Verksamhetsplan 2018 för. Hägerstenshamnens skola

Transkript

1 Hägerstenshamnens skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (20) Handläggare Catarina Olsson Telefon: Till Hägerstenshamnens skola Verksamhetsplan 2018 för Hägerstenshamnens skola Förslag till beslut Hägerstenshamnens skola Hägersten catarina.a.olsson@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (20) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...18 av ekonomi Budget Övrigt Bilagor Bilaga 1: Internbudget Hägerstenhamnens skola

3 Sid 3 (20) Inledning Inledning Hägerstenshamnens skola har 420 elever i årskurs F-6. Skolan ligger på två adresser i Axelsberg/Örnsberg och lokalerna är anpassade för integrerat fritidshem. Hägerstenshamnens skola har har ca 60 medarbetare. Till största del pedagogisk personal i form av lärare, förskollärare och fritidspedagoger, men även administrativ och service personal så som måltidspersonal, administratörer och elevhälsopersonal. 99% av våra elever i åk f-3 är inskrivna i fritidshemsverksamhet. För elever i årskurs 4-6 erbjuds fritidsklubben, en öppen eftermiddagsverksamhet. Organisation Skolans ledning består av rektor, två biträdande rektorer och intendent. Skolan är indelad i 5 arbetslag. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Tillsammans med skolledningen bildar de skolans ledningsgrupp. Det finns också 3 förstelärare på Hägerstenshamnens skola. De ansvarar för den pedagogiska utvecklingen på skolan tillsammans med rektor och bitr rektorer. Skolledningen träffar arbetslagen på arbetsplatsträffar (APT) en gång i månaden för pedagogiska diskussioner, information, verksamhetsfrågor, miljöfrågor, skolutveckling och gemensamma aktiviteter. Varje arbetslag har ett arbetslagsmöte i veckan, för planering av veckans/månadens teman och diskussioner av gemensamma frågor. Arbetslagen planerar sina scheman tillsammans med skolledningen. De har egna ekonomiska medel för inköp. Skolornas elevhälsoteam består av: Skolsköterska Skolpsykolog Kurator 3 st Speciallärare/specialpedagog Rektor och biträdande rektor Elevhälsoteamen har som uppgift att främja, förebygga och stödja elevernas utveckling mot målen och träffas regelbundet. Vision Vår skola är en skola för alla, där varje elev har rätt till ett lustfyllt och stimulerande lärande. Våra skolor står för kunskap, trygghet och arbetsglädje, där elever och vuxna känner ansvar och visar respekt för varandra. Vi har tilltro till människors förmåga och vilja att skapa ett tryggt och tillåtande klimat, en reflekterande attityd och förståelse för hur vi kan rusta oss för framtiden. Värdegrund Våra förväntningar på dig som:

4 Sid 4 (20) Förälder Att ditt barn kommer i tid på morgonen och har ätit frukost.att ditt barn är förberett och väl utrustat för skoldagen.att du tar del av information och har en dialog med skolan och fritids.att du stöttar ditt barn i skolarbetet.att du deltar på föräldramöten och utvecklingssamtal.att om du är missnöjd eller undrar över något, först talar med den personal som närmast är berörd. Elev Att du är en bra kompis och att du är mot andra som du vill att de ska vara mot dig.att du visar respekt för andra elever och vuxna.att du följer skolans trivselreglerna.att du tar ansvar för ditt skolarbete och lärande.att du hämtar en vuxen, om du ser någon som är ledsen eller behöver hjälp. Personal Att vi alla ska bemöta elever och vuxna med hänsyn och respekt.att vi alla motarbetar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.att vi följer vår likabehandlingsplan.att vi samverkar i arbetslag för att skapa helhetssyn på barnet.att vi ger eleverna goda förutsättningar att nå målen.att vi genom arbetsglädje skapar gemenskap och trivsel.att vi med eleven i centrum, har en dialog mellan elev, föräldrar och personal.att vi informerar och har en dialog om verksamheten.att vi kontaktar förälder vid behov. Vår verksamhet tar sin utgångspunkt ur läroplan, skollag och stadens verksamhetsplan. Verksamhetplanens framtagande Verksamhetsplanen har arbetats fram i en process där varje arbetslag bidragit med underlag utifrån sina erfarenheter, kompetens och pedagogiska syn. Prioriterade åtgärder för utveckling Trygghet, trivsel och arbetsro Elevhälsans fokus är att främja ett förhållningsätt som skapar ett psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande hos eleverna. Elevhälsoarbetet omfattar frågor som utvecklar lärmiljöer som är anpassade utifrån elevers behov och med trygghet och arbetsro och som ger möjlighet till fysisk aktivet. Elevhälsoteamet, trygghetsteamet och samtliga pedagoger på skolan arbetar för att främja och förebygga all typ av otrygghet och otrivsel. Raster som bygger på ledarledd organiserad verksamhet och hög närvaro av pedagoger under rast. Närvaro av pedagoger i omklädnadrum och kapprum. En tydlig struktur som synliggör och tydliggör hela skoldagen med olika verktyg och som underlättar för alla elever och i synnerhet elever inom NPF. Lärandeprocessen Målsättningen är att eleverna ska vara ägare av sitt eget lärande och ges inflytande och delaktighet i sitt eget lärande. Arbetet med att synliggöra elevens lärande genom formativ bedömning och återkoppling fortsätter( gäller förskoleklass, åk 1-6 och fritidshem/klubb). Elevledda utvecklingssamtal är en viktig del i elevens lärande

5 Sid 5 (20) Elever, lärare och pedagoger får genom vår digitala utveckling och lärandeprocess mer och bättre tillgång till digitala verktyg att undersöka elevers förkunskaper, kunskap och lärande Skolverkets modul Samtal om text genom Läslyftet genomförs Digital utveckling Implementera IKT-plan genom att informera, stötta och vägleda lärare och pedagoger på fritidshemmet/klubb och förskoleklass. Samtliga elever F-åk 3 genomgår undervisning nosa på nätet på fritidshemmet. Samtliga pedagoger och lärare på skolan får kompetensutveckling på temat Digital utveckling vid pedagogiska konferenser samt vid Appar till kaffet inför APT-möten. Kalendrar och protokoll finns alla att tillgå genom molntjänster, t.ex. Office365 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 90 % 84% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 100 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 96 % År 96 % År 93 % År

6 Sid 6 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 96 % År 98 % År 98 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Alla elever utvecklar läsglädje som i sin tur leder till bättre läsförståelse Eleverna utvecklar sin läs- och språkliga förmåga. Genom undervisning av Bornolmsmodellen i F-klass (implementering av nya bedömningsstöd för förskoleklass inom området matematik och språkutveckling) samt med egen läsning, högläsning och berättelser. Arbete med Läslyftets modul "Samtal om text" för att öka elevernas läsförståelse. Genom daglig egen läsning med uppföljning och återkoppling på det lästa av lärare. Genom högläsning med uppföljande samtal och diskussion och samtal om det lästa. Fritidshemmet introducerar nya begrepp och ord genom aktiviteter där eleverna ges möjlighet till ett bredare ordförråd och ordförståelse. Läraren i huvudsak och vid särskilda skäl specialpedagog eller speciallärare. Skolverkets modul "Samtal om text" inom Läslyftet Intensivläsningsperioder med specialpedagog Inläsningstjänst. Bokcirkel samt läsprojekt som bygger på antal lästa sidor. Läsbingo. av undervisande lärare och enligt avstämningsplan och rapport till rektor. Specialpedagog följer upp läsning med DLS-test. ssamtal IUP Omdömen Betyg Att utveckla schema för frekvent avstämning av elevernas läsförståelse och språkliga utveckling, F-klass år 6.

7 Sid 7 (20) Att alla elever blir mer delaktiga i sin lärandeprocess. Att eleverna genom lärares och pedagogers undervisning blir medvetna om vad de kan och vad de behöver utveckla i sitt lärande. Pedagogiska planeringar som tydliggör mål och kunskapskrav och vad som ska bedömas samt hur bedömningen går till. Samplanering inom årskursen för en likvärdig undervisning samt pedagogiska konferenser för lärare på teman och inom områden som stärker likvärdig undervisning. Fritidshemmet och lärare träffas en gång i veckan för diskussion och samtal kring undervisning och elevers lärandeprocess med fokus på samarbetet mellan skola och fritidshem, läs och skrivutveckling samt det sociala samspelet. Vad som bedöms tydliggörs också för eleven bl.a. genom arbetet med elevstyrda utvecklingssamtal. Hur elevens ska genomföra och redovisa en uppgift diskuteras med eleven. Bonustid som stjärntid och läxhjälp och lär-studio erbjuds. Lärare och fritidshemmet samverkar åk F-3 och fritidshemmet finns med vid utvecklingssamtal. I elevens IUP dokumenteras elevens lärande, utifrån vad eleven kan och vad nästa steg i lärandet är. Digitala medel som Bingel och verktyg i SMART Notebook används i undervisningen, med fokus på att skaffa information om elevernas förkunskaper inför ett nytt arbetsområde, samt för att individanpassa läxor utifrån vad eleven befinner sig i sitt lärande. Undervisande lärare får enligt det systematiska kvalitetsarbetet i digital form redogöra elevernas utveckling enligt en modell som benämns som rapport till rektor. Läraren använder sig av ett färgsystem som meddelar vart eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling. Rektor eller bitr. rektor följer upp rapport till rektor genom ett avstämningssamtal i januari månad. Tid avsatt för samplanering, observation och återkoppling för lärarna och fritidshemmet. Pedagogiska konferenser för lärarna på temat formativ bedömning och återkoppling Lärare erbjuder s.k. stjärntid i åk 1-3 och elever i åk 4-6 erbjuds läxhjälp och lärstudio där eleven kan få stöd och hjälp med läxor och stöttning i lärandeprocessen. De elever som behöver undervisning i ett mindre sammanhang alternativt stöttning eller färdighetsträning får det på Bryggan. Bryggan erbjuder undervisning för elever som av olika skäl behöver ett mindre sammanhang. Fritidshemmet har gemensam planering 1 gång per vecka med ett intervall då samtliga fritidshem planerar, diskuterar och samtalar tillsammans. Varje årskurs följs upp kontinuerligt med rapport till rektor vid två tillfällen per termin. En skriftlig rapport med färgkoder som redovisar elevens utveckling mot kunskapskrav. Rapport till rektor följs upp med ett avstämningssamtal vid två tillfällen per termin som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Samtalen hålls mellan undervisande lärare och representanter från elevhälsoteamet. Elever som riskerar att inte nå gällande kunskapskrav, stöttas av samtliga pedagoger i arbetslaget med start i en elevpratsmall, anpassningar i klassrummet och

8 Sid 8 (20) vid behov åtgärdsplan. I det fall eleven är i behov av särskilt stöd schemaläggs dessa tider i samråd mellan undervisande lärare, vårdnadshavare och specialpedagog. Utveckla arbetssätt så att undervisningen anpassas på olika sätt för alla elever i högre grad. Lärarna stöttar och diskuterar och prövar olika strategier i syfte att alla elever ska nå de högre kunskapskraven. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 96 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 74 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 62 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 67 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 91 % År Total frånvaro i grundskolan 1 % År Lärandemiljöer som är anpassade utifrån elevers behov som ger trygghet, arbetsro och som ger möjlighet till fysisk aktivet Att alla elever känner sig trygga i skolan med möjlighet till att koncentrera och fokusera på sitt lärande. Skolans elevhälsoarbete har fokus på att främja ett förhållningsätt som skapar ett psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande hos eleverna. Elevhälsoarbetet är skolans mittpunkt som har till uppgift att driva och utveckla en samsyn på bemötande och förhållningssätt till elever. Elevhälsoteamet är närvarande i den dagliga verksamheten och i mötet med anställda, elever och vårdnadshavare. Elevhälsoteamet arbetar på att utforma en arbetsplan som tydliggör och synliggör vikten av ett förhållningssätt och bemötande som bygger på likvärdighet och att elevens lärande i fokus.

9 Sid 9 (20) Skolans kurator alternativt psykolog handleder arbetslag alternativt en grupp pedagoger om behov finns. Fokus på handledningen ligger på att stötta pedagoger i förhållningssätt och bemötandet av elever med beteendeproblematik. Det kollegiala lärandet har som grund att skapa en trygg miljö för lärande hos vuxna och hos elever och har där av fokus på att kommunicera vikten av ett tillåtande klimat. Pedagoger på skolan i samråd med elevhälsoteam planerar rastverksamheten. Rasterna erbjuder ledarledda lekar och aktiviteter men också möjlighet till att leka och röra sig på egna initiativ. Alla elever på skolan erbjuds regelbundet s.k. Brain-breaks och pulshöjande aktivitet under hela skoldagen. Samtliga lärare och pedagoger använder ett system med färg-kodat schema för att underlätta och förbereda eleverna för undervisning. Skoldagen och fritidshemmets innehåll och aktiviteter presenteras för att synliggöra och tydliggöra vad som ske under skoldagen och på fritidshemmet. Skoldagen har en tydlig start och lektionerna inleds med startblock ( med syfte, mål och arbetsgång).fritidshemmet och förskoleklasserna använder sig av att synliggöra och tydliggöra dagen på White boards med text och bild och en tydlig beskrivning av arbetsgång och innehåll i dagens verksamhet. Elevhälsoteamet träffas varje vecka med intervall hela teamet ojämn vecka och delar av teamet jämn vecka. Vid behov samlas hela teamet varje vecka. Representanter från elevhälsoteamet finns med på arbetslagsmöte enligt rullande schema och efter behov. Trygghetsteamet som har ett nära samarbete med elevhälsoteamet träffas varje vecka. Samtliga pedagoger träffas i sitt arbetslag 1 ggr i veckan. Lärare har gemensam planering och anställda på fritidshemmet har gemensam planering Skolans elevråd träffas 1 gång i månaden Anställda på fritidshemmet och på klubben samverkar under hela alternativt delar av skoldagen. Elevhälsoteamet och trygghetsteamet uppdrag är att i samverkan med lärare och pedagoger på skola och fritidshem är att följa upp de ärenden som de undersökt, analyserat och åtgärdat. Elevhälsoteamet och skolhälsovården följer upp elever med olika typer av inlärningssvårigheter alternativt elever med beteendeproblematik. Elevhälsoteamet stöttar och handleder pedagoger som har behov, med fokus på förhållningssätt och bemötande till elever. Trygghetsteamet följer upp och arbetar med ärenden som rör kräkningar mellan elever. Kränkningar anmäls till huvudman. Utredning av kränkningsärenden görs att pedagoger på skolan. I de fall där ärendet inte kan avslutas efter uppföljning av händelse/situation tar pedagoger i trygghetsteamet över ärendet. Pedagoger i trygghetsteamet arbetar vidare med ärendet genom att planera åtgärder samt att följa upp och utvärdera arbetet. Trygghetsteamet genomför kontinuerligt undersökning av elevernas trygghet och trivsel på skola och fritidshem.

10 Sid 10 (20) Att samordna elevhälsoteamets och trygghetsteamets arbete till att bli en elevhälsoplan som innehåller ett bredare och gemensamt tänkande och plan kring förhållningssätt och bemötande som ska gälla för samtliga pedagoger och elever samt vårdnadshavare på skolan. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 68 % År 79 % År 79 % År 88 % År Vi ger våra elever möjlighet till inflytande över sin dag i skola och fritidshem. Att eleverna med ökad ålder och mognad blir mer delaktiga i sitt lärande och får större inflytande i sin lärprocess Eleverna har inflytande i sitt eget lärande genom elevledda utvecklingssamtal och dialog mellan lärare och elev vilket leder till en IUP. Alla elever på skolan har efter ålder och mognad inflytande i sitt utvecklingssamtal. Pedagoger från fritidshemmet deltar så långt det är möjligt i utvecklingssamtalet. Eleverna har även inflytande på undervisningen genom att lärare undersöker elevernas förkunskap med verktyg i SMART Notebook som i sin tur skapar möjlighet för läraren att planera undervisningen utifrån elevernas kunskap. Lektioner startar med s.k. startblocks där mål, syfte och arbetsgång presenteras för eleven. Pedagogiska planeringar klargör syfte och mål med undervisningen, samt innehåll och vilka moment som övas. Planen redogör också för hur och på vilket sätt elevens arbete kommer att bedömas. Lärare och pedagoger använder sig av formativbedömning som sker muntligt som återkoppling och skriftlig i elevens IUP. Lärare skriver omdömen och har dialog med eleven

11 Sid 11 (20) och vårdnadshavare kring elevens lärande. Inför nya teman alternativt områden stämmer läraren av elevens förkunskaper för att kunna planera sin undervisning. Dialog mellan elev och lärare med fokus på lärandeprocessen genom formativ bedömning, genom muntligt och skriftlig återkoppling till eleven. Diskussion och samtal om lärande med elever och pedagoger. Elevledda utvecklingssamtal med fokus på att eleven synliggör och tydliggör sitt lärande för sig själv, lärare och vårdnadshavare. Klassråd och elevråd med fokus på lärande och arbetsmiljö samt gemenskap Dialog med vårdnadshavare. Föräldraråd med fokus på delaktighet och inflytande i lärandet och skolans verksamhet. Pedagogiska konferenser med fokus på diskussion och samtal om formativ bedömning och bedömning för lärande. Samtal och diskussioner med elever på klassråd och elevråd. Dialog mellan lärare, pedagog och elev. Elevledda utvecklingssamtal. Brukarenkät Skolinspektionens enkät Att utveckla och anpassa undervisningen med målsättning att alla elever utvecklas från där de befinner sig. Att alla elever ser sig som lärande individer och får förståelse för att det är vägen till målet som är själva lärandet. Att alla lärare och pedagoger bemöter eleverna som lärande individer som kan utvecklas hur långt som helst om vi förhåller oss och bemöter dem som lärande individer. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 75 % År

12 Sid 12 (20) Alla elever får möjlighet till kulturupplevelser och estetiska lärprocesser Samverkan mellan skola och fritidshem med fokus på estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande. Undervisningen på fritidshemmet och förskoleklass med innehåll av kreativt skapande i lärandet. Skapande skola-aktiviteter bedrivs i alla årskurser med möjlighet till professionella kulturupplevelser och kultur samt estetiska lärprocesser. Samverkan mellan skola, förskoleklass och fritidshem där det centrala innehållet från kapitel 3 och 4 samverkar med centralt innehåll och kunskapskrav i olika ämnen. Besök i samhället och besök i stadens kulturutbud. Användandet av vårdnadshavares kunskap och profession inom temat kultur och skapande. Bidraget från skapande skola används för att genomföra projekt med fokus på samverkan mellan samhället/kultur och skola/fritidshem. Besök på teater, författarbesök mm. Som en uppstart på ett tema eller projekt alternativt återkommande kontakt under arbetets gång. Utvärdering vid två tillfällen per läsår kring samverkan skola, förskoleklass och fritidshem. Utvärdering av skapande skola vid läsårsslut. Att skapa en plan för skapande- skola bidraget som givetvis kan revideras. Att vi har en tanke med elevernas lärandeprocess kopplat till skapande skola kopplat till styrdokument. Utveckla elevernas delaktighet i innehåll utifrån tydliga ramar inom vilket område skapandeskola pengarna ska användas till. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.

13 Sid 13 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 35 % År Andel skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten 1 % följer upp Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År Hägerstenshamnens skola arbetar för en hållbar utveckling av miljö. Matsvinnet i skolrestaurangen ska minska. Skolans lokaler och skolgård ska upplevas som välkomnande. Skolans lokaler och skolgård ska inbjuda till aktivitet och rörelse Kökschefen efterföljer råd och riktlinjer från livsmedelsverket och kostchefen. Aktivt arbete med känsla av gemenskap och tillhörighet i skolan. Aktivt arbete att på olika sätt synliggöra hur mycket mat som slängs, genom stapeldiagram, vikt och mängd. Elevrådet och klassrådens diskussioner och samtal om trivsel och trygghet på skolan. Elevrådet och klassrådens diskussioner och samtal om förhållningssätt till mat och matsvinn. Undersökning via enkät gällande trivsel och trygghet. Skolan erbjuder alla elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet och rörelse. Köket lagar maten från grunden. Mat som eventuellt blir över används till nya rätter. Elevrådets och klassrådens diskussioner och samtal om välkomnande miljö i alla skolans lokaler. Idrottssal används på eftermiddagstid för skolan fritidshem och fritidsklubb Följa upp hur mycket mat som kastas av eleverna. Elevernas deltagande i matråd, elevråd och klassråd Resultat i enkäter analyseras och följs upp med åtgärder. Organisera för ett matråd som har fokus på kost och miljö. Mindre matsvinn År

14 Sid 14 (20) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Skolan har en ekonomi i balans Vår skola har en ekonomi i balans och håller budgetramen för varje del inom skolorna. All personal informeras om arbetslagets budget och vilka rutiner som gäller för inköp. Rektor ansvarar för övergripande intäkter och kostnader. Vi gör budgetuppföljning månadsvis för att följa den ekonomiska utvecklingen. På APT-möten informeras personalen om skolans ekonomiska utveckling. Skolans inköp sker av särskilda rekvirenter som genom att använda beslutad inköpskanal avropar utifrån slutna avtal. Intendenten ansvarar för att de anställda samverkar och samarbetar med tilldelade resurser. Vid behov omfördelas resurser med stöd från skolledningen. Månadsuppföljning budget Tertialrapport Bokslut Att de anställda har ett långsiktigt tänk vad gäller inköp och planering av inköp. Att beställningar av läromedel och förbrukningsvaror görs enligt plan.

15 Sid 15 (20) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 5,5 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag % tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Fler av de anställda ska trivas och känna sig respekterade Ökad trivsel Ett arbetsklimat där allas röster hörs och respekteras Arbetsglädje Genom - ett strukturerat tavel-möte system, där den anställde har möjlighet att påverka innehåll, förbereda sig inför mötet, samt ta del av beslut. - organiserade och strukturerat mötesschema - organiserade konferenser och samplaneringstid - gemensamt ansvar för personalutrymmen - att rektor leder och styr verksamheten med stöd av biträdande rektorer och förstelärare

16 Sid 16 (20) Genom utvärderingar av Verksamhetsplan, verksamhet, och gemensamma projekt. - utvärdering och uppföljning samt analys av medarbetarenkät, brukarenkät mm Tydlig mötesstruktur för samtliga anställda i olika konstellationer Arbetsrum och egna arbetsplatser Kompetensutveckling Budget för kick-off, gemensamma fester och visad uppskattning av ett gemensamt arbete. Genom utvärderingar av Verksamhetsplan, verksamhet, och gemensamma projekt. Genom utvärdering och uppföljning samt analys av medarbetarenkät, brukarenkät mm Att styra och leda verksamheten mot en ansvarskultur, där varje medarbetare tar ansvar för sitt uppdrag i gemenskap och samverkan med anställda inom verksamheten. Att förbättra mottagandet av nyanställda inom verksamheten genom att tydliggöra medarbetarnas ansvar för detta. Vi arbetar för att ha friska medarbetare Friska medarbetare och minskade sjukskrivningstal Vi tillämpar stadens riktlinjer för uppföljningssamtal och rehab med sjukskrivna medarbetare. Vi uppmuntrar våra medarbetare att utnyttja sin friskvårdstimme och ta del av stadens personalförmåner för friskvård. Om upplevelsen av arbetsbelastningen är hög hos den anställde är vi i skolledningen dem behjälpliga i att prioritera arbetsuppgifter. Vi har organiserat för samarbete inom årskurser med fokus på samplanering, bedömning och utvärdering av genomförda moment. Organisationen gör det möjligt att undervisa i varandras klasser efter kompetens om överenskommelse. Vi behovsprövar och stöttar lärare och elever utifrån antal elever i klassen, klassrumsledarskap och elevers behov. Tid för friskvårdstimme Information till medarbetare om friskvårdsförmåner på APT-tid. Samplaneringstid Arbetslagstid med närvaro av elevhälsoteam. Företagshälsovården

17 Sid 17 (20) Sjukfrånvarostatistik. Tertialrapport Verksamhetsberättelse Arbeta för en ökad trivsel och ett välkomnande arbetsklimat Vår skola är en attraktiv arbetsplats Våra medarbetare trivs och känner sig engagerade och stimulerade i sitt arbete och vi kan locka nya kompetenta medarbetare i framtiden Vi processar arbetsgångar och beslut i APT, samverkansgrupp och arbetslag för att skapa delaktighet och ta till vara medarbetarnas erfarenheter och synpunkter. Vi bedriver ett aktivt utvecklingsarbete där varje medarbetare utvecklas inom sin profession tex lärare utvecklar lärare, utvecklingsplan för fritidshem och synligt lärande. Personal och mötes-forum. Samverkansgruppen Ekonomiska medel för kompetensutveckling Medarbetarenkäten Att arbeta för att alla anställda delar med sig av kompetens, goda exempel och mottagliga för diskussion och samtal om arbetssätt och undervisning.

18 Sid 18 (20) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Alla elever och anställda ska känna sig trygga och välkomna Alla elever och personal känner att de har samma möjligheter och rättigheter samt att de är en del av verksamheten. Alla på skolan är väl medvetna om vår värdegrund och arbetar utifrån den. Inför varje nytt läsår aktualiseras vår värdegrund både i personalgruppen och i våra klasser. All personal uppmuntrar det positiva i alla elevers unika personligheter, stimulerar eleverna till att utveckla sina bästa jag, till nyfikenhet på varandra lust till lärande i samspel med varandra. Elevhälsoteamets arbete med att främja ett förhållningsätt som skapar ett psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande hos eleverna ska genomsyra verksamheten. Elevrådets arbete med att alla känner sig trygga och välkomna i verksamheten. Elevhälsoteamet och trygghetsteamet Elevrådets arbete Kompetensutveckling med extern föreläsare Intern kompetensutveckling Arbetslagstid ssamtalen APT-tid

19 Sid 19 (20) Utvärdering av det främjande och förebyggande arbetet som elevhälsoteamet och trygghetsteamet leder Utvärdering av brukarundersökning och enkäter om trygghet och trivsel. Fortsatt arbete mot en gemensam plan för allas trivsel och trygghet med fokus på ett gemensamt förhållningssätt och bemötande. av ekonomi Skolenheten Hägerstensåsen-Hägerstenshamnen delas under år Separat budgetar görs därför för respektive skola redan från januari I och med detta blir budgetarbetet svårare då inga tidigare siffror finns att utgå från på en rad kostnadsposter. arna av budgeten under året kommer därför att bli viktig för att kunna identifiera eventuellt felaktiga prognoser. Hägerstenshamnens skola avser göra investeringar om ca 100 tkr under året och rör fler SMART-boards till klassrum som tas i anspråk till HT 2018 för utökad elevkapacitet. Budget 2018 Budget 2018 Skolans driftsbudget planeras för en budget i balans och förutsättningarna för att uppnå detta bedöms som goda. En osäkerhetsfaktor kan dock konstateras. Lönekostnader utgör den största kostnadsposten och vid ingången av budgetåret råder oklarhet kring nivåer för löneökningar, främst gällande lärare. Elevtillströmningen bedöms som stabil vilket borgar för att intäkterna kan prognosticeras med god säkerhet. Av tilldelad investeringsbudget avses ca 100 tkr användas. Socio-ekonomiskt stöd: Hägerstenshamnens skola har ett lågt socioekonomiskt index och tilldelning av medel blir därför begränsad. Det socioekonomiska stödet används till att öka personaltätheten, i första hand på lågstadiet. Stödet möjliggör fler samverkanspedagoger, vilket bidrar till ökad trygghet och ett mer effektivt lärande i klassrummet. Övrigt Synpunkter och klagomål Skolan har en funktion på webbplatsen där synpunkter och klagomål hanteras. Dessa förs sedan vidare av en administratör till rektor. Rektor delegerar ärendet till ansvarig person som

20 Sid 20 (20) återkopplar till frågeställaren.