Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd
|
|
- Andreas Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistorna behandlar vanliga problem som elever med autism och/eller adhd kan möta både i klassrummet och i övriga miljöer på en skola. Med problem avser vi situationer där lärmiljöer ställer krav som ofta överstiger dessa elevers funktionsförmågor. Förändringar i lärmiljöer innebär inte att det är eleven själv som ska förändra sig, utan det är vi som arbetar i skolan som ska anpassa lärmiljön så att den kompenserar för elevens bristande funktionsförmågor. Perceptions- och kommunikationsronder En perceptions- och kommunikationsrond innebär att man systematiskt bygger bort tänkbara orsaker till att elever störs i sin lärprocess till exempel alla ljud som»kan krocka i en elevs huvud«såsom fläktsystem, tickande klockor och stolsskrap. När vi tar bort hinder blir lärmiljön i klassrummet mer tillgänglig för dessa elever. En rond är en generell anpassning eftersom till exempel störande ljud inte bara angår en elev, utan många. Vi menar att perceptions- och kommunikationsronder är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet för att optimera lärmiljön inte bara för några, utan för alla. Det är viktigt att poängtera att dessa anpassningar inte enbart behövs för yngre elever. De behövs även för elever i högre åldrar. Vi rekommenderar att intresserade och kunniga lärare»rondar«tillsammans med en eller flera elever med autism och/eller adhd. Det vill säga att man precis som i andra skyddsronder i skolan, checkar av klassrum och övriga utrymmen i skolan en eller två gånger per läsår. Ronderna med checklistor är utformade för att passa in i skolans årshjul eller årslinje, för att på så vis kunna ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Gör man en rond exempelvis i början på juni har man tid att åtgärda det som uppkommer under lovet. Kanske behövs också en uppföljning strax före jul? 1
2 PERCEPTIONS- OCH KOMMUNIKATIONSROND Checklista för klassrummet Klassrum: Namn: Funktionsförmåga Funktionsnedsättning Funktionskompensation Åtgärdat, datum, kommentar Perception Hörsel Svårt att sålla bort bakgrundsljud Ha möbeltassar på alla stolar Perception Hörsel Svårt att sålla bort bakgrundsljud Använda klockor som inte tickar Perception Hörsel Svårt att sålla bort bakgrundsljud Använda fläktar som inte låter Perception Hörsel Svårt att sålla bort bakgrundsljud Använda dörrstopp Perception Hörsel Svårt att sålla bort bakgrundsljud Kunna stänga ute ljud från skolgården Perception Hörsel Svårt att sålla bort bakgrundsljud Ha tillgängliga hörselskydd Perception Hörsel Svårt att sålla bort bakgrundsljud Ha tillgängliga hörlurar för musik/brus Perception Hörsel Svårt att sålla bort bakgrundsljud Ha ljuddämpande skärmar Perception Hörsel Svårt att sålla bort bakgrundsljud Kunna använda små hallmattor för elever som vickar på fötterna Perception Hörsel Svårt att sålla bort bakgrundsljud Använda tangentbord som inte klickar Perception Lukt Svårt att hantera vissa dofter Ha vädringsmöjligheter Perception Syn Svårigheter att hantera skarpt ljus Kunna använda markiser/draperier/ persienner mot sol Perception Syn Svårigheter att hantera skarpa lampor, t.ex lysrör Kunna undvika stark belysning Uppmärksamhet Svårt att fokusera i livlig miljö Ha tillgängliga bordsskärmar Uppmärksamhet Svårt att fokusera i klassrumsmiljö Tänka på elevens placering i klassrummet Uppmärksamhet Tappar lätt koncentrationen Ha saker som är ok att pilla med såsom ärtpåsar, fidgetar Kroppssinne Kroppssinne Flexibilitet Svårigheter med motorik och balans Svårigheter med motorik och balans som ska göras Svårigheter att hantera oväntade förändringar som ska hända Svårigheter att ställa frågor om var material finns som ska göras Använda pennor som är lätta att greppa Använda bra stolar med armstöd Använda tydliga dag- och veckoscheman på tavla, vägg, bord, dator efter behov Använda en varningstriangel som informerar om schemabrytande aktiviteter Använda tavlan utifrån elevens behov Skyltar som visar var material ska vara Presentera allt material överskådligt och om möjligt självinstruerande 2
3 Man bör göra en perceptions- och kommunikationsrond i samtliga lokaler och miljöer i skolan där elever vistas, inte enbart i klassrummen: PERCEPTIONS- OCH KOMMUNIKATIONSROND Checklista för skolmiljön utanför klassrummet Plats: Namn: Funktionsförmåga Funktionsnedsättning Funktionskompensation Åtgärdat, datum, kommentar Svårigheter att ställa frågor Orienteringskartor vid varje större ingång Svårigheter att ställa frågor Tydliga skyltar på skolans alla byggnader Svårigheter att ställa frågor Tydliga skyltar på samtliga klassrum Svårigheter att ställa frågor Skyltar till övriga faciliteter Svårigheter att ställa frågor Skyltar för skolledning, sköterska, kurator m. fl. Svårigheter att ställa frågor Använda namnskyltar Svårigheter att ställa frågor Skyltar som talar om när skolledning, sköterska, kurator m.fl. är anträffbara nästa gång Tidsuppfattning Tidsuppfattning Perception Perception Svårigheter att veta hur man tar mat/dukar av i matsalen Svårigheter att veta hur man gör på toaletten Svårigheter att veta vad och hur man gör i ett omklädningsrum Svårigheter att beräkna vad man kan hinna göra på raster Svårigheter att beräkna vad man kan hinna göra på raster Svårigheter att sålla bland sinnesintryck Svårigheter att sålla bland sinnesintryck Skyltar/bilder som visar vad, hur, hur mycket Skyltar/bilder som visar hur man gör när man går på toa och tvättar händerna Skyltar som visar skogräns, var man klär om, var man duschar Förslag på vad eleven kan göra, kortare raster Förslag på vad eleven kan göra, längre raster Lugnt rum inomhus Lugnt område utomhus Perception Svårigheter med känselintryck Kunna få avskilt skåp, hängare etc. Checklistorna kan förstås också anpassas efter en enskild skolas behov och förutsättningar, lägg gärna till egna punkter i checklistorna under»övrigt. Vi menar att om vi ser över skolmiljön, till exempel har orienteringskartor och färgmarkeringar var olika lektionssalar finns, så har vi byggt bort många orsaker till stress för dessa elever. Med mindre ansträngning finns mer kraft kvar för inlärning och utveckling. 3
4 Tydliggörande tavla i klassrummet Vi vill ge ett smakprov på en både enkel och mycket viktig generell anpassning: hur lärare kan använda tavlan i klassrummet. Det är viktigt att tavlan inte överbelastas med för mycket information. För yngre elever bör den ge information om dagsschemat, hur en viss lektion ska avslutas, eventuella läxor och dagens lunch samt instruktioner till varje lektion. Dessa instruktioner ska kortfattat och konkret svara på den tydliggörande pedagogikens grundläggande frågor: varför man läser området, varför man tar upp det man gör på den enskilda lektionen, vad eleverna ska göra, hur de ska arbeta, hur mycket de ska hinna med, med vem, hur länge och vad de ska göra då de är klara. Varje elev ska snabbt kunna hitta denna information på tavlan utan att behöva ställa frågor om dem. Äldre elever instrueras på samma sätt för varje lektion. EXEMPEL: GEOGRAFILEKTION I ÅK 7 (Varför) Vi arbetar med kartböcker för att ni ska lära er att hitta i dem. Kartböcker svarar på många frågor om vår jord. (Vid den första genomgången tog man upp varför man läser ämnet mer uttömmande. Dessa skäl till att man läser ämnet måste man påminna om kontinuerligt och vinnlägga sig om att hitta skäl som knyter an till eleverna själva.) (När) Vi arbetar med kartböcker i fyra veckor. Den 28 april har vi prov i kartkunskap. Idag är det den 10 april. Lektionen idag är kl. 08:15 09:30. (Vad) Idag ska du lära dig att hitta platser, städer, vattendrag med mera i Afrika. (Hur) Du behöver en kartbok och ett arbetsblad, penna och sudd. Följ instruktionerna på arbetsbladet och när du är klar rättar du själv. Sedan gör du Seterra (hemsida om geografi) på datorn. (Med vem) Du arbetar på egen hand eller två och två. 4
5 EXEMPEL: PROVINSTRUKTION PÅ TAVLAN (Denna skrivs i förväg så att eleverna ser den redan när de kommer in i klassrummet.) Kl Prov i kartkunskap 1. Sätt dig på din plats. 2. Du kommer att få kartbok, prov, penna och sudd. 3. Var tyst, annars stör du de andra. 4. När du är klar ska du sitta kvar på din plats och räcka upp handen, då hämtar jag provet. 5. Arbeta med Seterra eller en annan uppgift som du får av mig. Vill du ha en uppgift av mig ska du säga till innan provet startar. 6. Varmt lycka till! Små anpassningar stora skillnader Som vi hoppas att du sett i detta material kan små anpassningar göra stor skillnad. Dessa anpassningar skapar också en bättre studiero för alla elever och för dig som arbetar i skolan. Vill du veta mer får du gärna läsa vår bok Autism och adhd i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. 5
Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd
Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistorna behandlar vanliga problem som elever med autism och/eller adhd kan möta både i klassrummet och i övriga miljöer
Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd
Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd CHECKLISTOR OCH ANDRA ANPASSNINGAR Funktionskompetens För att skolan ska vara tillgänglig för alla bör den vara funktionskompetent. Med
CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM
CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen
Extra anpassning eller ledning och stimulans?
Extra anpassning eller ledning och stimulans? Formuleringarna i mittenkolumnen är hämtade från exempel på extra anpassningar från ett flertal olika sammanhang. Tanken är inte att utvärdera dessa, utan
Kompassmodellen. Anna Sjölund Autismpedagogik AB
Kompassmodellen Anna Sjölund Autismpedagogik AB Kompassmodellens upplägg Vardagskompassen följer vardagssituationer från morgon till kväll Komma upp ur sängen, Morgonrutiner, Frukost, etc. Skolkompassen
Såhär vill jag ha det i skolan
Av leg. logopeder Ida Rosqvist & Julia Andersson Widgitsymboler Widgit Software/Hargdata 2017. Planera, organisera, genomföra och avsluta skolarbete Det är bra om mina föräldrar får veta läxor och annan
DISKUSSIONSUNDERLAG NPF, tillgänglighet och anpassningar. Författare: Elinor Kennerö Tonner & Emma Rosengren, E&E Värdegrund AB
DISKUSSIONSUNDERLAG NPF, tillgänglighet och anpassningar Författare: Elinor Kennerö Tonner & Emma Rosengren, E&E Värdegrund AB DISKUSSIONSUNDERLAG FRÅN HEJHYPER.SE VERSION 1.0 SYFTE Att öka kompetensen
Autismspektrumtillstånd AST
Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning
NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?
NPF-anpassad undervisning Vad innebär det rent praktiskt? Vad ska vi prata om Funktionsförmågor Exekutiva funktioner Kompensera och anpassa Bedömning Funktionsförmågor påverkas av olika saker NPF t ex
Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog
Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom
Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. förstår. Ojämna förmågor. Barn och elever med ojämna förmågor. Anna Sjölund Autismpedagogik.
Barn och elever med ojämna förmågor Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG Anna Sjölund Autismpedagogik.se PC kontra MAC Att förstå hur personen förstår Om jag vill lyckas hjälpa en människa mot ett
Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell
Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Att stödja exekutiva funktioner i praktiken
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken
Formulär: Inledande frågor
Formulär: Inledande frågor Födelsedatum: Kön: Skola/klass: Lärare/mentor: Antal elever i klassen: Hemspråk: Funktionsnedsättning/svårighet: Intervjuare: Be eleven berätta om sin skola. Välj ut vilka frågor
RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever
RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna
Utredning av en elevs behov av särskilt stöd
1(10) BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa Utredning av en elevs behov av särskilt stöd 2(10) Innehållsförteckning Generellt gällande utredning... 3 Skäl till att utreda... 3 Vad utredningen bör
Tydlighet och struktur i skolmiljö
Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Adhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen - Del 1 Andreas Svensson 2019-09-11 ADHD Tre olika varianter: 1. Huvudsakligen Uppmärksamhet/koncentration 2. Huvudsakligen Impulskontroll/hyperaktivitet 3. Vanligast är en kombination
Vardagskompassen Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. Anna Sjölund Autismpedagogik AB
Vardagskompassen Anna Sjölund Autismpedagogik AB www.autismpedagogik.se Tillgänglig informationbegriplig,hanterbar Tydliggörande pedagogik ICF-Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder
Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Fördjupad kartläggning
UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att
Kollegahandledning. Från styrkor och behov till anpassningar. November 2017
Kollegahandledning Från styrkor och behov till anpassningar November 2017 Kollegahandledning ca 45 min 1. Välj tidshållare, ordfördelare och sekreterare 2. Kort presentation av frågorna/problemen (max
1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet
Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet Autismspektrum Theory of mind Central koherens Perception Malin khoso - magelungen utveckling ab Perception Malin khoso - magelungen
T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N
T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N Trivselreglerna är uppdelade i tre delar: UPPLÄGG 1. Först finns en presentation av reglerna och konsekvenser om de inte följs. 2.
Joanna Lundin. Lärare, författare och föreläsare
Joanna Lundin Lärare, författare och föreläsare Læringsmiljøer som fremmer nærvær og forhindrer fravær I foredraget forteller hun om skolemiljøets betydning for elevens motivasjon til å gå på skolen, samt
AD/HD självskattningsskala för flickor
AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer
Extra anpassningar - Att arbeta med schema och tydliga uppgifter
Extra anpassningar - Att arbeta med schema och tydliga uppgifter Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen, Centralt skolstöd Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Lotsen, Centralt
Lotsens navigeringshjälp Skolkompassen
Lotsens navigeringshjälp Skolkompassen +.... Grund nedsatta funktionsförmågor Kommunikation/information 1 Förmåga att bearbeta och förstå 1 2 2 Förmåga att kommunicera egna behov 3 Förmåga att förstå andras
www.attention-riks.se
www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i
Inkluderande lärmiljö
Inkluderande lärmiljö -en förutsättning för lärande hela skoldagen Linda Lindkvist Nyberg Specialpedagog, Skepptuna skola Lärarcoach, Sigtuna kommun Linda.nyberg@edu.sigtuna.se Inkluderande lärmiljö -hela
Elevers upplevelse av buller i skolan
2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg
www.attention-riks.se
www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i
Kollegial handledning kring elever med autism och adhd
Anna Sjölund, Ann Lindgren, Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd Kollegial handledning kring elever med autism och adhd NATUR & KULTUR Handledningen får kopieras och hör till boken Autism och adhd i skolan:
Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
Allmän information från Moröskolan, läsåret
Allmän information från Moröskolan, läsåret 2019 2020 Skolans hemsida www.skelleftea.se/moroskolan Här får du, under olika puffar, information om: Skolrådsprotokoll Utvecklingsplaner Plan mot kränkande
Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen
Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen +.... Grund nedsatta funktionsförmågor Kommunikation/information 1 Förmåga att bearbeta och förstå 1 2 2 Förmåga att kommunicera egna behov 3 Förmåga att förstå
Plan för likabehandlingsarbete
Plan för likabehandlingsarbete Arbete för att motverka trakasserier, kränkning och diskriminering Planen omfattar verksamhetsformerna: SA, IMIND och IMPRE Magelungen Gymnasium Göteborg Läsåret 2017/2018
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Du är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Kognitivt tillgängliga möten checklista och information
Kognitivt tillgängliga möten checklista och information Fotograf: Christina Teuchler, Autism- och Aspergerförbundet. Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 1.1 Kognition och kognitiv tillgänglighet...
Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping
Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv
Liljeforsskolans hälsofrämjande och förebyggande arbete
Liljeforsskolans hälsofrämjande och förebyggande arbete På Liljeforsskolan arbetar vi på olika sätt med hälsofrämjande insatser: Rastaktiviteter organiserade lekar på rasterna. Vi har även Aktivitetsbanor
STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet
STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett
Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd
Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd Uppsala Torsdag den 18 jan 2018 Lydia Springer och Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala
Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande
Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3
Lektionshandledning #180 Elevinflytande och trygghet 1/3 i Tema: Elevinflytande och trygghet Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 7-9 Lektionslängd: 160 min (Pass 1 80 min och Pass 2 80 min) Material och
Hur vet man vilket stöd man ska ge vilken elev? vid rast/fritid för elever med NPF/AST och den hittar du under samma flik.
1 Hur vet man vilket stöd man ska ge vilken elev? Det händer att jag får den frågan då jag handleder skolpersonal, och det är förstås en svår fråga att svara på utan att ha träffat eleven eller genomfört
Sinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera
Sinnesintryck perception Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2 Sinnesintryck Informationsprocessen Ta in information genom sinnena Minnas, bearbeta, planera Utföra Svårt att filtrera och sortera de
Du är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Perspektivinsamling - frågeställningar
Perspektivinsamling - frågeställningar Elever och före detta elever Vad är en bra skola för dig och dina kompisar? Vad är mindre bra? Hur ska skolan vara för att du ska få lust att lära? Personal Vad är
KOMPLEMENT TILL MATTE DIREKT BORGEN UPPLAGA
Programmering KOMPLEMENT TILL MATTE DIREKT BORGEN UPPLAGA 2 Lektion Sanoma Utbildning POSTADRESS: Box 009, 0 25 Stockholm BESÖKSADRESS: Alströmergatan 2, Stockholm HEMSIDA: www.sanomautbildning.se E-POST:
Handhygien. Max handtvättskola Handbok för lärare
Handhygien Max handtvättskola Handbok för lärare Handhygien Gör handtvätten minnesvärd Max handtvättskola är ett enkelt sätt att uppmuntra barn att tvätta och torka händerna ordentligt. Med Max hjälp får
Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik
16 juni 2015 Örnsköldsvik Grundkurs NPF för skolan Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se 1 We have to teach the children we have Not the children we want to have Not
8 : 1 UPPTÄCKA TRYGGHETSPÄRMEN
8 : 1 Förskolan och skolan har en viktig roll beträffande att upptäcka barn och elever som på olika sätt far illa. Det är av vikt att på ett systematiskt sätt skaffa sig kunskap om den aktuella situationen
/////// // ///////// / // /
Utvärdering matematikämnet hösten 2010 Dessa grupper är inskrivna: Åk 7 Petra & Malins grupp Åk 8 Malins grupp Åk 9 Petras grupp Åk 7 Jörgens grupp Åk 8 Jonas & Petras grupp Åk 9 Jonas grupp Åk 7 Evas
Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT Sida: 1(13) Ver.nr: 1.0 Dnr: Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information till
Vi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Barn och elever som utmanar
Barn och elever som utmanar Förhållningssätt - Bemötande - Anpassningar augusti 2017 Utbildningsinnehåll Funktionsnedsättningar ADHD Autism/Asperger Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Begrepp: Inkludering
Neuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Må bra och förbättra inlärningen med SchoolVision
Må bra och förbättra inlärningen med SchoolVision Vad kan det göra för dina elever? 2008 Koninklijke Philips Electronics N.V. Alla rättigheter förbehålls. Mångfaldigande, helt eller delvis, är förbjudet
Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en
Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor
Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada
patientinformation Synverksamheten Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada Praktiska tips som underlättar för barn och ungdomar med hjärnsynskada, CVI Svårigheter vid hjärnsynskada Hjärnsynskada,
Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling
Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Skånhällaskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Skånhällaskolan F-3 Läsåret 2011/12 Grundskolan,
Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 5 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET,
1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål
Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!
Hur det är att leva med NPF
Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning
Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan
Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor
SKOLKRAFT. Joanna Lundin
SKOLKRAFT. Joanna Lundin Joannalundin.com Twitter @joanna_lundin Facebook Skolkraft En skola för alla Är det möjligt?! "Om man anpassar skolan efter elever i behov av stöd då har man gjort all skolutveckling
Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada
Synverksamheten Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada Praktiska tips som underlättar för barn och ungdomar med hjärnsynskada, CVI Svårigheter vid hjärnsynskada Hjärnsynskada, eller CVI (cerebral
- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation
Komplettering frånvaro seminarier 2,3 och 4 Bedömning och utvärdering KPU HT 2018 Andreas Rietz (anri0596), 2018-11-16 Seminarium 2 Detta seminarium behandlar formativ bedömning, och uppgiften är att diskutera
Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009
Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen
Tips på saker att tänka på vid vårdbidragsansökan
1 av 5 Tips på saker att tänka på vid vårdbidragsansökan Namn och personnummer för det barn som ansökan gäller: Barnets funktionsnedsättning (diagnos + eventuell kort beskrivning av svårigheter): Sociala
Vi repeterar de regler som vi kom fram till skulle gälla under elevrådsmöten.
Elevråd 2016-12-13 Närvarande: Saga 1a, Agnes 1b, Isak 2a, Emelie 2b,Thea 3a, Therese 3b, Tyra 4a, Lowe 4b, Isabella 5a, Max 5b, Hampus 6, Alva 6, Cecilia Jones, Sofia Sundström. Vi börjar med att gå en
Navigera rätt i livet
Navigera rätt i livet Annorlunda informationsbearbetning NN Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Konsekvenser av annorlunda perception Känselsinne Smak och luktsinne Balanssinne och kroppssinne 1 Orienteringssinne
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken
CHECKLISTA. För ökad tillgänglighet
CHECKLISTA För ökad tillgänglighet Denna checklista är framtagen av projektet En stärkt röst. För mer information kontakta info@enstarktrost.se eller läs mer på vår hemsida: www.enstärktröst.se. Projektet
Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?
Uppsala 2011-01-18 Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Greger Bååth Gd Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vårt uppdrag: (från vår instruktion ) Specialpedagogiska skolmyndigheten
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Docksta Friskola 2014-2015 Arbetsmiljölagen Målet med arbetsmiljöarbetet är att verksamheten ska bedrivas på ett så säkert och effektivt sätt som möjligt. I skolan styrs
Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo
Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar
Danderydsmodellen Kollegial handledning i fyra steg kring elever med autism och adhd. Ann Lindgren, projektledare
Danderydsmodellen Kollegial handledning i fyra steg kring elever med autism och adhd Ann Lindgren, projektledare www.danderydsmodellen.se Den här föreläsningen kommer att handla om: Danderydsmodellen vad,
Sociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Barn och utbildningsförvaltningen Herrgårdsgymnasiet Läsår
Skolans ordningsregler Herrgårdsgymnasiet är en arbetsplats för elever och personal och i enlighet med skollagen ska varje skola ha ordningsregler. Dessa regler ska ses som ett uttryck för en bredare och
Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 4 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET
Arbetsterapeuter kan bidra i skolan
Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Maria Johansson, Leg arbetsterapeut Camilla Grimheden, Leg arbetsterapeut Köping 5 april 2017 Innehåll Inledning Arbetsterapeutens bidrag Film Kaffe Kartläggningar och
Löderups skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Löderups skola Löderups skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola åk 1-6, Förskoleklass och fritidshemmen Läsår: 2014/2015 Vår vision En skola
COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden 2007 1
COGAIN Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction DART, Sweden 2007 1 Omgivning och ergonomi DART, Västra Götalands läns landsting, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Holmqvist
Dnr 2013/75 Information om utredning av lokaler 2
2013-10-23 1 (5) Dnr 2013/75 Information om utredning av lokaler 2 Vid nämndens möte 2013-06-04 informerades om ett första steg i utredningen om lokalfrågor inom nämndens ansvarsområde. Då redovisades
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22
ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22 Uppingegränd 27-33, 163 61 Spånga 08 508 03 900 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 2 (6) Förord Enbacksskolan ska vara en skola där både elever och personal trivs
Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan
Ulriksdalsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-10-26 Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015/16 Ulriksdalsskolans förskoleklass, skola
NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan
1 (6) Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Reviderad 2013-08-20 s frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan Elevens namn:.. Personnummer:.... Skola: åk: Besvarat av, datum:..