Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning)"

Transkript

1 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning) Projektförslag till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Landstinget Socialtjänsten Sändlista:

2 1. BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE MÅL MÅLGRUPPER GENOMFÖRANDE Ledning/styrning Stöd och Kompetensutveckling Deltagande parter Hälso- och sjukvården Försäkringskassan Arbetsförmedlingen: Socialtjänsten: UTVÄRDERING OCH RESULTATSPRIDNING FÖRVÄNTAT RESULTAT KOSTNAD OCH FINANSIERING Bilaga 1. Insatsen koppling till landstingets arbete med sjukskrivingsprocessen Bilaga 2. Begreppsdefinitioner Bilaga 3. Västerbotten läns landsting målsättning att länet ska ha världens friskaste befolkning år

3 3 1. BAKGRUND Långvarig smärta och psykiska/stressrelaterade besvär är de vanligaste diagnoserna vid långa sjukskrivningar och utgör mer än hälften av sjukfallen. Många av individerna har flera diagnoser och ofta symtom av såväl somatisk som psykisk karaktär. Erfarenheter från tidigare projekt - nationella och internationella forskningsrön - visar att multidisciplinär bedömning och behandling bidrar till ökad arbetsförmåga. Adekvata och snabba åtgärder minskar konsumtionen av sjukvård, förkortar sjukskrivningar och ger en förbättrad livskvalitet för individen. För den professionella hjälparen kan tydligt ledarskap och struktur samt ett multidisciplinärt arbetssätt ge avlastning och stöd i ett arbete som ofta upplevs som tungt och svårt. Sjukskrivningsstatistik/mönster inom Västerbotten ser ut enligt följande vad gäller sjukskrivande enhet: o Primärvården ca 63 % o Sjukhus ca 27 % (främst psykiatri och ortopedi) o Företagshälsovård och privata läkare ca 10 % Landstingen har sedan 2006 fått ökade ekonomiska motiv för att utveckla sjukskrivningsprocessen genom den s.k. sjukvårdsmiljarden. Under 2008 beslutades att statens stimulansbidrag till landstingen förlängs till och med år Från och med maj 2007 har tjänstemän från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten kompletterat de multidisciplinära teamen på hälsocentralerna inom Umeå kommun, dvs. tio hälsocentraler och på sex av klinikerna på Norrlands Universitetssjukhus. Syftet med detta har varit tidigare insatser och parallella processer i samverkansarbetet. Det har också funnits ett syfte att verka förebyggande för att minska inflödet i sjukförsäkringen. Detta har skett med finansiering från Samordningsförbundet och insatsen utvärderas av Curt Edlund. Enligt den första utvärderingsrapporten som Curt Edlund redovisade för styrelsen den 28 november 2008 uppfyller projektet eller är på väg att uppfylla de målställningar som satts upp. Bland annat följande målsättning uttrycktes i den första projektansökan: Projektet ska bidra till att stärka individens egna resurser och förutsättningar i sin rehabilitering genom: o Enhetlig information ska ge känsla av sammanhang och delaktighet o Samverkan mellan aktörerna ska stärkas o Insatsen ska bidra till att tillgången till multidisciplinära team förbättras o Individens tillgång till bred bedömning ska ske tidigare o Tillämpning av rutiner ska förbättras bland annat genom samordnat stöd, gemensamma definitioner, beredningsmöten och avstämningsmöten Av den första utvärderingsrapporten framgår att målsättningarna i allt väsentligt har nåtts eller är på väg att nås. I samma rapport framgår också tydligt att förbättringspotential finns på flera HC/Kliniker. Projektet har bidragit till att lägga en bra struktur för samverkan, vilket inte minst kommer att vara av stor betydelse nu när den av riksdagen beslutade rehabiliteringskedjan införts.

4 4 Den 1 juli 2008 infördes den s.k. rehabiliteringskedjan vilket innebär att försäkringskassan inom givna tider har att pröva den enskildes arbetsförmåga och därmed rätten till sjukpenning. Förändringen i sjukförsäkringen innebär också att det finns en bortre gräns för hur länge sjukpenning kan betalas ut. Normalt ska sjukpenning inte utges längre än ett år även om det undantagsvis kan vara aktuellt med längre perioder. Man kan med fog påstå att varje dag en individ är sjukskriven utan insatser är en "förlorad" dag. Det är därför av största vikt att berörda aktörer, arbetsgivare, vården försäkringskassan och arbetsförmedlingens insatser sätts in mycket tidigt i sjukfallet. En väl fungerade samverkan mellan aktörerna är en viktig förutsättning att för att så ska bli fallet. Arbetsgivaren måste i nära anslutning till sjukfallets början vidta insatser som kan underlätta återgång i arbetet. Vården måste tidigt uppmärksamma vilka insatser den enskilde behöver för att så snart som möjligt kan återgå i arbete. Försäkringskassan som har det övergripande samordningsansvaret måste tidigt i sjukfallet uppmärksamma vilka behov som behöver tillgodoses, både vad avser medicinska, sociala som arbetslivsinriktade insatser. Arbetsförmedlingen har i samband med förändringarna i sjukförsäkringen fått en än mer viktig roll, de arbetsmarknadspolitiska insatserna behöver sättas in betydligt tidigare än vad som tidigare skett. För att undvika sjukskrivning och långvariga sjukskrivningar behöver den enskilde ha stöd av en väl fungerande samverkan mellan inblandade aktörer. Den samverkan som bedrivs inom närsjukvårdsprojektet har visat sig vara effektivt och vara ett viktigt stöd för den enskilde. De nu genomförda förändringarna i sjukförsäkringen understryker att den samverkan som sker inom närsjukvårdsprojektet fyller en än viktigare funktion. Västerbotten läns landsting har som målsättning att länet ska ha världens friskaste befolkning år Visionen världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 2020 är en djärv vision som kräver samverkan mellan samhällets olika aktörer. Projektet ska harmonisera med denna målsättning. Målsättningen världens bästa hälsa 2020 utvecklas i bilaga 3. Landstingen har fått ytterligare ett uppdrag från staten, den så kallade rehabiliteringsgarantin. Detta är ytterligare ett instrument för staten att arbeta för att människor ska kunna stanna kvar i arbete eller kunna återgå så snabbt som möjligt efter sjukskrivning. Ekonomiska incitament kan utgå till landstingen om man kan erbjuda tidig bedömning och evidensbaserad rehabilitering till de två största diagnosgrupperna för sjukskrivning. Dessa är lättare och medelsvår psykisk ohälsa, och smärta i nacke, axlar rygg (mer generaliserad smärta). 2. PROBLEMFORMULERING Projektet har pågått i cirka 1,5 år och successivt har arbetet utvecklats på de respektive myndighet och hälsocentralerna/klinikerna. Vi kan på goda grunder säga att en fungerad struktur är etablerad i Umeå vad gäller samverkan mellan hälso- och sjukvård och de inblandade myndigheterna. Det är nu viktigt att komma vidare och att fördjupa arbetet inte minst med tanke på de krav som kommer att ställas på inblandade parter när rehabiliteringskedjan nu införts. Vi menar att det arbete som görs inom sjukskrivningsprocessen/samverkansarbetet är en absolut förutsättning för att klara av detta.

5 5 3. SYFTE Huvudsyfte är att de etablerade arbetsmetoderna ska vidareutvecklas. Metoder som gör att individens egna resurser och förutsättningar lyfts fram, och dennes upplevelse av delaktighet och känsla av sammanhang blir central vid kontakter med projektets parter. Syftet är också att verka förebyggande för att minska inflödet i sjukförsäkringen. 4. MÅL Individens egna resurser och förutsättningar i sin rehabilitering ska stärkas bland annat genom: o Enhetlig information till individen om sjukskrivningsprocessen som skall bidra till en känsla av sammanhang och delaktighet. o samverkan mellan närsjukvård/aktuella kliniker försäkringskassa arbetsförmedling socialtjänsten skall vidareutvecklas. o Insatsen skall bidra till att tillgången till multidisciplinär kompetens/team även fortsättningsvis ska finnas inom närsjukvården/aktuella klinikerna. o Individens tillgång till en bred bedömning av sina besvär ska ske tidigt i rehabiliteringsförloppet o Dokumentering och tillämpning av rutiner och metoder i det vardagliga arbetet skall förbättras, exempelvis: o Ge samordnat stöd innan sjukskrivning o Gemensamma definitioner av begrepp i sjukskrivningsprocessen o beredningsmöten o Avstämningsmöten 5. MÅLGRUPPER Målgruppen består av personer som riskerar sjukskrivning, personer som är på väg in i en sjukskrivning och personer som är inne i en sjukskrivning. 6. GENOMFÖRANDE 6.1 Ledning/styrning Projektet leds av en styrgrupp bestående av representanter från Västerbottens läns landstings sjukskrivningsprocess, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Samordningsförbundet i Umeå. Sammankallande är Samordningsförbundets tjänsteman. 6.2 Stöd och Kompetensutveckling Personal skall ha tillgång till den egna myndighetens utbud av kompetensutveckling. En fungerade stödprocess är viktig. Även fortsättningsvis kommer den att bestå av regelbundna

6 6 träffar med handläggare. Dessutom ska två seminarium per år anordnas där målgruppen är den personal som är involverad i arbetet. 6.3 Deltagande parter Insatsen stödjer samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och samtliga hälsocentraler i Umeå samt de kliniker där det finns ett inflöde av sjukskrivna. Dessa är Dragonens hälsocentral, Backens hälsocentral, Tegs hälsocentral, Böleängs hälsocentral, Hörnefors hälsocentral, Holmsunds hälsocentral, Ersboda hälsocentral, Ålidhems hälsocentral, Mariehems hälsocentral samt Sävars hälsocentral. De aktuella klinikerna är: Rehabmedicinskt centrum, Hand- och plastikkirurgi, psykiatri, ortopedi, hjärtcentrum och stresskliniken. 6.4 Hälso- och sjukvården För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna en högre prioritet i hälso- och sjukvården och att utveckla sjukskrivningsprocessen införde staten för åren ekonomiska incitament, den så kallade sjukvårdsmiljarden. Hösten 2008 fattade regeringen beslut om att förlänga de ekonomiska incitamenten som ska stimulera hälso- och sjukvården att aktivt delta och fortsätta utveckla sjukskrivningsprocessen så att sjukfrånvaron kan reduceras. Enligt den överenskommelse som är gjord, mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, ska utvecklingen ske inom följande områden: o ledning/styrning, o kompetensutveckling o samverkan o kvinnors sjukskrivning Landstingen ska också: o vidta åtgärder för att det Försäkringsmedicinska beslutstödet används i större omfattning o tidigt i sjukfallet identifiera förekomst av missbruk o bistå Försäkringskassan med tillgång till medicinska underlag som behövs för att fatta beslut i sjukpenningärenden. o Sedan 2006 bedrivs således ett internt arbete inom Västerbottens läns landsting för att förbättra hälso- och sjukvårdens insats i sjukskrivingsprocessen. Västerbottens läns landsting har förutom omfattande kompetensutvecklingsinsatser arbetat mycket med arbetet i sjuskrivningsprocessen genom s.k. koordinatorer och läkare med försäkringsmedicinskt uppdrag. Utvecklingsarbetet inom processen i vårt län vänder sig generellt till hela hälso- och sjukvården men främst till hälsocentralerna i länet samt till de kliniker som sjukskriver i större omfattning eller arbetar med sjukskrivna patienter. De kliniker som i dagsläget deltar mer aktivt i processen är: Rehabiliteringsmedicin med tre enheter, Hand- och plastikkirurgen, Ortopeden i Umeå, Hjärtcentrum, Stresskliniken, Psykiatriska klinikerna i Umeå och Skellefteå.

7 7 Hittills har arbetet framför allt gått ut på att stödja uppbyggnaden av en bra organisation för arbetet med sjukskrivning och sjukskrivna. I det arbetet har en viktig del varit att involvera såväl resursteam på hälsocentralerna som team tillsammans med försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst. Vi har också börjat arbeta med hur man kan förebygga behov av sjukskrivning utan att för den skull medikalisera normala livsprocesser. Processen ingår alltså som en del i landstingets hälsofrämjande inriktning. I Umeå med omnejd (14 vårdcentraler) finns handläggare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunens socialtjänst på vårdcentralerna kontinuerligt för att delta i träffar och enskilda samtal på vårdcentralerna. 6.5 Försäkringskassan Försäkringskassan tillförs motsvarande totalt två samordnartjänster som skall verka vid aktuella hälsocentraler och kliniker i Umeå. De kommer att finnas på hälsocentralerna i enlighet med ett rullande schema utifrån behoven på respektive hälsocentral. Tjänstemannen kommer att tillföra yrkesspecifik kompetens till de resursteam som finns på hälsocentralerna. Behoven beräknas till en halvdag/vecka för samtliga hälsocentraler förutom Dragonen som beräknas behöva en heldag. För klinikerna beräknas en halvdag/vecka vardera förutom psykiatrin som beräknas behöva två och en halv dag/vecka. Försäkringskassehandläggaren förväntas samarbeta med hälsocentralernas koordinatorer utifrån hälsocentralernas riktlinjer och arbetssätt och ska ha följande uppdrag: o o o o o Delta i rehabteamsträffar för att kunna bidra med kunskapsstöd runt försäkringskassans arbetsförmågebedömningar och information kring försäkringskassespecifika frågeställningar. Fokus gällande ärenden ligger på ärenden där stöd krävs från FK och där det inte ännu blivit en sjukskrivning och där en förebyggande insats kan förhindra detta. Vara den som står för handläggningen under hela sjukskrivningsperioden i de fall patienten/den försäkrade tillhör deras ansvarsområde. Detta innefattar allt från deltagande vid interna team-möten på hälsocentralen, via SASSAM-kartläggningar till avstämningsmöten med informationsinhämtning, planering och uppföljning. Ambitionen är att under projektperioden arbeta för ett tydligare sjukfallsinflöde baserat på hälsocentralerna som en kombination till de kontaktteam som byggts upp i samband med arbetsgivaravtal och Arbetsförmedlingssamverkan. Koordinera mot ordinarie handläggare när det finns kontaktteam vid Försäkringskassan som arbetar mot särskilda arbetsgivare. Förmedla behov av fördjupade samverkansinsatser som tex dialog med FMR kring försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Implementera Försäkringskassans partnerkoncept. Samma uppdrag som ovan gäller även Försäkringskassans handläggare vid klinikerna med undantag av punkten gällande inflödeshandläggning. 6.6 Arbetsförmedlingen: Arbetsförmedlingen avsätter 7-8 personer med förankring inom arbetslivsinriktad rehabilitering med 1.25 %. Dessa finns placerade på alla fyra sektioner, som numera är branschindelade, för att skapa god förankring i linjeorganisationen. För att hålla samman

8 8 arbetsförmedlingens roll inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen krävs att resurs även avsätts för utvecklingsinsatser för att möta de nya kundernas och ev samarbetpartners behov. Detta säkras inom ramen för 1,25 %. Arbetsförmedlarens uppgift är att fungera som kontaktperson mot projektets hälsocentraler och kliniker. De ska delta i rehabträffar och bistå med generell arbetsförmedlingskompetens. De ska även representera Arbetsförmedlingen i individärenden. Arbetsförmedlarens uppgifter är: o vara internkoordinator på arbetsförmedlingen för de individärenden som ska aktualiseras för samarbete inom projektet, för att komma vidare i planeringen mot arbete o aktualisera för samarbete de personer som behöver en insats för att kunna få eller behålla ett arbete o identifiera behov av samarbete tidigt i individens rehabiliteringsprocess mot arbete Motivet till en särskild utvecklingsresurs på arbetsförmedlingen är att en trolig effekt av rehabiliteringskedjan är en tydlig ärendeförskjutning från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Detta medför bland annat att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Hälso- och sjukvården måste stärkas. 6.7 Socialtjänsten: Socialtjänsten avsätter 3-5 socialsekreterare med totalt 75 % tjänstgörighetsgrad vars uppgift är att vara kontaktpersoner gentemot hälsocentralerna samt klinikerna. Deras uppgift är att delta vid rehabträffar och bistå med generell socialtjänstkompetens samt representera socialtjänsten i individärenden. Tjänstemännens arbetsuppgifter specificeras nedan: o De ska fungera som koordinatorer in mot den egna organisationen i individärenden o De ska arbeta för att lyfta fram de personer som är aktuella hos socialtjänsten så att de tidigare än idag kommer i åtnjutande av samverkan för att komma ut i arbetslivet o De ska föra de 0-klassades talan så att de snabbare kommer med i rehabiliteringskedjan. Personer med SGI 0 kommer i dagsläget ej vidare hos FK utan att någon påtalat deras behov av rehabilitering och därmed påbörjar sin återgång till arbete. o De ska arbeta för att personer som är i behov av stöd, gäller psykiatriska problem likväl som arbetsförmågebedömningar, snabbare kan få det bistånd som krävs för att ha en möjlighet att fungera i arbetslivet. o De ska delta vid de avstämningsmöten som försäkringskassan kallar till i de individärenden där försörjningsstöd, istället för sjukpenning, utgår under sjukskrivningsperioden

9 9 7. UTVÄRDERING OCH RESULTATSPRIDNING I den korta sammanfattningen av projektet har flera av momenten i utvärderingen nämnts. Följande delar kommer att ingå i den kommande utvärderingsinsatsen. Eventuellt kommer ytterligare moment att läggas till under projekttiden. Registrering av de som deltar i projektet för att följa sjukskrivningstider. Försäkringskassan har gett utvärderaren tillstånd att forska på dessa resultat. Fortsatta kontinuerliga träffar med kontaktpersonerna vid försäkringskassan, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Fortsatt information om aktuella böcker och forskning inom arbetsfältet. En enkät om attityder mm genomfördes i samband med projektstart. En uppföljande enkät planeras till våren Djupintervjuer med kontaktpersoner har genomförts under Nya intervjuer planeras till hösten 2009 och hösten Klientintervjuer genomförs under våren 2009 och hösten Fortsatta noteringar i dagböcker av kontaktpersonerna under projektperioden. Fortsatt användning av överlappande information från utvärdering av landstingets koordinatorer och försäkringsmedicinska läkare. Deltagarna registreras i Sus (Systemet för uppföljning av samverkansinsatser) enligt förenklad metod (ålder och kön). Försäkringskassans tjänstemän ansvarar för att upprätta lister för registrering. 8. FÖRVÄNTAT RESULTAT Vid projektettidens utgång förväntas verksamheten givit sådana resultat att finansieringen övertas av ordinarie aktörer. De förväntade resultaten för inblandade myndigheter kan sammanfattas enligt nedan. o Minst beredningsträffar kommer att ha genomförts (1-2 hälsocentral/klinik per månad). o Minst avstämningsmöten kommer att ha genomförts (2-4 hälsocentral/klinik per månad). (Effekten av avstämingsmöten ska mätas i ökad arbetsförmåga efter sex månader). o Det ska finnas en plan för återgång till arbete i 85 % av alla sjukfall inom 90 dagar o Den genomsnittliga tiden för avstämningsmöten i Umeå kommer att ha förkortas från dagens cirka 365 dagar till högst 90 dagar. o Samsynen om sjukskrivningsprocessen skall ha ökat. o Samverkan mellan deltagande myndigheter runt den sjukskrivne/den som riskerar sjukskrivning skall ha tidigarelagts. o Delaktigheten i sin plan för återgång till arbete ska öka.

10 10 9. KOSTNAD OCH FINANSIERING Personal 2009* 2010 Totalt Personlig handläggare kr Personlig handläggare kr ( kr/månad) Summa personal kr kr kr Externa tjänster Arbetsförmedlare (75 %) kr kr kr Socialsekreterare (75 %) kr kr kr Utvecklingsresurs Af (50 %)** kr kr kr Summa externa tjänster kr kr kr Lokaler Summa lokaler - kr - kr - kr Övriga kostander Summa Övriga kostnader - kr - kr - kr Summa Totalt kr kr kr * Start beroende på att föregående beslut sträcker sig till **Start

11 Bilaga 1. Insatsen koppling till landstingets arbete med sjukskrivingsprocessen Audit för sjukskrivning Inspirationsbesök Utbildningar, bl.a.: Socialförsäkring och försäkringsmedicin Utb. uppdraget koordinator o läkare Kognitivt förhållningssätt (okt ) Ort.med.funktionsdiagnostik (jan 2007) Bedömning arbetsförmåga Lärande Utvecklingsarbeten Lärande seminarier på vc seminarier Riskbed., Tidig bedömning, Tidig uppföljning Koordinator Resursteam, Inkl RAK Läkare Försäkringsmedicin Läkargrupp Förebyggande och rehab.verktygslåda utvecklas R E S U R S E R Handledare + grupper Rehabträffar Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst Psykiatri Ortopedi Rehab Stress. Sjukskrivningskommitté Avstämningsmöten Interna riktlinjer för sjukskrivningsarbetet Hanteringsriktlinjer Annie Hansen-Falkdal, sjukskrivningsprocessen

12 A K T I V I T E T E R U T B I L D N I N G 2009 V E R K T Y G Teamutveckling Yrkesspecifika utbildningar Välutvecklade medicinska underlag Implementering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Riktlinjer ang. alkohol och droger Resursteam förebyggande av sjukskrivning, tidig bedömning och intervention i samband med sjukskrivning under sjukskrivningstid, och bra avslut från sjukskrivningstid. Försäkringsmedicinskt förhållningssätt Rehabiliteringsgaranti Samverkan specialistvård och primärvård Hälsocentraler och Psykiatri Ortopedi Rehabmedicn Hjärtcentrum Stressklinik Fyrpartssamverkan Hälso- och sjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst Sjukskrivningskommitté 2011 Handledning Koordinatorer FM-läkare

13 Bilaga 2. Begreppsdefinitioner I denna skrivning kallas den enskilde genomgående för patient vilket är benämningen i hälso- och sjukvården, hos övriga myndigheter/organisationer finns andra benämningar t.ex. klient, den försäkrade, arbetssökande. Avstämningsmötet är den metod Försäkringskassan använder när vi tillsammans med en patient och ytterligare någon eller några aktörer behöver utreda och bedöma patientens medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. Avstämningsmötet ger också möjlighet att göra en planering och ansvarsfördelning för de eventuella åtgärder som behöver vidtas för att patienten ska kunna återgå i arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Det är Försäkringskassan som har ansvar för att kalla till och dokumentera avstämningsmötet. Beredningsmöte är resursteamens planerings- och diskussionsträffar med övriga aktörer, i första hand handläggare från försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunens socialtjänst. Syftet med träffarna är: att öka samarbetet mellan organisationerna så att inga patienter hamnar mellan stolarna, att alla patienter ska få det stöd och hjälp de behöver, att inte sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser fördröjs i onödan, att klarlägga vilka patienter som är gemensamma mellan organisationerna, och bestämma vem som ska göra vad. Allt arbete i dessa träffar ska ske med fingertoppskänsla och men etiska överväganden om vad som kan och bör diskuteras. De handläggare från Försäkringskassa, Arbetsförmedling och kommunens socialtjänst som deltar i dessa organiserade beredningsmöten är i möjligaste mån samma personer över tid. De är rådgivare men också insamlare av information/kunskap. Handläggaren kan fungera som respektive enhets inkörsport. De kan också ta reda på vem som är personlig handläggare och föra vidare information till denne, eller se till att det tas fram en personlig handläggare när sådan inte finns sedan tidigare. Lika viktigt är att vården kan få impulser från övriga aktörer omkring patienters behov av olika insatser från hälso- och sjukvården. I dessa möten deltar inte patienter men om någon enskild patient diskuteras är det med dennes medgivande och endast det som är relevant för övriga aktörer tas upp. Mötet ska inte bestämma över huvudet på patienten, endast rådgöra med varandra vad som kan vara möjligt och vem som har i uppgift att göra vad. Detta presenteras senare för patienten i enskilt samtal med en vårdarbetare eller handläggare och/eller vid ett avstämningsmöte med endast de deltagare med som behövs för träffens syfte. Patienter kan möjligen också diskuteras utan medgivande men bör i så fall presenteras avidentifierad. Meningen med detta är att klarlägga de olika organisationernas ansvar och möjligheter att hjälpa det fall som presenterats. Den/de myndigheter som är berörda kan sedan få del av personens identitet (om individen givit sitt godkännande genom ifylld medgivandeblankett) och tid kan bokas för ett beredningsmöte eller avstämningsmöte. Resursteam är vård-, hälsocentralernas och sjukstugornas interna teamträffar. Det kan också vara träffar på berörda kliniker. I resursteamen i primärvården deltar läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer, och på vissa hälsocentraler psykolog och berörda sjuksköterskor. Teamen träffas vanligen en gång per vecka. Varje enhet arbetar utifrån handlingsplan och riktlinjer som de tagit fram för sitt arbete med förebyggande av sjukskrivning, tidig

14 bedömning och intervention i samband med sjukskrivning och under sjukskrivningstid, och bra avslut från sjukskrivningstid. Resursteamen är, som de benämns, resurs/stöd för patienten och för varandra i det dagliga arbetet. 14

15 Bilaga 3. Västerbotten läns landsting målsättning att länet ska ha världens friskaste befolkning år 2020 Visionen världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 2020 är en djärv vision som kräver samverkan mellan samhällets olika aktörer. En god hälsa är eftersträvansvärt för varje enskild medborgare, kanske det viktigaste i livet, grunden till att minska ohälsan är att ge förutsättningar för bästa möjliga hälsa. Viktiga faktorer som påverkar hälsan. En utgångspunkt i folkhälsoarbetet är att folkhälsan beror på något. Folkhälsan är inte slumpens skördar utan resultat av olika typer av påverkan. Dessa faktorer som påverkar hälsan till det bättre eller sämre kan vi kalla hälsans bestämningsfaktorer. Bestämningsfaktorerna kan bestämma mer eller mindre, men de kan också vara mer eller mindre möjliga att påverka. För att kunna påverka de bestämningsfaktorer som är till gagn för vår hälsa så krävs ett samarbete mellan samhällets olika aktörer, att tillsammans skapa en förutsättning till främjande av det goda samhället. Landstinget antog hösten 2004 ett folkhälsopolitiskt program som knyter an till de 11 nationella målen för folkhälsan som riksdagen fastställt: 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande De första sex målen handlar om förhållanden i samhället och faktorer som kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut. De resterande fem målen handlar om levnadsvanor som människan/människor själv påverkar men där också den socioekonomiska miljön ofta spelar en avgörande roll. Västerbottens läns landsting har lagt till ett område 12: Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa.

16 De folkhälsopolitiska målen får ligga som en bas för utvecklingen av vårt samarbete mellan våra myndigheter, den samverkansstruktur som skapats i närsjukvårdsprojektets tidigare arbete lägger en grund för en vidareutveckling av nödvändig samverkan i syfte att vara delaktig i visionen Världens Bästa Hälsa och Friskaste befolkning

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektförslag till Samordningsförbundet Skellefteå Deltagande parter

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Enhet/arbetsställe Enheten för sjukförmåner/lfc Lycksele Firmatecknare/Chef Roger Johansson. Postnummer Postadress LFC Lycksele

Enhet/arbetsställe Enheten för sjukförmåner/lfc Lycksele Firmatecknare/Chef Roger Johansson. Postnummer Postadress LFC Lycksele 1(6) Fyll i nedanstående ansökan. Observera att ett krav för att ansökan ska behandlas är att den tar upp samverkan mellan minst två av Samordningsförbundets huvudmän och en av dessa blir projektägare.

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Projektbeskrivning. Tidig rehabilitering i samverkan

Projektbeskrivning. Tidig rehabilitering i samverkan UTGÅVA Kommunerna i Sörmlands län HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ann-Sofie Karlsson 2008-12-18 Projektbeskrivning Tidig rehabilitering i samverkan Syfte: Syftet är att säkerställa närvaro från samtliga aktörer

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete.

Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete. Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete. Vilka är då de viktigaste faktorerna vid utformningen av en ny utlysning inom rehabiliteringsforskning så

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Förslag till åtgärdsplan 2006 med förslag till fördelning av medel för året

Förslag till åtgärdsplan 2006 med förslag till fördelning av medel för året Beställare Vård Bilaga 3 Handläggare: Kjell Zahr Förslag till åtgärdsplan 2006 med förslag till fördelning av medel för året Inledning Åtgärdsplanen för Stockholms läns landsting innehåller förslag på

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015

Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Hej! Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Nu börjar hösten dra igång ordentligt och förhoppningsvis har alla haft en riktigt skön semester. Tanken med detta nyhetsbrev är att det skall skickas 1

Läs mer

Vem är kunden? vi möter Anna

Vem är kunden? vi möter Anna Vem är kunden? vi möter Anna Pliktrogen Glad & positiv Ogillar orättvisa Social Projektledare Ålder: Familj: Boende: Arbete: 36 år Sambo och 2 barn Villa utanför Karlstad Sjuksköterska (drivs av att ta

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Bakgrund Sjukskrivningsprocessen har de senaste åren belysts ur flera aspekter. Förhållanden inom hälsooch sjukvården som negativt påverkar

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Med hälso- och sjukvården Insikter från nulägeskartläggningen: Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN

KARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN KARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN Eskilstuna 2016-11-30 Thomas Aronsson Claes Malmquist Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi Bakgrund Försäkringskassan

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps VC Försäkringskassan

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer