pedagogiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "pedagogiskt perspektiv"

Transkript

1 pedagogiskt perspektiv Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg Dagens hålltider Fm fika Lunch på egen hand Em fika Slut: Nåkkve Balldin Inom Familjeforum Hemsida: e-post: Åhörarkopior: under flik Dokumentation` Några tydliggörande Detta är ingen dag som levererar mirakellösningar och mirakelmetoder Ibland möter vi personer som har ett annorlunda sätt att sortera, filtrera och bearbeta information, intryck, tankar och känslor. Svårigheter tar sig olika uttryck? Praktiska erfarenheter att inspireras av Gemensamt: Att våra standard strategier, traditionella verktyg och metoder för samtal inte räcker Receptet för framgång i samtal är olika för olika individer Vi måste göra något annat! Hur tänka om samtal? Samtal med förändringsfokus Samtal med hanteringsfokus Samtal med förändringsfokus Förändringsarbete kan ses som nyinlärning Optimera möjligheter och förutsättningar för nyinlärning Stressreducering avgörande för nyinlärning Copyright Familjeforum 1

2 Hur reducera stress i samtal och möten? Generell kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor till samtal Specifik kunskap om individen vi möter i samtal Tydlighet med syfte för samtal och tydlighet i tid och rum Anpassning av kommunikationstekniker, platser, former i samtal Allt i syfte att minska stress och öka relation Relationskonto Vanliga frågor: Hur mycket kan jag utmana personen? När upplevs jag tjatig? När går jag över gränsen? Svar: Relationen avgör det Vi behöver investera på relationskontot för att kunna ta ut I samtal kan vi både investera och vi kommer också att ta ut; när vi utmanar, fortsätter försöka hitta ingångsvinklar med mera Vi får aldrig övertrassera kontot! Relationellt sökande Relationellt gensvar i samtal Vilket relationellt gensvar vi får är helt avgörande i hur vi ser på den andra. Det påverkar vilken uthållighet vi har i, vilken vilja vi har till att vara kvar i relationen, hur benägna vi är att förstå, hur benägna vi är att kompromissa Relationellt avvisande Relationellt gensvar i samtal Att samtala och möta någon som ger relationellt gensvar kräver ingen speciell kunskap men att samtala och möta någon som inte ger relationellt gensvar kräver specialkompetens och kontinuerligt stöd Kids in stress create in adults their feelings and, if not trained, the adults will mirror their behaviour (Long & Fecser, 2000) Vad kan vi göra för att öka oddsen för att få och bibehålla relationellt gensvar i samtal? Leta efter personens fokus Positiv förstärkning bekräftelse Positiv omformulering Behåll lugn i samtal Tydlig kommunikation Sök efter relationsbekräftande eller relationsavvisande påstående Använd relationsbekräftande eller relationsavvisande kommentarer Positiv omformulering Bekräfta personens beskrivning av känsla (det du kommer att försöka omformulera) - Mamma tjatar helar tiden på mig. Hon är så jobbig! - Mmm, tjat kan kännas jobbigt Erbjud en alternativ förklaring - Mamma bryr sig väldigt mycket om dig Om personen inte protesterar starkt mot nya beskrivning fortsätt fråga/utforska utifrån det - Bryr sig? Hon tjatar.. - Tjat kan vara ett sätt att visa att hon bry sig. - Kanske, vet inte...det är inte ett bra sätt - Visar hon ibland det på andra sätt? Om personen protesterar starkt mot nya beskrivning be om ursäkt och prova igen senare Copyright Familjeforum 2

3 Relationsbekräftande påstående Jag bryr mig egentligen inte men du är ju socionom så du måste väl snacka om det. Relationsavvisande påstående Fan vad du tjatar, jag tänker inte prata mer med dig om det Kommentarer för att undersöka relation Du måste tycka att jag är som en papegoja när jag frågar dig om detta? Mer som en blodigel men nån skall vara det När vi inte får relationellt gensvar Vad behöver vi göra? Vi måste göra det som inte förväntas Lära oss att inte härma i vissa situationer Hur reducera stress i samtal och möten? Generell kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor till samtal Specifik kunskap om individen vi möter i samtal Tydlighet med syfte för samtal och tydlighet i tid och rum Anpassning av kommunikationstekniker, platser, former i samtal Allt i syfte att minska stress och öka relation Syn Hörsel Känsel Tankar Impulser Känslor Sinnesintryck Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet Luria/Edby/Hedevåg Förenklad skiss! C B S S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå) Handlande Sekreteraren Ta emot information Aktivitetsgrad Koncentration Reglering Fokusera Impulsstyrning Konsekvenser i samtal Brister i uthållighet och fokus i samtal Aktivitetsgrad skiftar (låg hög) Tappar tråden, byter själv fokus Processtid för att bearbeta information Svårt att sortera i vad som är relevant fokus Affektreglering, impulsstyrning Arbetsminne Prioritering Uppmärksamhet Copyright Familjeforum 3

4 Känna igen Tolka Kommunikation in/ut Föreställningsförmåga Likheter/Skillnader Skapa inre bilder Bibliotekarien vår tolkare Reflektera Generalisering Helheter - detaljer Koda samspel Föreställningsförmåga Konkret (visuell) föreställningsförmåga Se med ögat Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga) Se med tanken Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a inte k n se Artiklar Peter Vermeulen Central samordning En förmåga att se vilka detaljer i ett sammanhang som är mest relevanta för helheten och dra slutsatser av dessa X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X En del personer har svårt att avgöra vilka detaljer som är viktiga och drar fel slutsats utifrån fel detaljer Konsekvenser i samtal Svårigheter att generalisera Svårigheter att reflektera, dra övergripande slutsatser av viss information Svårigheter att förstå andra perspektiv Tolkar språk mer bokstavligt Svårt med öppna frågor Svårt att koda icke verbal kommunikation Svårt att uppfatta bakomliggande intentioner i samtal Chefen Slutsatser: Aktivt tänkande Aktiv lyssnande Aktiv analys IQ Aktiv utvärdering Aktiva beslut 1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från Sekreteraren och Bibliotekarien. 2. Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef. Förmågor varierar med chef 3. Nedsatta chefsförmågor Chefsform Copyright Familjeforum 4

5 Konsekvenser i samtal Chefen jobbar mer blir lättare trött i samtal Förmågor i samtal varierar utifrån chefens form Mer sårbar för att hamna i stress i samtal och mer sårbar i stress Vid hög stress får vissa delar av hjärnan får mer blod, andra mindre kognitiva funktioner påverkas Hög negativ stress försämrar: Arbetsminne - metakognition Kognitiva förmågor för planering och reglering Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor Personer med kognitiva svårigheter har lättare att hamna i hög negativ stress: Ojämna hanteringsförmågor krav chefen arbetar betydligt mer tar mer mental energi Förmågor som försämras i stress är redan nedsatta Hur reducera stress i samtal och möten? Generell kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor till samtal Specifik kunskap om individen vi möter i samtal Tydlighet med syfte för samtal och tydlighet i tid och rum Anpassning av kommunikationstekniker, platser, former i samtal Allt i syfte att minska stress och öka relation Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: identifiera kognitiva styrkor och svårigheter i samtal individualisera bemötandestrategier välja former, platser och hjälpmedel i samtal Utan spaning ingen aning! Att fundera på: Sekreterare bibliotekarie chefs förmågor i samtal? Uppmärksamhet Fokus Abstrakt föreställningsförmåga mentalisering Kommunikation in och ut Samspelsförmågor Ork och energi Affektreglering Känslighet för sinnesintryck? Chefsform Annat: Vad är viktigt att tänka på i samtalstekniker med X? Vilken mötesplats/samtalsform är att föredra? Vilka hjälpmedel i samtal är att föredra? Copyright Familjeforum 5

6 Lilla Samtalskollen En del påståenden och frågor som kan användas för att kartlägga inför samtal och i samtal Jag blir rastlös av att sitta still nar jag pratar med andra Vet inte Vill inte svara Stämmer inte Stämmer Andra kartläggningsmaterial Vardagsstöd Anna Sjölund (www.pedagogisktperspektiv.se) Boendestödsboken Sjölund/Beijerot (www.autism.se) K 3 - Kunskap Kartläggning Kvalité Ett material att kartlägga ur ett lärandeperspektiv Ny K 3 utbildning (Mer info: Lilla Samtalskollen kartläggningsmaterial för samtal (Mer info: K3: Kvalité Kunskap - Kartläggning K3 är en snabb och effektiv kartläggningsmodell K3 ger besked om både styrkor och svårigheter K3 är en länk mellan teoretisk kunskap och praktisk handling K3 är ett komplement till standardiserade utredningar K3 kan vid behov leda till fördjupade utredningar K3 sker på personal-, föräldra- och barn/ungdomsnivå K3 skapar en gemensam plattform för vidare arbete K3 utbildningen går hela vägen från kunskap till kartläggning, mål, insatser och utvärdering K3 kartlägger på organisations- och gruppnivå samt individens förmåga till uppmärksamhet, impulskontroll, organisation/planering, motorik, sinnesintryck, kommunikation, samspel, föreställningsförmåga mm. Hur reducera stress i samtal och möten? Generell kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor till samtal Specifik kunskap om individen vi möter i samtal Tydlighet med syfte för samtal och tydlighet i tid och rum Anpassning av kommunikationstekniker, platser, former i samtal Allt i syfte att minska stress och öka relation Sammanhangsmarkeringens betydelse Vem är du, vem är jag och vad skall vi göra tillsammans? o Varför ska vi ha samtal? o Vad går det ut på? o Vad skall vi göra? o Varför gör vi det? o Hur ofta skall vi träffas? o Vilka fördelar kan finnas med samtal? Egenvinst Ge information skriftligt Sammanhangsmarkeringens betydelse Inför möte o Var skall vi ses? o Beskriv väg till mötesplats o Beskriv var ni ses på mötesplats eller om ni träffas någon annanstans o Erbjud att ta med någon annan person om det fungerar låna trygghet o Eventuellt intervju inför samtal eller Lilla Samtalskollen o Kontaktsätt inför möte; sms, mail Ge information skriftligt Copyright Familjeforum 6

7 Sammanhangsmarkeringens betydelse Vid möte o Samtal fasindelat o Struktur i tid Agenda o Struktur i rum Val av plats; möblering, belysning med mera o Hjälpmedel i samtal o Plan B Samtal innehåller olika faser med olika syften o Engagemangsfas Inledning o Förändringsfas Tema o Avslutningsfas sammanfattning av samtalets tema, och planering för kommande möte Samtal innehåller olika faser med olika syften o Engagemangsfas Inledning Känna av personens stressnivå Stressmätare Få ner eventuell stress Prata av sig, lyssna på musik, dricka kaffe, bara vila en stund i rummet, ha med sig någon annan person som är med inledningsvis Känna av personens fokus, grad av motivation för samtal Samtal innehåller olika faser med olika syften o Förändringsfas - Temafas Eventuell uppföljning från föregående samtal Genomgång kring föregående mötessammanfattning Gå igenom ev. hemuppgifter Samtal om dagens tema Tänk på att ha koll på ork och energi Plan B Samtal innehåller olika faser med olika syften o Avslutningsfas - Sammanfattning Sammanfatta dagens tema visuellt Undersök att ni är överens om att detta var vad ni fokuserade på, bestämde med mera Positiv förstärkning av saker som sagts, gjorts gärna även fokus på vad du har lärt/fått med dig Eventuella hemuppgifter Kolla av att eventuella kontaktuppgifter med mera som ni kommit överens om att använda mellan möten stämmer Ny tid Tydlighet är olika för olika personer. o Arbeta med uttalad klar agenda AGENDA 14.9 Samtal klockan Lyssna på två låtar på Spotify och fylla i stresskollen, om ok börja samtal Nåkkve läser igenom sammanfattning av träffen Samtal om stress, cirka 20 minuter Paus i 10 minuter Fortsätta samtal, cirka 15 minuter Sitta vid dator medan Nåkkve sammanfattar dagens samtal Genomgång av dagens punkter Boka ny tid Copyright Familjeforum 7

8 Sammanhangsmarkeringens betydelse mellan möte o Vilka kontaktsätt passar bäst? o Vill personen ha påminnelse inför möte? I så fall på vilket sätt o Vilka möjligheter finns för att ge och få information mellan möten? o Ok att kontakta någon närstående/personal? Om ja, vem? Ge information skriftligt Hur reducera stress i samtal och möten? Generell kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor till samtal Specifik kunskap om individen vi möter i samtal Tydlighet med syfte för samtal och tydlighet i tid och rum Anpassning av kommunikationstekniker, platser, former i samtal Allt i syfte att minska stress och öka relation Anpassningar Verbala, abstrakta I samtal och möten flytta fokus från: Visuella, konkreta Samtalstekniker Plats och form för samtal Hjälpmedel i samtal Artikel: Visualiserade samtal - Varför? På visuella - konkreta arenan stärks den visuella föreställningsförmågan och kompenserar svårigheter med abstrakt föreställningsförmåga På visuella - konkreta arenan dras tempo ner och bättre förutsättningar för att ta emot, filtrera, bearbeta och processa information ges Lättare dela varandras bilder Hjälp till att strukturera tankar och åsikter Samtalstekniker Tydliga och strukturerade i vår kommunikation Konkret kommunikation Tydliga om vi frågar eller påstår när vi talar Arbeta med konkreta liknelser som förklaringar på abstrakta fenomen Minska vårt eget kroppspråk Kräv inte ögonkontakt Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Vaksam med öppna frågor - Arbeta mer med förslag, påstående Undvika att tolka för mycket - be om förtydligande ( Menar du så här.?, Uppfattar jag dig rätt när jag tror att det är så här du menar? ) Ett tema i taget Ge tid till personen att svara Stanna upp i samtal sammanfatta, skriva ner punkter Be person återberätta Använd visuella hjälpmedel i samtal Den sokratiska metoden är en kommunikationsteknik där man använder sig av frågor som ett sätt att förmedla nya insikter Metod för att klargöra en föreställning eller ett sammanhang och/eller för att arbeta med vad personen vill och hitta verktyg för att kunna planera för detta Det bygger på att hjälpa personen att visuellt se samband, fördelar och nackdelar Peter Vermuelen Sokratiska metoden och autism Sokrautiska metoden Copyright Familjeforum 8

9 Sokrautiska metoden 1. Utforskande frågor för att klargöra och förstå vad som sägs Fråga efter exempel konkretisering Fråga efter antaganden och föreställningar: Hur tänker du Hur gör du Vad menar du o.s.v. 2. Ledande frågor Frågor för att bevisa antaganden eller föreställningar Fråga efter konsekvenser av ett antagande Ge exempel på hypotetiska situationer om det är som du tror, vad skulle hända om.? Plats och form för samtal Dataprat Skrivsamtal Chatt Bilsamtal Papper penna Whiteboard Dataprat I denna samtalsform används bara det skrivna ordet och eventuellt bilder på de som samtalar. Efter man har börjat får man inte tala alls utan bara turas om att använda tangentbordet. En rubrik sätts för innehållet och sedan skriver man frågor, svar och synpunkter tills ämnet är uttömt. Ställ gärna öppna frågor och försök förstå hur Din samtalspartner resonerar. På detta sätt kan man förklara, diskutera och hämta information om olika ämnen. Eftersom man inte använder det talade språket alls kan denna form bli ett mer konkret och en mer direkt form att uttrycka sig. Skrivsamtal Under tiden man samtalar skriver den som leder samtalet en sammanfattning av det som sägs så att båda kan läsa texten på bildskärmen. Man sätter en rubrik om det man vill samtala om och det viktigaste skrivs ned under tiden. Om man inte är nöjd med innehållet är det lätt att gå tillbaks och ändra under samtalets gång. Den som leder samtalet kan ställa frågor, skapa en överblick, sammanfatta, förklara hur andra tänker och på detta sätt skapa ett bra underlag för olika handlingsmöjligheter. Chatt Visuellt tempo dras ner; bättre möjlighet till processtid Visuellt mindre utsvävningar, mer direkt på tema Visuellt slippa fokusera på kroppsspråk Visuellt vinner tid i formuleringar skriva först (tänka först), skicka sen (säga sen) Kan göras på bekväm plats Lättare att få till samtal En samtalsteknik som många unga idag bemästrar blir den kompetenta i språket. Bilsamtal Slipper ögonkontakt, sitter inte mitt emot varandra Bra avledare om det behövs; musik, kommentera saker i trafik, omgivning En bekväm plats Lättare att få till samtal Copyright Familjeforum 9

10 Visuella hjälpmedel i samtal Skalfrågor Plus och Minus listor Påståendematerial Underskatta inte papper och penna! Visualisera processer Skalfrågor Skalfrågor kan vara ett bra hjälpmedel att använda i samtal eftersom vi genom att kartlägga med skalor är mer konkreta än om vi skulle använda ord som bra dåligt, viktigt oviktigt, mycket lite, roligt tråkigt o.s.v. Skalor är något som barn och ungdomar också är vana med. Mycket mäts med skalor. Skalfrågor kan användas och utformas på många olika sätt och ger oss också därmed bra möjligheter att anpassa form efter varje person. Exempel - skalfrågor Jag blir störd när andra pratar (ringa in ett alternativ) Inte alls lite Så där mycket väldigt mycket mycket Hur svårt är det för dig att komma upp på morgonen på en skala från 1 10? 1 10 Lätt Omöjligt 10 Prov Stressmätaren i skolan Så här mår jag just nu: 5 När jag inte förstår Grupparbete Matsalen Vikarier Kommentarer från andra Raster Höga ljud 0 Matte Lunch Passa tider Eget förslag: Hitta rätt sal Engelska Copyright Familjeforum 10

11 Plus och minus, för- och nackdelar Det mesta i vår tillvaro innehåller både positiva och negativa delar. För att hitta en bättre balans mellan det positiva och det negativa kan arbeta med plus och minuslistor. Plus och minuslistor är användbart i arbete med att väga för och nackdelar mot varandra. + Känner mig lugnare Kommer ihåg tider bättre Mindre ångest Sover bättre Tankar om medicin Ibland nästan dåsig Går upp i vikt!!! Gillar inte känslan av att behöva medicin + Mindre tid i skola Kan få extrajobb där Att börja på praktik Tidiga mornar Missa kompisarna i skolan Placera de olika aktiviteterna under rubrikerna. + betyder en aktivitet som ger dig energi 0 betyder att det är en aktivitet som varken ger eller tar - betyder att det är en aktivitet som tar energi + 0 Dator Matte Simning Livskunskap Svenska Rita Äta Vänta på min tur Lyssna på andra Raster Påståendematerial Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge personen hjälp med öppna frågor. I samtal är det lätt att vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna, till exempel Vad är du bra på?, Vad tycker du är roligt att göra?, Hur skulle du vilja att andra hjälpte dig när du blir arg? och så vidare. För många är det svårt att svara på sådana frågor eftersom dessa frågor kräver mycket abstrakts föreställningsförmåga (att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se). Då kan påståendematerial vara till hjälp. Förslag på känslor du känner när du kommer i bråk med en kompis: Ringa in ord som passar dig: Skamsen Glad Nervös Rasande Skyldig Panikslagen Positiv Ångerfull Osäker Vansinnig Frustrerad Nöjd Förödmjukad Orolig Tokig Modig Upprymd Trött Ensam Ledsen Säker Arg Fler ord:.... Copyright Familjeforum 11

12 Vilka arbetsområden passar dig? Ringa in Strategier som kan hjälpa i stress Arbete med teknik Arbete där man slipper möta många människor Arbete på affär Arbete med djur Kontorsarbete Utomhusarbete Arbete med barn Arbete där man möter många människor Annat?... Gå en promenad Lyssna på musik Prata med en kompis Chatta/sms Facebook Skriva av mig Annat: ta ett bad Visualisera processer orsakssamband Du vill gärna vara mer med kompisar Du blir arg när du inte får vara med Du tycker om att vara själv Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej För en del personer kan det vara svårt att skapa inre bilder av hur processer ser ut, vilka delar som är med och så vidare. På samma sätt kan det vara svårt att få ihop detaljer till helheter. Visualiseringar kring detta kan bidra till öka begriplighet för processer och också bidra till att öka hanterbarhet och meningsfullhet Du trivs bäst när du jobbar själv med fröken Mat Avslappningsövningar Organisera och hantera morgnar och kvällar Sömn Rätt temperatur Lagom mätt 15 uppgifter per mattelektion Huvudmål: Att få godkänt i Matte, svenska och engelska Att komma till arbetet Att komma i tid Till skolan checklistor Fickkalender Planering av tid Resa självständigt Resträningsprogram Att stiga upp 6.30 Att lägga sig Att be lärare om hjälp Att följa de regler som gäller i klassrummet Att göra sina uppgifter på sve. och eng. Att jobba med mentor Copyright Familjeforum 12

13 Besök idag 3 träffar Tillfälle 1: Gå igenom hur ditt stöd ser ut nu Tillfälle 2: Hur vill du att ditt stöd skall se ut? Tillfälle 3 : Förbereda möte med handläggare Använda bolltäcke, lyssna på musik Tänka lugnande tankar Messa boendestödjare Svårt att andas Panik! Självskadar Hjärtat slår Beslut om insats Möte med handläggare oro Svettningar utlösande faktor Andra användbara metoder/verktyg i samtal Rollspel öva praktiskt Filma olika situationer använd film i samtal Andra visuella samtalshjälpmedel Sociala berättelser Ritprat Kat Kitt Repulse Trippelkommunikation Samtal med fokus på problemlösning Vad är ett problem? Minst två angelägenheter som krockar. Plan Modell för att hantera obesvarad förväntning och öva på problemlösning Ross Greene A Ej förhandlingsbart. Få saker ligger här. Plan B Förhandlingsbart. Problemlösning Plan C Låt vara! Gör ingen affär av det Copyright Familjeforum 13

14 Varför Plan B? Personen har visat att han/hon behöver guidning i att navigera i problemlösning och i emotionell reglering Mål: Att med tiden få bättre färdigheter i problemlösning och inte behöver lika mycket guidning (Jämför att lära sig att läsa ) Tre steg i Plan B 1. Empati Förståelse och försäkran Mål att förstå personens angelägenhet 2. Definiera problem Mål att visa vilka angelägenheter som krockar 3. Bjuda in till problemlösning Mål att hitta vägar som gör att angelägenheterna inte krockar och kan enas Akut plan B: Pågår under tiden det utmanande beteendet pågår, eller när det precis är på väg att eskalera. Kan vara användbart - men i Första hand för att lösa akuta situation/undvika eskalerande beteende inte primärt som arena för att träna mer långsiktiga problemlösningsstrategier Förebyggande plan B Sker vid annat tillfälle en i akut situation träning som genererar mer hållbar färdighetsträning Kom ihåg: Bjuda in till plan B utan att det sker i samband med uttryckt förväntan!!!! Steg 1: Empati Förståelse och försäkran Neutral observation: Jag har märkt att. Inventerande frågor: Vad är problemet? (what s up?) Vad är ditt bekymmer? Vad är det? Försäkringskommentarer: Jag säger inte att du måste Jag säger inte att du skall Jag vill förstå. Reflexivt lyssnande - Bekräftande kommentarer: Jag förstår att det gör dig arg Det låter rimligt Steg 2: Definiera problem Tydliggöra att personens angelägenhet är på agendan Lyfta upp den andras angelägenhet på agendan Tydliggöra att det finns två angelägenheter som krockar Verktyg: Frågor om hur personen reagerar på den andra angelägenheten Problematisera kring att två angelägenheter inte enats utan att ge förslag på lösningar: För och nackdelar Reflekterande frågor Steg 3: Bjuda in till problemlösning Sammanfatta det gemensamma målet: att hitta en lösning som gör innebär att två angelägenheter inte krockar Bjud in till brainstorming kring lösningar Tydliggör att det är något vi gör tillsammans. Låt personen börja fundera på idéer Verktyg i problemlösning: Tid forcera inte problemlösningen! Öppenhet och nyfikenhet kring idéer Ställ mer frågor, be om förtydligande, utforska och leta i terrängen! Döm inte ut idéer till lösningar innan tid har getts och utforskning gjorts Humor våga skoja och skratta Copyright Familjeforum 14

15 En lösning är när båda parter är överens om att lösningen är realistisk och ömsesidigt tillfredsställande Bådas angelägenheter finns med på något sätt Studentlitteratur Motivation Vad gör oss motiverade? Motivation handlar om att se inre och yttre mening Att arbeta med motivation vad kräver det? Stöd för att se inre mening ibland svårare att åstadkomma Kan behöva kompensera denna svårighet med att förstärka yttre mening Verktyg för att arbeta med inre mening Verktyg för att skapa/förstärka yttre mening Motivation inre mening Visuella stöd som bidrar till att visa helheter och delar, processer, mål och delmål bidrar till att öka begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet Framgångssamtal Identifiera en framgångssituation/aktivitet Undersök vad framgången bestod av Vad som kan ha bidragit till att det blev en framgång Vad personen använde för strategier i framgången Hur det kändes Sammanfatta - visualisera Copyright Familjeforum 15

16 Framgångssamtal - Användbara frågor: Vad hade du gjort innan? Vad det något som var annorlunda än vanligt? Kände du dig lugnare än vanligt? På en skala 1 10 hur bra hade du sovit? På en skala 1 10 hur motiverad var du? Fick du hjälp av någon? Om ja vem? På vilket sätt? Visste du vad som skulle ske? Var det bättre planering än vanligt Hade du en reservplan? Använde du den hur gick det? Sa någon eller gjorde någon något som gjorde det lättare? Vad skulle du göra efter? Var det något som gjorde det lättare att klara av det bättre? Motiverande samtal Teknik, förhållningssätt för att undersöka persons beredskap (motivation) för förändring, angelägenhet och tilltro Teknik, förhållningssätt för att framkalla förändringsprat och välja fokus utifrån grad av motivation BÖRS Bekräftelse - visar uppskattning för personens egenskaper, ståndpunkter, kompetenser med mera. Bör ges i du form Öppna frågor Ger personen mer möjlighet att bli aktiv, mindre anklagande, förhörskänsla. Frågor börjar med Hur, Vad, På vilket sätt Reflektioner speglar tillbaks, berättar tillbaks. Syfte personen känner att man lyssnar, får höra sina egna ord och tankar, styra samtal genom vilket fokus i reflektion. Enkel och komplex reflektion Sammanfattning samma funktion som reflektioner, bra att summera ihop samtal eller del av samtal, hjälper att byta fokus Hög beredskap Bekräfta, stödja Fokus på handlingsplaner, genomförandestrategier Låg beredskap Rulla med motstånd Fokus på för och nackdelar med nuläge Självmotiverande påstående Undersökande Icke dömande Vem möter jag idag? Teknik Börs Nyfiken Lyssnande Osäker beredskap Lösa ambivalens Fokus på för och nackdelar med förändring Plus och minus Frågande Analysinstrument vem möter jag? angelägenhetsstöd Låg angelägenhet Hög tilltro Hög beredskap Osäker beredskap Tilltrosstöd Låg beredskap Låg angelägenhet, Låg tilltro Hög angelägenhet Låg tilltro Anpassningar utifrån kognitiva svårigheter Visuella form för samtal och visuella stöd i samtal Arbeta med påståendematerial, skalfrågor, ge alternativ, istället för öppna frågor Använd hellre enkel reflektion komplettera gärna utforskande fråga om man uppfattat rätt Enkel ambivalensutforskning Visuella sammanfattningar Copyright Familjeforum 16

17 Exempel anpassningar i MI samtal Motivation är olika för olika personer. Svara på nedanstående påstående. Ringa in en siffra 1-3: Lite 4-6: Ganska 7-10 MYCKET Jag tycker det är viktigt att få en praktikplats Jag tror jag kan klara av att göra det som krävs för att få en praktikplats Jag känner mig beredd på att försöka göra det som krävs för att få en praktikplats Exempel anpassningar i MI samtal När jag väl vill ändra något så brukar jag Sätta upp delmål Prata med en kompis Göra en egen planering Bestämma ett datum då jag gör det Be andra om hjälp Annat: Plan för förändring Jag skall försöka.. Jag vill göra det för att. Saker jag behöver tänka på för att klara av det:... Min planering för att klara av det är: Jag kan stöd av :.. Litteratur Motiverande samtal Samtal med fokus på stressreducering Stressburken Vi har alla en burk men en del av oss har mer saker i den från början Vad fyller på stressburken och vad är bra ventilstrategier? Strategier för vad man kan göra när burken håller på att explodera? Copyright Familjeforum 17

18 Kartläggning av stressorer Höga ljud i bussen Oro Tjat från mamma Ingen mat Skäll från pappa Sen med inlämning suppgifter Sovit dåligt Ventil Musik Gå ut boxas Material att kartlägga tillsammans med person kring vad som stressar i tillvaron Bensininventering kring följande områden: Platser Aktiviteter Personer Vad tar och vad ger? Artiklar: Utan bensin stannar motorn Nåkkve Balldin Energi Mia Kårlycke Liknelse som fungerat bra. Bilar har en bensin tank och finns det inte bensin i tanken fungerar inte bilen hur stark motorn än är eller hur många hästkrafter som Finns i motorn. Precis som bilar har en bensintank kan vi människor sägas ha en bensintank och har inte vi bensin i vår tank fungerar inte våra förmågor. Nu vill jag prata med dig om vad som ger och tar bensin i din tank Bensin inventering till vilken nytta? Skapa bättre förståelse av vad som tar och ger bensin insikter för person och omgivning Underlag för att skapa bättre balans i tillvaron mellan platser, aktiviteter och personer som tar och ger bensin Krävs många tanktillfällen under dagen inför vissa platser/aktiviteter/personer krävs extra mycket tankning annars kommer soppan ta slut och motorn stannar. Samtal med hanteringsfokus Samtal med fokus att få berätta sin historia, sina upplevelser Inte förändringsfokus Berättandets betydelse för stressreducering Vanligaste samtalet i nära relationer Tekniker Lyssna Benämn Bekräfta Copyright Familjeforum 18

19 Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta (Hippokrates, ca f.kr. Avslutande magiska ord: Tack för mig. E post: Åhörarkopior: under flik Dokumentation` Sociala Berättelser - Seriesamtal Små berättelser som är skrivna/ritade för en specifik situation och person. Ger information om situationen varför det är som det är och berättar även vad och hur man kan göra. Omvänd social berättelse Samma grundprinciper som i sociala berättelser! Dock är det person som skriver en berättelse (själv eller med stöd av personal) av hur han/hon vill ha/bli bemött i olika sammanhang situationer Boendestödboken Sociala berättelser och seriesamtal Riksförbundet Autism Aspergers syndrom Hjälpmedel för att öka social förståelse Ritprat - en kommunikationsmetod skriva och rita små berättelser för att öka förståelsen i sociala situationer för att förstå sig själv i relation till andra Kognitiv Affektiv Training Kat Kitt KAT-kittet är ett träningsredskap för att förbättra och öka kommunikationsförmågan. KAT-kittet hjälper till att utveckla tvåvägs-kommunikationen kring känslor. Kognitiv: Arbetar med tankar, intryck, perception, attityder och respons. Affektiv: Arbetar med känslor,humör perception och kroppsuppfattning. Träning: Ökar medvetenheten om sambandet mellan tankar, känslor och beteende. Kat Kitt har visat sig fungera väldigt väl med yngre barn och även med personer med olika kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. Copyright Familjeforum 19

20 Trippelkommunikation - Litteraturtips Ungdomar med Aspergers syndrom att mötas i samtal Lorenz Gothia Motiverande samtal Praktisk handbok i skola Holm Ivarsson Gothia Motiverande samtal Praktisk handbok i socialt arbete Holm Ivarsson, Ortiz, Wirbing - Gothia När förändring är svårt Ortiz Natur och Kultur Vilse i skolan Greene Studentlitteratur Explosiva barn Greene Studentlitteratur Att bemöta explosiva barn Greene Studentlitteratur Arbeta med Aspergers syndrom Gerland Pavus Vill du ha hjälp? Nej tack gärna! Lindberg, Söderlund, Lindberg, Valsö - Gothia Sam tal Kelly - Studentlitteratur Sociala berättelser och seriesamtal Riksförbundet Autism Aspergers syndrom Artiklar Utan bensin stannar motorn Vad är Collaborative Problem Solving Approach? Copyright Familjeforum 20

Copyright INOM Familjeforum 1

Copyright INOM Familjeforum 1 Utan bensin stannar motorn om vikten av energiinventering och att skapa balans i tillvaron Nåkkve Balldin INOM Familjeforum Hemsida: www.inom.com epost: nakkve.balldin@inom.com OH: www.inom.com Vi möter

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Nåkkve Balldin INOM Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Ibland möter vi personer som har

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Inom Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: www.inom.com Ibland möter vi personer

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Familjeforum En del av INOM Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com OH www.finsamjonkopingslan.se Ibland

Läs mer

Copyright Familjeforum 1

Copyright Familjeforum 1 Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Familjeforum En del av INOM Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com OH www.finsamjonkopingslan.se Ibland

Läs mer

Copyright Familjeforum 2

Copyright Familjeforum 2 pedagogiskt perspektiv Att skapa möjligheter och inte att vinna krig info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch på egen hand 11.45 13.00 Em fika

Läs mer

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionshinder teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch

Läs mer

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem?

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem? Familjeforum i Lund och Stockholm IHF Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling - Team med olika roller - Insatser ges på de platser som familjen vill ofta hemma - Tillgänglighet IHF NPF - Behandlingsverksamhet

Läs mer

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionshinder teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch

Läs mer

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider: Fm fika 10.00-10.30

Läs mer

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

2014-03-24. När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se

2014-03-24. När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Hm Standardmall Hm Standardmall 12,4% = 13000 elever är ej behöriga att söka till ett nationellt

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Skola Elev Plan (SEP)

Skola Elev Plan (SEP) Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB Mia Börjesson Auk socionom Fil mag. i socialt arbete Grundläggande Psykoterapeututbildning Diplomerad lösningsfokus korttids terapeut Handledare/veiledare Certifierad Coach ICF Mia Börjesson +46703058952

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

www.attention-riks.se

www.attention-riks.se www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Råd och stöd kring vardagssituationer

Råd och stöd kring vardagssituationer Råd och stöd kring vardagssituationer Kommunikation och socialt samspel Anneli Cajander specialpedagog Maria Nolemo logoped Vardagssituationer påverkas av Exekutiva funktioner Automatisering Perception

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook Jordbruksverket Bemötande vid kontroll Thomas Krook Emotionellt laddade situationer + Rutinbesöket Besök efter anmälan _ 2 Emotionell stress 1. Känslor Djurägaren har dåligt samvete för problemen och vet

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Hur vet man vilket stöd man ska ge vilken elev? vid rast/fritid för elever med NPF/AST och den hittar du under samma flik.

Hur vet man vilket stöd man ska ge vilken elev? vid rast/fritid för elever med NPF/AST och den hittar du under samma flik. 1 Hur vet man vilket stöd man ska ge vilken elev? Det händer att jag får den frågan då jag handleder skolpersonal, och det är förstås en svår fråga att svara på utan att ha träffat eleven eller genomfört

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter Vad

Läs mer

Från forskning till praktik. Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.

Från forskning till praktik. Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo. Från forskning till praktik Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Hur förändrar vi undervisningen så att elevens frågetecken

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Att förstå sin egen utredning

Att förstå sin egen utredning Att förstå sin egen utredning Cecilia Olsson fil. Dr, specialpedagogik FUB:s forskningsstiftelse ALA och Häggviks gymnasium När jag var mindre och inte visste gick jag och grubblade jättemycket över varför

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

2015-08-19 BAAB 1. Om en situation inte är som jag tror, tolkar den. Hur är den då? Att missförstå eller att bli missförstådd.

2015-08-19 BAAB 1. Om en situation inte är som jag tror, tolkar den. Hur är den då? Att missförstå eller att bli missförstådd. www.specialpedagog.nu Se dig om Lars Winnerbäck Mentalisering - göra tillvaron meningsfull, förstå avsikten bakom ord och sätta dem i ett sammanhang. Mentaliseringsteorin beskriver hur kunskaper, fantasier

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt

Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt Individuell träff om att så ett frö till förändring.... 2 1. Introduktion till kursen... 2 2. Hitta mål.... 4 3. Vad vill jag och vad hindrar

Läs mer