Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Transkript

1 Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Delårsrapport Rapporten sammanställd av: Charlotte Eriksson Projektledare På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå 1

2 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER

3 1. Sammanfattning För information kring projektets bakgrund, syfte, mål och målgrupp se årsrapporten. Resultatet och slutsatser Så här långt har 285 personer deltagit i projektet och av dessa är 249 personer avslutade. Det har varit fler kvinnor (157) än män (128). 46 personer har varit under 30 år och i den gruppen var det några fler män än kvinnor. Heltidssjukskrivningarna har minskat med 4 %, deltidssjukskrivningarna har ökat men det korrigerade sjuktalet, där man räknar samman all sjukskrivningstid till heltidsdagar, har minskat med 24 %. De långa sjukskrivningarna har blivit färre, en minskning med 20 % och antalet sjukskrivna individer på Anderstorps listningsområde har minskat med 30 %. Samverkan med Försäkringskassa och Arbetsförmedling har skett i 74 ärenden och med företagshälsovården i 43 ärenden. 64 avstämningsmöten har genomförts sedan projektstart och 189 personer (av 224 aktuella) har fått sin sjukpenning utbetald inom utsatt tid. Patienterna är allmänt nöjda. De känner sig respekterade, delaktiga och upplever att det finns en samsyn mellan Hälsocentralen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kring sjukskrivningsprocessen. Personalen på de olika myndigheterna upplever att arbetet med patientgruppen är lättare, bland annat genom att det nu finns en tydligare struktur i arbetet, att man via samverkan kan få tillgång till mer information och att det nu är en ökad samsyn på sjukskrivningsprocessen. Man upplever också att patientens egna resurser och hinder för arbete tydliggörs tidigare, att uppföljningar görs kontinuerligt samt att patienterna är tryggare och mer aktiva i sin rehabilitering. Stressen kring hanteringen av målgruppen har minskat framför allt för läkargruppen på Hälsocentralen. Man är inom alla myndigheter eniga om att koordinatorfunktionen är viktig för samverkan och det finns en tveksamhet kring huruvida samarbetet kan fortlöpa utan denna funktion. Vi är på god väg att uppfylla många av målen för projektet. Vi har hittat metoder att screena ut vilka patienter som behöver stöttning i sin rehabilitering och genom att hjälpas åt över professionerna med bedömningar blir behovsbilden mer komplett. Vi har fått erfarenhet av att samverkan inte belastar utan avlastar. Kunskaperna om varandras regelverk har ökat, men Arbetsförmedlingens regler måste vi lära oss mer om. 2. Deltagare 2.1 Deltagarnas förutsättningar Som tidigare, se årsrapport. 2.2 Genomförande och process När den nya projektledaren tillsattes i augusti 2008 på 50 % hade processen avstannat något då tidigare projektledare varit på semester och färre ärenden kommit in. Under de första månaderna med nya projektledaren tappade processen lite fart, men började fungera mer smidigt mot årsskiftet då hon kommit in mer i rutiner och andra myndigheters regelverk. I övrigt som tidigare, se årsrapport. 3

4 2.3 Resultat och effekter Antal deltagare 285 personer totalt har under perioden deltagit i projektet. 224 av dessa har varit aktuella hos Försäkringskassan. Avslutade deltagare 249 personer De flesta av dessa har återgått i någon form av arbete. Några har återgått till att söka arbete på heltid. Övriga personer fördelar sig på exempelvis: - aktivitetsersättning via Arbetsförmedlingen. - sjukersättning helt eller delvis, en del i kombination av arbete på deltid eller ersättning via Arbetslöshetskassan på deltid. - ersättning via CSN. - försörjningsstöd. Föregående koordinator avslutade ett stort antal kontakter i och med att hon skulle sluta. I en del fall har de avlutade deltagarna återupptagit kontakten med nuvarande koordinator. Kön 157 kvinnor 128 män Andel i åldrarna år 22 kvinnor 24 män Samverkan med Försäkringskassa och/eller Arbetsförmedling Har skett i 74 ärenden sedan projektstart. Kontakt med Företagshälsovård Har skett i 43 ärenden. 4

