Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning)"

Transkript

1 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning) Projektförslag till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Landstinget Socialtjänsten Sändlista:

2 1. BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE MÅL MÅLGRUPPER GENOMFÖRANDE Ledning/styrning Stöd och Kompetensutveckling Deltagande parter Hälso- och sjukvården Försäkringskassan Arbetsförmedlingen: Socialtjänsten: UTVÄRDERING OCH RESULTATSPRIDNING FÖRVÄNTAT RESULTAT KOSTNAD OCH FINANSIERING Bilaga 1. Insatsen koppling till landstingets arbete med sjukskrivingsprocessen Bilaga 2. Begreppsdefinitioner Bilaga 3. Västerbotten läns landsting målsättning att länet ska ha världens friskaste befolkning år

3 3 1. BAKGRUND Långvarig smärta och psykiska/stressrelaterade besvär är de vanligaste diagnoserna vid långa sjukskrivningar och utgör mer än hälften av sjukfallen. Många av individerna har flera diagnoser och ofta symtom av såväl somatisk som psykisk karaktär. Erfarenheter från tidigare projekt - nationella och internationella forskningsrön - visar att multidisciplinär bedömning och behandling bidrar till ökad arbetsförmåga. Adekvata och snabba åtgärder minskar konsumtionen av sjukvård, förkortar sjukskrivningar och ger en förbättrad livskvalitet för individen. För den professionella hjälparen kan tydligt ledarskap och struktur samt ett multidisciplinärt arbetssätt ge avlastning och stöd i ett arbete som ofta upplevs som tungt och svårt. Sjukskrivningsstatistik/mönster inom Västerbotten ser ut enligt följande vad gäller sjukskrivande enhet: o Primärvården ca 63 % o Sjukhus ca 27 % (främst psykiatri och ortopedi) o Företagshälsovård och privata läkare ca 10 % Landstingen har sedan 2006 fått ökade ekonomiska motiv för att utveckla sjukskrivningsprocessen genom den s.k. sjukvårdsmiljarden. Under 2008 beslutades att statens stimulansbidrag till landstingen förlängs till och med år Från och med maj 2007 har tjänstemän från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten kompletterat de multidisciplinära teamen på hälsocentralerna inom Umeå kommun, dvs. tio hälsocentraler och på sex av klinikerna på Norrlands Universitetssjukhus. Syftet med detta har varit tidigare insatser och parallella processer i samverkansarbetet. Det har också funnits ett syfte att verka förebyggande för att minska inflödet i sjukförsäkringen. Detta har skett med finansiering från Samordningsförbundet och insatsen utvärderas av Curt Edlund. Enligt den första utvärderingsrapporten som Curt Edlund redovisade för styrelsen den 28 november 2008 uppfyller projektet eller är på väg att uppfylla de målställningar som satts upp. Bland annat följande målsättning uttrycktes i den första projektansökan: Projektet ska bidra till att stärka individens egna resurser och förutsättningar i sin rehabilitering genom: o Enhetlig information ska ge känsla av sammanhang och delaktighet o Samverkan mellan aktörerna ska stärkas o Insatsen ska bidra till att tillgången till multidisciplinära team förbättras o Individens tillgång till bred bedömning ska ske tidigare o Tillämpning av rutiner ska förbättras bland annat genom samordnat stöd, gemensamma definitioner, beredningsmöten och avstämningsmöten Av den första utvärderingsrapporten framgår att målsättningarna i allt väsentligt har nåtts eller är på väg att nås. I samma rapport framgår också tydligt att förbättringspotential finns på flera HC/Kliniker. Projektet har bidragit till att lägga en bra struktur för samverkan, vilket inte minst kommer att vara av stor betydelse nu när den av riksdagen beslutade rehabiliteringskedjan införts.

4 4 Den 1 juli 2008 infördes den s.k. rehabiliteringskedjan vilket innebär att försäkringskassan inom givna tider har att pröva den enskildes arbetsförmåga och därmed rätten till sjukpenning. Förändringen i sjukförsäkringen innebär också att det finns en bortre gräns för hur länge sjukpenning kan betalas ut. Normalt ska sjukpenning inte utges längre än ett år även om det undantagsvis kan vara aktuellt med längre perioder. Man kan med fog påstå att varje dag en individ är sjukskriven utan insatser är en "förlorad" dag. Det är därför av största vikt att berörda aktörer, arbetsgivare, vården försäkringskassan och arbetsförmedlingens insatser sätts in mycket tidigt i sjukfallet. En väl fungerade samverkan mellan aktörerna är en viktig förutsättning att för att så ska bli fallet. Arbetsgivaren måste i nära anslutning till sjukfallets början vidta insatser som kan underlätta återgång i arbetet. Vården måste tidigt uppmärksamma vilka insatser den enskilde behöver för att så snart som möjligt kan återgå i arbete. Försäkringskassan som har det övergripande samordningsansvaret måste tidigt i sjukfallet uppmärksamma vilka behov som behöver tillgodoses, både vad avser medicinska, sociala som arbetslivsinriktade insatser. Arbetsförmedlingen har i samband med förändringarna i sjukförsäkringen fått en än mer viktig roll, de arbetsmarknadspolitiska insatserna behöver sättas in betydligt tidigare än vad som tidigare skett. För att undvika sjukskrivning och långvariga sjukskrivningar behöver den enskilde ha stöd av en väl fungerande samverkan mellan inblandade aktörer. Den samverkan som bedrivs inom närsjukvårdsprojektet har visat sig vara effektivt och vara ett viktigt stöd för den enskilde. De nu genomförda förändringarna i sjukförsäkringen understryker att den samverkan som sker inom närsjukvårdsprojektet fyller en än viktigare funktion. Västerbotten läns landsting har som målsättning att länet ska ha världens friskaste befolkning år Visionen världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 2020 är en djärv vision som kräver samverkan mellan samhällets olika aktörer. Projektet ska harmonisera med denna målsättning. Målsättningen världens bästa hälsa 2020 utvecklas i bilaga 3. Landstingen har fått ytterligare ett uppdrag från staten, den så kallade rehabiliteringsgarantin. Detta är ytterligare ett instrument för staten att arbeta för att människor ska kunna stanna kvar i arbete eller kunna återgå så snabbt som möjligt efter sjukskrivning. Ekonomiska incitament kan utgå till landstingen om man kan erbjuda tidig bedömning och evidensbaserad rehabilitering till de två största diagnosgrupperna för sjukskrivning. Dessa är lättare och medelsvår psykisk ohälsa, och smärta i nacke, axlar rygg (mer generaliserad smärta). 2. PROBLEMFORMULERING Projektet har pågått i cirka 1,5 år och successivt har arbetet utvecklats på de respektive myndighet och hälsocentralerna/klinikerna. Vi kan på goda grunder säga att en fungerad struktur är etablerad i Umeå vad gäller samverkan mellan hälso- och sjukvård och de inblandade myndigheterna. Det är nu viktigt att komma vidare och att fördjupa arbetet inte minst med tanke på de krav som kommer att ställas på inblandade parter när rehabiliteringskedjan nu införts. Vi menar att det arbete som görs inom sjukskrivningsprocessen/samverkansarbetet är en absolut förutsättning för att klara av detta.

5 5 3. SYFTE Huvudsyfte är att de etablerade arbetsmetoderna ska vidareutvecklas. Metoder som gör att individens egna resurser och förutsättningar lyfts fram, och dennes upplevelse av delaktighet och känsla av sammanhang blir central vid kontakter med projektets parter. Syftet är också att verka förebyggande för att minska inflödet i sjukförsäkringen. 4. MÅL Individens egna resurser och förutsättningar i sin rehabilitering ska stärkas bland annat genom: o Enhetlig information till individen om sjukskrivningsprocessen som skall bidra till en känsla av sammanhang och delaktighet. o samverkan mellan närsjukvård/aktuella kliniker försäkringskassa arbetsförmedling socialtjänsten skall vidareutvecklas. o Insatsen skall bidra till att tillgången till multidisciplinär kompetens/team även fortsättningsvis ska finnas inom närsjukvården/aktuella klinikerna. o Individens tillgång till en bred bedömning av sina besvär ska ske tidigt i rehabiliteringsförloppet o Dokumentering och tillämpning av rutiner och metoder i det vardagliga arbetet skall förbättras, exempelvis: o Ge samordnat stöd innan sjukskrivning o Gemensamma definitioner av begrepp i sjukskrivningsprocessen o beredningsmöten o Avstämningsmöten 5. MÅLGRUPPER Målgruppen består av personer som riskerar sjukskrivning, personer som är på väg in i en sjukskrivning och personer som är inne i en sjukskrivning. 6. GENOMFÖRANDE 6.1 Ledning/styrning Projektet leds av en styrgrupp bestående av representanter från Västerbottens läns landstings sjukskrivningsprocess, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Samordningsförbundet i Umeå. Sammankallande är Samordningsförbundets tjänsteman. 6.2 Stöd och Kompetensutveckling Personal skall ha tillgång till den egna myndighetens utbud av kompetensutveckling. En fungerade stödprocess är viktig. Även fortsättningsvis kommer den att bestå av regelbundna

6 6 träffar med handläggare. Dessutom ska två seminarium per år anordnas där målgruppen är den personal som är involverad i arbetet. 6.3 Deltagande parter Insatsen stödjer samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och samtliga hälsocentraler i Umeå samt de kliniker där det finns ett inflöde av sjukskrivna. Dessa är Dragonens hälsocentral, Backens hälsocentral, Tegs hälsocentral, Böleängs hälsocentral, Hörnefors hälsocentral, Holmsunds hälsocentral, Ersboda hälsocentral, Ålidhems hälsocentral, Mariehems hälsocentral samt Sävars hälsocentral. De aktuella klinikerna är: Rehabmedicinskt centrum, Hand- och plastikkirurgi, psykiatri, ortopedi, hjärtcentrum och stresskliniken. 6.4 Hälso- och sjukvården För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna en högre prioritet i hälso- och sjukvården och att utveckla sjukskrivningsprocessen införde staten för åren ekonomiska incitament, den så kallade sjukvårdsmiljarden. Hösten 2008 fattade regeringen beslut om att förlänga de ekonomiska incitamenten som ska stimulera hälso- och sjukvården att aktivt delta och fortsätta utveckla sjukskrivningsprocessen så att sjukfrånvaron kan reduceras. Enligt den överenskommelse som är gjord, mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, ska utvecklingen ske inom följande områden: o ledning/styrning, o kompetensutveckling o samverkan o kvinnors sjukskrivning Landstingen ska också: o vidta åtgärder för att det Försäkringsmedicinska beslutstödet används i större omfattning o tidigt i sjukfallet identifiera förekomst av missbruk o bistå Försäkringskassan med tillgång till medicinska underlag som behövs för att fatta beslut i sjukpenningärenden. o Sedan 2006 bedrivs således ett internt arbete inom Västerbottens läns landsting för att förbättra hälso- och sjukvårdens insats i sjukskrivingsprocessen. Västerbottens läns landsting har förutom omfattande kompetensutvecklingsinsatser arbetat mycket med arbetet i sjuskrivningsprocessen genom s.k. koordinatorer och läkare med försäkringsmedicinskt uppdrag. Utvecklingsarbetet inom processen i vårt län vänder sig generellt till hela hälso- och sjukvården men främst till hälsocentralerna i länet samt till de kliniker som sjukskriver i större omfattning eller arbetar med sjukskrivna patienter. De kliniker som i dagsläget deltar mer aktivt i processen är: Rehabiliteringsmedicin med tre enheter, Hand- och plastikkirurgen, Ortopeden i Umeå, Hjärtcentrum, Stresskliniken, Psykiatriska klinikerna i Umeå och Skellefteå.

7 7 Hittills har arbetet framför allt gått ut på att stödja uppbyggnaden av en bra organisation för arbetet med sjukskrivning och sjukskrivna. I det arbetet har en viktig del varit att involvera såväl resursteam på hälsocentralerna som team tillsammans med försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst. Vi har också börjat arbeta med hur man kan förebygga behov av sjukskrivning utan att för den skull medikalisera normala livsprocesser. Processen ingår alltså som en del i landstingets hälsofrämjande inriktning. I Umeå med omnejd (14 vårdcentraler) finns handläggare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunens socialtjänst på vårdcentralerna kontinuerligt för att delta i träffar och enskilda samtal på vårdcentralerna. 6.5 Försäkringskassan Försäkringskassan tillförs motsvarande totalt två samordnartjänster som skall verka vid aktuella hälsocentraler och kliniker i Umeå. De kommer att finnas på hälsocentralerna i enlighet med ett rullande schema utifrån behoven på respektive hälsocentral. Tjänstemannen kommer att tillföra yrkesspecifik kompetens till de resursteam som finns på hälsocentralerna. Behoven beräknas till en halvdag/vecka för samtliga hälsocentraler förutom Dragonen som beräknas behöva en heldag. För klinikerna beräknas en halvdag/vecka vardera förutom psykiatrin som beräknas behöva två och en halv dag/vecka. Försäkringskassehandläggaren förväntas samarbeta med hälsocentralernas koordinatorer utifrån hälsocentralernas riktlinjer och arbetssätt och ska ha följande uppdrag: o o o o o Delta i rehabteamsträffar för att kunna bidra med kunskapsstöd runt försäkringskassans arbetsförmågebedömningar och information kring försäkringskassespecifika frågeställningar. Fokus gällande ärenden ligger på ärenden där stöd krävs från FK och där det inte ännu blivit en sjukskrivning och där en förebyggande insats kan förhindra detta. Vara den som står för handläggningen under hela sjukskrivningsperioden i de fall patienten/den försäkrade tillhör deras ansvarsområde. Detta innefattar allt från deltagande vid interna team-möten på hälsocentralen, via SASSAM-kartläggningar till avstämningsmöten med informationsinhämtning, planering och uppföljning. Ambitionen är att under projektperioden arbeta för ett tydligare sjukfallsinflöde baserat på hälsocentralerna som en kombination till de kontaktteam som byggts upp i samband med arbetsgivaravtal och Arbetsförmedlingssamverkan. Koordinera mot ordinarie handläggare när det finns kontaktteam vid Försäkringskassan som arbetar mot särskilda arbetsgivare. Förmedla behov av fördjupade samverkansinsatser som tex dialog med FMR kring försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Implementera Försäkringskassans partnerkoncept. Samma uppdrag som ovan gäller även Försäkringskassans handläggare vid klinikerna med undantag av punkten gällande inflödeshandläggning. 6.6 Arbetsförmedlingen: Arbetsförmedlingen avsätter 7-8 personer med förankring inom arbetslivsinriktad rehabilitering med 1.25 %. Dessa finns placerade på alla fyra sektioner, som numera är branschindelade, för att skapa god förankring i linjeorganisationen. För att hålla samman

8 8 arbetsförmedlingens roll inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen krävs att resurs även avsätts för utvecklingsinsatser för att möta de nya kundernas och ev samarbetpartners behov. Detta säkras inom ramen för 1,25 %. Arbetsförmedlarens uppgift är att fungera som kontaktperson mot projektets hälsocentraler och kliniker. De ska delta i rehabträffar och bistå med generell arbetsförmedlingskompetens. De ska även representera Arbetsförmedlingen i individärenden. Arbetsförmedlarens uppgifter är: o vara internkoordinator på arbetsförmedlingen för de individärenden som ska aktualiseras för samarbete inom projektet, för att komma vidare i planeringen mot arbete o aktualisera för samarbete de personer som behöver en insats för att kunna få eller behålla ett arbete o identifiera behov av samarbete tidigt i individens rehabiliteringsprocess mot arbete Motivet till en särskild utvecklingsresurs på arbetsförmedlingen är att en trolig effekt av rehabiliteringskedjan är en tydlig ärendeförskjutning från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Detta medför bland annat att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Hälso- och sjukvården måste stärkas. 6.7 Socialtjänsten: Socialtjänsten avsätter 3-5 socialsekreterare med totalt 75 % tjänstgörighetsgrad vars uppgift är att vara kontaktpersoner gentemot hälsocentralerna samt klinikerna. Deras uppgift är att delta vid rehabträffar och bistå med generell socialtjänstkompetens samt representera socialtjänsten i individärenden. Tjänstemännens arbetsuppgifter specificeras nedan: o De ska fungera som koordinatorer in mot den egna organisationen i individärenden o De ska arbeta för att lyfta fram de personer som är aktuella hos socialtjänsten så att de tidigare än idag kommer i åtnjutande av samverkan för att komma ut i arbetslivet o De ska föra de 0-klassades talan så att de snabbare kommer med i rehabiliteringskedjan. Personer med SGI 0 kommer i dagsläget ej vidare hos FK utan att någon påtalat deras behov av rehabilitering och därmed påbörjar sin återgång till arbete. o De ska arbeta för att personer som är i behov av stöd, gäller psykiatriska problem likväl som arbetsförmågebedömningar, snabbare kan få det bistånd som krävs för att ha en möjlighet att fungera i arbetslivet. o De ska delta vid de avstämningsmöten som försäkringskassan kallar till i de individärenden där försörjningsstöd, istället för sjukpenning, utgår under sjukskrivningsperioden

9 9 7. UTVÄRDERING OCH RESULTATSPRIDNING I den korta sammanfattningen av projektet har flera av momenten i utvärderingen nämnts. Följande delar kommer att ingå i den kommande utvärderingsinsatsen. Eventuellt kommer ytterligare moment att läggas till under projekttiden. Registrering av de som deltar i projektet för att följa sjukskrivningstider. Försäkringskassan har gett utvärderaren tillstånd att forska på dessa resultat. Fortsatta kontinuerliga träffar med kontaktpersonerna vid försäkringskassan, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Fortsatt information om aktuella böcker och forskning inom arbetsfältet. En enkät om attityder mm genomfördes i samband med projektstart. En uppföljande enkät planeras till våren Djupintervjuer med kontaktpersoner har genomförts under Nya intervjuer planeras till hösten 2009 och hösten Klientintervjuer genomförs under våren 2009 och hösten Fortsatta noteringar i dagböcker av kontaktpersonerna under projektperioden. Fortsatt användning av överlappande information från utvärdering av landstingets koordinatorer och försäkringsmedicinska läkare. Deltagarna registreras i Sus (Systemet för uppföljning av samverkansinsatser) enligt förenklad metod (ålder och kön). Försäkringskassans tjänstemän ansvarar för att upprätta lister för registrering. 8. FÖRVÄNTAT RESULTAT Vid projektettidens utgång förväntas verksamheten givit sådana resultat att finansieringen övertas av ordinarie aktörer. De förväntade resultaten för inblandade myndigheter kan sammanfattas enligt nedan. o Minst beredningsträffar kommer att ha genomförts (1-2 hälsocentral/klinik per månad). o Minst avstämningsmöten kommer att ha genomförts (2-4 hälsocentral/klinik per månad). (Effekten av avstämingsmöten ska mätas i ökad arbetsförmåga efter sex månader). o Det ska finnas en plan för återgång till arbete i 85 % av alla sjukfall inom 90 dagar o Den genomsnittliga tiden för avstämningsmöten i Umeå kommer att ha förkortas från dagens cirka 365 dagar till högst 90 dagar. o Samsynen om sjukskrivningsprocessen skall ha ökat. o Samverkan mellan deltagande myndigheter runt den sjukskrivne/den som riskerar sjukskrivning skall ha tidigarelagts. o Delaktigheten i sin plan för återgång till arbete ska öka.

10 10 9. KOSTNAD OCH FINANSIERING Personal 2009* 2010 Totalt Personlig handläggare kr Personlig handläggare kr ( kr/månad) Summa personal kr kr kr Externa tjänster Arbetsförmedlare (75 %) kr kr kr Socialsekreterare (75 %) kr kr kr Utvecklingsresurs Af (50 %)** kr kr kr Summa externa tjänster kr kr kr Lokaler Summa lokaler - kr - kr - kr Övriga kostander Summa Övriga kostnader - kr - kr - kr Summa Totalt kr kr kr * Start beroende på att föregående beslut sträcker sig till **Start

11 Bilaga 1. Insatsen koppling till landstingets arbete med sjukskrivingsprocessen Audit för sjukskrivning Inspirationsbesök Utbildningar, bl.a.: Socialförsäkring och försäkringsmedicin Utb. uppdraget koordinator o läkare Kognitivt förhållningssätt (okt ) Ort.med.funktionsdiagnostik (jan 2007) Bedömning arbetsförmåga Lärande Utvecklingsarbeten Lärande seminarier på vc seminarier Riskbed., Tidig bedömning, Tidig uppföljning Koordinator Resursteam, Inkl RAK Läkare Försäkringsmedicin Läkargrupp Förebyggande och rehab.verktygslåda utvecklas R E S U R S E R Handledare + grupper Rehabträffar Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst Psykiatri Ortopedi Rehab Stress. Sjukskrivningskommitté Avstämningsmöten Interna riktlinjer för sjukskrivningsarbetet Hanteringsriktlinjer Annie Hansen-Falkdal, sjukskrivningsprocessen

12 A K T I V I T E T E R U T B I L D N I N G 2009 V E R K T Y G Teamutveckling Yrkesspecifika utbildningar Välutvecklade medicinska underlag Implementering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Riktlinjer ang. alkohol och droger Resursteam förebyggande av sjukskrivning, tidig bedömning och intervention i samband med sjukskrivning under sjukskrivningstid, och bra avslut från sjukskrivningstid. Försäkringsmedicinskt förhållningssätt Rehabiliteringsgaranti Samverkan specialistvård och primärvård Hälsocentraler och Psykiatri Ortopedi Rehabmedicn Hjärtcentrum Stressklinik Fyrpartssamverkan Hälso- och sjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst Sjukskrivningskommitté 2011 Handledning Koordinatorer FM-läkare

13 Bilaga 2. Begreppsdefinitioner I denna skrivning kallas den enskilde genomgående för patient vilket är benämningen i hälso- och sjukvården, hos övriga myndigheter/organisationer finns andra benämningar t.ex. klient, den försäkrade, arbetssökande. Avstämningsmötet är den metod Försäkringskassan använder när vi tillsammans med en patient och ytterligare någon eller några aktörer behöver utreda och bedöma patientens medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. Avstämningsmötet ger också möjlighet att göra en planering och ansvarsfördelning för de eventuella åtgärder som behöver vidtas för att patienten ska kunna återgå i arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Det är Försäkringskassan som har ansvar för att kalla till och dokumentera avstämningsmötet. Beredningsmöte är resursteamens planerings- och diskussionsträffar med övriga aktörer, i första hand handläggare från försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunens socialtjänst. Syftet med träffarna är: att öka samarbetet mellan organisationerna så att inga patienter hamnar mellan stolarna, att alla patienter ska få det stöd och hjälp de behöver, att inte sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser fördröjs i onödan, att klarlägga vilka patienter som är gemensamma mellan organisationerna, och bestämma vem som ska göra vad. Allt arbete i dessa träffar ska ske med fingertoppskänsla och men etiska överväganden om vad som kan och bör diskuteras. De handläggare från Försäkringskassa, Arbetsförmedling och kommunens socialtjänst som deltar i dessa organiserade beredningsmöten är i möjligaste mån samma personer över tid. De är rådgivare men också insamlare av information/kunskap. Handläggaren kan fungera som respektive enhets inkörsport. De kan också ta reda på vem som är personlig handläggare och föra vidare information till denne, eller se till att det tas fram en personlig handläggare när sådan inte finns sedan tidigare. Lika viktigt är att vården kan få impulser från övriga aktörer omkring patienters behov av olika insatser från hälso- och sjukvården. I dessa möten deltar inte patienter men om någon enskild patient diskuteras är det med dennes medgivande och endast det som är relevant för övriga aktörer tas upp. Mötet ska inte bestämma över huvudet på patienten, endast rådgöra med varandra vad som kan vara möjligt och vem som har i uppgift att göra vad. Detta presenteras senare för patienten i enskilt samtal med en vårdarbetare eller handläggare och/eller vid ett avstämningsmöte med endast de deltagare med som behövs för träffens syfte. Patienter kan möjligen också diskuteras utan medgivande men bör i så fall presenteras avidentifierad. Meningen med detta är att klarlägga de olika organisationernas ansvar och möjligheter att hjälpa det fall som presenterats. Den/de myndigheter som är berörda kan sedan få del av personens identitet (om individen givit sitt godkännande genom ifylld medgivandeblankett) och tid kan bokas för ett beredningsmöte eller avstämningsmöte. Resursteam är vård-, hälsocentralernas och sjukstugornas interna teamträffar. Det kan också vara träffar på berörda kliniker. I resursteamen i primärvården deltar läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer, och på vissa hälsocentraler psykolog och berörda sjuksköterskor. Teamen träffas vanligen en gång per vecka. Varje enhet arbetar utifrån handlingsplan och riktlinjer som de tagit fram för sitt arbete med förebyggande av sjukskrivning, tidig

