Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Transkript

1 Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Inom Familjeforum Hemsida: e-post: Åhörarkopior: Ibland möter vi personer som har ett annorlunda sätt att sortera, filtrera och bearbeta information, intryck, tankar och känslor. Svårigheter tar sig olika uttryck Gemensamt: Att våra standard strategier, traditionella pedagogiska verktyg och metoder inte räcker Vi måste göra något annat!? Normal Onormal Unikt sätt Standard sätt Hur kul är det att vara standard? Standard personligheter förvaltar utvecklar sällan Syn Hörsel Känsel Tankar Impulser Känslor Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet Sinnesintryck Förenklad skiss! C B S S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå) Handlande Luria/Edby/Hedevåg Sekreteraren Ta emot information Arbetsminne - Arbetskoncentration Organisation Fokusera Att memorera information och att agera på den i ett här och nu perspektiv: Tidsuppfattning Koncentration Planering Slå upp sidan 24 och gör uppgifterna 1 till 12, när ni är klara så fortsätt med det egna projektarbetet Vakenhetsgrad Impulsstyrning Reglering Prioritering Arbetsminne Uppmärksamhet Att komma ihåg vad man skall koncentrera sig på i ett här och nu perspektiv Just nu skall jag lyssna på vad Nåkkve har att säga om arbetsminne. Copyright INOM Konsult 1

2 Studier kring Arbetsminne - Arbetskoncentration Barn utvecklar arbetsminne genom hela barndomen, också långt upp i tonåren Den stora utvecklingen sker vid cirka sex års ålder Stor variation mellan olika barns arbetsminnesförmågor Arbetsminnet är inte statiskt! Det kan förbättras (och försämras) av miljöns villkor och omgivningens bemötande Arbetsminne centralt för inlärningsförmågor Arbetsminne centralt för problemlösning Arbetsminne centralt för metakognition (att tänka om våra tankar) Arbetsminnesträning Arbetsminnesträning är en vetenskapligt belagd metod som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med behov av att förbättra sin koncentrationsförmåga. Programmet som används för att träna upp arbetsminnet består av övningar som på olika sätt tränar arbetsminnet både visuospatialt och verbalt. Svårighetsnivån anpassas automatiskt efter personens förmåga. Läs mer: Den lärande hjärnan Torkel Klingberg Känna igen Tolka Likheter Bibliotekarien vår pejlare Koda/analysera Föreställningsförmåga Språkligt sammanhang Generalisering Helheter - detaljer Sammanhang Föreställningsförmåga Konkret (visuell) föreställningsförmåga Se med ögat Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga) Se med tanken Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a inte k n se Abstrakt föreställningsförmåga: Skapa inre bilder Att själv kunna komplettera given information Leka med tanken, spela upp på den inre teatern Hur tänker och känner andra? Andras intentioner? Konsekvenser av bristande abstrakt föreställningsförmåga: Svårigheter med kommunikation och samspel Generaliseringssvårigheter Behov av förförståelse inför nya situationer Bristande flexibilitet Svårt att ibland förstå och dela andras tankar och känslor Aktivt tänkande Aktiv planering Självkänsla Chefen Aktiv analys IQ Aktiv nyinlärning Kränkbarhet Aktiv utvärdering Aktiva beslut Chefsform Copyright INOM Konsult 2

3 Slutsatser: 1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från Sekreteraren och Bibliotekarien. 2. Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef. Förmågor varierar med chef 3. Chefen vill lyckas och undviker helst arenor där man riskerar att misslyckas Framgångsfaktorer 1. Kunskap om kognitiva funktioner - diagnoser 2. Organisatoriska förutsättningar : Samverkan/samarbete, delaktighet 3. Kartläggning av styrkor och svårigheter 4. Insatser Individ och familjenivå Samverkan och delaktighet Systemteori alla delar i ett system påverkar och påverkas av varandra Svårigheter måste förstås ut ett systemteoretisk perspektiv Insatser och stöd måste sättas in ur ett systemteoretisk perspektiv Ledsagare Försäkringskassan Samverkan och delaktighet Kontaktperson Boendestöd Skola/ Fritids/korttids Daglig sysselsättning Familj????? Person Habilitering Psykiatri Social tjänst LSS God man Samverkan och delaktighet Samköra insatser Dra åt samma håll Veta när vem skall dra Samverkan och delaktighet Samarbete mellan familj, person och professionella aktörer är centralt för att skapa bra förutsättningar för framgångar Systematik i möten för uppföljning kring insatser där olika aktörer träffas Stöd till familj och individ att förstå vem som ansvarar för vad. En slags dirigent som hjälper familj i detta Copyright INOM Konsult 3

4 Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: identifiera styrkor och svårigheter Problem Förklaring Insats balansera anpassning och utveckling individualisera bemötande och insats Utan spaning ingen aning! Detta är vad vi ser för svårighet Detta är orsaker till de svårigheter vi ser Detta är de åtgärder vi sätter in utifrån orsaker till svårigheter Missar orsaker!!!! Några kartläggningsmaterial The Collaborative Problem Solving Ross Greene ( och Vardagsstöd Anna Sjölund ( K 3 - Kunskap Kartläggning Kvalité Ett material att kartlägga ur ett lärandeperspektiv (kenth.hedevag@telia.com ) Aaron Antonovsky: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Verka i ett begripligt/obegripligt sammanhang Stress är obalans mellan krav och förmåga Vår uppgift: Att ändra sammanhanget efter de personer vi möter. Inte behandla alla generellt. Multimodala insatser behövs! Anpassningsinsatser och utvecklingsinsatser Insatser som inkluderar: Psyko/edukativa stöd och behandling Individnivå Familje- nätverksnivå Stärkande, avlastande stödinsatser Individnivå Familje- nätverksnivå Insatser på individ och familjenivå Kunskaper om funktioner och hur de påverkar vardagen Fokus på krav och förväntningar Kommunikation, bemötande Verktyg för samtal Beröm, gränssättning Hjälpmedel i vardag och i hemmet Tillgänglighet Avlastning i föräldra/familjesystem: Kontaktperson, kontaktfamilj Fritids/kortids Stödsamtal Copyright INOM Konsult 4

5 Bemötandets betydelse - vilket ansikte möts jag av idag? Kroppsspråk, mimik, tonalitet affektsmitta Grundläggande principer Regel1 : Var positiv Använd positiv förstärkning i mesta möjliga mån Negativ förstärkning: Leder inte nyinlärning av andra beteende Ökar stress Minskar relation Om negativ konsekvens skall användas: Tydligt hur och varför Gränsat kring specifikt beteende Undvik att hamna på minus på relationskontot Stödjande inte fostrande Bekräftande inte straffande Barn med överlappande diagnoser - Kutscher Grundläggande principer Regel 2 : Behåll lugnet Var en desarmerande kraft, inte en provocerande Botemedlet när en person överkänner eller övertolkar är att försöka desarmera situationen; inte att förvärra den med att vi överkänner tillbaks Välj dina strider Ha koll på stressmätaren få ner stressmätaren genom att stanna upp Barn med överlappande diagnoser - Kutscher Bemötande och kommunikation Mycket beröm positiv feedback Konkret, tydlig i kommunikation Tydliga om vi frågar eller påstår när vi talar Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Vaksam med öppna frågor Leta efter personens uppmärksamhets, fokus Ge tid att vänta in personens respons Tänk på mängd ord (Första och sista ordet) Ge positiva strategier Undvik inte Grundprincip: Att flytta fokus från. Många av de personer vi samtalar med har bristande kommunikativa förmågor och samspelsvårigheter och/eller svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och fokus i samtalet Abstrakta arenan till Konkreta arenan Vi måste anpassa vårt sätt att prata för att skapa förutsättningar för ett bra samtalsklimat Hur gör vi detta? Varför? På konkreta arenan stärks den visuella föreställningsförmågan och kompenserar svårigheter med abstrakt föreställningsförmåga På konkreta arenan dras tempo ner och bättre förutsättningar för att ta emot, filtrera, bearbeta och processa information ges Lättare att dela varandras bilder Copyright INOM Konsult 5

6 Samtalsverktyg Plats och form för samtal Hjälpmedel i samtal Visualiserade samtal nakkve.balldin@inom.com Samtalstekniker Tydliga och strukturerade i vår kommunikation Tydliga om vi frågar eller påstår när vi talar Minska vårt eget kroppspråk Kräv inte ögonkontakt Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Vaksam med öppna frågor Undvika att tolka för mycket - be om förtydligande ( Menar du så här.?, Uppfattar jag dig rätt när jag tror att det är så här du menar? ) Val av ord och hur vi inleder meningar har stor betydelse Ge tid till personen att svara Stanna upp i samtal sammanfatta, skriva ner punkter Lyhördhet för om ork energi inte finns eller håller på att ta slut Plats och hjälpmedel i samtal Bilsamtal Visuella stöd i samtal och möten: Chatt Papper penna Whiteboard Skalfrågor Chatt Visuellt tempo dras ner; bättre möjlighet till processtid Visuellt mindre utsvävningar, mer direkt på tema Visuellt slippa fokusera på kroppsspråk Visuellt vinner tid i formuleringar skriva först (tänka först), skicka sen (säga sen) Kan göras på bekväm plats Lättare att få till samtal En samtalsteknik som många unga idag bemästrar blir den kompetenta i språket. Plus och Minus listor Påståendematerial Hjälpmedel i samtal Skalfrågor Plus och Minus listor Påståendematerial Enkätformulär Exempel - skalfrågor Jag blir störd när andra avbryter mig (ringa in ett alternativ) Inte alls lite Så där mycket väldigt mycket mycket Hur svårt är det för dig att komma upp på morgonen på en skala från 1 10? 1 10 Lätt Omöjligt Copyright INOM Konsult 6

7 Så här mår jag efter fri tid i lägenheten: Motivation är olika för olika personer. Svara på nedanstående påstående. Ringa in en siffra 1-3: Lite 4-6: Ganska 7-10 MYCKET Jag tycker det är viktigt att få en praktikplats Jag tror jag kan klara av att göra det som krävs för att få en praktikplats Jag känner mig beredd på att försöka göra det som krävs för att få en praktikplats Copyright Familjeforum Påståendematerial Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge personen hjälp med öppna frågor. I samtal är det lätt att vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna, till exempel Vad är du bra på?, Vad tycker du är roligt att göra?, Hur skulle du vilja att andra hjälpte dig när du blir arg? och så vidare. För många är det svårt att svara på sådana frågor eftersom dessa frågor kräver mycket abstrakts föreställningsförmåga (att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se). Då kan påståendematerial vara till hjälp. Förslag på känslor du känner när du kommer i bråk med en kompis: Ringa in ord som passar dig: Skamsen Glad Nervös Rasande Skyldig Panikslagen Positiv Ångerfull Osäker Vansinnig Frustrerad Nöjd Förödmjukad Orolig Tokig Modig Upprymd Trött Ensam Ledsen Säker Arg Fler ord:.... Copyright Familjeforum Copyright Familjeforum Motivationssystem Mat Avslappningsövningar Du vill gärna vara mer med kompisar Du blir arg när du inte får vara med Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej Organisera och hantera morgnar och kvällar Sömn Rätt temperatur Lagom mätt Du tycker om att vara själv Att komma till arbetet Du trivs bäst när du jobbar själv med fröken checklistor Planering av tid Resa självständigt Resträningsprogram Fickkalender Copyright INOM Konsult 7

8 Hjälpmedel att öka Känsla av sammanhang Svar på dessa frågor ger oss en ökad Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Vad? Vad är det som ska göras? Var? Var ska uppgiften göras? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Motivation? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar?? Hjälpmedelsboken Exempel på appar Ny bok av Gunilla Gerland Appar - kognitionsappar Ekonomi och inköp Planering och påminnelser Tidsuppfattning Sova och vakna Övrigt Hjälpmedelsinstitutet Plan för att förebygga och hantera hög stress Hög negativ stress försämrar: Arbetsminne - metakognition Kognitiva förmågor för planering och reglering Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor Anpassa efter chefsform Krav och förväntningar Bemötandets betydelse Affektsmitta Personer med funktionsnedsättningar har lättare att hamna i hög negativ stress: Ojämna hanteringsförmågor krav chefen arbetar betydligt mer tar mer mental energi Förmågor som försämras i stress är redan nedsatta Förutsägbarhet Stress Avkoppling och copingstrategier Hjälpmedel/stöd, struktur, ordning, arbetsbeskrivningar, gemensamma förhållningssätt, bemötande Balans i tillvaron/rörelse Copyright INOM Konsult 8

9 Bensininventering kring följande områden: Platser Aktiviteter Personer Vad tar och vad ger? Artiklar: Utan bensin stannar motorn Nåkkve Balldin Energi Mia Kårlycke Bensin inventering till vilken nytta? Skapa bättre förståelse av vad som tar och ger bensin insikter för person och omgivning Underlag för att skapa bättre balans i tillvaron mellan platser, aktiviteter och personer som tar och ger bensin Krävs många tanktillfällen under dagen inför vissa platser/aktiviteter/personer krävs extra mycket tankning annars kommer soppan ta slut och motorn stannar. Användbara metoder/verktyg i arbetet med familj och individ Steg-för-steg, ett tema i taget Visuella stöd i samtal, manualer, listor m.m. Rollspel öva praktiskt Filma olika situationer använd film i samtal Korta samtal med pauser Arbetsminnesträning Ilske- impulsbemästringsträning (ART, Repulse,KAT KITT) Problemlösningsträning CPS modellen Ross Greene ( Positiv uppmuntran och belöning Dessa barn uppvisar ofta en förvånansvärd känslighet för lärarens personlighet det går att undervisa och vägleda dem. Men det krävs äkta förståelse, tillgivenhet och vänlighet och inte minst humor. Lärarens underliggande emotionella attityd påverkar oavsiktligt eller omedvetet barnets humör och beteende. Naturligtvis kräver bemötandet och vägledningen av dessa barn såväl gedigna kunskaper om deras egenheter som äkta pedagogisk talang och erfarenhet. Det räcker sålunda inte med en effektiv undervisning. Hans Asperger 1944 Litteraturtips Avslutande magiska orden: Slut för idag, tack för idag Nåkkve Balldin E post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: Om Aspergers syndrom Tony Attwood (Natur och Kultur) Flickor m ADHD Quinn (Studentlitteratur) ADHD hos barn och vuxna Socialstyrelsen Barn med koncentrationssvårigheter Björn Kadesjö (Liber) Råd till föräldrar ADHD Agneta Hellström (Lilly) Så funkar det! ADHD Hellström/Carlsson-Kendall (Lilly) Att undervisa barn med ADHD Agneta Hellström (Lilly) Lekfulla metoder allvarligt funktionshinder Erik Wirkberg Den översvämmade hjärnan Torkel Klingberg (Natur och Kultur) Den lärande hjärnan Torkel Klingberg (Natur och kultur) Barn med överlappande diagnoser Kutscher (Natur och Kultur) ADHD att leva utan bromsar Kutscher (Natur och kultur) Hjälpmedelsboken Gerland (Pavus) Copyright INOM Konsult 9

10 Från brott till genombrott Motiverande samtal i skolan Barbro Holm Ivarsson (Gothia) Är jag normal, mamma? Att se, förstå och möta en flicka med ADD, Malene Larssen Varför jag känner som du känner Joachim Bauer (Natur och Kultur) Familjevardag med autism och Asperger Lindberg-Månsson (Gothia) En alldeles särskild familj Lindberg (Gothia) Sociala berättelser och Seriesamtal ( Vardagsstöd Sjölund ( Boendestödsboken Sjölund-Beijerot ( Filmer: Asperger syndrom inifrån - Att organisera vardagen om ADHD - Efter diagnos Om ADHD - Litteratur: Ungdomar med Aspergers syndrom att mötas i samtal Lorenz Gothia KBT att tillämpa metoden med barn och ungdomar Svirsky - Gothia Arbeta med Aspergers syndrom Gerland Pavus Explosiva barn Ross Greene Cura Vilse i skolan Ross Greene Cura Tio tankar i huvudet Ronhovde Infolitenbok Problemskapande beteende Hejlskov Elven Studentlitteratur Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Hejlskov Elven - Studentlitteratur Sam tal Sociala berättelser och seriesamtal Artiklar Utan bensin stannar motorn - Vad är Collaborative Problem Solving Approach? Några intressanta länkar The Collaborative problem solving approach Ross Greene - Repulse Cogmed Kat Kitt - och Visuella samtalshjälpmedel Artikel: En skola som hjälper eller stjälper ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv, Balldin och Hedevåg Socialmedicinsk tidskrift Vol 90, Nr 3 (2013): ADHD och dess sociala och socialmedicinska konsekvenser Copyright INOM Konsult 10