Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen

Transkript

1 Beställare: Vectura Consulting AB Att: Ulrika Isacsson Box GÖTEBORG Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rapport.doc

2 Bergab i Innehållsförteckning 1 Allmänt Geologi L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rapport.doc

3 1 (6) 1 Allmänt På uppdrag av Vectura Consulting AB har Bergab Berggeologiska Undersökningar AB utfört en radonundersökning inom detaljplan för en samlingslokal vid Tuvevägen på Hisingen, Göteborgs stad. Fältundersökningen utfördes den 26 april en undersökning av total gammastrålning har utförts på berg i dagen i aktuellt detaljplaneområde. Området som undersökts ligger på västra sidan av en mindre bergsrygg med c:a nord-sydlig utsträckning. Bergsryggen höjer sig c:a 30 m över omgivande terräng. En befintlig fastighet angränsar till området i norr och inom området finns rester av grundläggning av numera rivna fastigheter. Figur 1. Flygbild över aktuellt område. L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rapport.doc

4 2 (6) 2 Geologi Berggrunden består av en ljust röd, medelkornig granit (RA-granit) med svag mineralorientering som lutar c:a 40 mot väst. Glimmerhalten uppskattas okulärt till 5-10 %, förekommande som distinkta mineralkorn i graniten. Blottade partier uppvisar viss grusvittrning. Pegmatit förekommer allmänt. I den södra delen noteras en mörkare, slirig, finkornig, glimmerrik bergart underlagrande den ljust röda graniten. Sprickor parallella med mineralorienteringen bildar glidbenägna skivor på den västra sidan av höjdryggen. I övrigt bedöms slänterna idag vara stabila. Figur 2. Ljust röd granit med svag mineralorientering. L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rapport.doc

5 3 (6) Figur 3. En slirig, finkornig bergart genomslår graniten och (här) pegmatiten. 3 Allmänt Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften. Radongas nybildas ständigt i jord och berg, genom sönderfall av uran och radium. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan bostäder skyddas mot inläckande markradon. I Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 anges rikt- och gränsvärden för joniserande strålning i inomhusluft i nybyggda hus. Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga 200 Bq/m 3 (avsnitt 6:23). Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (avsnitt 6:12). Metod Med en scintillometer har berggrundens totala gammastrålning uppmätts, vilket ger en god indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft. L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rapport.doc

6 4 (6) Mätningen har utförts kontinuerligt på blottat berg utmed bergryggen. Instrumentet kalibrerades senast år Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989. För klassificering av berg och stenmaterial används följande gränsvärden för gammastrålning och radiumhalt, enligt BRF T20:1989: Gammastrålning (µs/h) < 0,08 à 0,12 (berg) < 0,05 à 0,08 (sprängsten) Halt radium-226 (Bq/kg) < 60 (berg) < 25 (sprängsten) Riskklassificering lågradonmark Byggnadskonstruktion Inga åtgärder i byggnadskonstruktion 0,08 à 0,12 till 0,20 à 0,30 (berg) 0,05 à 0,08 till 0,15 à 0,25 (sprängsten) (berg) (sprängsten) normalradonmark Byggnadskonstruktion skall vara radonskyddande > 0,20 à 0,30 (berg) > 0,15 à 0,25 (sprängsten) > 200 (berg) > 125 (sprängsten) högradonmark Byggnadskonstruktion skall vara radonsäker Resultat Berggrunden består av s.k. RA-granit, med förhöjda halter av uran och fluor. Enligt SGU (Berggrundskartan 7B Göteborg SV K 60) har RA-graniten generellt ett radiumindex på 0,5-0,7, i vissa punkter > 1. Radiumindex 1 motsvarar c:a 16 ppm uran eller 200 Bq/kg radium-226, d.v.s. gränsvärde för högriskmark. Vid undersökningstillfället uppmätta nivåer på gammastrålning ligger huvudsakligen på c:a 0,22-0,34 mikrosievert per timma (µs/h). I enstaka partier av undersökningsområdet har nivåer på 0,40-0,50 µs/h uppmätts. Dessa höga nivåer återfinns framför allt där den sliriga finkorniga bergarten genomslår den röda graniten. På den östra sidan av bergsryggen uppmäts lägre nivåer, c:a 0,16 µs/h. Enligt SGU:s berggrundskarta övergår berggrunden här från RA-granit till sedimentådergnejs. Detta innebär att området kan bestå av högriskmark vad gäller radon. Dock kan en betydande del av gammastrålningen härröra från torium, som ej nybildar radon. Ytterligare undersökningar med gammaspektrometer bör utföras för att bestämma halterna av uran, radium respektive torium. L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rapport.doc

7 5 (6) 0,22-0,34 µs/h 0,40-0,50 µs/h 0,30-0,40 µr/h 0,22-0,34 µs/h < 0,20 µs/h Figur 4. Resultat av gammastrålningsmätningen visar huvudsakligen nivåer på c:a 0,22-0,34 µs/h, med enstaka partier med högre värden (pilar på vänster sida). Den östra sluttningen har lägre nivåer (pil på höger sida). På högradonmark skall nykonstruerade byggnader skall vara radonsäkra, d.v.s. med en grundkonstruktion med höga krav på att byggnaden är tät mot inläckande jordluft. Någon av följande kombinationer kan användas: Antingen Kantförstyvad betongplatta konstruerad och utförd så att inga otätheter bildas där jordluft kan sugas in. L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rapport.doc

8 6 (6) Eller Rörgenomföringar och kulvertintag görs lufttäta. Källarytterväggar utförs i betong. Utförandet på byggnadsplatsen kontrolleras. Ventilerade luftspalter byggs in i konstruktionen, d.v.s. på golv och eventuella källarytterväggar. Rörgenomföringar och kulvertintag görs lufttäta. Eller, om marken är luftgenomsläpplig Radonbrunn monteras. Byggnaden görs så tät som möjligt mot inläckande jordluft utan att extraordinära åtgärder behöver vidtas. (Ur Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004) för Bergab - Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rapport.doc