14 bedömning och intervention i samband med sjukskrivning och under sjukskrivningstid, och bra avslut från sjukskrivningstid. Resursteamen är, som de benämns, resurs/stöd för patienten och för varandra i det dagliga arbetet. 14

15 Bilaga 3. Västerbotten läns landsting målsättning att länet ska ha världens friskaste befolkning år 2020 Visionen världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 2020 är en djärv vision som kräver samverkan mellan samhällets olika aktörer. En god hälsa är eftersträvansvärt för varje enskild medborgare, kanske det viktigaste i livet, grunden till att minska ohälsan är att ge förutsättningar för bästa möjliga hälsa. Viktiga faktorer som påverkar hälsan. En utgångspunkt i folkhälsoarbetet är att folkhälsan beror på något. Folkhälsan är inte slumpens skördar utan resultat av olika typer av påverkan. Dessa faktorer som påverkar hälsan till det bättre eller sämre kan vi kalla hälsans bestämningsfaktorer. Bestämningsfaktorerna kan bestämma mer eller mindre, men de kan också vara mer eller mindre möjliga att påverka. För att kunna påverka de bestämningsfaktorer som är till gagn för vår hälsa så krävs ett samarbete mellan samhällets olika aktörer, att tillsammans skapa en förutsättning till främjande av det goda samhället. Landstinget antog hösten 2004 ett folkhälsopolitiskt program som knyter an till de 11 nationella målen för folkhälsan som riksdagen fastställt: 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande De första sex målen handlar om förhållanden i samhället och faktorer som kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut. De resterande fem målen handlar om levnadsvanor som människan/människor själv påverkar men där också den socioekonomiska miljön ofta spelar en avgörande roll. Västerbottens läns landsting har lagt till ett område 12: Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa.

16 De folkhälsopolitiska målen får ligga som en bas för utvecklingen av vårt samarbete mellan våra myndigheter, den samverkansstruktur som skapats i närsjukvårdsprojektets tidigare arbete lägger en grund för en vidareutveckling av nödvändig samverkan i syfte att vara delaktig i visionen Världens Bästa Hälsa och Friskaste befolkning

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Färsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING

Färsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING CJREBRO LÄNS ~~ LANDSTING Färsäkringskassan Diarienummer 3604:012179-2011,'T- Överenskommelse avseende ~~~ ~"~~ ~ ~ ~n~ra1~ diam Handlingsplan och riktlinjer för samverkan i s'ukskrivnin J Jsprocessen

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Slutrapport av Närsjukvårdsprojektet (NAFS) om samverkan mellan Närsjukvård, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Socialtjänst

Slutrapport av Närsjukvårdsprojektet (NAFS) om samverkan mellan Närsjukvård, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Socialtjänst SAMORDNINGSFÖRBUNDET I UMEÅ Slutrapport av Närsjukvårdsprojektet (NAFS) om samverkan mellan Närsjukvård, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Socialtjänst Utvärderingen, med speciell tonvikt på 2010

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET

KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET PROJEKTANSÖKAN KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET Datum: 2009-11-23 Projektbenämning Projektägare Kvinnocoacher vid Hälsocentret i Fagersta Projektägare är Landstinget Västmanland genom Kompetenscenter för

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Regeringen godkänner överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2014 2015 (se bilaga).

Regeringen godkänner överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2014 2015 (se bilaga). Socialdepartementet Utdrag Protokoll III:9 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2012/5434/SF (delvis) S2012/7946/SF (delvis) S2013/6526/SF S2013/6733/SF S2013/8823/SF Godkännande av en överenskommelse

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Plan 3 (av 4) Tidig samverkan 2014

Plan 3 (av 4) Tidig samverkan 2014 "Datum, klicka och skriv" Dnr "Skriv nr" 2014-11-28 Plan 3 (av 4) Tidig samverkan 2014 av aktiviteter i tidigare handlingsplan samt uppdatering enligt villkor för 2014. Birgitta Pleijel Strateg, försäkringsmedicin

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Kartläggning av åtgärder inom Sjukvårdsmiljarden

Kartläggning av åtgärder inom Sjukvårdsmiljarden Kartläggning av åtgärder inom Sjukvårdsmiljarden Kristina Sibbmark Gabriella Chirico RAPPORT 2008:29 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel Resultat 2006 Helena

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer