Gamla Hunnebostrand Bergbesiktning och radonmätningar

Transkript

1

2 Beställare: Sotenäs kommun Parkgatan Kungshamn Beställarens representant: Amanda Jansson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Carl-Fredrik Larsson Carl-Fredrik Larsson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: n:\104\27\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\gamla Kvalitetsgranskad av: Tryck: Jesper Petersson Norconsult AB

3 3 (12) Inledning Norconsult AB har, i samband med geotekniska undersökningar, genomfört bergbesiktning och gammastrålningsmätningar i Hunnebostrand. Fältarbetet utfördes till Planområdet omfattar tre bergshöjder, vilka i denna pm omnämns som norra, mellersta och södra delområdet, se Figur 1. Dessa höjder stupar brant ned mot befintliga vägar och bebyggelse. Figur 1. Översiktsbild över planområdet, med markering för delområdena. Google Earth, Bergförhållanden Områdets berggrund utgörs av fint medelkornig röd Bohusgranit. Berget delas upp av sprickor med mycket råa ytor. På makronivå förekommer vidsträckta raviner, men i meterskala är sprickorna ofta inte genomgående, vilket innebär att lösa block är ovanliga. På många platser syns spår efter stenbrott i form av slänter

4 med synliga borrpipor eller kantiga block som har lämnats kvar. Av de naturliga block som förekommer finns det inget som utgör någon stabilitetsrisk i nuläget. Bergteknisk bedömning Norra delområdet Figur 2. Det norra delområdet, med gammastrålningsmätningar markerade som 1 och 2, och en kil markerad som A. Längs parkeringen i den västra delen, ger befintliga sprickplan upphov till överhäng och block med dramatiska utseenden. Vissa sprickplan bildar kilar, men dessa är försedda med äldre järnbultar, vilkas strategiska placeringar antyder att de förankrar blocken, se Bild 1a och b. Bultarna är rostiga på ytan, men verkar i övrigt vara i gott skick. Inga block visar i dagsläget tecken på att ha rört sig. En av kilarna (markerad som A i Figur 2) bör dock besiktigas närmare om sprängningsarbeten skall utföras inom 50 meters avstånd, detta på grund av närheten till befintlig byggnad. Se Bild 2.

5 5 (12) Bild 1a och b. Pilen visar en av många förankringsbultar i berget.

6 Bild 2. Kil som är stabil i dagsläget. Vy åt N. Mellersta delområdet Figur 3. Det mellersta delområdet, med gammastrålningsmätningar markerade som 3 och 4, och några stabila block markerade som B. Längs vägen finns bebyggelse i nära anslutning till den i det närmaste lodräta bergssidan. Berget är generellt uppsprucket längs 75- till 80-gradigt stupande plan, ortogonalt mot bergsslänten, vilka i samverkan med sporadiska sprickor, bankningsplan (sprickplan med lutning) och släntparallella sprickor bildar block och kilar. Dessa block och kilar är stabila i dagsläget. I punkten markerad med B i Figur 3 finns exempel på block som är lösa, men som står stadigt på

7 7 (12) underlaget, se Bild 3. Bild 3. Block som står stabilt på underliggande berg. Vy åt Ö. Södra delområdet Figur 4. Det södra delområdet, med radonmätningar markerade som 5 och 6, och block att ta i beaktande markerade som C och D. I den södra delen finns det två lokaler, markerade som C och D i Figur 4. Lokal C utgörs av ett block i kanten på en fritt liggande bergknalle. Blocket har sannolikt bildats i samband med sprängningsarbeten vid anläggandet av vägen, och har på grund av vibrationerna rört sig utåt, se Bild 4. Blocket är beläget i markplan. Punkt D är en samling block från ett tidigare stenbrott. Blocken är mycket kantiga och ligger stabilt, men är belägna i en ca 12 m hög slänt med lutning 1:2, se Bild 5.

8 Om sprängningsarbeten skall utföras inom 50 m från punkt C eller D, skall detta ske med försiktig sprängning. Bild 4. Ett löst block. Märken syns efter tidigare bortsprängningsförsök. Blocket hakar fast i bakkant och står därför stabilt. Bild 5. En hög med block från tidigare stenbrott. Blocken ligger stabilt, men försiktig sprängning skall tillämpas inom 50 meters avstånd.

9 9 (12) Gammastrålning Det aktuella planområdet har undersökts med avseende på gammastrålning. Området har scannats översiktligt och punktmätningar har därefter utförts, dels i närheten av befintlig bebyggelse och dels högre upp i berget för att skapa en översiktsbild. Med traditionell gammastrålningsmätning erhålls en dosrat där såväl bakgrundsstrålning som sammanlagd strålning från kalium, torium och uran ingår. Det är dock främst uranet och dess sönderfallskedja som ger upphov till radon. Detta innebär att även om uranhalten, och därigenom radonrisken, är låg, kan totalmätningen av gammastrålning ge ett så pass mycket högre värde (på grund av K- och Th-halterna), att området felaktigt bedöms utgöra en större risk ur radonsynpunkt än vad som egentligen är fallet. De aktuella mätningarna har utförts med en spektrometer av typen GT-30, med en kristall av natriumjodid (NaI). Den delar in strålningen i kalium-, thorium- och urangenererad gammastrålning, och presenterar även ett totalvärde. I Tabell 1 presenteras rekommenderad markklassificering för olika material, omräknat till [ppm uran]. Tabell 1 Gränsvärden för markradonrisk, omräknat till uranförekomst i ppm (Byggforskningsrådet R85:1988 rev. 1990, Radon i bostäder, Markradon) Riskklass Lågradon Normalradon Högradon Material [ppm U] [ppm U] [ppm U] Berg < >16.2 Sprängsten/Morän < >6.5 Grus/Grov morän/sand < >4.0 Silt < >5.7 Lera/Lerig morän < >8.1 I Figur 2-4 är mätpunkterna 1-6 markerade och Tabell 2 presenterar mätresultaten för området. Mättiden för varje punkt är 300 sekunder för att säkerställa hög noggrannhet.

10 Tabell 2 uranförekomst Områdets mätresultat och riskklassificering med avseende på Mätpunkt Material vid punkten Totalgamma [µsv/h] Kalium [%] Uran [ppm] Thorium [ppm] Riskklass 1 Berg 320 4,9 8,2 58,0 Normal 2 Berg 347 4,9 6,0 70,8 Normal 3 Berg 241 4,7 2,4 61,5 Låg 4 Berg 386 5,1 7,9 77,5 Normal 5 Berg 219 4,9 3,4 36,6 Låg 6 Berg 321 5,7 7,6 56,5 Normal Resultaten visar att riskklassificeringen av området är heterogen. Även om dosraten är hög för området, är det radonbildande bidraget från uran så pass lågt att området kan klassas som normalradonmark. På grund av dosraten är sprängstenen inte lämpad att ingå som fyllnadsmaterial vid husbyggnation. Däremot kan sprängstenen användas till vägbankar. Rekommendationer Blockutfallsrisk Inom området förekommer inga block som behöver åtgärdas. Om tillkommande byggnader medför behov av schaktning i berg, skall dessa ske med försiktig sprängning, av hänsyn till omkringliggande byggnader och deras generellt korta avstånd till berg, för att undvika att sätta block och kilar i rörelse. Gammastrålning Spektrometeranalys indikerar att marken kan klassas som normalradonmark. För normalradonmark gäller att byggnader skall konstrueras radonskyddande, vilket innebär att uppenbara otätheter mot inträngande markluft i husgrunderna skall undvikas. Detta kan till exempel uppnås genom en väl utförd bottenplatta med tätade skarvar och rörgenomföringar. Även kulvertintag i byggnadens bottenplatta och eventuella källarytterväggar skall tätas. Åtgärder som förhindrar att sprickor i

11 11 (12) golv och källarytterväggar p.g.a. sättningar skall vidtas. Vidare skall tillkommande fyllnadsmassor vara låg- till normalstrålande. Norconsult AB Väg & Bana Geoteknik Handläggare

12 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax