pedagogiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "pedagogiskt perspektiv"

Transkript

1 pedagogiskt perspektiv Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg Dagens hålltider Fm fika Lunch på egen hand Em fika Slut: Nåkkve Balldin Inom Familjeforum Hemsida: e-post: Åhörarkopior: under flik Dokumentation` Några tydliggörande Detta är ingen dag som levererar mirakellösningar och mirakelmetoder Ibland möter vi personer som har ett annorlunda sätt att sortera, filtrera och bearbeta information, intryck, tankar och känslor. Svårigheter tar sig olika uttryck? Praktiska erfarenheter att inspireras av Gemensamt: Att våra standard strategier, traditionella verktyg och metoder för samtal inte räcker Receptet för framgång i samtal är olika för olika individer Vi måste göra något annat! Hur tänka om samtal? Samtal med förändringsfokus Samtal med hanteringsfokus Samtal med förändringsfokus Förändringsarbete kan ses som nyinlärning Optimera möjligheter och förutsättningar för nyinlärning Stressreducering avgörande för nyinlärning Copyright Familjeforum 1

2 Hur reducera stress i samtal och möten? Generell kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor till samtal Specifik kunskap om individen vi möter i samtal Tydlighet med syfte för samtal och tydlighet i tid och rum Anpassning av kommunikationstekniker, platser, former i samtal Allt i syfte att minska stress och öka relation Relationskonto Vanliga frågor: Hur mycket kan jag utmana personen? När upplevs jag tjatig? När går jag över gränsen? Svar: Relationen avgör det Vi behöver investera på relationskontot för att kunna ta ut I samtal kan vi både investera och vi kommer också att ta ut; när vi utmanar, fortsätter försöka hitta ingångsvinklar med mera Vi får aldrig övertrassera kontot! Relationellt sökande Relationellt gensvar i samtal Vilket relationellt gensvar vi får är helt avgörande i hur vi ser på den andra. Det påverkar vilken uthållighet vi har i, vilken vilja vi har till att vara kvar i relationen, hur benägna vi är att förstå, hur benägna vi är att kompromissa Relationellt avvisande Relationellt gensvar i samtal Att samtala och möta någon som ger relationellt gensvar kräver ingen speciell kunskap men att samtala och möta någon som inte ger relationellt gensvar kräver specialkompetens och kontinuerligt stöd Kids in stress create in adults their feelings and, if not trained, the adults will mirror their behaviour (Long & Fecser, 2000) Vad kan vi göra för att öka oddsen för att få och bibehålla relationellt gensvar i samtal? Leta efter personens fokus Positiv förstärkning bekräftelse Positiv omformulering Behåll lugn i samtal Tydlig kommunikation Sök efter relationsbekräftande eller relationsavvisande påstående Använd relationsbekräftande eller relationsavvisande kommentarer Positiv omformulering Bekräfta personens beskrivning av känsla (det du kommer att försöka omformulera) - Mamma tjatar helar tiden på mig. Hon är så jobbig! - Mmm, tjat kan kännas jobbigt Erbjud en alternativ förklaring - Mamma bryr sig väldigt mycket om dig Om personen inte protesterar starkt mot nya beskrivning fortsätt fråga/utforska utifrån det - Bryr sig? Hon tjatar.. - Tjat kan vara ett sätt att visa att hon bry sig. - Kanske, vet inte...det är inte ett bra sätt - Visar hon ibland det på andra sätt? Om personen protesterar starkt mot nya beskrivning be om ursäkt och prova igen senare Copyright Familjeforum 2

3 Relationsbekräftande påstående Jag bryr mig egentligen inte men du är ju socionom så du måste väl snacka om det. Relationsavvisande påstående Fan vad du tjatar, jag tänker inte prata mer med dig om det Kommentarer för att undersöka relation Du måste tycka att jag är som en papegoja när jag frågar dig om detta? Mer som en blodigel men nån skall vara det När vi inte får relationellt gensvar Vad behöver vi göra? Vi måste göra det som inte förväntas Lära oss att inte härma i vissa situationer Hur reducera stress i samtal och möten? Generell kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor till samtal Specifik kunskap om individen vi möter i samtal Tydlighet med syfte för samtal och tydlighet i tid och rum Anpassning av kommunikationstekniker, platser, former i samtal Allt i syfte att minska stress och öka relation Syn Hörsel Känsel Tankar Impulser Känslor Sinnesintryck Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet Luria/Edby/Hedevåg Förenklad skiss! C B S S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå) Handlande Sekreteraren Ta emot information Aktivitetsgrad Koncentration Reglering Fokusera Impulsstyrning Konsekvenser i samtal Brister i uthållighet och fokus i samtal Aktivitetsgrad skiftar (låg hög) Tappar tråden, byter själv fokus Processtid för att bearbeta information Svårt att sortera i vad som är relevant fokus Affektreglering, impulsstyrning Arbetsminne Prioritering Uppmärksamhet Copyright Familjeforum 3

