Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Transkript

1 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Landstinget Socialtjänsten Sändlista: carola.larsson@lanac.amv.se michael.boman@forsakringskassan.se elenor.carlsson@forsakringskassan.se britt-inger.hogberg@vll.se annie.hansen.falkdal@vll.se leif.karlsson@umea.se mikael.holmlund@umea.se

2 2 Bakgrund Den höga sjukfrånvaron har stora konsekvenser för samhället och individen men kunskapen är begränsad om hur vi kan påverka orsakerna. Trots brist på denna grundläggande kunskap finns det en hel del kunskap om hur rehabiliteringen bör vara utformad för att medverka till återgång till arbete. Långvarig smärta och psykiska/stressrelaterade besvär är de vanligaste diagnoserna vid långa sjukskrivningar och utgör mer än hälften av sjukfallen. Många av individerna har flera diagnoser och ofta symtom av såväl somatisk som psykisk karaktär. Erfarenheter från tidigare projekt - nationella och internationella forskningsrön - visar att multidisciplinär bedömning och behandling bidrar till ökad arbetsförmåga. Adekvata och snabba åtgärder minskar konsumtionen av sjukvård, förkortar sjukskrivningar och ger en förbättrad livskvalitet för individen. För den professionella hjälparen kan tydligt ledarskap och struktur samt ett multidisciplinärt arbetssätt ge avlastning och stöd i ett arbete som ofta upplevs som tungt och svårt. Samverkan inom rehabiliteringsområdet inom Västerbotten bedrivs enligt följande: o Länsgruppen för förebyggande insatser och rehabilitering o Lokala samverkansgrupper o Sjukskrivningskommitté (Primärvård, psykiatri och FK) o Utbildning för läkare om sjukförsäkring och försäkringsmedicin o Avstämningsmöten Västerbottens läns landsting har i egen regi följande verksamheter som skall stödja arbetet med att reducera sjukfrånvaron: o Arbets- och beteendemedicinskt centrum o Rehabmedicinskt centrum o Smärt- och anestesimottagningar o Breddutbildning bland annat avseende kognitivt förhållningssätt vid professionella möten. Sjukskrivningsstatistik/mönster inom Västerbotten ser ut enligt följande vad gäller sjukskrivande enhet: o Primärvården ca 63 % o Sjukhus ca 27 % (främst psykiatri och ortopedi) o Företagshälsovård och privata läkare ca 10 % Det multidisciplinära arbetet vid vårdcentralerna bedrivs idag/bör bedrivas med följande lokala aktörer: o Läkare o Sjukgymnast o Arbetsterapeut o Kurator o Handläggare från försäkringskassan/avstämningsmöten Inom de närmsta åren kommer ett antal psykologtjänster att inrättas för att stärka upp detta arbete. Psykologer har tidigare under ett antal år funnits vid några vårdcentraler finansierad av s.k. Dagmar-medel. Under 1990-talet fanns även handläggare från försäkringskassan under ett

