Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Umeå kommun. Årsrapport 2007

Transkript

1 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Umeå kommun. Årsrapport Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Cecilia Ökvist Lennart Persson På uppdrag av:

2 Årsrapport (18) 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER... 18

3 Årsrapport (18) 1. SAMMANFATTNING KrAmi är ett program, som vänder sig till personer med kriminell bakgrund som också är arbetslösa och i det flesta fall även har missbruksproblem. Programmet har som övergripande mål att deltagarna skall få arbete och i övrigt kunna leva ett liv som är bättre anpassat till samhället. Det som kännetecknar KrAmi är samverkan mellan flera myndigheter, det pedagogiska förhållningssättet - som är en tillämpning av konsekvenspedagogiken, samt att en stor del av programmet består av arbetsträning på praktikplatser. Praktikplatserna söks uteslutande på den öppna arbetsmarknaden. KrAmi finns sedan tidigare på nio orter i landet. Malmö var landets första verksamhet och startade KrAmi har en riksorganisation som erbjuder personalen gemensam utbildning och ser till att de olika KrAmi verksamheterna har ett gemensamt förhållningssätt. Personalen har också regelbunden handledning. Verksamheten är beprövad och det finns också resultat som visar att denna form av projekt fungerar för den enskilde individen. Genom samverkan mellan kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten ska deltagare i KrAmi ges bättre förutsättningar att rehabiliteras och genom arbete eller utbildning kunna återgå till ett mer aktivt deltagande i samhället. Syftet är kortfattat: Att förhindra marginalisering av individer med svag förankring på arbetsmarknaden Att den sökande skall finna, få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller börja studera och påbörja en personlig process mot en mer samhällsanpassad livsorientering. Att etablera en fungerande samverkansmodell för Umeå mellan kriminalvård, socialtjänst och arbetsförmedling. I Umeå arbetar idag varje myndigheten på olika sätt för att förbättra förutsättningarna för den aktuella målgruppen och dessa klienter är resurskrävande för samtliga myndigheter. Att förena kompetens och utveckla samverkan av det slag som KrAmi innebär kan bidra till att effektivisera och förbättra utfallet på såväl individ- som samhällsnivå. De övergripande individmålen för KrAmi är: Att erhålla ett arbete, en meningsfull fritid och ett bra socialt liv. Att tänka konsekvenser; att tänka först och handla sedan. Detta arbetssätt är ett alternativ till behandling och även till annat pedagogiskt förändringsarbete. Att bli självförsörjande Att inte vara beroende av myndigheter Av deltagarna förväntas ca 45 % erhålla ett arbete Av deltagarna förväntas ca 5-7 % gå vidare till studier

4 Årsrapport (18) Organisations mål: Organisationens mål är att finna och implementera en modell i syfte att stärka samverkan mellan kriminalvård, socialtjänst och arbetsförmedling. Resultat: Under 2007 har 27 personer skrivits in i. Av dessa har: 5 personer erhållit arbete på den öppna arbetsmarknaden 1 person påbörjat studier 11 personer avbrutit deltagandet Resterande är fortfarande inskrivna vid KrAmi, har praktikplats eller söker sådan.

5 Årsrapport (18) 2. DELTAGARE 2.1 Deltagarnas förutsättningar Målgrupp KrAmi vänder sig till män i åldern år med en kriminell bakgrund, missbruksbakgrund och ett socialmedicinskt funktionshinder. Åldersmässigt ligger tyngdpunkten på ca år. De personer som kan bli aktuella för KrAmi skall vara aktuella inom kriminalvården och socialtjänsten. De som skrivs in i KrAmi skall vara aktuell inom kriminalvården vid inskrivningsdagen, antingen genom att de är dömda till skyddstillsyn eller kommer att friges från fängelsestraff. Deltagandet bygger på frivillighet men för att de skall beredas plats i programmet krävs ett eget intresse samt uppvisad drogfrihet. Det som är gemensamt för denna klientgrupp är att det har svårigheter att ingå i den ordinarie verksamheten som arbetsförmedlingen har. Många har lite eller ingen erfarenhet av den öppna arbetsmarknaden och är ofta beroende av försörjningsstöd via socialtjänsten. Rekryteringen av deltagare till KrAmi sker främst från Kriminalvården, såväl från frivården som från anstalterna. Det som kännetecknar många personer i denna målgrupp är att de inte har haft förmåga att följa samhällets regler-/normsystem och har blivit föremål för en eller flera insatser av olika myndigheter. Dessa klienter har idag ofta svårt att se hur de kan få hjälp genom myndigheter. De har ofta olika kontakter på arbetsförmedlingen, vilket kan innebära att förmedlaren inte har kännedom om klientens bakgrund. Socialtjänsten kräver att klienten skall stå till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till försörjningsstöd i realiteten innebär detta ett inskrivningsbesök. Därefter har klienten svårt att ta initiativ till ytterligare insatser. Det är idag ovanligt att det sker en samlad bedömning och gemensam samverkan mellan kriminalvård och arbetsförmedling. Kriminalvården och socialtjänsten samverkar kring behandlingsinsatser m.m. 2.2 Genomförande och process Rekrytering av klienter Genom att presentera KrAmi: s verksamhet på samtliga enheter som kan tänkas rekrytera klienter till verksamheten skapade vi förutsättningar för att få intresserade deltagare, detta påbörjades under våren Det är till antalet

6 Årsrapport (18) många handläggare i såväl kriminalvården, socialtjänsten och arbetsförmedling som kommer i kontakt med de klienter som potentiellt skulle kunna vara aktuella för KrAmi. Om inte den enskilde handläggaren har god kännedom om KrAmi kommer denne inte att rekommendera klienter till verksamheten. Det är viktigt att information om KrAmi är en ständigt återkommande punkt på de samarbetande myndigheternas arbetsplatsträffar. Handläggarna måste hela tiden få bli påminda om att de ska tänka KrAmi för att hålla uppe antalet anmälda deltagare till verksamheten. En fördel med placeringen av KrAmi lokalen bredvid Frivården har varit att det kunnat vara en nära kontakt med frivårdshandläggarna som är de som hittills anmält majoriteten av alla deltagare. Frivårdshandläggarna är också relativt få och det är lätt att hålla sig uppdaterad om nya anställda som tillkommer och uppdatera dem om KrAmi:s verksamhet. Det finns antagligen ett antal klienter som avslutats inom frivården/kriminalvården men fortfarande passar in i KrAmis andra målgruppskriterier. Vid de tillfällen då grupperna inte fylls upp helt av klienter som rekryteras från Kriminalvården skulle man kunna fylla upp grupperna med dessa. Det kan t.ex. röra sig om personer dömda till skyddstillsyn som fortfarande har prövotid kvar för denna. För att få socialtjänsten och arbetsförmedlingen att vidareförmedla dessa klienter till KrAmi krävs då att vi på samma sätt som mot frivården har en mer kontinuerlig kontakt med socialtjänsten och arbetsförmedlingen när det gäller information om KrAmi. Arbetet med att marknadsföra KrAmi ute på myndigheterna är en viktig del som vi måste fortsätta med även under Vägen till KrAmi Vägen till KrAmi börjar med en Intresseanmälan. Den ska ha inkommit till KrAmi senast tre veckor innan kursstart. Berörda myndigheter ska ha erhållit ett schema med datum för aktuella gruppinformationer och kursstarter. Klienternas handläggare på främst socialtjänsten och frivården kan hjälpa till och förbereda klienten för KrAmi genom att se till att denne har ett ordnat boende, är drogfri och har ett ordnat liv i övrigt. Problemen har främst varit att klienterna inte varit drogfria, inte orkat kliva upp på morgonen eller inte haft ett fast boende och därför inte kunnat börja KrAmi eller hoppat av på ett tidigt skede i kursen. Frivårdshandläggarna hjälper även till med inbjudan till informationsmöte i form av en inbjudan som delas ut skriftligen. Några dagar innan informationsmötet bjuder KrAmi personalen in klienterna genom att ringa upp dem och personligen. Informationsmöten hålls en och en halv vecka innan en gruppstart. På informationsmötet informerar en eller flera från KrAmi personalen om hur tiden på KrAmi ser ut samt vilka krav och möjligheter som finns. På dessa

7 Årsrapport (18) informeras För dem som vill finns nu en betänketid på 5 dagar för att bestämma sig om de vill börja KrAmi. För de som redan bestämt sig finns möjlighet att boka en tid för intervju. För de som vill ha betänketid gäller det att höra av sig inom fem dagar för att boka tid för intervju. Under dessa dagar är det därmed extra viktigt att KrAmi personalen är tillgänglig för bokning av intervjuer eller kompletterade frågor. Den personliga intervjun är ett tillfälle för KrAmi personalen att få veta en del om hur deltagarens personliga förutsättningar ser ut samt en del om personens bakgrund. Intervjun är också till för att kunna bedöma om klienten är motiverad att börja KrAmi. Vid kö till KrAmi kommer intervjun att ligga till grund för en bedömning av vilka som är mest lämpliga att börja KrAmi. Oftast bokas tid för urinprov efter intervjun om klienten fortfarande är intresserad av att börja KrAmi. Urinprovstider bokas av socialsekreteraren hos Narkotika analys enheten. Klienten ska vara helt drogfri den dag vägledningskursen startar. I samband med kursstarten på vägledningskursen sker inskrivning i KrAmi. Den nya deltagaren skriver då på KrAmi kontraktet, Sekretess samtycket och fyller i M1 blanketten för Susam. KrAmi deltagaren får också KrAmis egen arbetsförmedlare som handläggare och får tillfälle att bli handikappkodad med koden socialmedicinskt funktionshinder. Vägledningskursen är tre veckor lång. Vägledningskursen innehåller samhällsinformation, vägledning mot val av arbete eller studier, socialhandlingskompetens, studiebesök m.m. Syftet med vägledningskursen är att deltagaren efter kursen ska vara ganska klar med vad denne vill arbeta med eller studera till. När deltagaren gått klart den tre veckor långa vägledningskursen övergår denne till förberedelse för praktiksök alternativt val av studier. Deltagarna får i de flesta fall själv ta den första kontakten med praktikplatsen. Sedan gör en ur KrAmi personalen och deltagaren ett besök på praktikplatsen för att diskutera hur en eventuell praktik skulle kunna se ut och hur chanserna att få arbete är efter praktiken. Målet med en praktikplats ska vara att deltagaren lär sig ett nytt arbete eller har en mycket stor chans att får arbete efter praktiken. Ingen deltagare ska göra praktik enbart för att ha en tillfällig sysselsättning. Under praktiktiden kommer deltagarna till KrAmi varannan vecka för gemensamma träffar med andra praktikanter. På dessa träffar ger man deltagarna tid att berätta om sin praktikplats, arbetsuppgifter och hur dennes arbete på praktikplatsen utvecklas. Syftet med dessa träffar är att deltagarna ska få insikt i andra arbeten och kunna ta del av eventuella problem som kan uppstå på en arbetsplats. Med jämna mellanrum bokar man tid med deltagaren och arbetsgivaren för praktikuppföljning. Syftet med detta är att arbetsgivaren ska känna att det finns ett stöd bakom praktikanten, få insikt om i hur deltagaren utvecklas på

8 Årsrapport (18) arbetsplatsen och att om det finns problem kunna reda ut dessa i tid istället för att avsluta praktiken. Tidsplan Deltagarens arbete mot målet finna, få och behålla ett arbete/utbildning sker i olika etapper: Deltagandet i schemalagd gruppvägledning med fokus på att finna sin väg mot arbete genom att inventera sina intressen, resurser och valmöjligheter. Tid: 3 veckor. Finna och få praktikplats på den öppna arbetsmarknaden utifrån individuella förutsättningar. Tid: 1-2 veckor. Praktik på den öppna arbetsmarknaden med syfte att få arbete eller utbildning. Tid: 1-6 månader. Uppföljning av eleven under ett år efter anställning/utbildningsstart med syfte att behålla arbete eller utbildningsplats. Historik var alla tre personal på plats för att starta KrAmi i Umeå. De första veckorna gick framförallt ut på att sätta oss in i KrAmi:s arbetssätt. Vi hade även mycket arbete med att färdigställa de lokaler som ställts till förfogande för verksamheten.

9 Årsrapport (18) startade den första gruppen med deltagare vid. På grund av den relativt korta förberedelsetiden var deltagarantalet endast fyra personer. Målsättningen är att varje grupp skall innehålla 6-8 deltagare. Grupprocessen När det gäller de första tre veckornas vägledningskurs har det varit tydligt att en större gruppstorlek ger en betydligt mer givande gruppdynamik för såväl personalen som deltagarna. Diskussionerna blir intressantare och möjligheterna för deltagarna att ta del av varandras olika erfarenheter blir större. Att börja KrAmi är att göra ett val då deltagaren väljer att lägga sin bakgrund inom kriminalitet och eventuellt missbruk bakom sig. En del i detta innebär kanske också att man måste försöka lämna delar av sitt sociala nätverk bakom sig och skapa ett nytt. Att då få ingå i en grupp av deltagare med samma mål, att gå vidare i livet, ger tillfälle att hitta nya bekantskaper som befinner sig på samma väg i livet. Vi har under projektets gång följt olika konstellationer av grupper, stora, små, tysta eller pratsamma. Den erfarenhet vi kan dra av dessa olika grupper är att det är bra för deltagarna att komma till en grupp som har dynamik. Man kan märka att deltagarna i dessa grupper mognar fram på ett sätt både under vägledningskurs, praktiksök och praktiktiden. De deltagare som får en positiv gruppupplevelse och trivs bra tenderar vara mer benägna att fortsätta hålla kontakten med KrAmi och vid tillfälliga bakslag, exempelvis vid byte av praktikplats, kunna hålla modet uppe och leta något nytt. Vägledningsprogrammet är i många delar uppbyggt på att deltagarna själva bidrar med diskussioner och kommentarer. När det varit en positiv stämning i gruppen så har även de som annars är tysta och blyga kunnat få ta plats. Det kan kännas att de i dessa grupper tar hand om varandra på ett annat sätt. De står upp för varandra och uppmuntrar varandra. Det känns även som att förhållandet till personalen blir annorlunda då de kan se förbi att vi är myndighetspersoner som de flesta har stor misstro till och istället kunna ta hjälp av oss med deras individuella behov i målet med att finna få och behålla ett arbete. I de fall vi haft grupper med många tysta och tillbakadragna har vi inte kunnat se att det utvecklats några kamratrelationer. Man upplever också en negativ stämning i gruppen de få gånger det blir en diskussion. Personerna i dessa grupper har varit svårare att få ut på arbetsmarknaden, kanske inte bara för att de i sig är tystlåtna utan också för att de själva inte tar några initiativ och att deras negativa inställning gör att de blir svåra att motivera att prova något nytt. Det blir lite som i skolan när man hittar på orsaker till frånvaro och man får en känsla av att deltagarna tror att de är här för vår skull. Det är lätt hänt att gå in i deltagarnas negativa anda. För oss som personal måste vi orka hålla ut och fortsätta som vanligt än fast gruppen är negativ. Vi tror att vi genom

10 Årsrapport (18) handledning kan komma att bli bättre på att medverka till att förändra en grupp till det bättre. Det är som sagt svårt att på förhand styra hur en grupp blir. Vi tror dock att en blandning av åldrar är ett framgångsrecept. De yngre som kanske nyss gått ut skolan och fortfarande är inne i skolans värld märker snabbt vilket snack som inte tolereras i gruppen, exempelvis är skryt om helgens fest och annat är inte lika häftigt på KrAmi som det kanske var i skolan. Utöver åldrarna handlar det naturligtvis om att ha några individer som skapar liv i gruppen. Detta kan vara bra att tänka på i framtiden om det skulle komma till den punkten att vi måste välja ut vilka som ska få börja KrAmi, alltså då intresset är större än antalet platser i varje grupp. 2.3 Resultat och effekter De deltagare som fram till i dag har skrivits in i KrAmi motsvarar till stora delar den planerade målgruppen. Deltagarna är år med tyngdpunkten på åldersspannet år. Målgruppen var från början ålder Det är en målgrupp som vi till en början var så flexibla med att den ganska snabbt utvecklades och mer korrekt bör vara med vissa undantag för någon 36-åring. Vi kan dock se att det finns en vits med att ha en 20 års gräns då man känner att det ändå skiljer mycket i mognad mellan en 18-åring och en 20-åring. Därför bör man kanske överväga att vid ett högre tryck på gruppintagningen prioritera de som är över 20 år. Alla som börjat KrAmi och varit under 20 år har hoppat av eller blivit avstängda på grund av kontraktsbrott. Statistiken ser alltså betydlig bättre ut för de över 20 år. Åldersfördelning 2007: Född Antal Ålder Född Antal Ålder Antal = 27

11 Årsrapport (18) 2007 skrev vi in 27 deltagare. Majoriteten av dessa skrevs in under andra halvan av Det innebär att många av dem som skrevs in 2007 ännu är ute i en praktik och således inte finns införda i slutstatistiken ännu. I dagsläget har 3 stycken fått arbete och 2 stycken har påbörjat en utbildning. 5 deltagare är ute i praktik som förväntas leda till arbete och 5 deltagare är fortfarande i praktiksök. Majoriteten av deltagarna som nu är i praktiksök och praktiserar började KrAmi under sista kvartalet Deltagare 2007, läget vid årsskiftet: Antal Avstängd p.g.a. kontraktsbrott 9 Avbrutit på egen begäran 3 Fått arbete 4 Påbörjat utbildning 2 Gör arbetspraktik 4 Söker arbete/praktik 5 Totalt antal deltagare Av de 27 deltagarna har 26 stycken försörjningsstöd när de började KrAmi. En deltagare uppbar sjukersättning. I KrAmi tvingar man inte deltagarna att gå ut på praktik bara för att ha en sysselsättning. Syftet ska vara att det ska leda till ett arbete eller en kompetens inom arbetsområdet som gör att deltagaren kan söka arbete på en liknande arbetsplats. I mottot att få, finna och behålla ett arbete kan man se att svårigheten ofta ligger i att behålla arbetet. Vi tror att genom att deltagarna själva får välja en praktikplats som de är intresserade av finns större motivation att ge ett bra intryck på praktikplatsen och hålla motivationen uppe även när det kanske händer något annat i dennes liv som gör att de får tankar på att hoppa av.

12 Årsrapport (18) 3. PERSONALEN 3.1 Personalens förutsättningar En personal från varje myndighet, en frivårdsinspektör, en arbetsförmedlare och en socialsekreterare, samtliga med flerårig erfarenhet av respektive yrkesområde utgör den grupp som arbetar med KrAmi projektet. Personalen har tillgång till den egna myndighetens utbud av kompetensutveckling. De har genomgått gemensam utbildning i konsekvenspedagogik och skall beredas möjlighet till handledning och fortbildning i konsekvenspedagogik. Genom att vara endast tre personer som arbetar tillsammans får personalen ett nära samarbete och det är enkelt med kunskapsöverföring mellan varandra. Med tre personer gick det snabbt att komma igång med arbetet och det var smidigt att lära oss av varandra. Detta har gjort att vi efter ett år har en relativt god förmåga att täcka upp för varandra om någon skulle vara borta. Det är dock tydligt att sårbarheten är stor. Om en personal är borta märks det framförallt på arbetsbelastningen för de andra. Man kan säga att erfarenheten under året är att tre personer är lämpligt, om alla tre finns på plats, men att det är sårbart att vara så få. Vi är även sårbara, framförallt när det gäller beslut som skall tas av handläggaren från arbetsförmedlingen. Om denne inte finns på plats under en längre period, mer än en vecka, krävs det att det finns någon annan person på arbetsförmedlingen att vända sig till för att erforderliga beslut skall kunna tas. 3.2 Genomförande och process I inledningsfasen har vi använt oss av KrAmi i Eskilstuna som mentorer för verksamheten i Umeå. Vi har av Eskilstuna fått möjlighet att ta del av en verksamhet som sedan flera år fungerar på ett bra sätt med goda resultat och omsätta deras erfarenheter till att passa verksamheten i Umeå. Vid frågor och problem rörande typisk KrAmi verksamhet har det varit bra att kunna ringa och rådfråga Eskilstuna. Genom regelbundna träffar, två tillfällen per år, mellan samtliga KrAmi verksamheter i landet får vi även en god insyn i hur andra lägger upp sitt arbete. Att ta del av goda idéer och synsätt från andras erfarenheter ger oss möjlighet att ständigt utveckla vår egen verksamhet.

13 Årsrapport (18) 3.3 Resultat och effekter KrAmi har funnits som koncept i 28 år. Det ger en bra möjlighet att studera utfall och förväntade resultat för den målgrupp vi arbetar med. Vi får därigenom en tydlig uppfattning om hur vi i Umeå bör ligga till för att bedömas vara en fungerande verksamhet.

14 Årsrapport (18) 4. DELTAGANDE ORGANISATIONER 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar KrAmi är uppbyggt av en samverkan mellan tre parter; arbetsförmedling, socialtjänsten Umeå och kriminalvården/frivården Umeå. Ledningsansvaret samordnas i en styrgrupp med en representant från vardera myndighet. Förutom representanter från respektive myndighet ingår även representant från samordningsförbundet. Lokaler för verksamheten har tagits fram och dessa har renoverats utformats på ett bra sätt för att uppfylla de behov som funnits för verksamheten. Lokalerna har under projektets tid så här långt uppfyllt de behov som funnits. Förutsättningar har även ordnats så att personalen har möjlighet att koppla upp sig på sina respektive myndigheters datanätverk. Detta är en viktig förutsättning då det är en viktig länk att ha tillgång till respektive myndighets nätverk. 4.2 Genomförande och process Under våren 2007 var behovet stort av snabba beslut från styrgruppen. De flesta frågor handlade om införskaffande av inventarier och liknande. Vi hade då täta möten, ungefär varannan vecka. När verksamheten kom igång på allvar minskade behovet av dessa snabba beslut. Styrgruppsmötena kom mer att handla om mer övergripande principfrågor. Vi beslutade då att minska frekvensen på möten till att hållas en gång per månad och ser i framtiden att möten var sjätte vecka nog är rimligt. Frågor som uppstår mellan dessa möten har oftast gått att lösa med berörda chefer. På sikt ser vi också att samverkan kan utökas och även beröra Landsting och Försäkringskassan. Det finns klienter som är aktuella inom kriminalvården och är beviljade sjukersättning och sjukpenning. Vi ser att inom aktuell målgrupp finns personer som ser sjukersättningen som en enda möjlig väg till att ha en ordnad försörjning. Kan vi jobba med denna grupp innebär det att målgruppen som ansöker om sjukersättning kan minska. 4.3 Resultat och effekter Undersökningar har gjorts av KrAmi på andra orter i landet. T.ex. utgav socialstyrelsen 2002 Med arbete som insats - Klienteffekter och samhällsekonomisk lönsamhet i socialt arbete. Studien visade att KrAmi var mycket kostnadseffektiv och gav en stor samhällsekonomisk vinst jämfört med andra jämförbara insatser. För KrAmi i Umeå är det ännu för tidigt att uttala

15 Årsrapport (18) sig om några resultat då underlaget ännu inte är tillräckligt stort och majoriteten av dem som skrivits in i verksamheten ännu inte är färdiga. 4.4 Förutsättningar för implementering Vi ser att det finns goda förutsättningar att implementera KrAmi i ordinarie verksamhet. Förutsättningen är dock att klientunderlaget fortsätter att finnas och gärna ökar. Ett sätt att få underlaget att öka är att fortsätta med marknadsföringen av KrAmi ut mot berörda myndigheter och redan nu börja marknadsföra KrAmi i kranskommunerna exempelvis: Robertsfors, Vindeln, Vännäs och Nordmaling. Då det kan bli aktuellt att ta in klienter från dessa kommuner i framtiden.

16 Årsrapport (18) 5. AKTIVITETER Aktivitet Start Slut Iordningsställande av lokaler, kunskapsinhämtande m.m Utbildning i konsekvenspedagogik KrAmi konferens Östersund Vägledningskurs Vägledningskurs KrAmi konferens Kungsör Vägledningskurs Vägledningskurs

17 Årsrapport (18) 6. Faktaruta Ålder Kön Beräknat Utfall Antal deltagare: Män Kvinnor Män Kvinnor 0 0 Antal i arbetet* Män Kvinnor Män Kvinnor 0 0 Antal i studier** Män Kvinnor Män Kvinnor 0 0 Antal som avbrutit Män Kvinnor Män Kvinnor 0 0 Antal som upplevt att Män livssituationen förbättrats efter insatsen (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor Antal som upplevt att Män insatsen har hållit god kvalité förbättrats efter insatsen (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor Antal individer som ansett Män att de kunnat påverka insatsen. (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor

18 Årsrapport (18) 7. SLUTSATSER/AVVIKELSER Målgruppen bör fortsätta vara och endast ge plats till 18 åringar i mån av plats då dessa visat svårigheter att kunna fullfölja projektet. Man bör sträva efter att fylla varje grupp med minst 8 deltagarna för att ge deltagarna en gruppkänsla och i och med detta få fram en viss grupprocess. Att blanda äldre och yngre verkar vara en framgångsfaktor. Fortsatt kontinuerlig kontakt med samtliga myndigheter för att fortsätta hålla KrAmi välkänt och få till ett KrAmi tänk på myndigheterna är en förutsättning för att hålla uppe antalet deltagare. Viktigt för personalen att under 2008 fortsätta marknadsföringen av KrAmi och ständigt leta nya samarbetspartners för att underlätta att få ut deltagare i praktik så fort som möjligt och upprätthålla deltagarantalet. Det finns fortfarande utvecklingsmöjligheter när det gäller samarbetet mellan myndigheterna för att förbereda klienterna inför KrAmi. Detta kan ske med exempelvis drogtester, någon form av dagligsysselsättning och se till att klienten har ett ordnat boende. Man bör vara medveten om att KrAmi är sårbart när det gäller personalförhållandet då exempelvis en längre tids sjuskrivning av någon i personalen skulle innebära svåra möjligheter att bedriva projektet fullt ut utan ersättare. Att arbeta på KrAmi är inte bara att representera respektive myndighet. Det innebär också att kunna representera alla delar som innebär att bedriva KrAmis verksamhet. Detta är en kompetens som i dagsläget endast vi som arbetar här nu har. Det är viktigt att fortsätter delta på KrAmi konferenserna då det är en stor chans för oss att få nya idéer och utveckla ytterligare. Kanske är det också extra viktigt då vi geografiskt sett ligger ganska långt bort. Vi kan se möjligheter att utveckla ett samarbete med både Landstinget och Försäkringskassan för de klienter även är aktuella inom dessa myndigheter. Målet för 2007 var 32 inskrivna och 15 till anställning. Antalet inskrivna slutade på 27 deltagare och i dagsläget har 4 fått arbete och 2 börjat studera. Anledningen till att antalet ut i arbete/studier ännu bara är 6 stycken sammanlagt är att det enbart kördes en vägledningskurs innan sommaren och att många av deltagarna från höstgrupperna fortfarande är i praktik eller praktiksök. En slutsats som vi kunnat dra är att de som hoppar av eller faller bort av annan anledning gör det under vägledningskursen gör att vi har stora förhoppningar om att kunna få upp antalet ut i arbete eftersom alla inskriva genomgått kursen och det nu endast återstår lite tålamod från deras sida för att få sin anställning.