SPIRA. Rapporten sammanställd av: Carina Åman, Medlefors Louise Heiskanen, Försäkringskassan På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå

Transkript

1 SPIRA Ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skellefteå Kommun, Landstinget och Medlefors folkhögskola Slutrapport förstudie Rapporten sammanställd av: Carina Åman, Medlefors Louise Heiskanen, Försäkringskassan På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå

2 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER

3 1. Sammanfattning Projektet SPIRA tillkom efter 8 års erfarenhet av ett tidigare projekt, KOM-projektet, där samverkan mellan olika parter visat sig framgångsrika. Samordningsförbundet tillstyrkte medel under 6 månader till en förstudie vilken skulle ligga till grund för en EUprojektansökan. Ansökan skickades in i januari 2008 och beviljades i maj för en projekttid till och med Det övergripande syftet med SPIRA-projektet är att utveckla en metod för att kartlägga formell och informell kompetens hos enskilda personer som står långt ifrån arbetsmarknaden samt pröva ett nytt arbetssätt där målet är att öka den enskildes anställningsbarhet via deltagande i samtal, personlig handledning, gruppaktiviteter, studier/föreläsningar, fysiska aktiviteter och arbetsträning/praktik. Verksamheten skall förhoppningsvis visa sig vara så framgångsrik att den i framtiden skall implementeras i den reguljära verksamheten hos samverkande aktörer. Under förprojekteringen skall deltagarantalet uppgå till i genomsnitt 35 personer/vecka med rullande intag. Förväntat resultat för individen är att denne upplever Att deltagande i projektet leder till en förbättrad livssituation Att den egna arbetsförmågan och möjligheterna att erhålla arbete har ökat Delaktighet i processen och en känsla av sammanhang vid valet av insatser Att rundgången mellan olika instanser minskar genom att utföraren av SPIRAprojektet och berörda myndigheter samarbetar under hela rehabiliteringsförloppet Förväntat resultat för deltagande myndigheter Minst 70% av deltagarna som genomfört samtliga inslag i projektet och var arbetslösa vid projektstarten har arbete på öppna arbetsmarknaden, med eller utan samhällsstöd, eller studerar vid projekttidens slut samt 6 månader efteråt För minst 70% av deltagarna med tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning redovisas en ökad arbetsförmåga i samband med förlängningsbeslut SAMK-dokument för varje deltagare delges berörd/a handläggare Berörd personal hos respektive myndighet upplever att det finns en ökad samsyn om rehabiliteringsprocessen Berörd personal hos respektive myndighet upplever att det finns en etablerad, systematisk samverkan mellan samtliga samverkansparter Målgruppen är personer med sjuk- och aktivitetsersättning (hel eller deltid), långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Kvinnor, utlandsfödda personer och personer med funktionshinder ska prioriteras liksom ungdomar i åldern år. De personer som deltar i SPIRA får vid inskrivning genomföra ett antal mätningar, konditionstest, hälsotester och kartläggningar. Därefter organiseras samtliga aktiviteter i ett system med fem moduler. 1 )Aktiv motion 2) Kost/vikt/livsstil 3) Personlig hälsa/stress 4) Vägledning och Matchning 5) Arbetsmarknadskompetens Inom varje modul tillämpas ett likartat arbetssätt med identifiering, kartläggning, analys, upprättande av handlingsplan, lärande, åtgärder, utvärdering och dokumentation. 3

4 Under tiden har 70 personer skrivits in i projektet. Alla utom två deltagare som skrivits in under tiden har vid förstudiens avslut gjort praktik och/eller studiebesök. Av de 17 deltagare som skrivits in under tiden har samtliga gjort studiebesök, vilka ligger till grund för praktik i augusti. Samtliga har haft samtal med studie- och yrkesvägledare (SYV) eller bokats in för samtal under juni. Under deltagandet i projektet ökar motivationen att komma ut i praktik. Deltagaren blir positivt påverkad av att andra går ut i praktik. Det blir en tydlig process som utvecklas av att det synes meningsfullt och stimulerande att besöka företag och olika verksamheter. Konditionstest, formulär och individuella samtal har visat sig vara betydelsefulla för deltagaren och dennes handlingsplan. Vid återkoppling av resultaten har vi erfarit stor oro och rädsla hos deltagaren över att inte duga eller räcka till på arbetsmarknaden. En viktig insats för projekthandledarna är att stötta deltagaren i att skapa rutiner, hålla tider, sätta gränser och att motivera dem till att våga pröva. 2. Deltagare 2.1 Deltagarnas förutsättningar De 9 första deltagarna påbörjade projektet av de 9 hade varit i behov av stöd från en eller flera aktörer mer än 5 år och det har en stor del av resterande deltagare också varit. Fr o m februari uppgick deltagarna till 42 personer/vecka med rullande intag. Målgruppen var personer i åldern år som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. Varje enskild deltagare hade behov av individuellt stöd för att ges möjlighet att komma ut och pröva arbetsmarknaden. Urvalet har från och med skett via utsedd kontaktperson på Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen, vilket gav möjlighet till att prioritera den målgrupp som projektet riktade sig till. Totalt 12 personer har avbrutit projektet i förtid. Orsakerna har varit försämringar i hälsotillståndet, för medicinsk utredning, för att de fått arbete med schematider som ej passar för att fortsätta projektet till någon del, för att de upprepade gånger ej kommit till planerade träffar, fått återfall i missbruk eller att de redan från början varit för sjuka för att kunna delta. Många av deltagarna har beskrivit sin långa hemmavaro som passiviserande, vilket ofta medför svagt självförtroende och låg självkänsla. De flesta har vid starten upplevt sig vara långt ifrån arbetsmarknaden, men har känt sig motiverade att göra praktik, arbeta eller studera. Ett stort antal deltagare har uppgett att de har kognitiva svårigheter som t ex. koncentrationssvårigheter, bristande minne och inlärningssvårigheter. Andra vanliga faktorer är stresskänslighet, trötthet, dåligt psykiskt välbefinnande, depression, värk och smärta. De flesta reagerar på handledarnas samtal om praktik och nya yrkesområden. Har svårt att ta till sig och tro på sin egen roll i ett arbetsliv. Har anpassat vardagen till att vara ledig. Upplever sig höra hemma i myndighetsfällan. Det tar tid att få deltagaren att inse att de är en resurs i rätt verksamhet. 2.2 Genomförande och process Handläggare har hänvisat och rekommenderat sina kunder/försäkrade till informationsträffar varje fredag. Handläggaren har även föranmält intresserade personer till SPIRAs ansvarige. Efter informationsträffen har personen återkopplat till sin handläggare, varvid denne bekräftat 4

5 till SPIRAs ansvarige. Vid start genomfördes ett antal formulär och skattningar. Tid för samtalstid och konditionstest bokades under startveckan. Vid första samtalet kartlades deltagarens resurser och brister. Utifrån detta formulerades en handlingsplan där nyckelföreläsningar, fysiska aktiviteter och övriga åtgärder planlades. Dessa har regelbundet följts upp och utvärderats, för att vid fullgjord modulinsats dokumenteras. Insatser har utformats och tidsplan satts utifrån var och ens förutsättningar och behov. Ca 2 veckor före avslut har ett nytt konditionstest genomförts och nytt formulär fyllts i. Detta har sedan jämförts med det som genomfördes under inskrivningsveckan. Detta skall leda till att deltagaren vid avslut får en helhetsbedömning av formell och informell kompetens, begränsningar och resurser i det samlade dokumentet SAMK (SpiraArbetsMarknadsKompetens). De flesta av våra deltagare har följt modulerna och de schemalagda aktiviteterna. Av de 70 deltagarna som deltagit i projektet har de som skrivits in före genomfört testomgång 2. Ett fåtal deltagare har avstått från konditionstest och formulär. Kontakt har då tagits med respektive handläggare för att få bekräftat att de kan fortsätta ha en plats i projektet eller för att besluta om de ska avbryta. Efter gruppverksamhet via nyckelföreläsningar och gruppaktiviteter på folkhögskolan har deltagaren haft vägledningssamtal med SYV. Samtliga som skrivits in före har träffat SYV och fått en dokumentation över Vägvisarens resultat (utbildnings- och yrkesplanering) och SPIRAS kartläggning. Samtalen har haft fokus på arbete, praktik och studier. Under praktiktiden har kontakt hållits med deltagaren och arbetsgivaren för att ha möjlighet att kommunicera och ventilera var och ens upplevelser. Praktikrapport har lämnats till handledaren vid avslut på praktikplatsen. Projekthandledaren har funnits som stöd vid behov. 2.3 Resultat och effekter Förväntat resultat för deltagaren är att deltagandet i SPIRAprojektet leder till en förbättrad livssituation och att den egna arbetsförmågan och möjligheterna att erhålla arbete har ökat. Metoden förväntas vara så framgångsrik att den medför en långsiktig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skellefteå kommun och Västerbottens landsting. Projektet har nått rätt målgrupper, men ett stort antal deltagare står eller upplever sig själva längre från arbetsmarknaden än förväntat. Behovet har varit stort bland målgruppen i åldern år, vilket också visat sig vid inskrivning i projektet. Få deltagare har tillhört gruppen år. När det inte funnits tillräckligt med deltagare från denna ålderskategori, har det beretts plats för äldre för att inte platser ska stå tomma. Via samtal har deltagaren motiverats att göra studiebesök, som sedan kan leda till praktik. Viktigt är att varje enskild deltagare har upplevt sig erhålla en livskvalitet/livsstil som stimulerar till arbete. Viktigt är också att hitta rätt praktikplats till rätt person, vilket ska inge känslan av att duga och att vara behövd. Samtliga deltagare har visat sig ha ett stort behov av personligt stöd vid tankar om framtida arbete. De vill få handledaren att förstå att press och stress påverkar dem negativt. Handledarna är överens om att svårigheten är att stötta deltagaren utan att denne upplever negativ press och stress. Deltagaren har själv svårt att sätta sin tidsplanering. Ett fåtal har själv insikt om när denne är redo för arbetslivet. Vad många deltagare sett som en stor fördel med projektet har varit möjligheten att bolla tankar med och göra sin handlingsplan med en person som inte är myndighet. Att våga fråga, uttrycka sina tankar och inte känna sig rädd att avslöja något som sedan kan tolkas mot dem av handläggare från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. 5

6 Deltagarutvärderingar (utlämnade på slumpvis valda lektioner): Enligt sammanställning av utvärderingar gjorda under våren 2008 visar det sig att 60 av 70 deltagare anser att projektets upplägg är bra eller mycket bra. 63 deltagare tycker att handledningen fungerar bra eller mycket bra. Schemats varierade innehåll och undervisningen uppskattas och de flesta deltagare har favoritämnen, vilka de sällan missar. Ämnen som vissa deltagare saknar på schemat är t ex samhällspolitik, mer om hjärnan och hur den fungerar, basal kroppskännedom, friskvård i form av naturupplevelser mm Av de ämnen som finns är det vissa de vill se fler gånger på schemat per vecka t ex kostlära, träna hjärna, gruppvägledning, personlig utveckling, du och jag i samhället och ryggskola. Umgänget med de andra SPIRA-deltagarna har stor betydelse för de flesta. För många har det inneburit nya vänner och bekanta, vilket har ökat motivationen ytterligare att ta sig till projektet. Förväntningar som deltagarna hade när de började var att få hjälp att återgå i arbete, få hjälp och stöd med tillfrisknandet, må bättre, träffa människor, få praktikplats, att få träff människor som sitter i samma båt, komma ut och se min kapacitet mm. Vid avslut tycker en stor del av deltagarna att de förväntningar de hade vid starten har uppfyllts och de mår mycket bättre. Särskilt positivt har det varit att få komma ut och pröva arbetsplatser, gemenskapen och toleransen mellan personer, den fina stämningen, känns som vi är viktiga, blir mötta utifrån individuella förutsättningar, har gett bättre självkänsla och självförtroende. Mindre bra har varit att vissa intressanta ämnen ligger samtidigt, gruppindelningar med ständigt nya människor, vissa hemuppgifter har glömts bort ibland. C-uppsats av 2 studenter från Umeå Universitet, Sociologiska Institutionen : Syftet med deras uppsats är att belysa hur deltagarna i SPIRA-projektet upplever sitt deltagande. Spira processen handlar om att på ett systematiskt arbetssätt främja den enskilda deltagarens arbetsmarknadskompetens. Det var svårt att få frivilliga personer att ställa upp på intervju, men de lyckades ändå få 6 slumpvis utvalda personer. Enkäterna var inga svårigheter att lämna ut och samla in. Deltagarna förstår att det är viktigt att fokusera på friskfaktorer, som stärker deras hälsa. Dessa ska ge förutsättningar för att fungera optimalt, utvecklas och må bra i arbetslivet. Studenterna använde sig av Open Code programmet för att koda de transkriberade intervjuerna. De tog ut signifikanta uttalanden och skapade koder som beskrev informanternas upplevelser och känslor, både negativa och positiva. Positiva upplevelser av SPIRA-projektet gällande informanternas syn på upplägg var att alla de teoretiska bitarna är väldigt intressanta, man får sig en tankeställare, det är så mycket som är intressant så man vill gå på alla lektioner. Upplevelser av bemötande och relationer till andra på projektet är att man har fått mer sociala kontakter, blivit mer motiverad samt fått bättre självförtroende. SPIRA upplevs som ett ställe dit man kan gå för att få nya infallsvinklar och inspiration - en allmänt positiv inställning till projektet. Man får prova på något nytt och annorlunda. Upplevelsen av planering, information och de teoretiska bitarna är bra. Det finns en förståelse för de andra deltagarna i gruppen och man är mån om att ingen ska känna sig utanför. Det finns någon där hela tiden som kan lyssna, flexibelt och professionellt. Man har lärt sig hur man söker jobb, tar kontakt med chefer och arbetsförmedlingen, vilket lett till att man är mer positiv till att söka och få jobb. Negativa upplevelser av SPIRA-projektet är att det hade varit bra med fler val av ämnen eftersom vissa inte tilltalar alla. En del deltagare stjälper andra genom att vara negativ till olika ämnen eller som inte vill lära sig nya saker. Allmänt finns det en känsla av press som handlar om att de flesta ska klara projektet på 15 veckor. Det skulle ha varit fler studiebesök. Modulerna upplevs av vissa som lite svåra att förstå sig på, individuella och 6

7 olika för alla. Ibland kan handledarna upplevas som pådrivande och jobbiga. En deltagare ansåg att det inte är en merit att ha gått SPIRA, när man söker jobb Upplevelser kring sjukskrivning/arbetslöshet: man upplever att det är deprimerande att inte vara ute i jobb. Man har en rädsla av att sitta hemma och en rädsla av att bli ensam om man inte jobbar och får sociala kontakter. Man upplever sig positiv till Försäkringskassan som man har blivit sedd av och fått mycket stöd och hjälp ifrån de gör så gott de kan för att hjälpa en. Även Arbetsförmedlingens handläggare har varit till stor hjälp och stöd i processen att söka jobb. Handledare och andra deltagare i projektet fungerar som resurser då hon finner saker och situationer jobbiga. En deltagare uttrycker att om du inte vill ha hjälp att söka jobb och inte finner det meningsfullt att jobba eller bryr dig inte så mycket om att bli frisk, saknas också motivationen och därmed tappar du lätt resurserna du en gång hade kontroll över. Utifrån de intervjuade deltagarna kan man se att det som arbetslös och sjukskriven finns ett behov av att känna sig delaktig i något, att få komma ut och göra något, samt att känna gemenskap tillsammans med andra deltagare. De har erhållit känslan av att duga. Denna C-uppsats finns att läsa på Medlefors folkhögskola. Deltagare från Försäkringskassan, totalt 48, varav 10 avbrutit insatsen (5 som har sjukpenning och 5 som har sjukersättning/aktivitetsersättning) Antal med sjukpenning: 13 Av dessa har 7 provat arbetsförmågan timmar/vecka 4 har kommit upp på schemat timmar/vecka 2 har kommit upp på schemat 2-10 timmar/vecka Antal med sjukersättning/aktivitetsersättning: 25 Av dessa har 14 provat arbetsförmågan timmar/vecka 6 kommit upp på schemat timmar/vecka 5 kommit upp på schemat 2-10 timmar/vecka Av Försäkringskassans deltagare: 7 har arbete 5 ska påbörja studier hösten Arbetsförmedlingen, totalt 22 deltagare varav 2 avbrutit insatsen. Antal i arbete: 4 Antal i studier: 2 Antal i praktik: 7 Antal praktik klar i augusti: 3 Antal till sjukskrivning: 4 7

8 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Projektledare är Louise Heiskanen, Försäkringskassan. Utförandeansvarig är Carina Åman, Medlefors folkhögskola. Carina har lång erfarenhet av projektledning för samtliga målgrupper inom SPIRAprojektet. Har arbetat med arbetslivsorientering, rehabilitering, samtal, gruppaktiviteter, praktikanskaffning m m. Sara Brännström är projekthandledare och sjukgymnast/ergonom. Olof Söderström är projekthandledare och lärare. SPIRA-projektet bygger på utförandepersonal med erfarenhet i 7 år med KoMprojektet. Personalen kallas handledare, föreläsare/lärare, SYV och sjukgymnast/ergonom. Kompetenskrav på personalen är samtalsmetodik och ämnesområdeskompetens. Vi har haft förmånen att utöver ordinarie personal utöka vår personal med två praktikanter, en SYV-student som gjorde sin praktik med Medlefors SYV under 6 veckor och en hälsopedagogpraktikant som gjorde sin praktik med Medlefors Friskvårdsutbildningsansvarige under 3 månader. Resterande tid av förstudien visstidsanställdes dessa två praktikanter, när praktikperioden avslutades. Dessa har kompletterat vårt personalutbud på ett utmärkt sätt. Översyn av personalbehov för hösten 2008/våren 2009 görs under juni Eftersom projektet var en förstudie ser vi utvärderingen av personalsammansättningen avgörande för projektets kvaliteter. Vi provade oss fram under våren 2008 för att se om personalen hade behov av kompetenshöjning inom vissa områden eller om personer med ytterligare kompetens bör anställas. 3.2 Genomförande och process För att utveckla vår kompetens och dela erfarenheter har vi träffat våra kollegor som arbetar med förebyggande och hälsofrämjande insatser. Träffarna sker var tredje vecka, där genomgång av kommande utbildningar och Medlefors folkhögskolas satsningar diskuterats och planerats. Många gemensamma faktorer framkommer i rehabilitering/arbetslivsorientering och förebyggande hälsovård. Ett antal företag har kontaktats för att få återkoppling till projektet. Träff med Kommunhälsan genomfördes där konkreta förslag och idéer framkom. Träff med Smärtrehab Umeå genomfördes i april För övriga kontakter/informationsinsatser hänvisas till punkt 5, aktiviteter. Inbjudan till Försäkringskassans handläggare skickades i början av projektet, där handläggarna framförde tankar kring det nya projektet och hur utbyte via samverkan kan utveckla samarbetet. Vid uppföljningsträffar med projektdeltagaren, projekthandledaren och FK/AF-handläggare tas vissa samverkansfrågor upp på såväl träffen som efteråt med enbart FK/AF-handläggaren. En fråga som diskuterats av projekthandledarna är vilken information som kan lämnas av den inskrivande FK/AF- handläggaren om de deltagare som skrivs in i projektet Två av deltagarna under våren 2008 har visat beteenden som upplevts hotfullt, vilket har medfört att en plan har gjorts ifall någon deltagare känns hotfull i möten eller under lektioner. 8

9 Lärdom av förstudien 1) Tidigare kartläggning, redan vid 2:a samtalet varvid vi får ett tidigare resonemang om arbete så att de kan börja bearbeta denna tanke 2) Snabbt ut på studiebesök 3) Tidigare träff med FK/AF handläggare för att få gemensamhetskänsla för målet 4) Vissa lektioner bör dubbleras, vissa lektioner har rummen varit för små för att alla ska rymmas 5) Mer målinriktade lektioner 6) Dokumentation av uteblivande från tester, formulärifyllande, träffar mm. Meddelar ej sin frånvaro 7) Anmälda deltagare av FK/AF ringer och vill skjuta upp starten, vilket ger tomma platser under kommande vecka 8) Vissa följer ej den uppgjorda handlingsplanen = avviker från planeringen 9) Nya formulär skapas 10) Utveckla ett effektivare sätt att dela ut/samla in utvärderingarna 3.3 Resultat och effekter Vårt nya arbetssätt har medfört täta träffar och återkopplingar mellan projekthandledarna. Resonemang kring förändringar i formulär och tester fortsätter att utredas. Förstudien gav tid till projekthandledarna att ta fram en valideringsmodell /utvärderingsdokument, vilken ska ge svar på deltagarens totala livssituation och hur den kan passa in i ett kommande arbetsliv. Projekthandledarna har sinsemellan kontinuerligt samtal om vilka uppgifter som är viktiga att dokumentera. Samtidigt förs en dialog med den enskilde deltagaren om dennes syn på innehållet i dokumentationen och värdet av denna. SAMK-dokumentet har reviderats ett antal gånger. Vissa frågeställningar har lagts till medan andra tagits bort. Ett nära samarbete med arbetsgivare förväntades leda deltagaren lättare in på arbetsmarknaden. Täta kontakter och uppföljningar har utveckla SPIRAhandledarnas kunskap och kompetens om arbetsplatserna och arbetsgivarnas syn och krav på en nyanställd. Arbetsgivare har bjudits in till samtal kring värdet och syftet av praktik 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Samordningsförbundet är beställare av projektet. Styrgrupp är lokala samverkansgruppen. I projektgruppen representerar Monica Widman-Lundmark Västerbottens landsting, Karin Dahlgren Skellefteå kommun, Eva Ungh-Lindgren Arbetsförmedlingen, Louise Heiskanen Försäkringskassan och Carina Åman Medlefors folkhögskola. Projektet har haft en budget på kronor som utgått till Försäkringskassan under tiden Förprojekteringen planerades utgöra grunden för genomförande av ett EUprojekt under tiden Vi samverkar med Försäkringskassans handläggare, Arbetsförmedlingens handläggare och vissa av kommunens förvaltningar t ex. arbetsmarknad och sociala förvaltningen. När deltagarna gör praktik på arbetsplatser visar det sig vid ett flertal tillfällen att arbetsgivare har 9

10 intresse att veta ifall något anställningsstöd, lönebidrag är möjligt att erhålla vid en eventuell anställning av en praktiserande. Där fungerar samarbetet med Arbetsförmedlingen mycket bra. Deras handläggare har informerat och fört dialog med berörd arbetsgivare. Projektet har genomförts på Medlefors folkhögskola i Skellefteå. Lokalerna är välrustade och ändamålsenliga. Vi har haft tillgång till restaurang, datasalar, bibliotek, styrketräningshall, gympahall, svimmingpool vilket innebär att handlingsplaner är lätta att forma och genomföra utifrån varje enskild deltagares förutsättningar. Budgeten har beräknats på ett genomsnitt av 42 deltagare per dag och vecka under våren När ledig plats fanns meddelades berörda parter att nya deltagare kunde skrivas in omgående. Projektets utförarandeansvarige har haft ansvar att kontrollera att antalet fyllt det som budgeterats för. 4.2 Genomförande och process Styrning och ledning har fungerat bra under den tid projektet bedrivits. Projektgruppen har träffats 4 gånger under perioden, fått aktuell information från SPIRA, kommit med förslag och delgivit varandra nyheter, information om respektive myndighet samt utbytt erfarenheter. Informationsträffar har hållits för olika grupper, med presentation av projektet och efterföljande reflektion och frågor. Efter bästa förmåga har utförarna inom SPIRAprojektet genomfört projektets modulmetod, med återkoppling till berörda handläggare på tre/fyrapartssamtalen. Vid dessa träffar har betydelsen av samverkan ofta framkommit. Efterfrågan av en broschyr/prospekt har framkommit från handläggare, vilket medfört att en sådan tryckts upp och skickats till kontaktpersoner på respektive myndighet. Medlefors folkhögskola har även information om projektet på sin hemsida. 4.3 Resultat och effekter Utifrån var de redan inskrivna deltagarna har befunnit sig i modulerna så har SPIRAhandledarna gjort kontinuerliga bedömningar om det funnits utrymme för att skriva in nya deltagare. Genom att använda sig av detta intagningsförfarande har maximalt antal personer fått möjlighet att delta i projektet. Försäkringskassan har haft 48 inskrivna, varav 10 avbrutit projektet och Arbetsförmedlingen 22 deltagare, varav 2 avbrutit. SPIRAprojektet är en av Medlefors folkhögskolas satsningar på rehabilitering, förebyggande, hälsofrämjande och arbetsmiljöutbildningar. Under våren 2008 såddes ett frö, vilket ledde till erbjudande om Horisont fr o m september Horisont vänder sig till personer som har negativ bild av skola /utbildning. Där ska deltagaren få möjlighet till att läsa i sin egen takt och få mycket stöd och samtal. SPIRAdeltagarna erbjuds att delta i Horisont och erbjuds även att prova på att läsa kärnämnen på allmän kurs eller att ansöka till skolans egna skrivarkurs. Vi anser också att folkhögskolan är ett komplement till sjukvården i en rehabiliteringsfas genom att det finns en bättre möjlighet att ta tillvara individens resurser. Detta med tanke på att det är mindre väntetider, bra tillgång till handledning och att det finns möjlighet att träffa personen under en längre sammanhållen period. 10

11 En mindre enkät har skickats ut till handläggare som haft försäkrade/kunder som deltagare. De som svarat upplever att samarbetet med SPIRA har fungerat bra. Det har varit lätt att komma i kontakt med personalen, bra att få feedback hur det fungerar för personen, bra med uppföljning, positivt med även den skriftliga dokumentationen och bra att de kunnat ordna arbetsträningsplats även på annan ort i länet. På frågan vad som kunnat fungera bättre finns förslag på att ha möte innan en person börjar för att styra upp vad som förväntas av deltagandet. Framkommer även synpunkt på att tiden lätt rinner iväg, att insatsen drar ut på tiden. Angående resultatet så har vissa av deras deltagare avbrutit av en eller annan anledning och andra har hunnit en god bit på väg ut i arbetslivet. Det har också inneburit att det kommit bra underlag för den fortsatta handläggningen, att personer fått arbete och att personer förts över till Arbetsförmedlingen för fortsatta insatser. 4.4 Förutsättningar för implementering Enligt uppdragsavtalet: SPIRAprojektet ska utveckla en ny metod för att kartlägga formell och informell kompetens hos enskilda personer som står långt ifrån arbetsmarknaden samt pröva ett nytt arbetssätt där den enskildes anställningsbarhet ska öka. Deltagare och berörda parter ska uppleva att det finns en etablerad, systematisk samverkan. Resultatet kommer förhoppningsvis att vara så gott att det visar på behovet av att detta projekt implementeras i reguljär verksamhet. Det har inte varit möjligt med anledning av den korta tid förstudien pågått att nå de förväntade målen. Alla deltagare har vid avslut av förstudien ej nått de moduler där fokus enbart är på arbetsmarknaden och vägen ut i arbetslivet. De som ej nått fram till arbetsmarknaden i juni 2008 och visat på en vilja att komma ut och pröva har erbjudits personligt stöd av SPIRAhandledarna att hitta lämplig prövoplats under hösten Fr o m hösten 2008 övergår förstudien till EUprojektet SPIRA, varvid brister och felaktigheter ska ha undanröjts tack vare förmånen av att under våren 2008 ha tagit del av Samordningsförbundets omsorg och budget.. 5. Aktiviteter Aktivitet Start Slut träff med Samordningsförbundets chef, rektor Medlefors folkhögskola, SPIRAs utförandeansvarig första information om SPIRA för blivande deltagare Fr om info om SPIRA för deltagare varje fredag t o m juni 2008 Fr o m tester, formulär, skalor t o m juni Kommunhälsan info om SPIRA info om SPIRA till FKs handläggare ( 27 personer) telefoninfo Smärtrehab Umeå Universitetssjukhus, bokning av besök träff med seniorforskare i Umeå om SPIRA info om SPIRA på Kommunhälsan för 11

12 personalutvecklarna på Skellefteå kommun träff med SE och Utsikten träff med 2 blivande sociologer- ska utvärdera SPIRA våren information om SPIRA för Lokala Samverkansgruppen Samordningsträff med projektledare SPIRA, KOM MED och Samordningsförbundets chef , Projektutförarmöten , , , , , Projektgruppsmöten , SPIRA lärarråd , , Deltagarutvärdering , info till samtliga projektledare i Samordningsförbundet utbildning SUS Umeå deltagare till Umeå som representanter för SPIRA (Ylva Johansson) buss till Umeå Universitet för info om utbildningar hösten Storklinta friluftsdag för SPIRAdeltagare infoträff för intresserade projketgruppsmöte tester, formulär för deltagare handledarträff träff med SYV, Konditionsledare smärtrehab Umeå, studiebesök handledarträff SPIRA lärarråd handledareträff / utbildning Socinomhandledning handledarträff fritidsmässa, information om SPIRA SPIRA lärarråd träff med föreläsare, lärare inom arbetsmiljö, hälsovård handledarträff handledarträff föreläsare om funktionshinder Lycksele FINSAM planeringsdag för hösten handledarträff projektgruppsträff handledarträff avslutande träff för våren

13 6. Faktaruta Ålder Kön Utfall Antal deltagare efter projektstart Män Kvinnor Män Kvinnor 34 Antal i arbete efter projektstart Män Kvinnor Män Kvinnor 6 Kommentar Antal i studier efter projektstart (2) Män Kvinnor Män Kvinnor 1 Kommentar Antal som avbrutit efter projektstart (3) Män Kvinnor Män Kvinnor Antal som avslutats efter projektstart (4) Män Kvinnor Män Kvinnor 9 Antal kvar i projektet Män Kvinnor Män Kvinnor 15 Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen (5) Alla 6,7 Vilket betyg gav individen insatsen (5) Alla 7,0 Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats eller förbättrats (5) Alla 6,6 1. Definition på i arbete är: Anställd med eller utan bidrag minst 17 timmar/vecka. 2. Definition på studier är: Komvux, högskoleutbildning, KY-utbildning, Folkhögskoleutbildning 3. Detta gäller individer som av olika skäl hoppat av insatsen. Detta kan vara pga. att man avvikit, ej uppfyllt krav som ställs, ej haft intresse av att fullfölja etc. 4. Detta gäller individer som avslutat insatsen planerat. D.v.s. insatsen har ej lett till önskat resultat i form av arbete, studier eller att man gått vidare till annan insats. 5. Dessa uppgifter tas från SUS (M2 deltagare) och det ni ska skriva in är medelvärdet av de som svarat. Nedan följer startdatum för de deltagare som har påbörjat SPIRAprojektet. 21/1 9 starter 28/1 10 starter 4/2 7 starter 11/2 5 starter 13

14 18/2 6 starter 25/2 8 starter 10/3 6 starter 17/3 1 start 26/3 1 start 7/4 4 starter 21/4 1 start 28/4 1 start 5/5 1 start 12/5 3 starter 19/5 5 starter 26/5 2 starter 7. Slutsatser/Avvikelser Vi har prioriterat ungdomar, utlandsfödda och personer med funktionshinder när deltagare funnits från dessa olika grupper. De har fått gå före om kö funnits. En avvikelse är att deltagare inom ålderskategorin år inte varit så stor som förväntats. En annan avvikelse är att bytet av handläggarärenden på FK/AF under våren 2008 medförde att uppföljningar dröjde och att antalet trepartsträffar blev färre än beräknat. Vi vet att många av deltagarna upplever en tydlig förbättring i sitt mående och därmed en förbättring av sin livssituation. Svaren varierade mellan variabeln 5 och 9 av 10 möjliga och medelvärdet blev 6,6 på de som svarat. De önskar ofta vara kvar längre än den satta genomsnittstiden på 15 veckor, vilket kräver flera samtal kring tidens betydelse i rehabilitering och arbetslivsorientering. För personer som varit från arbetsmarknaden under flera år känns steget till arbetsmarknaden långt, men de säger sig samtidigt ha stort intresse av att göra praktik, arbeta eller studera. Stöd och nära kontakt med handledare och handläggare ger en positiv känsla av samverkan, vilket medverkar till deltagarens framgång och utveckling. Vad som framkommit hos deltagarna är en rädsla för om jag inte håller inom den verksamhet jag provat, när jag ska lämna SPIRA. Vad händer då? Blir jag av med all min ersättning? Frågeställningar med liknande oro dyker ständigt upp till handledarna. Vi ser också tydligt gruppens inverkan på resultatet. Nyfikenhet och intresse väcks när någon i gruppen ska på studiebesök eller praktik. Utbyte av erfarenheter vad gäller praktikplatser och arbetsgivare ger en sorts samverkan mellan deltagarna. De flesta arbetsgivare som kontaktats har visat sig vara vänligt inställda till att ge våra deltagare möjlighet till prövning inom olika branscher. Detta medför att självförtroendet ökar, de får prova sin arbetsförmåga inom en bransch de kan välja och möjligheterna ökar därmed att erhålla ett arbete. Vi är mycket positiva till utvärdering av projektet. Sociologstudenternas utvärdering gav ytterligare en möjlighet för våra deltagare att få uttrycka sina åsikter om projektet, och därmed även i förlängningen eventuellt kunna påverka innehåll och utformning av insatser som kommer att erbjudas personer med behov av rehabilitering i framtiden. Svar på frågan i enkäten om de skulle ge projektet betyg var medelvärdet 7. På frågan om möjlighet att 14

15 påverka insatsen var medelvärdet 6,7. Detta visar på ett samband med vilken delaktighet de upplever sig ha i processen. Den tid projektet pågått har vi upplevt ett gott samarbete med samverkansparter, deltagare och arbetsgivare. Enligt deltagarutvärderingar vet vi att våra deltagare ser mycket positivt på sin egen utveckling under tiden i projektet. Kombinationen av modulmetoden, erbjudet heltidsschema, täta samtal/träffar och praktik har visat sig fungera bra, men vissa förändringar kommer att genomföras för att förbättra ytterligare. Tankar som ventilerats bland handledarna: - Den tid deltagaren varit sjuk/från arbetsmarknaden, ofta mer än 5 år är detta något som bör tas hänsyn till vid resultatredovisningen? Att de som varit från arbete kortare tid oftast har bättre förutsättningar för att vara redo för arbete efter 15 veckor. - Ska det finnas ett krav på grundnivå i svenska språket för att delta? Det kan vara svårt att tillgodogöra sig innehållet i tester/lektioner om det finns alltför stora brister i språkkunskaper. - Vilken typ av kompetens kan ge handledarna stöd åt sin roll gentemot olika psykiska funktionshinder? Hur kan vi utforma SPIRA-projektet så att rullstolsburna upplever det som lika för alla? - Hur kan vi räcka till som stöd för de som skrivs ut men är i behov av stöd för att komma sig ut på arbetsmarknaden? Vem tar hand om mig nu? - Projektutförare bör träffas regelbundet för utbyte av erfarenheter SPIRA-handledare upplever ett flertal deltagares tacksamhet för hjälp och stöd med att ta reda på information och boka träffar med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kommunen eller Landstinget. Rundgången minskar genom samarbetet och de gemensamma träffarna under rehabiliteringsförloppet. Ett förväntat resultat var att minst 70% av deltagarna som genomfört samtliga inslag i projektet och var arbetslösa vid projektstarten har arbete på öppna arbetsmarknaden, med eller utan samhällsstöd, eller studerar vid projekttidens slut samt 6 månader efteråt. Eftersom 24,3% av deltagarna skrivits in i april eller senare så har dessa inte hunnit slutföra projektet. Idag har 27,5% av de som avslutat eller är kvar i projektet gått till arbete eller studier och fler är på väg till praktik, vilket förhoppningsvis också leder till arbete eller studier under hösten. Ett annat var att minst 70% av deltagarna med tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning skulle redovisa en ökad arbetsförmåga i samband med eventuellt nytt beslut. Alla deltagare i den gruppen har inte kommit till den tidpunkt då nytt beslut kan bli aktuellt. Lägger vi till gruppen med personer som har sjukpenning och ser till resultat i arbetsförmåga/ökade timmar på projektet med en nivå på minst 10 timmar så är vi idag på 81,5% och detta borde i förlängningen leda till ökad förmåga i arbete samt minskat behov av offentlig försörjning. 15