5 Återkoppling från Försäkringskassan inom 3 dagar med synpunkter på underlaget I sammanlagt 35 ärenden (av de 224 som är aktuella hos Försäkringskassan) har återkopplingen INTE skett inom utsatt tid sedan projektstart, men endast i tre fall under denna rapportperiod ( ). Utbetalning av sjukpenning inom 30 dagar 189 personer (av 224) har fått sin sjukpenning utbetald inom utsatt tid. Två ärenden är inte påbörjade. I fyra ärenden pågår idag utredning om rätten till sjukpenning. Tre har fått avslag på ansökan om sjukpenning. Avstämningsmöten Sammanlagt har 64 avstämningsmöten genomförts under projekttiden. 25 av dem var inom 90 dagar. Som avstämningsmöten räknar jag också in samverkansmöten på individnivå med till exempel Arbetsförmedlingen, Socialkontoret, arbetsgivare eller andra, där inte Försäkringskassan varit inblandad samt de möten då Försäkringskassans handläggare inte haft möjlighet att delta. 15 av avstämningsmötena har varit uppföljningsträffar. 88 ärenden har avslutats inom 90 dagar utan avstämningsmöte. Övrigt Patienterna har kontaktats av koordinatorn efter i snitt 5 dagar. 155 av patienterna har koordinatorn träffat personligen. Ärenden har bokats för diskussion i teamet, som träffas en timme varje vecka. Avstämningsmöten har dokumenterats i BMS-journalen under sökordet Rehabiliteringsanteckning som ingår i övriga källor. Där kan all personal på Hälsocentralen läsa vilken planering som är gjord, när uppföljning ska ske och av vem. Varje deltagare märks även som projektdeltagare i BMS. En del av patienterna har fått en enkät för utvärdering av Närsjukvårdsprojektet hemskickad efter avslutad kontakt med koordinatorn. Svarskuvert ställt till projektledaren på Anderstorps Hälsocentral har bifogats. Det har ännu inte hunnit komma in några utvärderingar sedan den nya koordinatorns tillträde. 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Charlotte är leg sjukgymnast sedan 2005 och har därefter arbetat på Rehabcentrum, framför allt på Kirurg och Ortoped avdelningarna. Har under perioden arbetat på Klockarbergets Kris och Behandlingscenter med framförallt ätstörningsproblematik men även med ångest, depression, övergrepp och neuropsykiatriska (NEP) utredningar. Samarbetade under 3 månader med vuxenenheterna framförallt med NEP 5

6 utredningar, men detta lades ned på grund av besparingar inom landstinget. Vikarierat som primärvårdssjukgymnast på Anderstorps Hälsocentral sedan 1 januari, Har tidigare arbetat som drifttekniker och processoperatör på Rönnskär, kamratstödjare samt telekommunikatör. Charlotte är anställd i projektet som projektledare på 50 % och är lokaliserad i Hälsocentralens lokaler på Anderstorp. I övrigt kvarstår projektgruppen som tidigare, se årsrapporten. 3.2 Genomförande och process Det fungerar utmärkt att samverka med Försäkringskassan. Det går att ta kontakt direkt med de personliga handläggarna för diskussion och flera av dem hör av sig till koordinatorn vid frågor. På Försäkringskassan vet man även om att det tillsattes en ny koordinator på Anderstorp under hösten, men samarbetet därifrån har ändå inte stannat av. På Arbetsförmedlingen är det fortsatt svårt att komma direkt till rätt handläggare, detta främst på grund av att Arbetsförmedlingens indelning av ansvarsområden ser helt annorlunda ut än Försäkringskassans. Projektets kontaktperson, Maria Wiklund, på Arbetsförmedlingen får oftast meddela vem som är handläggare. Vid avstämningsmöten har även Maria Wiklund varit med och fungerat som konsult vid några tillfällen, trots att projektdeltagaren inte varit kund hos Arbetsförmedlingen. Under hösten var det planerat att Maria Wiklund skulle delta vid Anderstorps Hälsocentrals teamträffar och informera om Arbetsförmedlingens regler. Detta har tyvärr inte blivit av på grund av tidsbrist. Teamet består i dagsläget av läkare, sjukgymnaster, kurator och koordinator. Samarbetet med Företagshälsovården har tyvärr avstannat något då koordinatorn ersattes, endast i några handfulla ärenden har kontakt med Företagshälsovården gjorts, och då främst mot Kommunhälsan. Samarbetet med Kommunhälsan upplevs i dagsläget som förhållandevis enkel och detta tack vare deras nya samordnare. Problemet att Kommunhälsan inte kan göra en insats innan arbetsledaren anmält ärendet till dem kvarstår. För mer information se även årsrapporten och föregående delårsrapport. 3.3 Resultat och effekter Samtliga läkare och sjukgymnaster på Hälsocentralen tillämpar rekommendationerna i det försäkringsmedicinska beslutstödet, om än i varierande omfattning. De har god inblick i Försäkringskassans regelverk. Kontaktpersonen på Försäkringskassan har informerat den nya koordinatorn om hur regelverket ser ut och har tagit sig god tid att svara på många frågor som uppstått under projektets gång. Som tidigare initieras för det mesta samarbetet kring tidiga sjukfall av koordinatorn, medan Försäkringskassehandläggarna hör av sig i de ärenden som pågått en längre tid, med önskemål om gemensam planering. Kontaktpersonen på Arbetsförmedlingen har även varit till stor hjälp med stöttning och information, men eftersom det är svårare att sätta sig in i Arbetsförmedlingens tillvägagångssätt, så förmedlas oftast informationen vidare till rätt handläggare. Några av handläggarna på Arbetsförmedlingen har tagit kontakt med koordinatorn då de har träffat någon som de bedömer att vi bör ha samordnad kontakt kring. 6

7 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Av den totala budgeten kronor kvarstod kronor Närsjukvårdsprojektet beräknas i dagsläget fortlöpa till För mer information se årsrapporten. 4.2 Genomförande och process De diskussioner som föregående koordinator hade med Kommunhälsan om hur vi ska samverka bättre har helt avstannat, men då föregående koordinator nu arbetar på Kommunhälsan så upplevs ändå detta samarbete som förhållandevis enkelt. Under perioden har kontakterna med externa aktörer, andra än Försäkringskassan, ökat. Arbetsgivare, företagshälsovård och handläggare från andra myndigheter tar kontakt för att samverka i svårare fall. Omorganisationen på Försäkringskassan och den press de har arbetat i under hösten har inte försämrat kontakten med Hälsocentralen. De har deltagit vid de flesta avstämningsmötena trots tidsbrist. Flertalet av handläggarna har uttryckt att koordinatorn har underlättat i samarbetet med Hälsocentralen. 4.3 Resultat och effekter Antalet sjukskrivna individer per 1000 invånare på Anderstorps listningsområde Har sjunkit med 34 %, från vid projektstart till i december Andel sjukskrivningar på 100 % av den totala sjukskrivningsmängden Har minskat med 5 % Andel sjukskrivningar på 75 % Har ökat med 20 % Andel sjukskrivningar på 50 % Har ökat med 9 % Andel sjukskrivningar på 25 % 7

8 Har ökat med 20 % Andel långtidssjukskrivningar över 90 dagar Har minskat med 20 %. Sjukskrivningarnas längd Det korrigerade sjuktalet, där man räknar samman all sjukskrivningstid till heltidsdagar, har sedan starten minskat med cirka 24 procent i Anderstorps Hälsocentrals upptagningsområde. 4.4 Förutsättningar för implementering Verksamheten kommer att fortsätta på 50 % när externa medel inte längre tillförs, vilket jag anser kan bli svårt att klara då koordinatorns arbetsrutiner är uppbyggt för ett arbete på 100 %. God tillgänglighet är en nyckelfaktor för samverkan och försämras den, kan det bli ett hinder i rehabiliteringsprocessen. Man kan också diskutera kring Försäkringskassans ansvar att driva rehabiliteringsprocessen. Vid utvärdering av samarbetet i processen som föregående koordinator gjort, ser man att det finns många moment där hanteringen av ärendet kan stanna upp. Med tanke på de nya tidsgränserna i sjukförsäkringen så kommer de att bli nästintill omöjliga att hålla, om det inte finns någon pådrivare på Hälsocentralen. Det finns stora fördelar med att kunna utbyta information över myndighetsgränserna på ett snabbt och enkelt sätt. Utifrån ovanstående ser jag det som naturligt att Försäkringskassans del i implementeringen borde vara minst 25 % i koordinators tid. 5. Aktiviteter Aktivitet Start Slut Projektträff ang. SUS-registrering Information från Försäkringskassan Koordinatorsträff lokala koordinatorerna Projektgruppen Presenterat delårsrapport för LSG Projektledarträff Koordinatorsträff länet med de nya koordinatorerna Livskraftig Enhet Presenterat årsrapporten för Samordningsförbundets styrelse Gemensam Kompetensutveckling Projektledarträff Projektgruppen Konferens ang ungdomsarbetslösheten Träff med Försäkringskassan Koordinatorsträff länet

9 6. Faktaruta Ålder Kön Utfall Antal deltagare efter projektstart Män Antal i arbete efter projektstart Män Kommentar Antal i studier efter projektstart (2) Män Kommentar Antal som avbrutit planerat efter projektstart (3) Män Antal som avbrutit oplanerat efter projektstart (4) Män Antal kvar i projektet Män Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen. Ange genomsnittspoäng. (5) Alla Vilket betyg gav individen insatsen. Ange genomsnittspoäng. (5) Alla Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats eller förbättrats. Ange genomsnittspoäng. (5) Alla Ovanstående har ej fyllts i, då projektets målsättning inte primärt är att personerna ska få ett arbete. Personerna i detta projekt registreras i SUS enbart med födelseår och kön, enligt överenskommelse med Stellan Berglund. 7. Slutsatser/Avvikelser På Hälsocentralen finns nu tydliga rutiner för hantering och dokumentation för den sjukskrivna patientgruppen. Patienternas tillstånd och insatta åtgärder följs upp kontinuerligt och detta medför att de känner sig tryggare. Det i sin tur har till följd att de tidigare vågar prova återgå i arbete. Det har skett en ökning av deltidssjukskrivningar och minskning av heltidssjukskrivningarna tack vare detta. Hälsocentralen har för tillfället en kurator som arbetar 100 %. Min tro då hon började var att projektdeltagarna i stor utsträckning även skulle 9

10 vara patienter hos henne. Vi har ett nära samarbete men jag upplever att vi till viss del har olika patientgrupper. Min tanke kring detta är att patienterna kommer till rätt person och koordinatorn och kuratorn avlastas båda genom samarbetet och kan arbeta med det avtalade arbetet. Patienterna känner en trygghet när de har kontinuerlig kontakt med kuratorn eller koordinatorn och kontakt med båda förekommer endast i några få ärenden. Försäkringskassans regelverk har en övervägande del i att sjukskrivningstalen har minskat, men man bör inte bortse ifrån att samordningen mellan vård och andra myndigheter är bidragande orsak. Detta baserar jag på att när koordinatorn byttes ut ökade sjukskrivningstalen på Hälsocentralen, men att det under slutet av året sjönk, då koordinatorn kommit in i processen. Utifrån detta kan man även dra slutsatsen att det är viktigt att kunna erbjuda koordinatorer en tjänstegrad som känns acceptabel, för att göra tjänsten mer attraktiv. På så sätt kan man undvika att arbetet känns utsiktslöst på 25 eller 50 % och att den anställde vill fortsätta på uppdraget, för att undvika att processen ska stanna upp varje gång koordinatorn ersätts med en ny. Sedan årsskiftet har en stor förändring skett i avseende avstämningsmöten med Försäkringskassan. Under perioden till genomfördes 14 avstämningsmöten. Under fem aktiva veckor i början av 2009 genomfördes sex avstämningsmöten, sex är inbokade och tre är ombokade. Detta tyder på att en del av projektdeltagarna nu har gått in Försäkringskassans fas tre, och krävs snabbare kontakt samt fler möten då vi samverkar över myndighetsgränserna. Det är av största vikt att även Socialkontoret blir delaktiga i samverkan, då det med rätt hög sannolikhet kommer att bli mer kontakt med dem framöver. Det anas redan att fler sjukskrivna deltagare kommer att behöva försörjningsstöd så småningom när de inte längre har möjlighet till ersättning från Försäkringskassa eller arbetslöshetskassa. Samarbetet med psykiatrin i Skellefteå är något mer ansträngt, då de har få psykiatrer och övrig personal. De projektdeltagare som bör få kontakt med psykiatrin har stora svårigheter med att få tider, även då det gäller sjukintyg. Detta medför att de kan bollas fram och åter mellan psykiatrin och Hälsocentralen. Vikten av koordinatorsfunktionen ses som stor fördel här, då man har möjlighet att se till att patienten inte hamnar mellan stolarna. Det är även svårt för koordinatorn att ha kontakt med psykiatrin eftersom det är svårt att få tag på rätt person. Processledningen för Sjukskrivningsprocessen har påbörjat en diskussion med psykiatrin i Skellefteå för att införa en alternativt två koordinatorer på kliniken. Min tro är att detta kommer att göra att samarbetet inom landstinget kommer att underlättas. I diskussioner med landsting, arbetsförmedling och försäkringskassa framkommer att samtliga är nöjda med koordinatorstjänsterna och att man gärna vill se en fortsättning. Från Försäkringskassans håll ser man en stor vinst med koordinatorer för att klara av samordningen. På landstinget märker man att läkare avlastas. Även sjuksköterskorna avlastas då de får färre telefonsamtal gällande sjukintyg och kan dessutom vidarebefordra till koordinatorn då dessa samtal ändå kommer in. Arbetsförmedlingen ser fördelen att komma i kontakt med koordinatorn som kan se över hur deltagarens rehabilitering och vårdhistorik ser ut. En diskussion om hur samarbetet med övriga myndigheter kan förbättras för samtliga hälsocentraler i Skellefteå Kommun förs, och förhoppningsvis finns möjligheten att kontaktpersoner från Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Kommun kan finnas till hands ute på de andra hälsocentralerna. 10

11 Tack vare Samordningsförbundets insatser har koordinatorsfunktionen kunnat genomföras på 100 % vid Anderstorps Hälsocentral, och detta har medfört att koordinatorn där arbetar annorlunda än övriga koordinatorer inom Skellefteå Kommun. Arbetet på Anderstorp är uppbyggt så att deltagarna i projektet, läkarna på Hälsocentralen och Försäkringskassans handläggare vet att koordinatorn finns till hands och är lätt att komma i kontakt med. 11