4 Känna igen Tolka Kommunikation in/ut Föreställningsförmåga Likheter/Skillnader Skapa inre bilder Bibliotekarien vår tolkare Reflektera Generalisering Helheter - detaljer Koda samspel Föreställningsförmåga Konkret (visuell) föreställningsförmåga Se med ögat Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga) Se med tanken Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a inte k n se Artiklar Peter Vermeulen Central samordning En förmåga att se vilka detaljer i ett sammanhang som är mest relevanta för helheten och dra slutsatser av dessa X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X En del personer har svårt att avgöra vilka detaljer som är viktiga och drar fel slutsats utifrån fel detaljer Konsekvenser i samtal Svårigheter att generalisera Svårigheter att reflektera, dra övergripande slutsatser av viss information Svårigheter att förstå andra perspektiv Tolkar språk mer bokstavligt Svårt med öppna frågor Svårt att koda icke verbal kommunikation Svårt att uppfatta bakomliggande intentioner i samtal Chefen Slutsatser: Aktivt tänkande Aktiv lyssnande Aktiv analys IQ Aktiv utvärdering Aktiva beslut 1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från Sekreteraren och Bibliotekarien. 2. Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef. Förmågor varierar med chef 3. Nedsatta chefsförmågor Chefsform Copyright Familjeforum 4

5 Konsekvenser i samtal Chefen jobbar mer blir lättare trött i samtal Förmågor i samtal varierar utifrån chefens form Mer sårbar för att hamna i stress i samtal och mer sårbar i stress Vid hög stress får vissa delar av hjärnan får mer blod, andra mindre kognitiva funktioner påverkas Hög negativ stress försämrar: Arbetsminne - metakognition Kognitiva förmågor för planering och reglering Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor Personer med kognitiva svårigheter har lättare att hamna i hög negativ stress: Ojämna hanteringsförmågor krav chefen arbetar betydligt mer tar mer mental energi Förmågor som försämras i stress är redan nedsatta Hur reducera stress i samtal och möten? Generell kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor till samtal Specifik kunskap om individen vi möter i samtal Tydlighet med syfte för samtal och tydlighet i tid och rum Anpassning av kommunikationstekniker, platser, former i samtal Allt i syfte att minska stress och öka relation Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: identifiera kognitiva styrkor och svårigheter i samtal individualisera bemötandestrategier välja former, platser och hjälpmedel i samtal Utan spaning ingen aning! Att fundera på: Sekreterare bibliotekarie chefs förmågor i samtal? Uppmärksamhet Fokus Abstrakt föreställningsförmåga mentalisering Kommunikation in och ut Samspelsförmågor Ork och energi Affektreglering Känslighet för sinnesintryck? Chefsform Annat: Vad är viktigt att tänka på i samtalstekniker med X? Vilken mötesplats/samtalsform är att föredra? Vilka hjälpmedel i samtal är att föredra? Copyright Familjeforum 5

6 Lilla Samtalskollen En del påståenden och frågor som kan användas för att kartlägga inför samtal och i samtal Jag blir rastlös av att sitta still nar jag pratar med andra Vet inte Vill inte svara Stämmer inte Stämmer Andra kartläggningsmaterial Vardagsstöd Anna Sjölund (www.pedagogisktperspektiv.se) Boendestödsboken Sjölund/Beijerot (www.autism.se) K 3 - Kunskap Kartläggning Kvalité Ett material att kartlägga ur ett lärandeperspektiv Ny K 3 utbildning (Mer info: Lilla Samtalskollen kartläggningsmaterial för samtal (Mer info: K3: Kvalité Kunskap - Kartläggning K3 är en snabb och effektiv kartläggningsmodell K3 ger besked om både styrkor och svårigheter K3 är en länk mellan teoretisk kunskap och praktisk handling K3 är ett komplement till standardiserade utredningar K3 kan vid behov leda till fördjupade utredningar K3 sker på personal-, föräldra- och barn/ungdomsnivå K3 skapar en gemensam plattform för vidare arbete K3 utbildningen går hela vägen från kunskap till kartläggning, mål, insatser och utvärdering K3 kartlägger på organisations- och gruppnivå samt individens förmåga till uppmärksamhet, impulskontroll, organisation/planering, motorik, sinnesintryck, kommunikation, samspel, föreställningsförmåga mm. Hur reducera stress i samtal och möten? Generell kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor till samtal Specifik kunskap om individen vi möter i samtal Tydlighet med syfte för samtal och tydlighet i tid och rum Anpassning av kommunikationstekniker, platser, former i samtal Allt i syfte att minska stress och öka relation Sammanhangsmarkeringens betydelse Vem är du, vem är jag och vad skall vi göra tillsammans? o Varför ska vi ha samtal? o Vad går det ut på? o Vad skall vi göra? o Varför gör vi det? o Hur ofta skall vi träffas? o Vilka fördelar kan finnas med samtal? Egenvinst Ge information skriftligt Sammanhangsmarkeringens betydelse Inför möte o Var skall vi ses? o Beskriv väg till mötesplats o Beskriv var ni ses på mötesplats eller om ni träffas någon annanstans o Erbjud att ta med någon annan person om det fungerar låna trygghet o Eventuellt intervju inför samtal eller Lilla Samtalskollen o Kontaktsätt inför möte; sms, mail Ge information skriftligt Copyright Familjeforum 6

7 Sammanhangsmarkeringens betydelse Vid möte o Samtal fasindelat o Struktur i tid Agenda o Struktur i rum Val av plats; möblering, belysning med mera o Hjälpmedel i samtal o Plan B Samtal innehåller olika faser med olika syften o Engagemangsfas Inledning o Förändringsfas Tema o Avslutningsfas sammanfattning av samtalets tema, och planering för kommande möte Samtal innehåller olika faser med olika syften o Engagemangsfas Inledning Känna av personens stressnivå Stressmätare Få ner eventuell stress Prata av sig, lyssna på musik, dricka kaffe, bara vila en stund i rummet, ha med sig någon annan person som är med inledningsvis Känna av personens fokus, grad av motivation för samtal Samtal innehåller olika faser med olika syften o Förändringsfas - Temafas Eventuell uppföljning från föregående samtal Genomgång kring föregående mötessammanfattning Gå igenom ev. hemuppgifter Samtal om dagens tema Tänk på att ha koll på ork och energi Plan B Samtal innehåller olika faser med olika syften o Avslutningsfas - Sammanfattning Sammanfatta dagens tema visuellt Undersök att ni är överens om att detta var vad ni fokuserade på, bestämde med mera Positiv förstärkning av saker som sagts, gjorts gärna även fokus på vad du har lärt/fått med dig Eventuella hemuppgifter Kolla av att eventuella kontaktuppgifter med mera som ni kommit överens om att använda mellan möten stämmer Ny tid Tydlighet är olika för olika personer. o Arbeta med uttalad klar agenda AGENDA 14.9 Samtal klockan Lyssna på två låtar på Spotify och fylla i stresskollen, om ok börja samtal Nåkkve läser igenom sammanfattning av träffen Samtal om stress, cirka 20 minuter Paus i 10 minuter Fortsätta samtal, cirka 15 minuter Sitta vid dator medan Nåkkve sammanfattar dagens samtal Genomgång av dagens punkter Boka ny tid Copyright Familjeforum 7

8 Sammanhangsmarkeringens betydelse mellan möte o Vilka kontaktsätt passar bäst? o Vill personen ha påminnelse inför möte? I så fall på vilket sätt o Vilka möjligheter finns för att ge och få information mellan möten? o Ok att kontakta någon närstående/personal? Om ja, vem? Ge information skriftligt Hur reducera stress i samtal och möten? Generell kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor till samtal Specifik kunskap om individen vi möter i samtal Tydlighet med syfte för samtal och tydlighet i tid och rum Anpassning av kommunikationstekniker, platser, former i samtal Allt i syfte att minska stress och öka relation Anpassningar Verbala, abstrakta I samtal och möten flytta fokus från: Visuella, konkreta Samtalstekniker Plats och form för samtal Hjälpmedel i samtal Artikel: Visualiserade samtal - Varför? På visuella - konkreta arenan stärks den visuella föreställningsförmågan och kompenserar svårigheter med abstrakt föreställningsförmåga På visuella - konkreta arenan dras tempo ner och bättre förutsättningar för att ta emot, filtrera, bearbeta och processa information ges Lättare dela varandras bilder Hjälp till att strukturera tankar och åsikter Samtalstekniker Tydliga och strukturerade i vår kommunikation Konkret kommunikation Tydliga om vi frågar eller påstår när vi talar Arbeta med konkreta liknelser som förklaringar på abstrakta fenomen Minska vårt eget kroppspråk Kräv inte ögonkontakt Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Vaksam med öppna frågor - Arbeta mer med förslag, påstående Undvika att tolka för mycket - be om förtydligande ( Menar du så här.?, Uppfattar jag dig rätt när jag tror att det är så här du menar? ) Ett tema i taget Ge tid till personen att svara Stanna upp i samtal sammanfatta, skriva ner punkter Be person återberätta Använd visuella hjälpmedel i samtal Den sokratiska metoden är en kommunikationsteknik där man använder sig av frågor som ett sätt att förmedla nya insikter Metod för att klargöra en föreställning eller ett sammanhang och/eller för att arbeta med vad personen vill och hitta verktyg för att kunna planera för detta Det bygger på att hjälpa personen att visuellt se samband, fördelar och nackdelar Peter Vermuelen Sokratiska metoden och autism Sokrautiska metoden Copyright Familjeforum 8

9 Sokrautiska metoden 1. Utforskande frågor för att klargöra och förstå vad som sägs Fråga efter exempel konkretisering Fråga efter antaganden och föreställningar: Hur tänker du Hur gör du Vad menar du o.s.v. 2. Ledande frågor Frågor för att bevisa antaganden eller föreställningar Fråga efter konsekvenser av ett antagande Ge exempel på hypotetiska situationer om det är som du tror, vad skulle hända om.? Plats och form för samtal Dataprat Skrivsamtal Chatt Bilsamtal Papper penna Whiteboard Dataprat I denna samtalsform används bara det skrivna ordet och eventuellt bilder på de som samtalar. Efter man har börjat får man inte tala alls utan bara turas om att använda tangentbordet. En rubrik sätts för innehållet och sedan skriver man frågor, svar och synpunkter tills ämnet är uttömt. Ställ gärna öppna frågor och försök förstå hur Din samtalspartner resonerar. På detta sätt kan man förklara, diskutera och hämta information om olika ämnen. Eftersom man inte använder det talade språket alls kan denna form bli ett mer konkret och en mer direkt form att uttrycka sig. Skrivsamtal Under tiden man samtalar skriver den som leder samtalet en sammanfattning av det som sägs så att båda kan läsa texten på bildskärmen. Man sätter en rubrik om det man vill samtala om och det viktigaste skrivs ned under tiden. Om man inte är nöjd med innehållet är det lätt att gå tillbaks och ändra under samtalets gång. Den som leder samtalet kan ställa frågor, skapa en överblick, sammanfatta, förklara hur andra tänker och på detta sätt skapa ett bra underlag för olika handlingsmöjligheter. Chatt Visuellt tempo dras ner; bättre möjlighet till processtid Visuellt mindre utsvävningar, mer direkt på tema Visuellt slippa fokusera på kroppsspråk Visuellt vinner tid i formuleringar skriva först (tänka först), skicka sen (säga sen) Kan göras på bekväm plats Lättare att få till samtal En samtalsteknik som många unga idag bemästrar blir den kompetenta i språket. Bilsamtal Slipper ögonkontakt, sitter inte mitt emot varandra Bra avledare om det behövs; musik, kommentera saker i trafik, omgivning En bekväm plats Lättare att få till samtal Copyright Familjeforum 9

10 Visuella hjälpmedel i samtal Skalfrågor Plus och Minus listor Påståendematerial Underskatta inte papper och penna! Visualisera processer Skalfrågor Skalfrågor kan vara ett bra hjälpmedel att använda i samtal eftersom vi genom att kartlägga med skalor är mer konkreta än om vi skulle använda ord som bra dåligt, viktigt oviktigt, mycket lite, roligt tråkigt o.s.v. Skalor är något som barn och ungdomar också är vana med. Mycket mäts med skalor. Skalfrågor kan användas och utformas på många olika sätt och ger oss också därmed bra möjligheter att anpassa form efter varje person. Exempel - skalfrågor Jag blir störd när andra pratar (ringa in ett alternativ) Inte alls lite Så där mycket väldigt mycket mycket Hur svårt är det för dig att komma upp på morgonen på en skala från 1 10? 1 10 Lätt Omöjligt 10 Prov Stressmätaren i skolan Så här mår jag just nu: 5 När jag inte förstår Grupparbete Matsalen Vikarier Kommentarer från andra Raster Höga ljud 0 Matte Lunch Passa tider Eget förslag: Hitta rätt sal Engelska Copyright Familjeforum 10

11 Plus och minus, för- och nackdelar Det mesta i vår tillvaro innehåller både positiva och negativa delar. För att hitta en bättre balans mellan det positiva och det negativa kan arbeta med plus och minuslistor. Plus och minuslistor är användbart i arbete med att väga för och nackdelar mot varandra. + Känner mig lugnare Kommer ihåg tider bättre Mindre ångest Sover bättre Tankar om medicin Ibland nästan dåsig Går upp i vikt!!! Gillar inte känslan av att behöva medicin + Mindre tid i skola Kan få extrajobb där Att börja på praktik Tidiga mornar Missa kompisarna i skolan Placera de olika aktiviteterna under rubrikerna. + betyder en aktivitet som ger dig energi 0 betyder att det är en aktivitet som varken ger eller tar - betyder att det är en aktivitet som tar energi + 0 Dator Matte Simning Livskunskap Svenska Rita Äta Vänta på min tur Lyssna på andra Raster Påståendematerial Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge personen hjälp med öppna frågor. I samtal är det lätt att vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna, till exempel Vad är du bra på?, Vad tycker du är roligt att göra?, Hur skulle du vilja att andra hjälpte dig när du blir arg? och så vidare. För många är det svårt att svara på sådana frågor eftersom dessa frågor kräver mycket abstrakts föreställningsförmåga (att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se). Då kan påståendematerial vara till hjälp. Förslag på känslor du känner när du kommer i bråk med en kompis: Ringa in ord som passar dig: Skamsen Glad Nervös Rasande Skyldig Panikslagen Positiv Ångerfull Osäker Vansinnig Frustrerad Nöjd Förödmjukad Orolig Tokig Modig Upprymd Trött Ensam Ledsen Säker Arg Fler ord:.... Copyright Familjeforum 11

12 Vilka arbetsområden passar dig? Ringa in Strategier som kan hjälpa i stress Arbete med teknik Arbete där man slipper möta många människor Arbete på affär Arbete med djur Kontorsarbete Utomhusarbete Arbete med barn Arbete där man möter många människor Annat?... Gå en promenad Lyssna på musik Prata med en kompis Chatta/sms Facebook Skriva av mig Annat: ta ett bad Visualisera processer orsakssamband Du vill gärna vara mer med kompisar Du blir arg när du inte får vara med Du tycker om att vara själv Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej För en del personer kan det vara svårt att skapa inre bilder av hur processer ser ut, vilka delar som är med och så vidare. På samma sätt kan det vara svårt att få ihop detaljer till helheter. Visualiseringar kring detta kan bidra till öka begriplighet för processer och också bidra till att öka hanterbarhet och meningsfullhet Du trivs bäst när du jobbar själv med fröken Mat Avslappningsövningar Organisera och hantera morgnar och kvällar Sömn Rätt temperatur Lagom mätt 15 uppgifter per mattelektion Huvudmål: Att få godkänt i Matte, svenska och engelska Att komma till arbetet Att komma i tid Till skolan checklistor Fickkalender Planering av tid Resa självständigt Resträningsprogram Att stiga upp 6.30 Att lägga sig Att be lärare om hjälp Att följa de regler som gäller i klassrummet Att göra sina uppgifter på sve. och eng. Att jobba med mentor Copyright Familjeforum 12

13 Besök idag 3 träffar Tillfälle 1: Gå igenom hur ditt stöd ser ut nu Tillfälle 2: Hur vill du att ditt stöd skall se ut? Tillfälle 3 : Förbereda möte med handläggare Använda bolltäcke, lyssna på musik Tänka lugnande tankar Messa boendestödjare Svårt att andas Panik! Självskadar Hjärtat slår Beslut om insats Möte med handläggare oro Svettningar utlösande faktor Andra användbara metoder/verktyg i samtal Rollspel öva praktiskt Filma olika situationer använd film i samtal Andra visuella samtalshjälpmedel Sociala berättelser Ritprat Kat Kitt Repulse Trippelkommunikation Samtal med fokus på problemlösning Vad är ett problem? Minst två angelägenheter som krockar. Plan Modell för att hantera obesvarad förväntning och öva på problemlösning Ross Greene A Ej förhandlingsbart. Få saker ligger här. Plan B Förhandlingsbart. Problemlösning Plan C Låt vara! Gör ingen affär av det Copyright Familjeforum 13

14 Varför Plan B? Personen har visat att han/hon behöver guidning i att navigera i problemlösning och i emotionell reglering Mål: Att med tiden få bättre färdigheter i problemlösning och inte behöver lika mycket guidning (Jämför att lära sig att läsa ) Tre steg i Plan B 1. Empati Förståelse och försäkran Mål att förstå personens angelägenhet 2. Definiera problem Mål att visa vilka angelägenheter som krockar 3. Bjuda in till problemlösning Mål att hitta vägar som gör att angelägenheterna inte krockar och kan enas Akut plan B: Pågår under tiden det utmanande beteendet pågår, eller när det precis är på väg att eskalera. Kan vara användbart - men i Första hand för att lösa akuta situation/undvika eskalerande beteende inte primärt som arena för att träna mer långsiktiga problemlösningsstrategier Förebyggande plan B Sker vid annat tillfälle en i akut situation träning som genererar mer hållbar färdighetsträning Kom ihåg: Bjuda in till plan B utan att det sker i samband med uttryckt förväntan!!!! Steg 1: Empati Förståelse och försäkran Neutral observation: Jag har märkt att. Inventerande frågor: Vad är problemet? (what s up?) Vad är ditt bekymmer? Vad är det? Försäkringskommentarer: Jag säger inte att du måste Jag säger inte att du skall Jag vill förstå. Reflexivt lyssnande - Bekräftande kommentarer: Jag förstår att det gör dig arg Det låter rimligt Steg 2: Definiera problem Tydliggöra att personens angelägenhet är på agendan Lyfta upp den andras angelägenhet på agendan Tydliggöra att det finns två angelägenheter som krockar Verktyg: Frågor om hur personen reagerar på den andra angelägenheten Problematisera kring att två angelägenheter inte enats utan att ge förslag på lösningar: För och nackdelar Reflekterande frågor Steg 3: Bjuda in till problemlösning Sammanfatta det gemensamma målet: att hitta en lösning som gör innebär att två angelägenheter inte krockar Bjud in till brainstorming kring lösningar Tydliggör att det är något vi gör tillsammans. Låt personen börja fundera på idéer Verktyg i problemlösning: Tid forcera inte problemlösningen! Öppenhet och nyfikenhet kring idéer Ställ mer frågor, be om förtydligande, utforska och leta i terrängen! Döm inte ut idéer till lösningar innan tid har getts och utforskning gjorts Humor våga skoja och skratta Copyright Familjeforum 14

15 En lösning är när båda parter är överens om att lösningen är realistisk och ömsesidigt tillfredsställande Bådas angelägenheter finns med på något sätt Studentlitteratur Motivation Vad gör oss motiverade? Motivation handlar om att se inre och yttre mening Att arbeta med motivation vad kräver det? Stöd för att se inre mening ibland svårare att åstadkomma Kan behöva kompensera denna svårighet med att förstärka yttre mening Verktyg för att arbeta med inre mening Verktyg för att skapa/förstärka yttre mening Motivation inre mening Visuella stöd som bidrar till att visa helheter och delar, processer, mål och delmål bidrar till att öka begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet Framgångssamtal Identifiera en framgångssituation/aktivitet Undersök vad framgången bestod av Vad som kan ha bidragit till att det blev en framgång Vad personen använde för strategier i framgången Hur det kändes Sammanfatta - visualisera Copyright Familjeforum 15

16 Framgångssamtal - Användbara frågor: Vad hade du gjort innan? Vad det något som var annorlunda än vanligt? Kände du dig lugnare än vanligt? På en skala 1 10 hur bra hade du sovit? På en skala 1 10 hur motiverad var du? Fick du hjälp av någon? Om ja vem? På vilket sätt? Visste du vad som skulle ske? Var det bättre planering än vanligt Hade du en reservplan? Använde du den hur gick det? Sa någon eller gjorde någon något som gjorde det lättare? Vad skulle du göra efter? Var det något som gjorde det lättare att klara av det bättre? Motiverande samtal Teknik, förhållningssätt för att undersöka persons beredskap (motivation) för förändring, angelägenhet och tilltro Teknik, förhållningssätt för att framkalla förändringsprat och välja fokus utifrån grad av motivation BÖRS Bekräftelse - visar uppskattning för personens egenskaper, ståndpunkter, kompetenser med mera. Bör ges i du form Öppna frågor Ger personen mer möjlighet att bli aktiv, mindre anklagande, förhörskänsla. Frågor börjar med Hur, Vad, På vilket sätt Reflektioner speglar tillbaks, berättar tillbaks. Syfte personen känner att man lyssnar, får höra sina egna ord och tankar, styra samtal genom vilket fokus i reflektion. Enkel och komplex reflektion Sammanfattning samma funktion som reflektioner, bra att summera ihop samtal eller del av samtal, hjälper att byta fokus Hög beredskap Bekräfta, stödja Fokus på handlingsplaner, genomförandestrategier Låg beredskap Rulla med motstånd Fokus på för och nackdelar med nuläge Självmotiverande påstående Undersökande Icke dömande Vem möter jag idag? Teknik Börs Nyfiken Lyssnande Osäker beredskap Lösa ambivalens Fokus på för och nackdelar med förändring Plus och minus Frågande Analysinstrument vem möter jag? angelägenhetsstöd Låg angelägenhet Hög tilltro Hög beredskap Osäker beredskap Tilltrosstöd Låg beredskap Låg angelägenhet, Låg tilltro Hög angelägenhet Låg tilltro Anpassningar utifrån kognitiva svårigheter Visuella form för samtal och visuella stöd i samtal Arbeta med påståendematerial, skalfrågor, ge alternativ, istället för öppna frågor Använd hellre enkel reflektion komplettera gärna utforskande fråga om man uppfattat rätt Enkel ambivalensutforskning Visuella sammanfattningar Copyright Familjeforum 16

17 Exempel anpassningar i MI samtal Motivation är olika för olika personer. Svara på nedanstående påstående. Ringa in en siffra 1-3: Lite 4-6: Ganska 7-10 MYCKET Jag tycker det är viktigt att få en praktikplats Jag tror jag kan klara av att göra det som krävs för att få en praktikplats Jag känner mig beredd på att försöka göra det som krävs för att få en praktikplats Exempel anpassningar i MI samtal När jag väl vill ändra något så brukar jag Sätta upp delmål Prata med en kompis Göra en egen planering Bestämma ett datum då jag gör det Be andra om hjälp Annat: Plan för förändring Jag skall försöka.. Jag vill göra det för att. Saker jag behöver tänka på för att klara av det:... Min planering för att klara av det är: Jag kan stöd av :.. Litteratur Motiverande samtal Samtal med fokus på stressreducering Stressburken Vi har alla en burk men en del av oss har mer saker i den från början Vad fyller på stressburken och vad är bra ventilstrategier? Strategier för vad man kan göra när burken håller på att explodera? Copyright Familjeforum 17

18 Kartläggning av stressorer Höga ljud i bussen Oro Tjat från mamma Ingen mat Skäll från pappa Sen med inlämning suppgifter Sovit dåligt Ventil Musik Gå ut boxas Material att kartlägga tillsammans med person kring vad som stressar i tillvaron Bensininventering kring följande områden: Platser Aktiviteter Personer Vad tar och vad ger? Artiklar: Utan bensin stannar motorn Nåkkve Balldin Energi Mia Kårlycke Liknelse som fungerat bra. Bilar har en bensin tank och finns det inte bensin i tanken fungerar inte bilen hur stark motorn än är eller hur många hästkrafter som Finns i motorn. Precis som bilar har en bensintank kan vi människor sägas ha en bensintank och har inte vi bensin i vår tank fungerar inte våra förmågor. Nu vill jag prata med dig om vad som ger och tar bensin i din tank Bensin inventering till vilken nytta? Skapa bättre förståelse av vad som tar och ger bensin insikter för person och omgivning Underlag för att skapa bättre balans i tillvaron mellan platser, aktiviteter och personer som tar och ger bensin Krävs många tanktillfällen under dagen inför vissa platser/aktiviteter/personer krävs extra mycket tankning annars kommer soppan ta slut och motorn stannar. Samtal med hanteringsfokus Samtal med fokus att få berätta sin historia, sina upplevelser Inte förändringsfokus Berättandets betydelse för stressreducering Vanligaste samtalet i nära relationer Tekniker Lyssna Benämn Bekräfta Copyright Familjeforum 18

19 Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta (Hippokrates, ca f.kr. Avslutande magiska ord: Tack för mig. E post: Åhörarkopior: under flik Dokumentation` Sociala Berättelser - Seriesamtal Små berättelser som är skrivna/ritade för en specifik situation och person. Ger information om situationen varför det är som det är och berättar även vad och hur man kan göra. Omvänd social berättelse Samma grundprinciper som i sociala berättelser! Dock är det person som skriver en berättelse (själv eller med stöd av personal) av hur han/hon vill ha/bli bemött i olika sammanhang situationer Boendestödboken Sociala berättelser och seriesamtal Riksförbundet Autism Aspergers syndrom Hjälpmedel för att öka social förståelse Ritprat - en kommunikationsmetod skriva och rita små berättelser för att öka förståelsen i sociala situationer för att förstå sig själv i relation till andra Kognitiv Affektiv Training Kat Kitt KAT-kittet är ett träningsredskap för att förbättra och öka kommunikationsförmågan. KAT-kittet hjälper till att utveckla tvåvägs-kommunikationen kring känslor. Kognitiv: Arbetar med tankar, intryck, perception, attityder och respons. Affektiv: Arbetar med känslor,humör perception och kroppsuppfattning. Träning: Ökar medvetenheten om sambandet mellan tankar, känslor och beteende. Kat Kitt har visat sig fungera väldigt väl med yngre barn och även med personer med olika kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. Copyright Familjeforum 19

20 Trippelkommunikation - Litteraturtips Ungdomar med Aspergers syndrom att mötas i samtal Lorenz Gothia Motiverande samtal Praktisk handbok i skola Holm Ivarsson Gothia Motiverande samtal Praktisk handbok i socialt arbete Holm Ivarsson, Ortiz, Wirbing - Gothia När förändring är svårt Ortiz Natur och Kultur Vilse i skolan Greene Studentlitteratur Explosiva barn Greene Studentlitteratur Att bemöta explosiva barn Greene Studentlitteratur Arbeta med Aspergers syndrom Gerland Pavus Vill du ha hjälp? Nej tack gärna! Lindberg, Söderlund, Lindberg, Valsö - Gothia Sam tal Kelly - Studentlitteratur Sociala berättelser och seriesamtal Riksförbundet Autism Aspergers syndrom Artiklar Utan bensin stannar motorn Vad är Collaborative Problem Solving Approach? Copyright Familjeforum 20

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika

Läs mer

Copyright 2010 Familjeforum 1. Annan kognitiv grunddisposition

Copyright 2010 Familjeforum 1. Annan kognitiv grunddisposition Annan kognitiv grunddisposition Familjeforum Lund och Stockholm Hemsida: www.familjeforum.com e-post: nakkve.balldin@familjeforum.com ilj f OH: www.syvi.se Annorlunda grunddisposition/sätt att sortera,

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Nåkkve Balldin INOM Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Ibland möter vi personer som har

Läs mer

Copyright INOM Familjeforum 1

Copyright INOM Familjeforum 1 Utan bensin stannar motorn om vikten av energiinventering och att skapa balans i tillvaron Nåkkve Balldin INOM Familjeforum Hemsida: www.inom.com epost: nakkve.balldin@inom.com OH: www.inom.com Vi möter

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Inom Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: www.inom.com Ibland möter vi personer

Läs mer

Unikt sätt. Copyright INOM Konsult 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Unikt sätt. Copyright INOM Konsult 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Normal Onormal Inom Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: www.inom.com Unikt

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika

Läs mer

Copyright Familjeforum 1

Copyright Familjeforum 1 Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Familjeforum En del av INOM Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com OH www.finsamjonkopingslan.se Ibland

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Familjeforum En del av INOM Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com OH www.finsamjonkopingslan.se Ibland

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Nåkkve Balldin Inom Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: www.inom.com Ibland möter vi personer som har ett annorlunda sätt att sortera,

Läs mer

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionshinder teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch

Läs mer

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider: Fm fika 10.00-10.30

Läs mer

Copyright Familjeforum 2

Copyright Familjeforum 2 pedagogiskt perspektiv Att skapa möjligheter och inte att vinna krig info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch på egen hand 11.45 13.00 Em fika

Läs mer

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem?

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem? Familjeforum i Lund och Stockholm IHF Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling - Team med olika roller - Insatser ges på de platser som familjen vill ofta hemma - Tillgänglighet IHF NPF - Behandlingsverksamhet

Läs mer

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider: Fm fika 10.00-10.30

Läs mer

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionshinder teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch

Läs mer

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete

Läs mer

Motiverande samtal vid autism och adhd

Motiverande samtal vid autism och adhd Motiverande samtal vid autism och adhd Varför vi har skrivit boken Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Behov av att kunna samanvända Mi och tydliggörande pedagogik Motiverande samtal (MI) = kommunikationsmetod

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI ARBETAR MED OCH UTBILDAR I SOCIALT OCH PSYKOTERAPEUTISKT FÖRÄNDRINGSARBETE BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT FÖRDELAR

Läs mer

tryggve@balldin.com Balldin & Balldin AB Diagnos en beskrivning av sårbarhet i en specifik situadon, e( visst sammanhang och i en viss miljö

tryggve@balldin.com Balldin & Balldin AB Diagnos en beskrivning av sårbarhet i en specifik situadon, e( visst sammanhang och i en viss miljö Tala så a( vi begriper Nåkkve Balldin, socionom Made in Sweden - född i Tanzania Lång erfarenhet av arbete Dllsammans med personer och familjer med kognidva svårigheter nakkve@balldin.com Åhörarkopior:

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom

Läs mer

Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter

Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter Diana Lorenz Kurator, Neurologkliniken KS Huddinge Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt? (Ashleigh Brilliant) Neuropsykiatriska

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Kommunikation och samspel med personer som har Aspergers syndrom och AD/HD Ulrica Matthed Iris Hadar AB Lättstörd av yttre stimuli Glömmer överenskommelser

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011

Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011 Att förstå och hantera problemskapande beteende Annika Bengtner Thomas Ahlstrand Familjestödsenheten 12 oktober 2011 Kvällens agenda: Utvecklingsstödjande förhållningssätt Samarbetsbaserad problemlösning

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Korta motiverande samtal (MI) i tandvården

Korta motiverande samtal (MI) i tandvården Korta motiverande samtal (MI) i tandvården Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Exempel på vad barntandvården

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening Meningsfulla aktiviteter och kommunikation ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se pedagogiskt perspektiv info@pedagogisktperspektiv.se 0708 282844 www.pedagogisktperspektiv.se Kommunikation - Att överföra känslor

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

MI - Motiverande samtal

MI - Motiverande samtal MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-

Läs mer

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Socialt samspel och socialt lärande 2012-11-08. Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan

Socialt samspel och socialt lärande 2012-11-08. Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan Annika Grenhage Linköping november 2012 Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrutillstånd i grundskolan. Marita

Läs mer

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen Hej! @ardbegmum Facebook: Specialpedagogen Hur ska du komma ihåg det du tänker, hör och kommer på idag? Friskfaktorer i lärmiljön Relationellt Kategoriskt Pedagogisk kompetens Specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor

Läs mer

Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter?

Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter? Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter? Många av de elever jag möter har svårt att berätta vad de vill och tycker. De har svårt att ta ställning och själva

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

2014-03-24. När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se

2014-03-24. När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Hm Standardmall Hm Standardmall 12,4% = 13000 elever är ej behöriga att söka till ett nationellt

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse

Läs mer

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011 Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna

Läs mer

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal - introduktion BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal en introduktion Liria Ortiz MI lärare (MINT), leg psykolog, leg psykoterapeut (KBT), lärare och

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Stockholm oktober 2015 Varje elev är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget förtroende

Läs mer

Samtalsmetodik med MI som grund

Samtalsmetodik med MI som grund 100% ren hårdträning,130405 Samtalsmetodik med MI som grund Karolina Edler Socionom med steg 1 utbildning i KBT, MI-utbildare, coach och handledare karolina@peakvision.se Eftermiddagens fokus: Introduktion

Läs mer

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Motiverande samtal MI

Motiverande samtal MI Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org www.somra.se

Läs mer

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Bakgrund och teoretisk grund Miller och Rollnick - psykologer Utgår från behandlingsarbete med missbruk Grundar i KBT men starkt influerad av humanistisk

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer