Vardagskompassen Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vardagskompassen Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. Anna Sjölund Autismpedagogik AB"

Transkript

1 Vardagskompassen Anna Sjölund Autismpedagogik AB Tillgänglig informationbegriplig,hanterbar Tydliggörande pedagogik ICF-Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Kravanpassa och kompensera på individnivå Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG 1

2 Att förstå hur personen förstår Om jag vill lyckas hjälpa en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan mer och vet mer / Sören Kirkegaard Första linjens tillgänglighet Personen själv och dem som finns personnära 2

3 Användarvänlig och lättöverskådlig, lätt att lära och använda. (TP) Underlag för kartläggning av ojämna och starka förmågor. Heltäckande pedagogiskt underlag situationsanalys av personens hela dag. Inspirerad av CPS (Collaborative & Proactive Solutions) utgår från personenss perspektiv. Kravanpassa och kompensera-lab Konkreta förslag på anpassningar och stödåtgärder. WHO:s klassifikationssystem av ICF används som stöd för att beskriva hur personer fungerar i sina vardagliga miljöer och för att förklara situationer som inte fungerar tillfredsställande. Utgår från ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstån d, funktionshinder och hälsa). Skapar samsyn och gemensam förståelse. Kan med fördel användas vid ex SIP. Samlar flera pedagogiska verktyg i en och samma modell. Varför göra en kartläggning? För förståelse personens individuella förutsättningar och behov För att kunna göra situationsanalyser För att kunna kravanpassa och kompensera utifrån personens individuella stöd och funktionsprofil Underlag vid upprättande av genomförandeplan, handlingsplan eller vid ansökan om extra resurser För att kunna planera adekvata stödinsatser för personen. Skapa gemensam förståelse av personens behov Glöm aldrig den viktiga kartläggningen! Identifiera och förankra styrkor! 1. Kartlägg styrkor och ojämna förmågor. 3

4 Identifiera ojämna funktionsförmågor PC kontra MAC 4

5 Svårigheter i ömsesidig social kommunikation Att koppla ihop tanke och tal.. Om jag skulle konversera så krävde det så mycket energi att jag behövde sitta stilla vid ett bord och inte koncentrera mig på något annat samtidigt. Konversationen innehöll inte bara att koppla ihop sladdarna mellan tanke och tal och hålla i kopplingen, utan också att räkna ut när jag skulle tala och när jag skulle tala igen. Jag var tvungen att aktivt omtolka det jag hörde så att jag förstod det och inte skulle verka trög /Gunilla Gerland, En riktig människa Vad? Var? När? Med vem/vilka? Hur länge? Hur/hur mycket? Sedan? 5

6 Alternativ och kompletterande kommunikation AKK Informationsöverbelastning Det är så svårt att leva i direktsändning utan pausknapp 6

7 Vad kan personalen tänkas tänka Vill Stina egentligen ha vårt stöd? Varje gång vi frågar vad hon vill ha hjälp med, svarar hon att hon inte behöver någon hjälp. Vad kan Stina tänkas tänka När personalen frågar vad jag vill ha hjälp med, är det så svårt att svara på direkt, så jag tackar nej- säger att jag inte behöver någon hjälp, för att det är lättast! Svårigheter i att planera och organisera 7

8 Svårigheter med sinnesintryck och motorik 8

9 Intrycksallergi Hur det kan kännas att leva med intrycksallergi 9

10 Svårigheter med att styra sin uppmärksamhet 10

11 Svårigheter med impulskontroll och aktivitetsreglering 11

12 Svårigheter med tidsuppfattning Svårigheter med flexibilitet 12

13 Övergångskort Hamna inte i lyxfällan - det ska inte vara en lyx för personen att bli förstådd Vardagen kostar för mycket utan anpassningar 13

14 Stress och stressorer Identifiera vilka krav som ställs på barnets ojämna förmågor i situationen 2. Se över vilka krav situationen ställer på barnets ojämna förmågor. Svårt att bearbeta och förstå muntliga instruktioner Svårt att uttrycka vad han eller hon vill samt att be om hjälp Svårt att förstå i vilken ordning något ska göras Svårt att komma ihåg vad han eller hon ska göra Svårt att hantera lukter och känselintryck Svårt att avgöra hur mycket styrka som behövs till en uppgift Svårt att vänta, vill att någon ska komma NU 14

15 Inhämta personens perspektiv 2. Ta reda på barnets perspektiv av vad som upplevs som svårhanterligt. Gör en situationsanalys Vilka krav ställs på barnets ojämna förmågor i situationen? 3. Gör en situationsanalys var överstiger kraven i situation elevens funktionsförmåga var och när behöver vi kravanpassa och kompensera? Vad upplever barnet självt som svårhanterligt i situationen? Vilka styrkor och grund har ni identifierat? Vilka av barnets styrkor kan ni förankra? 15

16 Varför blir situationen svår för Viktor? 16

17 Har situationen högre krav än personens faktiska funktionsförmåga? Med mindre ansträngning finns mer kraft kvar för utveckling. -Tina Wiman 17

18 5 funktionsminus + X anpassingsplus = tillgänglig vardag Låt stå! Du ska här med stöd av Kalles funktionsminus räkna ut vilka anpassningsplus han behöver Kalle har följande funktionsminus: Svårt att ställa frågor för att få mer information kommunikation/information) Svårt att planera och organisera eget arbete (planering/organisation) Svårt att komma ihåg muntliga instruktioner (arbetsminne) Svårt att sortera bort bakgrundsljud (sinnesintryck) Svårt att beräkna hur lång tid uppgifter tar (tidsuppfattning) Vilka anpassningsplus behöver du använda för att ekvationen ska gå ihop? Vad behöver du anpassa för att lärandesituationen och lärandemiljön blir tillgänglig för Kalle? Du har nu en samlad bild och förståelse av personens behov av stöd. Du har nu ett underlag för att fylla i det vi kallar sjökort, vilka du med fördel kan använda vid systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation. Detta gör att du får en samlad helhetsbild av vad du/ni som finns runt personen bör kravanpassa, kompensera och träna samt vilka styrkor du bör använda dig av för att kunna förankra. Om du/ni kartlägger och dokumenterar på detta sätt blir det sedan enklare för alla i personens omgivning att få en gemensam helhetsbild och förståelse för personen i er verksamhet. 18

19 1. Välj ut en situation (kobbe) som du vill arbeta med. Se över vilka grund och ankare du har hittat i din kartläggning. 2. Beskriv situationen, vad som händer, bakomliggande faktorer och vad det får för konsekvenser. Fundera över om det går att göra några anpassningar i miljön. Reflektera också över vilka krav situationen ställer på personens ojämna förmågor. 3. Fundera också över hur personen och omgivningen ser på situationen. Kan du anpassa ditt förhållningssätt eller ditt sätt att kommunicera utifrån det? Kravanpassa handlar om att omgivningen anpassar sina krav utifrån personens förmåga. 19

20 4. Se över vilka kompenserande hjälpmedel och strategier som kan vara till hjälp för personen i den aktuella situationen. Skriv n på vilket sätt du kan ta vara på personens ankare och förankra. 5. Fundera på vad som är viktigast att träna på och hur man kan bryta ner träningen i rimliga moment. 20

21 Glappet mellan omgivningens perspektiv/krav och barnets perspektiv/faktiska funktionsförmåga är vad som orsakar vad vi valt att kalla barnets läcksäck. Det handlar om situationer och miljöer där omgivningens perspektiv/krav ställer högre krav på barnet än han/hon har funktionsförmåga för att kunna hantera. Det är viktigt att kunna skilja på vad barnet inte kan och vad barnet inte vill. När barnet inte kan måste vi kunna kravanpassa och kompensera. Sett ur barnets perspektiv läcker säcken ofta under hela dygnet. Detta förhållande mellan krav och förmåga leder till energiläckage som i sin tur orsakar stress och stressreaktioner hos barnen. 21

22 Alla behöver en egen tryggsäck! ResLedaren Laddas ner gratis från App Store och Google Play. Läs mer på: 22

23 Ett gott och heltäckande underlag för att hjälpa barn med utvecklingsrelaterade svårigheter vare sig de har diagnos eller inte. Eve Mandre Med den här boken kan du som förälder eller personal underlätta vardagen. Gunilla Gerland 23

Navigera rätt i livet

Navigera rätt i livet Navigera rätt i livet Annorlunda informationsbearbetning NN Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Konsekvenser av annorlunda perception Känselsinne Smak och luktsinne Balanssinne och kroppssinne 1 Orienteringssinne

Läs mer

Kompassmodellen Barn och elever med ojämna förmågor. Identifiera ojämna funktionsförmågor. Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG

Kompassmodellen Barn och elever med ojämna förmågor. Identifiera ojämna funktionsförmågor. Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG Barn och elever med ojämna förmågor Anna Sjölund Autismpedagogik.se Kompassmodellen Identifiera ojämna funktionsförmågor Vad ligger bakom de ojämna förmågorna? Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG

Läs mer

Att klara vardagen. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Att klara vardagen. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception Att klara vardagen Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer/ha svårt att uppmärksamma och registrera det ögonen ser och öronen hör Planera/organisera,tidsuppfatta,l

Läs mer

Motiverande samtal vid autism och adhd

Motiverande samtal vid autism och adhd Motiverande samtal vid autism och adhd Varför vi har skrivit boken Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Behov av att kunna samanvända Mi och tydliggörande pedagogik Motiverande samtal (MI) = kommunikationsmetod

Läs mer

Motiverande samtal vid autism och adhd

Motiverande samtal vid autism och adhd Motiverande samtal vid autism och adhd Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Varför vi har skrivit boken Behov av att samanvända MI och tydliggörande pedagogik för personer med autism och adhd Tydliggörande

Läs mer

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped Att bemöta människor med funktionsnedsättning Ina Lindroos spec.ped Kommunikation: Sändare kanalmottagare Innehåll användning form Vad är en funktionsnedsättning? Om jag vill lyckas att föra en människa

Läs mer

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception Autismpedagogik Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer Planera/organisera,tidsuppfatta,l lösa problem i stunden,, komma ihåg,se orsakssamband

Läs mer

Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden

Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden 2016 David Edfelt, leg psykolog Handledning, utbildning och utveckling provivus.se 2 Psykologi TIPSBANKEN är en portal för pedagogisk

Läs mer

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen +.... Grund nedsatta funktionsförmågor Kommunikation/information 1 Förmåga att bearbeta och förstå 1 2 2 Förmåga att kommunicera egna behov 3 Förmåga att förstå

Läs mer

Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd

Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd CHECKLISTOR OCH ANDRA ANPASSNINGAR Funktionskompetens För att skolan ska vara tillgänglig för alla bör den vara funktionskompetent. Med

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

I vilken utsträckning man upplever:

I vilken utsträckning man upplever: Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska uppleva en känsla av sammanhang. I vilken utsträckning man upplever:

Läs mer

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/

Läs mer

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistorna behandlar vanliga problem som elever med autism och/eller adhd kan möta både i klassrummet och i övriga miljöer

Läs mer

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistorna behandlar vanliga problem som elever med autism och/eller adhd kan möta både i klassrummet och i övriga miljöer

Läs mer

CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN

CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN CPS - COLLABORATIVE & PROACTIVE SOLUTIONS GEMENSAMMA PROAKTIVA LÖSNINGAR Författare till: Ross Greene Psykolog Forskare Upphovsman till CPS CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN Ross Huvudprincip Barn gör

Läs mer

FÖRskola förskola. Utmaningar i förskolan. Allt som kan automaaseras kommer a1 automaaseras. Förväntningar på eleverna

FÖRskola förskola. Utmaningar i förskolan. Allt som kan automaaseras kommer a1 automaaseras. Förväntningar på eleverna Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden 2016 David Edfelt, leg psykolog Handledning, utbildning och utveckling provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Neurovetenskap

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen

Läs mer

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Se upp med: Barn som bråkar.  Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Se upp med: Man måste Alla andra kommer att göra likadant. Hen måste träna på att Vilken vikt på tyngderna ska vi lägga oss på? Det är bara att (skriva önskelistor till tomten) Hon bara trotsar / Han söker

Läs mer

Stöd- och servicekedja. Personcentrerat stöd. Aktivitetskedja Isbergsmetaforen

Stöd- och servicekedja. Personcentrerat stöd. Aktivitetskedja Isbergsmetaforen Perspektiv inifrån och utifrån på bemötande och kommunikation Isbergsmetaforen Det vi ser.. Anna Planting Gyllenbåga och Anna Sjölund Att förstå orsaken bakom det vi ser. Personcentrerat stöd Stöd- och

Läs mer

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen De nya föreskrifterna och Välkommen! De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen Ann Nilsson och Thomas Carlsson Nationell värdegrund! ICF! ÄBIC/IBIC! SOSFS 2014:5! Genomförandeplaner!

Läs mer

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Agenda 1. Vad är adhd? 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Vad vet vi om hjärnan och adhd? 6. Vilken hjälp finns att

Läs mer

AST projektet i Borås 2014-2016

AST projektet i Borås 2014-2016 AST projektet i Borås 2014-2016 A lla S kolors T illgänglighet Tillgänglighet i den didaktiska miljön sociala miljön fysiska miljön Bakgrund Budget 2012. Uppdrag ifrån politikerna gällande elever inom

Läs mer

Vardagsstöd. Känsla av sammanhang - KASAM. Hanterbarhet. Begriplighet. En känsla av sammanhang. Meningsfullhet. I vilken utsträckning man upplever:

Vardagsstöd. Känsla av sammanhang - KASAM. Hanterbarhet. Begriplighet. En känsla av sammanhang. Meningsfullhet. I vilken utsträckning man upplever: Vardagsstöd Känsla av sammanhang - KASAM Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska uppleva en känsla av sammanhang. Anna Sjölund www.autismpedagogik.se

Läs mer

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Levla lärmiljön. Ett stödmaterial för tidiga insatser

Levla lärmiljön. Ett stödmaterial för tidiga insatser Levla lärmiljön Ett stödmaterial för tidiga insatser Stödmaterialet är tänkt att användas av förskolepersonal i arbetet med tidiga insatser för barn som hamnar i problemsituationer. Det är viktigt att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. 2012 2013 Backsippans förskola Gullvivans förskola Junibackens förskola Mariebergs förskola

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara

Läs mer

Arbete med barn och elever med autism

Arbete med barn och elever med autism Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception Autismpedagogik Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer Planera/organisera,tidsuppfatta,l lösa problem i stunden,, komma ihåg,se orsakssamband

Läs mer

Känsel (taktil perception) Att få vardagen att fungera. Smak och lukt. Konsekvenser av annorlunda perception. Anna Sjölund

Känsel (taktil perception) Att få vardagen att fungera. Smak och lukt. Konsekvenser av annorlunda perception. Anna Sjölund Att få vardagen att fungera Annorlunda sätt att ta emot och uppleva sinnesintryck Svårt att se helhet och sammanhang Svårt att planera och organisera-, komma ihåg,se orsak och verkan Svårigheter i ömsesidig

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Lotsens navigeringshjälp Skolkompassen

Lotsens navigeringshjälp Skolkompassen Lotsens navigeringshjälp Skolkompassen +.... Grund nedsatta funktionsförmågor Kommunikation/information 1 Förmåga att bearbeta och förstå 1 2 2 Förmåga att kommunicera egna behov 3 Förmåga att förstå andras

Läs mer

Stödmaterial för projektet Dit-i-tid

Stödmaterial för projektet Dit-i-tid Stödmaterial för projektet Dit-i-tid Att ha många nedsatta funktionsförmågor definieras i ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) som att ha en funktionsnedsättning.

Läs mer

Barn och ungdomar med adhd

Barn och ungdomar med adhd Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.

Läs mer

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman Vem är jag? 8 22 5 6 Kärlek! Du borde ha haft skador Vi

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.

Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar. Skolförvaltningen PEDAGOGISK KARTLÄGGNING ETT VERKTYG FÖR OSS I SKOLAN I våra styrdokument står det att alla barn och elever ska få den ledning och stimulans som de behöver för sitt lärande och sin personliga

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013 Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet I samverkan med vårdnadshavare Höstterminen 2013 Trygghet, normer och värden: Vad kan vi pedagoger göra för att (namn) ska kunna känna sig mer trygg på Stegatorp

Läs mer

NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan

NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan 1 (6) Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Reviderad 2013-08-20 s frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan Elevens namn:.. Personnummer:.... Skola: åk: Besvarat av, datum:..

Läs mer

Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik

Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik Elin Löberg Habiliteringsassistent Iraj Yekerusta Habiliteringsutvecklare Presentation Autism och det pedagogiska arbetssättet Utmanande

Läs mer

Välkomna till Specialpedagogiskt forum. 22 februari 2017

Välkomna till Specialpedagogiskt forum. 22 februari 2017 Välkomna till Specialpedagogiskt forum 22 februari 2017 Välkomna Introduktion Återkoppling: Nulägesskattning av extra anpassningar Fika ca 14.15 Arbete i lärgrupper Återsamling 15.30 Vi avslutar 16.00

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Skola Elev Plan (SEP)

Skola Elev Plan (SEP) Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF ALINGSÅS 2014-10-29 Thomas Ahlstrand, samordnare NPF Innehåll Information om SPSM

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Tidig förståelse i ett långt perspektiv

Tidig förståelse i ett långt perspektiv Tidig förståelse i ett långt perspektiv Helene Tranquist För en tid sedan blev jag tillfrågad om att medverka på en konferens om tidig intervention vid autism. Jag har sedan dess många gånger återkommit

Läs mer

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. De oerfarna slutade också, ofta efter kort tid. Majoriteten

Läs mer

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik, Vägledning. Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen

Webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik, Vägledning. Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen Webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik, 2017 Vägledning! Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen Till dig som leder Den här vägledningen ger dig en överblick över utbildningens

Läs mer

Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg

Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete Råd och stöd Handledning & utbildning

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor. Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de

Läs mer

Handledning för kliniska handledare

Handledning för kliniska handledare Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)

Läs mer

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

KOGNITIVA SVÅRIGHETER KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Neuropsykologi i urvalsprocessen - tillskott eller ej? Håkan Nyman Dr Med Sc, leg psykolog, specialist i neuropsykologi

Neuropsykologi i urvalsprocessen - tillskott eller ej? Håkan Nyman Dr Med Sc, leg psykolog, specialist i neuropsykologi Neuropsykologi i urvalsprocessen - tillskott eller ej? Håkan Nyman Dr Med Sc, leg psykolog, specialist i neuropsykologi Urval - Bästa sökande? - Sortera bort olämpliga? - Hitta rätt person för jobbet -

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning grin Skolinspektionen Bes Huvudman info.forskolansputnik@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Sputniks förskola belägen i Stockholms kommun med Sputnik

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Bemötande av brukares känslor, relationer och sexualitet. Lena Lagren Pedagogisk verksamhetsutvecklare Utvecklingsenheten, Fff, Örebro kommun

Bemötande av brukares känslor, relationer och sexualitet. Lena Lagren Pedagogisk verksamhetsutvecklare Utvecklingsenheten, Fff, Örebro kommun Bemötande av brukares känslor, relationer och sexualitet Lena Lagren Pedagogisk verksamhetsutvecklare Utvecklingsenheten, Fff, Örebro kommun Att ha en kognitiv funktionsnedsättning innebär en begränsning

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 1, SPCSPE01, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Autism & AspergerföreningenDistrikt Göteborg Onsdagen 22april 2015 Thomas Ahlstrand,

Läs mer