Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt"

Transkript

1 Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015

2 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Malmrossalen i Trelleborg. Med, för att dokumentera och bidra med brukarperspektiv, fanns också deltagare från projektet Värdefullt. Under ledning av Stefan Persson från Rhetikfabriken formerades 6 grupper/team som under förmiddagen fick tre olika case att jobba med. Casen var framtagna utifrån erfarenheterna som gjorts i projektet Team Psykiatri. Alla moment som beskrivs i casen har de facto hänt, men berättelserna är redigerade så att ingen enskild individ kan identifieras. I det följande redovisas casen och de frågor som ställdes kring dem. I punktform redovisas sedan den diskussion som följde på respektive fråga. Till varje fråga fogas också en kort personlig kommentar av Samordnaren på Samordningsförbundet i Trelleborg Fredrik Grubb.

3 Övningsuppgift 1: Patrik på väg tillbaka? Det här är Patrik, 41 år. Han var mitt i karriären när han tappade fotfästet och blev sjukskriven för depression. Efter några månaders sjukskrivning kom Patrik, hans fackliga representant och arbetsgivare överens om att avsluta Patriks anställning. Patrik har varit helt sjukskriven i tre år, men hans läkare bedömer nu att Patrik mår bättre och beslutar att Patrik ska vara sjukskriven på 75 procent. Försäkringskassan blir informerad och tar initiativ till avstämningsmöte med Patrik, hans läkare, rehab koordinatorn och Arbetsförmedlingen för att lägga en gemensam plan för återgång till arbetslivet. Läkaren ger en medicinsk uppdatering och berättar att Patrik inte behöver ha en lång rehabilitering, utan mer en successiv upptrappning i ett för honom lämpligt arbete. Prognosen för att klara att arbeta helt är god. Efter flera års sjukskrivning känner Patrik oro inför att börja jobba igen. Men han är med på att försöka på 25 procent. Vid avstämningsmötet kommer man därför överens om att Patrik ska skriva in sig på Arbetsförmedlingen och påbörja arbetslivsinriktade insatser. Två veckor senare ringer Arbetsförmedlingens handläggare till rehab koordinatorn och berättar att Patrik satt och grät hos honom vid inskrivningen. Patrik berättade att han inte alls känner sig redo att återgå i arbete. Handläggaren anser också att det inte är bra att läkare sjukskriver Patrik partiellt. Patrik hamnar i kläm och får en klart försämrad ekonomisk situation som bidrar till ytterligare stress. Fråga 1: Hur hanterar vi att Patrik säger sig vara redo att börja arbeta vid gemensamt avstämningsmöte och sedan ändrar sig när han ska skrivas in på Arbetsförmedlingen? Hur kan vi förebygga så att situationen inte uppstår? Måste beslut fattas på samverkansmöte? Har Patrik en chans att ta in informationen? Frustration över att inte ha insikt i alla myndighetsrutiner Psykiatrins uppgift att enbart bedöma det medicinska Tydlig information och samverkan tidigt Patrik går direkt ut som vanlig Mer försiktighet Vara i rätt system!! Avdramatisera och medvetandegöra, normalisera processen Fullfölja mötenas intentioner ge alla möjligheter/optioner + information om påverkan på ekonomi ge information flera gånger Vi önskar att AF är med tidigare i processen Få ett mer fysiskt stöd vid möten, t.ex Fk, regionen Skapa ett litet hus - samlokalisering Ställa frågan till Patrik: hur skulle du vilja att din rehabilitering så ut om du fick bestämma? Samordnarens kommentar: Patrik är väl som vi alla är lite till mans, man vill göra rätt för sig. Att på ett planeringsmöte hålla med om att testa 25% är en sak, att verkligen sitta och konkret diskutera att komma igång med något är en annan. Kanske är tiden mellan avstämningsmötet och inskrivningen på AF den kritiska, det hinner flyga många tankar genom huvudet då. Kanske det vore lättare för Patrik om det var möjligt för honom att vid ett och samma möte få möjlighet att bestämma sig för att pröva 25% och få bestämma sig för vad han vill göra med de där 25% en?

4 Fråga 2: Varför får Patrik en försämrad ekonomisk situation om han skrivs in på Arbetsförmedlingen på 25 procent medan han är sjukskriven på 75 procent? Finns det bättre sätt att hantera Patriks ekonomiska situation när han gradvist ska gå från sjukskrivning till att till att helt stå till arbetsmarknadens förfogande? Hur påverkas Patrik ekonomiskt i realiteten? Det är inte motiverande att börja jobba när man får sämre ekonomi än när man är sjukskriven Nej. Krävs politiska initiativ för att förändra regelverken Förrehab, förstärkt samverkan A-kassa på 25% är möjligt Rehabersättning Systemfel. Man kan inte få a-kassa på mindre än 17 h så 25% är för lite Samordnarens kommentar: Detta blev en omdiskuterad fråga och det beror på att den är helt avgörande för individens möjligheter att ta till sig information och insatser. Samtidigt är regelverken krångliga och svåröverskådliga. Det råder inga tvivel om att detta är en fråga som behöver diskuteras mer och dessutom lyftas till en strategisk nivå. Den ekonomiska vinst som görs i minskade utbetalningar av stöd motsvarar med all säkerhet inte de extra kostnader som ett försämrat mående hos individen bär med sig på längre sikt.

5 Övningsuppgift 2: Anna frisk och sjuk Det här är Anna. Hon är 21 år, har svår astma, ledbesvär och ADHD. Hon är inskriven hos Arbetsförmedlingen och har varit ute på olika arbetsplatser. Kommunens ungdomssamordnare ringer till rehab koordinator och vill boka in avstämningsmöte med Annas läkare. Försöken på arbetsplatser har inte fungerat, trots stöd. Kommunen och Arbetsförmedlingen bedömer därför att Anna inte står till arbetsmarknadens förfogande, utan uppmanar henne att söka aktivitetsersättning. Vid avstämningsmötet framgår det att Arbetsförmedlingens handläggare har saknat tillräcklig information om Annas psykiska och somatiska hinder när de har tagit fram arbetsträningsplatser till Anna, vilket har resulterat att platserna inte har varit lämpliga för henne utifrån hennes förutsättningar. Vid avstämningsmötet framkommer det också att Anna har fått ändrad medicinering för två månader sedan som har gjort att hon är mer stabil. Den informationen har inte nått fram till kommunens samordnare och till Arbetsförmedlingens handläggare. Läkaren är irriterad över att det inte har tagits hänsyn till Annas funktionsnedsättning i val av arbetsplatsträning och står fast vid att Anna kan jobba om rätt förutsättningar ges. Han tycker inte att det är Arbetsförmedlingens och kommunens sak att bedöma om Anna är frisk nog till att kunna arbeta. Arbetsförmedlingens handläggare och kommunens ungdomssamordnare är irriterade över att de inte har fått tillräcklig information från vården och att det förväntas att de ska vara experter på fysiska och somatiska hinder när de ska leta upp lämplig arbetsplatsträning. Anna upplever mötet som mycket jobbigt. Hon vill arbetsträna och komma ut på arbetsmarknaden. Fråga 3: Hur försäkrar vi oss om att alla involverade har korrekt och uppdaterad information? Någon borde inleda med en presentation, t.ex initiativtagaren Slarv Bättre kommunikation Avstämningsmöten Kalla till SIP Vem gör vad? Kommunikation och samverkan Gemensamma möten Information innan åtgärder Gemensamma möten med alla parter Gemensam dokumentation av något slag, handlingsplan Samordnarens kommentar: Det finns en hel uppsjö av verktyg, system och blanketter vars syfte är att säkerställa att rätt information finns på rätt plats vid rätt tid. Ändå fallerar detta många gånger. Det finns egentligen bara en person som alltid är aktuell och tillgänglig, oavsett var i processen man befinner sig, och det är individen (Anna). Kanske det skulle vara så att det är hon som äger den gemensamma informationen och kan göra den tillgänglig för alla inblandade?

6 Fråga 4: Hur försäkrar vi oss om att Anna får rätt stöd och insatser för att ta sig närmare arbetsmarknaden och att det blir en tydlig kontinuitet i rehabiliteringskedjan? Mycket samverkan Avstämningsmöten Samverka bättre Kartläggning Avstämningsmöte med aktuella frågeställningar Arbetsterapeut ska vara med Osäkert exakt vem som sätter ADHD-diagnosen Boendestödjare Måste ta hänsyn till både somatiska och psykiska besvär Samordningsförbundsprojekt (ex. Nils trädgård) för att utvärdera arbetsförmåga Avstämningsmöten bör innehålla alla parter flera diagnoser somatik/psykiatri svårt, ingen medicinsk överblick samverkan inom vården borde också bli bättre samverkan före start av program/åtgärder någon som samordnar möte så att alla viktiga parter är med, alternativt fasta mötestider organisera om så att samverkan blir mer prioriterat i organisationerna gemensam handlingsplan från början fråga personen, våga fråga! skapa en nystart med alla inblandade Samordnarens kommentar: I diskussionen lyftes många av de insatser, metoder och aktörer som finns i och kring rehabkedjan. Det råder ingen brist på kompetenser och resurser. Anna passar, som det verkar, dock inte riktigt in i dessa systemresurser. Kommunikationen mellan dessa resurser brister också. För en 21-åring är det säkert inte lätt att ratta detta själv, kanske skulle hon ha en kunnig men obunden person som kunde hjälpa henne navigera och samtidigt säkerställa att rätt information kommer rätt personer till del? Typ en koordinator..

7 Övningsuppgift 3: Maria blir plötsligt frisk Det här är Maria. Hon är 45 år och har en anställning inom hemtjänsten, men hon har varit sjukskriven i nio år och har genomgått medicinsk utredning och arbetsförmågebedömningar via Försäkringskassan. Dessa visar att hon har arbetsförmåga om rätt förutsättningar ges. Eftersom Maria är på väg att bli utförsäkrad tar Försäkringskassan initiativ till avstämningsmöte. Arbetsförmedlingen, rehab koordinator, arbetsterapeut och handledare från kommunens arbetsträningsverksamhet deltar tillsammans med Försäkringskassan. Arbetsterapeuten och handledare på kommunen gör bedömningen att Maria har arbetsförmåga, vilket Maria håller med om. Hon är uppe på heltid på arbetsträningen och vill väldigt gärna ta nästa steg mot arbetsmarknaden. Det bestäms att Maria skrivs in i ALI för att inte bli utförsäkrad. När ALI tar slut får Maria sjukpenning igen. Hon mår dåligt och upplever att hon glider längre från arbetsmarknaden och inte får den hjälp hon behöver. Försäkringskassan köper in en ny utredning, som igen visar att hon har arbetsförmåga. Nästan ett år har nu passerat sedan avstämningsmötet hölls. När Maria träffar en ny läkare anser han att hon kan arbeta och påtalar att detta har framkommit under ett år. Samtidigt har Marias tidigare läkare fortsatt med att utfärda intyg. Den nya läkaren meddelar en månad innan intygets slutdatum att han tänker sluta sjukskriva Maria. Då hon fortfarande är anställd uppmanas hon att ta kontakt med den arbetsgivare hon inte har haft kontakt med på nio år. Arbetsgivaren ringer upp rehab koordinatorn vid flera tillfällen och säger att läkaren inte kan göra så. Hur ska de kunna ta emot en person efter 10 år? De uppmanar läkare att sjukskriva under deras utredning, vilket läkaren vägrar. Försäkringskassan ringer också koordinatorn för att höra om det inte är möjligt att sjukskriva ytterligare tid för att alla skall kunna hinna göra det som de är ålagda. Fråga 5: Bör läkaren i det här läget sjukskriva Maria ytterligare tid? Varför?/Varför inte? Nej, det är inte läkarens uppgift Nej Nej Principiellt så ska man inte göra det men ibland kanske man måste göra det för att inte personens ekonomi ska påverkas under handläggningstiden Problem att någon blir sjukskriven för att systemet inte fungerar Ja, med hänsyn till Maria, vad är bäst för henne?...men Nej då det inte finns medicinska skäl Nej, vi bedömer att man inte ska sjukskriva, men Maria får inte drabbas Samordnarens kommentar: Det klassiska dilemmat. Vad jag än, som läkare, gör så blir det fel på något sätt. I grunden är denna fråga starkt förknippad med fråga 2 och reflektionen blir densamma. När en individs behov inte går i takt med de upprättade systemen måste någon ändra sig, och det är troligtvis inte individen. Det torde finnas möjligheter att, liknande tanken med rehabersättning, upprätta ersättningsformer som går att anpassa efter olika individers behov och situation. Allt i akt och mening att göra det möjligt för individen att ta steg mot egen försörjning.

8 Fråga 6: Hur försäkrar vi oss om att Maria får bättre kontinuitet i rehabiliteringskedjan och inte blir utförsäkrad, utan kan ta nästa steg mot arbetsmarknaden utan fördröjning när hon har visat att hon klarar arbetsträning på heltid? Konstigt att man inte blandat in arbetsgivaren tidigare. För lång arbetsträning externt. Fk borde ha kopplat in arbetsgivaren mycket tidigare, i god tid före utförsäkring. Klart och tydligt göra klart ansvarsfördelningen vid t.ex avstämningsmöten Gör om, gör rätt Omtag arbetsgivaren Var är AF? Erbjuda klienten att söka jobb på lönebidrag I övrigt anser vi att samverkan bör ske i alla lägen! För lång arbetsträning, borde ha lett till en ny handlingsplan med arbetsprövning i reell miljö Fk kallar Af, sjukvården och arbetsgivaren till gemensam kartläggning i god tid innan utförsäkring AF och arbetsgivare borde ha samordnat mycket tidigare konstigt att det inte varit kontakt med arbetsgivare på 9 år Vem tar ansvar för att upprätta kontakt med arbetsgivare om inte denne gör det? Patient i fokus! Arbetsgivaren ska vara mer involverad hela tiden Säkerställa att rehabkedjan är följd Samordnarens kommentar: Vid dagens workshop fanns ingen arbetsgivarrepresentant med, men som många grupper var inne på så kan man undra vilken arbetsgivare har en anställd som man inte har kontakt med på 9 år? Samtidigt kan man fundera på varför ingen av de aktuella myndigheterna tagit tag i arbetsgivaren på 9 år. Dessvärre är detta ingen särskilt unik historia och det finns definitivt anledning att fördjupa sig ytterligare i detta.

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se

Läs mer

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team [Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta

Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta Arbetsförmedlingens uppdrag Vi arbetar på uppdrag av riksdag och regering. Vi ska: Effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland 181016 Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland Arbetsförmedlingens uppdrag Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Konsten att vara koordinator i samverkan

Konsten att vara koordinator i samverkan Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut

Läs mer

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen: Bilaga 74 KF 91 2015-05-25 Karlsborgs kommun Riktlinjer för rehabilitering i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Diarienummer: 128.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid:

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 28 September 2017 Anette Svenningsson VAD GÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN? Vilka sökande jobbar vi med? Etableringen vad är det? Matcha Rehabilitera Samverkan Skyddad anställning/anpassade

Läs mer

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun 2014-02-10 Rehabiliteringsriktlinjer Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (17) Innehåll 1. Mål med rehabiliteringsarbetet... 3 2. Framgångsfaktorer

Läs mer

AT-läkare Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan

Läs mer

Projekt Tidig Samverkan

Projekt Tidig Samverkan Projekt Tidig Samverkan Bakgrund Försäkrings - kassan Hälso- och sjukvården Långa väntetider för patienten Målsättning Projekt mål: Ta fram en arbetsmodell för en effektivare rehabilitering och sjukskrivningsprocess

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter Vår historia: - Neuropsykiatriska diagnoser i daglig verksamhet varför kan de inte arbeta? - Vårt sätt att arbeta? - Vårt sätt att bemöta

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Så kan vi hjälpa dig Journalistförbundet kan hjälpa dig som är medlem med din kontakt med arbetsgivaren. Vi kan också driva eventuella tvister mot Försäkringskassan

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018 Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr. Falkenbergs kommun har strax över 44 000 invånare. Kommunens yta är 1 156 km². Arbetslösheten i kommunen ligger på 3-6 procent. Industrin i kommunen domineras av livsmedelstillverkning och verkstadsindustri.

Läs mer

Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema.

Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema. Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema. För att se patientens väg genom sjukskrivnings- och rehabiliterings processen ska Rehabkoordinator på vårdcentralen/ enheten följa två sjukskrivna

Läs mer

Vilka åtgärder vill ni genomföra för att privatekonomin ska förbättras för personer med psykisk ohälsa?

Vilka åtgärder vill ni genomföra för att privatekonomin ska förbättras för personer med psykisk ohälsa? Alla riksdagspartiernas svar i sin helhet: Vilka åtgärder vill ni genomföra för att privatekonomin ska förbättras för personer med psykisk ohälsa? Vänsterpartiet: Människor mår allt sämre i dagens Sverige

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr. Falkenbergs kommun har strax över 44 000 invånare. Kommunens yta är 1 156 km². Arbetslösheten i kommunen ligger på 3-6 procent. Industrin i kommunen domineras av livsmedelstillverkning och verkstadsindustri.

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning NySatsa i Haninge Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete genom individuell utveckling och vägledning Ingrid Anderzén, Ann-Sophie Hansson Enheten för socialmedicin

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg

Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Information nollplacerade På rätt väg

Information nollplacerade På rätt väg Information nollplacerade 2017-01-30 På rätt väg Utvecklingsverksamheten kring personer utan sjukpenninggrundande inkomst Bakgrund - SAMS - I skuggan av välfärden - Gör rätt från dag ett - Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län Begreppstrappan Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering 1 Begreppstrappan Begreppstrappan har utarbetats som ett stöd för medarbetare inom de fyra parterna Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan

Läs mer

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (5) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer