad ska vi prata om Funktionsförmågor Exekutiva funktioner Kompensera och anpassa Bedömning Funktionsförmågor påverkas av olika saker NPF t ex
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merLevla lärmiljön. Ett stödmaterial för tidiga insatser
Levla lärmiljön Ett stödmaterial för tidiga insatser Stödmaterialet är tänkt att användas av förskolepersonal i arbetet med tidiga insatser för barn som hamnar i problemsituationer. Det är viktigt att
Läs merLotsens navigeringshjälp Förskolekompassen
Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen +.... Grund nedsatta funktionsförmågor Kommunikation/information 1 Förmåga att bearbeta och förstå 1 2 2 Förmåga att kommunicera egna behov 3 Förmåga att förstå
Läs merAST projektet i Borås 2014-2016
AST projektet i Borås 2014-2016 A lla S kolors T illgänglighet Tillgänglighet i den didaktiska miljön sociala miljön fysiska miljön Bakgrund Budget 2012. Uppdrag ifrån politikerna gällande elever inom
Läs merAnnelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling Annelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM https://www.spsm.se/om-oss/ Förfrågan om rådgivning Npf och/eller Tal & språk, kommunikation Dövblindhet
Läs merBakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.
Skolförvaltningen PEDAGOGISK KARTLÄGGNING ETT VERKTYG FÖR OSS I SKOLAN I våra styrdokument står det att alla barn och elever ska få den ledning och stimulans som de behöver för sitt lärande och sin personliga
Läs merSteg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå
Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merBarbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se
Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merLäropussel, minikonferens
Läropussel, minikonferens 2 6.5.2019 Vem är Sofia Kullberg? Utbildad speciallärare med specialisering inom adhd, autismspektrum och utvecklingsstörning Arbetar som speciallärare i Korsholm Driver företaget
Läs merArbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL
Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg
Läs merSe upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Se upp med: Man måste Alla andra kommer att göra likadant. Hen måste träna på att Vilken vikt på tyngderna ska vi lägga oss på? Det är bara att (skriva önskelistor till tomten) Hon bara trotsar / Han söker
Läs merAutism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola
Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla
Läs merVuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.
Vuxna med autism Information för närstående och personal Vad är autismspektrumtillstånd? Autism Ett paraplybegrepp Atypisk autism Autistiska drag Autismspektrumstörning Autism i barndomen Aspergers syndrom
Läs merDe nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen
De nya föreskrifterna och Välkommen! De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen Ann Nilsson och Thomas Carlsson Nationell värdegrund! ICF! ÄBIC/IBIC! SOSFS 2014:5! Genomförandeplaner!
Läs merMÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN
DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra
Läs merÖppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd
Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Agenda 1. Vad är adhd? 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Vad vet vi om hjärnan och adhd? 6. Vilken hjälp finns att
Läs merPedagogisk planering år 2 Skriva meningar
2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska
Läs merVeckodag? måndag tisdag onsdag. Vad är karaktäristiskt för aktiviteten/situationen när det blev problem? (Vad var det tänkt skulle hända?
VÄXA-UNDERLAG BESKRIVNING AV PROBLEMSITUATION Vad? Utgå från en enskild specifik händelse som nyligen inträffat. När? 07.00 18.00 Markera i textrutan ungefärlig tidpunkt på dagen Typ av situation/aktivitet
Läs merSå här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC
INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merBARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa. Förskola - Kartläggning och analys av barns behov
BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa Förskola - Kartläggning och analys av barns behov Innehållsförteckning Generellt gällande kartläggning och analys... 3 Inledning... 3 Skäl till att kartlägga
Läs merLotsens navigeringshjälp Skolkompassen
Lotsens navigeringshjälp Skolkompassen +.... Grund nedsatta funktionsförmågor Kommunikation/information 1 Förmåga att bearbeta och förstå 1 2 2 Förmåga att kommunicera egna behov 3 Förmåga att förstå andras
Läs merTidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger
Läs merHandlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merAllians att arbeta mot ett gemensamt mål
Allians att arbeta mot ett gemensamt mål Bekräfta Var ärlig Var konkret Be om lov att t prata om känsliga ämnen Våga stå kvar vid planering Normalisera Fråga vad ungdomen gillar & är bra på Visa intresse
Läs merNeuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merÄldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
Läs merAkutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merNU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan
1 (6) Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Reviderad 2013-08-20 s frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan Elevens namn:.. Personnummer:.... Skola: åk: Besvarat av, datum:..
Läs merVardagsstöd. Känsla av sammanhang - KASAM. Hanterbarhet. Begriplighet. En känsla av sammanhang. Meningsfullhet. I vilken utsträckning man upplever:
Vardagsstöd Känsla av sammanhang - KASAM Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska uppleva en känsla av sammanhang. Anna Sjölund www.autismpedagogik.se
Läs merInstruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.
Fältstudieuppgifter i kursen Sociala relationer, konflikt och ledarskap OAU218 Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1. Frågor till din handledare eller annan pedagog i förskolan v 1-2 (tillfälle
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merSmultronbackens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse
Smultronbackens förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Smultronbackens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 MEDBORGARE Förskola/skola/fritidshem utformas
Läs merSkola Elev Plan (SEP)
Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till
Läs merAnsökan om tilläggsbelopp för extra ordinära stödinsatser
Februari 2018 Ansökan om tilläggsbelopp för extra ordinära stödinsatser Tilläggsbeloppet ska utgå från bedömning av enskilda barnets/elevens behov av extra ordinära stödinsatser. Kostnaderna för stödet
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merExtra anpassning eller ledning och stimulans?
Extra anpassning eller ledning och stimulans? Formuleringarna i mittenkolumnen är hämtade från exempel på extra anpassningar från ett flertal olika sammanhang. Tanken är inte att utvärdera dessa, utan
Läs merIdrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Läs merKurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL
Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 1, SPCSPE01, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merAutismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception
Autismpedagogik Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer Planera/organisera,tidsuppfatta,l lösa problem i stunden,, komma ihåg,se orsakssamband
Läs merElever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Anna Sjölund, Autismpedagogik AB Annorlunda operativsystem Annorlunda operativsystem 1 Överbelastning Informationsöverbelastning Intrycksöverbelastning
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling
LIKABEHANDLINGSPLAN För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. 2012 2013 Backsippans förskola Gullvivans förskola Junibackens förskola Mariebergs förskola
Läs merVård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet
Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet Cecilia Axelsson cecilia.axelsson@oh.goteborg.se www.samverkanstorget.se Nuläge kring samverkan Lagstiftningen HSL och SOL Samverkan
Läs merVardagen - utvärdering
Vardagen - utvärdering - Vad hände helt konkret halvtimmen innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att eleven kunde? Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll - Fanns
Läs merBarn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman Vem är jag? 8 22 5 6 Kärlek! Du borde ha haft skador Vi
Läs merStöd- och servicekedja. Personcentrerat stöd. Aktivitetskedja Isbergsmetaforen
Perspektiv inifrån och utifrån på bemötande och kommunikation Isbergsmetaforen Det vi ser.. Anna Planting Gyllenbåga och Anna Sjölund Att förstå orsaken bakom det vi ser. Personcentrerat stöd Stöd- och
Läs merEn likvärdig utbildning för alla
Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merVälkomna till Specialpedagogiskt forum. 22 februari 2017
Välkomna till Specialpedagogiskt forum 22 februari 2017 Välkomna Introduktion Återkoppling: Nulägesskattning av extra anpassningar Fika ca 14.15 Arbete i lärgrupper Återsamling 15.30 Vi avslutar 16.00
Läs merInformation om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF ALINGSÅS 2014-10-29 Thomas Ahlstrand, samordnare NPF Innehåll Information om SPSM
Läs merPedagogisk kartläggning för barn i förskolan
Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan Till er som använder materialet pedagogisk kartläggning Detta dokument är avsett för förskolan och innehåller tre delar: Pedagogisk kartläggning Lathund Arbetsgång
Läs merDet sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik
Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik Elin Löberg Habiliteringsassistent Iraj Yekerusta Habiliteringsutvecklare Presentation Autism och det pedagogiska arbetssättet Utmanande
Läs merNärvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.
Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras
Läs merTillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Läs merQualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola
Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2017:6133 Bollnäs kommun för grundsärskola efter tillsyn i Alirskolan i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (11) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merKan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.
Eskilstuna kommun Digitalia Lägg till ELEVEN framför varje fält när du läser planen. Lycka till! Hantering av digitala enheter Fritidshem F 1-3 4-6 7-9 Får lära sig att ladda ner appar till en surfplatta
Läs merIndividanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds
Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen
Läs merAnsökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i Lunds kommun
Ansökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i s kommun Förskola/skola/fritidshem Aktuell vistelsetid tim/vecka:
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merFör dig som vill läsa vidare följer här några bok- och artikeltips:
VILA Intro Barn som utvecklas, växer och leker behöver också återhämtning och paus. Sömn, vila och nedvarvning har en stor betydelse för ett barns välmående. Läroplanen anger att förskolans verksamhet
Läs mer