3 3 antal år placerade vid ett antal vårdcentraler. Vid psykiatriska kliniken i Umeå har det funnits en handläggare från försäkringskassan placerad. Vid vårdcentralen i Vindeln arbetade man under en två år med en koordinator och resurstema. I resursteamet fanns en handläggare från försäkringskassan. Erfarenheterna från dessa försök psykolog och handläggare från försäkringskassan placerade på vårdcentral, visade på mycket goda samverkansresultat, dvs. det multidisciplinära teamet kompetens och samverkansförmåga förbättrades avsevärt. Individen fick tidigt i rehabiliteringsförloppet tillgång till en bred bedömning av sina besvär för att förkorta tiden i sjukskrivning. Problemformulering Trots att medvetenheten kring samverkan i rehabilitering finns samt att olika organisatoriska mötesplatser finns etablerade (länsgrupp, lokal samverkansgrupp, avstämningsmöten m.m.) sedan många år tillbaka finns fortfarande stora brister. Bristerna kan definieras som: - Nuvarande rehabiliterings- och avstämningsmöten behöver utvecklas - Personkontinuitet saknas i samarbetet VC - FK AF - Gemensamt synsätt/förhållningssätt inom följande områden saknas i stor utsträckning: a) sjukskrivningsprocessen b) tillämpning av lagstiftning inom sjukförsäkringsområdet c) synen på patienten/den sjukskrivne/den försäkrade/den arbetslöse etc. - Nuvarande verksamhetssystem för uppföljning är bristfälliga och ger ingen helhetsbild över myndighetsgränserna Syfte Huvudsyfte är att arbetsmetoder ska utarbetas i projektet som gör att individens egna resurser och förutsättningar lyfts fram, och dennes upplevelse av delaktighet och känsla av sammanhang blir central vid kontakter med projektets parter. Syftet är också att verka förebyggande för att minska inflödet i sjukförsäkringen. Metod Syftet skall uppnås genom att förstärka resursteamen på vårdcentralerna/aktuella kliniker i Umeå med tjänstemän från försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Umeå kommuns socialtjänst. Mål Projektet skall leda till tidigare insatser och parallella processer i samverkansarbetet. o Enhetlig information till individen om sjukskrivningsprocessen skall bidra till känsla av sammanhang och delaktighet.

4 4 o samverkan mellan närsjukvård/aktuella kliniker försäkringskassa arbetsförmedling socialtjänsten skall stärkas. o Insatsen skall bidra till att tillgången till multidisciplinär kompetens/team förbättras inom närsjukvården. o Individens tillgång till en bred bedömning av sina besvär ska ske tidigare än idag i rehabiliteringsförloppet o Dokumentering och tillämpning av rutiner och metoder i det vardagliga arbetet skall förbättras, exempelvis: o Ge samordnat stöd innan sjukskrivning o Gemensamma definitioner av begrepp i sjukskrivningsprocessen o Rehabmöte o Avstämningsmöte o Individmöte o Vårdplanering Målgruppen Målgruppen består av personer som riskerar sjukskrivning, personer som är på väg in i en sjukskrivning och personer som är inne i en sjukskrivning. Avgränsningar och mervärde Det mervärde som projektet skapar är att kontaktvägar mellan vårdcentralerna/aktuella kliniker och försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten förbättras. Detta antas leda till att sjukskrivningstiderna minskas genom att aktiva rehabiliteringsinsatser kan sättas in snabbare än de görs idag. Genomförande och samverkan Beställare och finansiär av projektet är samordningsförbundet Umeå. Insatsen riktar sig mot samtliga vårdcentraler i Umeå samt till de kliniker där det finns ett inflöde av sjukskrivna. Dessa är Dragonens vårdcentral, Backens vårdcentral, Tegs vårdcentral, Böleängs vårdcentral, Hörnefors vårdcentral, Holmsunds vårdcentral, Ersboda vårdcentral, Ålidhems vårdcentral, Mariehems vårdcentral samt Sävars vårdcentral. De kliniker som beräknas bli aktuella är: Rehabmedicinskt centrum, Hand- och plastikkirurgi, psykiatri, ortopedi, hjärtcentrum och stresskliniken. Ledning/styrning: Ledningsansvaret skall samordnas i den lokala samverkansgruppen där det finns en representant från vardera involverade myndighet. I samverkansgruppen deltar samordningsförbundets tjänsteman som adjungerad. Det direkta ledningsansvaret för respektive tjänstemän har närmaste chef på den egna myndigheten. Kompetensutveckling och handledning: Personal skall ha tillgång till den egna myndighetens utbud av kompetensutveckling. Förutom lärande i det dagliga arbetet bör

5 5 inblandade aktörer erbjudas utbildning i samverkansparternas uppdrag och verksamheter. Insatsen bör inledas med en halvdags utbildning. Verksamhetens metoder och innehåll Försäkringskassan: Försäkringskassan tillförs två samordnartjänster som skall verka vid aktuella vårdcentraler och kliniker i Umeå. De kommer att finnas på vårdcentralerna i enlighet med ett rullande schema utifrån behoven på respektive vårdcentral. Tjänstemannen kommer att tillföra yrkesspecifik kompetens till de resursteam som finns på vårdcentralerna. Behoven beräknas till en halvdag/vecka för samtliga vårdcentraler förutom Dragonen som beräknas behöva en heldag. För klinikerna beräknas en halvdag/vecka vardera förutom psykiatrin som beräknas behöva två och en halv dag/vecka. Försäkringskassehandläggaren förväntas samarbeta med vårdcentralernas koordinatorer utifrån vårdcentralernas riktlinjer och arbetssätt och ska ha följande uppdrag: o o o Delta i rehabträffar för att kunna bidra med kunskapsstöd runt försäkringskassans arbetsförmågebedömningar och information kring försäkringskassespecifika frågeställningar. Vara den som står för handläggningen under hela sjukskrivningsperioden i de fall patienten/den försäkrade är arbetslös. Detta innefattar allt från deltagande vid interna teammöten på vårdcentralen, via SASSAM-kartläggningar till avstämningsmöten med informationsinhämtning, planering och uppföljning. Koordinera mot ordinarie handläggare när det finns kontaktteam vid Försäkringskassan som arbetar mot särskilda arbetsgivare. Arbetsförmedlingen: Arbetsförmedlingen avsätter en tjänsteman på 25 % vars ansvar är att vara kontaktperson gentemot vårdcentralerna och klinikerna. Dennes uppgift är att delta på de rehabträffar där behov finns och har där till uppgift att bistå med generell arbetsförmedlingskompetens samt representera arbetsförmedlingen i individärenden. Tjänstemannen ska också fungera som koordinator in mot den egna organisationen i individärenden. Socialtjänsten: Socialtjänsten avsätter en socialsekreterare på halvtid vars ansvar är att vara kontaktperson gentemot vårdcentralerna och klinikerna. Dennes uppgift är att delta på de rehabträffar där behov finns och har där till uppgift att bistå med generell socialtjänstkompetens samt representera socialtjänsten i individärenden. Tjänstemannen ska också fungera som koordinator in mot den egna organisationen i individärenden.

6 6 Tids och aktivitetsplan Projektet skall pågå fr.o.m t.o.m , utvärderingsinsatsen förväntas pågå t.o.m Aktivitet Från Till Framtagande projektbeskrivning Rekrytering av personal Framtagande av Schema för tjänstemännen Förväntat beslut i styrelsen för samordningsförbundet Start av verksamheten Utbildningsdag för tjänstemän Drift av verksamhet med finansiering via samordningsförbundet Om de arbetssätt som utvecklas inom projektet visar sig vara framgångsrikt är ambitionen att respektive myndighet övertar finansieringen av sina respektive tjänstemän Utvärdering och resultatspridning Projektet kommer att utvärderas i samverkan med den utvärdering som görs av satsningen med landstingsmiljarden. Särskilda medel avsätts i budgeten för uppföljning/utvärdering. Den exakta utformningen av dessa insatser sker i dialog mellan samordningsförbundet, försäkringskassan och landstinget. Deltagarna skall registreras i Sus (Systemet för uppföljning av samverkansinsatser) enligt förenklad metod (ålder och kön). Försäkringskassans tjänstemän ansvarar för att upprätta lister för registrering. Försäkringskassan skall lämna in halvårsvisa rapporter till samordningsförbundet. Rapporternas tyngdpunkt kommer att vara kvantitativ. Utformningen på rapporterna sker i dialog mellan samordningsförbundet och försäkringskassan. Rapport ska lämnas fyra gånger/år från vårdcentralerna/klinikerna hur samverkan fortgår mellan vårdcentral/kliniken och försäkringskassehandläggaren/arbetsförmedlaren/ socialsekreteraren, och den upplevda effekten. Rapporterna lämnas via landstingets processledning till Samordningsförbundet. Förväntat resultat för organisationen/organisationerna Vid projektettidens utgång förväntas verksamheten givit sådana resultat att finansieringen övertas av ordinarie aktörer. De förväntade resultaten för inblandade myndigheter kan sammanfattas enligt nedan. o Minst 616 rehabträffar kommer att ha genomförts (2-4 vårdcentral/klinik per månad).

7 7 o Minst avstämningsmöten kommer att ha genomförts (2-4 vårdcentral/klinik per månad). o Den genomsnittliga tiden för avstämningsmöten i Umeå kommer att ha förkortas från dagens cirka 365 dagar till högst 90 dagar. o Insatsen skall ha bidragit till att inflödet till sjukförsäkringen skall ha minskat. o Samsynen om sjukskrivningsprocessen skall ha ökat. o Samverkan mellan deltagande myndigheter runt den sjukskrivne/den som riskerar sjukskrivning skall ha tidigarelagts. Förväntat resultat för deltagarna o Insatsen skall skapa en känsla av sammanhang för den enskilde o Insatsen skall skapa förutsättningar för individuella handlingsplaner o Stöd kan ges effektivt och utan väntetid Insatsen förväntas ge stöd till cirka individer enligt nedan köns- och åldersfördelning. Förväntat antal deltagande individer (målgruppen) Män Kvinnor Totalt Kostnad och finansiering Se separat budget

8 8 Bilaga 1. Insatsen koppling till landstingets arbete med sjukskrivingsprocessen. Audit för sjukskrivning Inspirationsbesök Utbildningar, bl.a.: Socialförsäkring och försäkringsmedicin Utb. uppdraget koordinator o läkare Kognitivt förhållningssätt (okt ) Ort.med.funktionsdiagnostik (jan 2007) Bedömning arbetsförmåga Lärande Utvecklingsarbeten Lärande seminarier på vc seminarier Riskbed., Tidig bedömning, Tidig uppföljning Koordinator Resursteam, Inkl RAK Läkare Försäkringsmedicin Läkargrupp Förebyggande och rehab.verktygslåda utvecklas Handledare + grupper Rehabträffar Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst Psykiatri Ortopedi Rehab Stress. Sjukskrivningskommitté Avstämningsmöten Interna riktlinjer för sjukskrivningsarbetet Sjukskrivningsprocessen, A. Hansen Falkdal,

9 9 Bilaga 2. Begreppsdefinitioner Avstämningsmötet är den metod Försäkringskassan använder när vi tillsammans med den försäkrade och ytterligare någon eller några aktörer behöver utreda och bedöma den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. Avstämningsmötet ger också möjlighet att göra en planering och ansvarsfördelning för de eventuella åtgärder som behöver vidtas för att den försäkrade ska kunna återgå i arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Det är Försäkringskassan som har ansvar för att kalla till och dokumentera avstämningsmötet. Resursteam (se bilaga 1) är vård-, hälsocentralernas och sjukstugornas interna teamträffar. I dem deltar läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer, och på vissa vårdcentraler psykolog och berörda sjuksköterskor. Teamen träffas vanligen en gång per vecka. Varje enhet arbetar utifrån riktlinjer som de tagit fram för sitt arbete med förebyggande av sjukskrivning, tidig bedömning och intervention i samband med sjukskrivning och under sjukskrivningstid, och bra avslut från sjukskrivningstid. I resursteamen ingår inte patienter men om någon kommer att diskuteras är det med patientens medgivande. Rehabträff (se bilaga 1) är resursteamens planerings- och diskussionsträffar med övriga aktörer, i första hand handläggare från försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunens socialtjänst. I dessa deltar inte patienter men om någon kommer att diskuteras är det med patientens medgivande.